HAMMARBY HANDBOLL Utvecklingsplan

HAMMARBY HANDBOLL 

Utvecklingsplan 

av 

Mats Engblom

Innehållsförteckning 

Förord ..................................................................................................................................... 4 

Vision ..................................................................................................................................... 5 

Mål ......................................................................................................................................... 5 

Syfte ....................................................................................................................................... 5 

Kännetecken ........................................................................................................................... 5 

Att vara tränare/ledare i Hammarby Handboll ....................................................................... 6 

Tränarutbildning ................................................................................................................. 6 

Säsongsplanering ................................................................................................................ 7 

Ledarmålsättning ................................................................................................................ 7 

Förankring .............................................................................................................................. 8 

Hur sker förankringen ........................................................................................................ 8 

Åldersgrupper och spelarutbildning ....................................................................................... 9 

Handbollsskola, E-ungdom (-8 år) ......................................................................................... 9 

Socialt ................................................................................................................................. 9 

Mentalt ............................................................................................................................... 9 

Teknik ................................................................................................................................. 9 

Spelförståelse ................................................................................................................... 10 

Kollektivt .......................................................................................................................... 10 

Spelmönster ...................................................................................................................... 10 

Fysik ................................................................................................................................. 10 

Utbildning ......................................................................................................................... 10 

D-ungdom (9-10 år) ............................................................................................................. 11 

Socialt ............................................................................................................................... 11 

Mentalt ............................................................................................................................. 12 

Teknik ............................................................................................................................... 12 


Kollektivt .......................................................................................................................... 12 

Målvaktsteknik ................................................................................................................. 13 

Spelmönster ...................................................................................................................... 13 

Fysik ................................................................................................................................. 13 

Utbildning ......................................................................................................................... 13 

Organisation ..................................................................................................................... 13 

C-ungdom (11-12 år) ............................................................................................................ 14 

Socialt ............................................................................................................................... 14 

Mentalt ............................................................................................................................. 15 

Teknik ............................................................................................................................... 15 


Kollektivt anfall ................................................................................................................ 16 

Kollektivt försvar ............................................................................................................. 16 


Spelmönster ...................................................................................................................... 17 

Fysik ................................................................................................................................. 17 

Utbildning ......................................................................................................................... 17 

Organisation ..................................................................................................................... 18 

B-ungdom (13-14 år) ............................................................................................................ 19 

Socialt ............................................................................................................................... 19 

Mentalt ............................................................................................................................. 20 

Hammarby Handbolls utvecklingsplan av Mats Engblom Sida 2

Teknik ............................................................................................................................... 21 





Spelmönster ...................................................................................................................... 23 

Fysik ................................................................................................................................. 24 

Utbildning ......................................................................................................................... 24 

Organisation ..................................................................................................................... 24 

A-ungdom (15-16 år) ........................................................................................................... 25 

Socialt ............................................................................................................................... 25 

Mentalt ............................................................................................................................. 26 

Teknik ............................................................................................................................... 26 





Spelmönster ...................................................................................................................... 29 

Fysik ................................................................................................................................. 29 

Utbildning ......................................................................................................................... 30 

Organisation ..................................................................................................................... 30 

Junior- och utvecklingslag (17-22 år) .................................................................................. 31 

Vad kommer efter A-ungdom? ........................................................................................ 31 

Socialt ............................................................................................................................... 31 

Mentalt ............................................................................................................................. 32 

Teknik ............................................................................................................................... 32 




Spelmönster ...................................................................................................................... 35 

Fysik ................................................................................................................................. 35 

Utbildning ......................................................................................................................... 36 

Organisation ..................................................................................................................... 36 

Matchningspolicy. ................................................................................................................ 37 

Upp till 14 år (D-, C- och B-ungdom) .............................................................................. 37 

15-16 år (Första års A-ungdom) ....................................................................................... 37 

Junior- och farmarlag ....................................................................................................... 37 

Träning och match ............................................................................................................ 37 

Etik och Moral ...................................................................................................................... 38 

Fadderverksamhet. ............................................................................................................... 38 


Förord 

Att som relativt ny i föreningen Hammarby Handboll skriva en utbildningsplan känns både 

stimulerande och lärorikt. Det finns många föreningar som gjort liknande arbete som säkert 

skiljer sig från detta men jag bygger denna utbildningsplan på mina egna erfarenheter och 

tankar. Vad som är rätt eller fel vet ingen, det viktiga är att alla arbetar efter samma Vision 

och Mål. 

Arbetet i sig är inget styrdokument utan ett underlag för att skapa en tydligare och enklare 

handlingsplan/arbetsmetod. Man kan säga att arbetet är ett verktyg för att skapa ett arbetssätt 

så att vi når klubbens mål 

I arbetet finns en tydlig progression i handbollsutbildningen, den fysiska utbildningen och 

organisationen kring ett lag. Jag har även tagit fram förslag på hur man kan arbeta med det 

sociala i kollektivet samt med det mentala hos individen. 

En oerhört viktig del i arbetet är hur vi som ledare i Hammarby Handboll förhålla oss. Här har 

jag valt att ta fram 6 stycken ledord: professionalism, träningskultur, stolthet, utveckling, 

vinnarmentalitet och glädje. Dessa ledord kommer att vara grunden till Hammarbys 

Handbolls utvecklingsplan. 

Några viktiga delar som jag vill framhäva lite extra i förordet är att vi inte får glömma att barn 

är barn och inte vuxna i miniatyr. Med det menar jag att leken och glädjen är mycket viktiga 

samt att barnen skall känner sig sedda dvs. de måste vara delaktiga. 

Den andra delen jag vill stryka under är vikten av att få spelare, som inte når eliten eller slutar 

av andra skäl, att stanna kvar i klubben. Här visar jag en tydlig plan på domareutbildning, 

tränarutbildning och funktionärsutbildning. Detta uppnås genom att redan i grundutbildningen 

få spelare och ledare att känna att klubben är viktigare en enskild spelare eller ledare. 

I arbetet finns det mål, visioner, syften och kännetecken för Hammarby Handboll. Detta 

arbete är inte förankrat hos styrelse eller klubbledning, utan mina egna ord och funderingar. 

Mats Engblom 

25/1 2010 

Stockholm 


Vision 

”Hammarby Handboll ska genom utveckling av egna spelare tillhöra Sverige-eliten” 

Mål 

• Att bli stockholmarens handbollslag 

• Utbilda elitspelare i handboll 

• Skapa förutsättningar för att ungdomar väljer handboll i Hammarby före andra idrotter 

• Hammarby skall inneha, söka och driva framgångsrika strategiska samarbeten med 

klubbar i regionen 

• Att få spelare som avslutar den aktiva delen att fortsätta i andra roller inom Hammarby 

Handboll 

Syfte 

Syftet med Hammarby Handbolls utvecklingsplan är att få en medvetenhet vad som krävs för 

att bli en elitspelare. Arbetet i sig är inget styrdokument utan ett underlag för att skapa en 

tydligare och enklare handlings-/arbetsplan. 

Syftet med verksamheten är att bedriva träning och spel för att skapa en gemenskap samt en 

sportslig och social fostran för ungdomar i åldrarna 6-18 år. Vi vill att utbildningen skall 

bedrivas så att Hammarby Handboll får fram landslagsspelare, elitspelare, motionärer, ledare, 

domare och funktionärer inom handbollen. 

Kännetecken 

• elitklubb 

• professionalism 

• stolthet för klubbmärket 

• glädje 

• vinnarmentalitet 

• välutbildade tränare som skapar hög aktivitetsgrad, hög bollkontaktgrad, hög 

rolighetsgrad, hög attitydsnivå samt hög moral och etikkänsla 

• individuell utvecklingsplan med utvecklingsmål (från 15 år) 

• ledare och spelare är föredömen både på och utanför planen. 

• vara en brett arbetande ungdomsförening i handboll men med en tydlig elitinriktning 

• få hela familjen engagerad. 

• skapa klubbkänsla och locka stockholmarna att komma och titta på såväl ungdomarnas 

som A-lagsets matcher. 

• vår ungdomsverksamhet håller sådan kvalitet att elit-laget är näst intill 

självförsörjande på spelare från stor-Stockholm 


Att vara tränare och ledare i Hammarby Handboll 

Första ledordet vi skall arbetar efter är ”professionalism” vilket innebär att vi ska ha ett 

professionellt förhållningssätt till den verksamhet vi bedriver. Kan tolkas på följande sätt: 

"…En ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som - på kort och lång sikt - gagnar 

den hjälpsökande, inte av de egna behoven, känslorna, och impulserna. Det innebär att visa 

respekt, intresse, värme, medmänsklighet, empati och ett personligt bemötande." 

Andra ledordet vi skall arbetar efter är ”träningskultur” vilket innebär att vi ska ha ett 

förhållningssätt till att all träning utvecklar spelaren. Denna kultur är oerhört viktig för den 

mentala och fysiska delen. Vi i Hammarby Handboll tränar inte bara i handbollshallen utan 

även i löparspåret och i styrkelokalen 

Tredje ledordet vi skall arbetar efter är ”stolthet” vilket innebär att stoltheten för klubbmärket 

ska genomsyra hela verksamheten och då är ledarens roll ytterst viktig 

Fjärde ledordet vi skall arbetar efter är ”utveckling” vilket innebär att tränare/ledare i 

Hammarby Handboll skall med stolthet för klubbmärket strävar efter att utveckla både sig 

själv, laget och spelaren. Att våra tränare skall sträva efter egen utveckling kommer att leda 

till utbildade tränare som bedriver en modern träningskultur i både tekniks/taktisk handboll 

och i fysiks träning. 

Femte ledordet vi skall arbetar efter är ”vinnarmentalitet”. Det är inte fult att vinna… Vi i 

Hammarby Handboll ska få spelarna att alltid göra sitt yttersta för att vinna matchen oavsett 

ålder eller lag. Coachen ska i de flesta fall och synnerhet i ungdomslagen coacha laget för att 

utveckla individen medans laget alltid ska spela för att vinna. 

Sjätte ledordet vi skall arbetar efter är ”glädje”. Glädje är anledningen till spelaren kommer 

till varje träning och match. Att hålla balansen mellan högsta allvar och glädje är mycket svår 

men oerhört viktig. 

En Hammarbytränare som är trygg i sitt ledar-/tränarskap kommer att fungera med hjälp av 

ovan beskrivna egenskaper. Det är också viktigt att föreningen analyserar egenskaperna hos 

sina tränare och ledare så att de som ska arbeta tillsammans, fungerar tillsammans och i vissa 

avseenden kompletterar varandra. Den perfekte tränaren finns inte men förutsättningar kan 

skapas genom lagkänsla och samarbete i ledarstaben så att våra ledord ovan görs gällande och 

blir verklighet. 

Tränarutbildning 

Klubben strävar efter att ge sina tränare och ledare rätt utbildning genom både externa 

(Svenska handbollsförbund) kurser och interna utbildningar (finns mycket kunskap i klubben) 

Målsättning vilken utbildningsnivå våra ledare skall ha: 

D-ungdom – Baskurs och internutbildning 

C-ungdom – TS 1 och internutbildning 

B-ungdom – TS 1, internutbildning och symposium 

A-ungdom – TS 2, internutbildning och symposium 

Junior - lag – TS 3 och symposium 

A-lag - – Mastercoach 


Säsongsplanering 

En viktig del för ungdomsledare i Hammarby handboll är säsongsplaneringen. Föreningen 

strävar efter långsiktighet och försöker samordna tränarnas arbete i de olika lagen. Ju bättre 

planering föreningen och de enskilda ledarna gör, desto bättre fungerar arbetet under 

säsongen. 

Planeringsmodell för en hel säsong: 

1. Analys. 

2. Mål. 

3. Planering. 

4. Genomförande. 

5. Utvärdering. 

Vid planeringen bör följande beaktas: 

• Situationen runt laget. 

• Analys och utvärdering av föregående år. 

• Vad bör repeteras och vilka nya moment bör läggas in. 

• Träningsmöjligheter. 

• Läger och resor. 

• Planering av serie, cuper, träning och vila. 

• Grovplanering av försäsong, spelperioder, jul och sommar 

• Målsättning med åldersgruppen. 

• Spelar och ledarutbildning. 

• Samarbete med andra tränare. 

• Internutbildning. 

• Nyrekrytering av spelare och ledare. 

• Föräldrar och föräldragrupp. 

• Upptaktsträff. 

• Avslutning. 

• Avlastning och egen fritid som ledare. 

• Analysera laget med en lista över starka och svaga punkter. 

• Sätt upp realistiska mål. 

Ledarmålsättning 

Hammarby handbolls ledare skall sträva efter mål som: 

• Är höga men realiserbara. 

• Är mätbara. 

• Är tidsbestämda (både kortsiktiga och långsiktiga). 

• Är förankrade. 

• Skapar motivation. 

• Anger riktning. 

• Är medvetna för alla. 

• Är knutna till individen. 

• Koncentrerar sig på prestation och inte i första hand på resultat. 


Förankring 

Många arbeten i detta ämne har gjorts som endast blir en pappersprodukt som ligger och 

dammar i någon klubblokal eller på ett kansli. Detta sker ofta på grund av att dialogen och 

förankringen är för dålig i klubbarna. 

För att Hammarby Handbolls utvecklingsplan ska få någon effekt måste den genomsyra hela 

föreningen och inte endast ett fåtal lag eller att ett fåtal personer arbetar efter den. 

Hur sker förankringen: 

1. Den grupp som arbetar med detta projekt skall vara överens om Hammarby Handbolls 

utvecklingsplan och dess innehåll 

2. Det förutsätts att klubbens ledning står bakom arbetets vision, mål, syfte och 

känneteckensmål 

3. Gruppen utvecklar en handlings-/arbetsplan utifrån Hammarby Handbolls 

utvecklingsplan. Handlings-/arbetsplanen bör vara mycket enkel och förståelig så att 

tränare och ledare kan ta den till sig. Det ska vara en handlings-/arbetsplan för alla 

nivåer. 

4. Ungdomsansvarig utbildar tränare/ledare inom föreningen, lämpligen görs detta med 

varje ledarteam var för sig - inte alla samtidigt. 

5. Gruppen implementerar arbetet hos samarbetsföreningar 

6. Tränare/ledare redovisa klubbens handlings-/arbetsplan för spelarna och deras 

föräldrar i förekommande fall 

7. Ungdomsansvarig ansvarar för att utvärdering och återkoppling av handlings- 

/arbetsplanen kommet till stånd 

8. Utveckling av handlings-/arbetsplan 


Handbollsskola, E-ungdom (-8 år) 

Lek med boll och rekrytering. Vi betraktar dessa år som en rekryteringsperiod. Vi tar hänsyn 

till att barn utvecklas olika snabbt och att intresset för idrott kan variera kraftigt de första åren. 

Alla barn skall delta lika mycket och helst prova på att spela/leka på alla platser. Vi låter 

barnens förväntningar och behov styra mycket av innehållet i vår verksamhet. Det primära för 

barnen är att alla får vara med och att de trivs och har roligt i vår verksamhet. 

Handbollsskolan ingår inte i något organiserat seriespel. 

Träningar: 60 min/vecka 

1 pass/vecka 

Börja vid skolstarten 

Matcher: Inga 

Cuper: Inga 

Socialt 

Det är viktigt att ledare, spelare, föräldrar etc. har någon form av gemensam aktivitet utanför 

planen. Som t.ex. kan det vara att gemensamt åka och titta på en landskamp eller en elitmatch. 

Det kan även vara trevligt att anordna något enbart för föräldrarna. Detta kan leda till att 

föräldrarna känner mer samhörighet med laget och klubben vilket i sin tur kan leda till att det 

blir enklare att få föräldrarna att ställa upp som någon form av ledare i klubben. Det är även 

viktigt att föräldrarna har insyn i och får påverka planeringen för säsongen. Utnyttja deras 

åsikter och kunskaper genom att tillsammans göra en grovplanering för säsongen under ett 

föräldramöte, fast glöm inte att tränaren har sista ordet. På detta sätt blir det enklare att sprida 

ansvaret så att inte den enskilde ledaren får göra allt, det får inte bli ett dagis där föräldrarna 

lämnar och hämtar sina barn. 

Mentalt 

Börja redan nu att arbeta med spelarnas självförtroende och självtillit. Det krävs ingen djupare 

kunskap för att arbeta med detta i denna ålder. Det viktiga är att ge spelaren beröm hela tiden 

även om inte resultatet var lyckat så kan det ändå vara ett bra försök dvs. arbeta med 

beteendeberöm istället för beröm efter resultat. 

Teknik 

När barnen inte är äldre anser jag att all form av handbollsträning ska vara lek med boll. 

Bedriv träningen med övningar där det alltid finns boll med, desto fler gånger spelaren har en 

boll desto roligare tycker han/hon det är. Låt spelarna vara spontana i sitt spel och styr det inte 

för mycket. Målsättningen är att barnen har roligt samt att öka deras koordination och 

bollkänsla. 


Att träna på: 

• Dribblingar med båda vänster och höger hand 

• Passningar– avstämda kärnkast dvs rätt fot fram armen högt 

• Skott – avstämda kärnskott dvs. rätt fot fram armen högt 

• Ta emot en passning 

Spelförståelse 

Koordination är det som barnen i denna ålder bör träna mest eftersom de nu har optimal 

mottaglighetsålder. Koordination kan sammanfattas som samarbetet mellan muskler och 

nervsystem. En god koordination ger effekter på de andra fysiska egenskaperna, men är 

framförallt en viktig förutsättning för teknik och teknikträning. Använd er gärna av gymnastik 

och balansövningar då man enkelt kan använda bollen som tillbehör. Börja även med att 

arbeta med tid, rum och plats vilket innebär att spelaren utvecklar sin split vision. Det kan 

även utveckla spelarens självkännedom i sitt rörelsemönster t.ex. hinner jag, hur hårt ska slå 

passen för att försvaret inte ska bryta den osv. Som exempel kan det vara rörelser när spelaren 

t.ex. kastar upp bollen i luften och snurrar själv ett varv. Vilket leder till att spelaren måste 

tänka på hur högt man ska kasta upp bollen för att hinna snurra ett varav. 

Kollektivt 

• Förklara spelet enkelt. 

• Spelarna spelar HELT FRITT det finns inga platser att spela på 

• Uppgifter: anfall – gör mål, försvar – ta bollen snabbt 

• Utnyttja hela planen, även om det minihandboll. 

• Spela offensivt försvar, kalla inte ner försvaret till linjen – men spela ändå försvar dvs. 

de ska hindra motståndaren att göra mål. 

• Spontant spel 

Spelmönster 

Minihandboll där alla ska få prova och spela lika mycket 

Fysik 

Den fysiska träningen består av olika koordinationsbanor, all träning ska vara lek och teknik. 

Utbildning 

I möjligaste mån bör teoretisk utbildning undvikas. Det man kan diskutera är en del regler, 

men inte för djupgående 


D-ungdom (9-10 år) 

När man är D-ungdom får man lära sig baskunskaperna i handboll: passa, finta och skjuta. 

Dessutom får man lära sig hur man uppträder på träning och match mot medspelare, 

motspelare, domare, ledare mm. 

Matcher spelas på liten plan med mjukboll. I dessa åldrar krävs det ofta direktstyrning från 

ledare vid sidan om plan eftersom barnen inte är mogna att ta ansvar och vara kreativa i 

spelet. Allt spel bör vara relativt oorganiserat både i försvar och i anfall, för att de skall 

utveckla individuell teknik och spelsinne. 

Ålder: 9-10 år 


2 pass i veckan 


Träningsläger ”Hammarbylägret”(augusti) 

Matcher: Sammandragsserie 

Förslag på cuper: Stockholm handboll cup (september) 

Botkyrkaspelen (januari) 

Eken cup(juni) 

Socialt 

Har man arbetat med E – ungdom dvs. haft gemensamma aktiviteter med föräldrar både med 

och utan barn. Med detta kan man ha lyckats fånga föräldrarnas intresse är det bara att 

fortsätta bearbeta dem. Nu är det viktigt att delegera ut uppgifter till föräldrarna. Ett bra sätt är 

att under säsongens första föräldramöte fråga vem som gör vad och inte om de skulle vilja 

hjälpa till, detta är en stor skillnad. 

Inom laget är det lämpligt att börja arbeta med samarbete mellan spelarna. Börja introducera 

lekar där alla spelarna är tvungna att hjälpas åt. Detta ger den enskilde spelaren en insikt om 

hur mycket lättare allt går om man hjälps åt. 

Det är bra för spelarna i inlärningssyfte att se på handboll, ha därför 3-4 träningar då ni går 

och ser på klubbens A-lag. Detta ska ni göra tillsammans och det behöver inte innebär att ni 

ska stryka en handbollsträning. 

Ta upp med föräldrarna och spelarna hur viktigt det är med hygien dvs. samtliga spelare ska 

duscha gemensamt efter match. Detta förbättrar inte enbart hygienen utan kan även påverka 

sammanhållningen i gruppen. Börja diskutera om disciplin – hålla tider mm. I samtal med 

spelarna lyfta fram hur viktigt det är att följa regler både i skolan, samhället och på 

handbollsplanen 


Mentalt 

Fortsätt på samma bana som E- ungdom dvs. ge mycket beröm. Ha en dialog med varje 

spelare så att de själva får möjlighet att komma till rätt beslut, detta kan utveckla 

spelförståelsen genom att individen får prova sig fram och upptäcka genom sitt spel olika 

möjligheter. Uppmuntra deras beslut även om det inte kanske är det bästa. Få dem att komma 

på det bästa själv med hjälp av din handledning. 

Gruppen har ett stort inflytande på en individs självförtroende. Arbeta därför mycket med 

gruppen, få alla att hjälpa varandra och att samarbeta. Använd dig av problemlösande 

övningar. Dessa övningar behöver inte alltid vara handbollsinriktade. 

Teknik 

Träning ska fortfarande vara baserad på lek och mycket boll. Barnen måste fortfarande 

betraktas som nybörjare även om de spelat och tränat handboll en viss tid. Därför ska i alla 

moment man träna grunderna för handboll i enkla övningar. I den här åldern ska all träning 

koncentreras på individuell teknik. Målsättningen är att spelarna ska bli vän med bollen under 

fart, utveckla rörelser samt få en fortsatt utveckling av koordination. 


Individuellt anfall 

Skott - hopp och avstämt 

Pass - hopp, avstämt, lobbpass och studspass 

Passa bollen i rörelse 

Ta emot bollen i rörelse 

Finta sig förbi en motståndare 

Sök lucka i försvar 

Dribbling med finter 

Introduktion av fallteknik, använd inte knäskydd 

Individuellt försvar: 

Ta bollen 

Stoppa motståndare, stå i vägen 

Titta på bollen inte enbart ”din gubbe” 

Ta studs från motståndaren 


Fortsätt att arbeta med koordination, balans, tid, rum och plats. Få in valmöjligheter i 

teknikövningarna t.ex. möjlighet att skjuta, passa eller finta. På detta sätt får de både använda 

knopp och kropp. Arbeta med motoriska övningar (springa, krypa, hoppa i olika riktningar 

och kombinationer). Alla övningarna ska göras med boll. 

Kollektivt 

Offensivt försvar. 

Utnyttja planen i anfallet (fast det är minihandboll). 

Justera stora fel inte små (i så fall med individen vid sidan av planen så att han inte känner ett 

tryck från lagkompisarna). 


Målvaktsteknik 

Låt alla prova på att vara målvakt, på så sätt får de en förståelse hur svårt det är att stå i mål 

samt hur motståndarnas målvakt kanske tänker. Det är för tidigt att diskutera djupare teknik 

med målvakterna. Det man bör prata om är hur man placerar sig i målet och vilka regler som 

gäller i och runt målgården. Uppgifter för målvakten: titta på bollen, chansa inte, stå upp. 

Spelmönster 

D2 spelar minihandboll och D1 spelar på storplan med nersänkt ribba, alla spelarna får prova 

spela överallt. 

Fysik 

Gymnastikövningar. 

Mycket enkla styrkeövningar med kroppen som belastning, detta för att lära ut tekniken. 

Lekar som kan vara lite ansträngande för konditionen, med boll. 

Utbildning 

Gå igenom regler 

Diskutera med spelarna hur man ska uppföra sig på plan, mot medspelare och motståndare, 

mot domare och mot tränare. 

Organisation 

Vem gör vad? Detta måste bestämmas innan säsongen startar. Det ska vara ett villkor för dig 

som tränare att föräldrarna hjälper till. 

Exempel på vad som ska göras: 

• Ordna transporter 

• Tvättar match dräkterna 

• Ordna fika träffar/samlingar 

• Ordna kringarrangemang 

• Se till att det är fint i hallen och duschen efter er 

• Ekonomi (om det krävs i detta skede) 


C-ungdom (11-12 år) 

Lika mycket spel för alla. Vi fortsätter skolningen av våra ungdomsspelare. Medvetenheten 

måste finnas om spelarnas olika fysiska utveckling. Det skiljer mycket på dem i längd och 

vikt. Vi låter fortfarande alla spelarna delta lika mycket i träningarna och matcher, men låter 

nu spelarna oftare spela på "sina bästa platser". 

Som C-ungdom fortsätter man med baskunskaper, men det stegras i tempo mm. Dessutom får 

man lära sig varför man gör vissa saker, försvar i olika former (3-2-1 och 3-3) samt 

anfallsspel. Löpvägar kan tränas men under mycket enkla former, det får inte övergå i 

systemtänkande eftersom det är viktigt att stimulera barnens kreativa tänkande och en 

långsiktigt individuell utveckling. 

Matcher, vi går från att direktstyra spelarna från sidan av plan till att övertyga dem om att 

genomföra matcherna på ett visst sätt innan matchstart. Lämpligen bör spelarna vara med och 

”sköta matcherna” själva, men ledare måste finnas till hands för råd och diskussion vid 

timeout och pauser samt hantera konfliktsituationer. Denna självstyrning ökar barnens 

förmåga att agera kreativt och ansvarsfullt. För att förtydliga innebär det att spelarna ska prata 

handboll och ledaren ska sätta rätt nivå på gruppens diskussion. 



2 pass i veckan 



Matcher: 1 match i veckan eller 3-sammandragning varannan vecka 

Förslag på cuper: Stockholm handboll cup (september) 


Bygg-Ole cup (mars) 


Socialt 

Föräldrarna bör nu vara väl insatta i allt runt laget. Det är dags att få en detaljerad 

organisation runt laget. Detta kommer att beskrivas under rubriken organisation. 

Känslan för gruppen ökar i detta stadiet vilket gör det enklare för tränare och ledare att arbeta 

med den. Introduktion av samarbetsövningar gjordes redan under D –ungdom, arbeta vidare 

genom användning av kollektiva problemlösningsövningar där spelarna tvingas att samarbeta. 

Träffa laget utanför handbollsplanen. Ha någon form av aktivitet för att ha roligt tillsammans 

samt för att spelarna ska lära känna varandra på ett annat sätt. Detta bör både göras med och 

utan föräldrar. Försök att få spelarna att titta på mycket handboll – gärna laget tillsammans. 


Mentalt 

I en sammansvetsad grupp är det lättare för en individ att hitta sin identitet och få deras 

självförtroende att växa. Om individen känner sig helt trygg i sin grupp vågar han hävda sina 

önskningar och behov. Finns där då avvikande åsikter upplever han inte dem som hotfulla. 

Detta bevisar hur viktigt det är att arbeta för ett positivt klimat inom gruppen/laget för att ge 

individen en möjlighet att utvecklas som handbollspelare och som människa. Om individen 

får ta emot kritik oförtjänt från ”fel” person kan spelarens självförtroende minskas. Med andra 

ord spelar det större roll vem som säger vad och inte vad som sägs. Arbeta mycket med 

attityder inom laget. Försök att lyssna på vad spelarna säger till varandra. Även om spelaren 

säger något han inte menar det kan det ta oerhört hårt på den som får ta emot det. 

”Ju mer positiva vi är mot varandra och ju mer vi lär oss att respektera och lära av varandra, desto större är 

chanserna att vi når våra mål både när det gäller relationer och laginsatser. Harmonin mellan människor och 

kvaliteten på lagarbetet stärks, när vi visar respekt för varandras styrkor och insatser och när vi föresätter oss 

att på ett hänsynsfullt sätt hjälpa varandra att utvecklas samt när vi dagligen handlar enligt dessa åtaganden i 

stort som i smått”. (Terry Orlick). 

Teknik 

Fortfarande ska handbollsträningen inriktas på att ge spelarna ett brett individuellt register. 

Träningen ska under perioden stegras i lugn takt. De viktigaste kunskaperna förutom 

rörelseträning är fortfarande passa – fånga – dribbla – skjuta samt finter. Övningarna bör vara 

så matchliknande som möjligt. Målsättning är att den individuella tekniken utvecklas, 3-2-1 

och 3-3 försvar introduceras, samt att spelarnas rörelsemönster blir mer organiserat. 


Individuellt anfall: 

Pass: 

• vanliga med både höger och vänster hand 

• studs-pass, ex utspel till kant och inspel till linje 

• växel-pass 

• hopp-pass 

• prova svåra pass, ex mellan benen och bak ryggen 

• vägg-pass (direkt pass) med två händer 

Skott: 

• avstämt, armen högt och armen mellanhöjd 

• finta lågt skjuta högt (hopp) 

• löpskott (skott i steget) 

• introduktion av vikskott 

Kant avslut: 

• hoppa in från struten mot straffpunkten med armen högt 

• diskutera vikten av att få bra vinkel 

Linje avslut: 

• komma högt i avslutningsögonblicket 

• ryggen mot mål, gå runt båda sidorna 


Rörelser anfall: 

• stegisättning – vanlig och omvänd 

• finter – kullager, snurrfint och skottfint 

• jämfota satsning (0-stegsfint) 

• sök lucka i försvaret 

• fallteknik 

• riktningsförändringar 

• vara spelbar – ej i passningsskugga 

Rörelser 9m: 

• ”backa upp” medspelare 

• Arbeta med rörelser efter spelaren slagit passen 

Rörelser kant: 

• inspring till linjen, framför och bakom försvaret 

• ”backa upp” 9 meters spelaren 

Rörelse linje: 

• rysk spärr 

• nedhåll 

Individuellt försvar 

• ta bollen 

• stoppa motståndare, stå i vägen 

• rörelsemönster i form av triangel 

• täckning av skott 

• låsa anfallarens skottarm 

• ta studs 


• valmöjligheter i övningarna 

• arbeta med flera saker samtidigt exempelvis 

o balans med passningar 

o kullerbytta med boll i luften 

o passa med två bollar – två och två 

o samma fast en boll på marken 

• motoriska övningar 

Kollektivt anfall 

• 3-3 spel 

• utnyttja planens bredd 

• träna kontringar i fas 1 och fas 2 (högst tre och tre) 

Kollektivt försvar 

• offensivt försvar, fritt eller 3-3 

• 3-2-1, får inte följa linjespelaren 



Vid denna ålder brukar målvakten ha bestämt sig för att bli just målvakt. Teknikträningen får 

inte bli för avancerad. Arbeta med positionen i målet, använd dig gärna av tejpbitar som 

målvakten kan ha som riktmärken. Börja arbeta med grundläggande teknik som får målvakten 

att känna sig trygg i sin roll. Tekniken du bör arbeta med är att han/hon ska rädda bollen med 

både fot och hand när de skjuter nere och två händer när anfallaren skjuter uppe. Bör också 

påpeka att målvakten ska skjuta ifrån hoppet med ett ben, inte två. De ska använda motsatta 

ben i förhållande dit bollen kommer. Arbeta mycket med målvakternas trygghet så att de inte 

blir rädda för bollen. I början kan det vara lämpligt att ha mjuka bollar för att få in rätt teknik. 

Fortsätt att arbeta med att målvakten tittar på bollen och att han/hon inte chansar. 

Spelmönster 

• Stor plan med softboll för C2, hårdboll för C3. 

• Spelarna börjar få grepp om var de vill och bör spela 

• Alla spelar, ingen toppning 

• Spela varje spelare minst på två positioner. 

Fysik 

Målet med fysisk träning i denna ålder är att spelarna får tillräcklig hållfasthet i muskler, 

senor och ligament. För denna åldersperiod lämpar sig framförallt ”hindergymnastik” i 

klätterställningar och rep samt häng, stöd- och draganordningar som anpassas till olika 

muskelgrupper allsidigt. Då barn i allmänhet endast kan koncentrera sig en kort tid på en 

uppgift är cirkelträning i barnanpassad form lämplig. Träningsformen motsvarar barnens 

behov av kortvariga enskilda övningar och garanterar en allsidig utveckling av muskulaturen. 

Det viktiga är att spelarna använder sin egen kropp som tyngd/belastning. Få denna sorts 

övning in i teknikövningar. Låt varje spelare få en gummiring (sådan som hundar brukar bita 

i). Den ska de ha och träna handleden med genom att krama ihop ringen. Detta kan vara en 

hemläxa varje kväll. 

Utbildning 

Fortsätt arbeta med attityder och hur man ska vara. Börja att arbeta med enkel terminologi, ex 

vad spelarna heter på de olika positionerna. Använd dessa termer när du introducerar övningar 

och dylikt. Instruktion i stretching och varför man gör det 


Organisation 

Nu bör man sätta prägel på organisationen genom att bilda grupper med olika uppgifter. Ett 

förslag är: 

Tränare: 

• ansvarar för all handboll och planering 

Hjälp-tränare: 

• hjälper tränaren samt sitter i föräldragruppen 

• deltar i hälften av träningarna samt matcherna 

Lagledare: 

• har hand om allt pappersarbete kring laget 

• sitter i ekonomigruppen 

• är bara med på matcherna och de träningar som behövs för information till spelarna 

• är förälder till någon spelare 

Ekonomi grupp: 

• Tre till fyra föräldrar som ansvarar för all ekonomi kring laget. Lagledaren sitter med 

och fungerar som en länk till tränaren. 

Föräldrar grupp: 

Tre till fyra personer som är ansvariga för alla arrangemang som ligger utanför 

handbollsplanen som t.ex. avslutningsfest, gemensamma utflykter, fika vid träffar etc. 

Hjälptränaren bör sitta med i gruppen och fungerar som en länk till tränaren. 

Får man detta att fungera underlättas arbetet som tränare avsevärt. Tränaren har kontakt och 

insyn i allt som sker kring laget. Det är viktigt att tränaren ger förslag till ekonomi gruppen 

om säsongsplanering innan den bestäms så att budgeten klarar säsongen. När man drar igång 

en så stor organisation får man ha stort tålamod för det tar tid innan den fungerar perfekt. 


B-ungdom (13-14 år) 

Vi fortsätter att utveckla och intensifiera träningarna. Vi ska ha beredskap för det 

utvecklingssprång som sätter in och de fysiska problem som kan följa med snabb tillväxt och 

som periodvis kan handikappa ungdomarna i deras idrottsutövande, samt ge dem stöd och den 

uppmuntran som många gånger fordras under puberteten. 

När man kommit till B-ungdom så förutom baskunskaper kommer krav på kondition. Här är 

det viktigt att man balanserar träningen, eftersom den fysiska utvecklingen är olika inom 

laget. Som sista års B kommer man att spela sin första rikstävling (SM) och man får förbereda 

sig för detta när det gäller satsning, toppning av lag mm. Man får dock inte glömma att man 

arbetar med ungdomar. Vi går från att övertyga spelarna att genomföra matcher på ett visst 

sätt till att samråda om hur de skall genomföras. Ledare skall hela tiden finnas till hands för 

råd och diskussion vid timeout och pauser. 



3 pass i veckan ( 2*1,5h + 1*1h) 

Börjar första veckan i augusti 


Matcher: ca 1 match i veckan i Stockholmserien elit 

Förslag på cuper: ICA cupen (inofficiellt SM) 

Stockholm handboll cup (september) 



Katrineholm cup (april) 


Socialt 

Det sociala arbetet som gjorts under många år bör nu skörda sin frukt dvs. gruppklimatet 

är/ska vara bra. Men detta får inte tolkas så att man inte arbetar vidare med det, tvärtom. Nu 

bör det bli enklare att se om något inte stämmer inom gruppen. Fortsätt att arbeta som ni gjort 

tidigare dvs. med gemensamma aktiviteter, problemlösande övningar mm. 

Träningen börjar inte förrän i augusti men det är ändå lämpligt att träffas en gång i veckan 

under juni månad. Träffarnas mål är att utveckla det sociala. Träna inte enbart handboll vid 

träffarna utan ha andra arrangemang som t.ex. grillafton, brännboll, simning, beach volleyboll 

osv. Dra nytta av föräldragruppen i organisationen. 


Mentalt 

Under denna period arbetar vi med att individen ska stå i centrum samt med att framhäva 

individens kvalitéer. 

Att stå i centrum är oerhört viktigt både på en handbollsplan och i det vardagliga livet. Under 

första året som B –ungdom bör varje spelare vara ansvariga för uppvärmningen till ett 

träningspass. Detta ska de göra tillsammans med en lagkamrat. Innan uppvärmningen ska 

börja ska de lämna in ett papper till tränaren med uppgiften vilken övning de valt, varför de 

valt den och vad man tränar genom den. På detta sätt får spelarna tänka på vad de håller på 

med och varför man gör en övning och de blir mer medvetna i vad man tränar. Under andra 

året som B –ungdom ska varje spelare hålla i en uppvärmning själv. Viktigt är att det inte blir 

samma uppvärmningsövning varje gång en eller två spelare är ansvariga. Att låta spelarna 

vara ledare kan öka deras självförtroende. Självförtroendet ökar genom att de blir bekräftade 

av gruppen – gruppen lyssnar på dem. 

Det är oerhört viktigt att en spelare får känslan av att vara bra och duktig på handbollsplanen. 

Bästa sättet är givetvis beröm, men inte enbart av tränaren utan framförallt av sina 

medspelare. Ett exempel kan vara att ge spelarna uppgiften att skriva ner en rad, inte mer, om 

varje medspelare. Innehållet ska vara vad den spelaren är bra på inom handboll. Detta ska alla 

spelarna göra och lämna in till ledaren tillsammans med ett foto av sig själv. Ledaren 

sammanställer alla kommentarer om varje spelare och sammanfattar detta på ett papper. 

Överst på papperet klistras fotot av spelaren in. Lämna ut detta till spelaren dvs. varje spelare 

får ett papper med sig själv överst och med alla positiva kommentarer som medspelarna har 

skrivit. Plasta gärna in papperet eller ha det i en ram. Papperet ska spelarna hänga upp på ett 

ställe som de ser dagligen t.ex. sovrumsdörren. 

Avgörande för ens självförtroende är det förhållande man har gentemot sig själv och den 

grupp man befinner sig i, eftersom man identifierar sig själv med den gruppen. Är jag bättre, 

sämre eller lika bra som de jag jämför mig med? Om jag ska förbättra mitt självförtroende då 

jag är i en grupp finns det olika tillvägagångssätt. Det ena är att ändra min självuppfattning på 

ett positivt sätt. Ett annat sätt är att ändra min syn på hur jag ser och uppfattar gruppen dvs. att 

jag ser mig själv som jämbördig och inte övervärderar gruppmedlemmarna. Det händer 

relativt ofta att människor i ens närhet agerar som någon form av "domare" som bestämmer 

hur man ska vara. Desto mer beröm jag får av dessa ”domare”, ju större är chansen att jag får 

ett stärkt självförtroende. Det är viktigt att påpeka att det inte spelar någon roll hur mycket 

beröm du får utan av vem du får det av. Det samma gäller när jag får negativ kritik. När jag 

fått negativ kritik och självförtroendet har sänkts kan det uppstå situationer som normalt inte 

brukar inträffa. Detta beror främst på att jag inte vågar eftersom det kan leda till fiasko. 

Tankebanorna blir negativa. Jag slutar att tro på mig själv och min förmåga och jag får 

känslan att inte duga. 


Teknik 

Träningen ska fortfarande vara mest inriktad på spelarnas individuella register. Man ändå 

introducera kollektiva rörelsemönster som t.ex. rullningsspel, växelspel och övergångar. Den 

fysiska delen blir större och tuffare – mer kamp. Träningsmomenten ska vara matchlika dvs. 

när anfall tränas ska det vara mot försvar etc. Målsättningen är att den individuella tekniken 

utvecklas, individen får förståelse för kollektivt spel samt att den fysiska träningen ökar. 


Individuellt anfall, 

Pass (övningar med båda händer): 

• vanliga 

• stötpass 

• växelpass 

• svåra pass (mellan benen, bak ryggen m.m.) 

• hoppass med fel fot 

• flippass 

• inspel, utspel 

• väggpass 

• matchlika passningsövningar med rörelse och positionsbyte 

Skott: 

• vanliga (med båda händer) 

• finta högt, skjuta lågt 

• finta lågt, skjuta högt 

• löpskott 

• underarmsskott 

• vikskott 

• hoppskott på ett steg 

Kant avslut: 

• armen långt ut 

• finta lågt, skjuta högt och vice versa 

• lobb 

• vikskott, skott insida 

• upphopp med fel fot 

Linje avslut: 

• med både vänster och höger hand 

• komma högt i avslutningsögonblicket, skjuta lågt 

• komma lågt i avslutningsögonblicket, skjuta högt 

• vikskott 



• bred satsning 

• finter (kullager, snurrfint, stegisättning, skottfint) 

• jämfota satsning (0-stegsfint) 


• riktningsförändringar både med och utan boll 

• alltid vara ett hot 

• skapa spelytor för sig själv och för andra 

• växelspel 


Rörelser 9m: 

• brett spel 

• söka lucka 

• skapa läge till medspelare 

• backa upp medspelare 

• isärdrag 

• avläsa linjespelaren dvs gå på rätt sida om spärren 


• inspring till linjen med och utan boll 

• skapa läge till 9m spelaren 

• inspel till linjespelaren 

• hitta sin egen speciella fint 

• inhopp på ”fel” fot 

• isärdrag 

Rörelser linjespelare: 

• spärrhjälp i spelet 

• ryskspärr 

• blockrörelse 

• med rullning efter spärr 

• nedhåll 

• kroppsfint 

Individuellt försvar, 

• ta bollen 

• stoppa motståndare, stå i vägen 

• låsa anfallarens skottarm 

• blocktäckning mot skott 

• rörelse mönster i form av en triangel 

• täckning mot låga skott 

• stöta och säkra 

• snedställning, få anfallare till sämre vinkel i avslutet 

• ta studs 



• valmöjlighet i alla övningar 

• avläsa linjespelaren 

• avläsa försvaret 

• ha flera bollar i vissa övningar t.ex. coolhandboll 



• 3-3 

• rullningspel 

• utnyttja medspelarens förarbete 

• utnyttja linjespelaren både i spärrspel och i inspel 

• introducera växelspel och diagonal start 

• kontringar max 3 och 3 – får inte studsa 

• diagonal pass vid kontring 

• hämta bollen högt upp i banan vid kontring och få förståelse till varför 


• 3-2-1 och 5-1 

• arbeta bollsida 

• inställning till försvarspel måste vara detsamma som till anfallspel dvs hög 


Det är dags att börja specialisera träningen för målvakterna. Ett bra sätt att träna teknik och 

smidighet är att använda sig av tennisbollar. Börja med att kasta tennisbollen för att sedan 

övergå till att slå med ett tennisracket. Detta görs när målvakten har bra teknik, smidighet och 

kondition – rekommenderas sista året som B –ungdom. Det är viktigt att tränaren tänker på 

vad målvakten behöver för träning – alla målvakter har inte samma teknik eller samma 

förutsättningar. Man ska sträva emot att få en målvakt som räddar med två händer så mycket 

som möjligt. Kommer skotten nere bör målvakten rädda med en fot och en hand, antingen 

stående eller med ”slidening”, det sist nämnda är beroende av målvaktens fysik, koordination 

och smidighet. 

Spelmönster 

• Storplan med hård boll. 

• 2 positioner per man 

• Spelarna börjar specialiseras sig i sina positioner 

• Ingen toppning, möjligen vid finalspel vid SM 


Fysik 

Styrka tränas genom styrkegymnastik, kamplekar och MAQ (för de äldre) samt kroppen som 

belastning. Träning för ben och mage bör prioriteras. Bryt gärna av träningen med ett kortare 

pass styrketräning, detta för att det spelarna tycker att det är långtråkigt. Använd övningar 

med mycket kamp t.ex. brottning mm. Redan nu ska teknik för styrkelyft tränas, detta görs 

genom MAQ träning vilket även utvecklar en god rörelse. Gör ni det nu så spar ni mycket tid 

när spelarna blir äldre och ska träna styrkelyft med vikter samt att då minskar skaderisken 

avsevärt. Det är även enklare för spelarna att lära sig rätt teknik vid denna ålder. Det är 

mycket viktigt att det lärs ut på rätt sätt, ta hjälp av en utbildad person. 

Konditionsträningen bör öka mycket i denna ålder dvs. det är syreupptagningsförmågan 

(aerob) ni ska arbeta med inte anaerob. Låt spelarna få sin konditions träning tillsammans med 

boll dvs. tuffare övningar. Är inte detta tillräckligt så ha konditionsträningen i samband med 

den ordinarie träningen dvs. före eller efter träningspasset gärna utomhus. Snabbhetsträning 

kommer tillräckligt mycket i vanliga övningar som t.ex. kontringsträning. 

Utbildning 

• terminologi 

• diskutera mobbning 

• ledarskap 

• funktionärs kurs (sista året som B –ungdom) 

Organisation 

Analysera om de olika grupperna fungerar, samspelet mellan grupperna och samspelet med 

ledarna. Fungerar det inte analysera varför, vad som kan göras bättre och tillvägagångssättet 

för att lyckas. Är resultatet bra försök att få in den ledande kraften inom ekonomigruppen i 

klubbens sponsrings grupp. Tänk på att organisationen är en stor del i vägen till framgång. 


A-ungdom (15-16 år) 

Specialisering och kvalitet är huvudorden. Vi tar tillvara den härliga motivation som 

ungdomar i denna ålder oftast visar genom att utveckla och förfina hela vår verksamhet. En 

mer nivåanpassad träning bedrivs där våra spelare nu får ta alltmer ansvar och kraven utökas 

på den enskilde individen. För att garantera träningens kvalité skall tränarna fr.o.m. denna 

åldersgrupp ha gedigen kunskap och utbildning vilket kan innebära arvoderade tränare. Vi 

medverkar nu aktivt till att styra in lämpliga ungdomar på ledare- eller domare banor genom 

att erbjuda dem utbildning och förtroendeuppdrag i klubben. 

Som A-ungdom har man kommit så långt att man bör veta vad man vill med sin handboll. Att 

träna fysik på ett genomtänkt sätt blir det nya för nivån, förutom att man fortsätter att träna 

alla andra saker. Man får lära sig planera skola/handboll mm. 

I denna ålder går spelarna från samråd till att träna och spela efter egna och gemensamma 

uppsatta mål och visioner. 


Träningar: Försäsong… 

330 min/vecka 

3 pass a 1,5h/vecka inomhus 

1 pass a 1h/vecka utomhus 


Matcher: 1 vecka i Stockholm elit 

Förslag på cuper: Pojk SM 

Stockholm handboll cup (september) 

Skadevi cup (november) 

Norden cup (december) 


Katrineholm cup (april) 


Partillie cup (juli) 

Socialt 

Eftersom i denna ålder kan finnas spelare utifrån som vill komma till laget är det jätte viktigt 

att fortsätta arbeta med gruppklimatet, gemensamma träffar och evenemang utanför planen 

etc. Föräldrarnas intresse runt laget kan vara mycket stort eftersom de känner delaktighet efter 

alla år. Ta tillvara på detta intresse… 


Mentalt 

Det som först och främst är karakteristiskt för en människa som har bra självförtroende är den 

inre glädjen och den inre tryggheten. Man mår bra, trivs med livet, känner harmoni och har 

kul. Man vågar misslyckas och har mod att ta tag i problem och då hittar man nya lösningar 

dvs. man gräver inte ner sig och tycker allt är botten. Detta i sin tur har sin förklaring i att man 

har tydliga och konkreta mål som man strävar efter. För att uppnå sina uppsatta mål är man 

mer motiverad, mer engagerad, mer hängiven, och mer övertygad att lyckas. Man är väldigt 

bra på att koncentrera och fokusera sig på en uppgift och är väl medvetna om att det kan 

krävas hårt arbete för att lyckas. Detta stressar inte utan man söker istället nya utmaningar och 

tävlar hela tiden med sig själv. Det medför att man blir mer kreativare, mer flexibel, mer 

konstruktiv och mer nyskapande. 

Arbeta med individuella samtal med varje spelare där ni diskuterar målsättning, vad som är 

bra och dåligt med träningen/gruppen. Prata inte enbart om handbollen utan även om 

spelarens vardagsliv. Det är inte vid endast ett tillfälle detta ska göras utan flera dvs. det måste 

följas upp, jag rekommenderar ca fyra samtal med varje spelare under en säsong. Analysera 

utvecklingen och vad du som ledare gjort för att individen skall lyckas eller ha förutsättning 

till att göra det. 

Teknik 

I denna ålder är det oerhört viktigt att man som ledare lyckas motivera spelarna och göra det 

intressant och roligt. Detta grundar jag på att det är i denna ålder spelarna ofta väljer vilken 

sport/aktivitet de skall syssla med i fortsättningen. 

Träningen ska bestå av lika mycket kollektivt som individuellt. Framhäv effekten av att dra på 

sig två försvarare när man anfaller dvs. skapa ett läge för medspelaren.. Fysikträningen 

trappas upp och blir tuffare, tänk på att alla övningar ska innehålla så mycket kamp som 

möjligt. Målsättningen under A –ungdomsperioden är att den individuella tekniken ökar, 

kollektiv förståelse ökar samt att det blir högre satsning på kondition och styrka. 

Att träna på 


Pass: (övningar med båda händer) 

• stötpass 

• växelpass, löpande och hoppande 


• knorrpass 

• svåra pass 

• pass mellan benen på motståndaren 

• passningskvalité i högt tempo 

Skott: 

• vanliga med båda händerna 

• hoppskott på fel ben 

• höftskott med och utan hopp 

• vikskott 

• dolt skott 



Kant avslut: 

• flipp 

• lobb 

• variation med armen långt ut 

• vikskott 

• insida, utsida, avslut 

Linje avslut: 

• med båda händerna 

• luftskott (komma högt) 

• fallskott (komma lågt) 

• lobb och flipp 

• vikskott 


• finter 

• Jämfota satning (0-stegsfint) 

• rörelser utan boll 


• riktningsförändring med och utan boll 

• dra på sig två försvarare 

• avläsa spärr 

• alltid hot 

• uppbackning spel 

• finter med utspel i samma rörelse t.ex. kullager 


Rörelser 9m: 


• arbeta över zoner med och utan boll 

• positionsbyte under spel 

• söka lucka 

• satsning innan bollmottagning 

• isärdrag 

• finter med och utan studs 

Rörelser kant : 

• isärdrag för att få tillbaka bollen i satsning 

• inspel till linjespelaren 

• avslut från struten 

• avslut efter övergång (utifrån) 

• inhopp på fel fot 

• finter 

• kantväxel 

• introduktion av ”japan” 


Rörelser linje : 

• med rullning 

• ablockrörelse 

• spärrspel för eget läge 

• dela av 

• nedhåll 

• egen kombination med varje medspelare. Viktigt att de kommer på den själv. 


• stöta – säkra 

• försvar mot inspel, aldrig tillåta inspel över huvudet 

• försvar mot inspring (övergång) 

• snedställning 

• få anfallaren dit du vill 

• låsa skottarm 

• täckning av skott 


• valmöjligheter i alla övningar 

• avläsa linjespelaren 

• avläsa anfallaren/anfallet 

• ha flera moment i vissa övningar t.ex. flera bollar eller flera mål 



• 3-3 och 2-4 spel 

• rullningspel med spärr 

• växelspel och diagonal övergång 

• introduktion av ”tjeck-rörelse och isärdrag” 

• kontring med maxtempo 

• utnyttja fas 2 i kontring 

• kontringspel med bestämda löpvägar 

• två och två hitta på egna kombinationer 


• 3-2-1 och 5-1 försvar 

• introduktion av 6-0 försvar 


• överraskningsmoment - press 

• två på bollhållaren 

• få anfallet till enkla misstag 



Efter er teknikträning med era målvakter bör ni ha sett vilka typer av målvakter ni har. Anser 

ni att varje individ har är rätt teknik, ändra inte det. Alla målvakter behöver inte spela som 

Tomas Svensson. Arbeta utifrån er målvakts teknik, fysik och smidighet. 

Fortsätt att arbeta med tennisbollar och på så sätt bearbeta teknik och fysik. Tekniskt viktigt är 

att de inte får rotera höfterna dvs. inte följa bollbanan utan skära den. Arbeta med balans 

(ingen bakvikt i deras ”slidening”), arbeta mot bollen, bollfixering, läsa skottarm och 

fotarbete. Glöm inte målvakterna när ni har konditions- och styrketräning, målvakten är den 

spelare som behöver bäst spänst i laget. 

Spelmönster 

• stor plan 

• specialisering av spelare 

• överlag ej toppning, möjligen i SM-spel 

Fysik 

Bedriv fysträningen hårdare än tidigare, det bör tränas under hela säsongen, oftare under 

försäsongen. Låt spelarna bli medvetna om vad de tränar och varför, bjud gärna in en 

föreläsare i ämnet eller ha teorilektionen själv. Använd dig av att spelaren lär sig betydelsen 

av vad puls och pulsmätning innebär. Detta kan du använda dig av i träningen för att kolla om 

tempot är tillräckligt högt. 

Redan under B –ungdom tränades skivstångsteknik med hjälp av MAQ-träning. Är tekniken 

rätt (kolla med en instruktör) kan spelarna göra samma övningar fast med en skivstång utan 

vikter. Kvastskaftet används istället till att träna tekniken i olympiskt lyft. Fortsätt ändå att 

arbeta med MAQ för rölighetens skull. Ett förslag är att efter varje halltid planera in 20-30 

minuters MAQ träning i korridoren. 

I styrketräningen arbetas det fortfarande mest med kroppen som belastning, anser du att det 

inte räcker så använd antingen tuffare övningar eller arbeta med spelarna i par så att de har två 

kroppar som belastning eller ta till medicinboll. Det är viktigt att inte gå in på ”gymet” för 

tidigt och träna med vikter, där tränar vi fortfarande teknik. 

Det som bör tränas under försäsongen och underhållas under matchsäsongen är: 

• Uthållighetsträning 

• Snabbhetsträning 

• Intervallträning 

• Spänstträning 

Viktigt att göra tester under säsongen så att spelarna inte tappar sin fysiska utveckling. Det 

kan vara svårt att göra fysträningen rolig men den är ett måste. Använd dig av bollen så 

mycket som möjligt och ha övningarna i form av tävling, tänk bara på att inte samma person 

förlorar hela tiden. 


Utbildning 

• domarkurs (sista året som A –ungdom) 

• kurs om alkohol, tobak och andra droger 

• etik och moral 

• träningslära 

Organisation 

Bör nu fungera, analysera hela tiden och försök att förbättra. Få in att varje individ ska dra in 

500 kr till laget. Detta inkluderar inte de pengar de drar in genom Bingolotto, lotter m.m. 

Spelarna får själva komma med idéer eller betala från egen ficka. Ekonomigruppens uppgift 

är att komma med förslag hur de ska gå tillväga. Viktigt är att det inte ”tar över” de andra 

inkomstkällorna ekonomigruppen har ordnat. 


Junior- och utvecklingslag (17-22 år) 

Medvetenhet, Mål, Inriktning! 

Nu inriktas verksamheten i högre grad på att specialisera spelarna i sina olika roller. Vi 

förbereder spelarna på den kommande seniorverksamheten för att nå upp till målsättningen att 

plocka fram två egna spelare till seniortruppen varje år! 

När man är Junior, 17 - 18 år, står man på gränsen till A-lag, vilket gör att man närmar sig Alaget 

när det gäller träning; dvs. mycket fysisk träning. Det är viktigt att den individuella 

utvecklingen fortsätter. Är man mogen och välutbildad får man även vara med och träna med 

A-laget. 


Träningar: 450 min/vecka kollektivt 

5 pass i veckan a´ 90 min 

Individuellt styrka/kondition pass 

Om möjligt även träna dagtid (ex handbollsgymnasium) 

Träning hela året med uppehåll i en månad 

Träningsläger Idre (augusti) 

Matcher: 1-2 matcher i veckan i Stockholm elit och i U-lag 

Förslag på cuper: J-SM 

Skadevi cup (november) 

Nya Irsta blixten (april) 


Partillie cup (juli) 

Utlänsk turnering 

Vad kommer efter A-ungdom? 

Efter A-ungdomstiden är man junior och då fortsätter hela gänget med juniorhandboll. Tyvärr 

så händer det ofta att A-ungdomsstadiet blivit ett skede där man tvekar om man skall satsa så 

mycket som det krävs för att bli en A-lagsspelare inom en 2-5 års period, eller om man ska 

lägga av. Detta beteendet måste ändras. Ett sådant ställningstagande borde egentligen aldrig 

uppstå, skulle en spelare ändock börja att fundera så borde det bli minst 2 år senare dvs. efter 

juniorstadiet. I den frågan kan vi ledare informera och stötta till positiva förändringar. Därför 

är det viktigt att veta att det inte finns eller skall finnas några färdigutbildade handbollspelare 

under A-ungdomsperioden. 

Socialt 

Fortsätt att arbeta på samma sätt som gjorts tidigare dvs. med gemensamma aktiviteter, 

problemlösande övningar m.m. Börja arbeta mer med att spelarna tar ansvar för sig själva och 

för gruppen. Lämpligt är att de tar ansvar för t.ex. arrangemang själva. De måste lära sig att 

passa tider, ordentligt uppförande och att träna hårt. Diskutera med spelarna vad det innebär 


att representera klubben vid cuper och matcher, vilket även innebär att hålla rent och snyggt 

omkring sig. 

Bilda spelarråd som ska bestå av tre personer varav en är lagkapten, laget väljer ut dessa 

personer. Spelarrådet uppgift är att vara direkt kontakt mellan spelare och ledare, när det inte 

gäller något personligt. De ska även vara ansvariga för träffar och gemensamma evenemang 

utanför planen. Spelarrådet har möten med laget där ledarna inte ska vara med. Ledarna kan 

även ta deras hjälp vid t.ex. säsongsplanering. 

Mentalt 

De individuella samtalen är en oerhört stor del i arbetet med spelarnas individuella 

målsättning. Det är mycket viktigt att arbeta med detta på ett väl planerat och seriös sätt. 

Under de individuella samtalen bör spelarna med tränarens hjälp sätta ett eget mål samt tänka 

på lagets målsättning. Diskutera under samtalen vikten av att våga misslyckas och att våga 

lyckas. Viktigt att spelaren vågar se sig själv i rampljuset. 

Arbeta med spelarnas vinnarinstinkt, att både kunna ta en förlust och att kunna ta en vinst – få 

fram en positiv inställning. Får spelarna rätt inställning så blir de mer koncentrerade både på 

träning och på match vilket kan leda till en tydlig utveckling. Arbeta även med deras attityd 

till spelet, kamraterna, sociala m.m. 

Genom mental träning kan exempelvis leda till att individen: 

• mår bättre både fysiskt och psykiskt 

• får större arbets- och livsglädje, bättre prestationer och arbetsförmåga 

• får bättre självkänsla, självförtroende, självförverkligande och självkännedom 

• får en positiv attityd till tillvaron 

• får förbättrade sociala relationer 

• lättare kan uppnå våra uppsatta mål i livet 

Teknik 

Det kollektiva spelet bör prioriteras lika mycket som det individuella. Vikten av samspel ökar 

ju äldre spelarna blir, de måste förstå hur medspelarna tänker och agerar i olika situationer. I 

det kollektiva spelet bör man nu börja arbeta med egna mönster, rullningsspel, isärdrag, 

växelspel och övergångar. Målsättningen är att juniorlaget blir ett samspelt lag med bra 

individuell teknik. Avståndet mellan juniorlaget och seniorlaget skall även bli mindre vilket 

innebär att dialogen mellan tränarna är av stor betydelse. 



Pass (övningar med båda händer): 

• bollpassning i olika lägen med eller utan golvkontakt 

• stötpass (både hopp och vanliga) 

• växelpass (löpande och hoppande) 

• luftpass 

• pass med låg och hög arm 

• pass mellan benen på försvarare 


• mycket lek med bollen 

• matchlika passningsövningar med rörelse och positionsbyte 


Skott: 

• vanliga (med båda händer) 

• hoppskott efter 1,2,3 steg 

• jämfota hoppskott 

• vikskott (både hopp och vanliga) 


• dolt skott 

• försök att variera antal steg innan avslut 

Kant avslut: 

• knorr 

• flipp 

• lobb 

• inhopp på 1,2,3 steg 

• ha 5-8 olika avslutsvarianter 

Linje avslut: 

• med både vänster och höger hand 

• flipp 

• lobb 

• knorr 

• inhopp med vänster och höger fot 

• jämfota hopp vid avslut 

• skottfint i luften innan avslut 


• Jämfota satning (0-stegsfint) 


• isärdrag 

• växelspel 

• att ”tajma” alla rörelser, så att man inte kommer för tidigt eller för sent 

• rörelser utan boll 

• alltid hot 

• skapa spelytor för sig själv och för andra 

• avläsa spärr 

Rörelser 9m: 

• vara mottaglig för passningar från alla positioner och vice versa 

• behärska rörelser från alla 9 meters positioner 

• kunna attackera sin försvarare som både vänster och högerhänt 

• rätt placering i speldjup och bredd 

• hela tiden ha rätt kroppsvridning i uppspelen, spelet och i avslutningsfasen 

• alltid söka möjligheter för avslut för sig själv eller för medspelarna 



• isärdrag 

• olika varianter av inlöpningar 

• teknik vid spärrspel 

• inhopp på 1,2,3 steg 

• göm bollen vid inhopp (t.ex. bakom ryggen) 

• kullager med fel hand – byt hand – avslut 

• arbeta från avskärmning 

Rörelser linjespelare: 

• vara spelbar vid uppspel, kontring 

• alltid skapa en roll i spelet 

• ablockrörelse 

• samarbete med alla medspelare 

• spärr i sidled och i djupled 

• fånga bollen med en hand, samtidigt som man ”håller undan” försvararen med den 

andra handen 

• träna på att avsluta med båda händerna (även den näst bästa) i alla situationer. 


• stöta - säkra 

• låg tyngdpunkt i arbetet 

• skärma av spelet 

• få anfallet till sämre avslutningsläge 

• snedställning 

• försvar mot spärr 

• försvar mot inspring 

• försvar mot inspel (tillåt aldrig inspel runt huvudet) 


• problemlösningar där spelaren ställs i olika situationer som han skall försöka lösa, 

själv eller i samarbete med en eller flera medspelare 

• avläsa medspelares rörelse 

• avläsa försvarspelares rörelser 



• 3-3 och 2-4 spel 

• egna mönster 

• rullningsspel, växelspel och isärdrag 

• polack, tjeck och diagonal övergång 

• läs av fortsättningen av spelet 

• strategi i fas 2 spel 

• bearbeta fas 3 



• 3-2-1, 6-0 och 5-1 

• punkt 

• fore- och backchecking 

• träna på fas 5-7, metodik för från man blir av med bollen, till dess man spelar i sitt 

försvar 

• överraskningsmoment –press 



Viktigt att tänka på att en målvakt inte ska stå i mål, utan spela i mål. Nu skall tekniken sitta 

rätt bra, varför fysiken kommer vara över en mycket tung del av målvaktens vardag. Arbeta 

med att målvakten fixerar skottarmen, armarna högt, raka höfter - rotera ej, golvkontakt, 

djupled framåt – ej bakåt och att målvakten tränar på att släppa lucka – täppa igen. 

Få målvakten att träna på att läsa spelare och deras avslut. Öva spelförståelse för att kunna 

förutse motståndarnas taktik såväl individuellt som kollektivt samt att kunna organisera 

upp/om försvaret utifrån sitt synfält. 

Arbeta med att målvakten börjar arbeta högt upp i banan när laget anfaller och på så sätt ha en 

större möjlighet att skärma av eller bryta kontringspass. 

Använd dig av videokamera, filma målvaktens agerande i olika situationer. Diskutera 

resultatet tillsammans och jämför med andra målvakter från andra inspelningar. Genom detta 

kan målvakten få en insyn i sitt eget rörelsemönster och på så sätt kunna utvecklas på ett 

snabbare sätt. 

Spelmönster 

• storplan med hård klisterboll. 

• spelarna specialiseras i sina positioner 

• bästa laget spelar i ”viktiga matcher” 

Fysik 

Spelarna skall som juniorer förberedas för A-lagspel. Det är därför oerhört viktigt att man som 

juniorer strävar efter att träna med snarlik mängd och intensitet som A-laget gör, detta för att 

det inte skall bli en chock för spelarna när de blir seniorer. Försäsongen kan om möjligt 

integreras med A-laget. 

Börja arbeta med individuella träningsdagböcker för att motivera spelarna till träning, 

utveckla en förståelse, lära känna sig själv och sin kropp, få spelaren att bli sin egna bästa 

tränare samt för att kunna styra deras träning. 

Under matchsäsongen bör ett pass utöver de fyra träningarna bedrivas i styrkel lokalen och på 

löparbanan. Tekniken bör nu vara så pass bra att det är lämpligt att träna med vikter. 


Detta skall tränas: 

• uthållighet 

• snabbhetsträningen 

• intervallträning 

• spänstträning 

• uthållighetsstyrka 

• maxstyrka 

• styrka med vikter 

• styrka med kroppen som belastning 

• styrka med medicinboll 

Fystester, styrka och kondition: 

• Efter SOK:s fysprofil. 

Utbildning 

• tränarutbildning – baskurs 

• kurs i tejpning 

Organisation 

Fortsätt att arbeta som förut vilket bör fungera efter alla år. Varje spelare skall dra in 1000 kr 

till lagkassan. Detta på samma sätt som under A–ungdom dvs. på egen hand utöver den vanlig 

inkasso arbetet. 


Matchningspolicy. 

Hammarby Handboll har en genomtänkt och klar policy angående matchning och "toppning" 

av ungdomslag. Därför tycker vi att det är viktigt att markera föreningens policy för såväl 

spelare, ledare som föräldrar. Att samtliga berörda tar del av och vet om dessa förutsättningar 

borgar för en medvetenhet bland de berörda. 

Att vinna får inte bli så viktigt att vi slår ut barn dvs. ”knäcker dem”. Att vi alla är lika värda i 

Hammarby Handboll borde vara något som varje ledare skall ha med sig. 

Om denna regel efterföljs får vi behålla de flesta spelarna i varje åldersgrupp upp till A- och 

juniorklasserna och det är mycket viktigt. Att barn och ungdomar slutar i Hammarby 

Handboll beroende av att denna enkla regel inte efterföljs är exempel på dåligt ledarskap och 

fel inställning till barn- och ungdomar. 

Upp till 14 år (D-, C-, och B-ungdom) 

Vi tillåter ingen toppningar eller matchningar med bättre lag upp till 14 års ålder. Alla spelare 

skall ges samma möjligheter till spel. 

15-16 år (Första års A-ungdom) 

När vi vill kan vi ta ut det bästa laget till spel och även periodvis spela med starkaste 

uppställningen. Vi har dock ansvaret att låta alla spela. På träningar kan en viss 

nivågruppering vara aktuell. 

Junior- och farmarlag 

Vi försöker på denna nivå tränings- och tävlingsspela mycket, vilket innebär mycket matchtid 

för samtliga spelare. Precis som på A-ungdomsnivå tar vi ut det bästa laget till spel när vi 

anser detta nödvändigt. 

I Junior-SM spelar vi alltid med det starkaste laget. 

Träning och match 

Hammarby Handbolls policy är att träningsmängd styr spelmängd. Tränar man mindre, spelar 

man mindre, vilket hos oss känns helt naturligt. 


Etik och Moral 

Hammarby Handboll tar tydligt ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism 

och droger. 

Inom Hammarby Handboll vill vi att 

• vi för en öppen dialog om handbollens etiska och moraliska värderingar 

• alla som vill skall få möjlighet att spela ungdomshandboll och därmed verka för ett 

livslångt idrottsintresse 

• vi alla skall uppträda på ett korrekt sätt mot alla på och utanför planen 

• all handbollsledarutbildning skall innehålla diskussioner om handbollens etik och 

moral 

• vi skall ha ett rent spel fritt från doping 

Fadderverksamhet. 

Hammarby Handboll bedriver en fadderverksamhet, där seniorspelarna, både damer och 

herrar, är faddrar för de olika ungdomslagen. Målsättningen är att varje fadderpar skall besöka 

"sitt" lag minst två gånger per säsong. 

Avsikten är att minska klyftan mellan A-lagsspelarna och ungdomsspelarna, detta utan att 

inskränka på spelarnas intensiva program. Härigenom får även våra A-lagsspelare känna på 

ledarrollen, vilket vi kan ha nytta av den dagen de slutar spela. Ungdomsspelarna blir "du" 

med sina förebilder. Genom denna verksamhet stärks "vi-känslan" och tillhörigheten i 

föreningen. Ungdomarna och deras anhöriga lockas också att komma och stötta A-lagen vid 

deras matcher. 

Viktigt att påpeka är att det är ledarnas ansvar att ta kontakten med faddrarna i god tid för att 

fadderverksamheten skall ske på bästa sätt. Fördelning av faddrar sker vid säsongsstarten då 

ledare och A-lagsspelare har en gemensam träff.

HAMMARBY HANDBOLL Utvecklingsplan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?