Tillgänglighetsplan - Nynäshamns kommun

nynashamn.se

Tillgänglighetsplan - Nynäshamns kommun

TILLGÄNGLIGHETSPLAN

FÖR UTEMILJÖN

I NYNÄSHAMNS KOMMUN


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

2


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Nynäshamns kommun har av Miljö- och

samhällsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att arbeta fram en tillgänglighetsplan för kommunens

utemiljö. Detta dokument innehåller

Sammanställning av lagar och riktlinjer för utformning av utemiljön vid all ny- och

ombyggnation

Inventering av de primära stråken för oskyddade trafikanter inom kommunens orter

Inkomna synpunkter från allmänheten och intresseorganisationer på tillgängligheten i

kommunens utemiljö

Åtgärdsprogram

Denna version av Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun har arbetats fram

efter remissutgåvan. Efter inkomna synpunkter har Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens

avdelning för Strategisk utveckling tillsammans med avdelningen Stadsmiljö arbetat fram ett till

viss del tidsbestämt åtgärdsförslag, vilket även inkluderar uppskattade kostnader för

genomförande av åtgärderna. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för

framtagandet av dokumentet, avdelningen Stadsmiljö ansvarar för genomförandet av de fysiska

åtgärderna. Ansvaret för att åtgärda de organisatoriska brister som påträffats under arbetets gång

finns beskrivet under respektive förslag till åtgärd. Åtgärdsplanen ligger som bilaga 4 i

tillgänglighetsplanen.

Det är mycket viktigt att arbetet med tillgänglighetsfrågor sker kontinuerligt och inte avstannar

vid ett enskilt projekt. Detta bör även poängteras när det gäller finansieringen av att åtgärda

påkomna brister, varför tillgänglighet bör lyftas fram som en prioriterad fråga i kommunens

övergripande mål och budget.

3


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

INLEDNING ................................................................................................................ 7

Olika behov av tillgänglighet ................................................................................................ 7

Syfte ....................................................................................................................................... 7

Metod .................................................................................................................................... 7

Avgränsning .......................................................................................................................... 8

Organisation ......................................................................................................................... 8

Ansvarsfördelning .................................................................................................................................... 8

Arbetsgrupp .............................................................................................................................................. 9

Enkelt avhjälpta hinder - lagar, förordningar och föreskrifter ........................................... 10

UTFORMNING AV UTOMHUSMILJÖN ................................................................... 11

Badplats och brygga ........................................................................................................... 11

Belysning ............................................................................................................................. 13

Busshållplats ....................................................................................................................... 13

Bänkar och vilplatser .......................................................................................................... 15

Cykelparkering .................................................................................................................... 15

Cykelytor ............................................................................................................................. 15

Drift och underhåll .............................................................................................................. 17

Gångväg .............................................................................................................................. 17

Gångpassage ....................................................................................................................... 18

Ledstråk .............................................................................................................................. 18

Lekplatser ............................................................................................................................ 20

Möbleringszon .................................................................................................................... 20

Offentliga handikapptoaletter ............................................................................................ 22

Parkering för rörelsehindrade med särskilt tillstånd .......................................................... 22

Pendeltågsstationer ............................................................................................................. 22

Ramp ................................................................................................................................... 22

Skräpkorg ............................................................................................................................ 23

Skyltar, vägmärken och markiser ....................................................................................... 23

4


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Torg och öppna platser ....................................................................................................... 23

Trappor ............................................................................................................................... 23

Uteservering ........................................................................................................................ 24

Växter och vegetation ......................................................................................................... 26

Övergångsställen ................................................................................................................. 26

INVENTERING AV UTOMHUSMILJÖN................................................................... 27

Enkelt avhjälpta hinder ....................................................................................................... 28

Kommunikation och organisation ...................................................................................... 31

Nynäshamns centrum ......................................................................................................... 33

Busshållplatser .................................................................................................................... 36

Badplatser ........................................................................................................................... 37

Gångbanor........................................................................................................................... 38

Gångbanor .............................................................................................................................................. 38

Avsaknad av gångbanor ........................................................................................................................ 39

Övergångsställen och gångpassager .................................................................................. 40

Hastighetssäkring av övergångsställen ................................................................................................ 41

Hastighetssäkring av sträckor ............................................................................................................... 41

Övriga problem ................................................................................................................... 42

Vilplatser ................................................................................................................................................. 42

Mopedfällor ............................................................................................................................................ 42

Busshållplatser med bristande väderskydd ......................................................................................... 42

Övriga ...................................................................................................................................................... 43

BILAGA 1: TILLGÄNGLIGHETSINVENTERING AV UTEMILJÖN FÖR

NYNÄSHAMNS KOMMUN ...................................................................................... 46

BILAGA 2: SYNPUNKTER FRÅN ALLMÄNHETEN PÅ KOMMUNENS

TILLGÄNGLIGHET I UTEMILJÖN .......................................................................... 77

BILAGA 3: TVISS-METODEN I NYNÄSHAMN ....................................................... 80

BILAGA 4: ÅTGÄRDSPLAN FÖR FYSISKA HINDER I UTEMILJÖN 2010-2016 .. 83

5


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Begrepp och definitioner - förklaringar

Funktionsnedsättning Samlingsbegrepp för ett stort antal fysiska och psykiska

skador eller sjukdomar. Skadorna eller sjukdomarna kan

antingen vara bestående eller av övergående natur.

Funktionshinder/Handikapp Den begränsning i det dagliga livet som ett funktionshinder

innebär. Funktionshinder är inte en personlig egenskap utan

något som uppstår när människor med eller utan

funktionsnedsättning möter otillgängliga miljöer. Vilket

funktionshinder som blir ett handikapp bestäms av personliga

förutsättningar och den omgivande miljön. Med andra ord

innebär en ökad tillgänglighet att andelen handikappade

sjunker.

Tillgänglighet Innebär att självständigt kunna förflytta sig i miljön.

Användbarhet Innebär att kunna vistas i miljön och använda den till det den

är avsedd för.

Stråk En sammanhängande förbindelse mellan start- och målpunkt,

oavsett förflyttningens längd.

Primära stråk De stråk som binder samman de viktigaste start- och

målpunkterna i kommunen.

Kontrastmarkering Skillnader i färg eller mellan olika material.

Taktil markering Skillnader i fysisk form som kan förmedlas via beröring,

exempelvis mindre kant eller material med form.

PBL Plan- och bygglagen. Innehåller regler gällande mark- och

vattenanvändning. Innehåller sedan 1966 bestämmelser om

tillgänglighet för personer med funktionshinder.

6


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Inledning

Olika behov av tillgänglighet

Funktionsnedsättningar är något som vem som helst när som helst kan drabbas av. Att bryta ett

ben eller transportera en barnvagn kan göra vägen som annars dagligen används obrukbar.

Medicinska funktionsnedsättningar kan drabba alla människor oavsett ålder och riskerar att bli ett

handikapp ifall den fysiska miljön inte klarar kraven på en god tillgänglighet för alla.

Funktionsnedsättningar kan även variera i tydlighetsgrad, rullstolar och blindkäppar är synliga

exempel på att någon kan ha svårt att ta sig fram i utemiljön. Det finns även

funktionsnedsättningar som är svårare att uppfatta, exempelvis dyslexi.

Att anpassa och utforma vår fysiska utemiljö med god tillgänglighet i tanken underlättar även för

personer utan funktionsnedsättning. En attraktiv utemiljö utan hinder för fotgängares

framkomlighet innebär stärkta förutsättningar till fysisk rörelse och i längden en förbättrad

folkhälsa. Tillgänglighet kan också vara kopplad till trygghet då vissa platser kan uppfattas otrygga

och på så sätt också kännas otillgängliga under exempelvis vissa tider på dygnet eller av en viss

åldersgrupp. En attraktiv och tillgänglig utemiljö bidrar till ökad trygghetskänsla och är till gagn

för hela samhället.

Kraven på tillgänglighet kan handla om allt från typen av markbeläggning, kontrastmarkering och

belysning till undvikandet av allergiframkallande växter, bänkar och tillgång till offentliga

toaletter.

Olika behov av tillgänglighet medför därmed olika höga krav på utformningen av den fysiska

miljön, men det är viktigt att komma ihåg att dessa krav när som helst kan ändras varför det är

allas vår skyldighet att redan från början sträva efter bästa möjliga tillgänglighet. I de fall det

skulle kunna uppstå en konflikt mellan den allmänna framkomligheten och tillgängligheten för

rörelsehindrade bör vidare utredningar göras från fall till fall. Utformningar som tillfredställer

allas behov kan finnas för vissa platser, men den redan byggda miljön och olika förutsättningar

kopplade till topografi och naturmiljö gör det troligtvis svårt att hitta helt universala lösningar.

Men välutformade och tillgängliga alternativ ska alltid eftersträvas och ligga som grund i

samhällsbyggandet.

Syfte

Tillgänglighetsplanens syfte är att belysa vilka krav som finns på utemiljöns tillgänglighet enligt

lag och vilka ytterligare riktlinjer som kommunen arbetar efter.

Tillgänglighetsplanens andra del syftar till att ge en aktuell bild över vilka fysiska hinder som idag

finns i kommunens utemiljö och som bör åtgärdas för att öka tillgängligheten.

Metod

Regler och riktlinjer sammanställs i tillgänglighetsplanens första del.

En inventering av kommunens primära stråk har genomförts. Allmänhet och

intresseorganisationer har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter på tillgängligheten i utemiljön

7


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

och problemområden. Ett åtgärdsprogram har formulerats i samråd med tekniska

avdelningen/avd. Stadsmiljö och avdelningen Strategisk utveckling.

Uppföljning bör ske minst en gång om året i samband med budgetuppföljning och ligger under

avdelningen Stadsmiljös ansvar. Uppföljningen sker med hjälp av framtagen mall som beskriver

typ av åtgärd, plats, om åtgärden genomförts eller anledningen till att den inte genomförts. Mallen

eller åtgärdsprogrammet ska även underlätta planeringen och tydliggöra vilka åtgärder som ska

prioriteras först och när de borde genomföras. Åtgärdsprogrammet har tagits fram av Miljö- och

samhällsbyggnadsförvaltningen; Strategisk utveckling och Stadsmiljö.

Avgränsning

Detta dokument behandlar enbart riktlinjer och regler för utformning av utemiljön. Den

inventering som har genomförts undersökte enbart de primära stråk som framkommit i tidigare

projekt så som TVISS-analysen, Gång- och cykelplan för Nynäshamns kommun och

resandestatistik från Färdtjänsten och SL. De brister som finns redovisade har framkommit vid

genomförd inventering eller påtalats vara brister av allmänhet och berörda intresseorganisationer.

Organisation

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Nynäshamns kommun ansvarar för Tillgänglighetsplan

för utemiljön i Nynäshamns kommun och för åtgärder i enlighet med tillgänglighetsplanen

Sedan tidigare är en tillgänglighetsinventering av offentliga lokaler genomförd av Miljö- och

samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen, Kommunstyrelseförvaltningen och Barn-

och utbildningsförvaltningen. Kommunens fastighetsavdelning under Miljö- och

samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att påkomna brister åtgärdas.

Ansvarsfördelning

Vid all planering och vid arbetet med exempelvis detaljplaner ska gällande krav på tillgänglighet

tillgodoses. Kommunen ansvarar för att kraven på tillgänglighet enligt Plan- och Bygglagen (PBL)

efterlevs. I Nynäshamns kommun ansvarar avdelningen för plan- och bygglov på Miljö- och

samhällsbyggnadsförvaltningen för att fastighetsägare lever upp till kraven på tillgänglighet som

ställs i PBL. Det är framförallt vid nybyggnad då bygglov söks eller en bygganmälan görs som

avdelningen kan kontrollera att reglerna följs.

Företeelser som saknar krav på bygglov eller bygganmälan, exempelvis när en fastighet byter

ägare eller när gatuarbeten sker, kommer automatiskt inte i kontakt med avdelningen för plan-

och bygglov. Uppstår det då problem gällande tillgängligheten behöver oftast en anmälan ske för

att uppmärksamma kommunen på detta. Om problemet kan anses vara ett enkelt avhjälpt hinder

föreläggs fastighetsägaren att åtgärda problemet inom en viss tidsperiod. Åtgärdas inte problemet

drabbas fastighetsägaren av ett vite som ska vara högre än kostnaden för att åtgärda problemet.

För att effektivt komma tillrätta med brister gällande tillgänglighet, är det viktigt att arbetet med

tillgänglighetsfrågor är en kontinuerlig process och inte avstannar efter enskilda inventeringar. I

så fall riskerar nya problem att uppstå och betydelsen av en god tillgänglighet för alla riskerar att

hamna i skymundan.

8


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Arbetsgrupp

Arbetet med tillgänglighetsplan för Nynäshamns kommun påbörjades under hösten 2009.

Resultatet har kommit till efter ett samarbete inom Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.

De som främst har varit delaktiga i arbetet är;

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen:

Madelene Håkansson, trafikplanerare och projektledare för arbetet fram till

samrådsskedet under våren 2010. Under hösten 2010 har trafikplanerare Andreas

Ahlstam tagit över som projektledare.

Maria Landin, avdelningschef Strategisk utveckling

Ewa Wyrwas, arkitekt och byggnadsingenjör

Stefan Svenson, byggnadsingenjör

Stefan Andersson, avdelningschef Stadsmiljö

Hanna Lamberg, trafikingenjör

Joakim Österberg, entreprenadingenjör

Dick Åkerberg, trafiktekniker

9


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Enkelt avhjälpta hinder - lagar, förordningar och föreskrifter

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar i olika kapitel att bebyggelsemiljön, tomtmarker och offentliga

lokaler samt platser dit allmänheten har tillträde ska kunna användas av personer med nedsatt

rörelse- och orienteringsförmåga.

I kapitel 17 21a § återfinns lagen om enkelt avhjälpta hinder:

”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska

enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för

personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer

av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag.”

2003 kom Boverket med föreskrifter och allmänna råd till lagen om enkelt avhjälpta hinder. BFS

2003:19 HIN 1 beskriver enkelt avhjälpta hinder som sådana vilka med hänsyn till nyttan av

åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska

konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller

näringsidkaren och ansvaret för att åtgärda hindren ligger hos fastighetsägare och ägare av allmän

plats. Varje plats och problem ska anses vara unikt och bedömas var för sig om det anses vara ett

enkelt avhjälpt hinder. Att kraven på tillgänglighet enligt PBL efterlevs ligger hos kommunen.

2004 kom Boverket med en föreskrift om tillgänglighet och användbarhet för personer med

nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra

anläggningar än byggnader. Föreskriften utges med stöd av 6 § plan- och byggförordningen

(1987:383).

Grundtanken med lagen och dess föreskrift är att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas utan

dröjsmål. Åtgärder får senareläggas med anledning av samordningsvinster eller andra ekonomiska

skäl, men detta måste då preciseras i en åtgärdsplan. Regeringens målsättning är att åtgärderna

bör ha genomförts senast vid utgången av år 2010.

Enkelt avhjälpta hinder i utemiljön avser:

- brist på eller bristande utformning av balansstöd

- bristande eller bländande belysning

- bristande kontrast- och varningsmarkering

- brister i lekplatsers utformning eller utrustning

- ojämn markbeläggning

- mindre nivåskillnader

- brist på eller bristande utformning av parkering för handikappfordon

- svårforcerade ränndalar och trottoarkanter

- bristande skyltning

10


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Utformning av utomhusmiljön

Denna del beskriver de riktlinjer som Nynäshamns kommun ska arbeta efter när det gäller

tillgänglighetsanpassning av den fysiska utemiljön. Följande riktlinjer ska beaktas vid all ny- och

ombyggnation.

Badplats och brygga

- Handikapparkering ska finnas i anslutning till badplatsen.

- Finns toaletter ska minst en av dessa kunna användas av personer med rullstol.

- Eventuella omklädningshytter ska kunna nyttjas av rörelsehindrade.

- Mellan handikapparkeringen, omklädningshytten och handikapptoaletten ska det finnas

en hårdgjord yta med sid- och längsledslutning på högst 1:50 (2 %).

- Allmänna bad med sandstrand måste förses med en hårdgjord gångyta fram till

vattenbrynet.

- Badbryggor bör vara utrustade med trappor och ramp.

- Ramp ut i vattnet ska luta högst 1:20 (5 %) i som mest 10 meter, därefter behövs viloplan

på 2 meter utan lutning.

- Bryggor ska utformas så att nivåskillnader och kanter mellan brygga och land undviks.

- Bryggor ska vara stabila och fasta bryggor föredras framför flytbryggor. Flytbryggor ska

vara L-formade för att minska effekten av vågrörelser.

- Bryggan ska vara minst 2,4 meter bred.

- Ytan ska vara halkfri.

- Livboj ska finnas.

11

Bild 1. Exempelskiss över hur Hamnviksbadet

skulle kunna vara utformat med ramp.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Bild 1. Exempelskiss över hur Hamnviksbadet

skulle kunna vara utformat med ramp.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Belysning

- Trottoarer och gångbanor ska vara väl belysta utan obelysta markytor.

- Tunnlar och andra mörkare utrymmen ska belysas även dagtid.

- Bländande belysning undviks genom att ljuskällan avskärmas.

- God belysning är särskilt viktig vid övergångsställen och andra punkter där trafikflöden

korsar varandra. Busshållplatser och andra offentliga målpunkter är också extra viktiga att

belysa.

- På allmänna gator och offentliga platser ansvarar kommunen för drift och underhåll.

Felanmälningar görs via kommunens hemsida eller telefonväxel.

Vad säger lagen?

14 § BFS 2004:15 Belysningen på gångytor och vid viktiga målpunkter skall vara så utformad och

ha sådan ljusstyrka att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda dessa.

Busshållplats

- Det ska finnas ledstråk i form av taktil och färgkontrasterande markering för att

underlätta orienteringen. Ledstråket ska på ett logiskt sätt ansluta till övriga gångvägnätet

och avslutas med markeringen där bussen stannar.

- Kantstenshöjden vid på- och avstigningsplatsen ska vara 16-17 cm.

- Busshållplatser som används för påstigning ska i största möjliga mån vara utrustade med

sittbänk (enligt avsnittet om bänkar och viloplatser) oavsett om det finns väderskydd eller

inte.

- Området för busshållplatsen ska vara tydligt markerat och skyddat från trafikfarliga och

störande företeelser.

- Hållplatsen ska om möjligt vara belyst.

Bild 2. Skiss över väl utformad busshållplats,

gångpassage och cykelparkering vid

pendeltågsstationen i Nynäshamn.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Bild 2. Skiss över väl utformad busshållplats, gångpassage

och cykelparkering vid pendeltågsstationen i Nynäshamn.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Bänkar och vilplatser

- Bänkar ska placeras utanför gångbanan och kontrastmarkeras.

- De bänkar som placeras i anslutning till lutande gångbanor ska stå på en plan yta.

- Sitthöjden ska vara 0,45-0,5 meter och armstödet ska placeras 0,2 meter över sitthöjden.

- Bänkar ska ha ryggstöd.

- Vid sidan om bänken bör det finnas plats för en rullstol.

Vad säger lagen?

15 § BFS 2004:15 Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga skall

finnas i anslutning till gångytor oh vid viktiga målpunkter.

Cykelparkering

- Cykelparkering vid gångbana ska tydligt avgränsas från gångytan.

- Undvika att cyklar behöver ställas längs med fasader, vilket hindrar framkomligheten för

synskadade.

- Cykelparkeringar ska om möjligt vara väderskyddade, med belysning och möjlighet att

låsa fast ramen.

- Låga och tunna cykelställ kan vara svåra för synskadade att upptäcka och skall därför

undvikas.

Cykelytor

- Vid stora flöden av gång- och cykeltrafikanter ska tydlig separering som bör vara både

taktil och visuell finnas mellan cyklister och eventuella ytor för gångtrafikanter.

- Där gångbanor och cykelytor korsar varandra ska det tydligt framgå utifrån exempelvis

markeringar i gatan hur de olika trafikströmmarna ska ledas.

Bild 3. Skiss över exempel på väl utformad cykelyta

med taktil markering och kontrastmarkering.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Bild 3. Skiss över exempel på väl utformad cykelyta

med taktil markering och kontrastmarkering.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Drift och underhåll

- Felanmälningar görs till kommunens nummer för tekniska felanmälningar. Information

om vart man ska vända sig ska tydligt framgå från hemsidan eller via kommunens växel.

Felanmälningar bör alltid tilldelas ett ärendenummer och en uppskattad tid för åtgärd.

- Vid vinterväghållning ska framkomligheten vara god 12 timmar efter snöfallets slut.

Snöupplag får aldrig hindra gångtrafikanters framkomlighet, vid felaktig eller bristfällig

snöröjning görs en felanmälan enligt ovan.

- Information om tillsyn av planteringar och fastighetsägarens ansvar ska gå ut till

kommunens samtliga fastighetsägare vartannat år. Åren dessemellan sker noggrannare

tillsyn. Vid påkomna brister görs en felanmälan enligt ovan.

Vad säger lagen?

17 § 3 kap PBL 1987:10 Tomter skall, oavsett om de tagits i anspråk för bebyggelse eller inte,

hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för

trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas.

Gångväg

- Gångbanan bör alltid vara minst 2,0 meter bred och bredare på de primära stråken.

- Tvärlutningen bör vara 1:50 (2 %) både för tillfredsställande vattenavrinning och tryggt

framförande av rullstol och längslutningen 1:50- 1:40 (2-2,5 %). Längslutningen bör inte

överstiga 1:12 (8 %). Vid brantare lutning ska vilplan på minst 2×2 meter anordnas eller

alternativ väg väljas.

- Trappor ska alltid kompletteras med ramper.

- Gångbroar ska alltid kompletteras med ledstänger p.g.a. halkrisken.

- Fysiska åtgärder mot fordonstrafik så som pollare, mopedfällor etc. ska alltid

kontrastmarkeras och utformas på ett sådant sätt att de inte hindrar framkomligheten för

personer med funktionsnedsättning.

- Smågatsten ska undvikas som beläggning över hela gångytor.

Vad säger lagen?

7 § BFS 2004:15 Gångytor skall utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Gångytor skall vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor skall särskilda ledstråk finnas.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Gångpassage

- Gångpassager och övergångsställen ska placeras vinkelrätt mot körbanan.

- Gångpassager ska kontrastmarkeras och bör förses med taktil markering.

- Upphöjda gångpassager ska förses med en kännbar kant på någon del av passagen för att

tydliggöra körbanans gräns.

Vad säger lagen?

8 § BFS 2004:15 Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till

gångytor skall utformas, placeras och markeras så att de inte medför hinder för personer med

nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser skall delar av nivåskillnaderna

utjämnas med ramp till 0-nivå så att så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram.

Ledstråk

- Ledstråk bör finnas vid stora öppna platser, besöksintensiva målpunkter och

busshållplatser.

- Både visuell och taktil varningsmarkering bör finnas vid övergångsställen och vid hinder

på gångbanan.

Vad säger lagen?

7 § BFS 2004:15 Gångytor skall utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Gångytor skall vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor skall särskilda ledstråk finnas.

18

Bild 4. Skiss över exempel på väl utformad

gångpassage på Fredsgatan i Nynäshamn.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Bild 4. Skiss över exempel på väl utformad

gångpassage på Fredsgatan i Nynäshamn.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Lekplatser

- Alla lekplatser bör vara utrustade med information om lekplatsens namn och

telefonnummer eller annan kontaktinformation för felanmälan.

- Lekplatsens redskap ska hålla för lek både för barn och vuxna.

- Lekplatsens markbeläggning ska tillåta rörelse för alla. Sand kan ersättas av

gummibeläggning eller delvis beläggas med en slät och hårdgjord yta.

- Räcken ska ha ett mellanrum mindre än 10 cm eller större än 23 cm för att minimera

risken att små barn fastnar med huvudet.

Vad säger lagen?

6 § BFS 2004:15 Platser och områden skall utformas så att de blir användbara för personer med

nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lekplatser skall kunna användas av både barn och

vuxna med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Möbleringszon

- Möbleringszonen ska skiljas från gångbanan med visuell och taktil markering.

- En möbelfri yta på minst 2 meter ska anordnas mellan möbleringszonen och husfasaden.

Bild 5. Skiss över väl utformad möbleringszon och

gångväg på Fredsgatan i Nynäshamn.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Bild 5. Skiss över väl utformad möbleringszon och

gångväg på Fredsgatan i Nynäshamn.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Offentliga handikapptoaletter

- Finns endast en toalett ska denna uppfylla kraven för en handikapptoalett. Vid flera

toaletter ska minst en uppfylla kraven för handikapptoalett.

- Eventuella trappsteg ska förses med ramp och vilplan på minst 2×2 meter framför

ingången till toaletten.

- Dörren in till toaletten ska vara utan tröskel eller ha mjuk gummitröskel.

Vad säger lagen?

6 § BFS 2004:15 Där toalett för allmänheten finns skall minst en toalett kunna användas av

personer med rullstol för begränsad utomhusanvändning.

Parkering för rörelsehindrade med särskilt tillstånd

- Handikapparkering bör anordnas inom 10 meter från entrén till målpunkten eller

maximalt 25 meter bort.

- Bredden på en parkeringsruta för handikapparkering ska vara minst 5 meter.

- Vid parkeringsytor med 20 parkeringsplatser eller fler ska minst 5 % av det totala antalet

parkeringsplatser vara handikapparkering.

- Vid mindre antal parkeringar på offentliga platser ska minst en vara handikapparkering.

Vad säger lagen?

16 § BFS 2004:15 Parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd skall utformas så att

de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Markbeläggningen på sådana parkeringsplatser skall vara fast, jämn och halkfri. Där

parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd finns skall minst en plats utformas så

att den medger att rullstolen, med ramp eller lift, tas in från sidan av ett fordon.

Pendeltågsstationer

- Färdtjänstfordon och bilar med tillstånd för handikapparkering bör kunna stanna för avoch

påstigning 10 meter från stationen.

- Handikapparkering bör finnas som längst 25 meter från stationen.

- Det ska finnas tydliga ledstråk inom hela stationsområdet.

Ramp

- Trappor ska alltid vara försedda med även en ramp eller alternativ väg så att personer

med rullstol, rollator eller barnvagn kan ta sig fram.

- Rampen ska vara fri från hinder.

- Ramper på allmän platsmark får ha en maximal lutning på 1:20 (5 %) mellan minst 2×2

meter långa vilplan.

- Rampers höjdskillnad mellan vilplanen ska inte överstiga 0,5 meter.

- Ramper på tomtmark får ha en maximal lutning av 1:12 (8 %) och vara som längst 6

meter.

- Vid flertalet ramper ska det mellan varje finnas ett två meter långt vilplan.

- Ramperna ska ha en fri bredd på minst 1,5 meter.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

- Ramper ska ha ett minst 4 cm högt avåkningsskydd på båda sidor om det finns

höjdskillnad mot omgivningen.

- Lutningen i sidled får vara maximalt 1:50 (2 %).

- Det ska finnas ledstång på var sida om rampen, en på höjden 90 cm och en på 70 cm för

rullstolsburna.

- Start och slut på rampen ska kontrastmarkeras.

- Ramper ska förses med god belysning.

Vad säger lagen?

9 § BFS 2004:15 Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa skall denna

kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan

använda. Trappor och ramper skall utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert.

Skräpkorg

- Skräpkorgar ska monteras på befintliga stolpar där det går, för att minimera mängden

stolpar. Undantaget är stolpar vid övergångsställen som ska hållas fria för passerande

trafikanter.

- Inkastet till skräpkorgen får vara högst 0,9 meter över marken.

Skyltar, vägmärken och markiser

- Skyltar som inkräktar på gångbanan kräver bygglov.

- Reklam på offentlig plats kräver polistillstånd.

- Stolpar placerade på gångbanan ska vara kontrastmarkerade och ha en fri höjd på minst

2,2 meter.

Vad säger lagen?

13 § BFS 2004:15 Det skall finnas nödvändiga informationsskyltar uppsatta så att personer med

nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare kan använda platsen eller området. Sådana

informationsskyltar skall kunna uppfattas och förstås av personer med nedsatt

orienteringsförmåga.

Torg och öppna platser

- De mest använda stråken över torg och öppna platser ska beläggas med en slät och

hårdgjord yta.

- Gångstråken bör utformas så att möjligheten för synskadade personer att orientera sig

underlättas.

- Det ska alltid finnas tillgängliga sittplatser i anslutning till torg och öppna platser.

Trappor

- Alla nybyggda trappor ska förses med ramp eller alternativ väg.

- Trappans fria bredd ska vara minst 1,5 meter.

- Vid långa trappor ska dessa förses med vilplan som är minst 1,3 meter långt. Vilplanen

ska om möjligt förses med sittplats.

23


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

- Trappor bör utformas så raka som förutsättningarna tillåter.

- Trappstegens höjd och djup ska vara lika i hela trappan. Rekommenderat djup är 0,30

meter och trappstegshöjden får vara maximalt 0,15 meter.

- Trappor ska vara försedda med ledstång på båda sidor och ska nå minst 0,3 meter utanför

översta och nedersta stegkanten. Ledstången ska ha en höjd av 0,9 meter.

- Stegkanten på översta och nedersta trappsteget ska kontrastmarkeras.

Vad säger lagen?

9 § BFS 2004:15 Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa skall denna

kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan

använda. Trappor och ramper skall utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert.

Uteservering

- Uteserveringar ska vara tillgängliga för alla och plats för rullstol ska alltid anordnas.

- Uteserveringen ska placeras så att minst 2,0 meter gångbana lämnas mellan gata och

uteservering eller fasad och uteservering.

- Uteserveringens område ska vara tydligt avgränsat med färgkontrasterande eller taktil

markering, exempelvis ett räcke eller staket.

Bild 6. Centralgatan i Nynäshamn. Skiss över hur en väl utformad uteservering,

möbleringszon och gångväg skulle kunna se ut.

Ritad av: Ewa Wyrwas

24


Bild 6. Centralgatan i Nynäshamn. Skiss över hur en väl utformad uteservering,

möbleringszon och gångväg skulle kunna se ut.

Ritad av: Ewa Wyrwas


Växter och vegetation

- Buskage och utstickande grenar i horisontalled får aldrig inkräkta på gångbanans yta.

- Hängande grenar i vertikalled får vara som lägst 2,2 meter över gångbana.

- Växter ska placeras så att de inte skymmer belysningsstolpar.

- Växter med grunt växande rötter så som poppel ska undvikas intill gångbanor.

- Växter som ska undvikas helt vid gångstråk och offentliga platser på grund av deras

allergiframkallande eller giftiga egenskaper:

o Björk, pil, sälg, vide, hassel och al.

o Syren, ginst, schersmin, hyacint, spirea och hägg.

o Prästkrage, ringblomma och krysantemum.

Övergångsställen

- Övergångens längd över körbanan bör alltid vara så kort som möjligt och ska vid behov

minskas med hjälp av avsmalning eller refug.

- Obevakade övergångsställen ska kontrastmarkeras till hjälp för synskadade.

- Övergångsställen bör vara belysta.

- Övergången mellan gång- och körbana måste kunna uppfattas taktilt.

- Övergångsställen ska utformas enligt den s.k. Stockholmsmodellen

o Området innan övergången mellan gång- och körbana ska vara markerad med

ljusare plattor.

o Övergångsstället ska vara försett med en nedfasad kant som är minst 1,0 meter

bred.

o Övergångsstället ska vara försett med en kantsten på 5 cm som är minst 2,0 meter

bred.

Vad säger lagen?

8 § BFS 2004:15 Platser med passage mellan olika typer av gångytor och platser som ansluter till

gångytor skall utformas, placeras och markeras så att de inte medför hinder för personer med

nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. På dessa platser skall delar av nivåskillnaderna

utjämnas med ramp till 0-nivå så att så att personer med nedsatt rörelseförmåga kan ta sig fram.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Inventering av utomhusmiljön

Föregående kapitel, Utformning av utomhusmiljön, redovisar regler och riktlinjer att arbeta efter,

hur kommunens utemiljö bör se ut. För att identifiera problempunkter och studera hur utemiljön

i kommunen faktiskt ser ut, har en inventering genomförts och allmänheten har bjudits in för att

komma med synpunkter.

Inventeringen av kommunens primära stråk genomfördes kontinuerligt under hösten 2009.

Dessa stråk valdes ut i enlighet med tidigare utredningar över vilka stråk i kommunen som är

mest frekventerade och finns redovisade i bilaga 1.

Allmänheten bjöds in att under en kväll lämna både generella och konkreta synpunkter på

upplevda problem gällande tillgängligheten i kommunens utemiljö. Information gick ut via

lokaltidningen och riktade utskick till representanter för äldre- och handikapporganisationer i

kommunen. I princip samtliga inkomna synpunkter som berörde specifika problem behandlade

Nynäshamns tätort, undantaget var de generella synpunkter som inkom. Se bilaga 2.

2005 deltog Nynäshamns kommun i ett projekt kallat Tillgänglighetsvillkor i svenska städer,

TVISS. Projektet syftade till att utveckla och använda sig av en ny GIS-metod som beaktar

säkerhet, trygghet och bekvämlighet för barn, vuxna och personer med funktionsnedsättning vid

förflyttningar i verkliga nät för gång, cykel, buss och bil. De åtgärder som föreslagits i TVISSanalysen

och som inte redan genomförts finns redovisade under respektive kategori. Mer om

projektet finns beskrivet i bilaga 3.

Antalet upptäckta problem och enkelt avhjälpta hinder består tyvärr inte utav en statisk lista som

enkelt kan bockas av under nästkommande år. Påkomna brister och problem är av en sådan

mängd att det kommer uppstå och påtalas nya innan alla hunnit åtgärdas. Det är däremot viktigt

att ett systematiskt arbete påbörjas, så att när nya problem uppstår finns det metoder, arbetssätt

och erfarenhet för att hantera dessa.

Det gator och vägar (eller områden) som kommunen inte äger är i planen markerade med kursiv

text. I dessa fall kommer kommunen att påtala problemen och bristerna för

väghållaren/markägaren så att de kan åtgärdas så snart som möjligt.

Brister och problem som kommit fram i arbetet med tillgänglighetsplanen för utemiljön delas in i

följande områden:

Enkelt avhjälpta hinder

Kommunikation/Organisation

Nynäshamns centrum

Busshållplatser

Badplatser

Gångbanor

Övergångsställen och gångpassager

Övriga problem

27


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Enkelt avhjälpta hinder

Att avgöra vad som är ett enkelt avhjälpt hinder handlar om avvägningen mellan kostnaden för

att åtgärda hindret jämfört med nyttan av att problemet åtgärdas. Även om ett problem kan anses

vara enkelt avhjälpt på en plats, visar ibland den totala mängden av likartade problem att

kostnaden ändå blir för stor. Det är också därför som arbetet med tillgänglighetsplanen för

utemiljön påbörjades, för att få en översyn och ett systematiskt arbetssätt för att åtgärda hinder i

utemiljöns tillgänglighet. Påkomna problem och brister i tillgängligheten för utemiljön som anses

vara enkelt avhjälpta hinder beskrivs i detta stycke. När nya problem och brister upptäcks ska

även dessa åtgärdas snarast och utan onödiga dröjsmål.

1. Brist på eller bristande utformning av balansstöd

Väg Problem Kommentar Bild

Nynäshamn

Gång- och

cykelvägen

bakom Lidl

Gång- och cykelvägen lutar,

balansstöd som skulle

uppmärksamma

förbipasserande på slänten

och förhindra avåkning

saknas.

2. Bristande eller bländande belysning

Privat tomtmark.

Kommunen (avd. för

plan- och bygglov)

ska påtala bristen för

fastighetsägaren och

upplysa om kraven

på tillgänglighet

enligt PBL.

Flertalet övergångsställen i kommunen saknar belysning helt. Vid ny- eller ombyggnation av

övergångsställen ska dessa markeras och tydliggöras med exempelvis blå belysningsstolpar.

3. Bristande kontrast- och varningsmarkering

Väg Problem Summa Bild

Nynäshamn

Centrum Änderna i betong saknar

kontrastmarkering och kan

därför vara svåra att

uppmärksamma.

4. Brister i lekplatsers utformning eller utrustning

Kostnaden för åtgärd

har av avd.

Stadsmiljö

uppskattats till

50 000 kr.

Samtliga lekplatser i kommunal ägo ska rustas upp under kommande år. Gamla redskap ersätts

med nya och lekplatsernas användning ses över. Mer om projektet finns att läsa i dokumentet

”Lekparker i Nynäshamn” på kommunens webbplats.

28


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

5. Ojämn markbeläggning

Väg Plats Kommentar

Nynäshamn

Gröndalsvägen Strax norr om Svandammskolan. Svårt att uppskatta kostnaderna för

Gröndalsstigen Mellan Nickstaviken och

Gröndalsvägen.

Gymnasiestigen Mellan gymnasiet och Nynäsvägen.

Heimdalsvägen Norr om anslutningen till

Idunvägen.

Nynäsvägen Brister i beläggningen på

gångbanan vid Stadsparken.

Idunvägen Infarten till sjukhuset.

6. Mindre nivåskillnader

29

åtgärder. Längden där ny

beläggning behövs kan variera,

liksom att specifika problem kan

vara mer eller mindre svåra att

lösa. Målsättningen är att hälften

åtgärdas under 2011 och

resterande under 2012.

Åtgärdsarbetet har till viss del

påbörjats under 2010.

De nivåskillnader som uppmärksammats under arbetet med tillgänglighetsplanen behandlar

trappsteg och entréer i centrala Nynäshamn. Mer om dessa finns att läsa under rubriken

Nynäshamns centrum.

7. Brist på eller bristande utformning av parkering för handikappfordon

Väg Plats Kommentar

Torö

Ankarudden* Handikapparkering saknas. Kommunen saknar mark i

närheten av bryggan på

Ankarudden. Parkering för

handikappfordon ska finnas i

närheten av bryggan och

kommunen bör utreda möjliga

lösningar.

*Vägar/områden som ej tillhör kommunen.

8. Svårforcerade ränndalar och trottoarkanter

Väg Plats Summa

Nynäshamn

Hamngatan Övergångsstället vid Pingstkyrkan,

avfasning till 0-kant saknas.

Korsningen Skolgatan

och Bragevägen

9. Bristande skyltning

Övergångsstället vid korsningen,

avfasning till 0-kant saknas.

Kostnaden för åtgärd har av avd.

Stadsmiljö uppskattats till 25 000

kr per plats.

Översiktskartor för tätorters områden saknas på de flesta håll i kommunen. Orienteringen skulle

underlättas för alla om översiktskartor placerades vid exempelvis pendeltågsstationer, infarter till

större bostadsområden och andra viktiga målpunkter. Även kommunala anläggningar så som

friluftsområden och idrottsplatser bör förses med kartor för att underlätta orientering och annan

viktig information.

Det är varje väghållares ansvar att erforderlig skyltning finns tillgänglig. Vem som är väghållare av

de allmänna gatorna varierar över kommunen, men de flesta gator utanför Nynäshamn och

Ösmo tätort sköts av olika samfälligheter.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

De områden med gator som ägs och underhålls av kommunen bör ses över och fler

översiktskartor placeras ut. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bör uppdra åt miljö- och

samhällsbyggnadsförvaltningen att skapa och placera ut översiktskartor och kartor över

kommunala anläggningar där så behövs.

30


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Kommunikation och organisation

Under arbetet med tillgänglighetsplanen för utemiljön har flertalet synpunkter berört bristen på

kommunikation. Det upplevs vara svårt att veta vart man ska vända sig med olika typer av

problem och vem eller vilken förvaltning inom kommunen som handhar frågan. Nedan följer en

beskrivning av de problem som tillgänglighetsplanen för utemiljön kan hantera.

Felanmälningar

Flera personer involverade i arbetet med tillgänglighetsplanen för utemiljön har påpekat

problemet med återkoppling. Upplevelsen är att samma problem rapporteras kontinuerligt, men

att ingenting görs eller att ingen information når anmälaren om att felet är avhjälpt.

Under 2010 har de avdelningar inom kommunen som arbetar med tekniska frågor påbörjat

arbetet med att införa ett gemensamt felrapporteringssystem. Det kommer att införas ett

direktnummer för felanmälningar och mottagna ärenden kommer att förses med en prioritet,

förväntad tidsåtgång tills felet är åtgärdat och en status på ärendet. Statusen beskriver om ärendet

exempelvis är under utredning, utfört eller av olika anledningar inte kommer att åtgärdas.

Syftet med det nya systemet är dels att göra det enklare för allmänheten att veta hur och var en

felanmälan görs, dels att underlätta administrativt för tjänstemännen på kommunen. Systemet

kommer förhoppningsvis även leda till en tydligare struktur för felanmälningar och bättre

återrapportering kring eventuella åtgärder och beslut.

Vinterväghållning

Flertalet synpunkter har under arbetet med tillgänglighetsplanen för utemiljön inkommit på

kommunens vinterväghållning. Stora snövallar som är felplacerade hindrar framkomligheten för

gångtrafikanter och ofta plogas bara gångbanan på ena sidan av vägen.

12 timmar efter avslutat snöfall ska framkomligheten vara god på allmänna gator. Kommunens

prioritet är att i första hand ploga de gator som trafikeras av bussar, i andra hand prioriteras

framkomlighet och i sista hand finjusteras plogningen och exempelvis placeringen av snövallar

ses över. Oftast används två olika fordon för att ploga gatorna, ett för gång- och cykelbanor samt

ett annat för körbanan. Det är därför inte möjligt att prioritera dessa emellan utan plogningen av

de olika gatutyperna sker oberoende av varandra.

På de smalare gatorna i kommunen kan det vid kraftigt snöfall vara svårt att hantera mängden

snö så att framkomligheten är god över hela gatan. Vid förekommande fall plogas enbart

gångbanan på ena sidan gatan, medan den andra används som upplagsplats för snö. Det är viktigt

att erforderlig gatubredd beaktas vid all ny- och ombyggnation så att snöröjning kan ske utan att

försämra framkomligheten för gångtrafikanter.

Vinterväghållningen i kommunen styrs i dagsläget av inarbetade rutiner och vanor.

Dokumenterade riktlinjer saknas och vid exempelvis personalombyte riskerar vissa aspekter att

falla bort. Nynäshamns kommun bör utarbeta en policy för vinterväghållning, dels för att

tydliggöra arbetsgången och dels för att lyfta fram en eventuell prioritering av gångtrafikanter vid

vinterväghållning.

Gång- och cykelbanor

Kommunens gång- och cykelbanor har eftersatt underhåll och dålig tillsyn, allmänna

beläggningsproblem och obefintlig eller bristande markeringar för separering av gångtrafikanter

31


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

och cyklister enligt de synpunkter som framkommit under arbetet med tillgänglighetsplan för

utemiljön.

Kommande översiktsplan för Nynäshamns kommun föreslår att gångtrafikanter och cyklister ska

prioriteras framför övriga trafikslag. Detta i sin tur innebär även att gångtrafikanters och

cyklisters infrastruktur, det vill säga gång- och cykelbanor, ska prioriteras högre än övriga

körbanor. Likadant för underhållet när det gäller tillsyn, beläggningsproblem och markeringar.

I dagsläget prioriteras underhållet för motorfordonens körbanor med hänvisning till att

kapitalförstöringen blir mycket större för körbanorna om deras underhåll är eftersatt, jämfört

med eftersatt underhåll på gång- och cykelbanorna. Något förenklat betyder detta att dyra vägar

är dyrt att förstöra, medan billigare vägar är billigare att låta försämras. Riktlinjer eller en policy

för hur kommunens underhåll ska ske eller vad som prioriteras saknas. Underhållspolicy för

Nynäshamns kommun bör tas fram snarast i enlighet med kommande översiktsplan.

Planteringar

Planteringar är av naturen ett återkommande problem. På ett flertal platser i Nynäshamn

inkräktar närliggande fastigheters planteringar på gångbanors ytor och försämrar tillgängligheten

för alla. Varje fastighetsägare är själv ansvarig för att hålla planteringar i ett vårdat skick och så att

de inte inkräktar på närliggande fastigheter. Kommunens ansvar är att se till att detta efterlevs.

Vartannat år skickar kommunen ut broschyren ”Klipp häcken” till samtliga fastighetsägare i

kommunen, med information om tillsyn och efterhåll av häckar och andra planteringar. Åren

dessemellan sker en noggrannare tillsyn. Vid upptäckta brister skickar tekniska avdelningen/avd.

Stadsmiljö en anmodan i form av ett brev om att åtgärda fastighetens plantering. Om

växtligheten är kvar efter tre veckor, åtgärdar kommunen problemet. Synpunkter på planteringar

kommer även att hanteras via det nya systemet för felanmälningar.

Sammanfattning åtgärder gällande kommunikation och organisation:

Ett nytt system för tekniska felanmälningar ska under 2011 installeras och är under

uppbyggnad.

Riktlinjer för vinterväghållningen i Nynäshamns kommun utarbetas under 2011.

Underhållspolicy för Nynäshamns kommun bör tas fram snarast.

Informationsbroschyr om efterhåll av planteringar går ut till samtliga fastighetsägare

vartannat år. Eventuella brister hanteras direkt av tekniska avdelningen/avd. Stadsmiljö

eller via det nya systemet för tekniska felanmälningar.

32


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Nynäshamns centrum

Centrum i Nynäshamn är betecknad gårdsgata eller gångfartsområde, vilket i sin tur betyder att i

området mellan skyltarna för gårdsgata ska trafiken röra sig med hänsyn till gångtrafikanter.

Fordon (både motorfordon och cyklister) ska inte ha högre hastighet än gångfart och

fordonsförare har väjningsplikt mot gående. Fordon får inte parkeras på annan plats än särskilt

anordnade parkeringsplatser.

Utformning

Problemet med gårdsgatan i Nynäshamn är

utformningen och att den av de allra flesta inte

upplevs som en gårdsgata. Sidorna är belagda

med kullerstenar medan en tydlig avgränsning

mellan bilar och gående görs med

asfaltbeläggningen i mitten av gårdsgatan. Gatans

utformning bidrar till en tydlig separering av

trafikslagen, när de på en gårdsgata borde

blandas. Detta i sin tur leder till missförstånd och

konflikter, där förare framför sina fordon med

högre hastighet än den avsedda (gångfart) och

där gångtrafikanter har svårt att ta sig fram och

korsa gatan. Kullerstenarna försämrar

framkomligheten för rörelsehindrade.

Även för cyklister är det svårt att veta vad som gäller på gårdsgatan på grund av dess utformning.

Det upplevs vara otryggt att cykla på asfaltbeläggningen bland bilar och bussar, likaså är det ont

om plats vid sidan om. Cykelställ finns placerade runt om i centrum på gårdsgatan, men används

av olika anledningar inte. Istället parkeras cyklar så att de hindrar framkomligheten för de gående.

Bild 8. Vissa cykelställ används av olika anledningar inte, andra kan av olika anledningar inte användas. Det är viktigt att

utforma cykelparkeringar så att cyklister vill använda dem, ex. med tak och möjlighet att låsa fast ramen.

Gatupratare

2009 antogs riktlinjer för skyltning i Nynäshamns kommun. För fristående skyltar så som

gatupratare eller trottoarpratare gäller att de inte får hindra framkomligheten vare sig för

rörelsehindrade, synskadade, barnvagnar, varutransporter eller renhållning. Placeras skylten på

allmän platsmark, exempelvis trottoar eller torg, krävs polistillstånd.

33

Bild 7. Gårdsgatan i Nynäshamns centrum.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Dokumentet med riktlinjer finns att hämta på

kommunens webbsida för bygglov eller på Miljö-

och samhällsbyggnadsförvaltningens expedition.

Likaså är det heller inte lämpligt att ianspråkta

allmän platsmark så som gångbanor för

uppställning av varor och detta ska i möjligaste mån

undvikas. Önskar butiker att utnyttja allmän

platsmark för försäljning ska tillstånd sökas hos

tekniska avdelningen/avd. Stadsmiljö.

Nivåskillnader och ramper

Flera butiker i centrum har en mindre nivåskillnad

eller en trappa för att komma in i butiken.

Tillgängligheten till dess butiker försämras därmed,

vilket är ett problem både för butiksinnehavare och

potentiella kunder. Flertalet butiker i centrum saknar i

dagsläget ramp eller har en befintlig ramp som är

felaktigt utformad. Respektive fastighetsägare ansvarar

enligt PBL för tillgängligheten på sin fastighet.

För att anlägga en fast ramp på privat tomtmark krävs

oftast inte bygglov, så länge rampen är lägre än 1,20

meter över markytan. Vid anläggandet eller

införskaffandet av en ramp är det dock viktigt att tänka

på att lösningen på problemet för rörelsehindrade inte

skapar nya problem för andra. Ramper som sticker ut i gångbanan försämrar framkomligheten

för förbipasserande och kan vara ett direkt hinder för synskadade.

Bild 11. En felaktigt utförd eller felaktigt använd ramp misslyckas inte bara med att åtgärda ursprungsproblemet, utan kan i

värsta fall även skapa nya problem.

För att anlägga en fast ramp på allmän platsmark, det vill säga kommunal mark, krävs tillåtelse av

tekniska avdelningen/avd. Stadsmiljö. Syftet med allmän platsmark är att erbjuda allmänheten

framkomlighet. Anordnas en ramp eller ställs en gatupratare på allmän platsmark försämras eller

hindras framkomligheten för de som vill passera förbi, se bild 11 för exempel. Kommunens

ståndpunkt är därför att ramper på allmän platsmark i största möjliga mån bör undvikas, det är till

exempel bättre att bygga en butiksentré i samma nivå som gatan utanför än att bygga en entré

med nivåskillnad mot gatan. Om det inte är möjligt att bygga, exempelvis en entré, utan

nivåskillnad måste en ramp med korrekt utformning anläggas.

34

Bild 9. På gårdsgatan finns gott om exempel på

gatupratare som hindrar framkomligheten på flera

sätt.

Bild 10. Nivåskillnader kan göra att butiksägare

förlorar kunder och att kunder nekas möjligheten

att handla i butiken.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Uteserveringar

Under sommaren erbjuder flertalet caféer och restauranger i centrum uteserveringar. Trots det

trevliga inslaget som de utgör i stadsbilden tar dessa ibland gångtrafikanters yta i anspråk och

försämrar tillgängligheten för alla. Det är viktigt att uteserveringar följer riktlinjer och lämnar en

2,0 meter bred friyta för passerande gångtrafikanter att ta sig fram på. Serveringarna bör även

tydligt avgränsas med exempelvis staket.

Sammanfattning åtgärder i centrum:

Utformningen och markbeläggningen av gårdsgatan ska ses över innan utgången av maj

2012 1 .

Butiksägare ska informeras om reglerna för gatupratare. Under 2011 kommer kontrollen

av otillåten skyltning och tillsynen av ianspråktagande av allmän platsmark för

uppställning av varor att skärpas. Eventuella gatupratare utan tillstånd kommer att samlas

in.

Vid mindre nivåskillnader in till butiker bör detta lösas utanför allmän platsmark.

Fastighetsägare ska ges möjlighet att söka bidrag för ombyggnation hos kommunens

tekniska avdelning/avd. Stadsmiljö. Bidraget ska täcka 50 % av kostnaden upp till 50 000

kr. Den totala summan för bidragen ska varje år beslutas av Miljö- och

samhällsbyggnadsnämnden i samband med mål och budget.

Vid ansökan om uteservering ska kommunen tillhandahålla information om gällande

riktlinjer för uteserveringar. Samtliga uteserveringar ska avgränsas med exempelvis staket.

1 För befintliga gårdsgator gäller ännu de äldre lagkraven (enligt Trafikförordningen 1998) och det gamla märket får användas

på dessa fram till sista maj 2012. Därefter ersätts gårdsgator med begreppet gångfartsområde, vilket innebär att gatuutrymmet

måste vara utformat så att det framgår att gående nyttjar hela ytan och så att det inte inbjuder fordon att köra fortare än

gångfart, vilket inte krävdes för gårdsgator.

35


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Busshållplatser

Följande busshållplatser inom de primära stråken är inte tillgänglighetsanpassade. Det betyder att

de saknar den 16-17 cm höga kantstenen och kontrastmarkering. Kontrastmarkeringen fungerar

dels som varningsmarkering för kanten och dels som ledstråk till var någonstans bussen stannar.

För att prioritera i vilken ordning busshållplatserna tillgänglighetsanpassas används statistik över

antalet resor. Tillgänglighetsanpassning av en busshållplats beräknas kosta ca 200 000 kr.

Vid prioriteringen tilldelades den gata med flest färdtjänstresor en etta, flest SL-resor en etta och

lägst kostnad för åtgärd en etta. Den gata med näst flest färdtjänstresor fick en tvåa, näst flest SLresor

gav en tvåa och näst lägst kostnad en tvåa osv. Dessa summerades och den gata med lägst

totalsiffra prioriteras högst. Till exempel har Backluravägen tredje flest färdtjänstresor (3), näst

flest SL-resor (2) och dyrast åtgärdskostnad (4) vilket ger en totalsumma på 9. Nynäsvägen och

Centralgatan fick 6 i totalsumma, varför Backluravägen prioriteras efter dessa.

Väg Antal Färdtjänst-

resor/år

36

SLresor/

dygn

Summa Prioritet

Nynäshamn

Backluravägen 8 769 491 1 600 000 kr 2

Bäckvägen 1 109 17 200 000 kr 6

Centralgatan 2 925* 325 400 000 kr 1

Gymnasiestigen 1 0 258 200 000 kr 5

Hamngatan 2 280 63 400 000 kr 4

Hamnviksvägen 6 56 160 1 200 000 kr 5

Heimdalsvägen 6 250 261 1 200 000 kr 3

Nynäsvägen 6 862 694 1 200 000 kr 1

Strandvägen 2 15 19 400 000 kr 8

Vikingavägen 2 20 43 400 000 kr 7

Ösmo

Maria Barkmans väg 6 Data saknas. 125 1 200 000 kr 9

Nyblevägen 2 Data saknas. 76 400 000 kr 9

Sorunda

Kyrkgatan/Tungelstav.** 8 654 Statlig väg. Kommunen bör

föra en diskussion med

Trafikverket om att

tillgänglighetsanpassa

hållplatserna.

Stora Vika

Vikavägen** 4 231 Statlig väg. Kommunen bör

föra en diskussion med

Trafikverket om att

tillgänglighetsanpassa

hållplatserna.

Grödby

Väg 546** 4 - - Statlig väg. Kommunen bör

föra en diskussion med

Trafikverket om att

tillgänglighetsanpassa

hållplatserna.

Landfjärden

Väg 545** 4 - - Statlig väg - åtgärdas i

samband med att väg 545

blir lokalgata, mot att tidigare

ha varit riksväg 73.

*Till Centralgatan räknas även de färdtjänstresor som utgår från sjukhuset, då dessa kommer att ha tillgänglig entré via

Centralgatan när den nya planen för Alkärrsplan är byggd.

**Vägar/områden som ej tillhör kommunen.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Badplatser

Trots Nynäshamns närhet till vatten och den starka skärgårdskulturen som finns i kommunen

saknas en badplats som är helt tillgänglig för alla. Samtliga inventerade badplatser saknar

närliggande handikapparkering. Alla badplatser utom Nickstabadet saknar hårdgjord yta ner till

vattnet och ramp. De handikapptoaletter som finns är ofta placerade på ett sådant sätt så att de

ändå inte kan användas av rörelsehindrade.

Bild 12. Den asfalterade gångbanan från

parkeringsplatsen skulle kunna förlängas fram till

stranden.

Bild 13. Exempel på hur en badramp vid stranden kan se ut.

Den badplats som har bäst förutsättningar att

tillgänglighetsanpassas är troligtvis Nickstabadet.

Parkering där handikapplats skulle kunna anordnas

ligger relativt nära badplatsen. Därifrån finns en

asfalterad gångstig till bryggorna, varifrån en ramp går

ner till vattnet. Handikapptoalett finns, men är

otillgängligt placerad. Denna skulle kunna flyttas så att

den gick att användas av alla.

37


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Gångbanor

Gångbanor

Väg

Nynäshamn

Problem Kommentar

Backluravägen Bitvis mycket smal trottoar. I samband med tillgänglighetsanpassningen

av busshållplatserna bör även gångbanan

ses över.

Centralgatan Belysningsstolpar mitt i

trottoaren, bitvis mycket

smal, träd mitt i trottoaren

hindrar framkomligheten.

38

Korsningen Centralgatan, Skolgatan och

Idunvägen kommer att förbättras i samband

med byggandet av Alkärrsplan.

Grevgatan Bitvis mycket smal trottoar. Vid eventuell ombyggnation bör trottoaren

breddas.

Gröndalsvägen Bitvis mycket smal trottoar Möjligheter att bredda gångbanan för ökad

med brister i beläggningen. tillgänglighet bör ses över i samband med

att beläggningen åtgärdas.

Hamngatan Bitvis mycket smal trottoar Bättre underhåll av planteringarna ska

med träd och

eftersträvas. Möjligheter att bredda

häckplanteringar som

hindrar framkomligheten.

trottoaren bör undersökas.

Hamnviksvägen Bitvis mycket smal trottoar. Vid exploateringen av Hamnvik bör även

gångbanorna längs med Hamnviksvägen

breddas och tillgängligheten förbättras.

Lutningen i sidled ska enligt riktlinjerna inte

överstiga 2 %.

Järnvägsgatan Bitvis mycket smal trottoar. Kommunen bör se över gångbanan förbi

Svandammsskolan och likaså möjligheten till

hastighetssäkrande åtgärder.

Lövlundsvägen Planteringar med eftersatt Bättre underhåll av planteringarna ska

underhåll.

eftersträvas.

Mörbyvägen Planteringar med eftersatt Bättre underhåll av planteringarna ska

underhåll.

eftersträvas.

Skolgatan Träd mitt i trottoaren Kommunen bör se över gångbanan på

hindrar framkomligheten. Skolgatan och studera alternativa lösningar.

Strandvägen Bitvis mycket smal trottoar. Kommunen arbetar för att lösa

gångtrafikanters situation på Strandvägen.

Villagatan Bitvis mycket smal trottoar Vid eventuell ombyggnation bör trottoaren

med brister i beläggningen. breddas.

Vårfruvägen Bitvis mycket smal trottoar. Vid eventuell ombyggnation bör trottoaren

breddas.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Avsaknad av gångbanor

Väg Kommentar

Nynäshamn

Grevgatan Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Kvarnängens IP Gång- och cykelväg saknas förbi parkeringen. Bör åtgärdas i samband

med upprustning och utbyggnad av Kvarnängens IP.

Lokmannavägen Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Mörbyvägen, norra Åtgärdas i samband med exploatering av kv Fjället.

Åkargränd Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Änggatan Kommer att åtgärdas i samband med exploateringen av kv

Doppingen.

Ösmo

Egna Hemsvägen* Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Birkavägen* Åtgärdas i samband med exploateringen av Ösmo centrum.

Kyrkvägen* Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Stationsvägen* Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Segersäng

Väg 546, vid stationen Bör föras in under åtgärder i Gång- och cykelplanen för Nynäshamns

kommun.

Stora Vika

Vikavägen* Vikavägen är statlig väg och tillhör Trafikverket. Kommunen kommer

att påpeka behovet av en gångväg för Trafikverket.

Grödby

Väg 546* I dagsläget råder 30 km/h och gångbana ska därmed inte behövas.

Däremot behövs hastighetssäkrande åtgärder för att garantera att

gällande hastighet hålls. Befintliga väggupp är mycket slitna och

behöver åtgärdas, vilket bör påtalas för Trafikverket som är

väghållare.

Landfjärden

Väg 545* Vägen är statlig och tillhör Trafikverket. Vid bildandet av lokalväg (väg

545 var tidigare riksväg 73) kommer vägen att förses med rödfärgade

vägrenar för gångtrafikanter och cyklister.

*Vägar/områden som ej tillhör kommunen.

39


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Övergångsställen och gångpassager

Följande övergångsställen och gångpassager inom de primära stråken är inte

tillgänglighetsanpassade. I de allra flesta fall betyder detta att de saknar kontrastmarkering

och/eller taktil markering så att synskadade på ett trafiksäkert sätt kan passera. De allra flesta har

däremot nedfasade kanter så att rörelsehindrade kan passera. Tillgänglighetsanpassning av ett

övergångsställe beräknas kosta 25 000 kr och av passage 20 000 kr.

Väg Antal

Antal Summa Prioritet

Nynäshamn

övergångsställen passager

Backluravägen 3 5 175 000 kr 2

Centralgatan 9 3 285 000 kr 1

Estögången 1 - 25 000 kr 14

Fröjas väg - 1 20 000 kr 9

Grevgatan - 1 20 000 kr 13

Gröndalsvägen - 1 20 000 kr 9

Hamngatan 4 2 140 000 kr 4

Hamnviksvägen 13 - 325 000 kr 5

Heimdalsvägen 2 1 70 000 kr 3

Idunvägen 4 1 120 000 kr 11

Järnvägsgatan 1 - 25 000 kr 10

Lövlundsvägen 4 4 180 000 kr 20

Mörbyvägen 1 1 45 000 kr 16

Nickstabadsvägen 2 1 70 000 kr 18

Nynäsvägen 15 4 455 000 kr 1

Skogagatan 2 - 50 000 kr 17

Strandvägen 1 - 25 000 kr 7

Svedviksvägen - 1 20 000 kr 13

Vikingavägen 3 2 115 000 kr 6

Villagatan 4 - 100 000 kr 19

Vårfruvägen - 2 40 000 kr 15

Ösmo

Birkavägen* 2 1

Kyrkvägen* 1 -

70 000 kr

25 000 kr 10

Maria Barkmans väg 8 200 000 kr 8

Nyblevägen 5 -

125 000 kr

centrum.

Stationsvägen* 2 -

40

50 000 kr

Åtgärdas i samband med

exploateringen av Ösmo

centrum.

Åtgärdas i samband med

exploateringen av Ösmo

Åtgärdas i samband med

att gatan förses med

gångbana eller tas bort

om 30 km/h införs.

Segersäng

Väg 546* - 1 20 000 kr Statlig väg

Sorunda

Busslingan* 2 - 50 000 kr Statlig väg

Kyrkgatan/Tungelstavägen* 4 4 - Statlig väg

Stora Vika

Vikavägen* 2 2 1 45 000 kr 12

*Vägar/områden som ej tillhör kommunen.

2 Varav ett av övergångsställena är på statlig väg. Kommunen bör ta upp behovet av att tillgänglighetsanpassa samtliga

övergångsställen på statliga vägar inom kommunen med Vägverket.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Prioriteringen av att tillgänglighetsanpassa övergångsställen sker i enlighet med prioriteringen av

busshållplatser. Det är viktigt att få sammanhållna gator och stråk där hela gatan har en god

tillgänglighet. Därefter prioriteras gatorna efter om de går förbi en skola eller inte, liksom efter

kostnad. Resterande gator prioriteras efter om de trafikeras av bussar eller inte. De gator som

trafikeras av bussar har troligtvis en högre andel gående och bör därför prioriteras högre, liksom

att gator med små brister bör åtgärdas snarast.

Hastighetssäkring av övergångsställen

I TVISS-analysen rekommenderas ett antal åtgärder som beskriver hastighetssäkring av

övergångsställen och som redovisas nedan. Hastighetssäkring av ett övergångsställe uppskattas

kosta 400 000 kr.

Väg

Nynäshamn

Plats Kommentar

Sandskogsvägen Vid Skansvägen Kommunens målsättning är att identifierade

Sandhamnsvägen Mellan Däckvägen

övergångsställen kommer att vara

och Durkvägen

hastighetssäkrade senast 2013.

Sandskogsvägen och

Hamnviksvägen

Korsningen

Sandskogsvägen och

Estövägen

Korsningen

Fröjas väg och Estövägen Korsningen

Nickstabadsvägen

Ösmo

Norr om

Nickstabadet

Skyttes väg Vid korsningen till

Nermans väg

Björn Barkmans väg Från Musköten och

söderut över

Breddalsvägen.

Hastighetssäkring av sträckor

I TVISS-analysen rekommenderas ett antal åtgärder som beskriver hastighetssäkring av sträckor

och som redovisas nedan. Kostnaden för hastighetssäkring av sträckor beror på vald typ av

åtgärd. För att kunna göra en uppskattning av kostnaderna för att genomföra beskrivna åtgärder

har ett schablonbelopp på 400 000 kr satts per hastighetssäkrad sträcka.

Väg Kommentar

Nynäshamn

Järnvägsgatan, vid Bör hastighetssäkras innan exploateringen av kv Fjället.

Svandammskolan

Odins väg Kommunens målsättning är att samtliga av de identifierade

Sigyns väg

sträckorna kommer att vara hastighetssäkrade senast 2013.

Grönviksvägen

Telegrafgatan

Ösmo

Nyblevägen Hastighetssäkras i samband med den nya detaljplanen för Ösmo

centrum.

Egna hemsvägen* Befintliga gupp bör ses över och sträckan bör vara

hastighetssäkrad senast 2013.

*Vägar/områden som ej tillhör kommunen.

41


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Övriga problem

Vilplatser

Väg Antal Summa Åtgärdas under

Nynäshamn

Estögången 1 15 000 kr Kommunens

Gröndalsvägen 1 15 000 kr

Heimdalsvägen 2 30 000 kr

Svedviksvägen 2 30 000 kr

Lövhagen, innan 1:a

pumpviken.

Ösmo

1 15 000 kr

Kyrkvägen *

Segersäng

1 15 000 kr

Väg 546* 1

*Vägar/områden som ej tillhör kommunen.

15 000 kr

Mopedfällor

42

målsättning är att

åtgärda bristande

vilplatser på

kommunala vägar

under 2011.

Väg

Nynäshamn

Antal Summa Åtgärdas under

Gröndalsvägen

Sorunda

1 10 000 kr 2011

Gång- och cykelvägen till

idrottshallen

1 10 000 kr 2011

Busshållplatser med bristande väderskydd

Väg Antal Summa Åtgärdas under

Nynäshamn

Nynäsvägen 2 50 000 kr 2011

Ösmo

Maria Barkmans väg 1 50 000 kr 2011


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Övriga

Plats Problem Kommentar

Nynäshamn

Gästhamnen Möjlighet saknas att ta sig i och

ur båtar, exempelvis med för

ändamålet anpassad lift.

Korsningen Vikingavägen

och Lövlundsvägen

Otrygg på grund av snabba

cyklister.

Nynäsvägen Hela Nynäsvägen bör förses med

en gång- och cykelbana.

Nynäsgård En säker passage över järnvägen

behövs för skolbarn från

Nickstahöjden till Viaskolan.

Videgatan Gångbanan bör byggas om till

gång- och cykelbana.

Vändplatsen på

Sandhamnsvägen

Vändplatsen mot

Sandhamnsstigen behöver förses

med ett avskiljande räcke.

Svandammsparken Lösspringande hundar skapar

otrygghet.

43

I kommande planer för

hamnen bör plats anvisas för

sådan lift.

Separeringen av

gångtrafikanter och cyklister

kan generellt sett vara bättre i

hela kommunen. Möjligheten

till utökad cykelutbildning och

trafiksäkerhet i skolorna bör

ses över.

Finns med under åtgärder i

Gång- och cykelplanen för

Nynäshamns kommun.

Finns med under åtgärder i

Gång- och cykelplanen för

Nynäshamns kommun.

Finns med under åtgärder i

Gång- och cykelplanen för

Nynäshamns kommun.

Åtgärden kan eventuellt anses

vara enkelt avhjälpt hinder och

bör därmed genomföras

snarast.

Skylt med regler för när, var

och hur hundar får släppas

lösa saknas vid

Svandammsparken och de

flesta andra friluftsområden.

Detta bör ses över i samband

med projektet för

översiktskartor. I

ordningsstadgarna finns

reglerat att hundar ej får gå

lösa i centrala Nynäshamn.

Kvarteret Balder Överlag dålig tillgänglighet. Kvarteret omgärdas av

Lövlundsvägen, Skogagatan

och Åkargränd. Samtliga gator

finns med i inventeringen och

under respektive åtgärd.

Efter Hamnviksvägen 10 Gångbanan lutar för mycket. Hamnviksvägen är inventerad

fram till Hamnviksbadet.

Påkomna brister och

resterande del av

Hamnviksvägen bör åtgärdas i

samband med exploateringen

av Hamnviken.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Väg 73, övergångsstället

vid Industrivägen.

Oskyltat övergångsställe. På väg 73 vid Industrivägen

finns inget övergångsställe,

utan en övergångspassage för

gående att ta sig över.

Skillnaden är att passagen

saknar skyltar och utmålade

ränder, men att de fortfarande

har nedsänkta kanter och

kontrastmarkeringar för

synskadades orientering. Detta

betyder att bilar har företräde,

men att gående erbjuds

möjlighet att korsa gatan på

detta ställe.

Alkärrsplan Parkerade bilar står med huven

på gångbanan.

Hamnen Tillgänglig plats med utblick

saknas.

Plats Problem Kommentar

Ösmo

Ösmo simhall Avskärmning mellan trottoar och

körbana.

44

Ingen åtgärd då

parkeringsplatsen kommer att

byggas om i samband med

exploateringen av Alkärrsplan.

Trädäcket vid hamnbodarna är

tillgänglighetsanpassad och

erbjuder utblick över hamnen.

Åtgärdas i samband med den

nya detaljplanen för Ösmo

centrum.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Generella synpunkter Problem Kommentar

Elöverkänslighet Vagabonderande strömmar 3 ,

olämpligt placerade basstationer

för mobiltelefoni och utbyggnad

av LTE-teknik försämrar

tillgängligheten för

elöverkänsliga.

Kollektivtrafiken Pendeltågen måste ringas i

förväg för att möjliggöra

ombordstigning.

Polisen Kommunen bör ha ett bättre

samarbete med polisen.

45

Elöverkänslighet är en

funktionsnedsättning som

ställer stora krav på den

övergripande planeringen.

Dessa frågor hanteras därför i

kommunens översiktsplan.

Endast i vissa fall måste man i

förväg ringa för att möjliggöra

ombordstigning på

pendeltågen då de flesta tåg

som trafikerar Nynäsbanan

numera är av den nya

tillgängliga sorten.

Kommunens samarbete med

SL behöver förbättras. Ett

antal planeringsträffar har

under 2010 hållits mellan

Nynäshamns kommun och SL.

Fortsatt samarbete med SL

kommer ske, även kring övriga

kollektivtrafikfrågor som rör

Nynäshamns kommun.

Kommunen samarbetar i viss

mån med polisen redan idag

när det gäller exempelvis

hastighetsregleringar och

tillsyn. Möjligheten till utökat

samarbete gällande

trafikfrågor bör ses över.

Postlådor För högt placerade. Kommunen ska påpeka

problemet för de ansvariga på

posten.

Återvinningsstationer Generellt dålig beläggning,

avsaknad av hårdgjorda ytor.

Utformningen och

tillgängligheten för

kommunens

återvinningsstationer bör ses

över.

3

Vagabonderande strömmar är ett begrepp som används när strömmen från en elkrets som borde vara sluten, istället följer

oönskade banor annat än för ändamålet avsedda ledare.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

BILAGA 1: TILLGÄNGLIGHETSINVENTERING AV

UTEMILJÖN FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN

Bild 14. Översikt av inventerade vägar i Nynäshamn.

46


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

47

Bild 15. Inventerade vägar i norra Nynäshamn.

Bild 16. Inventerade vägar i centrala Nynäshamn.

Bild 17. Inventerade vägar i södra Nynäshamn.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Backluravägen, Nynäshamn

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (7 st)

Passager utan kontrastmarkering (5 st)

Bristande utformning av övergångsställen (3 st)

Bäckvägen, Nynäshamn

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (1 st)

48


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Centralgatan, Nynäshamn

Bristande utformning av övergångsställen (9 st)

Svåranvändbar gångbana

Passager utan kontrastmarkering (3 st)

49


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (2 st)

Estögången, Nynäshamn

Bristande vilplatser vid lutande gångbana

Bristande utformning av övergångsställen (1 st)

Fredsgatan, Nynäshamn

Svåranvändbar gångbana

50


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Fröjas väg, Nynäshamn

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Grevgatan, Nynäshamn

Svåranvändbar gångbana

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Avsaknad av gångbana

Gröndalsvägen, Nynäshamn

Svåranvändbar gångbana

51


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bristande vilplatser vid lutande gångbana

(bilden visar enda befintliga på hela gatan)

Bristande mopedfällor (1 st)

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

52


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Gymnasiestigen, Nynäshamn

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (1 st)

(Åtgärdad under 2010, busshållplatsen är nu

tillgänglighetsanpassad)

Svåranvändbar gångbana

Hamngatan, Nynäshamn

Bristande utformning av övergångsställen (1 st)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (2 st)

53


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Svåranvändbar gångbana

Passager utan kontrastmarkering (2 st)

Bristande utformning av övergångsställen (3 st)

Hamnviksvägen, Nynäshamn

Bristande utformning av övergångsställen (13 st)

54


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (6 st)

Svåranvändbar gångbana

Heimdalsvägen, Nynäshamn

Bristande vilplatser vid lutande gångbana

55


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Svåranvändbar gångbana

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (6 st)

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

Idunvägen, Nynäshamn

Bristande utformning av övergångsställen (4 st)

56


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Järnvägsgatan, Nynäshamn

Bristande utformning av övergångsställen (1 st)

Svåranvändbar gångbana

Lokmannavägen, Nynäshamn

Avsaknad av gångbana

57


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Lövlundsvägen, Nynäshamn

Svåranvändbar gångbana

Passager utan kontrastmarkering (4 st)

Bristande utformning av övergångsställen (4 st)

58


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Mörbyvägen, Nynäshamn

Svåranvändbar gångbana

Bristande utformning av övergångsställen (1 st)

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Nickstabadsvägen

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

59


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Nynäsvägen, Nynäshamn

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (6 st)

Busshållplatser med enbart bristande väderskydd (2 st)

Bristande utformning av övergångsställen (15 st)

Passager utan kontrastmarkering (4 st)

60


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Skogagatan, Nynäshamn

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

Strandvägen, Nynäshamn

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (2 st)

Svåranvändbar gångbana

Bristande utformning av övergångsställen (1 st)

61


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Svedviksvägen, Nynäshamn

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Bristande vilplatser vid lutande gångbana

Vikingavägen, Nynäshamn

Passager utan kontrastmarkering (2 st)

Bristande utformning av övergångsställen (3 st)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (1 st)

62


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Villagatan, Nynäshamn

Svåranvändbar gångbana

Bristande utformning av övergångsställen (4 st)

Vårfruvägen, Nynäshamn

Passager utan kontrastmarkering (2 st)

Svåranvändbar gångbana

Åkargränd, Nynäshamn

Avsaknad av gångbana

63


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bild 18. Inventerade vägar i Ösmo.

Egna Hemsvägen, Ösmo (ej kommunens väg)

Avsaknad av gångbana

Birkavägen, Ösmo (väster om Körundavägen är Birkavägen inte en kommunal väg)

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

64


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Avsaknad av gångbana

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Kyrkvägen, Ösmo (ej kommunens väg)

Avsaknad av gångbana

Bristande vilplatser vid lutande gångbana

Bristande utformning av övergångsställen (1 st)

65


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Maria Barkmans väg, Ösmo

Bristande utformning av övergångsställen (8 st)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (5 st)

Busshållplatser med enbart bristande väderskydd (1 st)

66


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Nyblevägen, Ösmo

Bristande utformning av övergångsställen (5 st)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (2 st)

Stationsvägen, Ösmo (väster om Körundavägen är Stationsvägen inte en kommunal väg)

Avsaknad av gångbana

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

Trymstigen, Ösmo

Inga upptäckta brister

67


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bild 19. Inventerade vägen i Segersäng.

Väg 546, Segersäng (ej kommunens väg)

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Avsaknad av gångbana och bristande vilplatser vid lutande gångbana

68


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Busslingan, Sorunda

Bild 21. Inventerade vägar i Sorunda.

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

69

Bild 20. Översikt av inventerade vägar i Sorunda.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Kyrkgatan/Tungelstavägen, Sorunda (ej kommunens väg)

Bristande utformning av övergångsställen (4 st)

Passager utan kontrastmarkering (4 st)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (8 st)

Bristande mopedfällor (1 st)

70


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Vikavägen, Stora Vika (ej kommunens väg)

Bild 22. Inventerade vägen i Stora Vika.

Bristande utformning av övergångsställen (2 st)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (4 st)

71


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Passager utan kontrastmarkering (1 st)

Avsaknad av gångbana

72


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bild 23. Inventerade vägen i Grödby.

Väg 546, Grödby (ej kommunens väg)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (4 st)

Avsaknad av gångbana

73


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bild 24. Inventerade vägen i Landfjärden.

Väg 545 (f.d. väg 73), Landfjärden (ej kommunens väg)

Ej tillgänglighetsanpassade busshållplatser (4 st)

Avsaknad av gångbana

74


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Badplatser

Hamnviksbadet, Nynäshamn

- Handikapparkering saknas i närheten av badet.

- Handikapptoaletten är otillgängligt placerad.

- Hårdgjord yta fram till badplatsen saknas.

- Ramp ned i vattnet saknas.

Kroksundsudden, Nynäshamn

- Mycket otillgänglig stig ned till badet.

- Handikapptoaletten blockeras av stenblock.

Nickstabadet, Nynäshamn

- Handikapparkering saknas i närheten av badet.

- Handikapptoaletten är otillgängligt placerad.

- Vass kant mellan bryggan och stranden.

- Bryggorna är av trä vilket leder till halkrisk.

75


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Lionsbadet, Ösmo

- Handikapparkering och handikapptoalett saknas.

- Hårdgjord yta fram till badplatsen saknas.

- Vass kant mellan bryggan och stranden.

- Ramp ned i vattnet saknas.

- Bryggan är av trä vilket leder till halkrisk.

76


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bilaga 2: Synpunkter från allmänheten på kommunens

tillgänglighet i utemiljön

77


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Allmänhet och representanter från det kommunala pensionärsrådet och handikapprådet bjöds in

till att diskutera tillgängligheten i kommunens utemiljö. Arbetet bedrevs gruppvis och med hjälp

av kartmaterial, där generella och mer specifika synpunkter på tillgängligheten fördes fram.

Nedan redovisades synpunkter noterades:

1. Gröndalsstigen är ojämn mellan Nickstaviken och Gröndalsvägen.

2. Gång- och cykelvägen bakom Lidl lutar ner mot lastkajen.

3. Stadsparken är dåligt upprustad och på trottoaren finns det problem med beläggningen.

4. Svår backe i Lövhagen, innan bommen vid 1:a pumpviken.

5. Svår backe mellan Mörbyvägen och Estögången.

6. Stort hål i gatan vid infarten till sjukhuset från Idunvägen och gropig gångbana.

Trädplanteringar försämrar tillgängligheten.

7. Utanför Hantverkargården står en björk mitt i trottoaren.

8. Dålig tillgänglighet vid korsningen Centralgatan, Skolgatan och Idunvägen. Träd på höger

sida vid Bergers backe gör gångbanan otillgänglig.

9. Hamngatans trottoar har ekar mitt i trottoaren och häckar som minskar trottoarens

bredd.

10. Övergångsstället på Hamngatan (mitt emot Pingstkyrkan) har höga kanter och är svårt att

passera.

11. Centrum

a. Höga trottoarkanter försämrar tillgängligheten.

b. Ojämna kullerstenar hindrar framkomligheten.

c. Cyklister på trottoarerna skapar otrygghet.

d. Problem med gatupratare som står i vägen.

e. Änderna i betong saknar kontrastmarkering.

f. Stadshusplatsen 4 och Fredsgatan 4 är mitt emot varandra och kan lätt blandas

ihop.

g. Går ej att komma in med rullstol på konditoriet.

h. Uteserveringar försämrar tillgängligheten på sommaren.

i. Parkerade bilar på Alkärrsplan står med motorhuven på gångbanan.

12. Gästhamnen saknar möjligheter för rörelsehindrade att ta sig i och ur båtar, exempelvis

med hjälp av för ändamålet anpassad lift.

13. Stort hål i gångvägen från Hacktorp till gymnasiet.

14. Efter Hamnviksvägen 10 lutar det för mycket.

15. Övergångsstället på väg 73 från Industrivägen är oskyltat.

16. Tillgänglig och handikappanpassad badplats borde iordningsställas vid Nickstaviken.

17. Tillgänglig plats saknas med utblick över hamnen.

18. Häcken på Centralgatan minskar trottoarens bredd. Häcken vid korsningen Centralgatan

och Heimdalsvägen är särskilt ett problem.

19. Otrygg korsning vid Vikingavägen och Lövlundsvägen med anledning av snabba cyklister.

20. Korsningen vid Skolgatan och Bragevägen så är det fasad kant vid övergångsstället bara

på ena sidan.

21. Avsaknad av trottoar på del av Mörbyvägen. Häckar och löv försämrar tillgängligheten.

22. Tillgängligheten kring kvarteret Balder är dålig.

23. Backluravägen

a. Busshållplats som syns mycket dåligt.

b. Mycket smal trottoar.

c. Dåligt planerade övergångsställen vid korsningen med Nynäsvägen.

24. Lösspringande hundar vid Svandammsparken.

78


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Synpunkter utanför Nynäshamn:

Generella synpunkter:

Handikapparkering borde finnas vid Ankarudden.

Gravamaren, som borde vara tillgängligt handikappbad har en bom över stigen

vilket gör att man kan fastna i diket.

Dålig eftersyn av häckar bredvid gångbanor.

Dålig tillgänglighet till sjukhuset.

Dålig tillgänglighet till affärerna; antingen saknas ramp eller så är den befintliga

rampen felaktigt utformad. Problem uppstår också när affärerna belamrar ytorna

utomhus med varor så att trottoaren blir otillgänglig.

Dålig tillsyn av alla gång- och cykelvägar.

Dåligt vinterunderhåll, ofta plogas bara trottoaren på ena sidan vägen. Godkänt

underhåll i de centrala delarna, men mycket sämre i exempelvis norra

Nynäshamn. Problem också med snöröjningen vid gator där parkering intill

trottoaren är tillåten, då plogas ibland inte trottoaren bakom.

Allmänt problem med stenläggningen.

Postlådor är placerade för högt.

Fler papperskorgar borde finnas.

Cyklar på trottoaren.

Gatupratare som står i vägen.

Dålig beläggning vid återvinningsstationer leder till vattenansamlingar. Ytorna

borde hårdgöras.

Markeringar gällande gångbanor eller gång- och cykelbanor är illa markerade och

följs upp dåligt.

Kommunen borde i samarbete mer med polisen

Lag på ringklocka följs inte upp.

Cyklister på gångbanor är ett stort problem.

Kommunen borde ge gymnasieungdomar i uppdrag att se över samtliga

gatuskyltar.

Under höstmarknaden hindras tillgängligheten av försäljare med varor placerade

utanför anvisad tältplats.

Översiktskarta över området man befinner sig i borde finnas på flera ställen.

Pendeltågen kommer man inte på utan att ha ringt i förväg.

Problem med låggolvade bussar när de ändå stannar vid busshållplatser med för

låg trottoarkant.

Faktorer i utemiljön som försämrar tillgängligheten för elöverkänsliga:

Vagabonderande ström 4 längs fjärrvärmerör.

Basstationer för mobiltelefoni på offentliga byggnader.

Utbyggnaden av LTE-teknik (4G)

4

Vagabonderande strömmar är ett begrepp som används när strömmen från en elkrets som borde vara sluten, istället följer

oönskade banor annat än för ändamålet avsedda ledare.

79


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Bilaga 3: TVISS-metoden i Nynäshamn

Tillgänglighetsvillkor i svenska städer är en GIS-metod som beaktar säkerhet, trygghet och

bekvämlighet för barn, vuxna och personer med funktionsnedsättning vid förflyttningar i verkliga

nät för gång, cykel, buss och bil.

Enkelt uttryckt används digitalt kartmaterial

med information om exempelvis var personer

under 15 år bor, var skolorna är placerade och

eventuella skolvägar. Därefter pekas

eventuella brister på dessa skolvägar ut, så

som ej hastighetssäkrade övergångsställen

eller bitvis avsaknad av gångbana. Sedan

analyseras vilka åtgärder som ger ökad

tillgänglighet för så många som möjligt. 2005

genomfördes projektet i Nynäshamns

kommun, där metoden testades. I studien

ingick enbart Nynäshamn och Ösmo, varför

rekommenderade åtgärder från TVISSanalysen

saknas för kommunens övriga orter.

Nedan beskrivs kortfattat analyserade

kategorier och resultat.

ÖSMO

7-12 åringars gång- och cykelväg till låg- och mellanstadium i Ösmo

Rekommenderade åtgärder:

Hastighetssäkring av övergångsstället vid Skyttes och Nermans väg.

Utbyggnad av gång- och cykelvägen från Mejerivägen till Tallbackaskolan.

Hastighetssäkrat övergångsställe med belysning från Musköten och söderut.

7-12 åringars gång- och cykelväg till idrottsplats i Ösmo

Rekommenderade åtgärder:

Säkrare trafikmiljö behövs runt Ösmo simhall, exempelvis någon typ av avskärmning

med räcke eller mur mellan trottoaren och körbanan.

Hastighetssäkrande åtgärder på Nyblevägen.

Hastighetssäkrande åtgärder på Egnahemsvägen.

Utbyggnad av säker gång- och cykelväg från Ösmo till Ösmo idrottsplats, söder om

tätorten.

25-64 åringars gång- och cykelväg till Ösmo centrum

Rekommenderade åtgärder:

Se tidigare kommenterade åtgärder.

Bild 25. Exempel på resultat från TVISS-analysen.

Rullstolsburnas tillgänglighet i Ösmo

Manuell rullstol skulle inte gå att använda vare sig till hållplatser eller till livsmedelsbutik i

Ösmo enligt de rekommendationer som finns för lutning på maximalt 2 %.

80


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Förutsättningarna att skapa ett större sammanhängande gångvägnät för rullstolsburna till

olika målpunkter bedöms vara mycket liten.

Tillgänglighet för personer med nedsatt syn i Ösmo

Vissa möjligheter finns i Ösmo för att synskadade skulle kunna ta sig till hållplatser i

Ösmo, däremot inte till livsmedelsbutik. Förutsättningarna att skapa ett större

sammanhängande gångvägnät för personer med nedsatt syn till olika målpunkter bedöms

vara mycket liten.

NYNÄSHAMN

7-12 åringars gång- och cykelväg till låg- och mellanstadium i Nynäshamn

Rekommenderade åtgärder:

Hastighetssäkring av övergångsställe på Sandskogsvägen, mot Skansvägen.

Förse vändplatsen på Sandhamnsvägen mot Sandhamnsstigen med ett avskiljande räcke.

Hastighetssäkring av Sigyns väg.

Hastighetssäkring av Odins väg.

Hastighetssäkring av Järnvägsgatan utanför Svandammskolan.

Anlägga en säker passage över järnvägen för skolbarn från Nickstahöjden till Viaskolan.

Utbyggnad av gång- och cykelväg på Sandhamnsvägen mellan Varvsstigen och

Sandskogsvägen.

Hastighetssäkring av övergångsställe på Sandhamnsvägen mellan Däckvägen och

Durkvägen.

Hastighetssäkring av övergångsställe vid korsningen Hamnviksvägen och

Sandskogsvägen.

Hastighetssäkring av övergångsställe vid Estövägen och Sandskogsvägen.

7-12 åringars gång- och cykelväg till idrottsplats i Nynäshamn

Rekommenderade åtgärder:

Hastighetssäkring av övergångsställe och utbyggnad av gångbanan på Änggatan.

Hastighetssäkring av Sigyns väg.

Hastighetssäkring av övergångsställe vid korsningen Fröjas väg och Estövägen.

Hastighetssäkring av övergångsställe på Nickstabadsvägen.

Utbyggnad av gång- och cykelväg över parkeringen till Ishallen.

25-64 åringars gång- och cykelväg till Nynäshamns centrum

Rekommenderade åtgärder:

Utbyggnad av gång- och cykelväg mellan Idunvägen och Mörbyvägen.

Ombyggnad av trottoar till gång- och cykelväg på Videgatan.

Utbyggnad av gång- och cykelväg längs med Nynäsvägen.

Hastighetssäkrande åtgärder på Grönviksvägen och Telegrafgatan.

Utbyggnad av nordsydlig gång- och cykelväg i tätortens mitt.

Rullstolsburnas tillgänglighet i Nynäshamn

Stora delar av gångnätet i Nynäshamn diskvalificeras på grund av för stora lutningar. Ofta

saknas även separering av gående och cyklister. Förutsättningarna att skapa ett större

sammanhängande gångvägnät för rullstolsburna till olika målpunkter bedöms vara små.

81


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Tillgänglighet för personer med nedsatt syn i Nynäshamn

De flesta gång- och cykelvägar i Nynäshamn diskvalificeras ur tillgänglighetssynpunkt för

synskadade då de saknar separering av gående och cyklister. Förutsättningarna att skapa

ett större sammanhängande gångvägnät för personer med nedsatt syn till olika

målpunkter försämras också av att korsningarna innebär avbrott i annars fungerande

gångnät.

82


Bilaga 4: Åtgärdsplan för fysiska hinder i utemiljön 2010-2016

I detta kapitel sammanfattas tidigare beskrivna åtgärder, fördelat på sju stycken grupper med olika prioritet. Till varje grupp finns en totalsumma och

om totalsumman per prioriteringsgrupp och år avsätts kan alla de redovisade hindrena/bristerna vara åtgärdade under det år som står innan

totalsumman. Tyvärr är det både tids- och resurskrävande att genomföra alla dessa åtgärder inom avsatt tid, varför det troligtvis kommer att behöva

göras prioriteringar inom varje prioriteringsgrupp.

Prioritering inom respektive prioriteringsgrupp får göras då det blir aktuellt och avdelningen Stadsmiljö får tillsammans med avdelningen Strategisk

utveckling diskutera prioriteringar inom respektive grupp. Under kolumnen ”Kommentarer till åtgärd” står det om området tas upp i TVISS-analysen

och/eller i GC-planen. De åtgärder/områden som finns med i både TVISS-analysen och i GC-planen bör prioriteras högst inom varje

prioriteringsgrupp och därefter de åtgärder/områden som tas upp i ett av dokumenten.

Prioriteringen mellan de olika grupperna har utgått från att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas först samt tillgänglighets- och trafiksäkerhetsåtgärder på de

mest trafikerade vägarna/hållplatserna (vilka har prioriterats efter samma modell som busshållplatserna på sidan 36). Därefter har vägarnas trafikflöde,

tillsammans med nuvarande problem/brister på platsen och storleken på åtgärderna, avgjort vilken prioriteringsgrupp respektive åtgärd fördelats till.

Vissa vägar tillhör inte kommunen och dessa är, precis som i tillgänglighetsplanen, markerade med kursiv text. I dessa fall kommer kommunen att

påtala bristerna och de nödvändiga åtgärderna för väghållaren/markägaren, som i vissa fall är Trafikverket men som i andra fall exempelvis är

samfälligheter, så att bristerna kan åtgärdas så snart som möjligt.


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Prioritet 1 (under 2010/2011), totalt 4 445 000 kr

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Gång- och cykelvägen Bristande balansstöd och/eller bristande kontrast- - Plan- och bygglovavdelningen bör

bakom Lidl

och varningsmarkering.

påtala brist för fastighetsägaren.

Centrum Bristande kontrast- och varningsmarkering på

betongändernas socklar.

50 000 kr

Hamngatan Svårforcerade ränndalar och trottoarkanter. 25 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Korsningen Skolgatan och

Bragevägen

Svårforcerade ränndalar och trottoarkanter. 25 000 kr Området behandlas i GC-planen

Estögången Anordnande av vilplats. 15 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Gröndalsgången Anordnande av vilplats. 15 000 kr

Heimdalsvägen Anordnande av vilplats. 30 000 kr

Lövhagen, innan 1:a

pumpviken.

Anordnande av vilplats. 15 000 kr

Gröndalsvägen Mopedfälla. 10 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Gång- och cykelvägen till

idottsplatsen i Sorunda

Mopedfälla. 10 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Nynäsvägen Väderskydd till busshållplats. 50 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Maria Barkmans väg,

Ösmo

Väderskydd till busshållplats. 50 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Vändplatsen på

Sandhamnsvägen

Vändplatsen bör förses med ett avskiljande räcke. 50 000 kr

Svedviksvägen Anordnande av vilplats. 30 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Kyrkvägen, Ösmo Anordnande av vilplats. 15 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Väg 546, vid stationen i

Segersäng

Anordnande av vilplats. 15 000 kr

Sandskogsvägen Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Vägen behandlas i GC-planen

Sandskogsvägen och Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Hamnviksvägen

Området behandlas i GC-planen

Sandskogsvägen och Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Estövägen

Området behandlas i GC-planen

Järnvägsgatan, vid Hastighetssäkring av sträcka. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Svandammskolan.

Vägen behandlas i GC-planen

Egna hemsvägen, Ösmo Översyn av befintliga gupp, eventuellt ytterligare 100 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

hasighetssäkrande åtgärder.

Vägen behandlas i GC-planen

84


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Prioritet 1 (under 2010/2011), totalt 4 445 000 kr - fortsättning

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Centralgatan Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 400 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Centralgatan Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

285 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Nynäsvägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 1 200 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Nynäsvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

455 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Prioritet 2 (under 2012), totalt 5 045 000 kr

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Sandhamnsvägen Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen

Fröjas väg och Estövägen Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Området behandlas i GC-planen

Nickstabadsvägen Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Vägen behandlas i GC-planen

Odins väg Hastighetssäkring av sträcka. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Vägen behandlas i GC-planen

Sigyns väg Hastighetssäkring av sträcka. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Vägen behandlas i GC-planen

Backluravägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 1 600 000 kr

Backluravägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

175 000 kr Finns med i TVISS-analysen

Heimdalsvägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 1 200 000 kr

Heimdalsvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

70 000 kr

85


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Prioritet 3 (under 2013), totalt 3 865 000 kr

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Skyttes väg, Ösmo Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen

Björn Barkmans väg, Ösmo Hastighetssäkring av övergångsställe. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen,

Vägen behandlas i GC-planen

Grönviksvägen Hastighetssäkring av sträcka. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen

Telegrafgatan Hastighetssäkring av sträcka. 400 000 kr Finns med i TVISS-analysen

Gymnasiestigen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 200 000 kr 2010 Vägen behandlas i GC-planen

Hamngatan Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 400 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Hamngatan Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

140 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Hamnviksvägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 1 200 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Hamnviksvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

325 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Prioritet 4 (under 2014), totalt 2 940 000 kr

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Bäckvägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 200 000 kr

Vikingavägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 400 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Vikingavägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

115 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Strandvägen Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 400 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Strandvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

25 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Maria Barkmans väg,

Ösmo

Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 1 200 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Maria Barkmans väg, Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och 200 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Ösmo

gångpassager.

Nyblevägen, Ösmo Tillgänglighetsanpassning av busshållplatser. 400 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

86


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Prioritet 5 (under 2015), totalt 210 000 kr

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Fröjas väg Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

20 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Gröndalsvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

20 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Järnvägsgatan Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

25 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Kyrkvägen, Ösmo Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

25 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Idunvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

120 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Prioritet 6 (under 2016), totalt 575 000 kr

Plats Beskrivning av åtgärd Summa Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Vikavägen, Stora Vika Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

45 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Svedviksvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

20 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Estögången Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

25 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Vårfruvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

40 000 kr

Mörbyvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

45 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Skogagatan Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

50 000 kr

Nickstabadsvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

70 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

Villagatan Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

100 000 kr

Lövlundsvägen Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och

gångpassager.

180 000 kr Vägen behandlas i GC-planen

87


Tillgänglighetsplan för utemiljön i Nynäshamns kommun

Åtgärder som ej har kostnadsuppskattats:

En del av dessa åtgärder är redan påbörjade, de andra bör åtgärdas inom en snar framtid.

Plats Beskrivning av åtgärd Kommentar Åtgärdad Kommentarer till åtgärd

Gröndalsvägen Åtgärda beläggningsbrister. Målsättningen är att

beläggningsbristerna åtgärdas

under 2011.

Vägen behandlas i GC-planen

Gröndalsstigen Åtgärda beläggningsbrister.

Gymnasiestigen Åtgärda beläggningsbrister. Vägen behandlas i GC-planen

Heimdalsvägen Åtgärda beläggningsbrister.

Nynäsvägen Åtgärda beläggningsbrister. Vägen behandlas i GC-planen

Idunvägen Åtgärda beläggningsbrister. Vägen behandlas i GC-planen

Ankarudden Handikapparkering saknas. Möjligheter att anordna

parkering undersöks 2011.

Hela kommunen Bristande skyltning. Projektet startades 2010.

Cykelvägvisningsskyltar har

under 2010 satts upp.

Kommunala organisationen Nytt system för tekniska felanmälningar. Lanseras våren 2011, är under

uppbyggnad.

Hela kommunen Riktlinjer för vinterväghållning och riktlinjer för

underhåll. Kan kombineras till gemensam drift- och

underhållspolicy.

Bör tas fram under 2011.

Centrum Utformning av gårdsgatan. Projektet måste vara klart

senast vid utgången av maj

2012.

Centrum Eftersyn av gatupratare. Ska påbörjas under 2011.

Centrum Kommunbidrag för att åtgärda mindre

Möjlighet att ansöka om

nivåskillnader på privata fastigheter.

kommunbidrag bör finnas vid

antagandet av

tillgänglighetsplanens

åtgärdsförslag.

Nickstaviken Iordningställande av badplats. Ska vara färdigt till sommaren

2011.

88


Stadshusplatsen 1, 149 81 Nynäshamn

Tel 08-520 680 00, miljo-och-samhallsbyggnadsnamnden@nynashamn.se, www.nynashamn.se

More magazines by this user
Similar magazines