Marinbiologisk undersökning.pdf - Sotenäs kommun

HYDROGIS AB
MARIBIOLOGISK UNDERSÖKNING
DETALJPLAN FÖR ÖDEGÅRDEN,
SOTENÄS KOMMUN
PÅ UPPDRAG AV
SOTENÄS KOMMUN
2007-08-09 RAPPORT 498

ADRESS
Snipan 1
S-444 30 STENUNGSUND
Sweden
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING 3
1.1 SYFTE 3
1.2 METOD 3
2 NATURMILJÖ 5
2.1 BOTTENTOPOGRAFI OCH STRÖMMAR 5
2.2 MARINA BOTTENSANHÄLLEN 7
3 SLUTSATSER 11
4 KÄLLOR 12
Läget för planerad hamn
Omslagsbild: Läget för planerad hamn med norra delen av Stensholmen i bakgrunden. Bilden är tagen
år 2001.
Ansvarig för rapporten: Lars-Harry Jenneborg/HydroGIS AB
E-post: lars-harry@hydrogis.se
Tfn: 0303-65 691
Originaldokument: MBU 498 Ödegården 2007 08 09.pmd/pdf
TELEFON
0303-656 90
FAX
0303-657 60
2
E-POST
info@hydrogis.se
HEMSIDA
www.hydrogis.se
ORG.NR
556553-2974

1 INLEDNING
Undersökningen är utförd på uppdrag av Sotenäs kommun med anledning av ett förslag att
detaljplanelägga mark- och vattenområde vid nordvästra Ödegården. Aktuellt område omges
för närvarande i öster och söder av mark och vatten med gällande detaljplaner.
1.1 SYFTE
Inspektionens primära syfte har varit att kartlägga marinbiologiska värden och bottentyper inomplanområdet
med anledning av planer på att anlägga en småbåtshamn i sundet mellan fastlandet
och Stensholmen.
1.2 METOD
INLEDNING
Undersökningen genomfördes 2007-03-30. Bottensamhällena inspekterade med droppvideokamera
och en uppmätning av djupförhållandena i sundet mellan fastlandet och Stensholmen
gjordes med en ekolodsplotter.
Översiktskarta med inramning av detaljplaneområdets läge.
3

INLEDNING
Sundet mellan fastlandet och Stensholmen där småbåtshamnen planeras anläggas. Delar av
fettåtervinningsindustrin syns i bakgrunden. På vattenytan flyter ansamlingar av bruna trådalger Pilayella
litoralis som sitter i topparna på den mer än en meter långa sargassosnärjan.
4

2 NATURMILJÖ
2.1 BOTTENTOPOGRAFI OCH STRÖMMAR
Översikt av bottentopografin i området
BOTTENTOPOGRAFI
Grindholmen
Vattenomsättningen av hela Kungshamn-Smögens hamnområden sker via vattenströmmarna i de
båda sunden kring Stensholmen (se kartan ovan). En mindre del går även genom Hasselösund.
Vanligtvis är vattenströmmarna i sunden nordgående, men riktningen kan vara motsatt beroende
på vindriktningen. Tröskeldjupet är ca 5 meter i båda sunden, vilket innebär att ingen skiktad och
motsatt riktad ström vanligtvis förekommer i denna del. Sådana strömförhållanden kan däremot
förekomma i området söder om Smögenbron, där tröskeldjupet är 16 meter.
Strax söder om industrianläggningen för fettåtervinning är tvärsnittsarean för sundets öster om
Stensholmen som minst. Två djuphålor med drygt 9 m djup är belägna i norra respektive södra
delen av detta sund.
Strömmen är ibland så kraftig att erosionsbottnar med skalgrus har bildats mellan Smögen och
Rösholmen samt inom de smalaste ställena i sunden på båda sidor om Stenholmen. Det östra
sundet är det som berörs av detaljplanens brygganläggning och tecken på erosionskaraktär framgår
till viss del av bilderna 7, 8 och 15.
5
Stensholmen
ABBA Seafood
Ödegården
Industrianläggning
för fettåtervinning

Stensholmen
Stensholmen
BOTTENTOPOGRAFI
6
Ödegården
Uppmätta djupförhålanden i sundet
mellan Stensholmen och Ödegården
Ödegården

UTVÄRDERING
Bottensubstratet mellan Stensholmen och Ödegården utgörs av sediment med rikliga skalinslag
och bitvis rent skalgrus i de mest strömpåverkade områdena.
2.2 MARINA BOTTENSAMHÄLLEN
Under inspektionstillfället 2007-04-07 var siktförhållandena i vattnet relativt goda.
Delar av bottnen utan för stenutlastningskajen till ABBA Seafood AB har en kort vegetation med
fintrådiga rödalger Ceramium/Polysiphonia spp. samt karagentång Chondrus crispus (se bild
1 på sidan 8). Rödalgerna har en tydlig påväxt av fintrådiga brunalger Pilayella litoralis. De ytor
på berg och sten som ej är beväxta med alger är täckta med skorpformade kalkalger
Phymatolithon spp.
I viken söder om fettåtervinningsindustrin växer särskilt rikligt med sargassosnärja Sargassum
muticum. Denna brunalg har fått ett rejält fäste i området och dominerar hela algvegetationen på
grunt vatten och ner till ett några meters djup. Samtliga exemplar har mer eller mindre heltäckande
påväxt av fintrådiga brunalger Pilayella litoralis och eventuellt Ectocarpus sp. Vegetationens
utseende i de mer utglesade ytorna där fotografering varit möjlig redovisas i bilderna 9-13.
Inom sundets norra del och där den planerade småbåtshamnen planeras att anläggas är
vattengenomströmningen mer långsam på grund av sundets bredd och att vattendjupen är relativt
stort norr om det lilla skäret (se kartor på fg sida). Även här finns rikligt med sargassosnärja och
Pilayella litoralis. Bottnen i östra delen är bitvis stenig med spridda relativt stora stenblock. Mellan
stenarna är sedimentet varierande med lösare finkornigare material eller grövre sediment med
skalinslag. På stenarna växer förutom sargassosnärja även sågtång Fucus serratus samt rödalger
7

1
3
5
7
8
2
4
6
8

9
11
13
15
10
12
14
16

UTVÄRDERING
som Ceramium rubrum, Chondrus crispus, Furcelaria lumbricalis och Callithamnion
corymbosum (se bild 5 och 6). Bladformade alger är i regel mer eller mindre övervuxna av
fintrådiga alger där Pilayella och Ceramium dominerar.
På de bottenytor som är mer eller mindre fria från vegetation förekommer oftast rikliga skalfragment
på ett gråfärgat finsediment. Skalen tillhör sandmusslor Mya arenaria, hjärtmusslor
Cerastoderma edule och strandsnäckor Litorina litorea. Sandmask Arenicola marina är oftast
karaktärsgivande för dessa bottenytor, vilket märks genom de typiska exkrementhögarna
(se bild 3 och 16). I övrigt är botten faunan sparsam. Tångräkor Palaemon spp., hästräkor
Crangon crangon och bultfiskar Gobiidae förekommer i måttliga mängder.
Norr om sundet utbreder sig ett större ålgräsbestånd Zostera marina med inneslutna vegetationsfria
”hål” (se bilden ovan). Någon ålgräsvegetation inom sundet där hamnen planeras har däremot
inte observerats.
Ålgräs förekommer även på grundområdet nedanför ABBA Seafoods anläggning. Utbredningsgränsen
mot norr går ungefär i höjd med den röda farledsmarkeringen och ett par småöar utanför
ABBA (se kartan på sidan 5), dvs ålgräset går ej in i sundet mellan Stensholmen och fastlandet.
10

3 SLUTSATSER
SLUTSATSER
I nuläget finns inga värdefulla bottenmiljöer i sundet mellan fastlandet och Stensholmen, som kan
skadas av att en utbyggnad med hamnverksamhet för fritidsbåtar sker på föreslagen plats. Orsaken
härtill är främst den explosionsartade utbredningen av sargassosnärjan fått sedan den kom
till Sverige i slutet av 1980-talet. I det här aktuella området har den lyckats tränga undan den
ekologiskt värdefulla formationen med kelpalger Laminaria saccharina och även till stora delar
sågtången. Även möjligheten för etablering med ålgräs bedöms vara utesluten med nuvarande
vegetationstäthet. Problemet med sargassosnärjan är inte algen i sig utan att den utgör ett oerhört
attraktivt substrat för den fintrådiga brunalgen Pilayella litoralis (se bilden på sidan 4). Resultatet
av denna kombination med sargassosnärja och Pilayella är att den senare kommer att totalt
heltäckande, vilket framgår av bilderna 9-13, trots att dessa är tagna där det fanns luckor i
vegetationen som medgav fotografering under vatten. Den heltäckande och täta vegetationen
med fina trådar av Pilayella medför att syrebrist ofta uppträder under algtäcket under dygnets
mörka timmar. Miljön blir outhärdlig för de flesta marina djur och andra växter. Normalt så skulle
kelpalgernas stora veckade ”blad” bilda väl ventilerade hålrum där en mångformig och art rik
fauna och flora utvecklas, dvs ett mycket värdefullt ekosystem helt i klass med en fungerande
ålgräsvegetation. Det bör härvid särskilt påpekas att kelpformationen normalt skall ha en vertikal
utbredning på klipp- och stenbottnar mellan 1,5-5m och ibland 10 m djup, vilket sammantaget
blir en ansenlig bottenyta utmed hela Bohuskusten, som numera alltmer går förlorad med avseende
på dess ekologiska värde.
Situationen med sargassosnärjan är inte unik för detta område utan gäller för motsvarande
inomskärsbiotoper utmed hela Bohuskusten och är utan tvekan den mest hotande faktorn för
hela kustfiskebeståndet. Av någon märklig anledning har detta inte tagits på allvar eller uppmärksammats
tillräckligt av forskande marinbiologer.
Man måste räkna med att sargassosnärjan har kommit till Sverige för att stanna och att utvecklingen
hittills inte visat på någon som helst avtagande trend.
Den sammanfattande slutsatsen är att en ökad båttrafik sundet mellan Stenholmen och fastlandet,
skulle faktiskt kunna förbättra vattengenomströmningen då den oönskade vegetationen utsätts
för betydande propellerklippning. I nuläget går den huvudsakliga trafiken med fritidsbåtar i
farleden väster om Stensholmen. Här är också utbredningen och kvantiteten med dessa alger
betydligt mindre. Ett igenväxt sund med nämnda alger hindrar vattengenomströmningen betydligt
mer än vad t o m flytbryggor med förtöjda båtar enligt detaljplanen skulle åstadkomma (pålade
bryggor är dock att föredra med hänsyn till den marina miljön). Den avgörande faktorn härvid är
den resning av vegetationen som båtarnas propellrar (klippning och strömvirvlar) åstadkommer.
Slutsatsen är förvisso unik då det sannolikt är första gången som fritidsbåtar kan anses åstadkomma
en förbättring av miljön.
Stenungsund 2007-08-09
HydroGIS AB Lars-Harry Jenneborg
marinbiolog
11

4 KÄLLOR
KÄLLOR
1 Jenneborg L-H 1988a: Videokartering av bentossamhällen inom Sotenäs kommun. -
Rapport till Miljö och hälsoskyddskontoret i Sotenäs kommun. 104 sidor.
2 — 1988b: Marinbiologisk undersökning av bottnarna öster om Hasselön och Grindholmen
(Smögen). - Hållöfisk AB. Rapport 19. 8 sidor.
3 — 1990: Kontrollprogram marina bentossamhällen Sotenäs kommun. BBK rapport
1104. 13 sidor.
4 — 1991: MKB - Avloppsledning från ABBAs anläggning i Kungshamn - marinbiologisk
utvärdering av recipientförhållandena. - ABBA AB Kungshamn. BBK rapport
1111. 4 sidor.
5 — 1994b: Kontrollprogram marina bentossamhällen, Sotenäs kommun. Miljö- och
hälsoskyddskontoret. HydroGIS AB rapport 86. 10 sidor.
6 — 1994c: Kontrollprogram -Videodokumentation av marina bottensamhällen vid sjöledningar
från ABBA AB i Kungshamn, Sotenäs kommun. - ABBA AB. HydroGIS AB.
8 sidor.
7 — 1995: MKB Utfyllnad vid Guleskär i Kungshamn. - Sotenäs kommun. HydroGIS AB.
11 sidor.
8 — 1996: Marinbiologisk undersökning - Muddring för stenutlastning vid ABBA AB.
Tekniska avdelningen Sotenäs kommun. HydroGIS AB rapport 132. 4 sidor.
9 — 1997: Inspektion av sjölagda avloppsledningar från ABBA Seafood AB. - HydroGIS
rapport 149. 3 sidor.
10 — 1997: Inspektion av sjölagda avloppsledningar från Omholmens reningsverk. - Hydro-
GIS AB rapport 152. 3 sidor.
11 — 2000: Inspektion av sjöförlagda avloppsledningar från ABBA Seafood AB. - HydroGIS
AB rapport 247. 8 sidor.
12 — 2000: Inspektion av sjöförlagda avloppsledningar från Omholmens reningsverk.
Sotenäs kommun. HydroGIS AB rapport 248, 7 sidor.
13 — 2000: Inspektion av avloppsledning från Hållöfisk AB. HydroGIS AB rapport 249.
14 — 2002: Marinbiologisk kontroll - Recipientförhållandena vid industriavloppsutsläppet
från Hållöfisk AB. HydroGIS AB rapport 273a, 4 sidor.
12

KÄLLOR
15 — 2002: Marinbiologisk kontroll - Recipientförhållandena vid industriavloppsutsläppet
från Festab AB. HydroGIS AB rapport 274. 5 sidor.
16 — 2004: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2004. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 380.
17 — 2004: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2004. Bohuskustens
vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 384.
18 — 2005: Marinbiologisk utredning - Avloppsutsläpp i samband med produktionsökning
vid ABBA Seafood i Kungshamn. WSP Samhällsbyggnad. HydroGIS AB
rapport 393.
19 — 2005: Utbredning och biomassa av fintrådiga grönalger i grunda vikar utmed
Bohuskusten år 2005. Bohuskustens Vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 427.
20 — 2005: Mobil epibentisk fauna i grunda kustområden år 2005. Bohuskustens
vattenvårdsförbund. HydroGIS AB rapport 428.
13