ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...

webbhotell.sll.se

ANALYS AV DEN AUDIOVISUELLA INDUSTRIN I STOCKHOLM ...

SAMMANFATTNING

TILLVÄXTEN ÄR HÖG inom den audiovisuella industrin,

ungefär 6–7 procent årligen, både i Sverige och

globalt. Definitionen av industrin varierar, men denna

undersökning fokuserar på film, tv, datorspel samt

relaterade service- och teknikbolag och nya mediaföretag

som arbetar med rörlig bild.

Den audiovisuella industrin är liten jämfört med

andra näringsgrenar, men utan tvivel en industri.

Kartläggningen visar att de svenska film- och tv-bolagen

under 2004 omsatte drygt 40 miljarder kronor

och bidrog med drygt 10 miljarder kronor i förädlingsvärde,

det vill säga nästan en halv procent till Sveriges

BNP. Antal sysselsatta var drygt 25 000.

Förändringarna sker snabbt för de audiovisuella

sektorerna och utvecklingen av ny teknik medför stora

utmaningar. Nya trender som användargenererat innehåll,

communitykultur, konvergens och mobilitet slår

igenom. Behovet av förändrade affärsmodeller är i

vissa fall stort.

Den här undersökningen utgår från filmen men sätter

den i ett vidare perspektiv. Vilka likheter och skillnader

finns jämfört med andra audiovisuella sektorer?

Hur ser kopplingarna ut? Vilka utmaningar är särskilt

tydliga? Har företagen möjligheter och därtill en vilja

att expandera sina verksamheter?

En analys sker både på individ- och företagsnivå.

Frilansarna och småföretagen dominerar i antal och är

viktiga att förstå, men de stora företagen styr över

marknaderna.

Särskilt står Stockholm–Mälardalen i fokus. Regionen

står för 60–65 procent av landets totala omsättning,

förädlingsvärde och sysselsättning inom film och

tv. Även relativt sett är huvudstadsregionen störst.

Till exempel bidrar film- och tv-sektorerna med nästan

1 procent till länets bruttoregionalprodukt, medan

siffran är 0,25 procent i Västra Götalands län.

Däremot saknas en offentlig satsning av den sort

som märks på många andra håll i världen. I stället för

att enbart fokusera på film satsar nu många regioner

på audiovisuella industrin som helhet, vilket förutom

film inkluderar andra branscher, såsom datorspel. Ofta

står klusterteorin bakom dessa satsningar.

Avslutningsvis i rapporten analyseras förutsättningar

för tillväxt i Stockholm–Mälardalen. Entreprenörskap

och utbildningar diskuteras, liksom behovet av

ett mer systematiskt samarbete mellan Stockholm och

övriga regionen, till exempel i form av ett sammanhållet

innovationssystem.

I huvudstadsregionen finns ett stort antal utbildningar

för den audiovisuella industrin. Det är dock

tydligt att det finns behov av kvalitetssäkring av

befintliga utbildningar, inte i första hand fler utbildningar.

Praktikplatser upplevs också som mycket

effektiva för att förmedla kunskap och skapa kontaktytor

mot kultur- och näringslivet. Förutom formella

utbildningar är det dessutom mycket viktigt med

informella karriärvägar och personliga nätverk.

I studien har fem generella faktorer identifierats

som viktiga för att företag inom den audiovisuella

industrin ska kunna expandera sin verksamhet:

● Nya finansieringsformer.

● Nya samarbeten för att skapa synergieffekter och

”mervärde”. Till exempel med IT-sektorn, men även

över sektorsgränserna inom den audiovisuella

industrin och de kreativa näringarna generellt.

● Kommersialiseringsgrad och export. Förmågan att

skapa tjänster och produkter som kan nå utanför

Sverige.

● Kreativitet och kompetens att genomföra nya idéer,

till exempel att skapa nytt innehåll eller att arbeta

på nya sätt.

● Förmåga att bibehålla och utveckla kompetensen.

Speciellt film måste dessutom betraktas utifrån sin

särart som både kultur och näring. Även om inte den

traditionella filmen har den största potentialen för tillväxt

framöver, så har satsningar mot barn och ungdom

inom rörlig bild goda förutsättningar att på sikt leda

till viktig talangförsörjning och framgångsrika företag

inom AV-sektorerna. En stor bredd ökar möjligheterna

för en stark spets.

More magazines by this user
Similar magazines