Banvaktstugan

Skivarp

H A W T H O R N E M Ä K L E R I

---

Historik

Kyrkbyn Skivarp har medeltida anor och är belägen vid gamla landsvägen

mellan Malmö och Ystad. Orten utvecklades tidigt till centralort för omlandet.

Den romanska sockenkyrkan är belägen på en höjd i samhällets mitt.

Merparten av den äldre bebyggelsen är samlad utmed landsvägen. Här ligger

även gästgiveriet med tradition sedan 1600-talet. Milstolpen i Skivarps

västra utkant markerar vägens forna status som landsväg av större

betydelse och som ingick i skjutstrafiknätet. Förutom bostadshus finns i

Skivarp en rad byggnader för service och handel, vilket förstärker intrycket

av centralort. Till dessa hör brandstationen men också banklokalerna från

mitten av 1900-talet. Merparten av det äldre byggnadsbeståndet hör dock till

1800-talets senare del. Holländarekvarnen på en höjd nordväst om kyrkan

är byggd omkring 1840 och utgör ett typiskt inslag i 1800-talets

spannmålsproducerande bygd.

Skivarps järnvägsstation utmed linjen Trelleborg-Rydsgård invigdes 1895.

Stationen uppfördes på mark som tidigare ägts av gästgivaregården. Kring

järnvägen växte det upp industrier och ett mindre stationssamhälle.

År 1901 byggdes

Skivarps sockerbruk,

som lades ner 60 år

senare. Runt bruket

växte det fram en

särskild bebyggelse

med bostäder för

arbetare och

tjänstemän i

tidstypisk, rik

tegelarkitektur.

Bruket var unikt för sin tid och föregångare för 1950-talets strösockerbruk.

Råsockerfabriken var kompletterad med en raffineringsavdelning som

förädlade råsockret till raffinerat strösocker, en process som tidigare bara

utförts vid raffinaderierna.

Bruket

kompletterades med

en särskild järnväg,

som gick mellan

Skivarp-Ystad, för

transporter till

raffinaderiet och

hamnen. I Skivarp

finns även Folkets

hus och park från

1905.

---

När sockerbruket byggdes 1901 kom även en station – Skifarps hållplats -

att förläggas vid denna. Detta var det första strösockerbruket som anlades i

Sverige och anledningen till att det hamnade här var att mycket av betorna

odlades just i Skivarpstrakten. Idag minner den gamla banvallen om var

spåren gick till bruket - gatan heter också mycket riktigt Banvallen, och

öster om denna ser man fortfarande bruket. Väster om banvallen skymtar en

liten banvaktsstuga, som är en mindre kopia av Skivarps station, med

samma typ av dekor.

Skifarps Sockerfabrik till vänster och Skifarps hållplats till höger

Koncession för Trelleborg - Rydsgårds Järnväg, TRJ, söktes och beviljades

12 januari 1893. Några år senare söktes även koncession för sidobanan till

Charlottenlund. Denna koncession beviljades 21 september 1895. Vid

planeringen av TRJ, planerade man även för en sidobana från Skivarp till

Charlottenlunds station vid Malmö - Ystads Järnväg, MYJ. Sidobanan kom

inte igång varför koncessionen förföll 18 mars 1898.

Tidtabell från 1914 för Ystad - Skivarps Järnväg, YSJ

Nya intressenter sökte på nytt koncession för en bana mellan Skivarp och

Charlottenlund. Även denna ansökan beviljades. 7 april 1899 fastställdes

bolagsordningen för Ystad - Skivarps Järnvägsaktiebolag, YSJ, och den 14

april överfördes den nya koncessionen till detta järnvägsbolag.

---

Ystads Allehanda den 9/7 år 1900:

”Spår-anläggningen till Skivarps Sockerfabrik är nu i det närmaste fulländad. Ett

70 tal arbetare äro, under ingeniör Göranssons ledning, sysselsatta därmed.

Dagligen gå gruståg å Trelleborg – Rydsgårds järnväg från järnvägens grusgrav i

Dalköpinge till Skivarp för sockerfabrikens räkning”.

Den 2 augusti 1901 öppnades banan för allmän trafik. Spårvidden var 1435

mm och banan var 11,4 kilometer lång. Rälsen var av stål och vägde 24,8

kg/m. Största lutning var 12 och minsta kurvradie 350 meter.

Mellanstationerna var från Skivarp räknat: Västra Nöbbelöf (3 km), Sjörup (5

km) och Snårestad (7 km). Den rullande materielen bestod av 27 stycken

tvåaxliga godsvagnar.

Ystads Allehanda den 2/2 år 1901:

”… lär det genom den ihållande vintern komma att dröja ännu en tid innan vi få

företaga våra Ystads resor på den nya järnvägen. Och vi, som erhöllo om icke helt,

så åtminstone halft löfte på att det skulle kunna gå för sig redan till jul.

De utnämnde ”stinsarne” beordrades att taga sina präktiga bostäder i besittning,

ävenså de banvakter, som då erhållit platser, och, som nämdt, hade man invaggat

sig i den förhoppningen att någon dag intill julen slå sig ned i en av Ystad-

Skivarpsjärnvägens synnerligen eleganta bogievagnar…”

Banan hade kommit till genom många svårigheter och dessa fortsatte under

åren. Banans trafikunderlag var svagt eftersom den var kringränd av andra

järnvägar. Ekonomin var ett enda stort "svart hål". Det kom därför inte som

någon överraskning när man beslutade att lägga ned banan. Den 16 februari

1919 lades all trafik ned. Järnvägen hann inte vara i trafik mer än strax

under 18 år och torde därmed vara den järnväg, öppnad för allmän trafik,

som hade den kortaste livslängden. Upprivningen av banan skedde samma

år som nedläggningen.

Arbetslaget som tog upp rälsen, till höger i uniform banmästare Martin Nilsson

---

Banvaktstuga anno 1912

Banvaktstuga fint belägen med den levande byn på

ena sidan och de öppna fälten på andra. Unikt

kulturhus med bostad på 42 kvm plus vind i behov av

omvårdnad. Bygglov finns för arkitektritad tillbyggnad

med möjlighet att skapa modern bostad om ca 120

kvm. Skogstomt 1289 kvm. Endast 4 km till hav och

strand samt golf och hamn i Abbekås.

Pris 695 000 kr eller högstbjudande

Adress Banvaktstugan i Skivarp

Hawthorne Mäkleri

Box 20052

200 74 Malmö

0709-65 37 95

Fastighet

Beteckning Skurup Skivarp 11:70

Tomt 1289 m², friköpt, Skogstomt.

Taxeringsvärde 268 000 kr (år 2006) varav byggnad 97 000

Taxeringskod 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer

Vatten/Avlopp Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp.

Servitut etc Andel i samfällighet/GA: Skivarp GA:7

Förmån, Officialservitut: Väg

Bef. pantbrev 2 st, totalt 100 000 kr

Planbestämmelser Byggnadsplan. Genomförandetid 1992-06-30

Övrigt Skogstomt på gränsen mellan byn och landet. Här får man det bästa av två världar. På

ena sidan byn med gathus, villor, skola, affär, mack, kyrka, gästgiveri och annan service.

På andra sidan landet med vacker natur, böljande fält, havet och sandstränder i söder,

golbana och båthamn vid Abbekås. Banvaktstugan är belägen på banvallen vid den

gamla järnvägen mellan Skivarp och Charlottenlund. Linjen tillkom år 1901 som en

direktförbindelse mellan Skivarps Sockerfabrik och Charlottenlunds Gods, men

upphörde redan år 1919 efter endast 18 års trafik och rälsen plockades bort. Kvar finns

bara den gamla banvaktstugan som är en mindre kopia av Skivarps station.

Fastigheten säljs med friskrivningsklausul.

Byggnad

Byggnadsår 1912

Tak Tegelpannor Bjälklag Trä

Fasad Tegel Grundmur Betong

Utv. plåtarbete Lackerad plåt Grundläggning Källare/ventilerad grund

Fönster 2-glas kopplade

Stomme Tegel

Uppvärmning Vattenburen värme. Panna ur funktion, oljetank borttagen.

Ventilation Självdrag

Övrigt byggnad Banvaktstugan är en mindre kopia av Skivarps station. Fasaden är utsmyckad med

formtegel och svarta tegelband. Runda gavelfönster på vindsvåning. Uteplats i söder

omgärdad av häck.

Källare med pannrum och förråd.

Övriga byggnader Bygglov finns för arkitektritad tillbyggnad som ger möjlighet att skapa en modern bostad

om totalt ca 120 kvm. Två huskroppar, den gamla banvaktstugan och en ny tillbyggnad,

förbinds med en passage/hall/entré.

Se ritningar under bilder.

Äldre uthus/skjul med renoveringsbehov, murstock, altan och vindruvsstock.

1 (1)

---

Hawthorne Mäkleri

Box 20052

200 74 Malmö

0709-65 37 95

Interiör

Kök Enklare parallellkök med bra arbetsytor, vita snickerier från Ikea och rostfri diskbänk med

två hoar.

Badrum/WC Nyrenoverat badrum med fönster, kakel och klinker, wc, handfat och separat dusch med

dubbla glasdörrar.

Rumsbeskrivning etc Takhöjd 2,65 m.

Vind med gästrum.

Se ritningar under bilder.

Övrigt

Banvakt var fram till omkring år 1950 en benämning på den järnvägstjänsteman vars huvudsakliga uppgift var att

hålla uppsikt över en viss sträcka av en järnvägslinje. Förutom att bevaka och besiktiga banvallen längs denna

sträcka, ingick det även i yrkesrollen att leda underhållet både av spårområdet samt marken runtomkring.

Sträckan skulle besiktigas minst en gång per dag och detta skedde antingen till fots eller genom att åka dressin.

Banvakter var utstationerade med bara några få kilometers avstånd längs alla större järnvägssträckningar i landet

och bodde i särskilda banvaktstugor. Dessa byggdes och tillhandahölls av järnvägen och det ingick i banvaktens

sysslor att också sköta om huset. Ofta var banvaktstugorna små och hade banvakten en stor familj blev det därför

trångt om utrymmet.

Även om boendeförhållandena inte alltid var de bästa och lönen var låg, så såg många banvaktstjänstgöringen

som ett tryggt och ganska fritt arbete. Fanns det dessutom en vägövergång med manuellt manövrerade bommar

i närheten, kunde banvaktshustrun dryga ut familjeinkomsterna som grindvakt. I trädgården kring banvaktstugan

brukade familjen också odla grönsaker och frukt till husbehov.

Nya maskiner för banunderhåll och ändrade arbetsförhållanden gjorde att banvaktssystemet avvecklades i mitten

av 1900-talet. Fortfarande finns dock hundratals banvaktstugor kvar och dessa används numera huvudsakligen

som fritidshus.

Tillträde Enligt överenskommelse

Vägbeskrivning Kör väg 101 genom Skivarp. Vid busshållplats öster om bycentrum, tag vänster Banvallen,

därefter vänster Stinsvägen och omedelbart höger där vägen delar sig. Banvaktstugan

ligger strax till höger.

För mer information/visning kontakta ansvarig fastighetsmäklare:

Michael Hawthorne 0709-65 37 95

E-post: michael@hawthorne.se Hemsida: www.hawthorne.se

2 (2)

---

Ritning fasad befintlig byggnad

---

Planritning befintlig byggnad

---

Ritning fasad efter tillbyggnad

---

Ritning fasad efter tillbyggnad

---

Planritning efter tillbyggnad

---

Tomtkarta

---

BUDGIVNING

FMN FAKTA

Hawthorne Mäkleri

Box 20052

200 74 Malmö

0709-65 37 95

Bra att veta om budgivning vid försäljning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som förmedlas av

fastighetsmäklare.

Vid köp av fastighet, tomträtt eller bostadsrätt är varken säljare eller köpare bunden förrän ett skriftligt köpeavtal

undertecknats av dem bägge. Innan dess kan säljare och köpare ändra sig utan att motparten kan ställa några

krav.

Mäklarens roll vid en försäljning

Mäklarens roll är att vara en opartisk länk mellan säljaren och köparen. Mäklaren får därför inte vara ombud för

någon av dem utan ska hjälpa båda parter.

Budgivningen är inte reglerad i lag

Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning ska gå till. Budgivningen kan ske på många olika sätt.

Ofta uppstår en budgivning spontant när det finns flera spekulanter på ett objekt.

Olika former av budgivning

I praktiken sker budgivningen oftast enligt två olika modeller.

Vid s.k. sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren

redovisar buden för säljaren. Spekulanterna informeras inte om varandras bud.

Vid s.k. öppen budgivning lämnas bud till mäklaren, som löpande redovisar högsta budet till säljare och till övriga

spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att bjuda över varandra.

Säljaren bestämmer över budgivningen

Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren om det ska vara budgivning och hur den i så fall ska gå till. Men

säljaren är aldrig juridiskt bunden av några överenskommelser beträffande budgivningen, utan kan när som helst

ändra formerna för budgivningen eller helt avbryta den.

Mäklarens upplysningar om budgivningen

Spekulanterna ska informeras om hur en eventuell budgivning kommer att gå till. Alla har rätt att få veta vilka

förutsättningar som gäller och att få sakliga och korrekta uppgifter.

Om säljaren har ställt upp vissa villkor för försäljningen, ska mäklaren informera spekulanterna om det.

Säljaren bestämmer till vem han vill sälja och till vilket pris

Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta budet.

Säljaren är inte heller juridiskt bunden att sälja till det pris som har angetts i en annons eller på annat sätt under

försäljningen.

Säljaren kan när som helst avbryta en påbörjad försäljning

Det gäller även om han eller hon tagit hjälp av en mäklare. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja,

inte ens om det är skriftligt, och kan när som helst ångra sig innan köpekontrakt skrivits.

Mäklaren får inte fatta egna beslut i fråga om försäljningen

Mäklaren kan inte ge några löften till någon om att få köpa utan ska göra klart för spekulanterna att det är säljaren

som bestämmer.

Mäklaren får dock ge säljaren sakliga råd i valet mellan olika spekulanter.

Mäklaren måste alltid vidarebefordra bud

Till dess att ett köpekontrakt är undertecknat av säljaren och köparen måste mäklaren ta emot och vidarebefordra

alla bud till säljaren, även om buden inte lämnas på det sätt som bestämts. Det är bara säljaren som kan besluta

om ett bud av någon anledning ska väljas bort; det kan inte mäklaren göra.

Mäklaren behöver inte ge en spekulant möjlighet att bjuda över någon annans bud

Eftersom det är säljaren som helt bestämmer över budgivningen har en spekulant ingen ovillkorlig rätt att få bjuda

över ett lämnat bud. Men oftast ligger det i säljarens intresse att mäklaren låter spekulanterna höja sina bud.

1 (2)

---

Spekulantens rättigheter under budgivningen

• Vem som helst kan ge ett bud muntligt eller skriftligt. Mäklaren och säljaren kan dock kräva att

budet preciseras till ett bestämt belopp.

• Att en spekulant har lämnat det högsta budet ger inte honom eller henne någon rätt att få köpa.

• En spekulant kan i sitt bud förena priset med olika villkor.

Hawthorne Mäkleri

Box 20052

200 74 Malmö

0709-65 37 95

• Den som lämnar ett bud är inte juridiskt bunden att stå kvar vid det; inte ens om det lämnats skriftligen.

• En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur budgivningen

och försäljningen fortskrider.

• En spekulant har inte rätt att få veta vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som lämnats eller vilka

villkor som diskuterats med andra spekulanter.

Information till spekulanter efter avslutad försäljning

En spekulant har inte rätt att få annan information än att han eller hon inte fått köpa.

Fastighetsmäklarnämnden

är en statlig myndighet som har tillsyn över de

registrerade fastighetsmäklarna.

Nämden ger ut fler faktablad i serien

Bra att veta om.

Faktabladen kan beställas hos

Fastighetsmäklarnämnden eller hämtas från

nämndens hemsida.

POSTADRESS

Fastighetsmäklarnämnden

Box 17174

104 62 STOCKHOLM

BESÖKSADRESS

St Paulsgatan 6

TELEFON

08-555 524 60

TELEFAX

08-555 524 61

E-POST

registrator@fastighetsmaklarnamnden.se

INTERNET

www.fastighetsmaklarnamnden.se

2 (2)