här - Ölandsbron.com

olandsbron.com

här - Ölandsbron.com

Medgång för Stavros Dimas

■ ”Det blir fem års semester.” Kommentaren

fälldes på EU:s miljödirektorat när Stavros

Dimas blev miljökommissionär. Men så blev

det inte. Miljöaktuellt har träffat den stillsamme

men flitige greken. ● NÄRBILD sid 20-21

Boom för bomull

■ Klädföretaget DEM Collective startar

en ekologisk och rättvisemärkt

bomullsodling. En orsak är stor efterfrågan

på etisk bomull, berättar delägaren

Annika Axelsson. ● sid 10

TEMA ENERGI: Indiska vindar

■ Indisk vindkraft växer med 50 procent

om året och indiska Suzlon har snabbt

blivit en av världens största leverantörer

av vindkraftsutrustning. Potentialen är

stor för svenska miljöföretag. ● sid 13

MiljöAktuellt

Nr 2 ● 7 mars 2007.

TEMA ENERGI: Genombrott

för energisnåla hus

■ Intresset för de välisolerade

passivhusen ökar kraftigt, visar

Miljöaktuellts granskning.

Byggtekniken är lönsam och kan

minska Sveriges energianvändning

med en femtedel. ● sid 16–18

Tjänstemän ska miljöutbilda

kommunernas politiker

■ Miljöinspektörer hamnar i kläm när

politiker inte förstår att den politiska

frågan avgjordes när lagarna stiftades.

Kommunala miljöchefer har tagit fram

en ny utbildning. ● sid 6

Naturvård behövs för att

motverka klimateffekt

■ Hav, skog och ängsmark

med stor biologisk mångfald

klarar lättare omställningen

till nytt klimat.

● sid 7

Mera i MiljöAktuellt

Bullerbyn mot Vägverket

i miljööverdomstolen

● REPORTAGE sid 4-5

EU-kommissionen tar tag

i miljöbrottsligheten

● sid 12

Vinn en väderbok

– lös energitipset! ● Näst sista

Carlgren bjuder

upp näringslivet

● NYHETER: sid 8

FOTO: SOFIA EKSTRÖM


4 REPORTAGE

BULLER. År 1970 förlovade sig Eva och

Lars Gustafsson på bryggan i Möllstorps

läge på Öland. I junikvällen hördes bara

dunket från en färja. Ett par år senare

invigdes bron och lugnet var slut.

– Det var ingen som protesterade då.

Ingen hade en tanke på att det skulle

bli så bullrigt, säger Eva Gustafsson.

På sommaren kan det passera en bil

varannan sekund och två lastbilar i

minuten. Bullret är en ständig objuden

gäst på grillkvällarna.

Men i dag ligger husen inbäddade i

snö. Bilarna är inte särskilt påträngande.

– Det är sådana här dagar som Vägverket

tycket att vi kompenseras av.

Men nu är det ju inte så många som sitter

ute och grillar, säger Gunnar Österdahl,

granne till Eva Gustafsson.

VÄGVERKET RÄKNAR på ett medelvärde

över hela året och anser inte att Möllstorps

läge är särskilt utsatt för buller.

Grannarna tycker att man ska mäta

bullret på sommaren när det är mer än

dubbelt så mycket trafik. Dessutom är

det mer folk här då eftersom de flesta

husen är fritidshus.

Då kan Eva inte ropa till Gunnar om

han går förbi nere på vägen trots att det

är nära. En mamma hörde inte sitt

barn gråta i vagnen två meter bort.

Ibland blir bullret så enerverande att

människor går in eller åker därifrån.

En annan knäckfråga i målet är om

Ölandsbron kan räknas som »väsentligt

ombyggd« eller inte. I så fall bör

inte trafikbullret överstiga 55 decibel

(dBA) i näraliggande bostäder.

Antalet körfält har ökat från två till

fyra. Vägverket säger att de bara har

målat om vägen medan grannarna

tycker att det blivit en annan väg med

hårdare trafik.

För att få argument mot Vägverket

har varje familj i Möllstorps läge satsat

10 000 kronor. För pengarna har de anlitat

konsultföretaget

Ingemanssons Technology

AB som har

gjort en bullerutredning.

De har kommit

fram till att det i

genomsnitt bullrar

56–58 decibel (dBA)

Mats Lindahl under ett normalt

sommardygn.

Miljödomstolen

dömde Vägverket att utreda förutsättningar

och kostnader för att minska

trafikbullret med bullervall och bullerskärm.

Vägverket överklagade.

– Jag har som medborgare svårt att

förstå att Vägverket driver det så

Grannarna Eva Gustafsson och Gunnar Österdahl har ärvt sina hus i Möllstorps läge. De minns tiden när det var en avlägsen och

ostörd plats som man fick åka båt till. Med Ölandsbron kom bullret.

strikt. Vi har hela tiden stött Möllstorps

läge, säger Mats Lindahl, miljöoch

byggnadschef på Mörbylånga

kommun.

VÄGVERKET HAR en

lite annan syn.

– Det får inte vara

slumpen som avgör

vem som får hjälp mot

bullret och vem som

inte får hjälp. Pengarna

räcker inte till alla

och vi måste prioritera

dem som är mest utsatta, säger Kjell

Strömmer, bullerexpert på Vägverket.

Vägverket håller på och betar av de

bostäder där det bullrar mer än 65 decibel

(dBA). Det beräknas vara klart

under året. Om Ölandsbron inte anses

»väsentligen ombyggd« så hamnar

Möllstorps läge långt bak i kön. Dessu-

tom ser Vägverket ingen anledning att

frångå årsmedelvärdet just på Öland.

Det är mer trafik på sommaren överallt

och det har regeringen och riksdag

tagit hänsyn till när de beslutade om

riktvärdena.

Naturvårdsverket

håller

inte med. Om

det är extremt

mycket trafik

på sommaren

bör man

använda den

perioden. Verket tycker också att

Ölandsbron är »väsentligen ombyggd«.

Två tolkningar står mot varandra.

Miljööverdomstolens dom kan få stor

betydelse för andra platser med mycket

trafik på sommaren.

När man pratar om buller handlar

det ofta om bullervallar, treglasfönster

MILJÖAKTUELLT NUMMER 2 ◆ MARS 2007

Bron gjorde färjebyn

Slaget står vid Möllstorps

läge vid Ölandsbron. De

boende vill ha en bullervall.

Vägverket tycker att de försöker

tränga sig före i den långa

kön av folk som är utsatta för

buller. I mars faller domen

från miljööverdomstolen.

Det får inte vara


slumpen som

avgör vem som får

hjälp mot bullret...

eller tysta däck. Att minska trafiken är

sällan på tal. Varför inte testa bullertullar

Ölandsbron?

– Det är inget som har varit på tal.

Ölandsbron är livsnerven för Öland.

Innan bron kom pekade alla kurvor

neråt. Nu har vi två miljoner turister

om året, säger Mats Lindahl, Mörbylånga

kommun.

En ny färjeförbindelse till fastlandet

diskuteras som komplement till buss för

dem som inte tar bilen. Men ingen tror

att trafiken kommer att minska för det.

Snarare blir det nog en Ölandsbro till.

ANNA SANDQUIST

anna.sandquist@miljoaktuellt.se

Fotnot: Buller uttrycks i decibel A (dBA), där

A innebär att man använt ett filter som

efterliknar hörselns känslighet. En ökning

av 8-10 decibel uppfattas enligt laboratorieförsök

som en dubblering av ljudnivån.


MILJÖAKTUELLT NUMMER 2 ◆ MARS 2007 REPORTAGE 5

till bullerbyn

Buller kan skada dig

Du kan få högt blodtryck av att bo

bullrigt. Särskilt om du bott där länge

och har sovrummet mot gatan.

Den slutsatsen drog Gösta Bluhm på

Karolinska institutet och hans kollegor

efter att en enkät i Sollentuna.

Sambandet var starkare hos kvinnor.

I en studie från Lerum var det framförallt

männen som drabbades av högt

blodtryck i bullriga miljöer.

Varför studierna ger olika resultat

är oklart. Gösta Bluhm säger att de ska

titta vidare på om det finns könsskillnader.

I Lerum gjorde bullret också att människor

sov sämre. De fick svårt att

koppla av. De tappade lusten att gå ut.

De blev stressade och trötta.

– Jag tycker det är alldeles för lite

fokus på välbefinnande och för mycket

på att det ska vara lätt att ta sig fram

med bilen, säger Evy Öhrström på

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg som

medverkat i Lerumsstudien.

ANNA SANDQUIST

anna.sandquist@miljoaktuellt.se

Läs mer om Buller

● Mölltorpsgrannarnas hemsida,

www.olandsbron.com

● Boende mot buller i norra Sollentuna,

www.bullerfritt.se

● Sjuk av buller? Lerumsstudien, finns på

www.o.lst.se

● Road traffic noise and hypertension,

Karolinska Institutet, www.ki.se

Buller är en

klassfråga

FOTO: MATHS BOGREN

Möllstorpsgrannarnas framgångsrecept:

sammanhållning, stöd av kommunen

och möjlighet att satsa egna pengar.

Hur många som är utsatta för buller

kan följa receptet?

1,6 – 3 miljoner människor får stå ut

med mer buller än rekommenderat. Det

är till viss del en klassfråga. Vissa kan

köpa fritidshus och bostäder i lugna

områden. Andra kanske hamnar längs

E18 i Rinkeby och Tensta till exempel.

NÄR VÄGSTRÄCKAN byggs om där skulle

en tunnel ge bäst ljudmiljö men det blir

mer än dubbelt så dyrt. Därför bestämde

förra regeringen att vägen ska byggas

i ytläge, vilket också minskar bullret.

– Om man tittar på boende i stadsdelen

kommer de flesta från andra länder.

De har bristande kunskaper om beslutsgången

och hur ska man agera, säger

Rebwar Hassan (mp).

HAN FICK IHOP flera tusen namnunderskrifter

för en tunnel. Fem boende överklagade

regeringsbeslutet. De ansåg att

det var diskriminering att dra norra

och södra länken i Stockholm i tunnlar

men inte E18 där det bor många medborgare

med invandrarbakgrund. De

boende avvisades av regeringsrätten

eftersom de inte ansågs vara parter i

målet. Också Magnus Nilsson, trafikexpert

på Naturskyddsföreningen tycker

att det handlar om diskriminering.

– Ja, det är inget snack, hade folk haft

lite bättre inkomster och högre utbildning

och pratat bättre svenska så hade

man aldrig gjort det här projektet som

det ser ut nu. Det här är vad man slänger

åt underklassen.

Naturskyddsföreningen har överklagat

arbetsplanen för vägen bland annat

på grund av bullret i friluftsområdet på

Järvafältet.

ANNA SANDQUIST

Stor kvot för

hotad pigghaj

BIOLOGISK MÅNGFALD. Pigghajarna

blir bara färre och färre. Beräkningar

visar att beståndet minskat

med 95–98 procent i Nordostatlanten,

enligt Fiskeriverket. Därför

inför EU för första gången fiskekvoter

för pigghaj. Men det är ändå

stora mängder som får fiskas: 2 800

ton i Skagerrack, Kattegatt och

området väster om brittiska öarna.

Pigghajens långsamma fortplantning

gör den känslig för högt

fisketryck. Honorna blir könsmogna

först vid tolv års ålder och bär

sina befruktade ägg under två års

tid innan ungarna föds.

Allt färre

telefonkataloger

ÅTERVINNING. Eniro återanvänder

de telefonkataloger som blir liggandes

i trapphusen. Distributören

Posten hämtar de ratade katalogerna

och delar ut dem i nya trapphus.

Det påpekar Erik Kristow, pressansvarig

på bolaget. Han vill nyansera

den kritik som Eniro nyligen

fått för sin massutdelning av totalt

nio miljoner papperskataloger i en

tid då allt fler använder internet.

Utdelningen håller dock på att

avveckla sig själv. Varje år minskar

antalet hushåll som bär in katalogen

i bostaden med ungefär 200 000.

Eniro justerar rutinmässigt upplagan.

Batterier kan få nytt

liv med elchocker

ÅTERANVÄNDNING. Batterier kan

få dubbelt till tre gånger så långt

liv. Det sparar både pengar och

naturresurser, argumenterar företaget

Reaccumulationssystem i

Karlstad. Bolaget kan fördubbla

livslängden hos blybatterier från

exempelvis truckar, bussar och

lastbilar. Korta pulser av stark

ström föryngrar de använda blybatterierna.

Behandlingen får

elektrodernas beläggning av blysulfat

att återgå till metalliskt bly

och svavelsyra. Företaget kan

även trefaldiga livslängden hos

mindre batterier i till exempel

skruvdragare och mobiltelefoner.

Den så kallade rekonditioneringen

sparar 50 – 70 procent av ett företags

investeringar i batterier.

Markskyddet

är under debatt

DIREKTIV. Många EU-länder,

däribland Sverige, ifrågasätter om

det verkligen behövs ett så detaljerat

markskyddsdirektiv som EUkommissionen

har föreslagit.

Hoten mot marken varierar i Europa.

I Sverige är till exempel inte

försaltning något större problem.

Om reglerna inte blir flexibla

finns risk för att Sverige får lägga

tid och resurser på små problem.

Direktivet för markskydd diskuterades

nyligen i EU:s ministerråd.

Det dröjer troligtvis minst ett halvår

innan länderna kommer överens.

More magazines by this user
Similar magazines