SAMARBETE FÖR ARBETE OCH DEMOKRATI

pappers.se

SAMARBETE FÖR ARBETE OCH DEMOKRATI

SAMARBETE FÖR

ARBETE OCH DEMOKRATI

Tre industrifack om Sverige och EMU


Samarbete för

arbete och demokrati

Tre industrifack om Sverige och EMU


Författare: Karl-Olof Andersson

Textbearbetning: Margaretha Holmqvist, Anders Ferbe och Stefan Gullberg

Layout och redigering: Margareta Gustafsson, Gazetta Media

lllustrationer: Leif Åbjörnsson

Foto: Leif Hallberg, Bo Björkdahl och Mikkel Ørstedholm

Tryck: Bodoni Tryck AB, mars 2003

Innehåll

Förord 5

EMU – bra för jobben och viktigt för Sverige i Europa 6

14 punkter inför 14 september 9

Därför säger jag ja till euron

Kristina Häggman, Industrifacket 10

Vi är i gott sällskap med Europas fackförbund 12

Union för för demokrati och ekonomisk utveckling 14

Kalla krigets slut öppnade för svenskt medlemskap 19

Utvidgningen ger EU tio nya medlemsstater 21

Framtidskonvent för ett mer demokratiskt EU 23

EMU – från tanke till verklighet på 30 år 25

Gemensam valuta ska ge fred och ekonomisk styrka 27

Därför säger jag ja till euron

Lena Fornstedt, Metall 28

Europeiska Centralbanken ska skydda valutans värde 30

Stabilitets-och tillväxtpakten ställer krav på budgetbalans 32

Beredskap att möta kriser i det enskilda landet 34

Prisjämförelser och ökad konkurrens pressar priserna 36

Därför säger jag ja till euron

Carina Magnusson-Fernlund, Pappers 38

Vi måste vara med och styra utvecklingen 40

Ordlista 41

Internetlänkar 43


Förord

Den 14 september folkomröstar Sverige om EMU. Frågan på

valsedeln kommer att lyda: Anser du att Sverige ska införa

euron som valuta?

Valutasamarbetet är redan ett faktum. Euron används

i dag i tolv länder med sammanlagt över 300 miljoner invånare.

Samtidigt står EU inför en stor utvidgning med flera nya

medlemsstater. Folkomröstningen handlar ytterst om valet

att delta i Europasamarbetet fullt ut eller att stå utanför.

Industrifacket, Metall och Pappers beskriver i den här

diskussionsskriften några viktiga gemensamma ställningstaganden:

• Vi anser att en stabil valuta är en förutsättning för att skapa

trygga arbeten med löner som inte urholkas av inflation och

valutaspekulationer.

• Vi är övertygade om att ett utökat Europasamarbete är den

säkraste grunden för fred och demokrati i vår del av världen.

• Vi vet att Europas fackföreningsrörelse välkomnar oss i

samarbetet. Våra fackliga mål är desamma: solidaritet,

arbete och välfärd.

Den 14 september är det folket som bestämmer. Varje röst

kommer att väga lika tungt. Vi har ett gemensamt intresse av

en livlig debatt och ett högt valdeltagande.

Industrifacket, Metall och Pappers vill stimulera till en

sådan debatt och bidra till ett ökat engagemang och ett högt

valdeltagande den 14 september.

Leif Ohlsson Göran Johnsson

Förbundsordförande Industrifacket Förbundsordförande Metall

Sune Ekbåge

Förbundsordförande Pappers

5


’’

Därför säger vi ja till EMU

Vi bedömer att det finns bättre

möjligheter att klara sysselsättningen

genom ett gemensamt

agerande av EUs länder.

Införandet av EMU stärker processen

att föra upp även ett

sysselsättningsmål på sidan av

inflationsmålet för den gemensamma

ekonomiska politiken.

Pappers

EMU – bra för jobben och

viktigt för Sverige i Europa

Folkomröstningen den 14 september om svenskt medlemskap

i EMUs tredje steg är viktig. Industrifacket, Metall och

Pappers har tagit ställning för att säga ja till euron.

Ett medlemskap i valutaunionen är bra för den ekonomiska

utvecklingen i Sverige och för jobben i den svenska

industrin. Samarbetet i Europa är av stor politisk betydelse

för Sverige.

Metalls kongress tog ställning för svenskt medlemskap i

EMU 1997. Industrifackets och Pappers linje lades fast av

respektive förbundsstyrelse 1999.

Förbunden anser att ett medlemskap i EMU underlättar

Sveriges möjligheter att påverka den ekonomiska politiken

i Europa. Det är en viktig förutsättning för att kunna nå fackliga

mål som hög sysselsättning och god reallöneutveckling.

Vi är beroende av vår omvärld

Sverige är ett industriland med stor export. Vi är starkt beroende

av den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld. Våra

möjligheter att påverka på egen hand är begränsade. Det

krävs samverkan med andra länder.

Vårt land har lång tradition när det gäller att främja sysselsättning

och bekämpa arbetslöshet. Ett svenskt medlemskap

i EMU stärker de krafter inom valutaunionen som vill

ge sysselsättningen högsta prioritet. Därför välkomnar de

fackliga organisationerna i EMU-länderna Sverige som

medlem.

Förbunden pekar på de hinder som ett nej innebär för

svenska företag. Framför allt drabbar det mindre och medelstora

industriföretag, vid export till EMU-länderna. Dagens

valutarisker innebär att företagen kan förlora pengar om

valutakursen förändras efter att ett affärsavtal har ingåtts.

6

När förbunden tog ställning för EMU led Sverige ännu av

sviterna efter den stora spekulationsvåg som under 1992 och

1993 hade knäckt värdet på en rad europeiska valutor, inklusive

den svenska kronan. Den svenska regeringen var tvungen

att genomföra nedskärningar och besparingar inom välfärdssystemet

för att komma ur den ekonomiska krisen.

Kampen mot valutaspekulation blev ett viktigt motiv för att

säga ja till euron.

Euron är i kraft av sin storlek svår att knäcka för valutaspekulanterna.

Den används redan av 12 länder med cirka

300 miljoner invånare och många fler tillkommer under de

närmaste åren.

Den svenska valutan blir mer utsatt än andra valutor vid

olika ekonomiska påfrestningar. Den riskerar att fluktuera

(växla) mer än en stabil valuta som euron.

Kontrollen över räntan ligger redan hos marknaden

Inför folkomröstningen hävdar EMU-motståndarna att ett

fullt medlemskap i EMU leder till att Sverige förlorar den

nationella kontrollen över räntan och valutakursen. Sanningen

är att Sverige redan till stor del har förlorat denna kontroll

till marknaden.

Den ränta som de svenska företagen och hushållen betalar

för sina lån, eller får vid sparande, bestäms på marknaden och

påverkas bara marginellt av riksbankens styrränta. Kronans

värde bestäms av tillgång och efterfrågan på den internationella

finansmarknaden.

Industrifacket, Metall och Pappers vill stärka det demokratiska

och politiska inflytandet över ekonomin. Marknadens

makt ska minskas. Förutsättningarna för det är bättre

om Sverige är medlem i valutaunionen än om vi står utanför.

7

Svenska pengar

1590-1592. Johan IIIs regeringstid

gick mot sitt slut och

i Sverige var inflationen 800

procent. Penningvärdet föll när

man tillsatte stora mängder

koppar till silvret för att få ut

mer pengar av samma mängd

ädelmetall.

1624. Sverige fick de första

kopparmynten. De skulle ha ett

värde som motsvarades av den

mängd koppar de bestod av. Vi

fick en kopparmyntfot.

Källa: Riksbanken


Svenska pengar

1644. Myntverket i Avesta började

ge ut plåtmynt. De var

ohanterliga kopparplåtar, det

största vägde 19,7 kg och var

värt 10 daler silvermynt – tillräckligt

för att köpa en ko.

1661. Johan Palmstruch, grundaren

till Sveriges första bank,

Stockholms Banco 1657, gav ut

de första banksedlarna, kreditivsedlar.

Sedlarna gjorde succé

men det slutade i en bankkrasch,

eftersom Palmstruch

gav ut för många sedlar i form

av osäkra lån. Palmstruch dömdes

till döden, men benådades.

Källa: Riksbanken

EMU – bra för jobben och viktigt för Sverige i Europa

Bryt marknadens makt över pengarnas värde

Förbunden vill bryta den makt som marknaden har över

pengarnas värde. Den flytande valutakursen ska ersättas med

en fast. En flytande växelkurs innebär att marknaden – under

några minuters valutahandel – kan ta ifrån löntagarna löneökningar

som de har kämpat för under månader och år.

Medlemskap i valutaunionen med fast växelkurs betyder

samtidigt att kraven på en god lönebildning skärps. Problemställningen

sammanfattas av Pappers förbundsstyrelse:

”Om vi misslyckas med lönebildningen i dag korrigerar

marknaden våra reallöner genom att sänka kronans värde.

Vid ett medlemskap i EMU sker ingen sådan korrigering utan

vi får själva fullt ut ta ansvar för lönebildningen. Samtidigt tar

vi ifrån marknaden makten att i efterhand korrigera vad vi

har förhandlat fram.”

EMU en viktig del i Europasamarbetet

Förbunden anser att sysselsättningen måste klaras med andra

metoder än sjunkande kronkurs – genom en väl fungerande

lönebildning, genom samarbetet i EU, med finanspolitiska

medel (statsbudgeten), med näringspolitik och arbetsmarknadspolitik.

Industrifacket, Metall och Pappers betonar att ett medlemskap

i EMU är en viktig del i EU-samarbetet. Det innebär att

Sverige blir fullvärdig medlem i det allt intimare politiska och

ekonomiska samarbete, som snart omfattar de flesta av

Europas länder.

8

Fjorton punkter inför 14 september

En sammanfattning av Industrifackets, Metalls och Pappers argument för

att säga ja till euron.

1. Sverige får större inflytande över EUs hela verksamhet.

2. Sverige kan lättare påverka den gemensamma ekonomiska politiken i EU.

3. Sverige kan påverka penningpolitiken i Europeiska Centralbanken.

4. Vinsten av det ökade inflytandet i EU och EMU är större än förlusten av den

svenska penningpolitiken, eftersom marknaden har det avgörande inflytandet

vid utanförskap.

5. Valutariskerna minskar, exporten ökar och sysselsättningen stiger.

6. En gemensam valuta underlättar prisjämförelser.

7. Investeringarna ökar och därmed konkurrenskraften och sysselsättningen.

8. Om vi står utanför söker sig mer av investeringarna till EMU-området och

kommer inte Sverige till del.

9. Att stå utanför kan leda till sjunkande kronkurs. Det ger högre priser, högre

räntor och lägre tillväxt.

10. En gemensam ekonomisk politik inom EMU kan bli ett viktigt instrument för

ökad sysselsättning och större välfärd.

11. Ett svenskt medlemskap stärker de krafter, till exempel den europeiska fack-

föreningsrörelsen, som vill ge sysselsättningen högsta prioritet.

12. Vid utanförskap – och därmed flytande kronkurs – kan marknaden ta ifrån lön-

tagarna deras löneökningar genom att handla ned kronans värde. Reallönerna

sjunker. Konkurrenskraften ska upprätthållas och sysselsättningen ska klaras

med andra metoder än sänkt kronkurs.

13. Om vi står utanför kan sysselsättningen och välfärden äventyras av valutaoro

och stigande räntor, som tvingar fram åtstramning och nedskärningar. Risken

är att 1990-talets valutakris återupprepas.

14. EU och den gemensamma valutan är vår tids viktigaste fredsprojekt. Det ska

Sverige vara med i.

Läs vidare så får du bakgrund, fakta och fördjupning av argumenten för

svenskt medlemskap i valutaunionen!

9


’’

Har vi sagt ja till EU

ska vi vara med fullt ut

Kristina Häggman

ordförande i Industrifackets avdelning 18 Örebro

och ledamot av förbundsstyrelsen:

– Jag anser att vi ska gå med i valutaunionen. Har vi sagt ja

till EU ska vi vara med fullt ut och inte bara ta vissa bitar. Vi

måste se till helheten.

Kristina Häggman anser att Sverige får ett större inflytande

över ekonomin om vi går med i EMU.

– Som medlem i EMU får Sverige ett större inflytande

genom att vi blir representerade i ECB-rådet. Utanför EMU

är vi mer sårbara.

Kristina Häggman pekar också på att det blir enklare

med euron.

– Det blir mindre krångligt både för företagen och för oss

som privatpersoner om vi går över till euron, som flertalet

EU-länder redan har gjort.

Kristina Häggman kommer ursprungligen från Finland,

som redan har gått över till euron.

– Jag har kontakt med släktingar där. De tycker inte att

det har blivit några dramatiska skillnader efter övergången

och att fördelarna överväger nackdelarna.

11


’’

Därför säger vi ja till EMU

Med en gemensam valuta försvinner

också möjligheterna till

ränte- och valutaspekulationer

mellan berörda länder. För ett

litet land som Sverige skulle

det bidra till en större ekonomisk

stabilitet. Inte minst från

europeiskt socialdemokratiskt

håll har framhållits behovet av

att bilda en gemensam valuta

och skapa gemensamma

regler för att inskränka kapitalets

frihet.

Metall

Vi är i gott sällskap med

Europas fackförbund

Samarbetet i den europeiska unionen har skapat fred och

stabilitet i länder i vår nära omvärld, som tidigare under

århundraden har slitits sönder av krig och konflikter. Det har

garanterat demokratin och stärkt respekten för mänskliga

rättigheter i länder som tidigare lidit under diktatur och förtryck.

Detta är värdefullt också för Sverige. Risken för att vi ska

dras in i nya krig och konflikter har minskat. Det fredliga

utbytet mellan länderna har främjat ekonomin och sysselsättningen

i vårt land.

Inre marknaden – en verklig hemmamarknad

Den monetära unionen EMU, med den gemensamma valutan

euron, innebär att detta samarbete fortsätter och fördjupas.

När hindren och riskerna med skilda valutor försvinner

blir EUs inre marknad, med fri rörlighet för människor, kapital,

varor och tjänster, en verklig hemmamarknad. Här finns

redan i dag cirka 380 miljoner människor. Av dem har cirka

300 miljoner redan euron som valuta.

Det är av största betydelse för både det svenska näringslivet

och de svenska löntagarna, att vårt land utan hinder får

tillträde till denna marknad. För det krävs att vi blir fullvärdiga

medlemmar i EMU och får del av de fördelar som den

gemensamma valutan erbjuder.

Europas arbetarrörelse välkomnar Sverige

Nästa år får EU tio nya medlemsländer och antalet människor

på den inre marknaden ökar till närmare 500 miljoner.

Alla de nya medlemsländerna har förklarat att de vill bli medlemmar

även i EMU så snart som möjligt. Då blir det ännu

allvarligare om vi svenskar, genom att rösta nej i folkomröstningen,

isolerar oss utanför valutaunionen för en lång tid

framåt.

De tre förbunden befinner sig i gott sällskap i sitt engagemang

för samarbetet i Europa och för valutaunionen. Den

europeiska fackföreningsrörelsen är för såväl EU som EMU.

Det gäller också den europeiska socialdemokratin. Både den

fackliga och politiska arbetarrörelsen, som samverkar i Europa,

välkomnar ett svenskt medlemskap i valutaunionen. Det

stärker de demokratiska vänsterkrafterna i deras strävan efter

att sätta solidaritet, sysselsättning och välfärd i samarbetets

centrum.

Vänsterpartiets och miljöpartiets broderpartier i EU-länderna

utanför Sverige är de partier som är mest positiva till

EU och EMU. De ställer sig frågande till sina svenska partivänners

motvilja mot det samarbete och den gemenskap, som

snart omfattar även Europas fattigare länder.

Högerextrema partier mest negativa

I Europa är det de högerextrema och främlingsfientliga partierna,

som Nationella Fronten i Frankrike, Jörg Haiders

Österrikiska folkparti och Dansk folkeparti, som är mest

negativa till EU och EMU. För dem är det en naturlig ståndpunkt.

Deras nationella självgodhet, bakåtsträvande syn på

samhället och rädsla för det lite annorlunda är svår att förena

med ett demokratiskt och fredsinriktat samarbete över de

nationella gränserna.

12 13

Svenska pengar

1668. Sveriges Rikes Ständers

Bank, senare Sveriges riksbank,

bildades och tog över landets

bankverksamhet. Från

början hade banken 20 anställda,

uteslutande män. Sveriges

Rikes Ständers Bank var världens

första centralbank. I slutet

av 1600-talet öppnades avdelningskontor

i Göteborg, Falun

och Örebro.

Källa: Riksbanken


’’

Därför säger vi ja till EMU

Inom arbetarrörelsen har vi alltid

önskat bygga broar mellan

människor. En gemensam valuta

kan utgöra ytterligare en

pusselbit i ett sådant brobygge.

Ute i Europa ser fackföreningsrörelsen

och den politiska

vänstern Europasamarbetet

som en nödvändig politisk motvikt

i en globaliserad värld.

Industrifacket

Union för fred, demokrati

och ekonomisk utveckling

Europeiska unionen hade redan från starten både politiska

och ekonomiska mål. Samtidigt kan man säga att de ekonomiska

målen även var medel för att uppnå de politiska målen.

Det viktigaste politiska målet var att garantera en framtida

fred mellan länderna i Västeuropa. Bakgrunden var de båda

världskrigen, som hade skördat tiotals miljoner offer i dödade

och sårade. Där tillhörde Tyskland och Frankrike huvudfienderna.

De länderna blev mest drivande när EU bildades och

utvecklades.

Italien, ett annat av de ursprungliga EU-länderna, var

under första världskriget till en början allierat med Tyskland,

men bytte sida och anslöt sig till Frankrike och England.

Under andra världskriget var Italien allierat med Tyskland

mot Frankrike och England. England, som kom in i EU-samarbetet

först ett tjugotal år efter starten, stod mot Tyskland i

båda världskrigen.

Kol och stålunionen blev början till EU

Den europeiska Kol- och stålunionen, början till EU, bildades

i Paris 1950. Frankrike, Västtyskland, Italien och de tre

så kallade Beneluxländerna, Belgien, Nederländerna och

Luxemburg, blev medlemmar. Det var ingen tillfällighet att

just kol och stål blev första området för samarbete. Det politiska

huvudsyftet var ju att undanröja riskerna för ett nytt

krig, och stålet var grunden för den tidens vapentillverkning.

Genom att ställa stålproduktionen under gemensam kontroll

kunde man förhindra en upprustning, riktad mot något

av de andra medlemsländerna.

Västtysklands förbundskansler Konrad Adenauer skrev:

”Fördraget om Kol- och stålunionen drog i första hand det

högtidliga och oåterkalleliga slutstrecket under det förgång-

14

na, vari de båda folken (Tyskland och Frankrike) på grund av

misstroende, konkurrenslust och egoism gång på gång gick

emot varandra med vapen i hand.”

USA dominerade världshandeln

Det fortsatta samarbetet inriktades på att skapa en tullunion

och en gemensam marknad för handeln mellan medlemsländerna.

Det fastställdes i Romfördraget, som trädde i kraft

1960. En tullunion innebär gemensamma tullar mot länder

som står utanför och strävar efter att avskaffa tullarna inbördes.

Det samarbete som Romfördraget ledde till kallades

EEC, men vi använder, för klarhetens skull, genomgående

den nuvarande beteckningen på Europasamarbetet, EU.

De ekonomiska målen med Kol- och stålunionen och

Romfördraget var att öka tillväxten och sysselsättningen och

att höja levnadsstandarden. Världshandeln dominerades

efter andra världskriget av USA. Deras produktionsapparat

hade utvecklats under kriget, medan den i stor utsträckning

hade slagits sönder i Europas krigsdrabbade länder. USAs

stora hemmamarknad skapade också en viktig bas för export

och amerikanska produkter gick segrande över världen.

Genom att bygga den ekonomiska gemenskapen fick även

EU-länderna en större hemmamarknad. Det skulle leda till

ökad produktion, sysselsättning och välfärd.

Sju länder utanför EU bildade EFTA

Samtidigt med Romfördraget bildade sju västeuropeiska länder,

som stod utanför EU, det europeiska frihandelsområdet,

EFTA. Länderna var Sverige, Danmark, Norge, Storbritannien,

Schweiz, Portugal och Österrike. EFTA-länderna strävade

efter att avskaffa tullarna inbördes, men kunde ha olika

15

Svenska pengar

1715. Karl XIIs krig tärde på

statskassan och över 40 miljoner

nödmynt tillverkades. De

var inte värdemynt utan kreditmynt.

Detta var folk inte vana

vid och accepterade inte gärna

mynten. Myndigheterna förbjöd

myntets ”vanvördande”,

men det hjälpte inte – det blev

50 procents inflation.

Källa: Riksbanken


Svenska pengar

1755. Tumba bruk grundades

för att komma till rätta med

förfalskningar. Det första

Tumbapapperet hade massor

med vattenmärken och vitstämplar.

På sedlarna fanns en

finstilt varning som började

”Den som denna sedel efterapar

ska warda hängd…”.

Källa: Riksbanken

Union för fred, demokrati och ekonomisk utveckling

tullar mot andra stater. EFTA blev en viktig samarbetsorganisation,

inte minst för Sverige. Svensk industri fick tullfrihet

på viktiga exportmarknader som Storbritannien och våra

nordiska grannländer. Det bidrog till den snabba produktionsökningen

och välståndsutvecklingen i Sverige under

1960-talet.

Någon bred politisk betydelse, som EU hade redan från

början, fick aldrig EFTA. Det var inte heller meningen, eftersom

samarbetet begränsades till handelspolitiken.

Fredligt samarbete möttes av järnridå i öst

Samtidigt som det fredliga och demokratiska samarbetet

stärktes i Västeuropa avskärmades det kommunistiska Östeuropa.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Östtyskland, Tjeckoslovakien,

Ungern, Rumänien, Bulgarien och Albanien omskapades

efter sovjetryskt mönster med enpartivälde, statligt

kontrollerade fackföreningar, förstatligat näringsliv och planhushållning.

Jugoslavien blev en något friare kommunistisk

stat, mer självständig gentemot Moskva.

Sovjetiska trupper krossade med våld ett arbetaruppror i

Östberlin 1950, i Polen 1955, den stora folkresningen i

Ungern 1956 och försöket att införa ”en socialism med

mänskligt ansikte” i Tjeckoslovakien 1968.

1961 byggde Sovjetunionen och Östtyskland muren tvärs

igenom Berlin för att hindra att öststatsmedborgare, i första

hand tyskar, flydde till väst.

Det fredliga och demokratiska samarbetet som utvecklades

i Västeuropa stoppades vid den järnridå, som hade dragits

genom Europa, från Östersjön i norr till Adriatiska havet

i söder.

1973 skedde den första utvidgningen av EU. Danmark,

Irland och Storbritannien blev nya medlemmar. Samtidigt

trädde ett frihandelsavtal i kraft mellan EU och EFTA.

Ekonomisk kris satte stopp för guldåren

Under första hälften av 1970-talet kom den första stora ekonomiska

krisen efter guldåren på 1950- och 60-talen. Kriget

mellan Israel och dess arabiska grannar 1973, och beslut i de

oljeproducerande ländernas organisation OPEC, ledde till

kraftigt höjda oljepriser. Det medförde att både inflationen

och arbetslösheten sköt i höjden, ett nytt fenomen i den ekonomiska

historien. Denna period innebar också en stagnation

i samarbetet i EU.

Våren 1978 inleddes en ny, mera dynamisk, period i EUs

historia. Då infördes det Europeiska Monetära Systemet,

EMS. Det innebar att medlemsländernas valutor knöts till

varandra, så att de bara fick röra sig upp och ned inom ett

fastställt intervall. Genom EMS infördes också den nya

myntenheten ECU. Den gavs inte ut som sedlar och mynt och

användes inte som betalningsmedel, utan var en sorts måttstock

när värdet på medlemsländernas valutor skulle fastställas.

Diktaturer blev demokratier

1981 blev Grekland ny medlem i EU, följt av Spanien och

Portugal 1986. Grekland hade varit instabilt, både politiskt

och ekonomiskt, under hela efterkrigstiden. Mellan 1967 och

1976 styrdes landet diktatoriskt av en militärjunta med en fascistliknande

politik. Portugal och Spanien hade varit fascistdiktaturer

från 1920-talet, respektive 1930-talet, till mitten av

1970-talet.

16 17

’’

Därför säger vi ja till EMU

Den penningpolitiska fördelen

att kunna sänka kronans värde

för att bevara vårt lands konkurrenskraft

ger marknaden

alltför stor makt och är inte till

fördel för löntagarnas reallöneutveckling.

Pappers


Svenska pengar

1776. Gustav IIIs finansminister,

Johan Liljecrantz, rensade

i den svenska myntfloran.

Hittills hade man räknat i

dukater, riksdaler specie, riksdaler

hamburger banco, daler

silvermynt, daler kopparmynt,

daler carolin och daler courant.

Nu blev riksdalern, indelad i 48

skillingar, rikets enda mynt.

Källa: Riksbanken

Union för fred, demokrati och ekonomisk utveckling Kalla krigets slut öppnade

för svenskt medlemskap

För Grekland, Portugal och Spanien innebar medlemskapet

i EU att demokratin stabiliserades och säkrades och att

samhälls- och näringslivet moderniserades. Medlemskapet i

EU gav också de tre tidigare diktaturstaterna demokratisk

legitimitet i omvärlden.

Beslut om inre marknaden ett stort steg i EUs historia

1985 togs ett betydelsefullt steg i EUs historia. Då fattades

beslut om den inre marknaden, med fri rörlighet mellan medlemsländerna

för människor, kapital, varor och tjänster. Den

inre marknaden skulle vara fullt genomförd 1992.

Samtidigt vidgades EUs politiska samarbete till nya områden.

Unionen fick en mera aktiv miljöpolitik. Den sociala

stadgan antogs, med bland annat vissa riktlinjer för arbetmiljön,

social trygghet och fackliga rättigheter.

I början av 1990-talet ingicks det så kallade EES-avtalet

mellan EU och EFTA-länderna. Det gav EFTA-länderna tillgång

till EUs inre marknad, men ett synnerligen begränsat

inflytande i gemensamma angelägenheter.

Frågan om Sverige skulle bli medlem i EU ställdes på sin spets

första gången 1961, när Storbritannien ansökte om medlemskap.

Om Storbritannien blev medlem skulle säkerligen

Danmark, som var beroende av jordbruksexport till England,

följa efter och kanske även Norge. Bland länderna i nordvästra

Europa riskerade Sverige att isoleras utanför EUs tullmurar.

Neutraliteten stoppade svenskt medlemskap

Restriktionen var den svenska neutralitetspolitiken. Det kalla

kriget gick mot en av sina värsta fryspunkter med Berlinmuren,

Kongokriget och Kubakrisen.

EU var lika mycket ett politiskt som ett ekonomiskt projekt.

De ursprungliga EU-länderna, liksom de troliga nya

medlemmarna, var medlemmar i den västliga försvarsalliansen

NATO. Regeringen kom till slutsatsen att ett svenskt medlemskap

inte gick att förena med en alliansfri utrikespolitik.

Statsminister Tage Erlander gav beskedet i ett berömt tal

vid Metalls kongress på sensommaren 1961. Han slog fast att

en svensk ansökan om medlemskap i EU kunde vara skadlig

för vitala svenska intressen ”eftersom den kunde uppfattas

som en politisk handling med den innebörden att vi var beredda

att avvika från vår neutralitetspolitik och söka anknytning

till Atlantpakten” (NATO).

Det skulle också dröja ytterligare 13 år innan Storbritannien,

Danmark och Irland blev medlemmar.

Svensk anpassning till den inre marknaden

När EU 1985 beslutade om ”den inre marknaden”, förändrades

Sveriges situation drastiskt. En förutsättning för att den

inre marknaden skulle fungera var att tiotusentals olika

18 19

’’

Därför säger vi ja till EMU

Det europeiska politiska samarbetet

är ett viktigt instrument

för att förhindra att dåliga villkor

och låga löner blir konkurrensmedel.

Social dumping

måste hejdas med politiska

medel och genom att vårt fackliga

samarbete över gränserna

stärks. Det är speciellt viktigt

nu, när EU står inför en stor

utvidgning.

Industrifacket


Den nationella suveräniteten

på penningpolitikens område

har under de senaste decennierna

successivt försvagats.

Detta gäller framför allt i fråga

om viktiga delar av räntebildningen

där de långa räntorna

väsentligen bestäms av

marknadens aktörer. Särskilt

påtaglig är denna nationella

suveränitetsförlust för ett litet

land som Sverige.

Metall

Kalla krigets slut öppnade för svenskt medlemskap Utvidgningen ger EU

tio nya medlemsstater

nationella standarder och särregler avskaffades och ersattes

med gemensamma bestämmelser.

För att få tillgång till den inre marknaden skulle Sverige

tvingas att anpassa sig till dem, men vi skulle inte ha något

inflytande över hur de utformades. Sverige skulle stå utanför

det allt intimare samarbetet i Europa, som nu skapades inom

EUs ram.

Neutralitetspolitiken inte längre ett hinder

Lösningen på Sveriges dilemma kom genom de stora omvälvningarna

i Europa runt decennieskiftet 1989-90. Berlinmuren

revs, kommunistregimerna föll i Sovjetunionen och Östeuropa

och den östliga militäralliansen Warszawapakten upplöstes.

Det kalla kriget var slut och neutralitetspolitiken var

inte längre något hinder för att Sverige skulle bli medlem i

EU. Sverige kunde förbli militärt alliansfritt, men delta fullt

ut i det politiska och ekonomiska samarbetet i Europa.

Hösten 1990 förklarade den socialdemokratiska regeringen

att man eftersträvade ett svenskt medlemskap i EU. Även

moderaterna, folkpartiet, centern och kristdemokraterna var

för medlemskap, medan vänsterpartiet och miljöpartiet var

mot. Det beslutades då att frågan skulle avgöras i en folkomröstning.

Folkomröstningen hölls efter riksdagsvalet på hösten 1994.

Resultatet blev 52,2 procent för ja till medlemskap och 46,9

procent för nej. Sveriges inträdde officiellt i EU vid årsskiftet

1994-1995.

Nästa år får EU tio nya medlemsländer, om invånarna där

säger ja i de folkomröstningar som ska hållas. Opinionsundersökningar

tyder på att de gör det. Det betyder att EU

växer från 15 till 25 medlemsstater. Antalet invånare i EU stiger

från cirka 380 miljoner till närmare 500 miljoner. För första

gången i Europas historia samlas flertalet av kontinentens

länder i ett fredligt och demokratiskt samarbete.

De nya medlemsländerna är, från norr till söder: Estland,

Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien,

Cypern och Malta. Ytterligare två länder, Rumänien

och Bulgarien, förhandlar om medlemskap. Turkiet knackar

på dörren, men har inte fått börja förhandla därför att landet

inte uppfyller EUs krav på respekt för demokratiska och

mänskliga rättigheter.

’’ Därför säger vi ja till EMU 1789. Riksgäldskontoret ska-

Medlemskap stabiliserar nya demokratier

Alla de nya medlemsländerna, utom de två öarna i Medelhavet,

var kommunistiska diktaturer fram till omvälvningarna

under åren 1989-1991, då de blev fria och demokratiska

stater. De nya medlemsländerna i Östeuropa saknar i stort

sett demokratiska traditioner. Undantagen är Tjeckien och

Slovakien, då Tjeckoslovakien, som var demokrati från första

världskrigets slut fram till att Hitler krossade självständigheten

1938.

Mot den bakgrunden är EU-medlemskapet viktigt för att

stabilisera och utveckla den nyvunna friheten och demokratin.

Sverige bör stödja den processen genom att delta fullt ut i

samarbetet i EU. Där är valutaunionen en viktig del.

De nya EU-länderna är fattiga. Genomsnittsinkomsten

per invånare är bara en tredjedel av den i de gamla EU-länderna.

Men de gör stora framsteg. Estland, Lettland, Litauen

20 21

Svenska pengar

pades för att förvalta en dramatiskt

ökande statsskuld.

Riksgäldskontoret tryckte egna

sedlar, riksgäldssedlar, och det

enhetliga myntsystemet från

1776 blev snabbt historia. Nu

räknade man i tre sorters riksdaler:

riksdaler specie (silver),

riksdaler banco (riksbankens

sedlar) och riksdaler riksgälds

(riksgäldskontorets sedlar).

Källa: Riksbanken


Svenska pengar

1835. Sverige fick de första

moderna sedlarna: liggande

format, tryckta på färgat

papper och smyckade med

figurer och ornament. Varje

sedel hade de tre olika riksdalerbeloppen

angivna.

1855. Mynträkningen ändrades.

Decimalsystemet infördes

och en riksdaler riksmynt

(en riksdaler riksgälds) blev

lika med 100 öre.

1866. Sveriges Rikes Ständers

Bank ersattes med det nya

namnet Sveriges riksbank.

Källa: Riksbanken

Utvidgningen ger EU tio nya medlemsstater Framtidskonvent för

ett mer demokratiskt EU

och Slovenien har en ekonomisk tillväxt på närmare 5 procent.

Tillväxten i Ungern och Slovakien ligger på goda 3 procent,

medan det för tillfället går sämre för de tidigare ”tillväxtmotorerna”

Polen och Tjeckien.

Fler länder ökar EUs ekonomiska styrka

Medlemskapet i EU får positiva effekter för de nya länderna,

men också för de nuvarande EU-länderna. Ett oberoende

forskningsinstitut beräknar den ekonomiska vinsten för det

nuvarande EU till 10 miljarder euro (drygt 90 miljarder kronor)

när antalet människor på EUs inre marknad ökar med

omkring 100 miljoner, som sker vid utvidgningen. En annan

utredning visar att utvidgningen kan ge cirka 100 000 nya

jobb i de gamla EU-länderna.

Alla de nya EU-länderna har sagt att de vill bli medlemmar

i EMU, så snart de uppfyller de ekonomiska kraven för

medlemskap. Det betyder att ytterligare fyra av Sveriges

grannländer vid Östersjön, Estland, Lettland, Litauen och

Polen, kommer att bli medlemmar i EMU tillsammans med

Finland som redan är det. Om det blir nej i höstens svenska

folkomröstning innebär det att Sveriges isolering utanför

EMU ökar drastiskt om några år.

EUs framtida organisation och styrning diskuteras nu intensivt.

En orsak är att man – även de ledande i EU-organen och

de styrande i medlemsländerna – är medveten om att organisationen

inte fungerar tillräckligt demokratiskt. Verksamheten

engagerar inte heller medborgarna i medlemsländerna i

önskvärd utsträckning.

Fler länder kräver nya beslutsformer

En annan orsak till att EUs organisation och styrning står i

fokus nu är utvidgningen med tio nya medlemsländer. EUs

beslutsformer skapades när unionen bara hade sex medlemsländer

och har inte förändrats så mycket sedan dess. Den är

svår att hantera redan nu, med 15 medlemsländer, och riskerar

att få problem när organisationen växer till 25 och därefter

kanske till 27 medlemsländer.

Frågorna om hur demokratin i EU ska kunna förbättras

diskuteras nu i ”framtidskonventet”, som består av representanter

för de gamla och nya medlemsländernas regeringar och

parlament samt EU-kommissionen i Bryssel. Bland förslagen

finns åtgärder för att öka medborgarnas insyn i, och inflytande

över, EUs verksamhet och beslut.

Framtidskonventet lägger fram sina förslag sommaren

2003. Beslut fattas vid en stor konferens med EU-ländernas

regeringar 2004.

Överstatligt eller mellanstatligt en tvistefråga

En diskussion som har förts inom EU ända från starten, och

som blivit aktuell igen genom framtidskonventet, är om samarbetet

i unionen ska ha federal, det vill säga överstatlig,

karaktär eller om det ska vara mellanstatligt. Bland de medlemsländer

som vill ha ett mera federalt EU finns Tyskland,

22 23

Svenska pengar

1873. Sverige införde guldmyntfot

och den nya myntenheten

fick namnet krona.

1 krona = 100 öre eller

0,403225 g guld. Guldmyntfoten

innebar att en viss mängd

guld hade ett fast pris i den

egna valutan. Guldmyntfoten

var det valutasystem som dominerade.

I och med att Sverige

deltog fick kronan en fast växelkurs

gentemot andra valutor

som ingick i samarbetet.

Källa: Riksbanken


Svenska pengar

1890. Sverige fick sin första

”sedelkung” när en sedelserie

med Gustav Vasa gavs ut.

1904. Riksbanken fick ensamrätt

på att ge ut sedlar och

kunde därmed få en penningpolitisk

betydelse i modern

mening. Ensamrätten infördes

efter upprepade krav på att privatbanker

skulle fråntas rätten

att ge ut sedlar. Det ansågs att

den vinst som de fick från sina

sedlar lika gärna kunde tillfalla

staten.

Källa: Riksbanken

Framtidskonvent för ett mer demokratiskt EU EMU – från tanke

till verklighet på 30 år

Italien och Belgien, medan till exempel Storbritannien, Sverige

och Danmark föredrar den mellanstatliga modellen.

Frankrike har över tiden svängt mellan de båda modellerna.

Federalisterna vill stärka EUs centrala institutioner. Men

det behöver inte betyda ”mer makt till Bryssel” i alla frågor.

Den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder vill stärka

EU-parlamentet och göra om kommissionen till en stark EUregering.

Samtidigt vill han att de frågor som ska avgöras i

Bryssel ska definieras och avgränsas mer än i dag. Han vill

alltså ha ett EU som bestämmer mer och effektivare, men över

en mindre del av det politiska fältet än i dag.

Sverige motståndare till mer federalt EU

Motståndarna till ett mer federalt EU, till exempel den svenska

regeringen, vill att medlemsländernas regeringar och parlament

ska spela den viktigaste rollen även i EU-samarbetet.

Den avgörande makten ska ligga hos rådet och ministerrådet,

som består av stats- och regeringschefer och ministrar från

medlemsländerna.

Sveriges representant i framtidskonventet, Lena Hjelm-

Wallén, motiverar det med att det är medlemsländernas egna

parlament och regeringar som har den starkaste demokratiska

trovärdigheten i medborgarnas ögon.

Motståndarna till EMU påstår att EU genom valutaunionen,

med någon sorts egendomlig automatik, blir en ”federal

superstat”. Så är det inte. EUs framtida organisation och styrelseformer

blir föremål för demokratiska beslut via de valda

politiska företrädarna för medborgarna i medlemsländerna.

Tanken på en gemensam valuta för medlemsländerna i EU, en

monetär union, väcktes redan för över 30 år sedan. Luxemburgs

premiärminister, Pierre Werner, lade 1970 fram en plan i

tre steg för en EMU. 1980 skulle planen vara genomförd och

den gemensamma valutan användas.

Den gången stoppades EMU av dramatiska och oväntade

förändringar i världsekonomin. Kriget mellan Israel och dess

arabiska grannar 1973, och beslut i de oljeproducerande ländernas

organisation OPEC, ledde till en flerdubbling av oljepriset.

Både arbetslösheten och inflationen sköt i höjden och

EMU – som krävde stabilitet vid starten – sköts på framtiden.

Stabilare växelkurser med EMS

När de ekonomiska förhållandena åter stabiliserades i slutet

av 1970-talet inleddes ett valutapolitiskt samarbete i EU, kalllat

EMS. Där var den europeiska växelkursmekanismen,

ERM, kärnan. ERM innebar att EU-ländernas valutor bara

fick röra sig i ett smalt intervall i förhållande till varandra.

ERM blev en betydande framgång och bidrog till relativt

stabila växelkurser bland medlemsländerna i EU under 1980talet.

Till och med Sverige, som då fortfarande stod utanför

EU, anslöt sig till ERM.

1989 föreslog EU-kommissionens ordförande, Jacques

Delors, att ERM skulle utvecklas till en monetär union med

gemensam valuta. Enligt tidsplanen skulle EMU starta 1999

och 1 januari 2002 skulle medborgarna i medlemsländerna få

sina nya pengar.

Också denna gång såg det ut som om en ekonomisk kris

skulle stoppa planerna på valutaunionen. Hösten 1992 och

våren 1993 utsattes de europeiska valutorna för en häftig spekulationsvåg.

Stora kapitalförvaltare och företag sålde sina

24 25

’’

Därför säger vi ja till EMU

EMU är en viktig del i fördjupningen

av samarbetet inom

EU. Ställer sig Sverige utanför

det samarbetet signalerar man

tydligt att man inte är intresserad

av att fördjupa detta samarbete

och vill delta med

passivt medlemskap. Det

politiska inflytandet i EU

kommer därmed att minska när

EMU är etablerat och stabilt,

i synnerhet om Storbritannien

och Danmark väljer att gå med

i EMU.

Pappers


’’

Därför säger vi ja till EMU

Ett införande av euro gör

Sverige intressantare som produktionsland

för industrier som

satsar på export till euroområdet.

Euron blir ett argument för

att behålla och utveckla produktionen

i Sverige i stället för

att flytta till land utanför valutaunionen,

även om det senare

skulle medföra minskade lönekostnader.

Industrifacket

EMU – från tanke till verklighet på 30 år Gemensam valuta ska ge

fred och ekonomisk styrka

innehav av pengar och värdepapper i den ena europeiska valutan

efter den andra och värdena rasade med 20-50 procent.

Även den svenska kronan drogs med och föll i ett slag med 30

procent.

Sverige ett av tre länder utanför EMU

Men den här gången drog EU-länderna en annan slutsats av

krisen än de hade gjort under första hälften av 1970-talet.

Europa behövde en stark valuta, gemensam för medlemsländerna

i EU. En valuta som kunde stå emot valutaspekulation,

och bli lika stark som den amerikanska dollarn. EMU skulle

genomföras enligt planerna.

Tre medlemsländer i EU valde att skjuta frågan om medlemskap

i EMU på framtiden: Storbritannien, Danmark och

Sverige. Grekland hade för svag ekonomi och fick inte vara

med från början, men släpptes snart in.

Det regerande labourpartiet i Storbritannien och dess

ledare, premiärminister Tony Blair, är i princip för medlemskap

i EMU och det konservativa oppositionspartiet i princip

emot. En folkomröstning, den första i Englands historia, ska

hållas men tidpunkten är inte bestämd.

De danska väljarna röstade nej till Maastrichtavtalet i en

folkomröstning 1992. Det betydde samtidigt nej till medlemskap

i EMU. Åtta år senare hölls en ny folkomröstning, som

även den resulterade i en nejseger. Nu har den danska opinionen

svängt till ett en klar övervikt för ja till EMU och det finns

krav på en ny folkomröstning.

Det politiska huvudsyftet med EMU är att vidareutveckla det

hittills framgångsrika arbetet med att väva samman medlemsländerna

på ett sådant sätt att freden, demokratin och respekten

för de mänskliga rättigheterna säkras. Att införa samma

pengar i medlemsländerna är ett steg på den vägen, som alla

märker i vardagen.

Det övergripande ekonomiska syftet med EMU är att stärka

medlemsländernas, och därmed Europas, ekonomi. EU

har satt upp målet att till 2010 gå förbi USAs produktion och

lägga grunden till en god sysselsättning och tryggad välfärd.

Det är en mycket ambitiös målsättning.

Det viktigaste instrumentet för den ekonomiska utvecklingen

i Europa är EUs inre marknad med fri rörlighet för

människor, varor, tjänster och kapital. Den inre marknaden

utgör redan i dag en lika stor hemmamarknad som USAs.

Med nya medlemsländerna blir den väsentligt större.

Inre marknaden har 90 procent av handeln

EUs inre marknad fyllde tio år vid årsskiftet 2002-2003.

Enligt en rapport från EU-kommissionen, som bygger på ett

tiotal forskares studier, har det genomsnittliga hushållet i EUländerna

fått drygt 50 000 kronor mer att röra sig med tack

vare den inre marknaden. BNP har ökat med 1,8 procent och

2,5 miljoner nya jobb har tillkommit.

Den inre marknadens betydelse understryks av att 90 procent

av medlemsländernas handel sker där. Den gemensamma

valutan är det avgörande steget för att den inre marknaden

ska fungera som en verklig hemmamarknad. Då kan handeln

löpa fritt utan växlingskostnader och utan valutarisker.

Det går också att exakt jämföra priserna inom hela området.

26 27

Svenska pengar

1931. Sverige övergav guldmyntfoten

efter spekulation

mot kronan. På tre månader

minskade valutareserven från

300 miljoner till 30 miljoner.

1933. Efter en period av mer

eller mindre rörlig växelkurs

knöts kronan till pundet.

1939. Sverige valde att knyta

kronan till dollarn i stället för

pundet på grund av den höga

inflationen i Storbritannien.

Penningpolitiken fortsatte att

inriktas på prisstabilitet.

Källa: Riksbanken


’’

EMU en motvikt

till kapitalets makt

Lena Fornstedt

Metall, klubbordförande vid SSAB i Oxelösund:

– Jag har vägt samman argumenten för och emot medlemskap

i valutaunionen och tycker att argumenten för är starkast.

Lena Fornstedt framhåller särskilt de ökade möjligheter

att stå emot valutaspekulation som EMU ger.

– Samarbetet i EU och valutaunionen kan bli en motvikt

till kapitalets makt. Utanför är våra möjligheter att stå emot

spekulation och marknadens tryck små.

Hon ser också ett medlemskap i valutaunionen som en

naturlig följd av att Sverige är med i EU. Medlemskapet i

EMU ger oss ett större inflytande i EU, menar Lena

Fornstedt. Hon har en bestämd uppfattning om vad detta

inflytande i första hand ska användas till.

– Vi ska arbeta för reformer av arbetsrätten i EU så att

löntagarnas ställning stärks.

28 29


Svenska pengar

1946. Den svenska kronan

revalveras (skrivs upp) med

14,3 procent.

1949. Den svenska kronan

devalveras (skrivs ned) med

30,5 procent mot dollarn.

Källa: Riksbanken

Europeiska Centralbanken

ska skydda valutans värde

En gemensam penning kräver också en gemensam penningpolitik,

det vill säga gemensamma beslut om räntan och eventuella

åtgärder för att stödja valutakursen. För EMU-området

vilar denna uppgift på den Europeiska Centralbanken,

ECB, med säte i Frankfurt. Anledningen till att ECB har placerats

där är att Frankfurt utgör ett finansiellt centrum i

Europa.

ECBs beslutande organ är ECB-rådet. Det består av centralbankscheferna

i de länder som deltar i valutaunionen och

ledamöterna i ECBs direktion.

Rådets beslut fattas med enkel majoritet och varje medlem

har en röst. Ordföranden har utslagsröst.

Ledamöterna ska fatta sina beslut utifrån vad som är bäst

för hela EMU och inte företräda sitt eget land. Det är naturligt,

eftersom rådets beslut ska passa alla medlemsländerna så

bra som möjligt och inget land ska favoriseras. Men det är

också naturligt att centralbankscheferna från medlemsländerna

för med sig sitt lands speciella erfarenheter och kunskaper

till ECB-rådet.

Högst 2 procents inflation

ECBs huvuduppgift är att skydda valutans värde genom ett

inflationsmål. Den genomsnittliga inflationen i euroområdet

får vara högst 2 procent. Men i ECBs uppgifter ingår också

att främja den allmänna ekonomiska utvecklingen, där hög

sysselsättning ingår.

Den europeiska fackföreningsrörelsen kräver att ett preciserat

sysselsättningsmål införs och lyfts upp i jämnbredd med

inflationsmålet. Det stöds också av den svenska fackföreningsrörelsen

och ett svenskt inträde i EMU skulle stärka

kravet.

Vid ett svenskt medlemskap i valutaunionen blir alltså den

svenska riksbankschefen ledamot av ECB-rådet och deltar i

beslutsfattandet där. Den svenska riksbanken förlorar i betydelse

genom att räntebesluten flyttas till ECB, men å andra

sidan får den svenska riksbankschefen möjlighet att påverka

räntebesluten för hela EMU.

Facken får träffa ECB-direktionen

ECBs direktion har sex medlemmar, som utses av stats- och

regeringscheferna i EU (Europeiska rådet) för en period på

åtta år. De kan inte omväljas, men de kan avsättas av EUdomstolen

om de missköter sig grovt.

Facken i euroländerna får träffa direktionen för ECB ett

par gånger om året. Det ger möjlighet att påverka de penningpolitiska

besluten.

ECB och medlemsländernas centralbanker utgör tillsammans

det Europeiska centralbankssystemet, ECBS.

Centralbankscheferna i EU-länder utanför valutaunionen

ingår i ECBs allmänna råd. Det består av ECB-rådets ledamöter

och centralbankscheferna i de EU-länder som står

utanför, Danmark, Storbritannien och Sverige. Allmänna

rådet har inget inflytande över ECBs penningpolitik. Dess

viktigaste uppgift är att förbereda inträdet för länderna som

står utanför.

30 31

Svenska pengar

1973. Sverige gick med i

valutaormen, ett samarbete

mellan de dåvarande EGländerna

och deras associerade.

Valutaormen innebar ett

system med inbördes fasta

växelkurser, men rörliga gentemot

omvärlden. Sverige lämnade

samarbetet 1997.

1981. Kronan devalverades med

10 procent.

1982. Kronan devalverades på

nytt, denna gång med 16 procent.

Källa: Riksbanken


’’

Därför säger vi ja till EMU

En gemensam europeisk

Centralbank har väsentligt

större möjligheter (än den

svenska) att hävda sig i förhållande

till de internationella

finansmarknadernas aktörer.

Metall

Stabilitets- och tillväxtpakten

ställer krav på budgetbalans

Stabilitets- och tillväxtpakten syftar, som framgår av namnet,

till att göra euron till en stabil valuta för att det ska lägga

grunden till en god ekonomisk tillväxt. Alla länder som infört

euron har förbundit sig att följa stabilitets- och tillväxtpaktens

regler. Även Sverige har anslutit sig till dem.

Reglerna innebär att medlemsländerna inte får ha ett budgetunderskott

som överstiger 3 procent av bruttonationalprodukten,

BNP. Länderna ska ha balans eller överskott i sina

budgetar senast 2004. För att visa hur de tänker uppnå budgetmålet

ska regeringarna varje år upprätta ett stabiliseringsprogram.

Inflationen får inte avvika mer än 1,5 procentenheter

från EMU-genomsnittet och statsskulden får inte överstiga

60 procent av BNP.

Varning och böter för länder som inte klarar kraven

Länder som inte uppfyller kraven varnas först av EU-kommissionen

och kan sedan få dyra böter.

Som det ser ut våren 2003 riskerar fyra länder – Frankrike,

Tyskland, Italien och Portugal – att inte kunna uppnå kravet

på balans i sina budgetar under 2004. Belgien och Finland har

redan balans, medan Spanien, Grekland, Irland och Nederländerna

ligger nära målet.

Stabilitetspaktens krav är viktiga för att euron ska behålla

ett stabilt värde. Om medlemsländerna har underskott i sina

budgetar, för stora statsskulder och för hög inflation, är

risken stor att värdet på euron sjunker.

Sjunkande valutakurs gör varor som importeras från länder

utanför det egna valutaområdet dyrare, liksom resor till

sådana länder.

En annan negativ effekt av sjunkande valutakurs är att

räntorna stiger. För att få aktörerna på marknaden att be-

hålla sina placeringar i den ifrågasatta valutan, och förhindra

att den sjunker ytterligare, måste de erbjudas en högre ränta.

Höga räntor medför sämre ekonomi såväl för staten som

för företagen och hushållen. Alla lån blir dyrare vilket leder

till att produktionen, konsumtionen och tillväxten som regel

blir lägre än den annars skulle ha blivit.

Euron står sig bra mot dollarn

Vintern 2002-2003 steg eurons värde mot den valuta man

oftast jämför med, den amerikanska dollarn, trots underskotten

i de stora medlemsländerna Tyskland, Frankrike och

Italien. Anledningen var att tilltron till den amerikanska ekonomin,

och därmed till dollarns värde, var ännu sämre. Det

berodde både på stagnationen i den amerikanska ekonomin

och på hotet om ett krig med Irak, som skulle kunna försämra

ekonomin ytterligare.

EMU-motståndarna pekar på de svårigheter som några

länder har haft att leva upp till stabilitetspaktens krav och

hävdar att EMU är ett osäkert projekt. Det finns snarare skäl

att dra motsatt slutsats. Utan EMU hade det inte funnits

någon stabilitets- och tillväxtpakt. Då hade de stora länderna

i Europa inte haft det krav på sig att skapa ordning i sin ekonomi

som de nu har. Förhållandena hade varit än mer osäkra.

32 33

Svenska pengar

1991. Riksbanken beslutade att

knyta kronan till den europeiska

valutaenheten ECU. Kopplingen

var ensidig och det fanns

ingen förpliktelse att hålla en

viss växelkurs annat än inför

oss själva. ECU-anknytningen

verkade till en början att öka

förtroendet för kronan, men det

var bara temporärt.

Källa: Riksbanken


’’

Därför säger vi ja till EMU

I det fall en ekonomisk kris slår

ungefär lika hårt i hela euroområdet,

till exempel en oljeprischock,

utgör den gemensamma

valutan ett ytterst kraftfullt

instrument för krisbekämpning.

EMU-samarbetet

kan också bidra till en större

tyngd i kampen mot arbetslöshet

i hela Europa.

Industrifacket

Beredskap att möta kriser

i det enskilda landet

En viktig fråga är vilka reformer som bör genomföras inom

finanspolitiken och på arbetsmarknaden om Sverige går med

i EMU.

Bakgrunden är förlusten av penningpolitiken – räntan och

valutakursen – som instrument för att möta kriser. Då ställs i

stället större krav på finanspolitiken – hur vi använder statsbudgeten

som ekonomisk regulator – och på arbetsmarknadens

sätt att fungera.

Vi bygger upp ett överskott i goda tider

När Sverige drabbas av samma ekonomiska störningar som

övriga länder i valutaunionen fungerar den gemensamma

ränte- och valutapolitiken även för Sverige. Problemet uppstår

vid ekonomiska problem som slår speciellt mot Sverige

och kanske något eller några länder. Ekonomerna kallar det

en asymmetrisk störning eller chock. Det kan till exempel

vara en djup nedgång i skogsindustrin, som slår hårt mot

skogsländerna Sverige och Finland, men inte drabbar övriga

EU särskilt hårt.

För att möta sådana kriser krävs ekonomiska reserver. Det

betyder att överskott byggs upp i goda tider när arbetslösheten

är låg, för att sysselsättningsfrämjande stimulansåtgärder

ska kunna vidtas i sämre tider. Det kan till exempel vara

sänkningar av skatter eller avgifter, arbetsmarknadspolitiska

åtgärder eller extra utbildningsinsatser.

Överskottsmålet ska höjas

Om en ekonomisk kris drabbar Sverige betydligt hårdare än

omvärlden innebär euron att vi inte kan använda penningpolitik

för att mildra verkningarna. Vi kan inte genomföra

den kostnadsminskning gentemot omvärlden som en nedvär-

dering av valutan innebär. Däremot kan vi använda finanspolitik.

Marginalerna i statens budget avgör då vilka insatser

som kan genomföras.

Stabilitetspakten medger ett underskott i statsfinanserna

på 3 procent av BNP. För närvarande har regeringen ett mål

på 2 procents överskott, vilket alltså ger en buffert på 5 procent

av BNP för att motverka en svensk ekonomisk kris. Om

överskottsmålet höjs till 2,5 procent i stället för dagens 2 procent

ökar Sveriges förmåga att hantera en situation av det här

slaget betydligt.

Om Sverige inte inför euro kan krisen bekämpas med en

penningpolitisk försvagning av kronan. Det ger svenska företag

en konkurrensfördel gentemot företag inom euroområdet.

Samtidigt leder det till ökade importpriser och konsumenternas

köpkraft försämras. Reallönerna sjunker.

När en ekonomisk kris slår ungefär lika hårt i hela euroområdet,

till exempel vid en oljeprischock, är den gemensamma

valutan ett ytterst kraftfullt instrument. EMU-samarbetet

kan också bidra till en större tyngd i kampen mot arbetslöshet

i hela Europa.

34 35

Svenska pengar

1992. 500 procents marginalränta

räckte inte. Det fasta värdet

på kronan kunde inte längre

försvaras och Sverige övergick

till en rörlig växelkurs.

1993. Under rörlig växelkurs är

prisstabilitet det övergripande

målet för penningpolitiken.

Riksbanken preciserar målet

till 2 procents inflation, plus

eller minus 1 procentenhet.

Källa: Riksbanken


’’

Därför säger vi ja till EMU

Utanförskapet kan leda till

ekonomiska nackdelar i form

av risk för att framtida investeringar

söker sig till EMUområdet.

Det finns också en

risk för ökad valutaoro och

ökade ränteskillnader, som

måste mötas med mycket

stram finans- och penningpolitik.

Det pris vi betalar är en

högre arbetslöshet än som

annars skulle bli fallet.

Pappers

Prisjämförelser och ökad

konkurrens pressar priserna

Frågan om vad som händer med priserna i Sverige vid en

övergång till euron kan få en viktig roll i debatten inför folkomröstningen.

Prisnivån i Sverige ligger i utgångsläget cirka 20 procent

över den genomsnittliga inom EMU-området. De prisövervakande

myndigheterna i Sverige, Konkurrensverket och

Konsumentverket, är överens om att en övergång till euron

leder till lägre prisökningar än om kronan behålls.

Lättare jämföra mellan länderna

Vid en övergång till euro blir det lättare för dem som köper

varor och tjänster till företagen att jämföra priserna mellan

olika länder och säljare. Sådana jämförelser ökar konkurrensen

och pressar priserna. Det slår igenom även för konsumenterna,

så att priserna blir lägre än de annars skulle ha blivit.

Även konsumenterna får större möjligheter att jämföra

priser och ställa krav på lägre priser. Det blir till exempel lättare

att se om priset på en bil av samma märke är högre i

Sverige än i andra länder med euro.

Häftiga diskussioner om smyghöjningar

Bilden har förvirrats av att vissa affärsmän i de länder som

har gått över till euro passade på att smyghöja priserna vid

själva övergången.

De avrundade uppåt när varorna märktes om från den

gamla valutan till den nya. Kanske trodde de att konsumenterna

inte skulle märka det när de hade nya pengar att hantera.

Men konsumenterna märkte det och det har lett till häftiga

diskussioner i vissa länder.

Nejsidan inför folkomröstningen använder detta som

argument för att medlemskap i valutaunionen leder till högre

priser. Det är osakligt, eftersom det har rört sig om engångshöjningar

som inte kan upprepas. Valutabytet sker ju bara en

gång.

Okynneshöjningar ska förhindras

Det finns ändå skäl att stoppa okynneshöjningar av priserna

vid övergång från krona till euro. Regeringen har lovat att det

ska bli så.

EMU-ministern Gunnar Lund säger:

”Sverige ska byta till euro först 1 januari 2006. Därmed har

vi tid att grundligt och metodiskt förbereda övergången för

att undvika prishöjningar av det slag som man har sett på en

del andra håll.”

En metod som regeringen diskuterar för att hindra försök

till smyghöjningar är att kräva dubbel prismärkning, alltså att

varorna märks i både kronor och euro i god tid före övergången,

och att den behålls en ordentlig tid efteråt.

Regeringen vill också ha frivilliga ”prisspioner” över hela

landet. Det kan röra sig om frivilligorganisationer, till exempel

pensionärsorganisationen PRO, som redan gör egna prisundersökningar.

36 37

’’

Därför säger vi ja till EMU

På sikt överväger fördelarna

med ett EMU-medlemskap

nackdelarna. Sverige bör så

snart som möjligt deklarera en

avsikt att gå in i EMU.

Pappers


’’

Ja till EMU

– för fredens skull

Carina Magnusson-Fernlund

kassör i Pappers avdelning i Iggesund

och ledamot av förbundsstyrelsen:

– De viktigaste motiven för att vi ska vara med i både EU och

EMU är politiska och inte ekonomiska. Framför allt gäller

det freden. EU har skapat fred mellan sina ursprungliga

medlemsländer och nu gäller det att göra samma för de nya

medlemsländerna i Östeuropa.

Men Carina Magnusson-Fernlund ser också ekonomiska

fördelar med ett medlemskap i valutaunionen.

– Det ger en konkurrensfördel jämfört med om vi står

utanför. För den svenska skogs- och pappersindustrin är det,

för att ta ett för mig näraliggande exempel, en fördel att

kunna konkurrera med det andra skogslandet i Europa,

Finland, på lika villkor.

Carina Magnusson-Fernlund framhåller också att medlemskap

i EMU är en naturlig följd av vårt EU-medlemskap.

– Vi måste se till helheten så att vi är med fullt ut och kan

påverka den politiska inriktningen i EU. Det är särskilt viktigt

nu när unionen ska utvidgas med så många nya medlemsländer.

39


’’

Därför säger vi ja till EMU

Står Sverige utanför EMU

kommer reaktioner på internationella

finansmarknader att

innebära väl så stora påtryckningar

(som kraven vid EMUmedlemskap)

– och snabbare.

Ju starkare misstanken är om

att just möjligheten till budgetunderskott

och högre inflation

är skälet till att stå utanför

EMU, desto mer kommer en

svensk regering och riksbanksledning

få motbevisa detta

genom stram finanspolitik och

inflationsbekämpning.

Metall

Vi måste vara med

och styra utvecklingen

Det är viktigt för demokratin att det blir högt valdeltagande i

folkomröstningen den 14 september. Ett lågt valdeltagande

gör att valresultatet kan komma att ifrågasättas.

Det är lätt att säga nej till förändringar, att argumentera på

temat ”vi vet vad vi har men inte vad vi får – bäst att låta allt

förbli vid det gamla”. Det är ett sätt att lura sig själv. Omvärlden

förändras och därmed villkoren också för oss.

Vid ett ja till EMU vet vi vad vi får: delaktighet i en gemenskap

som snart omfattar större delen av Europa och som syftar

till fredlig samverkan för ekonomisk utveckling och välstånd.

Vid ett nej till valutaunionen vet vi mindre om vad vi får.

Men det vi kan förutse om utanförskapet är inte lockande.

Industrifacket, Metall och Pappers, med sina medlemmar

inom industrin, vet att man inte kan klamra sig fast vid det

gamla. Förbundens erfarenhet är att det inte ens räcker att

”hänga med i utvecklingen”, utan att vi måste vara med och

styra den. Därför engagerar sig de tre förbunden för ett ja till

euron inför folkomröstningen den 14 september 2003.

Ordlista inför EMU-debatten

Allmänna rådet

Se Europeiska Centralbanken.

Appreciering

När valutakursen stiger vid rörlig växelkurs. Motsatsen

kallas depreciering.

Asymmetrisk störning

När en ekonomisk kris bara drabbar ett land eller ett

fåtal. Det kan till exempel vara en djup nedgång i en

bransch som är särskilt viktig för dessa länder.

Motsatsen är symmetrisk störning, till exempel allmän

konjunkturnedgång.

Bytesbalans

Summan (saldot) av ett lands affärer med omvärlden.

Där ingår bland annat export och import och

transfereringar som u-landsbistånd.

Depreciering

Se appreciering.

Devalvering

När en regering, vid en fast valutakurs, beslutar att

sänka värdet på den egna valutan. Detta görs när

kostnadsläget blivit för högt, så att det egna landets

produkter inte klarar konkurrensen på exportmarknaderna

och har svårt att klara konkurrensen

med importerade varor på hemmamarknaden. En

devalvering gör exporterade varor billigare, och därmed

mera konkurrenskraftiga, och importerade

varor dyrare. Motsatsen kallas revalvering.

ECB

Se Europeiska Centralbanken

ECB-rådet

Se Europeiska Centralbanken

ECBS

Se Europeiska Centralbankssystemet

ECU

Förkortning för European Currency Unit, en valuta

som före euron användes som måttstock vid

omräkningen av värdena mellan de olika valutorna i

EU-länderna. ECU gavs aldrig ut som pengar till allmänheten.

Ekofin

Sammansättningen av EUs ministerråd, organisationens

högsta organ, varierar beroende på vilka frågor

som står på dagordningen. När ekonomiska och

finanspolitiska frågor ska diskuteras består ministerrådet

av medlemsländernas ekonomi- och finansministrar

och brukar då kallas Ekofin.

EMS

Förkortning för Europeiska Monetära Systemet, det

valutasamarbete inom EU som föregick EMU.

Huvudinslaget i systemet var växelkursmekanismen,

ERM (Exchange Rate Mechanism), som innebar att

valutorna bara fick röra sig inom ett intervall på plus

minus 2,5 procent. EMS startade 1979, fungerade

väl under 1980-talet och även Sverige anslöt sig,

trots att vårt land ännu inte var medlem i EU. EMS

föll samman till följd av den spekulationsvåg som riktades

mot de enskilda europeiska valutorna hösten

1992 och vintern 1993.

ERM

Europeiska växelkursmekanismen. Se EMS.

ERM 2

Efterföljare till ERM (se EMS) med start 1999, som

innebär att länder som inte ännu har övergått till

euron knyter sin valuta till denna. Länder som ska

övergå till euro måste under en period dessförinnan

vara anslutet till ERM 2, så ett svenskt deltagande

sker efter ett ja i folkomröstningen.

Europeiska centralbanken

Förkortas ECB. Den för medlemsländerna i EMU

gemensamma centralbanken med säte i Frankfurt.

Besluten i ECB fattas av ECB-rådet, som består av

de sex ledamöterna i direktionen och medlemsländernas

centralbankschefer. Direktionen utses av

EUs stats- och regeringschefer (Europeiska rådet)

på åtta år och kan inte omväljas. Allmänna rådet

består av ECB-rådet plus finansministrarna i de EUländer

som står utanför valutaunionen. Dess huvuduppgift

är att förbereda de utanförstående ländernas

inträde och har inget inflytande över ECBs

penningpolitik.

40 41


Europeiska centralbankssystemet

Europeiska Centralbanken och centralbankerna i

medlemsländerna tillsammans. Förkortas ECBS.

Fast växelkurs

Valutans värde låses fast av regeringen eller riksbanken.

Finanspolitik

Den del av politiken som rör skatter, avgifter, bidrag

och offentliga utgifter.

Konjunktur

Ekonomisk uppgång eller nedgång, mätt i BNPutveckling

(tillväxt).

Konjunkturcykel

Hela förloppet med en konjunkturuppgång och en

nedgång.

Konjunkturpolitik

Politiska åtgärder för att påverka konjunkturen. Det

kan till exempel röra sig om ränteförändringar eller

förändringar av skatter och avgifter.

Konvergenskraven

Krav som ställs på ett lands ekonomi för att det ska

få bli medlem i EMUs tredje steg. De viktigaste konvergenskraven

är att landets inflation inte får vara

högre än 1,5 procent över de tre EMU-länder som

har lägst inflation, att landets statsskuld inte får

överstiga 60 procent av BNP och att växelkursen

ska vara stabil.

Makroekonomisk nivå

Det som rör den övergripande ekonomin som inflation,

ränta, sysselsättning, valutakurser med mera.

Mikroekonomisk nivå

Ekonomin på företags- och individplanet.

Optimalt valutaområde

En ekonomisk teori som ställer upp krav på ett

område, till exempel en grupp av länder, för att det

ska vara lämpligt med en gemensam valuta. Några

viktiga krav enligt denna teori är: ländernas ekonomier

ska ha en likartad struktur, handeln mellan länderna

ska vara omfattande, lönesättningen flexibel

och arbetskraftens rörlighet hög.

Penningpolitik

Försök att styra räntan och penningmängden för att

uppnå ekonomiska mål som att påverka inflationen

eller främja tillväxten. För EMU-området sköts

penningpolitiken av Europeiska Centralbanken,

ECB, för utanförstående av respektive lands centralbank.

Reporänta

Den ”styrränta” som svenska riksbanken använder

för att påverka marknadsräntorna.

Revalvering

Nedskrivning av värdet på en valuta. Motsatsen till

devalvering.

Rörlig växelkurs

Kursen bestäms av tillgång och efterfrågan på

valutan på marknaden.

Stabilitets- och tillväxtpakten

Den pakt som medlemmarna i EMU har ingått för att

den gemensamma valutan ska bli stabil och den

ekonomiska utvecklingen inom EMU-området god.

Stabilitetspaktens viktigaste krav är att respektive

lands budgetunderskott inte får överstiga 3 procent

av BNP i genomsnitt under en konjunkturcykel och

att statsskulden inte får överstiga 60 procent av

hela BNP.

Stabiliseringspolitik

Politiska åtgärder i syfte att minska konjunktursvängningarna.

Kan till exempel vara ränteförändringar

eller förändringar av skatter och avgifter.

Styrränta

Den ränta som en centralbank använder för att

påverka marknadsräntorna. Se även penningpolitik

och reporänta.

Valutapolitik

Åtgärder för att påverka valutakursen. Kan till exempel

vara att en riksbank köper den egna valutan för

att hindra kursfall.

Valutaspekulation

Köp eller försäljningar av valutor eller värdepapper

i viss valuta för att tjäna på kursförändringar.

Valutaregim

Det sätt som en valuta värdebestäms på. De vanligaste

valutaregimerna som förekommer i debatten

är fast växelkurs, rörlig växelkurs och valutaunion.

Vid fast växelkurs fastställer regeringen eller riksbanken

valutans värde. Vid rörlig kurs bestäms kursen

av tillgången och efterfrågan på valutan på

marknaden. Vid valutaunion har flera länder samma

valuta: kursen är fast mellan medlemsländerna, men

kan vara rörlig i förhållande till andra valutor.

Mer information

SVERIGE

Industrifacket

Box 1114, 111 81 Stockholm

Tel: 08-786 85 00 Fax: 08-10 59 68

E-post: postbox.fk@industrifacket.se

www.industrifacket.se

Metall

105 52 Stockholm

Tel: 08-786 80 00 Fax: 08-24 86 74

E-post: post.fk@metall.se

www.metall.se

Pappers

Box 1127, 111 81 Stockholm

Tel: 08-796 61 00 Fax: 08-411 41 79

E-post: info@pappers.se

www.pappers.se

Löntagarnas Europaportal

www.europaportalen.nu

ABFs EMU-portal

Här finns samlad information, utbildningsmaterial

och fakta inför folkomröstningen den 14 september.

www.emutorget.com

Eurofakta, information och

fakta om eurosamarbetet

www.eurofakta.se

Fackliga röster

Fackliga röster för Europa är en demokratisk, fristående

och ideell förening som är öppen för alla som

utifrån fackliga aspekter vill främja en social utveckling

och ett fördjupat samarbete i Europa.

www.fackligaroster.com

Regeringen

www.regeringen.se

Riksdagen

www.riksdagen.se

Riksdagens EU-information

Opartisk information om EUs arbete.

www.riksdagen.se/eu

Socialdemokraterna

www.socialdemokraterna.se

Socialdemokratiska hemsidor

Samling av länkar till olika socialdemokratiska

hemsidor i hela landet.

www.s-info.nu

Socialdemokratiska Studentförbundet

www.s-studenter.org

Sverige i Europa

En partipolitiskt obunden organisation som finansieras

till stor del av svenskt näringsliv.

www.sverigeieuropa.se

EU

Europaparlamentet

Europaparlamentet i Bryssel. Där finner du information

om EU och dess institutioner.

www.europarl.eu.int

Svenska Socialdemokrater

i Europaparlamentet

www.socialdemokraterna.se/eu

Framtidskonventet

Socialdemokraterna i Europaparlamentet vill bidra

genom att ge tips om vad man kan diskutera och

berätta om vad svenskarna som arbetar i Europeiska

konventet anser.

www.socialdemokraterna.se/europasframtid

De Europeiska Socialdemokraternas

Parlamentsgrupp

www.socialistgroup.org

Europeiska socialdemokratiska partiet

www.pes.org

Europeiska unionen

www.europa.eu.int

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionens centrala internetsida.

europa.eu.int/comm

Europeiska unionens råd

Information om rådets arbete.

ue.eu.int

42 43

More magazines by this user
Similar magazines