Schyssta schemat - Kommunal
Schyssta schemat - Kommunal
Schyssta schemat - Kommunal
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Schyssta</strong><br />
<strong>schemat</strong><br />
Praktiska råd om schemaläggning
Innehåll<br />
TILLHÖR:<br />
Inledning 3<br />
Avtalet stryr 4<br />
Arbetstid enligt lagen 6<br />
Arbetstidens förläggning 9<br />
Andra lagar som påverkar 13<br />
”Inte bara schemaläggning” 14<br />
Intervju med Jessica Waenerlund, undersköterska<br />
Ta kommandot på din egen arbetsplats 17<br />
Nya scheman när lagen ändrades 20<br />
Intervju med Anna Maria Saastamoinen, schemansvarig<br />
Att lägga scheman 23<br />
Hur gå vidare? 30
Inledning<br />
Arbetstiden är viktig. Den är själva förutsättningen för att du ska kunna<br />
sköta jobbet på ett bra sätt, att bemanningen är rätt vid rätt tidpunkt<br />
på dygnet. Självklart är arbetstiden också viktig för dig och din arbetsmiljö.<br />
Du ska ha rimliga arbetsvillkor när du jobbar och inte jobba ensam<br />
i utsatta lägen. Men <strong>schemat</strong> påverkar också dig som privatperson.<br />
Arbetstiderna sätter gränserna för hur du kan hantera din egen vardag.<br />
Därför är det viktigt att du och dina arbetskamrater är med och<br />
påverkar hur <strong>schemat</strong> läggs. Arbetstiderna ska passa både verksamheten<br />
och er som individer. Och det är ju du som kan det här. Du vet hur<br />
<strong>schemat</strong> bör läggas för att fungera bra med de arbetsuppgifter ni har.<br />
Det finns många arbetstidsmodeller att välja bland, men också flera<br />
regler att följa. Reglerna är till för att skydda dina mest grundläggande<br />
behov av vila och hälsa på längre sikt. Därför bör du känna till ramarna<br />
för hur arbetstiden får hanteras på en arbetsplats.<br />
Det finns stora risker med att ”avtala bort” reglerna. Det centrala<br />
avtalet är en trygghet. Samtidigt är det viktigt med flexibla lösningar.<br />
Så ge reglerna en chans. Om du lär dig mer om de formella ramarna<br />
för schemaläggningen, så kan du lättare hitta de bästa lösningarna<br />
tillsammans med dina arbetskamrater.<br />
4Nöj dig inte med att bara acceptera ett schemaförslag från<br />
arbetsgivaren. Ta upp en diskussion bland medlemmarna.<br />
4Hur ser arbetsorganisationen ut hos er? Heltid, deltid, vikarier?<br />
4Vad skulle ni vilja förändra?<br />
4Hur kan ni agera för att nå dit?<br />
Smarthet är<br />
att…<br />
IFRÅGASÄTTA
Smarthet är<br />
att…<br />
TA REDA PÅ<br />
VAD SOM GÄLLER<br />
Avtalet styr<br />
Det är kollektivavtalet som styr. Så kan man sammanfatta reglerna<br />
om hur arbetstiden ska förläggas. Visst, det är en förenkling, men i<br />
praktiken räcker det med att du känner till vad kollektivavtalet säger<br />
om semester och schemaläggning inom ditt avtalsområde.<br />
Det beror på att kollektivavtalets skrivningar om arbetstiderna följer de<br />
bestämmelser som finns i Arbetstidslagen. I de flesta avtal finns en praktisk<br />
tolkning av bestämmelserna i lagen. Där står det också vilka avvikelser<br />
från lagen som <strong>Kommunal</strong> och arbetsgivaren har kommit överens om.<br />
Om just ditt kollektivavtal inte har med några regler om arbetstidsförläggningen<br />
får du söka information i Arbetstidslagen, Semesterlagen<br />
och andra lagar som påverkar schemaläggningen.<br />
Om du och dina arbetskamrater vill förändra modellen för schemaläggning<br />
på er arbetsplats är det nödvändigt att ni tillsammans går igenom<br />
vilka möjligheter som finns i de centrala avtalen för din bransch och hur<br />
det är formulerat i ett eventuellt lokalt avtal för just din arbetsplats.<br />
Är förändringarna möjliga att genomföra redan i dag? Ja, då är det bara<br />
att påbörja diskussionen med arbetsgivaren.<br />
<strong>Kommunal</strong>arna finns överallt<br />
Medlemmar i <strong>Kommunal</strong> är verksamma inom många olika områden.<br />
Därför finns det också olika avtal för olika medlemsgrupper. De olika<br />
branscherna kan ha olika överenskommelser om arbetstiden och schemaläggningen.<br />
Det stora flertalet medlemmar som arbetar i kommunerna och landstingen<br />
har t ex en veckoarbetstid på 37 timmar. Veckoarbetstiden för de<br />
100.000 medlemmarna hos privata arbetsgivare varierar.<br />
Det här är avtalsområdena inom <strong>Kommunal</strong>:<br />
4Vård av äldre och funktionshindrade. Här arbetar cirka 250.000 med<br />
lemmar. Veckoarbetstiden och semesterdagar varierar om verksam<br />
heten drivs offentligt eller privat. 32.000 medlemmar som arbetar som<br />
personliga assistenter och anhörigvårdare har dessutom egna avtal.<br />
Flertalet inom vård och omsorg arbetar schemabundet, men nattarbete<br />
förekommer också.<br />
4Hälso- och sjukvårdsområdet. Här har <strong>Kommunal</strong> 60.000 medlemmar<br />
med en veckoarbetstid på mellan 40 timmar och 36,33 timmar<br />
(nattjänstgöring).<br />
4Förskolan och skolan. På förskolor och fritidshem arbetar runt 60.000<br />
medlemmar. Dessutom arbetar cirka 30.000 som elevassistenter,<br />
vaktmästare, skolmåltidspersonal m fl. Framför allt är detta arbete på<br />
dagtid, men arbete på kvällar, nätter och helger förekommer också t ex<br />
för fritidsledare.
4Trafi kområdet. Här arbetar 20.000 medlemmar, de fl esta som bussförare.<br />
Ett branschavtal och centrala avtal fi nns inom detta område. Flertalet<br />
är tecknade med privata arbetsgivare. Veckoarbetstiden varierar mellan<br />
40 och 38,25 timmar. Delade turer är vanligt.<br />
4Jordbruk, djur och natur. Här fi nns 10.000 medlemmar som tidigare<br />
hörde till Svenska Lantarbetareförbundet. De arbetar med jordbruk,<br />
hästhållning, golf, m m. De fl esta har 40 timmars arbetsvecka och<br />
djurens behov och verksamhetens art styr schemaläggningen. Många<br />
har delade skift och två och treskift. 7dagarsschema är vanligt bland<br />
vissa djurskötare.<br />
4Kyrkans område (t ex Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionsförbundet).<br />
Inom kyrkan arbetar 7.500 kyrkogårdsarbetare, vaktmästare, barnskötare<br />
m fl . Veckoarbetstiden varierar mellan 38,25 och 40 timmar och fl ertalet<br />
anställda arbetar dagtid, ibland på helger. Vissa yrkesgrupper har även<br />
beredskap.<br />
4Teknikområdet. Här fi nns runt 5.000 medlemmar som arbetar utifrån<br />
många olika avtal. Vanligaste veckoarbetstiden är mellan 38,25 och<br />
40 timmar och förläggningen av arbetstiden skiftar. Simhallar är t ex<br />
öppna både vardagar och helger. Många arbetar efter rullande schema<br />
och med fl extid.<br />
4räddningstjänsten. Runt 4.000 medlemmar arbetar i utryckningstjänst.<br />
Veckoarbetstiden är 48 eller 42 timmar beroende på om de arbetar<br />
hela dygnet eller delar av det. De fl esta arbetar delat dygn, där arbets<br />
tid och jour sammanvägs.<br />
DISKUTERA<br />
4Hur ser det centrala kollektivavtalet för just din bransch?<br />
4Vad sägs om arbetstiden?<br />
KORT OM:<br />
KOLLEKTIVAVTAL<br />
Kollektivavtalet är en formell överenskommelse<br />
mellan arbetsgivaren och<br />
<strong>Kommunal</strong>. Där fi nns grunden för dina<br />
villkor i arbetslivet uttalad som en<br />
sorts lägsta nivå på hur du ska ha<br />
det på jobbet, ett skydd mot att bli<br />
utnyttjad.<br />
Kollektivavtalet är ett golv för din<br />
trygghet, dina arbetstider, din övertidsersättning,<br />
din ledighet och din lön.<br />
Kollektivavtal kan slutas på fl era<br />
nivåer. I det centrala avtalet är det<br />
<strong>Kommunal</strong> som central organisation<br />
som gör upp med din arbetsgivares<br />
centrala organisation, till exempel<br />
Sveriges Kommuner och Landsting eller<br />
med Församlingsförbundet för dig som<br />
jobbar i kyrkan.<br />
Facket och arbetsgivaren kan sedan<br />
förhandla fram ännu bättre villkor<br />
lokalt på din arbetsplats. Det kallas då<br />
lokalt kollektivavtal, eller lokalt avtal.<br />
Fördelen med kollektivavtal är<br />
att det gäller för alla medlemmar.<br />
Arbetsgivaren kan inte spela ut<br />
medlemmar mot varandra. Därför är<br />
det också viktigt att så många som<br />
möjligt är medlemmar i facket.<br />
5
Smarthet är<br />
att…<br />
VARA PÅLÄST<br />
Arbetstiden enligt lagen<br />
Även om det är avtalet som styr schemaläggningen på olika<br />
arbetsplatser, är det viktigt att du känner till Arbetstidslagen (ATL).<br />
Den är grunden för hur man handskas med arbetstiden och ger<br />
dig bra grundkunskaper om de olika begrepp och resonemang som<br />
man brukar använda.<br />
Lagen beskriver arbetstiden på olika sätt utifrån vad som gäller i olika<br />
situationer.<br />
ArbeTSTId är den tid du som anställd står till arbetsgivarens förfogande på<br />
din arbetsplats. Det är tid du arbetar eller kan börja arbeta om det behövs.<br />
deN ordINArIe ArbeTSTIdeN får vara högst 40 timmar i veckan för en<br />
heltidsanställd. Man kan också utgå från en fyraveckorsperiod. Under<br />
den perioden får den ordinarie arbetstiden vara högst 160 timmar. I<br />
kollektivavtalet kan man göra upp om kortare eller längre arbetstid per<br />
vecka. I kollektivavtalet kan man också förhandla bort beräkningstiden på<br />
en vecka eller fyra veckor och i stället välja en annan beräkningsperiod.<br />
ÖVerTId är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid. Övertid ska vara<br />
beordrad av arbetsgivaren. Det går med andra ord inte att bara stanna<br />
kvar ett par timmar för att du inte hann klart, om ni inte har gjort upp det<br />
i förväg.<br />
Ibland kan det krävas extra stora insatser av de anställda. Det kanske är<br />
semestertider, ett gäng ska gå på utbildning eller så har en större olycka<br />
hänt och alla resurser i vården måste sättas in. Övertid är med andra ord<br />
tillåten, men den får inte vara hur stor som helst.<br />
Lagen talar om en gräns på högst 48 timmars övertid under en<br />
fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, alternativt<br />
200 timmar per kalenderår och anställd.<br />
Tanken är att övertiden inte får riskera din hälsa. Du får inte jobba så<br />
mycket att du riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka.<br />
JourTId. Under jourtid ska du befinna dig på arbetsplatsen och stå till<br />
arbetsgivarens förfogande när din arbetsinsats behövs. I lagen sätts<br />
gränsen vid 48 timmars jourtid per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per<br />
kalendermånad, men det är vanligt att man har förhandlat fram andra sätt<br />
att beräkna jourtid i kollektivavtalet.<br />
MerTId berör dig som arbetar deltid. Mertid är den tid du arbetar utöver<br />
din ordinarie tid enligt anställningsavtalet. Du kan arbeta mertid när<br />
arbetsgivaren har behov av det, men bara upp till heltid.<br />
rAST ocH PAuS. Du kan ha olika sorters vila under arbetsdagen vilket<br />
också påverkar schemaläggningen. Rast är ett längre avbrott, när du har<br />
rätt att lämna din arbetsplats, t ex vid lunchen. I kollektivavtal kan man<br />
i stället reglera att man får ta ett måltidsuppehåll, som då räknas in i
arbetstiden. Du kan också få göra kortare pauser, för att ta en kopp kaffe.<br />
Den tiden räknas in i arbetstiden och du får då inte lämna arbetsplatsen.<br />
NATTArbeTe är egentligen förbjudet enligt Arbetstidslagen, men om det<br />
ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor<br />
som i så fall ska gälla. Som natt räknas perioden mellan klockan tio på<br />
kvällen och klockan sex på morgonen. Nattarbete har den som arbetar tre<br />
timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod.<br />
Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan.<br />
Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten<br />
påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress. Därför är det extra<br />
viktigt hur natten schemaläggs. Den som inte är tillräckligt utvilad kan<br />
göra allvarliga felbedömningar under sitt nattpass.¨<br />
VILoPerIod. Alla anställda ska ha rätt till minst elva timmars<br />
sammanhängande ledighet under dygnet, enligt Arbetstidslagen.<br />
Dessutom fi nns det särskilda bestämmelser om veckans sammanlagda<br />
vilotid. Vissa undantag kan göras i centrala kollektivavtal.<br />
NÖdFALLSÖVerTId. Alla händelser kan inte förutses och schemaläggas.<br />
Det kan inträffa en naturkatastrof, en brand eller en större trafi kolycka<br />
som ställer helt andra krav på insatser än vad som ryms i det ordinarie<br />
<strong>schemat</strong>. Folk behöver extrainkallas, den som skulle ha gått av sitt skift får<br />
lov att fortsätta. Vid de tillfällena gäller särskilda regler om nödfallsövertid.<br />
De anställda får helt enkelt arbeta så mycket övertid som situationen<br />
kräver. Men om övertiden överstiger två dygn krävs särskilt tillstånd av<br />
Arbetsmiljöverket.<br />
DISKUTERA<br />
4Vilken sorts arbetstid är aktuell på din arbetsplats?<br />
4Hur påverkar det schemaläggningen?<br />
7
Arbetstidens förläggning<br />
Arbetstidslagen gäller alla, även den som har färdiga schemasystem på<br />
datorn och även den som är nöjd med sitt nuvarande schema. Syftet är<br />
att värna en god arbetsmiljö och att se till att alla anställda får rimliga<br />
förutsättningar för att leva ett liv med god hälsa.<br />
De nivåer som anges i lagen ska ses som miniminivåer. I kollektivavtal kan<br />
man komma överens om andra nivåer och villkor, men de får som regel<br />
aldrig vara sämre än det som anges i lagen.<br />
I vissa situationer tillåts avvikelser och då ska de anställda ha rätt till<br />
särskild kompensation för de försämrade villkoren.<br />
Reglerna om hur man beräknar den sammanlagda arbetstiden, reglerna<br />
för beräkning av dygnsvila och reglerna för beräkning av nattarbete är<br />
viktiga byggstenar när ni funderar på ett nytt schemasystem.<br />
§ 10 den sammanlagda arbetstiden<br />
Lagen beskriver hur man ska beräkna arbetstiden. Grundregeln är att<br />
ingen ska arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan, beräknat under<br />
en fyramånadersperiod.<br />
Under den perioden ska du räkna in ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid,<br />
mertid och jourtid, men inte beredskapstid, annat än om du<br />
bryter den för att arbeta. Till arbetstiden hör också semestertid under<br />
perioden och eventuell sjukfrånvaro, kort sagt all tid du ska vara på jobbet.<br />
Taket på 48 timmar går inte att förhandla bort. Det gäller som veckoarbetsmått<br />
för alla. Ingen får jobba mer än så. Däremot går det att förhandla<br />
fram en annan beräkningsperiod än fyra månader. I centrala kollektivavtal<br />
kan beräkningsperioden förlängas till ett år.<br />
Veckoarbetsmåttet på 48 timmar bör inte medföra några problem ute<br />
på arbetsplatserna. OBS! Detta är ingen arbetstidsförlängning utan bara<br />
ett tak för hur mycket du får jobba per vecka. Den ordinarie arbetstiden<br />
regleras i kollektivavtalet.<br />
§ 13 dygnsvila<br />
Reglerna säger att du och alla andra arbetstagare ska ha en sammanhängande<br />
dygnsvila på minst elva timmar under varje 24timmarsperiod.<br />
Man kan få avvika från regeln om det händer något särskilt som arbetsgivaren<br />
inte hade kunnat förutse. Men då ska arbetstagaren också få motsvarande<br />
kompensationsledighet i direkt anslutning till nästkommande arbetspass.<br />
Man kan göra upp om en annan kompensation i lokala kollektivavtal.<br />
Dygnsvilan får inte läggas när som helst, till exempel mitt på dagen.<br />
Den ska enligt grundregeln infalla mellan midnatt och klockan 05.00 på<br />
morgonen om inte allmänhetens behov eller särskilda omständigheter<br />
kräver något annat.<br />
KoMMuNAL SÄGer...<br />
Arbetstidslagen är en skyddslag som<br />
ska se till att din arbetsmiljö är bra<br />
och att din hälsa inte äventyras.<br />
Det är viktigt att reglera rätten<br />
till ledighet. Vissa branscher och<br />
verksamheter kräver avvikelse<br />
från reglerna. Om de villkoren inte<br />
åsidosätter medlemmarnas hälsa<br />
kan <strong>Kommunal</strong> komma överens<br />
med arbetsgivaren om vad som<br />
då ska gälla och föra in detta i ett<br />
kollektivavtal.<br />
oM deT INTe FINNS<br />
NÅGoT AVTAL<br />
Om det inte finns något kollektivavtal<br />
mellan parterna på ditt<br />
avtalsområde är det Arbetsmiljöverket<br />
som bedömer om det är<br />
tillåtet att avvika från reglerna<br />
i Arbetstidslagen. Arbetsmiljöverket<br />
är tillsynsmyndighet och<br />
ska se till att Arbetstidslagen och<br />
föreskrifterna som hänger ihop<br />
med lagen följs.
10<br />
beredSKAP<br />
exeMPeL:<br />
En person arbetar till klockan 20.00<br />
och fortsätter sedan med beredskap<br />
mellan klockan 20.00 och 07.00.<br />
Om hon under den beredskapen<br />
arbetar mellan klockan 05.00 och<br />
07.00 ska hon ha en förlängd vila<br />
i anslutning till nästkommande<br />
arbetspass. I detta fall ska en extra<br />
vila utgå med två timmar.<br />
NATTArbeTe<br />
du KAN TÄNKA SÅ HÄr:<br />
Beräkningsperioden är fyra månader,<br />
till exempel januari till och med april.<br />
Det innebär 120 dagar. Från det räknar<br />
du bort 18 dagar, dvs 24 timmar för<br />
varje sjudagarsperiod. Då får du kvar<br />
102 dagar under perioden. Eftersom<br />
man får jobba åtta timmar natt varje<br />
24timmarsperiod innebär det att du<br />
som mest får arbeta 102 dagar x 8<br />
timmar under fyramånadersperioden.<br />
Hur många timmar man får arbeta<br />
olika nätter sägs inte, vilket kan<br />
betyda att du arbetar sex timmar ena<br />
passet och tolv timmar nästa pass, så<br />
länge du inte överskrider det totala<br />
antalet tillåtna nattimmar, det villsäga<br />
816 timmar.<br />
Villkoren för arbetstider och schemaläggning vid nattarbete måste regleras<br />
på ett tydligt sätt. Om man vill göra avvikelser från lagens regler<br />
om elva timmars sammanhängande dygnsvila under natten måste arbetsgivaren<br />
och facket komma överens om detta i ett centralt avtal eller efter<br />
godkännande av <strong>Kommunal</strong> centralt.<br />
Hur gör man vid beredskap?<br />
Många yrkesgrupper har också beredskap. Man måste inte finnas tillgänglig<br />
på jobbet, men ska vara beredd att rycka in om något inträffar.<br />
Den faktiskt arbetade tiden som bryter dygnsvilan ska enligt lagen<br />
kompenseras med motsvarande vila i direkt anslutning till nästkommande<br />
arbetspass.<br />
§ 13 a Nattarbete<br />
Inom <strong>Kommunal</strong>s avtalsområden finns det många verksamheter som<br />
kräver nattarbete. Det gäller bland annat kollektivtrafiken, brandförsvaret<br />
och vården. Där är det en utmaning att hitta olika schemalösningar som<br />
följer lagens regler, fungerar praktiskt för verksamheten och även ger<br />
rimliga arbetsvillkor för <strong>Kommunal</strong>s medlemmar.<br />
Själva definitionen av nattarbete ser ut så här:<br />
Som natt räknas perioden mellan klockan 22.00 och 06.00.<br />
Med nattarbete menar man att en person arbetar tre timmar<br />
av sitt arbetspass under denna nattperiod.<br />
Men man får inte jobba natt hur mycket som helst. I genomsnitt får<br />
nattarbetet pågå under högst åtta timmar av varje 24timmarsperiod. För<br />
att räkna ut genomsnittet utgår man från en beräkningsperiod på fyra<br />
månader. Under den tiden räknar man semester och sjukfrånvaro som<br />
fullgjord arbetstid. Man räknar också bort 24 timmar från varje påbörjad<br />
period om sju dagar.<br />
Det betyder i praktiken att vissa skift enligt <strong>schemat</strong> kan vara längre än<br />
åtta timmar.<br />
Om nattarbetet innebär särskilda risker eller om jobbet är mycket<br />
fysiskt eller mentalt ansträngande får man inte jämna ut på det sättet. Då<br />
gäller åttatimmarsgränsen strikt. Avvikelser från detta får bara göras om<br />
det inträffar något som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse.<br />
Vad ”särskilda risker” eller ”stor ansträngning” betyder i praktiken<br />
kan man inte läsa ut av förarbetena till Arbetstidslagen. Det får visa sig i<br />
rättspraxis.<br />
Vilka som ska arbeta efter de striktare reglerna om högst åtta timmar<br />
natt per 24timmarsperiod och vilka som ska jobba i genomsnitt åtta<br />
timmar per natt bestäms i en lokal förhandling.<br />
Vill du veta mer om detaljerna för just din arbetsplats kan du vända dig<br />
till sektionen.
DISKUTERA<br />
4Bjud in någon från sektionen för att berätta om Arbetstidslagen,<br />
centrala och lokala kollektivavtal och hur reglerna påverkar arbetet<br />
och schemaläggningen hos just er.<br />
4Hur mycket får man arbeta natt enligt de nya reglerna?<br />
4Gör det skillnad vilket sorts nattarbete man har?<br />
Smarthet är<br />
att…<br />
TA REDA PÅ MER<br />
11
Andra lagar som påverkar<br />
Förutom Arbetstidslagen finns det andra lagar som påverkar<br />
förläggningen av arbetstiden. Det här är några av de viktigaste:<br />
Jämställdhetslagen<br />
Jämställdhetslagen handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter<br />
när det gäller arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.<br />
De ska bland annat ha lika anställnings- och arbetsvillkor, dvs lika lön,<br />
lika arbetstid, lika rätt att begära heltid. Det är naturligtvis en fråga man<br />
bör vara särskilt uppmärksam på när man lägger ut arbetstiden.<br />
Lagen tar också upp kvinnors och mäns lika rätt till utvecklingsmöjligheter<br />
på jobbet. Det gäller framför allt möjligheterna att vidareutbilda sig.<br />
I Jämställdhetslagen finns också förbud mot direkt och indirekt<br />
diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att en man och en kvinna<br />
utför samma jobb men kvinnan har lägre lön. Indirekt diskriminering<br />
kan handla om att en regel på arbetet verkar vara neutral men i praktiken<br />
missgynnar det ena könet.<br />
Semesterlagen.<br />
Semesterlagen säger hur och hur länge anställda har rätt till semester.<br />
Grundregeln är att alla anställda har rätt till fem veckors semester varje år,<br />
oavsett om du är fast anställd eller vikarie, men många kollektivavtal ger<br />
bättre villkor. Semesterrätten gäller redan under första anställningsåret,<br />
fast då är den obetald.<br />
Det går att spara semesterdagar för att ta ut en längre ledighet vid ett<br />
senare tillfälle. Man får spara upp till en vecka om året under fem år, men<br />
man måste ta ut minst 20 semesterdagar per år.<br />
Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket om hur semestern ska<br />
läggas ut under året.<br />
I regel räknas vardagar, men inte helgdagar som semesterdagar. För<br />
dem som arbetar helger kan det se annorlunda ut.<br />
Man kan besluta om andra semestervillkor i centrala avtal.<br />
Föräldraledighetslagen<br />
Den som är arbetstagare och förälder har rätt att vara ledig från sin<br />
anställning för att vårda sitt barn. Rätten att vara ledig gäller till dess att<br />
barnet har fyllt ett och ett halvt år.<br />
Dessutom har föräldern rätt att förkorta sin arbetstid fram till dess<br />
att barnet är åtta år. Man kan vara ledig upp till 1/4-del av sin normala<br />
arbetstid och man har rätt att själv få styra hur ledigheten ska förläggas.<br />
13
1<br />
Att bo så nära att hon kunde cykla till jobbet gav Jessica möjlighet att i lugn och ro kunna hämta barnen på dagis.<br />
Inte bara schemaläggning<br />
Att många har svårt att få tiden att räcka till är inget nytt. Speciellt om familjens behov krockar med<br />
arbetets krav. Särskilt utsatta är förstås småbarnsföräldrarna. Barnsjukdomar vill sällan inordna sig i<br />
<strong>schemat</strong> och tiden med familjen kanske känns alldeles för kort.<br />
För andra kan det handla om att få med de åldrande föräldrarna i livspusslet. Lite vill man kunna<br />
ge tillbaka och i perioder kanske det handlar om att ge stöd och praktisk hjälp flera gånger i veckan.<br />
För någon annan kan det viktiga vid sidan av jobbet<br />
vara att få ägna sig åt studier, frivilligt arbete<br />
eller att sjunga i kör. Schemaläggning handlar<br />
också om allt detta. Det är också ett tillfälle att<br />
se över möjligheten att gå upp till heltid för den<br />
som vill. Den tid vi arbetar ska fungera med livet<br />
i övrigt och då är det naturligtvis guld värt om<br />
du har en schemamodell som tillåter att du som<br />
anställd kan vara med och påverka arbetstidens<br />
förläggning.<br />
För Jessica Waenerlund, 35 år, är det så. Hon<br />
jobbar som undersköterska på Björkbackens<br />
äldrecentrum i Tyresö kommun. Som ensamstående<br />
med två barn på elva och sju år är möjligheten<br />
att styra arbetstiden en förutsättning för att<br />
få ihop allt.
Framför allt är det tiden med barnen som hon<br />
vill prioritera när hon lägger in sin önskemål i den<br />
Time caremodell som man använder på Björkbacken.<br />
– De veckor som jag har barnen vill jag inte<br />
jobba kvällar och helger, säger hon. Men när jag<br />
inte har barnen jobbar jag gärna mer.<br />
”Alla har olika behov, men det brukar fungera<br />
att få ihop <strong>schemat</strong>. Man får anpassa sig lite<br />
och jag tycker att det går jättebra. Time Care<br />
gör att jag kan styra mitt liv lite mer.”<br />
Jessica, barnen och katten Wilma bor i en snyggt<br />
inredd 3:a intill Tyresö Centrum. Inredning är<br />
lite av en hobby för Jessica och stolarna i köket har<br />
hon klätt om själv.<br />
Björkbacken ligger bara fem minuters cykelväg<br />
från hemmet och just närheten till jobbet är extra<br />
viktig för att hela familjen ska må bra, menar hon.<br />
– Tidigare jobbade jag i Västerhaninge och<br />
hade långa restider. Jag gick hemifrån kvart i<br />
sju och kom hem klockan fem. Det stora barnet<br />
fick ta jättestort ansvar och hämta och lämna sin<br />
lillasyster nästan alla dagar. Det var fruktansvärt<br />
stressigt och kändes inte bra. Men det är helt<br />
borta nu. Nu kan jag arbeta korta dagar när jag<br />
har barnen och hämta min sjuåring på fritis<br />
klockan två eller tre och gå hem och laga mat i<br />
lugn och ro.<br />
Att få lugn och ro i vardagen är viktigt för<br />
henne och så är det nu. Hon trivs jättebra på<br />
sitt nya jobb, barnen har rimliga tider och själv<br />
hinner hon med sitt stora intresse för träning och<br />
simning.<br />
– Jag vill ju också försöka hinna träffa vänner,<br />
mina syskon och min mamma. Men de flesta<br />
andra är ju lediga när det är helg medan jag<br />
jobbar ganska ofta. Det trivs jag inte med. Om<br />
jag kunde få lägga ett drömschema skulle det inte<br />
finnas med helgjobb.<br />
De veckor som hon inte har barnen ser helt<br />
annorlunda ut. Dagarna på jobbet blir längre och<br />
hon hoppar gärna in om det blir ett kortare eller<br />
längre vikariat ledigt. Hon är oftast bara ledig en<br />
dag i veckan.<br />
Jessica Waenerlund arbetar 75 procent, men<br />
skulle helst vilja ha heltid för att klara ekonomin.<br />
Tillsammans med sina kolleger lämnar hon i<br />
början av varje sexveckorsperiod in önskemål<br />
om när hon vill jobba. Alla vet grundförutsättningarna,<br />
på dagtid måste de vara fyra på plats<br />
och på kvällen behövs tre.<br />
Björkbacken är ett korttidsboende för patienter<br />
som ska rehabiliteras efter hjärt/kärlsjukdom<br />
eller en stroke och har också öppet på helgerna.<br />
Det betyder att personalen i genomsnitt måste<br />
jobba varannan helg. Nattpersonalen har ett eget<br />
schema.<br />
– Vi som jobbar på Björkbacken är mellan 25<br />
och 60 år och befinner oss i olika skeden i livet,<br />
säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov,<br />
men det brukar fungera att få ihop <strong>schemat</strong>.<br />
Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går<br />
jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv<br />
lite mer.<br />
När Jessica Waenerlund tänker på framtiden<br />
är det inte säkert att hon kommer att finnas kvar<br />
inom vården.<br />
– Jag tycker att det är väldigt kul att plugga<br />
och har funderat på att läsa vidare, säger hon.<br />
Jag har inte funderat klart – det är en ekonomisk<br />
fråga – men jag kanske kan jobba samtidigt<br />
som jag läser på högskolan. Egentligen vill jag<br />
arbeta med personalfrågor. Om jag vore miljonär<br />
skulle jag läsa vidare. Samtidigt trivs jag jättebra<br />
som undersköterska och jag tycker att vi gör ett<br />
jättebra jobb.<br />
Vi befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund.<br />
Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop <strong>schemat</strong>.<br />
15
Ta kommandot på din<br />
egen arbetsplats<br />
Rent formellt är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns<br />
ett fungerande schema för din arbetsplats. Men eftersom arbetstiderna<br />
är en så viktig del i din arbetsmiljö är det smart att du och<br />
dina arbetskamrater engagerar er och tar kommandot över hur<br />
arbetstiderna förläggs.<br />
Om ni är med på ett tidigt stadium har ni stora möjligheter att påverka hur<br />
tiden läggs ut. De erfarenheter ni har av vilka insatser som behövs under<br />
olika delar av dagen är ovärderlig information och hjälper arbetsgivaren<br />
och er själva att hushålla med de resurser som finns.<br />
När man diskuterar arbetstiden är det många frågor som finns i luften<br />
samtidigt. En del är viktiga på kort sikt, andra på längre sikt. Ni kanske<br />
måste lösa vikariesituationen över sommaren eller faktiskt hitta en helt ny<br />
modell för schemaläggning som en del av en omorganisation som har gett<br />
er nya arbetsuppgifter och ansvarsområden.<br />
Några frågor kan vara oerhört viktiga för dig som individ. Högst konkret<br />
kanske det handlar om att din sambo har bytt jobb och att ni måste få<br />
ihop familjepusslet på ett nytt sätt, samtidigt som du äntligen har kommit<br />
in på en kurs som du gärna vill gå.<br />
Det kan också handla om nya villkor för hela verksamheten. Politikerna<br />
i kommunen har bestämt sig för att miljöanpassa sophanteringen samtidigt<br />
som renhållningen får mandat att ta nya uppdrag från industrin. Nya bilar,<br />
nya rutter, ändrade tjänster och nya tider.<br />
Kanske är ni på väg att lägga om rutinerna helt på det äldreboende där<br />
du jobbar.<br />
Oavsett hur skälen ser ut, är det viktigt att du behåller din fackligt kloka<br />
blick när ni diskuterar förändringarna. Är syftet med förändringen klart, t<br />
ex är det frågan om en besparing? Tänker ni utvärdera förändringen efter<br />
en tid? Det här är några bra saker att tänka på i det arbetet:<br />
LÄS PÅ. Att diskutera schemaläggning kräver att du är påläst och har<br />
en tydlig idé om hur ni kan arbeta. Sätt dig in i de regler som gäller<br />
i Arbetstidslagen och framför allt det centrala kollektivavtal och<br />
eventuellt lokala avtal som gäller på din arbetsplats. Titta även på de<br />
protokollsanteckningar som följer avtalet. Vilka förändringar är möjliga att<br />
göra? Hur har andra gjort?<br />
VAr uTe I God TId. Tänk på att samtal och diskussioner tar tid. Du kan<br />
inte nå alla medlemmar med kort varsel och begära att de omedelbart ska<br />
ha en åsikt när det gäller schemaläggningen. Man behöver smälta förslag<br />
och tid att sätta sig in i vilka konsekvenser olika modeller kan få.<br />
Ta en grundläggande diskussion. Arbetstider och schemaläggningen<br />
påverkar väldigt tydligt alla medlemmars vardag. Samtidigt får man inte<br />
Smarthet är<br />
att…<br />
VARA UTE I GOD TID<br />
17
1<br />
glömma bort de stora viktiga principerna som bör styra. Därför är det<br />
viktigt att ta en grundläggande diskussion på arbetsplatsen om vad som är<br />
viktigt.<br />
KoNTAKTA SeKTIoNeN. Schemaläggning kan vara ett knepigt ämne att få<br />
grepp om. Det är en viktig facklig fråga som mycket tydligt hänger ihop<br />
med kollektivavtalet. Därför är det bra om du och dina arbetskamrater<br />
kontaktar sektionen för att få råd om hur ni ska föra diskussionerna med<br />
arbetsgivaren på bästa sätt. På så sätt slipper ni kanske onödigt arbete och<br />
kan dra nytta av erfarenheter som andra har gjort före er.<br />
rÄKNA PLuS ocH MINuS. Schemaläggning och arbetstider är hårdvaluta<br />
när det gäller din arbetsdag och din trivsel på jobbet. Här gäller det<br />
att inte sälja ut en förmån i den gamla överenskommelsen, om ni inte<br />
får en motsvarande förmån i de nya reglerna. Ni kanske vill byta<br />
övertidsersättning mot ett generellt lönepåslag på 1200 kronor i månaden.<br />
Risken är att det påslaget inte syns i kommande löneförhandlingar. Efter<br />
några år har påslaget ”ätits upp”. Ni närmar er successivt era kolleger på<br />
andra arbetsplatser och ligger inte längre 1200 kronor över, som tanken<br />
var. Om ni vill göra den typen av byte är det viktigt att tidsbegränsa<br />
överenskommelsen och sedan utvärdera hur det har fungerat, till exempel<br />
efter ett år eller två.
Hur PÅVerKAS ArbeTSMILJÖN? När ni tänker på schemaläggningen är det<br />
viktigt med den fackliga örnblicken. Vad betyder den modell ni skulle vilja<br />
ha utifrån olika fackliga strategier, till exempel när det gäller arbetsmiljön?<br />
Innebär det nya <strong>schemat</strong> att Lisa eller Kalle får arbeta ensam någon av<br />
helgerna? Vad betyder <strong>schemat</strong> sett utifrån patienternas säkerhet eller hur<br />
ni hanterar extra riskfyllda moment i jobbet?<br />
TÄNK LÅNGSIKTIGT. Även om ni nu är ense om en bra förläggning av arbetstiden,<br />
ska <strong>schemat</strong> fungera över längre tid. Hur påverkas bemanningen?<br />
Är de nya villkoren rimliga för en nyanställd? Är det någon som vill ta<br />
över riktigt långa helgpass i utbyte mot fl era lediga dagar mitt i veckan,<br />
om ett sådant pass blir ledigt?<br />
SAMLA ArGuMeNT. När ni så småningom tar diskussionen med arbetsgivaren<br />
är det klokt att ha samlat på bra argument, gärna redovisade utifrån<br />
verksamhetens behov. ”Med den här modellen får vi gladare barn, nöjdare<br />
patienter, bättre ekonomi och en personal som mår bättre”, eller hur ni nu<br />
ser fördelarna.<br />
SKAPA eNIGHeT. Alla tycker inte om förändringar, särskilt inte förändringar<br />
som vänder upp och ned på de rutiner man har byggt upp i sin privata<br />
värld. Men det är viktigt att ni lyckas skapa enighet när det gäller schemaläggningen.<br />
Glöm bara inte att det faktiskt är arbetsgivaren som fattar<br />
beslutet om hur <strong>schemat</strong> förläggs.<br />
beSLuT PÅ rÄTT NIVÅ. Arbetsgivaren ska alltså fatta beslutet om ny schemaläggning<br />
i samråd med facket och utifrån gällande regler i lagar och<br />
avtal. Avtal om avvikelser från reglerna ombesörjs av ombudsmannen på<br />
avdelningen. Som också tar hand om tvister för brott mot det centrala kollektivavtalet.<br />
SAMTALA OM<br />
Börja gärna med ett inledande samtal om hur <strong>schemat</strong> fungerar.<br />
4Hur fungerar det i dag?<br />
4Vad vill ni ändra på?<br />
4Gör ni rätt saker vid rätt tidpunkt?<br />
4Kommer verksamheten att ställa nya krav på bemanningen?<br />
1
20<br />
Schemaläggning kan vara pilligt och krångligt men det handlar om att göra det bästa för alla.<br />
Nya scheman när lagen ändrades<br />
Det nya <strong>schemat</strong> blev inte toppen, men acceptabelt, även om det leder till sämre service för de<br />
boende. Så kan man sammanfatta konsekvenserna av de nya reglerna i Arbetstidslagen för de<br />
anställda på fem gruppboenden i Kortedala utanför Göteborg.<br />
– Nu måste vi jobba fler helger och valfriheten är mindre, konstaterar Anna Maria Saastamoinen,<br />
schemaansvarig på sektionen i Kortedala. Tidigare behövde vi bara jobba var tredje helg. Nu måste<br />
vi jobba tre helger av sex på mitt gruppboende Fjällbopark 18–20.<br />
Det är många arbetsplatser i kommuner och<br />
landsting som har kämpat för att hinna ändra<br />
sina scheman i tid till årsskiftet 2006/2007.<br />
Gruppboendena för funktionshindrade i<br />
Kortedala hör till dem som gick i mål som det<br />
var tänkt. Från och med den första januari 2007<br />
jobbar personalen efter de nya reglerna.<br />
– Men det var inte lätt att få till det nya<br />
<strong>schemat</strong>, konstaterar Anna Maria Saastamoinen.<br />
Och trots att jag har varit med på två<br />
informationsmöten och har stor erfarenhet av<br />
schemaläggning händer det att jag gör fel.<br />
Det är hon som har varit fackets vakande<br />
öga när det gäller de nya arbetstiderna. Många<br />
scheman har passerat hennes ögon.<br />
Men hon har inte varit ensam. En särskild<br />
schemagrupp bestående av de schemaansvariga<br />
på fem gruppboenden för funktionshindrade har<br />
tillsammans försökt att få ihop de nya reglerna<br />
med de behov som de boende och verksamheten<br />
har. Och naturligtvis personalens eget behov av<br />
att få en fungerande privat vardag, trots de nya<br />
arbetstiderna.<br />
Anna Maria berättar om gruppens arbete och<br />
konsekvenserna för verksamheten tillsammans<br />
med Carina, Natalie, Cattis, Marlen och Rigmor,
som är samordningsansvarig för de olika boendena.<br />
Till en början har schemagruppen arbetat fram<br />
ett grundschema.<br />
– Valfriheten har vi väntat med. Vi måste först<br />
få bas<strong>schemat</strong> att fungera, säger Anna Maria.<br />
Tack vare att arbetsgivaren var ute i god tid,<br />
kom också diskussionerna i sektionen igång<br />
relativt tidigt under hösten.<br />
– Arbetsgivaren har haft en schemaexpert som<br />
har åkt runt och pratat med olika arbetsplatser<br />
för att underlätta arbetet, fortsätter hon. Det är<br />
ju också arbetsgivaren som bestämmer <strong>schemat</strong>.<br />
Många tror att det är facket. Så är det alltså inte,<br />
men vi får naturligtvis ha synpunkter och lägga<br />
fram förslag. Bra scheman gör att det blir mindre<br />
gnissel på arbetsplatserna.<br />
En viktig fråga har varit hur man bestämmer<br />
”brytpunkten”, d v s det klockslag som man sätter<br />
för att kunna beräkna dygnsvilan. Det påverkar<br />
alla beräkningar under schemaperioden.<br />
– Vi har fått pröva oss fram och har just nu<br />
hamnat i ett läge där <strong>schemat</strong> passar verksamheten,<br />
men då det är svårt för mig som fackligt<br />
förtroendevald att få in facklig tid, säger Anna<br />
Maria. Men det löser vi.<br />
– Med de nya reglerna är det också svårt att<br />
få tid för arbetsplatsträffar, säger hon. Ett förslag<br />
från arbetsgivaren är att vi ska ha ett heldagsmöte<br />
varannan månad och sedan två tvåtimmarsmöten,<br />
men det har vi inte diskuterat klart.<br />
Hur fungerade det att arbeta fram nya scheman?<br />
– De olika boendena har olika verksamhet<br />
och det gällde att ta hänsyn till det när vi<br />
konstruerade deras olika scheman, säger Rigmor.<br />
Fjällängeln måste till exempel ha nattvak, medan<br />
verksamheten här på Fjällbogården 18–20 har<br />
sovande jour. Det påverkar i sin tur hur många<br />
helger i månaden personalen måste jobba.<br />
Hon betonar att det är viktigt att man känner<br />
till verksamhetens behov när man lägger <strong>schemat</strong>.<br />
De andra i schemagruppen accepterar läget,<br />
men ser klara försämringar när det gäller<br />
arbetstiden, både för egen del och när det gäller<br />
verksamheten.<br />
– Tidigare har vi arbetat i sexveckorsschema<br />
och haft stor frihet att lägga in våra önskemål,<br />
säger Carina. Vi har också kunnat byta med var<br />
andra. Om jag har velat och det har fungerat för<br />
de andra har jag kunnat arbeta två helger i rad för<br />
att sedan vara ledig i fyra helger.<br />
Flexibiliteten har gjort det möjligt för de<br />
anställda att till exempel gå ganska tidskrävande<br />
utbildningar och ha privata aktiviteter vid sidan av<br />
jobbet.<br />
– De gamla reglerna gjorde det lättare, säger<br />
Natalie.<br />
Nu blir det betydligt krångligare och svårare<br />
med de egna önskemålen. Marlen får till exempel<br />
göra avkall på en del av sitt resande. För andra<br />
blir det mindre tid för vänner och familjen.<br />
”Arbetsgivaren har haft en schemaexpert<br />
om har åkt runt och pratat med olika arbetsplatser<br />
för att underlätta arbete.<br />
Det är ju också arbetsgivaren som bestämmer<br />
<strong>schemat</strong>. Många tror att det är facket.<br />
Så är det alltså inte”<br />
Men störst problem är ändå att flexibiliteten för<br />
verksamheten försvinner med de nya reglerna,<br />
menar deltagarna i schemagruppen. Det blir inte<br />
lika lätt att jobba extra ett par timmar om någon<br />
boende till exempel skadar en tand och akut<br />
måste få hjälp att ta sig till tandläkaren. Det kan<br />
förskjuta <strong>schemat</strong>iderna helt och göra att man inte<br />
kan gå på sitt ordinarie schema dagen efter.<br />
Med de nya arbetstiderna kan också det också<br />
bli svårt att ordna de sociala aktiviteterna utanför<br />
gruppboendet, det som är en så viktig del i verksamheten,<br />
menar de.<br />
Arbetstiderna som gäller så här i början av året<br />
är ett försöksschema och nästa period är det dags<br />
att ta hänsyn även till de personliga önskemålen.<br />
Det blir pilligt och krångligt, men det handlar om<br />
att göra det bästa även om de nya arbetstiderna<br />
helt klart innebär försämringar, menar gruppen.<br />
– Samtidigt har jag hört att en del anställda<br />
inom äldreomsorgen faktiskt har fått ett bättre<br />
schema med de nya reglerna, säger Anna Maria<br />
Saastamoinen. De kan jobba längre pass på helgerna<br />
och får en mer sammanhängande ledighet<br />
jämfört med tidigare.<br />
21
Att lägga scheman<br />
Kortedala är ett exempel bland många på hur man har valt att styra<br />
schemaläggningen lokalt. Det gamla systemet har arbetats om så att<br />
det ska fungera med de nya reglerna i Arbetstidslagen.<br />
Det gäller naturligtvis för alla andra också. Även färdiga schemamodeller<br />
måste anpassas efter de nya reglerna.<br />
Det finns många datorprogram man kan välja bland när man ska införa<br />
en ny schemamodell. Klokt är att du och dina arbetskamrater börjar med<br />
att diskutera hur ni själva skulle vilja lägga era scheman, vad verksamheten<br />
behöver och vilka särskilda krav som arbetsgivaren har. Därefter är det<br />
dags att se efter om ni kan få hjälp av några befintliga program eller om<br />
ni kan inspireras av hur andra har arbetat. Kanske ni kan rucka på några<br />
av era krav om modellen i övrigt verkar bra. Kanske ni i stället ska be om<br />
hjälp att konstruera ett eget system.<br />
Det är viktigt att era behov lokalt styr vilken arbetstidsmodell ni väljer.<br />
Men ni måste se till att följa de grundläggande trygghetskraven som finns i<br />
centrala och lokala avtal. Om ni vill ändra de grundläggande förutsättningarna<br />
är det viktigt att arbeta tillsammans med ombudsmännen på<br />
avdelningen. Det är bara de som har rätt att sluta avtal med arbetsgivaren<br />
om nya villkor, d v s om avsteg från det centrala kollektivavtalet.<br />
Olika mOdeller för schemaläggning/arbetstidsmOdeller<br />
Det finns många spännande sätt att lägga scheman som passar både verksamheten<br />
och anställda. Uppfinningsrikedomen är stor lokalt och det finns många etablerade<br />
schemasystem som kan användas. De olika modellerna kan rymma flera aspekter av<br />
arbetstiden, som arbetstidens längd, förläggning och sysselsättningsgraden.<br />
Gemensamt för många av modellerna är att de är flexibla både när det gäller<br />
de anställdas önskemål och när det gäller verksamhetens behov av olika<br />
bemanning vid olika tider på dygnet. De ger ofta arbetstagarna ett stort<br />
inflytande över arbetstiden och också en större chans till heltidstjänster.<br />
Fördelarna med de olika arbetstidsmodellerna är uppenbara. Förutom<br />
att de anställda får bättre inflytande, kan man se positiva effekter på<br />
arbetsmiljön och att hälsan blir bättre. Samtidigt bör man fundera på<br />
eventuella risker och problem. Från utvärderingar av olika modeller vet<br />
man att långsiktigheten och stabiliteten i verksamheten kan bli lidande.<br />
Det finns även en risk att grundbemanningen blir för låg. Det är klokt att<br />
fundera på frihetens avigsidor för enskilda arbetstagare. Å ena sidan kan<br />
man påverka när man är ledig och när man jobbar och på så sätt lättare<br />
få ihop arbets<strong>schemat</strong> med livs<strong>schemat</strong> i övrigt. Å andra sidan kan en del<br />
uppfatta möjligheterna som otrygghet. Man vet aldrig vad som gäller och<br />
<strong>schemat</strong> ändrar sig hela tiden. Om man arbetar efter ett poängsystem, där<br />
arbetspass som är mindre attraktiva ger högre poäng, finns också risken<br />
att en del anställda arbetar mycket och länge på obekväma arbetstider.<br />
Vilket i längden kan vara stressande och ohälsosamt.<br />
Smarthet är<br />
att…<br />
DISKUTERA MED FLERA<br />
2
2<br />
KoMMuNALS<br />
ArbeTSTIdSPoLITISKA<br />
MÅL<br />
Heltidsarbete en rättighet – deltidsarbete<br />
en möjlighet.<br />
Anställningar ska vara tillsvidareanställningar<br />
Arbetsorganisationen ska möjliggöra<br />
heltidsarbete.<br />
Arbetsvillkor, reell bemanning och<br />
arbetstyngd ska utformas så att<br />
medlemmarna kan välja att arbeta<br />
heltid. Dessutom måste fördelningen<br />
av det obetalda hemarbetet mellan<br />
män och kvinnor möjliggöra heltidsarbete<br />
<strong>Kommunal</strong> ska främja lokala arbetstidslösningar<br />
som inom ramen för<br />
trygga kollektivavtal gör det möjligt<br />
för medlemmarna att ha inflytande<br />
över sin arbetstid, dess förläggning,<br />
längd och omfattning.<br />
Läs mer i Hela tiden, som godkändes<br />
av <strong>Kommunal</strong>s förbundsmöte 200 .<br />
Så här fungerar några av de vanligaste modellerna. Självklart måste de anpassas<br />
efter de nya reglerna i Arbetstidslagen som gäller från och med den 1<br />
januari 2007. En längre beskrivning av modellerna och lokala erfarenheter<br />
av att använda dem finns i <strong>Kommunal</strong>s skrift ”Att förlägga sin tid” från 2006.<br />
Individuellt förlagd arbetstid<br />
Det finns många olika tekniska lösningar som gör att personalen på ett<br />
demokratiskt sätt kan få vara med och påverka sin arbetstid. Säkert har du<br />
hört talas om Time Care, Frida, Medvind och Palett. De är olika system<br />
för egenplanering av arbetstiden och har använts de senaste tio åren.<br />
Grundtanken är att året är indelat i olika schemaperioder och inför varje<br />
ny period gör personalen ett nytt schema. Ingen har förtur till något av<br />
arbetspassen utan bemanningen görs från grunden varje ny period. Ofta<br />
går det till så att de anställda skriver in sina önskemål och sedan är det en<br />
liten arbetsgrupp som ställer samman önskemålen och jämkar ihop dem.<br />
Den här sortens schemamodeller är vanligast inom äldreomsorgen och<br />
hälso och sjukvården. Framför allt är det undersköterskor, vårdbiträden,<br />
skötare, personliga assistenter och barnsköterskor som arbetar på detta sätt.<br />
På vissa håll har man lagt in friskvård, tid för kompetensutveckling,<br />
årsarbetstider och flextider i de olika systemen.<br />
Fördelarna är många. Det visar inte minst de lokala erfarenheterna. I<br />
<strong>Kommunal</strong>s redovisning av de olika modellerna är det tydligt att de arbetsplatser<br />
som har lagt upp <strong>schemat</strong> på detta sätt har fått mycket lättare<br />
att bemanna arbetspass som tidigare varit oattraktiva, som vissa nattpass<br />
(se rapporten ”Att förlägga sin tid”).<br />
Att själv kunna påverka sin arbetstid har också skapat stor delaktighet i<br />
verksamheten. Man ändrade rutiner så att schemaläggningen bättre passade<br />
verksamhetens behov och på så sätt blev arbetsmiljön bättre. Den stora<br />
vinsten för de anställda var också att arbetstiden lättare gick att förena<br />
med fritiden och familjens behov. Att alla jobbade med alla ledde också till<br />
en djupare gemenskap i arbetsgruppen.
För arbetsgivaren var fördelarna jämnare bemanning. Det blev lättare att<br />
täcka upp för planerad frånvaro och bevilja ledighet. Kostnaden för<br />
vikarier minskade tydligt. Nackdelen för arbetsgivaren är att själva schemaläggningen<br />
inför varje period tar tid och därmed kostar pengar, att valet<br />
av olika pass kan skapa konflikter i arbetsgruppen och att cheferna kan<br />
uppleva att de har mindre kontroll och makt över medarbetarna.<br />
Den mest kritiska punkten är ändå själva nivån för grundbemanning.<br />
Risken är att den sätts för lågt vilket leder till ett mycket stressigare arbete,<br />
där det till och med kan vara svårt att ta ut sin rast.<br />
Poängmodeller<br />
Inom hälso och sjukvården är det också vanligt med olika poängmodeller,<br />
där arbetspassen är olika mycket värda beroende på hur attraktiva de är.<br />
Som anställd kan man till exempel välja att jobba på nätter och storhelger.<br />
På så sätt kan man tjäna mer för samma arbetad tid.<br />
Fördelarna är att de anställda kan påverka både lönen och arbetstiderna.<br />
Nackdelar kan visa sig om arbetsgivaren inte tar in ersättare om bemanningen<br />
minskar. För en del kan schemasystemet kanske bli en ekonomisk<br />
fälla med behov av hög lön, vilket leder till att man åtar sig fler oattraktiva<br />
arbetspass, upplever stress och dålig arbetsmiljö.<br />
De lokala erfarenheterna av att arbeta med olika poängmodeller skiftar<br />
och hänger bland annat ihop med hur modellen är konstruerad. Erfarenheterna<br />
av modeller som är relaterade till lön är sämre än för modeller<br />
som är relaterade till tid.<br />
Om schemamodellen knyts till lönen, blir varje arbetad timme värd<br />
olika mycket i pengar beroende på hur attraktivt arbetspasset är. Genom<br />
att arbeta på obekväma tider kan de anställda kvittera ut högre lön.<br />
25
2<br />
cITAT ur HeLA TIdeN<br />
oM FLyTANde TId:<br />
Avtal som innehåller så kallad flytande<br />
tid, det vill säga arbetstid som<br />
inte är schemalagd, kan innebära<br />
problem för personer som arbetar<br />
deltid. I dessa fall står personerna<br />
inte till arbetsmarknadens förfogande<br />
utan till den enskilde arbetsgivarens<br />
förfogande. Resultatet blir att dessa<br />
personer inte har rätt till ersättning<br />
från a-kassan när arbetsgivaren inte<br />
kan erbjuda önskad sysselsättningsgrad.<br />
Förändringar i sysselsättningsgraden<br />
påverkar även den sjukpenningsgrundande<br />
inkomsten (SGI) som<br />
ligger till grund för ersättning vid<br />
sjukdom samt vid vård av barn och<br />
föräldraledighet.<br />
Den andra varianten kopplar arbetspassen till tid. Den anställde ska<br />
varje vecka samla ihop ett visst antal poäng som motsvarar sysselsättningsgraden.<br />
Ett attraktivt dagpass mitt i veckan kan då vara värt mindre tidpoäng<br />
jämfört med ett oattraktivt pass på nyårsafton.<br />
I en del fall har poängmodellen som är kopplad till tid blivit dyrare för<br />
arbetsgivaren. I ett fall uppfattade både ledning och personal att arbetstiden<br />
kapats för mycket, samtidigt som det har varit svårt att styra bemanningen.<br />
Modellen uppfattades inte ha någon effekt på vare sig rekrytering,<br />
personalomsättning eller frånvaro. Dessutom har själva bemanningen enligt<br />
arbetsgivaren tagit mycket tid och lett till konflikter i arbetsgruppen.<br />
I ett annat fall var erfarenheterna betydligt bättre. Personalen uppfattade<br />
att schemamodellen ledde till bättre framförhållning för verksamhetsplaneringen,<br />
minskade behovet av externa vikarier och gav en jämnare<br />
bemanning under hela dygnet.<br />
De lokala erfarenheterna av poängmodellen relaterad till lönen är ändå<br />
att modellen sammantaget har fler nackdelar än fördelar. Den har medfört<br />
att tid för kompetensutveckling, möten, raster och överlappningstid har<br />
minskat markant. Kontinuiteten har minskat när arbetslag har brutits upp<br />
och personalen har arbetet i nya konstellationer.<br />
Erfarenheterna av att i stället arbeta med en poängmodell som är relaterad<br />
till tid är betydligt bättre. Personalen talar om bättre inflytande och<br />
bättre arbetsmiljö. De tycker att framförhållningen i planeringen har blivit<br />
mycket bättre, att stressen har minskat och att fler är engagerade i verksamhetsplaneringen.<br />
En nackdel med att lägga <strong>schemat</strong> med hjälp av en poängmodeller är<br />
ändå att systemet tar för lång tid att administrera.<br />
Poängmodeller är framför allt vanliga bland undersköterskor och barnsköterskor.<br />
3-3-modellen<br />
Det här är en populär arbetstidsmodell som används i både offentlig och<br />
privat verksamhet, framför allt inom äldreomsorg och hälso och sjukvård.<br />
Det finns numera olika varianter av 33modellen, som går ut på att<br />
man arbetar tre dagar och sedan är ledig tre dagar, oavsett om det är helg<br />
eller inte. Dessutom förfogar arbetsgivaren över ytterligare ett antal dagar<br />
där personalen kan schemaläggas. Denna tid kan vara olika lång på olika<br />
arbetsplatser och variera mellan 15 och 21 dagar. De extra dagarna kan till<br />
exempel användas vid korttidsfrånvaro, ökad vårdtyngd och kompetensutveckling.<br />
Ibland avviker 33modellen från reglerna i det centrala avtalet. Avvikelserna<br />
finns då framförhandlade i det lokala avtalet. Det kan till exempel<br />
handla om längre schemaläggningsperioder.<br />
Överlag har modellen många fördelar. De tre lediga dagarna gör att man<br />
hinner vila ut mellan passen, vilket troligen kan leda till lägre sjukfrånvaro.<br />
Nackdelar kan vara att man arbetar fler helgpass än med ett vanligt schema<br />
och att man som anställd inte har kontroll över den flytande tiden.
För arbetsgivaren är fördelarna uppenbara. Personalen är mer nöjd och<br />
upplever att den orkar mer, sjukfrånvaron sjunker ofta och bemanningen<br />
är jämnare. Den arbetsgivare som vill kan bygga upp vikariepooler och<br />
fler i den ordinarie personalen kan rycka in vid sjukskrivningar och på helger.<br />
Nackdelen är till en början högre kostnader på grund av den kortare<br />
arbetstiden.<br />
Många som prövat 33modellen lokalt har valt att göra det för att förbättra<br />
personalens hälsa, genom bättre återhämtning mellan arbetspassen.<br />
Tanken har också varit att personalens delaktighet ska öka och att bemanningen<br />
ska bli jämnare över veckans dagar. Det i sin tur ska leda till en<br />
bättre kvalitet i verksamheten. Förhoppningen har också varit att man<br />
inte ska behöva kalla in så många vikarier och att det ska vara lättare att<br />
rekrytera ny personal.<br />
33modellerna verkar ha gett bra resultat. Många anställda berättar<br />
att värk i axlar, rygg och nacke har minskat. Sömnen har blivit bättre. Det<br />
har i sin tur lett till att personalen tycker att arbetsmiljön har blivit bättre.<br />
Man orkar mer både på jobbet och fritiden och balansen mellan de båda<br />
världarna har blivit bättre.<br />
Dessutom har stressen minskat och personalen uppskattar de fasta arbetslag<br />
som blivit följden av den nya schemamodellen. Och när det behövs<br />
vikarier är det erfaren och känd personal som kommer in.<br />
För verksamheten har systemet blivit dyrare och för personalen finns<br />
det trots allt nackdelar. Man träffar inte längre alla sina arbetskamrater.<br />
Schemat leder också till att man jobbar många helger, vilket gör jobbet tungt.<br />
Det blir svårare att umgås med familjen och vänner. En annan nackdel är<br />
att deltidsanställda måste arbeta samma antal dagar som heltidare.<br />
Olika 33modeller används framför allt av personalgrupper som vårdbiträden,<br />
undersköterskor, mentalskötare och barnsköterskor.<br />
27
2<br />
Årsarbetstid<br />
Att lägga <strong>schemat</strong> utifrån den samlade årsarbetstiden är inget nytt. Det<br />
har gjorts sedan ett tiotal år och ofta används modellen tillsammans med<br />
individuellt förlagd arbetstid, timbank och flextidsavtal. Det är inte ovanligt<br />
att man väljer att använda <strong>schemat</strong>ekniska planeringsprogram som<br />
Time Care, Frida och Palett.<br />
Modellen används hos både offentliga och privata arbetsgivare och går<br />
ut på att varje anställd har en timbank för året med plus och minustid.<br />
Schemat läggs utifrån personalens önskemål och verksamhetens krav<br />
under en period i taget, d v s ett bestämt antal veckor. Med jämna mellanrum<br />
stäms vars och ens timmar av.<br />
Fördelarna är att personalen kan styra sin tid. Det finns utrymme för<br />
sammanhållen ledighet och skapar också större sammanhållning i arbetsgruppen.<br />
Lokalt har syftet varit att ge personalen ökade möjligheter att styra över<br />
sin tid och de utvärderingar som har gjorts har också visat att flexibiliteten<br />
uppskattas av personalen. Den gör det möjligt att utnyttja den arbetsfria<br />
tiden bättre och många småbarnsföräldrar anser att den förenklar tillvaron.<br />
Årsarbetstidsmodellen har dessutom ofta lett till en större rotation på<br />
arbetspass och arbetsuppgifter, vilket skapar större förståelse inom personalgruppen.<br />
På så sätt höjs också kompetensen hos personalen och effektiviteten<br />
blir bättre.<br />
Timbanksmodellen<br />
Den som arbetar efter en timbanksmodell kan välja att jobba hårdare en<br />
period för att ta ut en större ledighet under en annan period. Man kan<br />
med andra ord – inom en viss gräns – samla på sig plus och minustid i<br />
<strong>schemat</strong> genom att förlägga arbetstiden på olika sätt.
Nu fi nns det många variationer av timbanksmodellen, men de fl esta har<br />
en gräns för hur stor den överskjutande och underskjutande arbetstiden<br />
får vara. Den tid som kan användas på kontot gäller ofta en begränsad del<br />
av arbetstiden och vissa varianter har också en lägsta gräns när lönen inte<br />
påverkas av ställningen på arbetstidskontot.<br />
Ofta används timbanksmodellen tillsammans med en annan arbetstidsmodell,<br />
till exempel årsarbetstid eller önskeschema av något slag. Ibland<br />
fungerar timbankskontot för att höja sysselsättningsgraden.<br />
Ett av de viktigaste motiven för timbanksmodellen har varit att man<br />
behöver kunna anpassa bemanningen efter arbetsintensiteten, att kunna<br />
kalla in eller skicka hem personal. Men också att ge personalen större<br />
infl ytande över arbetstidens förläggning och sysselsättningsgrad.<br />
Erfarenheterna av hur det har fungerat i praktiken har varit blandade.<br />
På vissa håll upplever personalen mera delaktighet och de anställdas<br />
sysselsättningsgrad har kunnat ökas. På andra håll upplevs systemet som<br />
stressigt och osäkert. I Malmö önskar personalen en bättre framförhållning<br />
så att de ska veta mer när arbetstidsmodellen ska tillämpas.<br />
På fl era ställen fungerar timbanksmodellen som en vikariepool. Det har<br />
lett till att kostnaderna för vikarier, mertid och övertid delvis har sjunkit.<br />
Personalpool, interna bemanningsföretag och fl exteam<br />
En del verksamheter i kommuner och landsting använder sig av personalpooler,<br />
interna bemanningsföretag och fl exteam. Ofta anställs personal direkt<br />
till personalpoolen, men poolen kan också ingå som en del i ett större<br />
projekt med årsarbetstid, timbank och så vidare. Personalpoolen kan vara<br />
ett sätt att utöka arbetstiden för den som har deltid.<br />
Överlag är erfarenheterna av att jobba på detta sätt goda. Poolerna<br />
fungerar som en intern vikarieorganisation och förutsätter därför att de<br />
som ingår kan jobba inom fl era verksamheter. De kan därmed delvis<br />
själva styra över arbetstiderna och variationen i arbetsuppgifter känns<br />
utvecklande, personalen har breddat sin kompetens. För verksamheten är<br />
det också bra att det är erfaren personal som kommer när det behövs en<br />
vikarie.<br />
En nackdel är ändå att det kan vara svårt att hela tiden anpassa sig till<br />
nya rutiner och att det ibland inte ges någon tid för introduktion på de nya<br />
arbetsplatser man kommer till. Till en del kan det också kännas otryggt att<br />
hela tiden byta arbetsplats, visar de praktiska erfarenheterna.<br />
DISKUTERA<br />
4Diskutera fördelarna och nackdelarna med din nuvarande schemamodell.<br />
Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra?<br />
4Är modellen tillräckligt fl exibel?<br />
4Finns det några andra schemamodeller, till exempel bland dem som<br />
har presenterats här, som du tror skulle fungera bättre?<br />
2
0<br />
brA ATT LÄSA<br />
Hela tiden (<strong>Kommunal</strong> 200 )<br />
Att förlägga sin tid (<strong>Kommunal</strong> 200 )<br />
Tiden på jobbet (<strong>Kommunal</strong> 200 )<br />
Arbetstidslagen<br />
Hur går vi vidare?<br />
Du har nu läst om hur man kan vara med och påverka schemaläggningen.<br />
Kanske har du och dina kolleger precis börjat diskutera<br />
arbetstiderna, kanske ni redan är mitt uppe i en förändring.<br />
Arbetstiderna brukar vara en fråga som engagerar och det är inte konstigt<br />
om diskussionen dyker upp när man får en stund över, vid kaffebordet, på<br />
väg till och från jobbet, när arbetsuppgifterna tillåter en liten paus. Om<br />
ni verkligen vill förändra schemaläggningen är det viktigt att också lyfta<br />
in samtalet på arbetsplatsträffarna. Då får alla en chans att vara med och<br />
säga sin mening. Och då kan ni tillsammans lägga upp en strategi för hur<br />
ni ska gå vidare.<br />
Ni kan få hjälp av <strong>Kommunal</strong>s sektion för att reda ut vad som gäller. Om<br />
diskussionen landar i att ni skulle vilja ha nya villkor i kollektivavtalet är<br />
det ombudsmannen på avdelningen som ska sköta förhandlingarna med<br />
arbetsgivaren. En sektionsföreträdare kan också sköta förhandlingarna<br />
efter delegering från avdelningen.<br />
Kanske vill ni också fördjupa kunskapen genom att se hur andra har<br />
gjort.<br />
Ta gärna chansen och lägg redan nu upp en första handlingsplan för hur<br />
ni ska arbeta vidare.<br />
<strong>Schyssta</strong> <strong>schemat</strong>, ett studiematerial från <strong>Kommunal</strong><br />
FÖRFATTARE: Sara Bergqvist Månson<br />
PRODUKTION: <strong>Kommunal</strong>s medlemsutvecklingsenhet,<br />
Hemma Annonsbyrå och Jupiter Reklam<br />
FOTO: Jerker Andersson, Maskot, Matton och Scanpix<br />
TRycK: Första tryckningen, maj 2007<br />
ISBN 7 1 71 1 72
Min handlingsplan för schemaläggning
Alla medlemmar vill kunna påverka sina arbetstider, men bara hälften<br />
kan göra det i dag. Därför är det viktigt att du som medlem och fackligt<br />
förtroendevald driver frågan.<br />
I den här skriften kan du läsa mer om de regler som styr schemaläggningen<br />
och vad som kan avtalas bort i lokala avtal. Du får en kort<br />
sammanfattning av vad den nya EUanpassningen av Arbetstidslagen innebär och hur<br />
det påverkar <strong>schemat</strong> på din arbetsplats.<br />
Här får du också många goda råd om vad som är bra att tänka på när ni diskuterar<br />
nya sätt att hantera arbetstiden för att anpassa <strong>schemat</strong> enligt förändringarna i Arbetstidslagen<br />
eller om ni av något annat skäl vill lägga om <strong>schemat</strong>.<br />
ISBN 978 91 7141 726 8. Maj 2007