Kommunerna och klimatförändringen - Kommunerna.net

kommunerna.net

Kommunerna och klimatförändringen - Kommunerna.net

Kommunerna

och klimatförändringen


1. Klimatförändringen måste

hejdas och vi måste anpassa oss

till det föränderliga klimatet

Kommunerna är viktiga

Stävjandet av klimatförändringen är en global uppgift och kommunerna

har ett viktigt ansvar i detta arbete. Energiproduktionen,

energisparandet, samhällsstrukturen, trafi kbehovet och behandlingen

av avfall är områden där kommunerna och samkommunerna

har möjligheter att minska växthusgasutsläppen. Anpassningen

till klimatförändringen bör beaktas inom markanvändningen och

byggandet och vid riskkartläggningar och tryggandet av samhällen

med hög funktionssäkerhet. Åtgärder för att stävja och förbereda

sig på klimatförändringen är utan undantag rationella också med

tanke på den kommunala ekonomin.

Utmaningen har antagits

Tiotals kommuner och Kommunförbundet har redan tagit emot

den utmaning klimatförändringen medför. Det syns bland annat i

beredningen och genomförandet av kommunernas, landskapens

och regionernas klimatstrategier. Goda resultat har nåtts inom

energisparandet och införandet av förnybar energi, liksom också

inom avfallshanteringen i samhällena. Kommunerna har också

börjat bereda sig för klimatförändringen. År 2009–2012 får detta

arbete stöd av kommunernas klimatkampanj och de klimatpolitiska

riktlinjer som Kommunförbundet utarbetat, liksom också av det

faktum att klimatförändringen lyfts fram som ett prioriteringsområde

i verksamheten.


2. Stävjande av klimatförändringen

Cirka 80 procent av Finlands växthusgasutsläpp kommer från

värme- och elproduktionen och trafi kbränslen.

Kontroll över energifrågorna

Kommunerna är ofta producenter av el och fjärrvärme och har

betydande möjligheter att påverka valet av energikälla också ur

klimatperspektiv. Valet av bränsle påverkar utsläppen i upp till

30–40 år framåt.

Möjligheterna att öka användningen av förnybar energi i kommunernas

energiproduktion gäller framför allt trädbränslen och

vindkraft.

I många tätorter kan man bygga ut fjärr- eller närvärmen. Samproduktion

av värme och el som är effektiv med tanke på både

bränsleanvändningen och utsläppen blir lönsam i allt mindre storleksklasser.

Ingen service utan energi

Den service kommunerna tillhandahåller, till exempel inom social-

och hälsovård, undervisning och kultur, utgör 80 procent av

kommunernas utgifter. Det behövs lokaler, energi, transporter och

olika upphandlingar för denna service. För att nå servicen behöver

kommuninvånarna också energi bland annat för transporter.

Värme behövs till exempel för uppvärmning av skolor och hälsocentraler,

och el behövs för belysningen i lokaler eller på gator.

Kommunernas egna byggnader upptar 5–6 procent av värmeförbrukningen

och 2–3 procent av elförbrukningen i hela landet. El

behövs för att pumpa och behandla vatten. Arbetsmaskiner och

fordon behöver bränsle. Energi ingår också i de fl esta tjänster som

kommunerna köper, till exempel skolskjutsar.

Förutom att bidra till utsläppsminskningen stärker åtgärder för

energisparande och förnybara energikällor också den lokala och

regionala sysselsättningen och självförsörjningen.


Det okända går inte att styra

Energi är dyrt, och energipriset kommer inte att sjunka i framtiden.

Det är svårare för kommunen att påverka priset än att påverka den

mängd energi som förbrukas.

Utgångspunkten i all förnuftig energianvändning är att energiförbrukningen

följs upp. För att man ska kunna bedöma möjligheterna

och lönsamheten i skolors eller daghems sparåtgärder eller förändrade

användningssätt måste man känna till förbrukningen. Genom

uppföljning upptäcker man också fel i anordningar i ett tidigt skede.

Upphandlingen avgör förbrukningen

och utsläppen

Upphandlingen av varor och tjänster och planeringen av byggnader

har en viktig roll med tanke på klimatförändringen.

Genom sin upphandlingspolitik kan kommunen bidra till att det

blir vanligare med varor och tjänster som sparar energi och som är

hållbara med tanke på miljön och livscykeln. När anbudsförfrågan

utarbetas slår man fast den kommande energiförbrukningen och

kostnaderna beträffande fordon och kontorsutrustning. Vid köp

av bränsle och el kan man påverka produktionsformerna och vid

upphandling av livsmedel ofta också transportsträckorna.

Energiprogram och avtal om energiprestanda

ger resultat

Arbets- och näringsministeriets avtal om energiprestanda och Motiva

Oy:s energiprogram främjar långsiktiga åtgärder för energisparande

och ibruktagande av förnybara energikällor i kommuner och

samkommuner. Detta är viktigt också för den kommunala ekonomin,

eftersom det statliga stödet till energibesparande investeringar

och energisyner riktas speciellt till parter med energiprogram

och energiavtal. Övriga kommer att styras med stöd av lagen.


Markanvändningen, servicen och trafi ken

hör ihop

Befolkningen koncentreras i och med arbetsplatsernas strukturella

förändringar och samhällsstrukturen splittras framför allt i tillväxtregioner.

Det leder till längre arbets-, studie- och fritidsresor.

I områden med stor utfl yttning försämras däremot förutsättningarna

att bevara den tidigare basservicen. I ett splittrat eller

glesbefolkat samhälle går det inte att anordna eller upprätthålla en

lönsam kollektivtrafi k. Servicenäten och transporterna till servicen

måste planeras på nytt.

Personbilsberoendet ökar både i samhällen som splittras och i

samhällen med stor utfl yttning. Biltrafi kens bränsleförbrukning och

utsläppsökning kan begränsas genom komplettering av det befi

ntliga bostadsbeståndet i tätorter eller bycentrum och i områden

med kollektivtrafi k.

Genom planläggning och planering av servicenät skapas förutsättningar

för gång-, cykel- och kollektivtrafi k.

En splittrad markanvändning leder till mindre sammanhängande

skogsområden som är viktiga för uppsamlingen och lagringen av

växthusgasutsläpp – s.k. kolsänkor.

Välplanerat är till hälften gjort

Genom planläggningen och villkoren för tomtöverlåtelse styr kommunen

byggare och företag med en god och fungerande miljö som

mål. Kommunen planerar och placerar den egna närservicen på ett

idealiskt sätt för användare och personal. Byggarnas energival och

energiförbrukningen i byggnader påverkar avsevärt utsläppsmängden.

Också dessa kan kommunerna styra.

Service med hjälp av informationsteknik

I många kommunala tjänster tillämpas modern informations- och

kommunikationsteknik. Inom undervisningen och hälso- och sjukvården

minskar eller eliminerar ljud- eller bildöverföringar behovet

av resor, transport och byggande av nya lokaler. Användningen av

kollektivtrafi k kan ökas med hjälp av guider för tidtabeller och rutter

och trafi ken kan göras smidigare med hjälp av aktuell trafi kinfo.

Inom fastighetsskötseln kan byggnadernas energianvändning styras

med hjälp av automation. Distansavläsning av mätare för energiförbrukning

gagnar energianvändaren och energiproducenten.


3. Förändringarna förutsätter

anpassning och förberedelser

Då medeltemperaturen stiger till följd av klimatförändringen

uppskattas risken för olika extrema fenomen öka. De kan äventyra

många basfunktioner och tjänster i samhällena och försvåra det

dagliga livet. För vissa näringar som är starkt beroende av väderleksförhållandena,

såsom jord- och skogsbruket eller turismen, kan

klimatförändringen leda till bestående strukturella förändringar. De

inverkar för sin del på kommunernas livskraft och möjligheten att

erbjuda service. Mångfalden bland vilda växter och organismer är

hotad.

Stormar, regn, översvämningar...

Stormar och vindar blir allt vanligare och hotar eldistributionen och

orsakar störningar i de samhällstekniska nödvändighetstjänsterna,

såsom vattendistributionen och behandlingen av avloppsvatten.

Regnen är häftigare än tidigare. Den frusna marken ökar översvämningskänsligheten

under vintrarna och åarna kan svämma

över på grund av dammar som bildats av issörja. Kraftig vattenföring

medför markerosion under den isfria tiden. Ledningsnät för

energiförsörjning och vattentjänster och konstruktioner som är förlagda

under jorden kan ta skada. Översvämningar bryter trafi kleder.

Enligt prognoserna kommer den genomsnittliga havsnivån att stiga

i framtiden. Variationerna i vattennivån i Östersjön ökar på grund

av lågtryck och vindar. De områden som löper risk för översvämning

utvidgas vid kusten. Vattentäkter, reningsverk och huvudavlopp

löper risk för att hamna under vatten vid översvämningar.

Kraftiga snöfall ökar snöbelastningen på byggnader och kan

medföra takras och andra skador. Utrustningen för underhåll av

trafi kleder är inte tillräcklig vid exceptionella snöfall.


... torka, hetta och kyla

Under sommaren försvårar torkan vattentjänstverkens tillgång

till råvatten speciellt vid verk som använder grundvatten. Markbränderna

ökar, vilket sysselsätter räddningsverken sommartid.

Luftkvaliteten försämras på grund av rökgaserna. En låg vattennivå

i sjöar försämrar möjligheterna till rekreation.

Extrema väderfenomen kan också medföra stränga köldperioder

åtminstone i landets norra delar. Perioder av hetta kan bli vanligare

i hela landet. Tillfälliga belastningstoppar inom produktionen och

distributionen av energi ökar, då behovet av uppvärmning eller

nedkylning ökar.

Vintertid försvårar temperaturväxlingar mellan plus- och minusgrader

underhållet av trafi kleder.

Förberedelser inför klimatförändringen

Vid bedömningen av klimatförändringens risker måste man beakta

mänskliga faktorer, men också välja mellan kostnader för förebyggande

verksamhet och kostnader till följd av eventuella skador.

I bebyggda samhällen utgår förberedelserna inför klimatförändringens

konsekvenser från en kartläggning av olika risker. Samhällenas

underhållskapacitet, anordningar för reservkraft, konstruktionernas

dimensionering och anvisningar för planering måste

vara uppdaterade. Preciserad dimensionering kan också tillämpas

vid totalrenovering. Det är också viktigt att servicen fungerar i nya

slags förhållanden.

Genom detaljplanen kan man påverka placeringen av byggnadsbeståndet,

styrningen av vattenbalansen och områdesreserveringarna

för tekniska system i nya områden. Placeringen av bebyggelsen,

byggnadernas höjdläge och ledningen och infi ltrationen av

dränerings- och regnvatten avgörs i den detaljerade planeringen av

området.


5/2009

Finlands Kommunförbund

Andra linjen 14, 00530 Helsingfors

PB 200, 00101 Helsingfors

Tfn (09) 7711, fax (09) 771 2191

fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi

www.kommunerna.net

More magazines by this user
Similar magazines