Var kläcks myggen? - Forshaga kommun

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Naturgeografi
Kristina Berg
Var kläcks myggen?
Kartläggning av tillfälligt översvämmade våtmarker i Deje
Where are the mosquito hatching grounds?
Mapping of temporary flooded wetlands in Deje
Examensarbete 7.5 hp
Mät- och kartteknikprogrammet
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
Datum/Termin: 2011-06-10
Handledare: Rolf Nyberg
Examinator: Kristina Eresund
Ev. löpnummer: 2011:02

Faculty of Social and Life Sciences
Department of Geography and Tourism
Kristina Berg
Where are the mosquito hatching grounds?
Mapping of temporary flooded wetlands in Deje
Degree Project of 7.5 credit points
Study Programme in Surveying and Mapping
Karlstads universitet II 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
Date/Term: 2011-06-10
Supervisor: Rolf Nyberg
Examiner: Kristina Eresund
Serial Number: 2011-02

Försäkran
Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på
programmet för Mät- och kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är
mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har
använts i en tidigare examen.
………………………………….
Kristina Berg
Godkänd: Karlstad den .........................................
År-Månad-Dag
…………………………………. ………………………….
Rolf Nyberg Kristina Eresund
Handledare Examinator
III

Sammanfattning
Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet har Forshaga kommun
tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina Schäfer, myggforskare
vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk myggkontroll”, utreda vilka
myggarter som förekommer i området. Man vill även utreda ifall problemen är
tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk bekämpning baserad
på BTI 1.
Under 2010 konstaterades att majoriteten av myggorna var översvämningsmygg
och en preliminär bedömning av tänkbara kläckningsområden gjordes. Som ett
led i den fortsatta utredningen ingår att med hjälp av en digital terrängmodell
kartlägga dessa översvämningsområden mer noggrant. I studien utvärderas om
Lantmäteriets höjdmodell ”grid 2+”, baserad på laserskanning, är användbar i
detta syfte. Det är även viktigt att beskriva vid vilka vattennivåer
myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa förekommer i
området. Resultat och bearbetade data kommer att användas i det fortsatta
arbetet med myggproblematiken i Deje. Denna rapport vänder sig därför
primärt till tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är involverade i
projektet.
Jämförelser har gjorts av Klarälvens flöden från 2000-2009 med 2010, som är
det enda året myggen har räknats. Kontrollmätning av vattenlinjen har gjorts
med hand-GPS och översvämningsanalyser har utförts i GIS-programmet
ArcGIS.
Redan 2010 pekade forskarna ut Natura 2000-områdena Pannkakan (som även
är naturreservat) och Ådrans älvskogar som en huvudsaklig källa till mygg, ett
antagande som kan bekräftas av att dessa områden börjar översvämmas redan
vid flöden strax över periodens medelflöde 182 m³/s. På ett ortofoto från maj
2010 visade sig nivån nedströms Dejeforsen vara ca 0,6 m högre än normalt –
något som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta
tidsperioden. Att högre flöden per automatik skulle innebära större mängder
mygg verkar bara stämma till viss del. Översvämningsanalysen visar att större
delen av de översvämmade områdena får en djupare vattennivå än 1 m vid
beräknade 100-års och högsta flöden. Den visar också att det finns vändpunkter
där de myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet
ökar. Den använda höjdmodellen har vissa brister, men är man medveten om
dessa fungerar modellen ändå väl för denna typ av översvämningskartering.
1 BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens
matsmältningskanal.
IV

Abstract
Due to the severity of the mosquito problem in the Deje area, the municipality
of Forshaga decided to investigate the mosquito fauna of the area and whether
the problem dictates the use of biological control agents (BTI). The
municipality is assisted by Jan Lundström and Martina Schäfer, the founders of
“Biological mosquito control”, who carry out mosquito related research.
During 2010, the majority of the mosquitoes in Deje were classified as
floodwater mosquitoes and their probable hatching grounds were identified. As
part of the continued investigation mapping of temporary flooded wetlands is
done by using and evaluating a DTM (digital terrain model) produced from
airborne laser scanning. Studying the frequency of mosquito-producing floods
in the area in relation to varying water levels is also significant.
The results and data will be implicated in the future work concerning mosquito
problems in Deje. This report is therefore addressed to officials of the
municipality of Forshaga and researchers involved in the project.
Comparisons have been made of the water flow (m³/s) of the Klarälven river
between 2000-2009 with the flow level in 2010, the only year that mosquito
counting has been done so far. The position of the waterline has been
measured by using a handheld GPS and flood analysis have been carried out by
using a GIS program: ArcGIS.
As early as 2010, the protected “Natura 2000” areas “Pannkakan” and “Ådrans
älvskogar” were identified as the main probable mosquito hatching areas. This
was confirmed by the flood analysis, which showed that parts of these areas are
flooded even at levels just above the river’s average flow point 182 m³/s.
In an aerial photo taken in May 2010 the water level downstream from the Deje
rapids appeared to be circa 0,6 m higher than normal level. Theoretically the
same level can have occurred at least 7 times during the investigated period
(2000-2010). That higher flow levels are directly related to greater quantities of
mosquitoes seems to be only partially correct.
The flooding analysis shows that the majority of flooded areas have a water
level deeper than 1 m in calculated 100 year flow and highest calculated flow.
At a certain water level there is a turning point at which the surface area of the
mosquito hatching grounds decreases in relation to increasing water level.
Despite its limitations the DTM can effectively be used for this type of flood
mapping.
V

Innehållsförteckning
Försäkran ........................................................................................................................................................... III
Sammanfattning .................................................................................................................................................IV
Abstract ................................................................................................................................................................ V
1 Inledning ............................................................................................................................................................ 1
1.1 Bakgrund ................................................................................................................................................... 1
1.2 Beskrivning av området ........................................................................................................................... 2
1.3 Syfte och målgrupp .................................................................................................................................. 4
1.4 Frågeställningar......................................................................................................................................... 4
1.5 Metod ........................................................................................................................................................ 4
1.6 Material...................................................................................................................................................... 5
1.6.1 Ursprungsdata.................................................................................................................................... 5
1.6.2 Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+ ....................................................................................... 5
1.6.3 Höjdsystem ........................................................................................................................................ 6
1.6.4 Instrument.......................................................................................................................................... 6
1.6.5 Programvaror ..................................................................................................................................... 6
2 Ordlista............................................................................................................................................................... 7
3 Genomförande .................................................................................................................................................. 8
3.1 Förberedelser ............................................................................................................................................ 8
3.2 Fotografering ............................................................................................................................................ 8
3.3 Inmätning med GPS ................................................................................................................................ 8
3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden ............................................................................................. 9
3.5 Översvämningsfrekvens ........................................................................................................................ 10
3.6. Anpassning av vatten- och landytor.................................................................................................... 11
3.7 Beräkning av översvämningsområden ................................................................................................. 12
3.8 Lagring av data ....................................................................................................................................... 12
4 Resultat............................................................................................................................................................. 13
4.1 Flöden...................................................................................................................................................... 13
4.2 Vattennivåer............................................................................................................................................ 14
4.2.1. Nedströms Dejeforsen ................................................................................................................... 14
4.2.2 Uppströms Dejeforsen ................................................................................................................... 14
4.3 Översvämmade områden ...................................................................................................................... 15
4.3.1 Nedströms Dejeforsen .................................................................................................................... 15
4.3.2 Uppströms Dejeforsen ................................................................................................................... 16
4.3.3 Mölnbacka ........................................................................................................................................ 16
4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010 .............................................. 17
4.5 Slutsats..................................................................................................................................................... 19
5 Diskussion ....................................................................................................................................................... 21
5.1 Data ......................................................................................................................................................... 21
5.2 Resultat .................................................................................................................................................... 21
5.3 Problem under genomförandet ............................................................................................................ 21
5.4 Förslag på fortsatta studier.................................................................................................................... 22
5.5 Slutord ..................................................................................................................................................... 22
6 Tackord ............................................................................................................................................................ 22
7 Källförteckning................................................................................................................................................ 24
7.1 Skriftliga källor (pdf) .............................................................................................................................. 24
7.2 Internetkällor .......................................................................................................................................... 25
7.3 Personliga referenser.............................................................................................................................. 25
8 Bilagor .............................................................................................................................................................. 26
Bilaga 1 Databeskrivning ............................................................................................................................. 26
Bilaga 2 Punkttäthet vid laserskanning....................................................................................................... 27
Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer......................................................................... 28
Bilaga 4A Översvämmade områden nedströms vid olika vattennivåer.................................................. 29
Bilaga 4B Översvämmade områden uppströms vid olika vattennivåer ................................................. 30
Bilaga 5 Översvämmade områden 1995 .................................................................................................... 31
Bilaga 6 Översvämmade områden vid 100-årsflöde................................................................................. 32
Bilaga 7 Översvämmade områden vid högsta flöde ................................................................................. 33
VI

1 Inledning
1.1 Bakgrund
Med anledning av stora myggproblem i Dejeområdet, vid Klarälven i Värmland,
har Forshaga kommun tagit beslut att med hjälp av Jan Lundström och Martina
Schäfer, myggforskare vid Uppsala Universitet och grundare av ”Biologisk
myggkontroll”, utreda vilka myggarter som förekommer i området och om
problemen är tillräckligt allvarliga för att motivera insats med biologisk
bekämpning baserad på BTI 2. Under sommaren 2010 samlades myggor in på
fem platser i Dejeområdet för räkning och artbestämning. Det finns en mängd
olika myggarter, bl.a. skogsmyggor och stickmyggor. Det konstaterades att
merparten av de förekommande arterna var översvämningsmyggor (tillhör arten
stickmyggor) och forskarna gjorde en preliminär bedömning av vilka områden
som skulle kunna vara myggproduktionsområden. (figur 1, Lundström och
Schäfer 2010)
Figur 1 Preliminära myggproduktionsområden enligt Lundström och Schäfer 2010.
Myggfällornas placering är markerade med röd stjärna.
2 BTI = Bacillus thuringiensis ssp. israelensis = ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens
matsmältningskanal.
1

För att kunna utföra myggbekämpning från luften med hjälp av helikopter
behöver man med en relativt hög detaljeringsnivå veta vilket geografiskt område
som ska bekämpas. Det finns därför behov av att på ett mer detaljerat och
geografiskt överskådligt sätt kartlägga översvämningsområden med potential att
fungera som kläckningsområden. Det är även viktigt att beskriva vid vilka
vattennivåer myggproducerande översvämningar inträffar och hur ofta dessa
förekommer i aktuellt område. Anledningen till detta är att
översvämningsmyggor lägger sina ägg på marken och att äggen kan ligga kvar i
flera år, men för att de ska kläckas till larver krävs att de först utsätts för torka
och därefter kommer under vatten. Kläckningsplatserna varierar beroende på
vilka områden som svämmas över vid olika vattennivåer, och flera generationer
mygg kan kläckas under en sommar. De allra flesta larver förekommer där
vattendjupet är mindre än en meter och i huvudsak på flack mark (Lundström
och Schäfer 2006). Dessutom påverkar flera andra faktorer om ett område kan
vara en tänkbar myggproduktionsmiljö; bl.a. närheten till vattendrag som kan
svämma över, markens struktur och lutning samt vegetation och nyckelarter
(Lundström och Schäfer 2010).
De framtagna översvämningsytorna kommer vid en bekämpning att matas in i
navigationssystemet på den helikopter som sprider BTI eftersom detta kräver
noggrann geografisk precision. För att få utföra bekämpning med BTI från
helikopter måste tillstånd ges från kemikalieinspektionen och berörda
markägare (Lundström och Schäfer 2006).
Eftersom ett av de sannolika myggproduktionsområdena i Deje innefattar
Natura 2000-områdena Pannkakan, som även är naturreservat, och Ådrans
älvskogar behöver kemikalieinspektionen i sin tur ansöka om tillåtelse hos
regeringen. Inför beslut gällande liknande områden vid Dalälven 2010 ville
regeringen ha beslutsunderlag från Naturvårdsverket. Många myndigheter är
alltså inblandade innan en eventuell bekämpning kan genomföras.
(Naturvårdsverket: myggbekämpning i skyddade områden)
1.2 Beskrivning av området
Det aktuella området är delvis ett gammalt deltaområde där det, främst norr om
Deje samt vid Pannkakan, finns många lämningar efter Klarälvens tidigare lopp
i form av gölar, korvsjöar och sandbankar, vilket syns mycket tydligt både i
höjdmodellen och på flygbilder (figur 2 och 3).
Figur 2 Lämningar från Klarälvens
tidigare lopp (höjdmodell)
2
Figur 3 Lämningar från Klarälvens tidigare
lopp (Google flygbild)

I Länsstyrelsens information om naturreservatet Pannkakan beskrivs hur
området bildats:
”För ca 200 år sedan bildade Klarälven ett låglänt deltaområde i utloppet till sjön Lusten.
Deltat, som består av lätteroderad så kallad svämsand byggs på efterhand, främst vid höst-
och vårflod. Med tiden har området fått karaktären av en ö och numera löper älven i två
fåror runt Pannkakan. Inne på ön kan man se rester av de gamla älvfåror som tidigare
genomkorsat deltat.” (figur 4 och 5)
Figur 4 Deltaområdet vid Lusten
(Höjdmodell)
I Länsstyrelsens bevarandeplaner för de båda Natura 2000 –områdena
Pannkakan och Ådrans älvskogar beskrivs dessa som ”alluviala lövskogar som tidvis
är översvämmade”. Vegetationen är tät och urskogsliknande, låglänta områden
översvämmas regelbundet och det finns många insektsarter, bl.a. ”mängder av
stickmyggor sommartid”. Terrängen i Ådrans älvskogar beskrivs som kuperad med
vallar och svackor som vattenfylls vid högt vatten. Här nämns också att det
inom ett par km från Pannkakan finns ett tjugotal liknande områden och att
återkommande översvämningar är en förutsättning för att behålla den typiska
vegetationen och djurlivet.
Personer som bott länge vid älven har berättat att översvämningarna var
betydligt kraftigare och ständigt återkommande höst och vår innan regleringen
av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då.
Enligt myggforskarna Schäfer och Lundström (2010) är det mycket vanligt att
de översvämningsområden som genererar många översvämningsmyggor även
är skyddade för sina naturvärden, vilket skapar en konflikt mellan å ena sidan
bevarande av naturvärden och å andra sidan en dräglig boendemiljö för
ortsbefolkningen. Det innebär att en mängd avväganden måste göras, baserade
på tydliga beslutsunderlag, vilket är bakgrunden till detta arbete.
3
Figur 5 Deltaområdet vid Lusten (Google
flygfoto)

1.3 Syfte och målgrupp
Resultatet av detta arbete kommer tillsammans med bearbetade data att
användas i det fortsatta arbetet med myggproblematiken i Deje. Målgruppen är
därför primärt tjänstemän i Forshaga kommun och de forskare som är
involverade i projektet. Eftersom myggfrågan är något som många i Forshaga
kommun är engagerade i är min förhoppning att intresserade kommuninvånare
ska kunna ta del av resultatet i form av en anpassad, mindre teknisk, version av
rapporten på t.ex. kommunens hemsida.
1.4 Frågeställningar
Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under
perioden 1 maj-31 augusti, åren 2000-2010?
Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika tillfällena?
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och
mängden myggor i fällorna?
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer
motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta
flöde?
Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell
forskarna använt tidigare?
1.5 Metod
Studien består av ett antal delmoment, som alla är viktiga för slutresultatet. För
att få fram vilka flöden som är normala och hur ofta onormalt höga flöden
förekommit under perioden 1 maj till 31 augusti åren 2000-2010 görs en
sammanställning av Klarälvens flöden vid kraftstationen i Skymnäs, 48 km
uppströms Deje, under perioden. Flöden från 2000-2009 jämförs med 2010,
som är det enda året myggen har räknats, för att hitta ”myggproduktionsnivån”.
Som referensvärden identifieras flöden och vattennivåer för översvämningen
1995, samt för tidpunkterna för laserskanning, flygfotografering och GPSmätning.
Kontrollmätning av vattenlinjen görs med hand-GPS vid Torptjärn
som ligger lättillgängligt, samt uppströms och nedströms Dejefors kraftstation.
Vilken vattennivå motsvarar det? Vilket flöde uppmättes samma dag? Även
information om dämningsgränsen vid kraftstationsdammen samt en
intilliggande höjdfix kan användas som referensvärden. Dessa höjdvärden
måste dock räknas om från RH70 till RH2000.
För att beräkna översvämningsytor upp till 1 m djup vid olika vattennivåer
används rasteranalys av höjddata och utvalda vattennivåer i ArcGIS.
4

Som komplement till tekniska data tillkommer fotografering av (ev.
myggproducerande) områden, samt information från ortsbor som har bott
länge i området vid Risätter och markägare vid Torptjärn. Kan de minnas något
extremt myggrikt år och i så fall: under vilken månad var det besvärligt? Var
upplever markägarna att översvämningsområdena finns? Kontrollinmätning
görs med GPS och läggs in i GIS.
För områden med liknande problematik vid Nedre Dalälven har forskarna
använt sig av höjdinmätning med flygburen laserskanning för att konstruera en
egen digital terrängmodell i Vertical Mapper inom GIS-programmet MapInfo,
vilket fungerat mycket bra som verktyg för kartläggning av myggproducerande
områden. I detta arbete används istället Lantmäteriets terrängmodell ”grid 2+”,
Nya Nationella höjdmodellen, baserad på den pågående laserskanningen av
Sverige, i GIS-programmet ArcGIS. Resultatet av detta arbete måste därför
sparas i ett format som går att använda i MapInfo-miljö för att forskarna ska
kunna använda det i sitt fortsatta arbete.
1.6 Material
1.6.1 Ursprungsdata
Nya Nationella höjdmodellen, baserad på Lantmäteriets laserskanning
från hösten 2009 (se 1.6.2)
Fortums flödesdata från Skymnäs, norr om Munkfors, åren 2000-2011
Forshaga kommuns GIS-skikt med normalvattenytor
Länsstyrelsens GIS-skikt med Natura 2000-områden
Information om höjdskillnad mellan äldre höjdsystem och RH2000
Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen
Mätpunkter från GPS för att kontrollera vattenlinjen
Ortofoto
Terrängkarta
För detaljerad information om ursprungsdata, se bilaga 1
1.6.2 Nya Nationella Höjdmodellen - Grid 2+
Höjdmodellen tas fram genom laserskanning av terrängen från flygplan.
Punkttätheten är 0,5–1 punkt per kvadratmeter och med automatiska metoder
klassas punkterna till olika kategorier. Från de punkter som klassats som mark
eller vatten framställs höjdmodellen i form av ett grid (rutnät) med 2 x 2 m
celler där varje cell representerar ett höjdvärde. På plana, öppna ytor är
noggrannheten i höjd bättre än 0,1 m, men försämras i områden med tät
vegetation eller i starkt lutande terräng. Kravet är dock att höjdnoggrannheten i
genomsnitt ska vara bättre än 0,2 m. (Lantmäteriet: produktbeskrivning grid
2+) Punkttäthet för hela området redovisas i bilaga 2.
5

1.6.3 Höjdsystem
Höjder kan anges i flera olika höjdsystem. De nationella är RH00, RH70 och
RH2000; dessutom finns en mängd regionala och lokala system. För närvarande
pågår arbete med att RH2000, det nyaste och mest noggranna systemet, ska
användas i hela Sverige. Mellan de olika höjdsystemen kan höjderna variera
väldigt mycket och det är därför viktigt att ange vilket system man använder.
Omräkning till samma system är nödvändigt om höjder från flera olika system
ska användas (Lantmäteriet: Höjdsystem). I Forshaga kommun är höjderna i
RH2000 ca 0,5 m högre än i RH00 och ca 0,2 m högre än i RH70 (Sweco).
1.6.4 Instrument
För inmätning av vattenlinjen används handburen GPS-mottagare,
modell Garmin Oregon 550t
1.6.5 Programvaror
Hantering av GPS-data sker i ExpertGPS 4.27
För GIS-analyser och kartframställning används ArcGIS, version 10 från
ESRI
Microsoft Excel används för flödesdata, tabeller och diagram
Microsoft Paint används för mindre bilder i rapporten
Rapporten skrivs i Microsoft Word
6

2 Ordlista
Alluvium (lat. vattenflöde, översvämning) Avlagring av sand, lera och grus eller
andra ämnen, som bildas i sjöar, hav eller tillfälligt översvämmade områden.
(Wikipedia: alluvium)
Alluvialsand/-lera = svämsand/-lera, se beskrivning ovan
Alluviala lövskogar ”Naturliga, tidvis översvämmade skogar med ask, klibbal
eller gråal i låglänta områden och längs vattendrag på jordar, som är rika på
alluviala avlagringar och som vid lågvatten är väl dränerade.” […] ”Hela arealen
ska översvämmas årligen under en period av minst 3 veckor”
(Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar)
BTI (Bacillus thuringiensis israelensis) Bakterie som producerar det
proteinkristall som används för biologisk bekämpning av
översvämningsmyggor.
GIS (Geografiskt informationssystem) Programvara för lagring, analys och
presentation av geografiska data.
GPS Global Positioning System – Satellitbaserat positioneringssystem.
MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tidigare Räddningsverket
Natura 2000
”Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Syftet med
nätverket är att hejda utrotningen av djur och växter och deras livsmiljöer och
på så sätt bevara den biologiska mångfalden för framtida generationer. […] Till
varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan som beskriver områdets
naturvärden, vad som kan skada eller påverka, samt förutsättningar för skydd
och skötsel.” (Länsstyrelsen: Natura 2000)
Naturreservat
Enligt Miljöbalken 7 kap 4 §: ”Ett mark- eller vattenområde får av Länsstyrelsen
eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk
mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av
områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller
nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda arter får också
förklaras som naturreservat.”
Nyckelart En art som har stor betydelse för andra arters överlevnad i ett
ekosystem (Wikipedia: nyckelart)
Ortofoto Flygbild som är skalriktig på samma sätt som en karta, dvs. anpassad
så att den ser ut att vara fotograferad rakt ovanifrån.
7

3 Genomförande
3.1 Förberedelser
Höjddata över Forshaga kommun beställdes från Lantmäteriet och sparades på
Forshaga kommuns GIS-server. Vattennivåer från MSB och Fortum i äldre
höjdsystem räknades om till RH2000 för att kunna användas tillsammans med
höjddata från laserskanningen.
3.2 Fotografering
Områdena vid Sjöbotten och Torptjärn fotograferades i början av maj månad.
Inget av områdena var dock översvämmat vid tillfället eftersom våren varit
regnfattig och snösmältningen skett i form av avdunstning pga. en ovanligt
varm period i april. I samband med inmätning av vattenlinjer längs älven
fotograferades även dessa områden (exempel, figur 6)
Figur 6 Potentiellt översvämningsområde vid Torptjärn. Vattenlinjen går mitt i vassen.
3.3 Inmätning med GPS
Mätning av vattenlinjen gjordes med hand-gps ca var 5:e meter längs
vattenkanten, ca 200 m i flacka områden. Som
vattenlinje räknades där vattenytan syntes tydligt och
det var för blött att gå med knähöga stövlar.
De inmätta stråken var vid Torptjärn (figur 8), samt
uppströms och nedströms Dejeforsen, på båda sidor
av älven (figur 9). Även Fortums höjdfix (figur 7)
vid Dejeforsdammen mättes in för att kontrollera
den angivna höjden mot höjdmodellen. Figur 7 VD-fix Deje
8

Figur 8 GPS-punkter uppströms och nedströms Dejeforsen
Figur 9 GPS-punkter vid Torptjärn och längs sandbankar i älven
3.4 Samband mellan vattennivåer och flöden
Uppgifter från Räddningsverkets/SMHI:s översiktliga översvämningskartering,
där vattennivåer kunnat kopplas till flöden, sammanställdes för att ha som
referens vid det fortsatta arbetet. Dessa var beräknade 100-årsflöden och -
nivåer, högsta flöde och –nivåer samt uppmätta vattennivåer och flöden från
översvämningar i juni 1995.
Information om när laserskanningen gjordes fanns tillsammans med höjddatat.
Genom att klicka med GIS-programmets informationsverktyg inom älvområdet
togs vattennivåer fram uppströms och nedströms Dejeforsen och avrundades
till jämn decimeter. Vattennivåer som stämde överens med vattenlinjen vid
GPS-mätningarna beräknades med rasteranalys i ArcGIS (Se 3.7).
9

På samma sätt beräknades vattennivåer som stämde överens med vattenytorna
(svarta ytor) på ortofotot, som såg ut att
vara betydligt högre än normalt (figur 10).
Information om tidpunkten för
flygfotografering hämtades från Geolextjänsten
på Lantmäteriets hemsida. Från
Fortum gavs information om flödena vid
samma tidpunkter, vilket ger en koppling
mellan flöden och vattennivåer vid dessa
tillfällen (bilaga 3).
.
3.5 Översvämningsfrekvens
Enligt uppgift från Fortum är flödena vid Skymnäs de säkraste att utgå från;
ökningen från tillrinning från övriga vattendrag är marginell och påverkar inte
resultatet i detta sammanhang. Klarälvens flöden vid Skymnäs, 1 maj till 31
augusti åren 2000-2010, sammanställdes i ett Exceldokument. För att få fram
vilka flöden som är normala och hur ofta det förekommit onormalt höga flöden
beräknades först minsta, högsta och medelflödet, samt medellägsta och
medelhögsta flödet för hela perioden (Se 4.1). Därpå färgmarkerades flöden
över medelnivån i olika intervall för att ge en tydlig visuell bild av vilka flöden
som kan ha orsakat översvämningar (figur 11). Intervallen sattes till jämna
hundratal för enkel överblick och alla data sammanställdes i ett diagram (figur
15).
Flöden vid Skymnäs kraftstation (m³/s)
Figur 10 Översvämmade
områden på ortofoto över
Pannkakan
Dat/År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
01 458 330 410 150 218 182 340 165 410 255 167 158
02 412 340 445 184 211 200 365 160 430 250 182 151
03 376 335 485 189 217 205 390 152 440 245 197 146
04 424 320 495 178 237 205 385 160 445 255 201 162
05 445 295 445 179 237 195 380 155 445 270 190 166
06 435 270 365 181 230 197 360 148 440 290 183 160
07 420 270 315 185 201 178 355 139 435 280 172 157
08 400 255 300 199 182 170 345 145 440 270 161 142
09 400 245 275 198 172 177 325 161 445 270 157 124
10 395 240 250 183 169 180 305 164 450 235 165 118
11 395 230 245 182 169 185 317 164 460 230 161 137
12 390 225 240 192 159 175 318 166 465 255 177 148
13 350 200 240 208 159 173 319 160 460 270 193 142
14 310 195 265 251 149 173 312 166 430 260 218 141
Figur 11 Exempel på sammanställning av flöden, 1-14 maj 2000-2011.
Vit: 400
10

3.6. Anpassning av vatten- och landytor
För att få ett mer korrekt analysresultat var det nödvändigt att göra vissa
anpassningar. Klarälven bryts av Dejeforsen, med en fallhöjd på drygt 10 m; det
branta forsområdet har uteslutits eftersom sannolikheten för myggkläckning där
är minimal. På grund av höjdskillnaden beräknas vattenytorna uppströms och
nedströms Dejeforsen separat. Inom respektive område är nivåskillnaderna
såpass små att de ryms inom höjdmodellens felmarginal (

3.7 Beräkning av översvämningsområden
För att beräkna översvämmade ytor, subtraheras höjdmodellens höjdvärden för
varje cell från den tänkta vattennivån för varje cell, t.ex.
52,8-52,130001=0,669998 (figur 14). Som resultat skapas ett nytt rasterskikt, där
vattenytan har värdet 0 och områden över vattenytan får negativa värden. De
vattentäckta områdena får då positiva värden, som visar vattendjupet. Områden
över vattenytan, samt områden där vattnet är djupare än 1 m, filtreras bort eller
släcks för att de ytor som är relevanta ur myggkläckningssynpunkt ska
framträda tydligare.
Figur 14 Värden för rastercell i olika
skikt
Arean på de översvämmade ytorna beräknas genom att multiplicera antalet
celler som har värden mellan 0-1 (m) med cellens storlek, 4 kvm (2 x 2 m).
Eftersom 10000 kvm=1 hektar divideras sedan produkten med 10000 för att få
ytan i hektar. Ex. 10000 celler x 4 kvm=>40000/10000=4 hektar
3.8 Lagring av data
Data och dokument som använts i detta arbete organiseras digitalt i mappar och
lämnas till Forshaga kommun i befintligt format. Det lämnas även till projektets
myggforskare, med GIS-data exporterat till Map-info-format.
12

4 Resultat
4.1 Flöden
Klarälvens flöden vid Skymnäs illustreras med ett diagram (figur 15). Detta
behöver dock kompletteras med information om medelvärden:
Medelvärdet för hela periodens flöden är 182 m 3/s
Medelvärdet för de högsta flödena varje år (medelhögsta) är 373 m 3/s
Medelvärdet för de lägsta flödena varje år (medellägsta) är 87 m 3/s
m3/s
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
01 maj
08 maj
Vattenflöden i Klarälven 2000-2010
15 maj
22 maj
29 maj
05 jun
12 jun
19 jun
26 jun
03 jul
10 jul
17 jul
24 jul
31 jul
07 aug
14 aug
21 aug
28 aug
Figur 15 Diagram över Klarälvens flöden vid Skymnäs åren 2000-2010
Flöden över 400 m 3/s har förekommit 38 dagar fördelade på sju tillfällen
under perioden. Värt att notera är att 19 av dessa dagar inföll i maj 2008.
2000 och 2002: i början av maj
2006: i slutet av maj
2008: större delen av maj
2010: i mitten av juni och i slutet av augusti.
Flöden mellan 300-399 m3/s har förekommit i anslutning till ovan nämnda
flöden, samt vid ytterligare 8 tillfällen:
2000: slutet av maj
2001: början av maj
2002: slutet av juli
2003: mitten av maj
2006: större delen av maj månad
2008: några dagar i maj, mellan perioder med högre flöden.
2009: slutet av juli, skolstartsveckan i augusti
2010: Mitten av juni, slutet av augusti
13
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010

Flöden mellan 183-299 m 3/s förekommer ofta under längre perioder, bl.a. vid
vårfloden i maj-juni och troligtvis under regniga somrar, då regnet påverkar
även övriga vattendrag i Klarälvens avrinningsområde. Sommaren 2009 låg
flödena över medelnivå nästan hela perioden maj-augusti, med undantag för ca
2 veckor i slutet av juni-början av juli.
Flöden lägre än periodens medelnivå 182 m 3/s är vanligast från mitten av
juni, samt i hela juli och augusti. Det tydligaste undantaget är 2004, då större
delen av maj månad hade låga flöden. Som en jämförelse kan nämnas att även
årets flöden (2011) varit ovanligt låga under maj månad.
4.2 Vattennivåer
4.2.1. Nedströms Dejeforsen
Baserat på vattenlinjen vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid
laserskanningen, då flödena var nära medel eller lägre, är normalvattennivån
nedströms Dejeforsen ca 51,8 m. Det stämmer väl överens med kommunens
GIS-skikt med vattenytor. Den nivå som stämmer bäst överens med
vattenytorna på ortofotot är 52,4 m vid ett flöde på 445 m 3/s. Periodens högsta
flöde är något högre och kan också ha genererat en något högre vattennivå. De
extremt höga flödena vid 1995 års vårflod innebar en kraftig höjning av
vattennivån med nästan 3 m över normalvattennivån. SMHI: s beräkningar av
vattennivåerna för högsta flöde och 100-årsflöde riskerar att stämma väldigt
dåligt eftersom den beräknade jämförelsenivån för 1995 var 1 m högre än den
uppmätta (Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3)
4.2.2 Uppströms Dejeforsen
Uppströms Dejeforsen är normalvattennivån ca 62,6 m, baserat på vattenlinjen
vid GPS-mätningen och vattenytans nivå vid laserskanningen, då flödena var
nära medel eller lägre. Denna nivå är även dammens dämningsgräns (Fortum
fixbeskrivnng), vilket innebär att vatten måste släppas ut från dammen om
vattennivån riskerar att bli högre – annars överströmmas dammen. Även här
stämmer nivån väl överens med kommunens GIS-skikt med vattenytor. Den
nivå som stämmer bäst överens med vattenytorna på ortofotot är 62,8 m vid ett
flöde på 445 m 3/s. Periodens högsta flöde är något högre och kan också ha
genererat en något högre vattennivå. Här finns ingen angiven vattennivå från
1995 års vårflod men SMHI: s beräkningar av vattennivåerna för högsta flöde
och 100-årsflöde tros stämma bättre än nedströms forsen.
(Räddningsverket/SMHI 2001). (Tabell, se bilaga 3)
14

4.3 Översvämmade områden
Varje delområde redovisas separat, med vattendjup i översvämmade områden
vid höjning av vattennivån med 0,2 respektive 1 m. En översikt av hela området
finns i bilaga 4A (nedströms) och 4B (uppströms).
4.3.1 Nedströms Dejeforsen
Redan om vattennivån stiger 0,2 m översvämmas låglänta, flacka områden vid
Pannkakan och Ådran. Vid vattennivåer 1 m över normalvattenståndet
tillkommer områden enligt figur 17, samtidigt som vattnet är djupare än 1 m i
de mest låglänta områdena.
15
Figur 16
Översvämmade
områden med max 1m
vattendjup nedströms
Dejeforsen vid 52,0 m
vattennivå.
Figur 17
Översvämmade
områden nedströms
Dejeforsen med max
1m vattendjup vid 52,8
m vattennivå

4.3.2 Uppströms Dejeforsen
Redan vid en ökning av vattennivån med 0,2 m (motsvarar ortofoto-nivån)
översvämmas stora ytor vid Sjöbottnen och vid ytterligare 0,2 m höjning även i
de gamla lämningarna efter älven vid Korset (blå-lila ytor i figur 18). 1 m över
normal vattennivå översvämmas större ytor i båda områdena, samt ett område
något längre söderut, där älven svänger västerut, och några smala stråk längs
älven.
Figur 18 Översvämmade områden uppströms Dejeforsen vid 62,8 m och 63,6 m
4.3.3 Mölnbacka
Mölnbacka nämns som ett tänkbart
myggproduktionsområde vid höga
vattennivåer, men är ännu inte utrett.
(Lundström och Schäfer 2010) Figur
19 visar vilka områden som svämmas
över vid en vattennivå i Lusten på
52,8 m, dvs. 1 m högre än normalt.
Vattennivån på ortofotot (52,4 m)
motsvarar de röda ytorna.
Figur 19 Översvämmade områden i Mölnbacka
vid 1 m högre vattenstånd än normalt
16

4.4 Samband mellan myggor, flöden och översvämmade områden 2010
Under v.24 2010, perioden 14-15 juni, var flödena mycket höga: 455-465 m 3/s
(figur 20), vilket är något högre än flödet vid tillfället för flygfotograferingen, då
vattennivån nedströms Dejeforsen beräknats till ca 52,4 m (4.2.1). Vid denna
vattennivå är en stor del av naturreservatet Pannkakan översvämmat, vilket
gäller även vid något högre vattennivåer. Om man antar att dessa flöden
genererar ungefär samma vattennivå vid varje tillfälle, kan man också anta att
ungefär samma områden översvämmas varje gång.
Flöde m3/s
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
10-05-01
10-05-08
10-05-15
10-05-22
10-05-29
10-06-05
10-06-12
10-06-19
Flöden och myggor 2010
10-06-26
10-07-03
Datum
10-07-10
17
10-07-17
10-07-24
10-07-31
10-08-07
10-08-14
10-08-21
10-08-28
Flöden Skymnäs 2010
Myggor Ådran 2010
Figur 20 Samband mellan vattenflöden (Skymnäs) och myggor (Ådran) 2010. Myggstaplarna
representerar bara den relativa utvecklingen av mängden mygg i en fälla (Lundström och
Schäfer 2010), inte det absoluta antalet.
I de flesta fällorna samlades enligt Lundström och Schäfer (2010) flest myggor
in under v 27 (5-11/7), alltså tre veckor senare än de högsta flödena. Även v 25
(21-27/6) fanns det stora mängder myggor i alla fällor, vilket sammanfaller med
höga flöden tre-fyra veckor tidigare (figur 20). 17-20 juli förekom också höga
flöden, vilket då borde ha medfört stora myggmängder v.31. Så var dock inte
fallet; med undantag för fällan vid Risätter. Sambandet är alltså inte så enkelt.
Om man istället tittar på hur stora ytor som översvämmats vid olika
vattennivåer (figur 21) ser man att det nedströms Dejeforsen är vid relativt låga
vattennivåer som det blir störst ytor med ett vattendjup på 0-1 meter. En
markant skillnad syns mellan vattennivåer på 52,9 och 53,0 meter (tabell 1), då
ytorna minskar kraftigt för att sedan öka något runt 55 meter och minska igen
vid ännu högre vattennivåer (figur 21).
Vattennivå Pixlar
Yta
(hektar)
52,9 1575376 630
53 344763 137
Tabell 1 Skillnad i myggproducerande ytor mellan 52,9
m och 53,0 m vattennivå

Figur 21 Myggproducerande ytor nedströms Dejeforsen, inklusive Mölnbacka
Uppströms Dejeforsen varierar inte vattennivåerna lika mycket; flödet 445 m 3/s
ger en höjning av vattennivån med ca 0,2 m jämfört med 0,6 m nedströms
forsen (bilaga 3). Störst ytor med 0-1 meters vattendjup översvämmas vid
vattennivåer 0,2-1 m högre än normalt (figur 22), vilket uppskattningsvis
genereras av flöden 400-1000 m 3/s (bilaga 3).
Figur 22 Mängden myggproducerande ytor uppströms Dejeforsen
18

4.5 Slutsats
Har denna undersökning kunnat ge svar på de inledande frågeställningarna?
Vid vilka vattenflöden kan översvämningar ha förekommit under perioden 1 maj-31
augusti, åren 2000-2010? Vilka områden kan ha översvämmats vid de olika
tillfällena?
Som framkommit i undersökningen är det svårt att göra direkta kopplingar
mellan flöden och vattennivåer. Det är dock tydligt att redan små höjningar
av vattennivån genererar översvämningar i låglänta områden, framförallt vid
Pannkakan och Ådran. Troligen kan dessa områden svämmas över redan
vid flöden på ca 200 m 3/s. Vid högre flöden översvämmas även mer
höglänta områden, men inom ett relativt begränsat område även vid
extrema flöden. De översvämmade ytorna ökar då inte så mycket, det är
främst vattendjupet. Till en viss nivå ökar alltså ytan med
myggproduktionsområden för att sedan minska i yta vid extrema flöden.
Översvämmade områden vid olika vattennivåer redovisas i bilaga 4A och
4B.
Vilka av översvämningarna kan ha orsakat mygg?
Troligtvis har alla översvämningar vid flöden över 200 m 3/s genererat mygg,
men hur många beror på vilka områden som svämmats över vid de olika
nivåerna.
Går det att hitta något samband mellan 2010 års översvämningar och mängden
myggor i fällorna?
Ja, men sambandet är lite oklart. Höga vattenflöden stämmer inte
nödvändigtvis med stora mängder mygg 1-2 veckor senare. Nedströms
Dejeforsen beror detta på att störst myggproducerande ytor översvämmas
vid relativt låga flöden och minskar kraftigt vid mycket höga flöden.
Uppströms Dejeforsen ser det ut att krävas betydligt högre flöden för att
maximal myggproduktionsyta ska översvämmas.
Vilka områden skulle bli potentiella myggkläckningsområden vid nivåer
motsvarande 1995 års översvämning samt vid simulerat 100-års/högsta flöde?
Vid så pass höga vattennivåer minskar ytorna med max 1m vattendjup
kraftigt nedströms Dejeforsen. Uppströms är ytorna som störst vid väldigt
höga flöden, men minskar även här vid extrema flöden (se 4.4). De
översvämmade områden redovisas med kartor, se bilagor 5, 6 och 7.
Är Lantmäteriets terrängmodell ”Grid2+” användbar för kartläggning av
myggproducerande områden, i jämförelse med den typ av modell forskarna använt
tidigare?
Ja, den har ungefär samma noggrannhet som den modell som använts
tidigare (Lundström och Schäfer 2006) Nackdelen är de felaktigheter som
19

följer med, t.ex. i form av feltolkade marknivåer pga. tät vegetation. Dessa
fel går att redigera bort om man gör höjdmodellen själv. Om man är
medveten om vilka fel som kan förekomma, är uppmärksam och vet hur
man kan komma runt dem, är dock denna höjdmodell i mitt tycke tillräckligt
bra. Att inte behöva göra en egen modell är mycket tidsbesparande.
Målen för uppgiften kan därmed anses som uppnådda, men den viktigaste
frågan, som de övriga syftar till att svara på är dock: Var kläcks myggen?
I sin rapport från Deje 2010 skriver Lundström och Schäfer att det troligtvis är
områdena vid Pannkakan och Ådrans älvskogar som är de största
produktionsområdena för översvämningsmygg i Dejetrakten, samt att det finns
stor risk för att stora mängder mygg kläcks i områden som svämmas över vid
extremt höga flöden i Klarälven. Som nämndes i 1.2. har personer som bott
länge vid älven berättat att översvämningarna var betydligt kraftigare innan
regleringen av Klarälven skärptes och att även myggproblemen var värre då.
Även detta indikerar att de högsta vattenflödena, som genererar störst
översvämningar, även genererar flest myggor.
Pannkakan och Ådrans älvskogar som huvudsaklig källa till mygg kan bekräftas
av att dessa områden översvämmas redan vid låga flöden. Störst ytor,
nedströms forsen, översvämmas redan vid vattennivåer upp till 1 m högre än
normalvattenståndet. På ortofotot är nivån ca 0,6 m högre än normalt. – något
som teoretiskt kan ha förekommit minst sju gånger under den undersökta
tidsperioden under förutsättning att en viss vattennivå motsvaras av ett visst
flöde. Uppströms forsen är nivåskillnaderna mindre och det krävs högre flöden
innan myggproduktionsområdena vid Sjöbottnen och området vid Korset är
som störst. Översvämningsanalysen i detta arbete visar också att större delen av
de översvämmade områdena har djupare vatten än 1 m vid beräknade 100-års
och högsta flöden. Man kan därför säga att det finns en vändpunkt när de
myggproducerande områdenas yta minskar i takt med att vattenståndet ökar.
Nedströms Dejeforsen har en tydlig vändpunkt visat sig strax under en
vattennivå på 53 meter och uppströms Dejeforsen mellan 63,2- 63,6 m; dock
inte alls lika tydligt.
20

5 Diskussion
5.1 Data
Utlovad information om exakta höjdskillnader mellan olika höjdsystem,
kopplad till flera höjdfixar i området, har jag trots påminnelser inte fått.
Beräkningarna grundar sig därför på uppgifter om ungefärlig skillnad (dm)
mellan systemen. Mätningar med hand-GPS har enligt tillverkaren en
noggrannhet på ca 10 m i plan, med DGPS 3-5 m.
5.2 Resultat
Noggrannheten i datat påverkar naturligtvis noggrannheten i resultatet. Med
ovan nämnda förutsättningar ges en tydlig bild av vilka områden som
översvämmas vid olika nivåer men vattendjup bör tolkas ungefärligt, framförallt
på ytor där marknivån kan vara feltolkad.
Antalet hektar beräknade myggproduktionsområden är betydligt högre än vad
Lundström och Schäfer anger i sin rapport från 2010. Detta beror i första hand
på att specifika områden inte avgränsats (enligt figur 1) och att stora ytor vid
Korset och Mölnbacka därför finns med. Syftet med den utförda beräkningen
är dock att se vid vilka vattennivåer störst områden översvämmas och antalet
hektar är därför av underordnad betydelse.
5.3 Problem under genomförandet
Ursprungsplanen var att få både flöden och vattennivåer från Fortum, men de
hade enbart uppgifter om flöden. De samband mellan flöden och vattennivåer
som har gått att få fram är därför få, men har ändå varit till hjälp. Tyvärr dröjde
det länge innan jag fick uppgifterna, vilket försenade arbetet. Jag skulle även ha
träffat någon av markägarna vid Torptjärn för att med GPS mäta in de områden
som brukar översvämmas, men har inte lyckats nå någon vid de tillfällen jag
försökt. Detta går dock att göra även vid något senare tillfälle.
Höjden på den inmätta höjdfixen, som var tänkt att användas som referenshöjd,
överensstämde inte alls med höjdmodellen och var därför inte till någon nytta.
Felet beror troligen på att GPS-mätningen visat några meter fel och därmed
gett höjden på en helt annan punkt.
För fotografering jag använde jag den inbyggda kameran i hand-GPS:en. Tyvärr
visade sig något i kamerafunktionen vara trasigt vid bildöverföringen så det gick
inte att komma åt bilderna. Därför finns bara några få foton, från min
mobilkamera, att tillgå. Dessa utelämnas av utrymmesskäl i rapporten, men
lämnas till uppdragsgivaren.
Intervallen på x-skalan i figur 21 och 22 stämmer inte helt överens med de
faktiska avstånden, men ger ändå en tydlig bild av vid vilka vattennivåer de
myggproducerande ytorna är som störst.
21

5.4 Förslag på fortsatta studier
Detta är ett område som går att arbeta vidare med och fördjupa sig i på många
sätt. Några förslag på utökade studier kan vara:
Kontroll av höjdmodellens noggrannhet, framförallt i strandkanter
eftersom låg, tät vegetation ofta feltolkas som mark i den automatiska
processen. Redigering är nödvändig för ett korrekt resultat.
Överlagring av de framtagna myggkläckningsområdena med
vegetationsdata/jordartsdata för att undersöka vilken typ av
vegetation/jordart det finns i de översvämmade områdena. Finns det
någon tydlig koppling mellan vegetationstyp respektive jordart och
myggproduktion (utöver alluviala lövskogar och svämsand)?
Studera nederbördsdata för motsvarande period: Kan nederbörden ha
påverkat vattennivån på platser som inte påverkas av flöden i Klarälven?
Simulering av vattennivåer kopplade till flöden och avrinningsområden
för att få en bättre bild av vilka vattennivåer Klarälvens flöden faktiskt
genererat, på liknande sätt som Vähäkari (2006) gjort vid Färnebofjärden
i sitt examensarbete.
5.5 Slutord
Hittills i år, från och med maj månad, har älvens flöden varit under medel, inga
översvämningar har därför förekommit och myggor har inte heller varit något
problem i Deje – på gott och ont. Fjolårets räkning av myggor visade att antalet
bara låg strax över nivån för att kunna ansöka om bekämpning och man ville
därför räkna myggen ytterligare en sommar (Schäfer och Lundström 2010). En
fortsatt torr sommar utan översvämningar innebär få myggor både i myggfällor
och i trädgårdar. Med andra ord blir det skönt att vistas utomhus men
myggstatistiken blir lidande. En regnig sommar med höga flöden,
översvämningar och mängder av mygg innebär svårigheter att vistas utomhus
och många klagomål till kommunen, men å andra sidan kan många myggor
samlas in och bidra till ett tydligt statistiskt underlag inför den bekämpning
många ortsbor sedan länge önskat. Frågan är långt ifrån avgjord och det
kommer att bli en spännande sommar i Deje!
Mer information om myggor och bekämpning: www.mygg.se
22

6 Tackord
Slutligen vill jag tacka ett flertal personer, utan vars hjälp detta arbete skulle ha
varit mycket svårt att genomföra:
Tomas Ivansson, Forshaga kommun, för att ha gett mig chansen att delta i
kommunens utredning av myggproblemen genom att samordna kontakten med
de myggforskare som engagerats i projektet
Jan Lundström och Martina Schäfer, forskare, Mygg- och miljögruppen vid Uppsala
universitet för handledning och gott samarbete
Rolf Nyberg, Karlstads Universitet, för handledning
Jan-Olov Andersson, Karlstads Universitet, för goda råd och lån av GPS
Yvonne Stenbom, Sweco, för goda råd och hjälp med tillgång till Forshaga
kommuns GIS-skikt
Birgitta Adell och Staffan Ericsson, Fortum, som har hjälpt till att ta fram flödesdata
för Klarälven
Jag vill även tacka alla vid Forshaga Kommun, ingen nämnd och ingen glömd,
som på olika sätt hjälpt mig under arbetets gång, samt inte minst min familj
som stöttat mig och dessutom stått ut med att jag tillbringat extremt mycket tid
vid datorn i flera veckor.
23

7 Källförteckning
Alla länkar till pdf-dokument och internetkällor är besökta senast 20110607
7.1 Skriftliga källor (pdf)
Jan Lundström & Martina Schäfer: Stickmyggor och översvämningsvåtmarker i
Deje (Uppsala, 2010)
http://www.forshaga.se/download/18.2a6bf92d12f56b6d389800056/Rapport
+stickmyggor+och+%C3%B6versv%C3%A4mningsv%C3%A5tmarker+i+De
je%2C+Forshaga+kommun%2C+sommaren+2010.pdf
Jan Lundström & Martina Schäfer: Mygg-GIS (Sinus nr 3, 2006)
http://www.mygg.se/filer/PDF-dokument/mygg_gis.pdf
Lantmäteriet: Produktbeskrivning GSD-Höjddata, grid2+, Dokumentversion
1.2, 2010-04-29
http://www.lantmateriet.se/upload/filer/kartor/KartorGeografiskinfo/Hojdin
fo/Dokumentation/hojd2_plus.pdf
Länsstyrelsen, bevarandeplan för Pannkakan
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/sv/djuroch-natur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/FOR135_Pannkakan.pdf
Länsstyrelsen, bevarandeplan för Ådrans älvskogar
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/SiteCollectionDocuments/sv/djuroch-natur/skyddadnatur/natura2000/bevarandeplaner/FOR225_Adrans_alvskogar.pdf
Naturvårdsverket: Natura 2000 Art- och naturtypsvisa vägledningar
http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/n2000_art
_naturtyp/skog2rev.pdf
Räddningsverket/SMHI: Översiktlig översvämningskartering längs Klarälven
Rapport nr 2, version 2 (2001-03-21)
https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Kartor/oversvamningskartering
/Klar%c3%a4lven.pdf
Vähäkari, Simulering av översvämningar i Nedre Dalälven (Examensarbete
Uppsala Universitet 2006)
http://www.w-program.nu/filer/exjobb/Antti_Vahakari.pdf
24

7.2 Internetkällor
Miljöbalken: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM
Lantmäteriet: höjdsystem
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=4210
Lantmäteriet: Geolex (information om flygfotografering över Deje)
http://www.geolex.lm.se/info_point.asp?themetype=point&theme=flyg\utfall
4800_2008_pt&ffield=Filnamn&sel=08d48ss98_32~2008-05-
09_131400_30_psc&kommun=&lan=
Länsstyrelsen, information om Pannkakan
http://www2.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-och-natur/skyddadnatur/naturreservat/forshaga/pannkakan/Pages/index.aspx
MSB: Översiktlig översvämningskartering
http://www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/Oversiktligoversvamningskartering/
Naturvårdsverket: Myggbekämpning i skyddade områden
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-
Naturvardsverket/Yttranden/Yttranden-2010/Myggbekampning-i-skyddadeomraden/
Wikipedia: www.wikipedia.se
7.3 Personliga referenser
”Personer som bott länge vid älven”: Samtal med Pia och Bo-Göran Sondell,
boende sedan 30 år på Karlstadvägen vid Risätter. 2011-05-19
Information från Fortum angående flödesdata: mail från Staffan
Ericsson/Birgitta Adell 2011-05-16
Information om skillnader mellan höjdsystem: mail från Yvonne Stenbom,
Sweco, 2011-05-10
25

8 Bilagor
Bilaga 1 Databeskrivning
Referenssystem i plan Sweref 99 TM
Referenssystem i höjd RH 2000
Områdeskoordinater 6605000, 410000 ; 6612500, 420000
Höjddata från laserskanning Flödesdata från Fortum
Deje_hojd.lyr Bilaga 2: Punkttäthet vid laserskanning Flöden & vattennivåer.xls
GIS-skikt
Filnamn (för ArcGIS) Beskrivning
GIS-skikt från Länsstyrelsen med riksintressen för Natura2000-
Riks_natura2000_clip.shp områden, klippt efter hojd_omr
GIS-skikt från Sweco med normalvattenytor i Forshaga kommun,
Vatten_clip.shp
klippt efter hojd_omr
vattenlinje20110513.shp Mätpunkter från GPS längs vattenlinje
uppströms_omr.shp Avgränsning för området uppströms dejeforsen
hojd_omr.shp Avgränsning för hela området i deje_hojd
VD_FIX.shp Fortums höjdfix vid Dejeforsen
vattennivåer uppströms.lyr Flera rasterskikt med olika vattennivåer uppströms Dejeforsen
Innehåller flera rasterskikt med olika vattennivåer nedströms
vattennivåer nedströms.lyr Dejeforsen
Deje_hojd.lyr Sammanslaget rasterskikt med höjddata för hela området
Uppstr_hojd.lyr Höjddata inom avgränsningen uppströms_omr
Dejeorto.tif Sammanslaget ortofoto över delar av det undersökta området
Dejeterr.tif
Terrängkarta över hela det undersökta området
Övriga data
Filnamn Beskrivning
Flödesdata maj- augusti 2000-2010, beräkning av vattennivåer och
Flöden&vattennivåer.xls översvämmade ytor, diagram
Dejefors_fix.pdf Fixpunktbeskrivning, med dämningsgräns vid Dejeforsen
26

Bilaga 2 Punkttäthet vid laserskanning
27

Bilaga 3 Samband mellan några flöden och vattennivåer
Flöden och vattennivåer i Klarälven
Deje, nedströms forsen (Pannkakan)
Tillfälle Flöde, m3/s RH00 RH70 RH 2000
Högsta ber.(Lusten) 2258 57,7 57,9
100-års ber (Lusten) 1349 56 56,2
1995 mätt 1160 54,5 55
Medel 2000-2010 183 51,8
Högsta 2000-2010 495 53
Lägsta 2000-2010 51 51,5
Ortofoto 20080509 445 52,4
Laserskanning 20100507 187 51,8
GPS-mätning 110513 148 51,8
Deje, uppströms forsen
Tillfälle Flöde, m3/s RH00 RH70 RH 2000
Högsta ber.(Dammen) 2258 63,9 64,1
Högsta ber. (Sjöbottnen) 2258 64,6 64,8
100-års ber (Dammen) 1349 63,9 64,1
100-års ber. (Sjöbottnen) 1349 64,1 64,3
1995 mätt 1160 63,6
Medel 2000-2010 183 62,6
Högsta 2000-2010 495 63
Lägsta 2000-2010 51 62,4
Ortofoto 20080509 445 62,8
Laserskanning 20091015 187 62,6
GPS-mätning 110513 148 62,6
Dämningsgräns Dejefors 62,38 62,6
Källor:
Räddningsverket/SMHI, rapport översvämningskartering 2001: Högsta beräknade flöde, 100årsflöde
MSB hemsida: översvämningskartering: Flöde och nivå 1995
Fortum: Flöden 2000-2010, dämningsgräns
Lantmäteriet: Ortofoto, laserskanning
Röd text innebär att värdena är mina egna uppskattningar.
28

Bilaga 4A Översvämmade områden nedströms vid olika vattennivåer
29

Bilaga 4B Översvämmade områden uppströms vid olika vattennivåer
30

Bilaga 5 Översvämmade områden 1995
31

Bilaga 6 Översvämmade områden vid 100-årsflöde
32

Bilaga 7 Översvämmade områden vid högsta flöde
33