Gröna bilagan våren 2012 - Lärarförbundet

lararforbundet.se

Gröna bilagan våren 2012 - Lärarförbundet

GRÖNA Våren 2012

bilagan

Lärarförbundets tidning för pensionerade medlemmar

Vikarien Madeleine Crantz-Carlsson

går i fackeltåg för högre lärarlöner

Bengt Göransson

skriver om skolans

uppdrag sid 4-5

Häng med på resa

till Normandie

sid 6

7tips

Låt din kunskap

leva vidare

sid 6

– Vi pensionärer kan

säga ifrån! sid 3

Ny livförsäkring

för lärarseniorer

sid 8


Det här är

pensionärskommittén

Lärarförbundets pensionärskommitté

utses av förbundsstyrelsen. Vårt upp-

drag är att verka för att förbundets

pensionärsmedlemmar erbjuds en bra

verksamhet. Hör gärna av dig!

Marianne Stensson,

Uddevalla

Ordförande

marianne.stensson@telia.com

Tommy Christell, Kävlinge

Ledamot

tommy.christell@hotmail.com

Birgitta Gleerup, Piteå

Ledamot

b.gleerup@telia.com

Lennart Johansson,

Eskilstuna

Ledamot

bml.johansson@telia.com

Gunilla Jägemalm, Partille

Ledamot

gunilla.jagemalm@euromail.se

Ulla-Liss Lofjell, Örebro

Ledamot

ullaliss.lofjell@gmail.com

Gunnar Nordin, Storuman

Ledamot

guggenn@telia.com

Sonja Svenle-Pettersson,

Älmhult

Ledamot

sonja_svenle@hotmail.com

Sören von Knorring, Falun

Ledamot

von.knorring.soren@live.se

Birgitta Wennerberg,

Strängnäs

Ledamot

birgitta.sanda@bredband.net

Sandra Wahlström, Linköping

Förbundsstyrelsens

representant

sandra.wahlstrom@linkoping.se

Annica Pettersson,

Sekreterare, ombudsman

annica.pettersson@

lararforbundet.se

Läs mer: lararforbundet.se/pensionar

2 Gröna bilagan • Våren 2012

Varje lärare känner

sina elever

I år hade vi skottdagen - en dag som bara behövs som utfyllnad. En del medmänniskor

känner sig nog också så ibland. De har tagits med som utfyllnad,

ett nödvändigt ont. Förhoppningsvis gäller inte detta oss pensionerade

medlemmar. Det framhålls från förbundsledningen att vi är en viktig grupp.

Vi har som alla andra medlemmar ett ansvar att delta i förbundets arbete på

olika nivåer. Nu är det full aktivitet för att rikta uppmärksamheten på Lärarförbundets

berättigade avtalskrav. De pensionerade medlemmarna kan vara

med i opinionsbildningsarbetet. Töreboda är ett bra exempel.

I ett nyhetsprogram hörde jag att tre av fyra utbildningsplatser stod tomma

vid en av våra lärarutbildningar. På min tid kom bara en av fem sökande in

till seminariets 4-åriga folkskollärarutbildning. Varför vill så få bli lärare?

Den låga lönen är säkert en bidragande orsak, även om jag

inte kan erinra mig att vi som ville bli lärare först tänkte

på att skaffa oss ett välbetalt yrke. Vi ville arbeta med

barn. Yrket hade nog ett anseende hos allmänheten,

men dagens låga lärarlön ger säkert en låg status.

Mina seminariekamrater brukar säga att de skulle

valt bli lärare om de fått leva om sitt liv. Kanske

hade vi tänkt annorlunda om vi tvingats lägga

ner en massa tid på provtagning och dokumentation

in absurdum. Varje lärare känner

sina elever och deras behov. Det är snudd på

oförskämdhet att påstå ”att det behövs tester

och betyg för att lärarna ska veta var

eleverna står”. Den dyrbara tiden behövs

för undervisning.

Tänk om det kunde våras för skolan!

MARIANNE STENSSON

Ordförande i centrala

pensionärskommittén

Gröna bilagan är Lärarförbundets tidning för

pensionerade medlemmar. Den distribueras

som en bilaga till Lärarnas tidning och

kommer ut två gånger om året.

Upplaga våren 2012: 28 000 ex.

Manusstopp: 30 september 2012.

Redaktion: Anna Norrby, Gunnar Nordin,

Annica Pettersson, Marianne Stensson,

Birgitta Wennerberg.

Kontakt: info@annanorrby.se

Layout och produktion:

Lärartidningar Produktion AB;

Maria Hamqvist och Mari Lingensjö

Omslagsfoto: M Svensson/M Rondslätt

Foto: Casper Ljungdahl


PROFILEN


Vilken uppståndelse vi skapade!

Vi var ett hundratal

som gick i fackeltåget och

det var väldigt många i

jämförelse med den demonstration

folk är vana

vid här i Töreboda, första maj-tåget, som

brukar dra 20 personer.”

Förutom Madeleine Crantz-Carlsson, som

varit fackligt aktiv i avdelningen i många år,

var det ytterligare några pensionerade medlemmar

som deltog.

Det var i slutet av februari som fackeltåget

gick genom hela den lilla köpingen, från högstadieskolan

där avdelningen har sitt kansli,

till kommunhuset där fullmäktige hade möte.

– Politikerna kom ut till oss på torget. Folk

kom fram och frågade vad det var frågan om

och många har pratat om det efteråt.

– Det kändes jättebra! På en liten ort känner

de flesta till varandra, många har varit mina

elever en gång i tiden. Jag känner ju politikerna

också.

Tror du att det är lättare att påverka på

en liten ort?

– Visst! Men det är också så att när man blir

äldre så vågar man säga ifrån mer. Man vågar

säga de där sakerna man inte sagt förut.

Vad beror det på?

– För mig som äldre spelar det ingen roll om

jag är obekväm. Man kan ställa krav muntligt

på ett annat sätt, vi pensionärer slipper

ju också att bli obekväma i relationen till

arbetsgivaren. Kan jag som pensionär stötta

I Töreboda väckte Lärarförbundets fackeltåg för högre lärarlöner

stor uppmärksamhet. En av deltagarna var Madeleine

Crantz-Carlsson, 69.

– Som pensionerad lärare kan man lättare säga sådant som

de som fortfarande arbetar drar sig för att ta upp. Pensionärer

kan ta en viktig roll som väckarklockor, säger hon.

Text: Anna Norrby Foto: M Svensson, M Rondslätt, O Lenander

Vågar säga mer på äldre dagar

och göra det bättre för de lärare som kommer

efter, så gör jag gärna det.

Lärarförbundet i Töreboda har ungefär 15

pensionerade medlemmar som träffas två

gånger om året, utöver medlemsmöten av

andra slag.

– Som änka sätter jag den här gemenskapen

högt. De som lever i tvåsamhet behöver kanske

inte gemenskapen på samma sätt? Fast

vi har också flera lärarpar bland våra aktiva

pensionärer.

Men viktigast av allt är barnen, menar hon.

– Vad ger vi våra barn? Duktiga lärare med

dåliga löner! Inaktuella läromedel som

lärarna får arbeta om, kopiera, klippa och

klistra, som stjäl tid. Tid som kunde användas

till något bättre som gynnar eleverna. Nu är

måttet rågat, mer pengar tack!

Madeleine Crantz-Carlsson har under sina

41 år som anställd i Töreboda kommun hunnit

med många arbetsplatser och tjänster.

Till en början var hon en ”gamla stammens

barnskötare” som med åren utbildade sig

till förskollärare och byggde vidare på det.

Hon har bland annat varit förskollärare,

föreståndare, lärare för särskoleelever och

på en kommunal skola för asylsökande barn.

Numera vikarierar hon ibland i Älgarås

skola och Kilenskolan, och tycker att det är

uppfriskande.

Hon har även ansökt om lärarlegitimation.

– Kanske är jag lite av en nörd, för vilken

pensionär slår sig ned och sätter samman sina

betyg? Jag gör det för att det skulle vara roligt

att se hur de värderar min utbildning och vad

mina poäng är värda, även om jag inte behöver

det som en bekräftelse. Om jag hinner få

den innan jag dör vill säga, skrattar hon. •

Gröna bilagan • Våren 2012 3


I FOKUS

Bengt Göransson, före detta skol- och kulturminister och utbildningsminister

är still going strong i skoldebatten.

Här ger han sin syn på hur den kommunala skolan ska kunna fullgöra sitt

samhällsuppdrag – att det finns en skola för alla medborgare.

Sjuttiofem års skoldebatt

– några subjektiva nedslag

i marginalen

Text: Bengt Göransson Foto: Olof Björkmarker, Socialdemokraterna

4 Gröna bilagan • Våren 2012

Skolorna i Stockholms stad arbetar aktivt

för att uppnå visionen om en skola i

världsklass: Vi ska vara världsbäst för

varje elev, erbjuda en utbildningsnivå i

världsklass och förbereda eleverna för

att vara världsmedborgare.

Det är Stockholms utbildningsförvaltning som söker

vad som kallas grundskolechefer med områdesansvar

med denna patetiska upprepning av ordet världen, något

som snarast uttrycker den kommunala ledningens

ångest över att staden har ett stycke kvar innan den når

världstoppen.

Samtidigt är annonsen avslöjande på flera andra sätt.

Den klargör med dramatisk tydlighet att det inte är

eleverna som står i centrum utan politiker och förvaltning.

Det påminner lite om den pappa som stolt

förkunnar att hans ambition för sina barn är att de

ska se honom som världens bästa pappa. Han inser

inte att han därvid i själva verket har gjort sig själv till

centrum, inte sina barn.

Skolan har under min snart åttioåriga livstid varit i

centrum för en ofta starkt polariserad debatt, med en

lång period av utredningar och kompromisser som

så småningom ledde till en överenskommelse mellan

socialdemokrater å ena sidan och centern och folkpartiet

å den andra, den som resulterade i grundskolan

på 1960-talet. Skolan skulle möjliggöra för alla att

utveckla sin begåvning, att erövra sin plats i samhället.

En socialdemokratisk affisch från 1952, om jag minns

rätt, föreställde en springpojke vid sin cykel vid texten

Begåvad men fattig. Den återgav en politisk ambition.

Striden mellan pedagoger för och emot ämnes-

inriktad undervisning ledde till en periodvis infekterad

debatt om kunskapssynen under det sena 1970-talet.

Många hävdade att skolans uppgift snarare borde vara

att lära sina elever att söka kunskap än att från katedern

överföra det som kallas fasta kunskaper. Jag brukade

lite ironiskt benämna de senare paketkunskapare –

kunskaperna fanns i lärobokspaketen och när man

hade slagit i sig innehållet var man färdig. De förra,

katalogkunskaparna, såg skolans uppgift vara den att

lära eleverna att hitta i telefonkatalogen, utan att inse att

den inte är mycket värd om man inte vet vem man ska

ringa till och vad man ska säga. Den tidens skoldebatt

lockade fram fler slagordsropare än skolutvecklare.

Gemensamt för de perioder som jag beskrivit är än-

dock att de handlade om skolans innehåll. De senaste

tjugo årens debatt har dessvärre sällan handlat

om innehållet utan om skolans styrning – Vem ska

bestämma, riksdagen eller kommunpolitiker? Kommunaliseringen

i början av 1990-talet drevs fram av

framförallt kommunala skolpolitiker som ville slippa

alla regler som pålagts dem av riksdag, regering och

Skolöverstyrelse. Låt oss bestämma! löd fältropet, vi

vet bättre lokalt vad som behövs än centralt placerade

byråkrater. Och så avskaffades den centrala styrningen.


Vem tror ni förlorade makten över skolan? De lokala

skolpolitikerna! De hade haft makt över skolan i sina

nämnder med stöd av de statliga reglerna. Nu flyttades

makten omedelbart över till kommunstyrelser och

till centrala kommunförvaltningar. Skolpolitikerna

reducerades till överhetens korpraler, vilkas viktigaste

uppgift blev att hålla skolbudgeten, inte att möjliggöra

för skolan att vara en god skola för sina elever.

Skolpengen har ytterligare försvårat tillståndet.

Den möjliggör för enskilda elever att välja skola – ty

det är ju så den fungerar – och det tvingar skolorna att

konkurrera om eleverna. Den möjliggör dock inte för

alla elever att välja skola. Man insåg inte att valfriheten

är förenad med vissa komplikationer. Tänk efter: rätten

att välja skola är nämligen inte så enkel att alla elever

kan välja den skola de vill gå i. Anta att en klass har

tjugo elever. Fem av dem väljer en annan skola. Det

som då inträffar är inte bara att de själva valt för egen

del, de har också valt för de femton som vill vara kvar.

De femton blir nämligen för få för att deras klass ska

få vara kvar, och den principiella demokratifråga som

uppstår är då följande: Är det rimligt att fem ska ha rätt

att välja bort något som femton vill ha kvar?

När jag tar upp detta möts jag ofta av argumentet att de

femton också kan välja. Men det är kanske det de redan

har gjort – de vill vara kvar i sin klass och sin skola.

Mot mitt påpekande anför man då, i inlindade formuleringar,

vars innebörd är glasklar: de som är kvar är

initiativlösa och får skylla sig själva. Men rätten att

välja måste också få vara rätten att välja det bestående.

Om skolan ska kunna återupprättas som en skola för

alla, för elever var för sig och för samhället som helhet,

måste vi därför få en helt annan finansieringsordning

än den vi har idag. Att de fem som flyttar får en skolpeng

med sig är rimligt om rätten att välja skola ska vara

reell. Men den skola de lämnar kan inte för den skull

förlora sina ekonomiska förutsättningar för att finnas

kvar för de femton. Invändningen mot mitt resonemang

är att skolan då kommer att kosta mer. Men det argumentet

räcker inte för att ge en minoritet rätt att genom

sina val tvinga andra att välja bort.

För dem som tycker att den nuvarande ordningen är

godtagbar, finns i själva verket bara ett konsekvent

alternativ: avskaffa den offentliga skolan och låta den

finansieras privat, utan skatteuttag. I en tid då elevens

fria val av skola av både väljare och politiska organ

erkänns ha ett avgörande värde, kan man inte godta

att den rätten tas ifrån femton individer för att fem vill

något annat.

Det finns, såvitt jag kan se, bara en lösning, nämligen

den att den kommunala skolan får en av skolpengen

oberoende finansiering. Den har ett vidare ansvar än

friskolan någonsin kan ha; den måste ju ta hand om

också friskolans elever om den senare skolan skulle gå

i konkurs. Den kommunala skolan måste ha resurser

som garanterar att den kan fullgöra sitt samhällsuppdrag,

även om ett antal elever väljer bort den – att se till

att det finns skola för alla medborgare. •

Gröna bilagan • Våren 2012 5


AKTUELLT

tips

Så kan din

kunskap leva

vidare i facket

Pensionerade medlemmar har mycket att ge, visar ny utredning om

pensionärernas roll i Lärarförbundet.

Förslagen har kommit fram genom den enkät

som utredningens arbetsgrupp skickat till

alla avdelningar. Svaren, som kom från 68

procent av avdelningarna, visar att pensionerade

medlemmar i dagsläget i första hand

deltar i olika slags möten och att endast ett

fåtal ingår i avdelningsstyrelser. Men utöver

den verksamhet som vänder sig specifikt till

pensionärer kan pensionerade medlemmar

göra så mycket mer. Några exempel:

• Aktivt delta vid utåtriktad aktivitet mot

politiker och allmänhet.

• Vara mentorer åt yngre.

• Uppdatera fackliga hörnan på skolor där

det saknas arbetsplatsombud.

• Administrera arbetet på expeditionen.

• Arrangera medlemsaktiviteter även för

de som fortfarande är i tjänst.

Andra förslag var att pensionärer kan vara

ordförande vid årsmöten och fungera som

”kunskapsbas” vid möten med aktiva medlemmar.

Vad är det då som hindrar att pensionärer

inkluderas mer i avdelningarnas arbete?

Jo, det visar sig att avdelningarna själva

är det största hindret - man har helt enkelt

inte tänkt på pensionärerna som en resurs.

6 Gröna bilagan • Våren 2012

Pensionärer

– en potential

i Lärarförbundet

Men ett svagt intresse från pensionärerna

själva förs också fram som orsak.

Dessutom saknas en medveten strategi för

att ta tillvara pensionärernas kunskap och

erfarenhet i avdelningens verksamhet. Arbetsgruppen

tror att ett av syftena med utredningen

uppnåtts i och med att avdelningarnas

åsikter och förslag efterfrågats, nämligen

att öka medvetenheten om pensionärernas

potential.

De föreslår också att pensionärer kan bidra

till att målen för 2011-2014 uppnås, till exempel

genom att vara en resurs i medlemsrekrytering

och opinionsbildning. Avdelningarna

kan även integrera pensionärerna i styrelsens

arbete genom att t ex bjuda in pensionärsombudet

till styrelsens möten. Det hela bygger

å andra sida på att det finns ett ömsesidigt

intresse från pensionärsmedlemmarna, konstaterar

arbetsgruppen, som bl a annat bestod

av tre representanter från Lärarförbundets

pensionärskommitté.

Sammanfattat av Anna Norrby

Följ med till Normandie 2013

Redan nu kan intresseanmälan

göras till denna resa. Man kan välja

mellan att åka på våren eller hösten.

15-19/4 går den första och 19-23/8

den andra.

Ur programmet:

Flyg till Paris. En historisk rundtur

med besök på museet Le Mémorial

tillägnat alla som fått Nobels fredspris.

Bayeux med den berömda

tapeten, en bonad från medeltiden.

Ohama Beach där 9000 vita kors

finns uppställda minnande om de

soldater som förlorade sina liv vid

Restplatser kvar

till Irland

Årets resa till Irland har lockat många och

vi har nu tre nästan fulltecknade resor dit.

På resan som sker 26/9 - 1/10 finns ännu

några platser kvar från Arlanda.

Anmälan görs direkt till Specialresor på

telefon 054-188900.

Pensionärsombud?

Missa inte höstens

konferens!

Den 11 - 12 oktober kommer pensionärskommittén

åter att anordna en

central ombudskonferens i Lärarnas

Hus. Anmälan sker via avdelningarna

och deltagande i konferensen

samordnas av Lärarförbundets regionkontor

med respektive ledamot

i pensionärskommittén, något som

ska vara klart i augusti.

Age is a matter of mind

if you don´t mind it

doesn´t matter.

Fritt efter Mark Twain

landstigningen i juni 1944. Spännande

rundtur till fantastiska badstränder

och pittoreska städer utmed

kusten. Provsmakning av Calvados.

Klippön Mont-Saint-Michel. Claude

Monets hem besöks också.

Resan arrangeras i samarbete med

Specialresor, Karlstad.

Pris: Ca 10 900 kr inklusive allt, det

vill säga luncher, middagar, entréer,

svensktalande guide, flyg, flygskatter

med mera.

Intresseanmälan görs till Marianne

Stensson, telefon 0523-50357 eller

per e-post till marianne.stensson@

telia.com.


Vem är du?

– Som ung nyutexaminerad folkskollärare

kom jag från Sundsvall till Långsjöby

utanför Storuman, och där blev jag kvar i

20 år. Skogsarbete, jakt och fiske präglade

kulturen, och den påverkade även mig. Jag

blev en ganska okomplicerad människa.

Efter det har jag varit både rektor och studierektor

på olika orter. Jag bor med min

fru i Storuman, och på ett sätt skiljer jag mig

från de andra här i bygden – jag skaffade inte

snöskoter förrän jag fick barnbarn.

Hur kommer det sig att du engagerar dig

som lärarpensionär?

– Jag har länge varit fackligt engagerad

och blev tidigt medlem i avdelningsstyrelsen

för Sveriges lärarförbund. Fast när jag blev

skolledare fick andra ta över. Jag gick i pension

2006 och bibehöll då mitt medlemskap.

Det kom en inbjudan till medlemsmöte och vi

fick åka ned till Norsjö, och det var rätt trevligt.

Sedan blev det en sväng till Haparanda

och så fick jag mandat att arrangera en träff

här i Storuman. På den vägen är det. Men det

är svårt med logistiken för oss pensionärer

här i norr. Jag sitter i pensionärskommittén

för 29 avdelningar i Mittnorrland, Jämtland,

Västernorrland och Västerbotten.

Hur har ni det då med aktiviteterna för

pensionerade medlemmar i din egen lokalavdelning?

– Vi är ett 30-tal medlemmar från 80 år

och nedåt. Någon budget har vi inte fast vi

är spridda från norska gränsen och ned till

Lycksele med 30 mil däremellan. Jag försöker

ordna aktiviteter och får till exempel

bjuda på lunch eller ordna kaféträff. Det är

En äldre herre satt på spårvagnen

bakom ett ungt förälskat par. Han

lyssnade förstrött till deras kärleksfulla

dialog.

– Jag är så kär i dej att jag knappast

kan äta, sa den unge mannen.

Det tyckte den äldre mannen lät så

bra att han skulle kunna ha

nytta av det.

På kvällen såg han sin hustru

djupt i ögonen och sa:

– När jag ser på dej så

tappar jag aptiten.

Hallå

där,

Gunnar

Nordin

Ledamot i

pensionärs-

kommittén

Foto: Bildbank, lararforbundet.se

svårt att genomföra utan bidrag till resor,

och pensionärskommittén har skrivit ett brev

till kansliet om behovet av ekonomiskt stöd.

Berätta om ett minne från din tid som

lärare!

– Det var hösten 1966 och jag var ny på

Långsjöby skola. Vårt personalrum var litet

och hade en liten lucka med bra utsikt över

skolgården. Barnen rände runt och spelade

fotboll när jag skulle kalla in dem.

– Rasten är slut, ropade jag på rikssvenska

genom luckan. Inget hände, barnen bara tittade

på mig.

– Men du Gunnar, så säger vi inte här, sa

en av de andra lärarna.

Lärarnas

historia har

ett eget arkiv

Hur såg lärarnas yrkesroll och engagemang

ut igår och vad kan dagens

lärare lära av sina föregångare?

Utforska Lärarnas historia med arkivdokument,

tidslinjer och berättande artiklar. Du

kan även lägga till egna foton och berättelser!

lararnashistoria.se

Han stack ut sitt huvud och hojtade:

– Hä in!

Skolgården tömdes på några sekunder.

I klassrummet gällde rikssvenska och nu

50 år senare har den utpräglat bondska västerbottendialekten

i princip suddats ut. Att

jag har bidragit till den utvecklingen känns

lite sorgligt.

Vad ska du göra när vi har pratat klart?

– Då ska jag förbereda påsken! Försöka

skotta fram sommarstugan och salta älgkött

som jag sen hänger upp på tork.

Anna Norrby

Gröna bilagan • Våren 2012 7


LÄRARFÖRBUNDET INFORMERAR

Lärarförsäkringar lanserar

ny seniorlivförsäkring

Lärarförsäkringar kan erbjuda pensionärsmedlemmar i Lärarförbundet

och Lärarnas Riksförbund en ny livförsäkring. Försäkringen

heter SparLiv Senior och kombinerar en livförsäkring med

ett sparande i en fondförsäkring.

Den 1 maj lanserar Lärarförsäkringar

SparLiv Senior. Det är en ny livförsäkring

som består av två delar; en

traditionell livförsäkring och ett

sparande i en fondförsäkring. Idén är att de

två delarna ska balansera varandra över tiden

och ge medlemmarna en långsiktig trygghet.

SparLiv Senior kan tecknas från 62 till

68 års ålder av pensionerade medlemmar i

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Det går att välja mellan två olika sparbelopp

i fondförsäkringen; 175 kr/mån eller 350 kr/

mån. Livförsäkringen kostar 61 kr/mån.

Det går att ta ut delar av eller hela sparbeloppet

i förtid och använda till vad som helst, till

exempel till att sätta lite guldkant på tillvaron

eller till välfärdstjänster av olika slag.

8 Gröna bilagan • Våren 2012

Varför en ny livförsäkring för seniorerna?

Under senare år har andra seniorlivförsäkringar

på marknaden gått under ekonomiskt.

Lärarförsäkringar fick därför i uppdrag av

sina ägare, Lärarförbundet och Lärarnas

Riksförbund, att se till så att det inte hände

de egna medlemmarnas seniorlivförsäkring.

SparLiv Senior är konstruerad för att ge

medlemmarna en långsiktig hållbar trygghet.

Hur stort är beloppet i SparLiv Senior?

Beloppet i livförsäkringsdelen är 40 000 kr.

Det beloppet trappas av och upphör vid fyllda

85 år. Istället förväntas sparandet i fondförsäkringsdelen

öka och kompensera för den

minskande livförsäkringen. Storleken på

sparandet beror på vid vilken ålder medlemmen

går in i försäkringen, vilket sparbelopp

som valts och fondernas utveckling.

De kunder som idag har Livförsäkring

Senior kan behålla den, men den kan inte

längre nytecknas.

Fredrik Stanser,

kommunikationschef vid

Svenska Lärarförsäkringar AB

Mer information om SparLiv Senior, till exempel

hur stort försäkringsbeloppet är vid olika

åldrar, finns på lararforsakringar.se. Den

som har frågor kan ringa Lärarförsäkringars

kundtjänst på telefon 0771-21 09 09.

Lärarförsäkringar ägs av Lärarförbundet och

Lärarnas Riksförbund och är en del av

förbundens medlemsservice.

Foto: Kjell Holmner

På tur till Göteborg?

w Lärarförbundets medlemmar får 10 pro-

cent rabatt året om på boende på Kville

Hotel som är ett budgethotell på Hisingen.

Telefon: 031-744 14 40

E-post: info@kvillehotel.se

Sommarbesök i Stockholm?

w Scandic Foresta har specialpriser för

Lärarförbundets medlemmar under helger,

sommar samt övriga lov (sportlov, påsklov,

höstlov). Bokas tidigast 14 dagar före

ankomst. Medlemsnummer anges vid

bokningstillfället. Foresta ligger på Lidingö.

Telefon: 08 517 324 00

E-post: foresta@scandichotels.com

Brevväxla eller byta

lägenhet med en

kollega i Frankrike?

Lärare i Frankrike och i Frankrikes utomeuropeiska

områden, Franska Guyana, Guadeloupe,

Martinique, Réunion och Franska

Polynesien vill ha kontakt med lärare i andra

länder.

Lärarna har elever mellan 11 och 19 år och vill

ha kontakter för till exempel brevväxling och

lägenhetsbyten. Om du är intresserad, skriv

till det franska lärarfacket:

SNES Echanges

Syndicat National des Enseignements de

Second degré

46 avenue d´Ivry

75647 Paris Cedex 13

E-post: internat@snes.edu

Berätta gärna om ålder, vilka ämnen du undervisar

i, vilka språk du talar, intressen och

fakta om din hemort.

More magazines by this user
Similar magazines