PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

www4.lu.se

PDF, 7 MB, Nytt fönster - Humanekologi Lunds universitet

LUM

Lunds universitets magasin | Nr 3 | 2009

Lundahumanist

tog hem storpris

Vattenloppor

gör miljökarriär

Återvinnare


Lilla bilden: En delfin undersöker med sina ultraljudsignaler

ett föremål som placerats framför en skärm

som spelar in och samtidigt visar delfinerna ljuden visuellt.

foto: stan kuczaj. Stora bilden: Flasknosdelfiner

är charmiga men busiga varelser.

foto: josefin starkhammar

titta doM snack

2 LUM nr 3 | 2009


ar!

Lundaforskare utvecklar instrument

för kommunikation med delfiner

Delfiners språk liknar inte på något

sätt vårt. Deras ultraljudsignaler

måste spelas upp i ultrarapid för att

vi ens ska höra dem. Och då låter de

mest som smatter. Men nu kan vi se

signalerna och det kan faktiskt delfinerna

också, vilket öppnar möjligheter

till kommunikation. En pekskärm

för valarna?

Josefin Starkhammar gillar att meka med

elektronik, löda och koppla sladdar. Hon

sätter sig också gärna och optimerar algoritmer.

Men mest av allt gillar hon djur så

hon har hittat en ganska fantastisk kombination.

Hon försöker nu som doktorand

på Institutionen för elektrisk mätteknik

skapa de tekniska instrumenten

för kommunikation med delfiner.

– Jag kan inte tänka mig ett roligare

jobb, säger hon.

För tre år sedan övertog hon projektet

ELVIS som skapats på elektrisk mätteknik

i samarbete med Kolmårdens djurpark.

Där – inte långt från Josefins hemtrakter

vid Linköping – har hon också

fortsatt att arbeta i kontakt med djurparkens

forskningschef, Mats Amundin.

ELVIS Står för ”Echolocation Visualisation

and Interface System” och har vidareutvecklats

av Josefin. Det kan beskrivas

som en skärm (75 x 75 cm) med 47

små hydroforer. Undervattenmikrofonerna

tar i bassängen upp de riktade ljuden

från delfinerna. Signalerna kan återföras

till skärmen via en videoprojektor

så att delfinerna själva (i realtid) kan se

sina signaler med ögonen, något de aldrig

kan ha varit med om i naturen och som

väcker starkt intresse.

Detta förutsätter avancerad signalbehandling

plus en dator och systemet

omfattar också en videokamera för dokumentation.

– ELVIS är idag mer interaktivt. Vi

har prövat att låta delfinerna peka med

sina ljudstrålar på knappar som på en

pekskärm. De fattade galoppen och fick

fisk för besväret men fattade antagligen

aldrig att symbolerna stod för olika sorters

fisk, förklarar Josefin Starkhammar,

som nästa gång skulle vilja prova en negativ

signal, till exempel en knapp som

stänger hela experimentet.

Upp tILL 2.000 dELfINkLIck per sekund

kan delfinerna ibland skicka ut, 70 mikrosekunder

långa på en frekvens av 120

kiloHertz och i interaktion med de andra

djuren i flocken. Det ställer stora krav på

mätutrustningen

– Jag har världens vassaste system för

mätningarna (ja, det finns fler). Jag kan

spela in längre eftersom jag bara spelar in

själva de korta klicken, i övrigt är systemet

avstängt. Det sparar massor av plats

på hårddisken, berättar Josefin.

Nu kan ELVIS dessutom visualisera

allt i realtid, vilket är världsunikt. Det

innebär bland annat att man kan justera

mätningarna för nivån på bakgrundsbruset.

Mängden analysmaterial blir

stort och därför är också intresset stort

från biologerna. Med hjälp av signalbehandlingsalgoritmer

kan man också se

varifrån ljudet kommer.

I förrfjor besökte Josefin Bahamas

för att ”träffa” delfiner och i somras

Anthony´s Key Resort på ön Roatán i

Honduras. Vid ett korallrev hålls delfiner

i en vik så att man kan studera dem

och även dyka med dem i det fria. Man

tar emot kryssningsfartyg och anordnar

”encounters”.

LUM nr 3 | 2009 3

t


t

Här samarbetade hon med Stan Kuczaj,

en kognitionsforskare från University

of Southern Mississippi. I framtiden

ska det också bli ett samarbete med kognitionsforskarna

i Lund, de som studerar

apor i Gävle (se LUM nr 2/09).

Framför sin skärm hängde Josefin föremål

som kunde intressera delfinerna.

Vissa enkla saker gav bara upphov till en

förströdd signal medan en tom gasflaska

undersöktes med massor av ultraljudssignaler.

Hon hoppas senare kunna ta reda

på hur delfiner kan ”se” saker, t.ex. fisk,

även under sanden på botten, något ingen

kunnat förklara.

tILLSammaNS mEd Stan Kuczaj har hon

filmat delfinernas sociala interaktion. De

kan bli ganska bråkiga.

– Delfiner är inga änglar. De kan vara

både våldsamma och grymma, gängvåldta

honor och döda andra arter, exempelvis

tumlare, som det verkar bara

för skojs skull. De konkurrerar inte ens

om samma föda. Mot människor är de

inte aggressiva men de kan busa ibland.

Att lyssna på delfiner kräver ett avsevärt kablage.

foto: mats amundin

Josefin Starkhammar försöker avlocka delfinerna deras hemligheter. Bilden är tagen framför

glasväggen till delfinariet i Kolmården. foto: nils rydén

Om det då är en dykares luftslang de lyfter

bort är det inte så bra.

– Vi har väldigt mycket kvar att lära

av delfinernas strategier och förmågor.

Man vet att delfiner kan förstå ganska

abstrakta begrepp och agerar efter dem

snarare än efter inlärda beteenden. De

kan t.ex. föreställa sig föremål de inte ser.

Det kräver tankeförmåga. Det är bevisat

att delfiner precis som schimpanser

kan planera för framtiden, säger Josefin

Starkhammar.

mEdaN ombyggNad pågår på Kolmårdens

delfinarium är det lättare att umgås

med andra delfiner. Närmast väntar

en vitval i San Diegos ”Sea World”

i Kalifornien. Den har varit ”anställd”

av USA:s marinkår och ska nu testa EL-

VIS-systemet.

Målet är inte bara att bättre förstå

delfinerna utan att genom att förstå deras

hemligheter lära sig konstruera ännu

bättre ultraljudsapparater i framtiden.

Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet.

Medel till utrustningen

kommer från Kungliga Fysiografiska

sällskapet, Crafoordska stiftelsen och

Karl Trygger.

MATS NYGREN

josefin

Starkhammar

– Bioakustik under vatten är ett

tekniskt avancerat fält för civilingenjörer

och biologer, säger Josefin

Starkhammar som hoppas kunna

fortsätta forskningen även efter

disputationen om ett par år.

En gång stod karriärvalet för

henne mellan veterinär och zoolog.

Fortfarande ser hon alla naturprogram

i TV. Men tack vare en inspirerande

gymnasielärare ändrade

hon sig under sista gymnasieåret

och läste teknisk fysik på LTH i stället.

nu lever hon i ”en ganska tvärvetenskaplig

miljö” där man både

löder, bygger, dyker med delfiner,

analyserar och konstruerar algoritmer.

Josefins examensarbete för

ett par år sedan ledde fram till ett

elektroniskt hjälpmedel, en trycksensor,

för att hitta skador hos hästar.

För den apparaten tänker hon

söka patent och starta tillverkning,

detaljerna är därför hemliga.

4 LUM nr 3 | 2009

t


lUM

Lunds universitets magasin

Lunds universitets magasin LUM utkom

första gången 1968. Det når i dag samtliga

anställda och nästan lika många utanför

universitetet. LUM har en upplaga

på 14.000 exemplar och utkommer med

10 nummer per år.

rEdAktion:

Maria Lindh,

redaktör och ansvarig utgivare

046-222 95 24,

Maria.Lindh@rektor.lu.se

Lena Björk Blixt

journalist naturvetenskap

046-222 71 86,

Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.se

Ingela Björck,

forskningsjournalist

046-222 76 46,

Ingela.Bjorck@rektor.lu.se

Britta Collberg,

journalist

046-222 31 58,

Britta.Collberg@rektor.lu.se

Petra Francke,

journalist och layout

046-222 03 16,

Petra.Francke@rektor.lu.se

Mats nygren,

journalist teknik

046-222 70 86,

Mats.nygren@kansli.lth.se

Ulrika Oredsson,

journalist

046-222 70 28,

Ulrika.Oredsson@rektor.lu.se

Caroline runéus,

kommunikationschef

046-222 70 41,

Caroline.runeus@rektor.lu.se

Ur innehållet

6 Ett dukat bord för nya ledningen

Aldrig har förutsättningarna vid Lunds universitet varit så bra som

nu, sa styrelseordförande Allan Larsson vid ett avtackningssymposium

för Göran Bexell. Med 300 miljoner i överskott och ett ökat

söktryck är det möjligt och dags att sätta studenten mer i fokus.

9 Stort säkerhetspådrag för Scalia

En beväpnad livvakt från USAs inrikesdepartement hör inte till vanligheterna

på Juridicum. Men när den amerikanske domaren Antonin

Scalia från Högsta domstolen föreläste var det en nödvändighet

– liksom svenska säkerhetsvakter vid alla entréer.

10 Utbyte får högsta EU-betyg

Lunds universitets utbyte med Jordanien, Syrien och Libanon framhålls

som en ”success story” i EU-sammanhang. Koordinator Carina

Jensen fick sola sig i den glansen i Bryssel nyligen i samband

med lanseringen av Erasmus Mundus II.

15 Hur varmt får det bli?

Europas största klimatpolitiska forskningsprogram samlade nära

150 forskare i Lund som alla var eniga om att den globala uppvärmningen

finns. Frågan är bara hur långt den kommer att gå.

16 Vattenloppor som reningsverk

Vattenloppor har en avgiftningsmekanism som bryter ner alggifter,

visar limnologen Susanne Gustafsson som nu fortsätter sin

forskning i Kina. Värsta fienden till de millimetersmå liven är fisken

så forskningen förläggs främst till de kinesiska fiskfria bevattningsdammarna.

22 Lärosäte eller herresäte?

Lunds universitet vill bredda studentrekryteringen men statistiken

är nedslående. Tredje delen av serien ”Utbildning – hur och för

vem?” handlar om hur tillgängligt det lundensiska lärosätet egentligen

är för alla grupper i samhället.

AdrESS:

AnnonSEr:

PrEnUmErAtionEr, AdrESSändring: näStA LUm: Manusstopp 17

LUM, Informationsenheten, tomat annonsbyrå,

notiSEr:

Anställda anmäler ändringar april. Utkommer 30 april.

Lunds universitet,

Box 117, 221 00 Lund

www.tomat.se

tel 046-13 74 00/02,

Anställda vid LU

får LUM gratis.

till katalogansvariga vid institutionen

(motsv). Övriga skick- iSSn: Marek 1653-2295 Kostrzewski leder

Fax: 046-222 47 11,

Internpost: Hs 31

E-post: LUM@rektor.lu.se

LUM på nätet:

LUM www.lu.se/lum nr 3 | 2009

fax 046-5400150

e-post PC: info@tomat.se

e-post Mac:

material@tomat.se

Enskilda abonnenter – 190

kr/10 nr. För prenumeration

kontakta Eva Andersson: 046-

222 70 10, Eva.Andersson@

rektor.lu.se

ar ändringsuppgifter till LUM,

gamla adressrutan bifogas.

tryck: Lenanders Grafiska

i Kalmar

Pierre Björkman och Klas

omSLAg: Malmberg Sociologiprofes-

i en samspelsövsornning.

Anna-Lisa Lindén på Gastelyckans

återvinningssstation.

Foto: Gunnar Menander. 5


Styrelseordförande Allan Larsson:

– LUs förutsättningar

bättre än någonsin

LägESrapport. Samtidigt som BNP

rasar, verkstadsindustrin havererar,

massarbetslösheten hotar och krisen

ger svarta rubriker åt snart hela

samhället, så berättar Allan Larsson

framgångssagan om Lunds universitet.

– Aldrig har väl förutsättningarna

varit så bra som just nu, säger

han.

Detta hände sig vid det symposium

som universitetsstyrelsen och Centrum

för teologi och religion, CTR, gav Göran

Bexell i avskedspresent då han avgick

som rektor vid årsskiftet. Symposiet,

som var delat i tre, inleddes i slutet

av februari inför en lätt grånad skara i ett

välbesökt Palaestra – och universitetsstyrelsens

ordförande var först ut bland talarna.

Rubriken på Allan Larssons föredrag

var ”Att styra det ostyrbara” och han

inledde med en lektion om styrelsens roll

visavi rektors.

– Rektor sitter i förarsätet och styrelsen

i baksätet. Rektor är vd och fattar

alla beslut när det gäller kärnverksamheterna

– forskning och utbildning. Men

det runt omkring – som organisation, finansiering,

administration och rekrytering

av rektor och prorektor – det råder

styrelsen över.

HaN LåNadE LIkNELSEr från sin journalistiska

bakgrund och sa att styrelsen

sätter rubriker och rektor står för innehållet,

dvs. skriver själva artikeln. Styrelsen

sätter punkt. Och fungerar möjligen

som syndabock om något går snett. Det

har emellertid inte mycket gjort under

de gångna fem åren som Allan Larsson

och Göran Bexell fungerat som radarpar.

Tvärtom, menade Allan Larsson, så har

Göran Bexell sett till att LU blivit ett enat

och mer samarbetande universitet vilket

bland annat resulterat i de många Linnébidragen,

och själv har han med sina styrelsevänner

vänt de röda siffrorna i bokslutet

med råge.

– Den nya universitetsledningen har

de bästa ekonomiska förutsättningarna,

sa han med en vänlig nick åt Per Eriksson

som satt på första raden bland åhörarna.

Hur ser då framgångsfaktorerna ut?

frågade sig Allan Larsson.

– Strategierna har varit viktiga – och

särskilt värdegrunden med begrepp som

integritet, hederlighet, tolerans och humanism,

svarade han.

HaN mENadE ockSå att framgången har

flera fäder och mödrar som exempelvis

de forna rektorerna Håkan Westling och

Boel Flodgren. Dessa har varit före sin

tid, tyckte han, när det exempelvis gäller

forskningspolitiken som först nu hunnit

ifatt de strategier som lundarektorerna

arbetade efter.

Morgondagens himmel målade Allan

Larsson inte i fullt lika ljusa färger

som gårdagens. Han såg flera tunga utmaningar

och en del hot. Trots att det

nu krävs satsningar på grundutbildningen

så är tilldelningen fortsatt snäv. Och

autonomiutredningen är han ingen vän

av.

– Det finns risker som har med rättssäkerheten

att göra om det offentligrättsliga

regelverket nu kastas i papperskorgen.

Enskilda avtal mellan staten och

varje lärosäte kan också innebära ökad

detaljstyrning och en minskad transparens.

Dessutom finns det mer flexibilitet

inom högskolevärlden än vad utredningen

antyder.

Allan Larsson betonade dock att detta

är hans personliga åsikter om autono-

LUs styrelseordförande och ”rubriksättare”

Allan Larsson. foto: kennet ruona

miutredningen som nu är ute på remiss

bland lärosätena.

Inför framtiden önskade han också

en ökad bredd vad gäller formerna för

nyttiggörandet av svensk forskning. Det

räcker inte med nya företag och produkter

från tekniker och medicinare, utan

humanister och samhällsvetare borde

finnas med i ökad omfattning när det

gäller tankarna bakom produkterna och

företagen.

– En forskningsbudget på 3,7 miljarder

borde ge upphov till fler företag med

en större bredd i innovationsverksamheten.

ocH apropå brEdd så saknade han den

också i höstens rektorsvalsprocess.

– Inga kandidater från samhällsvetenskap

eller humaniora. Var är exempelvis

ekonomerna? undrade han. De borde

ju vara experter på ledarskap.

Avslutningsvis påpekade han vikten

av att sätta studenten i fokus, och menade

att man kan utnyttja den nya kommunikationsteknologin

bättre. Avstånden

krymper.

– Vi har med google-generationen att

göra. De som använder Facebook och

Skype, påpekade han.

MARiA LiNDh

6 LUM nr 3 | 2009


Flodström positiv om Max iV

max-fINaNSIErINg. Jakten på pengar

till Max iV går nu in i sin slutfas.

Den 1 april ska förhandlaren Anders

Flodström vara färdig med sitt arbete.

– Det känns väldigt positivt, avslöjar

han för LUM.

Lovorden om Max-lab var många när regeringen

la fram sin forskningsproposition

i höstas, men några pengar avsattes

inte till den nya synkrotronljusanläggningen

Max IV. Istället fick universitetskansler

Anders Flodström i uppdrag att

utreda finansieringen av anläggningen.

Anders Flodström är av naturliga skäl

förtegen om hur arbetet med att hitta finansiärer

fortskrider. Arbetet befinner

sig i en känslig slutfas fylld av förhandlingar.

Den 1 april ska arbetet vara färdigt

och presenteras.

fLodStröm Har de senaste månaderna

träffat en lång rad möjliga finansiärer i

Sverige, övriga Norden och Baltikum. I

början av mars träffade han forskningsminister

Lars Leijonborg och statssekreterare

Peter Honeth för att starta arbetet

med att bilda det bolag som ska äga Max

IV. Ägare av den nya synkrotronljusanläggningen

blir de finansiärer som är

svenska myndigheter, och där ingår även

svenska universitet. Exempelvis har Vetenskapsrådet

fattat ett principbeslut om

att avsätta ett antal hundra miljoner kronor

för Max IV under en femårsperiod.

– Någon exakt summa kan inte sägas

just nu, men det pekar mot att det handlar

om minst 400 miljoner kronor, säger

Anders Flodström

dISkUSSIoNEr förS äVEN med exempelvis

Vinnova, som enligt Flodström kommer

att bidra substantiellt. Det finns även

starka positiva signaler från norsk sida

och från Finland, berättar Flodström.

Till LUM kan han inte säga någon summa

som Lunds universitet kommer att

bidra med. Han räknar dock med att

Lunds universitet är en av finansiärerna

eftersom den nya universitetsledningen

har uttryckt samma intresse för Max IV

som den tidigare ledningen gjort.

Anders Flodström konstaterar att

Max IV blir en anläggning i världsklass

även om den är ett regionalt projekt. Och

det finns utrymme för flera liknande anläggningar

i närliggande europeiska länder.

Enligt Flodström är det tio gånger

fler forskare som använder synkrotronljusanläggningar

än neutronacceleratorer

av den typ som den planerade ESSanläggningen

utgör. Att få ESS till Lund

vore ett världskap som skulle bli ett väldigt

bra projekt tillsammans med Max

IV, menar Flodström.

LENA BJöRK BLixT

överskott går till fyra profilområden

SatSNINgar. Vid sitt senaste sammanträde

fastställde universitetsstyrelsen

fyra framtida satsningar

som åtminstone en del av LUs överskott

på nära 300 miljoner ska gå

till. Dessa är attraktiva studiemiljöer,

starka forsknings- och innovationsmiljöer,

ökad synlighet och

bättre infrastruktur.

Av de exakta 297 överskottsmiljonerna

för 2008, kommer drygt 80 miljoner från

grundutbildningen där man varit särskilt

sparsam eftersom studenttillströmningen

minskat under flera år. Nu har trenden

vänt och fler söker sig åter till Lunds

universitet. Fortfarande krävs en viss försiktighet,

men nu vill man satsa offensivt

på åtgärder som höjer kvaliteten. Exempel

på det är attraktiva studiemiljöer

och en ökad kvalitet i undervisningen.

En stor internationell kvalitetsutvärdering

av alla utbildningar ska göras inom

ett par år.

Så mycket som 214 miljoner av överskottet

kan hänföras till forskningen och

forskarutbildningen. Här handlar det

om en viss eftersläpning eftersom alla

de externa pengar som lundaforskarna

framgångsrikt dragit in under förra året

ännu inte hunnit omsättas i projekten.

De pengar som blir över vill man använ-

Universitetskansler Anders Flodström utreder

finansieringen av Max IV. foto: melker

dahlstrand

da till en fortsatt uppbyggnad av starka

forsknings- och innovationsmiljöer.

Det tredje profilområdet – synlighet –

handlar först och främst om en utveckling

av universitetets webbsidor som behöver

bli mer överskådliga med bättre

information på engelska. Och det fjärde

området – infrastrukturen – handlar om

stöd till forskningen i form av bland annat

eventuell medfinansiering till MAX

IV (se artikel ovan).

På nästa styrelsemöte i mitten av april

kommer ett mer detaljerat förslag att presenteras

för dessa beslut, inkluderande

ekonomiska ramar.

MARiA LiNDh

LUM nr 3 | 2009 7


Valprocess får blandad kritik

rEktorSVaLEt. Närmare hälften av

de i hörandeförsamlingen som svarat

på en enkät om rektorsvalet förra

året anser att processen fungerade

bra. Drygt tjugo procent tyckte

att processen fungerade dåligt som

helhet.

Enkäten besvarades av 75 procent

av de nittio ledamöterna i hörandeförsamlingen.

Hörandeförsamlingens bestod av representanter

för lärare, studenter och personalorganisationer.

Av dem som svarade

på enkäten är drygt tjugo procent kritiska

till valprocessen som helhet. Drygt

trettio procent tycker att processen fungerade

tillfredställande, men hade klara

brister. 45 procent tycker att processen

var ”tillfredställande” eller ”väl tillfredställande”.

Drygt en procent anser att

processen var ”mycket välfungerande”.

Bland enskilda kommentarer i enkäten

framförs kritik mot hur universitetsstyrelsens

beredningsgrupp tolkat hörandeförsamlingens

ställningstagande

till rektorskandidaterna. Flera ledamöter

är t.ex. kritiska till att styrelsen och

dess ordförande Allan Larsson, samtidigt

som man tog ställning till ny rektor, uttalade

stöd för Eva Åkesson som prorektor,

innan prorektorsfrågan behandlats i

hörandeförsamlingen. Andra tycker att

arbetet i hörandeförsamlingen tagit för

mycket tid i relation till inflytandet som

församlingen haft på valet av rektor. Beredningsgruppen

borde bättre ha förkla-

rat sitt val av ny rektor, anser en del. De

kritiska kommentarerna gäller själva rektorsvalsprocessen

och inte beslutet i sig

att välja Per Eriksson till ny rektor och

Eva Åkesson till ny prorektor.

När det gäller intervjuerna av kandidater

är en majoritet – 60 procent – nöjda

med informationen om dem som anmält

intresse för rektorsjobbet, medan 28 procent

tycker informationen varit bristfällig.

De allra flesta är nöjda med formerna

för hur kandidaterna intervjuades av hörandeförsamlingen.

Majoriteten är också

positiv till de informella diskussionsmöten

som hölls efteråt för att diskutera

kandidaterna.

I omröStNINgEN i hörandeförsamlingen

kunde ledamöterna rangordna max

tre av de fem rektorskandidaterna – en

ordning som hälften inte är nöjda med i

efterhand, medan 40 procent tyckte att

den var bra.

När det gäller universitetsstyrelsens

val av rektor så anser 46 procent att styrelsen

tillräckligt uppmärksammat hörandeförsamlingens

uppfattning. Men

40 procent tycker inte att styrelsen tillräckligt

beaktat det stöd som de olika

kandidaterna hade i hörandeförsamlingen.

I kommentarer framförs kritik mot

hur styrelsen tolkat hörandeförsamlingens

uppfattning om kandidaterna – något

som senare väckte debatt i medierna.

Antalet förstahandsröster borde ha tillmätts

ett större värde än antalet röster i

sig, menar vissa av dem som kommen-

Strategiska planen följs upp

UppföLjNINg. Förre akademisekreterare Hans Modig och

kanslichef Gunnel Holm har fått i uppdrag att göra en halvårsuppföljning

av hur universitetets strategiska plan har mottagits

och hur den används. Dels ska man titta på områdenas egna

planer, dels ska man genom samtal med dekaner, prefekter, övriga

anställda och studenter ta reda på vilken betydelse planen

har för det dagliga arbetet. Uppföljningen ska vara klar den 18

maj och tas upp på universitetsstyrelsens junisammanträde.

terat enkätsvaren, eftersom – hävdar de

– förstahandsröster tydligast visar vilket

stöd respektive rektorskandidat fick.

EVa åkESSoNS kaNdIdatUr till prorektorsposten

stöddes med acklamation av

hörandeförsamlingen den 10 december,

vilket visar på ett starkt stöd. I enkäten

riktas dock formell kritik mot att bara ett

förslag till prorektor presenterades och

alltså att styrelsen så tidigt deklarerade att

den gärna såg Eva Åkesson på den posten.

På det viset, menar de kritiska, blev hela

processen i hörandeförsamlingen onödig.

67 procent av dem som svarade på enkäten

tycker att det borde ha funnits fler kandidater

till prorektorsposten.

Hans Modig, f.d. akademisekreterare

och administrativt stöd under rektorsvalet,

har sammanfattat rektorsvalprocessen

i en egen redogörelse. Den starkaste

kritiken mot processen gällde bristande

samråd mellan beredningsgruppen och

hörandeförsamlingen, men att ta fram

kandidater är en successiv process och

samråd om kandidater med en församling

på nittio personer är svår att genomföra,

menar Modig.

dENNa gåNg faNNS förVISSo ett presidium

som mellanhand men inte heller

det kunde delta i urvalsprocessens första

skeden, hävdar han.

Det som diskuterades mest var omröstningsförfarandet;

hade styrelsen tydligt

föreskrivit hur hörandeförsamlingen

skulle visa sin uppfattning, hade kanske

processen löpt smidigare, resonerar han.

Ändå menar Hans Modig att rollfördelningen

varit tydligare och bättre mellan

parterna, än vid tidigare rektorsval. Styrelsen

har markerat att den ”äger” frågan.

Den valde att motivera sitt val av rektor

vilket inte skett tidigare och också är

ovanligt vid andra lärosäten.

Enkäten och en redovisning av valprocessen

presenterades vid universitetsstyrelsens

möte den 20 februari.

BRiTTA COLLBERG

8 LUM nr 3 | 2009


Välbevakat symposium

med domare Scalia

tvärvetenskap. En beväpnad livvakt

från USAs inrikesdepartement

tillhör inte den vanliga sortens deltagare

vid vetenskapliga symposier

i Lund. Men en sådan satt på första

bänk vid ett symposium om juridik,

religion och litteratur som nyligen

ordnades av Juridiska fakulteten.

Livvakten var där för att beskydda symposiets

mest namnkunnige föreläsare,

domaren Antonin Scalia från USAs högsta

domstol. För hans skull fanns det också

en svensk vakt vid ingången till lokalerna,

och alla deltagare måste visa upp

sina namnskyltar så att ingen utomstående

skulle kunna tränga sig in.

– Så var det inte förra gången vi hade

domare Scalia här som gäst. Det är ”elfte

september” som ökat säkerhetspådraget

kring alla höga amerikanska myndighetspersoner,

säger professor emeritus

Kjell Å Modéer.

Han är nöjd med symposiet, som han

ser som ett av de bästa han någonsin arrangerat.

Dess teman – tvärvetenskap-

liga perspektiv och frågor där juridiken

korsas med andra ämnen – ligger idag i

den rättsvetenskapliga forskningsfronten

och möter allt större intresse både nationellt

och internationellt.

– Religionen har på nytt fått plats i det

offentliga rummet. Det blir därför angeläget

att återerövra kyrkorätten om än i

ny form – ”law and religion” – till de juridiska

fakulteterna, säger Kjell Å Modéer.

Han ser det som betecknande att han

samma vecka som lundasymposiet hölls

fick en inbjudan till ett symposium om

Law, Literature and Religion i Philadelphia

i höst.

Föredragen i Lund handlade främst om

förhållandet mellan rätt, politik och religion,

men också om rätten och religionen

i litteraturen. Det gällde bl.a. synen

på lagen och nåden i Sigrid Undsets roman

Kristin Lavransdottir, och Strindbergs

syn på samma frågor i vandringsdramat

Till Damaskus.

Antonin Scalia inledde symposiet med

ett föredrag om klausulen om religionsfri-

Domaren Antonin Scalia

från USAs högsta domstol

(mitten) talade på

ett symposium om juridik,

religion och litteratur.

Här i glatt samspråk

med bl.a. Kjell Å Modéer

(t. h.). foto: gunnar

menander

het i USAs konstitution. Han utnämndes

till HD-domare av Ronald Reagan och är

känd som en av domstolens mest konservativa

medlemmar. När det gäller konstitutionen

vill han tolka denna utifrån den

mening som de ursprungliga grundlagsfäderna

tros ha haft, och inte utifrån det

moderna samhällets förändrade krav. I

fråga om religionen innebär detta att domare

Scalia inte företräder en benhård

skiljelinje mellan stat och religion.

– Under de första presidenternas tid

fanns ingen sådan skiljelinje. Thomas

Jefferson stödde t.ex. University of Virginia,

som finansierades av staten men

hade präster som ledde gudstjänster vid

universitetet, sa han.

antonin scaLia var också kritisk

mot HDs beslut från 1973 att delstaterna

inte får införa abortförbud eftersom detta

bryter mot konstitutionen.

– Konstitutionen ska inte omtolkas

enligt hur domarna tycker att saker och

ting borde vara. Grundlagsfäderna hade

inte en tanke på fri abort, men nu har fem

av nio domare i HD beslutat att abort är

lagligt och då gäller det i hela USA. Sådana

beslut borde inte tas av jurister utan av

lagstiftaren, dvs. folkets representanter i

nationens och delstaternas parlament,

menade han.

INGELA BJÖRCK

LUM nr 3 | 2009 9


LUs arbete med utbyten

får gott betyg av EU

UtbytE. Lunds universitet får beröm

av EU. Carina Jensen, administratör,

och Petter Pilesjö, ”utbytesentreprenör”

och föreståndare för

GiS-centrum var nyss i Bryssel. Där

berättade de om hur de lyckats underlätta

utbytet mellan Europa och

länder i Mellanöstern.

Lunds universitet ses som en seriös aktör i

Mellanöstern och universitetet uppmärksammas

också i andra delar av världen,

berättar Carina Jensen, vid avdelningen

för internationella relationer. Hon är koordinator

för EUs utbytesprogram med

Jordanien, Syrien och Libanon.

– Inte hade jag trott att jag – en tjänsteman

– skulle hamna öga mot öga i förhandlingar

med utbildningsministrarna

i Jordanien och Syrien. Eller medverka

till att Storbritannien öppnade en ambassadsfilial

i Damaskus, för att studenter

ska kunna registrera sig. Men det är

exempel på vad man kan få göra som

koordinator för att utbytet mellan två

mycket olika utbildningskulturer – den

västligt europeiska och den arabiska i

Mellanöstern – ska fungera.

Det blir inte lättare om länderna är i

krig – som Iran, Irak och Jemen som Petter

Pilesjö arbetar med.

Sedan är det en utmaning att få euro-

Carina Jensen och

Petter Pilesjö jobbar

för att underlätta utbytet

mellan Europa

och länder i Mellanöstern.

peiska universitet att anpassa sig, så att

stipendiaterna hinner söka visum och

vara med om terminsstarten. Det gäller

också att få arabiska universitet att godkänna

återvändande stipendiaters europeiska

betyg, säger Carina Jensen.

Lunds universitet framhålls som en

”success story” av EU. Utbytet med Sy-

Svårt att nå ut internt med utbytesinformation

UtbytE. Lunds universitet sätter

Sverige på kartan i Mellan östern

och skapar samarbete över nations-

och kulturgränser. Men vi

har ibland svårt att nå ut inom vårt

eget universitet, säger Carina Jensen.

Lunds universitet ligger långt

framme. Men vi skulle få mer volym

om vi plattade till vår utbytesorganisation,

tror Petter Pilesjö.

Lunds universitet har varit framgångsrikt

med att få del i EUs utbytesprogram

(se ruta). Forskare, lärare och studenter

kan åka ut i världen och ta emot kolleger

utifrån på förmånliga villkor.

Men på avdelningen för internationella

relationer dignar personalen under arbetsbördan.

– Vi är extremt underbemannade, säger

Carina Jensen. Vi kan inte bedriva särskilt

mycket informationsspridning inåt.

Institutionerna måste själva vara på hugget,

utnyttja tillfället att ta emot stipendiater

och själva åka ut.

Som koordINator har hon ett finger

med i alla utbyten mellan Europa och

Syrien, Jordanien samt Libanon.

– Samtidigt som jag ser till att en lärare

från exempelvis Granada kan åka till

Beirut och att en student från Damaskus

kan komma till Lille – så ger det en erfa-

renhet som öppnar dörrar mellan Lunds

universitet och övriga världen, menar

Carina Jensen.

Hon arbetar med att bygga broar mellan

utbildningssystemen i Europa och i

Mellanöstern, ordnar konferenser, möten,

studiebesök och resor för parterna.

Det uppskattas i Bryssel trots att målet

när det gäller antalet stipendiater ännu

inte nåtts.

– Om man koordinerar ett projekt

kan man inte stirra sig blind på antalet

stipendieutbyten hittills. Man måste

också se till programmets högre syften,

menar Carina Jensen. För att få till stånd

goda relationer på sikt krävs administrativa

insatser – så att stipendiater t.ex. kan

10 LUM nr 3 | 2009


ien, Jordanien och Libanon lyftes fram

i samband med den stora lanseringen av

Erasmus Mundus II i Bryssel nyligen, där

Carina Jensen talade om sitt arbete för

drygt trehundra åhörare.

EraSmUS mUNdUS II är den fortsatta

satsningen på forsknings- och utbildningsutbyte

som inleddes för två år sedan

genom programmet Erasmus Mundus

External Cooperation Window.

– I dag sker en kraftig ”braindrain” från

utvecklingsländerna och också från Europa

och Europas grannar – till USA. Europa

vill bli ett alternativ till USA som utbildnings-

och forskningscentrum och en

samarbetspartner, säger Carina Jensen.

För både Carina Jensen och Petter Pilesjö

har arbetet ofta handlat om kontakter

och konkret problemlösning men också

om att utveckla stödsystem på Internet.

– Det har gått bra tack vare en stark

vilja från både de europeiska och arabiska

universiteten. Genom stor flexibilitet

har vi lyckats komma förbi sådant som

från början tycktes omöjligt, t.ex. att låta

studenter börja studera mitt i en termin,

se över urvalskriterier och kvalitetssäkra

utbildningar på annat sätt än ”normalt” i

respektive land, säger Carina Jensen.

BRiTTA COLLBERG

tillgodoräkna sig sina betyg när de återvänder

hem. Sådant tar tid och kan t.ex.

kräva lagändringar.

Petter Pilesjö är ansvarig för Lunds

del som partner i EU-utbytena med Iran,

Irak och Jemen och med länderna inom

området ACP, (Africa, Caribbean och

Pacific). Inom ACP har Lund redan tagit

emot ett femtiotal stipendiater – mer

än något annat enskilt program. Receptet

enligt Petter Pilesjö är flexibilitet och

nätverkande.

HaN HåLLEr mEd Carina Jensen att det

kan vara svårt att nå ut inom universitetet:

– Många lärare anser sig inte ha tid och

forskningen i utbytesländerna uppfattas

kanske inte som tillräckligt bra; man åker

hellre till San Fransisco och Sydney.

t

Erasmus mundus

External cooperation Window

Lunds universitet är partner i åtta av de

totalt 21 geografiska områden runt om

i världen som EU har utbildnings- och

forskningsutbyte med inom Erasmus

Mundus External Cooperation Window.

Lunds universitet är koordinator för

utbytet mellan Europa och Jordanien,

Syrien och Libanon sedan 2007 och Indien

sedan 2008.

Inför 2009/10 ansöker Lunds universitet

om att ingå som partner i följande

utbytesprogram (varav LU redan är med

i några): Palestina/Israel, Iran/Irak/Jemen,

Egypten, Kazakstan/Kirgisistan/

Tajikistan/ Uzbekistan/Turkmenistan,

Albanien/Bosnien/Herzegovina, f.d. republikenMakedonien/Kosovo/Monte-

– Samtidigt finns ett stort intresse som

inte riktigt matchas, menar han.

– Det är en fantastisk möjlighet för en

institution att få t.ex. en post doc-forskare

i några månader. Om besöket inte

ger önskad effekt så har det ju ändå kostat

i princip noll. Institutionerna ska inte

serva gästforskarna, utan låta dem själva

bygga upp kontakter.

dEt är När VISSa UtbytESprogram

fördelar stipendierna centralt, som det

lätt uppstår en flaskhals, menar Petter

Pilesjö. Lund har kanske gått miste om

stipendiater i onödan. Det har lett till besvikelse

på institutioner som engagerat

sig, men inte fått någon stipendiat.

– Vi skulle kunna ta emot och skicka

ut fler om vi informerade brett genom internationella

nätverk, alumnikontakter

negro/Serbien, Brasilien och Argentina/

Bolivia/Peru.

Under 2008/09 är Lund partner i

ACP (Africa, Caribbean, Pacific) – ett

program som gör uppehåll nästa läsår

men återkommer 2010/11.

Lunds universitet ansöker också om

att koordinera ett stort utbyte med Kina

under 2009/10 med en omsättning på

5,2 miljoner euro.

Hittills har Lunds universitet haft

106 inresande stipendiater inom samtliga

utbytesprogram (varav cirka 50 från

området ACP). Ytterligare ett 40-tal

är på ingående. Lunds universitet har

skickat ut sammanlagt drygt tjugo stipendiater.

och hemsidor. Jag tror inte så mycket på

broschyrer och information genom formella

organ, för genom dem når vi främst

de etablerade forskarna och inte de unga,

nydisputerade. Dessa når vi lättast med

en platt och mer flexibel organisation ute

på områdena, där vi driver de här samarbetena

mer som forskningsprojekt.

Det skulle också bli billigare, tror Petter

Pilesjö.

– Ja, för vi får ju ersättning i relation till

hur många stipendiater vi tar emot. Självklart

måste verksamhet som helt ligger i linje

med Lunds universitets strategiska plan

få kosta pengar. Dock kan det diskuteras

om Lunds universitet, utan ersättning, annars

bör marknadsföra ett EU-projekts högre

syften, vilket ett litet antal stipendiater

till Lund i praktiken leder till.

BRiTTA COLLBERG

LUM nr 3 | 2009 11


full fart för latin och jiddisch

SmåSpråk. Latinämnet blomstrar

på nytt. Genomströmningen ökar

och alltfler läser på högre nivå.

Även undervisningen i jiddisch har

varit en framgång och tre fjärdedelar

av studenterna vill läsa vidare på

B-nivå. Nu ska man anställa en lektor

för att utveckla ämnena jiddisch

och hebreiska.

År 2006 lades grundutbildningen i latin

ner. Ett år senare kunde man återuppta

utbildningen tack vare en stor donation.

Donationen gav ämnet en möjlighet

att bedriva grundutbildningen under

två års tid och samtidigt skapa nya förutsättningar

för ämnets fortlevnad även

när pengarna tagit slut. Nu verkar det

som om man har lyckats med detta.

– Vi har hittat en ny modell som inte

”Akademiska riter skapar vi-och-dom-känsla”

jämLIkHEt. Diskriminerar universitet?

Den frågan ställde sig studenternasdiskrimineringsombudsman

Maria

Chowdury när

hon höll föredrag

på ett seminarium

som

anordnades

inför den internationellakvinnodagen

den

8 mars.

bara lockar fler studenter och ökar genomströmningen,

utan också får fler att

fortsätta på högre nivå, säger latinlektorn

Cajsa Sjöberg.

Man har tagit fasta på att många läser

latin som ett biämne och därför ges utbildningen

på deltid även på de högre nivåerna.

Dessutom har Cajsa Sjöberg, efter

pedagogiska överväganden, lagt om

delar av utbildningen och lagt stor vikt

vid samarbeten över såväl ämnesgränser

som med andra lärosäten.

Ett annat litet språk som vädrar morgonluft

är jiddisch. Den kände barnläkaren,

debattören och författaren Salomon

Schulman drog i höstas igång Sveriges

första universitetsutbildning i språket

efter att universitetet fått ett nationellt

uppdrag att värna om minoritetsspråket.

Även här var det många som ställde sig

Diskriminering kan se väldigt olika ut,

slog Maria Chowdury fast. Den kan

vara direkt, indirekt eller oavsiktlig.

Den form som hon sedan valde att gå

närmare in på handlade om en indirekt

form som hon menade kommer till uttryck

i Lunds studentikosa kultur.

– När det gäller universitetet som kulturbärare

finns en mycket stark norm om

hur man ska bete sig för att tillhöra eliten,

sa hon.

Till de kulturbärande delarna av studentlivet

hör könssegregerande ordenssällskap

med diffusa inträdesregler, som

går ut på att man måste känna rätt person.

Spex och nationsliv har en speciell

jargong precis som de många balerna.

Maria Chowdury menar att balerna

upprätthåller gamla förlegade könsroller

som exempelvis mannens tal till kvinnan

Studenternas diskrimineringsombudsman

Maria Chowdury pratade på kvinnodagsseminarium.

foto: ulrika oredsson

frågande till om det verkligen fanns studentunderlag

att bedriva undervisning i

språket. Nu visar det sig att 14 av de 20

som påbörjade studierna i höstas vill fortsätta

på B-nivå. Därför ska man nu anställa

en lektor i jiddisch och hebreiska

för att utveckla undervisningen. Förutom

undervisning i språk och litteratur

ges även kurser i judisk historia, tradition

och kultur, men det är framför allt när

det gäller språkstudierna som studenterna

vill fortsätta på högre nivå.

– Vi har fått leta efter kandidater utanför

Sveriges gränser eftersom det är

svårt att få tag på någon som uppfyller

de formella kriterierna för att undervisa

i jiddisch på universitetsnivå, säger Eva

Wiberg som är prodekan för grundutbildningen

inom HT-området.

ULRiKA OREDSSON

samt att man ska kunna ”föra sig” och äta

fint á la överklass.

– Studentlivet innehåller jättemånga

tydliga klassmarkeringar, sa hon och påpekade

att hon inte har något emot traditioner

i sig: de är bra när de skapar

vi-känsla, inte när de skapar vi-och-domkänsla,

menar hon. Dessutom är traditionerna

svåra att ändra på – som ny student

kan man inte utveckla innehållet, bara

reproducera det.

Andra traditioner som Maria Chowdury

menade skapade just denna vi-och

dom-känsla var rektorsinstallationen och

promotionen.

Seminariet som hölls under rubriken

”Kvinnors hälsa – fakta och myter” drog

fulla hus. Med genusprofessorn Tiina

Rosenberg som moderator hölls föredrag

om kvinnor som försökspersoner,

kvinnlig omskärelse, sex, våld och löpsedlar

samt ett föredrag om vansinniga

och självmördande kvinnor.

ULRiKA OREDSSON

12 LUM nr 3 | 2009


innovationskurs

populärt inslag

i forskarskola

forSkarUtbILdNINg. På avdelningarna

för experimentell och teoretisk

högenergifysik drillas doktoranderna

i ämnen som entreprenörskap

och innovation, ledarskap, projektledning

samt kommunikation. Professor

Torsten Åkesson ser konceptet

som ett pilotprojekt som borde

få större spridning.

Fysikprofessorn Torsten Åkesson är

ansvarig för en EU-finansierad forskarskola

i teoretisk och experimentell högenergifysik

vid Lunds universitet. Skolan

är nu inne på sitt tredje och näst sista år.

I forskarskolan deltar en svensk och sju

utländska doktorander. Inom ramen för

forskarutbildningen får de åtta doktoranderna

även en kompetenshöjande träning

i ett antal komplementära områden: entreprenörskap

och innovation, ledarskap,

projektledning, kommunikation.

torStEN åkESSoN konstaterar att forskarens

vardag kräver många färdigheter

utöver forskning och undervisning.

Man måste kunna driva projekt, samarbeta

med många människor, kommunicera

sina forskningsresultat till kollegor

och allmänheten.

– Och kanske kommer man på en metod

eller teknik värd att utveckla för att

den kan vara till nytta utanför forskarvärlden,

säger han.

Responsen bland doktoranderna var

enligt Torsten Åkesson mycket positiv

efter kursen i entreprenörskap och innovation.

– Innan kursen undrade flera av doktoranderna

varför kursen var relevant för

dem, men efter genomförandet var samtliga

positiva och uttryckte att alla doktorander

borde få den här typen av träning,

berättar Torsten Åkesson.

Nele Boelaert,

Belgien

– Kursen i entreprenörskap

var mycket intressant.

Den

innehöll många

erfarna föredragshållare

och även praktiska

övningar

där vi bland annat

fick göra en

affärsplan.

Richard Corke, Storbritannien

– Det är väsentligt att få insikt i entreprenörskap

tidigt i forskarkarriären. Jag

tror det ökar chanserna att man längre

fram som forskare funderar kring kommersiella

värden som kan finnas i ens

forskningsidéer, vilket kan öka spridningen

av ny forskning till en bredare

krets av människor utanför det akademiska

samhället

Kursen i entreprenörskap och innovation

arrangerades av Caroline Wigren på

CIRCLE och Sven Olsson på LU Innovation.

Caroline Wigren förklarar att

kursen byggde på två delar, dels kunniga

föreläsare som är experter inom sina

områden, dels workshops i vilka studenterna

fick vara väldigt aktiva.

– Genom detta pedagogiska grepp

fick studenterna tydliga referenspunkter,

säger Caroline Wigren.

Det viktigaste budskapet att bära

med sig efter kursen är att mycket går

röster om kursen:

Weina Ji, Kina

– Jag uppskattade särskilt en rollspelsövning

som vi gjorde under

kursen i entreprenörskap. Vi delades

in i tre grupper som fick till

uppgift att med olika stilar försöka

nå sina egna mål genom att

förhandla med de andra grupperna.

att kommersialisera samt var man hittar

hjälp om man vill kommersialisera sin

kunskap, menar Wigren. Kursarrangörerna

ville även visa hur viktig kommersialiseringen

av kunskap från universitetet

är för samhällsutvecklingen. Och att

universitetet har ett ansvar för att arbeta

med kunskapsöverföring mellan akademi

och praktik.

LENA BJöRK BLixT

fotNot: Läs mer om forskarskolan på www.

hep.lu.se/Lund­HEP/

LUM nr 3 | 2009 13


Internationella klimatforskare på möte i Lund:

koldioxidskatter måste till

för att hejda global uppvärmning

kLImatforSkNINg. – i ADAM har vi

forskare accepterat att arbeta inom

en politisk ram, i stället för att arbeta

i vetenskaplig avskildhet och

först efteråt presentera våra resultat

för makthavarna. Det har gjort

oss lite försiktigare... men kanske

gjort att Bryssel lyssnat mer till oss

än om vi varit mer radikala.

Det sa Lennart Olsson från LUCSUS vid

avslutningsdebatten inom forskningsprogrammet

ADAM, Adaptation and

Mitigation Strategies. Det är Europas

största klimatpolitiska forskningsprogram,

som samlat nära 150 forskare från

olika länder i Lund.

mEr äN LoVLIgt förSIktIgt tyckte han

att forskningsprogrammet varit i den del

som berört elsektorn. Där har man inte

ens anammat de idéer som de mest radi-

Klimatforskning kräver breda samarbeten

kLImatforSkNINg. Kan universitetets

forskare samarbeta mer med

Alnarp, näringslivet och myndigheterna

om klimatförändringarnas betydelse

för regionen? Det hoppades

arrangörerna för en välbesökt konferens

hos Sveriges lantbruksuniversitet

på Alnarp.

– Universiteten har ju unika möjligheter

att koppla ihop utbildning, forskning

och samhälle. Klimatet är ett exempel på

en stor och svår samhällsfråga som behö-

Lennart Olsson från LUCSUS talade på

ADAM­mötet. foto: ingela björck

kala EU-länderna redan lagt fram. I den

del av ADAM-programmet som handlat

om klimatflyktingarna såg han mer

ver tacklas både i utbildningen och forskningen.

Man behöver också samarbeta

med omvärlden.

Det sa vicerektor Sven Strömqvist,

och framhöll att den nya universitetsledningen

vill satsa lite extra på sådana

externa samarbeten.

Pål Börjesson från Avdelningen för

miljö- och energisystem, specialist på

bioenergi, deltar redan i ett samarbetsprojekt

med forskare på SLU.

– Vårt gemensamma projekt handlar

om att göra ett smart totalsystem som

kraftfulla slutsatser. Här slår forskarna

fast att FN och andra internationella organ

måste kompletteras för att kunna ta

hand om kanske 100 miljoner människor

som drivs på flykt av torka och översvämningar.

Att forska i dialog med makthavarna

har både fördelar och nackdelar, menade

Lennart Olsson.

– Om man vill vara relevant för dagspolitiken,

då kan man inte vara hur radikal

som helst. Men i gengäld har man

en större möjlighet att motarbeta politiska

låsningar, som när t.ex. klimatpolitiken

och handelspolitiken motarbetar

varandra.

adamS mötE I LUNd nyligen avslutade

själva forskningsdelen av programmet.

Det som återstår är kontakterna med

EU-kommissionen m.fl. inför höstens

stora klimatkonferens i Köpenhamn, där

tar in alla aspekter på produktionen av

biobränsle: odlingen, själva bränsletillverkningen

samt vad man gör med restprodukterna.

Att ha med odlingssteget

är viktigt, eftersom klimatpåverkan varierar

väldigt mycket efter typen av gröda

och typen av mark, sa han.

EtaNoL fråN VEtE odlad på gräsbevuxen

torvmark är ett exempel från den negativa

ändan av skalan: den ger ingen nettominskning

av växthusgaserna. Energiskog

på åkermark däremot ger ett klart

14 LUM nr 3 | 2009


esultaten från programmet ska utgöra

en del av beslutsunderlaget.

De som till äventyrs fortfarande tror

att forskarvärlden står oenig i klimatfrågan

hade inte fått något stöd från

ADAMs avslutningsdebatt. Visst fanns

det oenighet, men den gällde inte om den

globala uppvärmningen finns, utan hur

långt den kommer att gå.

– Det behöver inte bli orimligt dyrt att

hejda uppvärmningen vid 2 grader. Med

rätt kombination av bioenergi, kolinfångning

m.m. kan kostnaderna hålla sig

under 2,5 procent av världens sammanlagda

bruttonationalprodukt, förklarade

Brigitte Knopf från Potsdam Institute for

Climate Impact Research.

– Men finns det några som helst tecken

på att vi kommer att kunna stanna

uppvärmningen där? undrade Frans

Berkhout från Institute for Environmental

Studies i Amsterdam.

HaN mENadE att EUS måL, att hejda

uppvärmningen vid 2 grader, till och

med kan riskera att skada klimatarbetet

eftersom det verkar alltför ihåligt.

– Att miljöministrar talar om minskade

utsläpp för att nå 2-gradersmålet,

och samtidigt tillåter bygget av nya kolkraftverk,

det ger ingen trovärdighet i

klimatförhandlingarna, menade Frans

plus, och biogas från gödsel, jordbruksavfall

och nya energigrödor som hampa

kan bli ännu bättre.

– Man får ut mer drivmedel av biogas

än av etanol, eftersom en större andel av

biomassan går att omvandla till energi,

sa Pål Börjesson.

bEN SmItH är en annan lundaforskare

som redan samarbetar med SLU. Han

leder ett projekt om klimatförändringarnas

effekter inom ramen för det stora

programmet Mistra-SWECIA. I samband

med detta deltar Alnarp i en studie

av hur den svenska skogssektorn kan anpassa

sig till ett framtida varmare klimat,

Berkhout och såg ett 3-gradersmål som

mer realistiskt.

– Men då får vi utsträcka planeringstiden

till på andra sidan 2100, för uppvärmningen

kommer att fortsätta långt

in på nästa århundrade. De nya generationerna

kommer att möta en annorlunda,

svårförutsägbar värld och ett klimat

som ständigt förändrar sig.

Det som behövs, enligt flera talare, är

globala koldioxidskatter och en fungerande

global marknad för koldioxidutsläpp.

Om och när detta kommer på plats

kan industrin och andra aktörer planera

därefter. Att bara sätta upp politiska mål

räcker inte för de enorma satsningar som

är nödvändiga.

dEN NUVaraNdE rEcESSIoNEN kan i det

här sammanhanget visa sig vara en gåva.

Dels minskar koldioxidutsläppen när

fabrikerna inte går på helfart, dels kan

recessionen tvinga fram förändringar i

riktning mot en mer hållbar ekonomi.

– Vi kanske i efterhand kommer att få

tacka de amerikanska bankirerna. När de

drev världsekonomin in i en utförsbacke,

så kanske det var just vad som behövdes

för ett nytänkande... sa Henry Neufeldt,

en av ADAM-programmets ledare, i debattens

avslutning.

iNGELA BJöRCK

som väntas medföra både mer stormar

och mer skadeinsekter.

LUs representant för arrangörerna,

miljövetaren Henrik Smith, var nöjd

med den välbesökta konferensen.

– Vi hoppas att den ska leda till nya

kontakter, både mellan forskarna och näringslivet

eller myndigheterna och mellan

forskarna sinsemellan, sa han.

– Även inom närliggande fält känner

forskare ofta varandra förvånansvärt lite.

Så fort bredare arrangemang av den här

typen ordnas, så stöter man på nya personer

som det skulle vara bra att samarbeta

med.

iNGELA BJöRCK

Värmeverk i Enköping. Ett värmeverk släpper

till största delen ut vattenånga i luften

men trots filter släpps skadliga partiklar

ut och bidrar till växthuseffekten och

den globala uppvärmningen. foto: fredrik

sandberg / scanpix

LUM nr 3 | 2009 15


Vattenloppor äter alger och kan vänja sig vid de gifter som

bildas när övergödda sjöar och dammar drabbas av algblomning.

Det gör att de har stor potential som vattenrenare.

hon tränar vattenloppor att över leva i

miljöer med giftig algblomning. Förhoppningen

är att de små liven ska fungera

som naturliga reningsverk i övergödda

vattendrag. Nu åker söt vattenforskaren

Susanne Gustafsson till Kina under ett år

tack vare SiDA-pengar.

fraMtidens

MiLjöhjäLtar?

16 LUM nr 3 | 2009


En glasburk med vatten, stående

på en laboratoriebänk. Platsen

är limnologiska avdelningen i

Ekologihuset. Susanne Gustafsson

lyfter upp den genomskinliga burken

mot ljuset. Betraktar myllret av millimetersmå

vattenloppor som simmar runt i

vattenrymden. Dessa till synes oansenliga

varelser kan kanske bli framtida miljöhjältar,

ifall forskningsresultaten bär åt

det håll som Susanne Gustafsson hoppas.

VattENLoppor är små djurplankton som

lever i sjöar och dammar. De livnär sig på

att äta olika sorters alger. Susanne Gustafsson

har genom sin forskning visat att

vattenlopporna kan vänja sig vid de gifter

som bildas när övergödda sjöar och

dammar drabbas av algblomning. Hon

förklarar att vattenlopporna har en avgiftningsmekanism

som gör att de kan

bryta ner alggiftet.

Genom sina experiment har hon dessutom

visat att vattenloppornas avkommor

redan som nyfödda

tål de

giftiga algerna

lite bättre än sina föräldrar. Avkommorna

behöver alltså ingen tid för att vänja

sig vid den giftiga miljön. Avgiftningsmekanismen

verkar vara påslagen redan

vid födseln.

– På något sätt kan mammorna tala

om för sina barn att de kommer att födas

till en miljö full av alggifter, säger Susanne

Gustafsson.

I SLUtEt aV marS påbörjar Susanne

Gustafsson en ettårig vistelse vid Institute

of Hydrobiology, knutet till Kinesiska

vetenskapsakademien i staden Wuhan.

Hon har fått ett SIDA-anslag för sin

forskning om vattenloppor och alggift.

Under sitt år i Kina ska Susanne Gustafsson

undersöka om de gifttoleranta vattenlopporna

är så bra på att äta giftalger

att de faktiskt kan bidra till att rensa vattendragen

från algblomningar. De skulle

i så fall kunna fungera som naturliga

små reningsverk.

Kinas sjöar och övriga vattendrag

drabbas i allt större utsträckning av problem

med giftiga algblomningar. Orsaken

till algblomningar runt om i världen

är den övergödning som uppstår

till följd av läck- age av

näringsämnen från

Visste du att…

… vattenloppor bara föder honor så

länge miljön är oförändrad.

… vattenloppornas ägg utvecklas och

kläcks genom så kallad jungfrufödsel,

vilket innebär att det inte behövs några

hanar som befruktar äggen.

… äggen ligger i en säck innanför huden

på honans rygg tills de kläcks och

ungarna föds.

… när miljön förändras börjar vattenlopporna

föda hanar som de kan para

sig med; då bildas särskilda så kallade

viloägg som kan ligga upp till hundra

år i vattnet i väntan på att kläckas.

… giftalger egentligen inte är alger,

vilket man tidigare trodde, utan istället

ett slags bakterier som kallas för

cyanobakterier; fast i dagligt tal använder

man ändå begreppet giftalger.

jordbruket och förbränning av fossila

bränslen samt möjligen även den globala

uppvärmningen. I Kina finns

dessutom inte tillräckligt

många avloppsreningsverk

för hushåll

och

LUM nr 3 | 2009 17

t

t

Algblomning på flaska. Enligt

Susanne Gustafsson kan

sådan här sörja enkelt renas

av vattenloppor. Åtminstone

så länge inga

fiskar äter upp

dem....


t

Susanne Gustafsson har visat att vattenloppor kan vänja sig vid de gifter som bildas när övergödda

sjöar och dammar drabbas av algblomning. De millimetersmå vattenloppornas avgiftningsmekanism

skulle kunna användas som små naturliga reningsverk.

”teoretiskt sett kan tio vattenloppor av den

största arten, daphnia magna, filtrera en liter

vatten på två och ett halvt dygn.”

industrier, vilket också gör att övergödningen

av sjöar och dammar ökar.

Teoretiskt sett kan tio vattenloppor av

den största arten, Daphnia magna, filtrera

en liter vatten på två och ett halvt

dygn. De kan alltså ha en kapacitet att

under denna tidsrymd äta upp algerna

i en liter vatten. Om man beräknar att

det i snitt lever tio vattenloppor per liter

vatten i en damm skulle alltså hela dammens

volym kunna renas från alggifter

på bara två och ett halvt dygn. Varje liter

vatten renas så att säga, i teorin, av sina

tio vattenloppor.

SUSaNNE gUStafSSoN påtalar att denna

teoretiska beräkning har sina begränsningar.

Flera faktorer kan påverka vattenloppornas

kapacitet att filtrera vatten,

inte minst ifall det finns fiskar i den aktuella

sjön eller dammen. Fiskar äter mycket

gärna vattenloppor och därmed kan de

miljöräddande planerna med millimetersmå,

levande reningsverk lätt gå i stöpet.

– Jag kommer att koncentrera mig

främst på bevattningsdammar. Där finns

sällan fisk och dessutom är det ju en typ

av miljö där man verkligen inte ha vill ha

alggift i vattnet, säger hon.

Först och främst gäller det att fånga in

vattenloppor från dammar och sjöar runt

Wuhan. Sedan tar Susanne Gustafsson

med vattenlopporna in på laboratoriet

och utsätter dem för en viss koncentration

av alggifter. När avkommorna föds

får dessa i sin tur leva i glasburkar med

ytterligare ökad dos giftiga alger. Och

när ytterligare en generation vattenloppor

föds får dessa leva i ännu högre koncentration

alggifter i sin glasburk.

på Så Sätt kan man vänja varje generation

vattenloppor vid allt högre koncentration

av alggifter i vattnet. Eftersom

vattenloppor blir vuxna väldigt snabbt,

på mellan sju och tio dagar, kan man

inom loppet av en månad ha kommit tre,

fyra generationer framåt. Därefter gäller

det som sagt att undersöka vilken kapacitet

som de gifttoleranta vattenlopporna

har att äta upp giftiga alger och därmed

rensa bort algblomningar.

mEd på rESaN till Kina följer maken

och de två sönerna, tre och fyra år gamla.

Första veckan lär gå till att hitta en

lägenhet att bo i, helst på gångavstånd

från jobbet. Wuhan är en mycket stor

stad, med cirka åtta miljoner invånare.

Vintrarna i trakten är av skånsk karaktär,

men somrarna kan bli extremt varma,

upp emot 40 grader, och med hög

luftfuktighet.

Så fort det praktiska är löst kan Susanne

Gustafsson starta sin forskning. Hon

ser också fram emot att på fritiden utforska

den kinesiska kulturen med sina fascinerande

tempel, den vackra arkitekturen

och anrika historien. Bland de kulinariska

äventyren väntar exotiska rätter som

helstekt padda.

TExT: LENA BJöRK BLixT

FOTO: GUNNAR MENANDER

18 LUM nr 3 | 2009


sopsortering

är inte nog

Om man vill att människor ska bete sig mer miljövänligt räcker inte vare

sig glada tillrop eller åthutningar.

– Att moralisera skapar ofta konflikter. Man behöver informera, men

också ge de praktiska möjligheterna, säger sociologiprofessorn Anna-

Lisa Lindén som forskar om människors vardagsliv

och teknikanvändning.

t

Även vitvaror slits och slängs i snabb

takt numera. När man skaffar nytt bör

man köpa energisnåla maskiner, tycker

Anna-Lisa Lindén.

LUM nr 3 | 2009 19


de ”praktiska möjligheter”

som Anna-Lisa Lindén talar

om kan innebära något

så enkelt som väldesignade

värmeelement, där det är lätt att justera

värmen över dygnet. Det kan också gälla

att det ska finnas gott om välskötta miljöstationer

för sopsorterat avfall, och en

kollektivtrafik som motsvarar behoven.

För om det inte finns busslinjer med tillräckligt

täta turer, så är det ingen idé att

uppmana pendlare att övergå till buss.

– Den buss som gick ut till mitt område

var alltid fullsatt och snirklade sig

fram genom halva Lund. Man fick stå

upp i tre kvart... Och att cykla uppför

våra backar var inget alternativ för min

del, så bilresorna har blivit en vana, medger

Anna-Lisa Lindén. Men i övrigt försöker

hon leva som hon lär, med miljövänlig

teknik som timers, ljusdetektorer,

lågenergilampor och energisnål köks-

och tvättutrustning.

Studier av människors värderingar

och användning av olika sorters teknik

är numera ett stort internationellt forskningsfält.

Annat var det på 70-talet.

– Då ville inget forskningsråd lägga

pengar på detta. Man satsade gärna

på teknikutveckling, men trodde inte

att användningen av de nya produkterna

och processerna var något att bry sig

om. Det togs för givet att om det bara

fanns bra nya saker, så skulle resten sköta

sig självt, säger hon.

Så är dEt NU INtE, av många skäl. Inrotade

vanor, bekvämlighet, ålder, dålig

hälsa, brist på pengar, brist på kunskap,

prioritering av utseende och trendighet...

det finns massor av orsaker till att

svenskarna är mer miljövänliga i teorin

än i praktiken. Bara hälften av de intervjuade

i en av Anna-Lisa Lindéns studier

hade t.ex. lågenergilampor, och bara en

femtedel brukade släcka ljuset i rum där

de inte befann sig.

– ”Jag bryr mig om miljön, för jag

sopsorterar!” hör man ibland folk säga.

Sopsortering har kommit att bli symbolen

för miljömedvetande. Och sopsortering

är ju bra, men det räcker faktiskt

På återvinningscentralerna i Gunnesbo och Gastelyckan kan användbara föremål lämnas in för

att kanske få nya ägare. Den gamla elektriska skrivmaskinen fungerar säkert fortfarande, tror

Anna­Lisa Lindén (själv klädd i en jacka i fleece, ett material som tillverkas av återbrukad plast).

”jag bryr mig om miljön, för jag sopsorterar!”

hör man ibland folk säga. Sopsortering har kommit

att bli symbolen för miljömedvetande. och sopsortering

är ju bra, men det räcker faktiskt inte.

inte, påpekar Anna-Lisa Lindén.

Hennes studier har visat att den yngre

generationen har bättre teoretiska kunskaper

om miljön, men att de äldre oftast

har ett bättre beteende. Äldre människor

källsorterar mer, lämnar tillbaka returglas,

reser kollektivt och släcker efter

sig. De tar också bort fläckar i stället för

att genast slänga plaggen i tvättmaskinen,

och drar ner persiennerna eller rullgardinen

på natten vilket sparar värme.

Yngre människor ligger däremot före i att

använda vattenkokare, de vädrar mer sällan,

och har gärna nya och därmed mer

energisnåla hushållsapparater.

att Skaffa så energisnål utrustning som

möjligt när en hushållsmaskin behöver

bytas ut kan minska elförbrukningen rejält.

I flerfamiljshus vore det också bra

om torkrumstiderna kunde förlängas så

att tumlare och fläkt inte behöver gå så

mycket, menar Anna-Lisa Lindén. Och

så vill hon slå ett slag för att stänga av alla

de apparater som nu står på standby – det

skulle spara in hela 10 procent av förbrukningen

av hushållsel.

HoN SkULLE ockSå VILja se klarare information.

Den nu nästan obegripliga

elräkningen skulle t.ex. kunna jämföra

abonnentens senaste förbrukning

med vad han eller hon förbrukade under

samma period förra året, eller med grannarna,

eller med genomsnittet för samma

sorts bostad.

Webbplatser där man fyller i uppgifter

om sitt hushåll och får fram sin personliga

grad av energislöseri eller miljövänlighet

är en annan möjlighet, som redan

finns utomlands.* Lättillgängliga fakta

om olika beteenden behövs också. Hur

20 LUM nr 3 | 2009


många vet t.ex. vad en tiominuters dusch

kostar jämfört med en på fem minuter,

eller hur mycket det kostar att tvätta i

60 i stället för i 40 grader, eller att låta

TVn stå på en timma per dag utan att

någon tittar?

– Att bara tala om kilowattimmar är

inte meningsfullt för människor i allmänhet.

Vanliga konsumenter behöver

siffror som kan relateras till vardagliga

beteenden, menar Anna-Lisa Lindén.

UtVEckLINgEN på områdEt teknik, beteende

och miljöeffekter verkar gå både

bakåt och framåt på en gång. Varje enskild

apparat har blivit strömsnålare, men

i gengäld skaffar vi oss fler. Köksskåpen

fylls av hushållsapparater, spotlampor

monteras in i tak och väggar, alla familjemedlemmar

får en egen TV eller dator.

För 50 år sedan hade ett hushåll två apparater

för underhållning och information,

idag ligger genomsnittet på 18...

– Även om varje apparat är strömsnål,

så blir ju helhetspåverkan ändå stor, sä-

ger Anna-Lisa Lindén. Själv kan hon inte

låta bli att notera hur det ser ut hemma

hos familjer hon besöker, men försöker

att inte ge några synpunkter.

– Även om alla kan göra något, så kan

ingen vara perfekt. Man får inte bli fanatisk,

då gör man sig ju omöjlig!

SammaNtagEt tycker hon ändå att utvecklingen

gått åt rätt håll. Kretsloppslagen

har gjort att avfallet nu i huvudsak

tas om hand på ett bra sätt. Gammal

plast blir fleecetröjor, sopor som förbränns

värmer en dryg femtedel av våra

bostäder. Energiområdet är svårare eftersom

problemet inte är lika synligt, men

energimärkningen av vitvaror är ett första

steg när det gäller hemutrustning.

– Vi vet att beteendet hos konsumenter

och producenter kan ändras ganska

snabbt. Det märktes vid galna ko-sjukan,

som ledde till en ursprungsmärkning av

allt kött. Det har också märkts när det

gäller textilier med allergiframkallande

kemikalier, vilket drivit fram en för-

ändrad produktion och uppmärksamma

konsumenter, säger Anna-Lisa Lindén.

När människors egen hälsa berörs kan

saker hända ganska snabbt. Det återstår

därför ”bara” att få konsumenterna att

inse att även energisnålhet och klimatvänlighet

är bra för det egna välbefinnandet,

om än indirekt och på längre sikt.

aNNa-LISa LINdéN kommer inte att vara

lika aktiv på det området som tidigare –

hon fyller 67 i sommar och arbetar redan

på övertid. Men hon tänker fortsätta

med handledningen av några doktorander,

och med vissa forskningsprojekt och

uppdrag. Och med tanke på klimathotet,

så lär hennes område bara bli mer

och mer aktuellt.

TExT: iNGELA BJöRCK

FOTO: GUNNAR MENANDER

* Ett försök till en sådan jämförelse på nätet

finns på amerikanska www.wattzon.com,

där man kan skriva in sin egen förbrukning

och få fram en jämförelse.

Välkommen till Kinnarps Interior Malmö!

KINNARPS INTERIOR MALMÖ

Ö. Hindbyvägen 63, 213 74 Malmö • Tel 040-14 34 20 • Fax 040-14 34 21

E-post: info@malmo.kinnarps.se • www.kinnarpsinterior.se

Kinnarps Interior ligger nära rondellen Inre Ringvägen/Ystadvägen.

Hos inredningshuset Kinnarps

Interior är det enkelt att skapa

miljöer med både funktion och

snygg design. Här hittar du

ledande varumärken och ett

närmast oslagbart utbud av

möbler, gardiner och belysning

för kontor, skola och omsorg.

Välkommen att inspireras

i vår stora utställning i Malmö!

LUM nr 3 | 2009 21


UTBILDNING – HUR OCH FÖR VEM?

ill: per nilsson / illustra

aLLa är

väLkoMna!

eLLer...?

Lunds universitet vill bredda studentrekryteringen

men statistiken är

nedslående. Lund lockar fortfarande

en mindre andel studenter med

studieovan bakgrund än svenska

lärosäten i snitt.

Talar Lunds universitet med kluven

tunga? Frodas en elitkultur som

stänger ute? Eller börjar det ske en

förändring, en gryende insikt om att

alla inte har samma bakgrund och att

dessa olika erfarenheter är något som

berikar universitetet?

”Tillgänglighet” är det andra begrepp

LUM synar i serien ”Utbildning – hur och

för vem?” Och då inte tillgänglighet i

allmänhet utan just för studenter från det

som man kallar studieovan bakgrund och

oavsett etnisk härkomst.

22 LUM nr 3 | 2009


Ointagligt herresäte eller social morot?

Är det lundensiska lärosätet i själva

verket ett herresäte? Är det lika

ouppnåeligt för arbetarbarnet att

gå en utbildning vid Lunds universitet

som för Askungen att gå på bal

på slottet?

Både ja och nej, tycker två forskare

som LUM talat med.

Att Lunds universitet upplevs

som fint eller till och med elitistiskt

kan vara avskräckande, men också

en sporre.

– Eliter finns i alla kulturer, det är så vi

bygger våra samhällen. Att ta sig in i den

akademiska eliten genom att erövra kunskap

– det ger status och är en viktig social

morot, menar socialantropologen

Anneli Ståhlberg som skriver en doktorsavhandling

om engelsk överklass, bland

annat den som läser vid Eton, Oxford

och Cambridge.

EtNoLogEN Kristina Gustafsson har

ett annat perspektiv. Hon doktorerade i

Lund på en avhandling om det mångkulturella

samhället, närmare bestämt

en muslimsk friskola i Jönköping. Efter

några år på högskolan i Halmstad är hon

tillbaka i Lund.

– Jag pendlar hit från en by utanför

Älmhult. Där är högre utbildning väldigt

avlägset för de flesta.

Vill man nå människor utan studietradition

hemifrån behöver man avdramatisera

högre bildning – tidigt, kanske

redan i förskolan, tycker hon.

– Bara att låta dagisbarnen träffa en

universitetslektor skulle ge det akademiska

yrket ett ansikte vid sidan om alla rörmokare,

sophämtare och andra. som små

barn möter.

SocIaLaNtropoLogEN Anneli Ståhlberg

tycker också att synen på teoretisk

kunskap har ett värde och behöver slå rot

Socialantropologen Anneli Ståhlberg och etnologen Kristina Gustafsson. foto: brit ta collberg

”När det gäller breddad rekrytering har det

visat sig svårast att rekrytera från arbetarklass

– etnisk bakgrund är inte lika avgörande.”

tidigt. Gör den inte det, är det ett större

steg att börja studera vid högskola.

– Därför är det bra att alla lärosäten

inte är lika. Malmö högskola kan attrahera

ungdomar som inte känner att

Lunds universitet är ett alternativ, tycker

Anneli Ståhlberg.

När dEt gäLLEr breddad rekrytering har

det visat sig svårast att rekrytera från arbetarklass

– etnisk bakgrund är inte lika

avgörande. Ändå forskas det otroligt lite

på vad snedrekryteringen beror på, påpekar

Kristina Gustafsson.

– Det är viktigt på sikt vilka som inspireras

att söka sig till oss. Våra studenter

går vidare och blir nyckelpersoner i

samhället – syo, socialarbetare, lärare –

personer som kan peppa ungdomar som

tvekar att ta steget in i Lunds universitets

värld. Jag hör oroande ofta hur unga

människor, som har en potential, avråds

från att söka till högre studier.

Handlar snedrekryteringen om att

välja bort eller att väljas bort? Kristina

Gustafsson tror att det är båda. Högskolornas

reklam speglar inte alltid verkligheten.

– Alla studenter är inte pigga 20-åringar

med släta ansikten. Studenten kan

också vara en medelålders kvinna, i kofta

och med grånat hår.

Lika viktigt som att speja ut, är att titta

in i sig själv, sin egen organisation, fortsätter

hon.

– Vad använder vi för språk? ”Postmoderna

konsekvenser i det senmoderna

samhället” kan kanske formuleras på

ett annat sätt? Och hur fungerar själva

klassrumssituationen och den traditionella

föreläsningen? De kan säkert förmedla

mycket klokt – men gynnar den

verbala studenten med rätt bagage.

är LUNdS UNIVErSItEt HögdragEt?

Borde det t.ex. dra ner på ritualer typ

doktorspromotionen, rektors- och professorsinstallationer?

(Se även artikel på

sidan 12.) Nej, det tycker inte socialantropologen

Anneli Ståhlberg. Utbildning t

LUM nr 3 | 2009 23


UTBILDNING – HUR OCH FÖR VEM?

t

vid LU ska hålla hög klass och vara

något att erövra. Ritualerna spelar

dessutom en viktig roll i alla kulturer,

oavsett om det handlar om nordamerikanska

indianer – som hon också

studerat – engelsk överklass eller akademiker.

– Ritualer är meningsskapande

och motiverande.

HoN tyckEr INtE att Lunds universitet

kan beskrivas som en utestängande

elitmiljö, även om det här, som

inom alla eliter, finns sådana drag.

Men utbildningen är faktiskt öppen

för alla, påpekar hon. Och gratis – till

skillnad från de akademiska statusutbildningarna

i England.

Det är bra att studenterna antas

på betyg och inte kvoteras in efter sociala

kriterier, som sker t.ex. i USA,

tycker hon. Men hon håller med

Kristina Gustafsson om att man som

lärare måste reflektera över studenternas

bakgrund och vara beredd att

möta dem på ett sätt som välkomnar

och engagerar.

– Fast vi ska heller inte vara för

hårda mot oss själva. Vi i Sverige är

ganska ”relaxade” – kolleger i andra

världsdelar häpnar när jag berättar

att mina studenter säger ”du” och

”Anneli”.

Ett StörrE probLEm är att Lunds

universitet riskerar att inte tillräckligt

slå vakt om det som verkligen ger

prestige: nämligen kombinationen av

djup och bredd i kunskaperna.

– Alla på Eton läser både grekiska

och latin. Den engelska överklassen

värderar sånt som klassiska språk väldigt

högt. Att man i Lund kan doktorera

i klassisk grekiska – ett språk som

inte talas längre – är en fjäder i hatten.

Det uppfattas som fint just för att det

inte enkelt kan omvandlas till nytta i

kommersiella termer. Tyvärr premieras

inte den breda bildningen längre

inom universitetet. Det är långt driven

specialisering som gäller.

BRiTTA COLLBERG

Prorektor Eva Åkesson:

– BLandad

stUdentgrUpp

är en kvaLitet

hur breddar vi rekryteringen till

Lunds universitet?

– Bland annat genom att jobba

mer med oss själva, säger prorektor

Eva Åkesson.

– Kanske genom fler kortare utbildningar

som kan leda till fortsatta

studier, som t.ex. högskoleingenjörsutbildningen.

En annan väg kan

vara fördjupat samarbete med högskolorna

i södra Sverige, säger rektor

Per Eriksson.

Universitetet ska verka för att fler från

underrepresenterade grupper söker sig

till Lund och känner sig välkomna här.

Det står i universitetets nya handlingsplan

för breddad rekrytering. Planen

lär behövas. De kommande åren ändras

nämligen gymnasieskolan, sökkvoten till

högskolan för dem som läser på komvux

minskar och 25:4-regeln försvinner.

Många bedömare befarar att snedrekryteringen

nu kommer att öka.

Vad gör Lunds universitet åt det?

– En hel del – ute på institutioner

och fakulteter och också från studenthåll,

t.ex. fakultetsambassadörernas ideella

arbete i gymnasieskolorna. Men fler

insatser behövs, säger Eva Åkesson,som

har särskilt ansvar för utbildningsfrågor.

Tittar man enbart på Lunds universitets

statistik kan man bli dyster (se artikel

på sidan 28). Men själv upplever Eva

Åkesson en stor förändring i attityder

och kompetens hos lärarna när det gäller

att hantera mångfald och i individer

räknat har Lund många tusen studenter

med studieovan bakgrund.

– Variationen bland studenterna vad

gäller ålder, kön, bakgrund och etnicitet

ställer krav på lärarnas professionalism.

Det är en större utmaning att undervisa,

men många säger också att det är

roligare än när studentgruppen var mer

enhetlig.

När söktrycket sjönk för några år sedan

blandade man på många högskolor

ihop det här med ökad och breddad rekrytering,

fortsätter Eva Åkesson.

– Det gör vi inte vid Lunds universitet.

Vi har inget problem med att rekrytera

studenter. Vi ser det som en kvalitet

att i utbildningen ha en blandad studentgrupp.

mEN dEt HaNdLar inte bara om att inspirera

fler studenter från studieovana

hem att söka till Lunds universitet. De

ska också tas om hand. Gör Lunds universitet

det?

– All utbildning har levt med krympande

resurser de senaste åren. Det har

varit frustrerande för lärarna som sett behoven.

Samtidigt har mångfalden inspirerat.

Det finns en annan medvetenhet

om vikten av att möta studenterna där de

är, bejaka deras perspektiv och vara nyfiken

på det okända.

Men finansieringssystemet sägs öka

snedrekryteringen; många institutioner

24 LUM nr 3 | 2009


påstås i realiteten bara ta in de ”rätta” studenterna,

de som snabbt tar examen?

– Diskussionen finns, liksom risken att

kraven sänks för att slussa igenom studenter.

Men myntet har två sidor. Systemet

sätter också press på lärosätena, tvingar

oss att ta ansvar, tänka igenom hur utbildningarna

fungerar och förbättra dem.

Vilka är förresten de rätta studenterna,

undrar Eva Åkesson, och menar att

i grunden handlar det om universitetets

samhällsansvar.

– Det gäller att vi får lärare, läkare, jurister,

poliser etc. med olika bakgrund –

för att de ska kunna kommunicera och

ha en trovärdighet hos olika grupper ute

i samhället.

De svåraste att rekrytera till högskolestudier

är killar i glesbygd med studieovan

bakgrund. Eva Åkesson menar att

det kan behövas insatser riktade till den

gruppen, men också bättre lärandemiljöer

för att behålla dem. Studenter utan

studietradition hemifrån är känsligare

för bristen på socialt sammanhang i studierna,

men bättre lärandemiljöer gynnar

alla studenter.

– De närmaste åren ska vi satsa på kreativa

och spännande lärandemiljöer i vid

bemärkelse – olika pedagogiska metoder,

hur man jobbar med heterogena studiegrupper,

olika inlärningsstilar och examinationsformer.

Vi ska satsa friskt och

”de svåraste att rekrytera till

högskolestudier är killar i glesbygd

med studieovan bakgrund.”

inte vara rädda att göra fel.

Viktigt för ungdomar med studieovan

bakgrund är också att utbildningarna

inte är för långa. Rektor Per Eriksson

tror att man kan sänka tröskeln och

avdramatisera högre studier genom att få

in fler kortare, gärna yrkesinriktade, utbildningar

som kan leda till fortsatta studier

inom högskolans ram.

– På det viset blir det också lättare att

byta utbildning inom systemet. Om man

råkat hamna på en för teoretiskt krävande

utbildning kan man enkelt växla över

Om man utgår från dagens

trender så skulle

allt fler som går vidare

till högre utbildning

i framtiden vara flickor,

inte sällan med invandrarbakgrund.

Medan pojkar

med studieovan bakgrund,

särskilt svenskar,

lär bli ännu ovanligare.

foto: mik ael risedal

till en mer praktisk, och vice versa.

Lunds universitet kan också bli mer

tillgängligt genom ett närmare samarbete

med andra högskolor i regionen. Per

Eriksson vill arbeta för en allians mellan

högskolor och universitet i södra Sverige

där det ska vara enklare för studenter att

hoppa över till eller komplettera sina studier

på andra högskolor inom alliansen.

är LUNdS UNIVErSItEt en elitkultur som

stänger ute?

– Snedrekrytering är en stor samhällsfråga.

Vi förändrar inte rekryteringssiffrorna

i en handvändning och heller inte

samhället. Men vill vi lyckas behöver vi

kanske framför allt betrakta och jobba

med oss själva, säger Eva Åkesson.

BRiTTA COLLBERG

Lunds universitets

handlingsplan för breddad

studentrekrytering

2009–2011 hittas på

www.lu.se/om­lunds­universitet/policydokumentoch­planer/breddad­studentrekrytering

LUM nr 3 | 2009 25


UTBILDNING – HUR OCH FÖR VEM?

Sebastian Bay är

den förste i sin

släkt som skaffat

sig högre utbildning.

stort steg

att Läsa vidare

Sebastian Bay behövde korsa Atlanten

och plugga ett år i USA för att

upptäcka att han ville läsa vidare

efter grundskolan hemma i Sverige.

i barndomens Åsele fanns universitetsstudier

inte på kartan. Det

var jobb inom skog och industri som

hägrade för de flesta killar i hans ålder.

27-årige Sebastian Bay läser masterprogrammet

i statsvetenskap vid Lunds universitet

och är mycket engagerad i studentlivet.

När LUM intervjuar honom är

han tillfälligt hemma i Åsele i Västerbotten

där fadern har ett värdshus. Här har

Sebastian Bay i alla år extraknäckt – det

har hjälpt till att finansiera studierna.

Han är den förste i sin släkt som skaffat

sig högre utbildning och det var lite

av en tillfällighet.

– Jag hittade några broschyrer om

att läsa på high school i USA. Jag lyckades

övertala mina föräldrar att stötta

mig ekonomiskt och sen bar det iväg till

Minnesota.

SEbaStIaN bay HamNadE på en övre

medelklasskola där klasskamraterna

hade andra livsplaner än kompisarna i

Åsele. Teoretisk kunskap värderades på

ett annat sätt. Alla elever gick dessutom

en obligatorisk kurs som orienterade dem

om olika utbildnings- och karriärmöjligheter

efter skolan.

– Vi gjorde praktik och studiebesök

i arbetslivet, men det kom också många

med olika bakgrund till skolan och berättade

om sina yrken. Dessutom skickade

universitet och colleges representanter.

Något liknande hade han inte upplevt

i Åsele, där det var ett stort steg att

gå vidare till gymnasiet, inte bara för att

närmaste gymnasium låg i Vilhelmina,

sju mil bort.

– Hur ska man veta om man ska läsa

exempelvis teknik om man aldrig ens

träffat en ingenjör? Det hade hjälpt med

bra studievägledare – men det hade vi

inte.

pENgar Har INtE fattatS i Sebastian

Bays uppväxt, däremot studietradition.

Hans mamma har två års barnskötarutbildning

och jobbar i en skolbespisning.

Pappan, som arbetskraftsinvandrade

från Tyskland på 60-talet, gick 8-årig

grundskola.

– Mina föräldrar har inte gått emot

mig, men de har svårt att förstå vad jag

gör och varför det tar sådan tid, säger Sebastian

Bay.

Lite har han själv skuld i det, menar

han. I det norrländska inlandet handlar

det traditionellt om att arbeta hårt fysiskt

och göra rätt för sig. Den som väljer ett

intellektuellt yrke riskerar att uppfattas

som att han eller hon gör sig märkvärdig.

Hellre än att bli kallad för mallig, så lägger

man munkavle på sig själv.

Men han hade ibland önskat sig lite

av den uppbackning som kursare med

akademisk bakgrund får från sina föräldrar.

Och det var inte helt lätt att börja plugga

i Lund, minns han. Då hade han ändå

tränat sig att umgås med andra ”kulturer”,

först i USA och sedan tre år på gymnasieinternatet

i Gränna, där barn till

ofta välbärgade utlandssvenskar blanda-

26 LUM nr 3 | 2009


Sebastian Bay har i alla år extraknäckt hemma i sin fars värdshus i Åsele i Västerbotten.

”mina föräldrar har inte gått emot mig,

men de har svårt att förstå vad jag gör

och varför det tar sådan tid.”

des med en och annan elev från svensk

glesbygd.

Sebastian drömde efter gymnasiet om

en internationell karriär, kanske inom

diplomatin eller någon biståndsorganisation.

Han sökte och kom in på universitetet

i York, England. Att det blev Lund

ändå berodde bl.a. på två kamrater från

Gränna som var lundabor, och på att han

skulle arbeta i Afrika på en SOS barnby

under vårterminen. Han åkte till Lund

hösten före och läste nybörjarkursen i

statsvetenskap för att förbereda sig.

Det var ingen höjdare.

– Dels var det storföreläsningar för

cirka 80 studenter. Dels var det glest mellan

dem. Vi hade ingen sammanhållning

och efter föreläsningen gick man hem,

berättar Sebastian Bay som mest satt ensam

i sitt inackorderingsrum i en källare

i Professorsstaden.

– Inte förrän mot slutet av terminen

började jag ta tag i det och engagerade

mig bland annat i Radio AF.

dEt bLEV börjaN till en social gemenskap,

som han kunde ta upp igen när han

kom hem från Afrika.

I Lund kommer inte det sociala umgänget

gratis – åtminstone inte i sam-

hällsvetenskapliga ämnen där man har

få timmar och inga klasser som i teknik

och medicin.

Lärarna har han aldrig upplevt som

svåra. Speciellt inte nu, när han läser på

masterprogrammet som är mer sammanhållet

och där han också har ett fantastiskt

stöd i sina kursare.

LItE aV dEN SamHörIgHEtEN hade man

faktiskt kunnat åstadkomma redan på

A-nivå, säger han. Det visar hans erfarenheter

av andra grundkurser, dels på

Campus Helsingborg, dels i underrättelseanalys.

Är Lunds universitet trovärdigt i sin

ambition att bredda rekryteringen?

– Jag vet inte. Kanske handlar det om

insatser mycket tidigare – som i Åsele.

Sedan tänker jag på de här spetskompetensklasserna

som ska startas på två gymnasier

i Lund – kanske borde man ha sådana

i Eslöv och Laholm också…

Upplever han Lund som en elitmiljö?

– Tja, man förändras ju själv. Jag

minns inte längre hur jag blev bemött.

Jag känner nog att Lund varit välkomnande,

men det har krävts ett personligt

driv för att få ett socialt liv.

BRiTTA COLLBERG

LUS:

Bra satsningar

– men mer krävs

– Universitetets varumärke är

nästan gjutet i betong – det är

svårt att få det att representera

något som är till för alla. Traditionerna

sitter djupt och vissa

institutioner och områden saknar

den riktiga viljan att få hit

alla sorters människor.

Det menar Eva Frisendahl,

vice ordförande i Lunds universitets

studentkårer, LUS.

Det finns fortfarande mycket övrigt

att önska när det gäller att välkomna

och ta hand om studenter från så

kallad studieovan bakgrund, även

om Lunds universitet trots allt har

utvecklats och attityden förbättrats,

tycker Eva Frisendahl och LUS-ordförande

Petter Forkstam.

– Folk berömmer ofta satsningar

som Arbetslivscenter och Studieverkstaden

– men hur många studenter

känner till att de finns? Lunds universitet

satsar, men inte tillräckligt

i relation till sin storlek och informationen

går inte fram, säger Petter

Forkstam.

bILdEN aV LUNdS UNIVErSItEt som

sprids till presumtiva studenter har

förbättrats men fortfarande talar

man ofta om Lund som det mest anrika,

traditionsbundna lärosätet.

– Inte så lockande, utan snarare

skrämmande för studenter utan studietradition

i familjen, tror Petter

Forkstam.

Många studenter upplever sig

också som andra klassens medborgare,

i den mån de alls ser sig som en

del av universitetet, menar Eva Frisendahl.

– De knappa undervisningsresurserna

inom torra ämnen gör att stu-

LUM nr 3 | 2009 27

t


UTBILDNING – HUR OCH FÖR VEM?

t

denterna känner att de bara lånar

sina lärare en stund.

Studenter utan studietradition

med sig hemifrån löper större risk

att hoppa av om de inte dras in i ett

socialt sammanhang när de studerar

– det visar LUS i en utredning.

Lärandemiljöer som SOL-centrum,

där det är enkelt att sitta kvar

och plugga ihop, gynnar sammanhållningen.

Institutionerna borde

också kunna jobba mer med schemalagda

kontakttimmar, utan att

dessa är direkt lärarledda. Att man

på SOL-centrum låter grundutbildningen

utnyttja forskningsresurser

som Humanistlabbet är bra och inspirerande.

– Forskningsanknytning är

Lunds styrka, men det gäller också

att bli bättre på praktik och anställningsbarhet

– sådant har stor betydelse

inte minst för studenter som

inte har föräldrar med akademisk

bakgrund. Men den kopplingen är

för dålig i dag. Man får inte svar på

frågan ”Vad blir det av mig när jag

är klar?”, säger Petter Forkstam.

praktIkINSLagEN har ändå blivit

fler i Lunds universitets utbildningar

vilket är bra, tycker studenterna.

Om LU såg hela Öresundsregionen

som en utbildningsregion skulle

universitetet säkert också locka fler

med studieovan bakgrund.

Trots kritiken ger både Eva Frisendahl

och Petter Forkstam universitetsledningen

ett erkännande

för arbetet med breddad rekrytering

de senaste åren – inte minst

prorektor Eva Åkesson som drev de

här frågorna också som vicerektor.

Även det fakultetsövergripande rekryteringsrådet

är viktigt.

– Det görs försök. Och handlingsplanen

är jättebra, säger Eva

Frisendahl.

BRiTTA COLLBERG

Allt fler av nybörjarna har

högutbildade föräldrar

De nya högskolorna har minskat

den sociala snedrekryteringen

i Sverige och var fjärde student

kommer i dag från arbetarhem.

i Lund är trenden en annan –

liksom i Uppsala, på Chalmers och

Karolinska institutet. Lunds universitet

har fler yngre studenter

än genomsnittet och mer än två

tredjedelar av nybörjarna har föräldrar

med någon form av högre

utbildning.

I hela landet gäller detta:

• Om föräldrarna saknar gymnasieutbildning

går 20 procent av barnen vidare

till högre utbildning.

• Om föräldrarna har forskarutbildning

går 85 procent av barnen vidare till

högre studier.

• På läkarlinjen hade 70 procent

av studenterna högutbildade föräld-

Om föräldrarna har forskarutbildning går

85 procent av barnen vidare till högre studier.

foto: gunnar menander

rar (högskoleutbildning på tre år eller

mer) läsåret 2007/08.

• Också på utbildningarna till arkitekt,

jurist, psykolog och civilingenjörer

hade mer än 50 procent högutbildade

föräldrar.

• Bland dem som läser till socionom,

lärare, arbetsterapeut och tandhygienist

har mindre än 30 procent högutbildade

föräldrar.

Lunds universitet avviker alltså från

den nationella trenden. 2007 kom bara

18 procent av Lunds studenter från arbetarhem

mot 26 procent i hela riket.

Lunds sneda profil har förstärkts

på senare år. Allt fler av nybörjarna har

högutbildade föräldrar. Det kan bero

på att det är 60-talisternas barn som nu

börjar studera och att högre utbildning

växte kraftigt på 60-talet, säger Olof

Nelsson på Lunds universitets avdelning

för planering och utvärdering.

Andelen nybörjare med högutbildade

föräldrar hade vid senaste mätningen

ökat med 6 procent till 47 procent

i Lund, jämfört med för tio år sedan.

Lägger man därtill de nybörjare i Lund

vars föräldrar har någon annan form av

högre utbildning så blir det sammanlagt

nära 70 procent! Samma siffror

gäller för Uppsala.

Vid Malmö högskola har bara 33

procent av studenterna högutbildade

föräldrar.

Campus Helsingborg är bäst på

breddad rekrytering inom Lunds universitet

– särskilt utbildningarna till

högskoleingenjör, socionom och inom

service management.

Bland socionomstudenter i Lund

har 54 procent föräldrar som läst mer

än gymnasium, medan den andelen i

Helsingborg är 44 procent.

BRiTTA COLLBERG

28

LUM nr 3 | 2009


Cassavaskörd i Moçambique. foto:lucas tivana

grödor Med

MöjLigheter

Kan näringsrikare cassava eller livsmedel med nyttiga

antioxidanter ge ett uppsving för folket på landsbygden

i Bolivia och Moçambique? Det hoppas de internationella

doktorander som arbetar med forskning om traditionella

och nya jordbruksprodukter vid LUs avdelningar för

livsmedelsteknologi och biomedicinsk nutrition.

Kanihuan är en vacker och ätlig målla

från Bolivias högslätt. foto: mauricio

penarrieta

LUM nr 3 | 2009 29

t


Samarbetet mellan LU och tre

universitet i Bolivia och Moçambique

stöds sedan flera år av

SIDA. Målet är dubbelt: både

att få fram ny värdefull kunskap och

att stärka forskningen i de två länderna.

– Vi vill hitta sätt att bereda olika

jordbruksprodukter så att de blir bättre

och mer konkurrenskraftiga, säger professorn

i livsmedelsteknologi Björn Bergenståhl.

Han ser en ond cirkel i stora delar av

Afrika och Latinamerika idag. Stadsborna

i de snabbt växande storstäderna har

skaffat sig nya vanor och äter gärna västerländska

importlivsmedel, vilket gör

att bönderna får svårt att sälja sina grödor.

Ju svårare småbönderna har det, desto

fler av deras barn ger upp och flyttar

till städerna. På sikt utgör detta ett allvarligt

hot för både landsbygden och hela

landets ekonomi.

Lucas Tivana med en påse ”rale de

mandioca”, cassavamjöl från Moçambique.

foto: ingela björck

Roten cassava, även kallad maniok, är

en viktig del av kosten i många tropiska

länder. Men det finns problem med cassavan.

Dels innehåller den nästan bara kolhydrater,

dels är den inte särskilt hållbar –

om bonden inte fått sin cassavaskörd såld

efter tre dagar, så är den värdelös.

– Därför är det bättre att man skalar,

river och torkar cassavan, som sedan kan

malas till mjöl för t.ex. gröt och bröd, säger

Carola Rojas. Hon har just doktorerat

på en avhandling om stärkelseinnehållet

i olika sorters cassava och hur detta kan

behandlas och utnyttjas.

LUcaS tIVaNa kommer från Moçambique,

där cassava är den viktigaste maten

för många fattiga människor. I bästa

fall kombinerar man den med kött,

fisk eller grönsaker, men i sämsta fall äter

man bara cassava, vilket inte ger tillräcklig

näring.

– Därför undersöker jag om man kan

berika cassavamjöl och cassavaflingor

med protein från torkade sojabönor eller

kikärter, säger Lucas Tivana. Han hop-

Hållbar färsk kokosmjölk – en hård nöt att knäcka

Malin Borg (t.v.) och Anna Gundberg (trea fr. h.) studerade kokosnötsproduktion i Mocambique.

Malin Borg och Anna Gundberg

har gjort sitt gemensamma examensarbete

i livsmedelsteknik i

Mocambique. De undersökte under

nio veckor i höstas möjligheterna

till industriell produktion av

en av basvarorna i landets matlagning,

färdig kokosmjölk – med längre

hållbarhet än den traditionella

hemlagade.

De hade då hjälp av Lucas Tivana (se artikel

intill) och ekonomiskt stöd av SIDAs

Minor Field Studies.

– Vi rekommenderar gärna andra studenter

att söka sådana stipendier. Det

30 LUM nr 3 | 2009


pas att en sådan tillsats kan göras i de

enkla fabriker för cassavaberedning som

finns i Moçambique.

Claudia Lazate från Bolivia är dietist

till yrket. Hennes projekt gäller näringssituationen

hos människor med Leichmaniasis,

en tropisk hudsjukdom som

överförs av sandmyggor. Det finns medicin

mot sjukdomen, men somliga svarar

inte bra på medicinen utan får svårbehandlade

sår och infektioner som kan

leda till döden.

– Frågan är om dessa patienter är svåra

att behandla för att de har brist på nyttiga

antioxidanter som A-vitamin, järn och

zink i kroppen. Nästa fråga är om man

kan förebygga sjukdomens värsta effekter

genom att se till att människor äter en

mer antioxidantrik kost. Det kan handla

om att lägga till någon grönsak eller något

annat livsmedel, säger hon.

Från Bolivia kommer också Mauricio

Penarrieta. Han har studerat förekomsten

av antioxidanter i kaniwa, en sorts

målla som odlas på höga höjder runt Titicacasjön.

har varit jätteintressant att arbeta utomlands,

säger de.

Anna Gundberg har läst bioteknik vid

Linköpings universitet och Malin Borg

har läst samma program vid LTH. Examensarbetet

har de gjort tillsammans sedan

Linköping ”lånat ut” stipendiemedel

till Malin som de hade rätt till. Idén kom

från LTH-handledaren Petr Dejmek.

VId SIN ExamINatIoN inför professor

Björn Bergenståhl berättade de att kokosmjölk

är ett viktigt inslag i matlagningen

och en inhemsk produkt, men

det är tidskrävande att utvinna mjölken.

Det är nämligen inte bara att hälla ut vätskan

ur nöten utan man river hela nötmassan,

blandar den med vatten och pressar ut

mjölken, vilket brukar ta en halvtimme.

Sida­projektet är ett bra sätt att stärka forskningen i Bolivia som haft en mycket svag ställning,

menar nydisputerade Carola Rojas och hennes kamrater Mauriocio Penarrieta och

Claudia Lazate. foto: ingela björck

– Det har forskats mycket lite på kaniwa,

fast det är en intressant växt. Kanske

den kan bli lika framgångsrik som

sin mer kända släkting quinoa, hoppas

han.

maUrIcIo pENarrIEta ser många fördelar

med det SIDA-stödda programmet i

Lund. Förutom de konkreta forskningsresultat

som kommit fram under dess

åtta år, så har det inneburit en kompetenshöjning

för de bolivianska universiteten.

Dessa har av tradition ägnat sig

Resultatet används som bas i såser och

även för att koka ris i.

Kokosmjölken är – liksom vanlig mjölk

– en fet emulsion med många mättade

fettsyror men med kort hållbarhet. I det

fattiga landet gör de flesta sin egen kokosmjölk

i samband med matlagning. Den

finns att köpa på burk men burkmjölken

är dyr och inte alls lika välsmakande.

Malin Borg och Anna Gundberg undersökte

både i Lund och i sitt laboratorium

vid universitetet i Maputo, där de

vistades i nio veckor, effekten av pastörisering

vid olika temperaturer. Det minskade

mikroorganismerna kraftigt men

effekten var inte långvarig, särskilt inte i

den höga temperaturen i landet.

Malin och Anna tänkte sig att en färdig

kokosmjölk som sparar tid i matlag-

mest åt utbildning och mycket lite åt

forskning, och har heller inte samarbetat

sinsemellan. Men nu, genom att f.d.

doktorander från Lund hamnat vid universiteten

i både La Paz och Cochabamba,

har det kommit igång en del gemensamma

projekt.

– Och vem vet, genom att vi lärt känna

Lucas kanske det kan bli samarbeten

med Moçambique också i framtiden...

Lund är ett bra ställe för att knyta kontakter,

säger Mauricio Penarrieta.

iNGELA BJöRCK

ningen kunde vara en intressant produkt,

som tar tillvara en inhemsk råvara. De

utformade därför en process. Men det var

svårt att åstadkomma en bra hållbarhet.

Produkten fick bra omdöme i smaktester

men inte lika bra som den färska.

prodUktIoNSkoStNadEN behövde inte

bli mer än ett par kronor per 350 ml, motsvarande

en nöt. Men investeringskostnaden

blev hög. I miljonstaden Maputo

bedömde de att 100.000 personer kanske

kunde ha råd att köpa produkten och att

10.000 kanske skulle vara intresserade.

Men en ny konkurrent till den färsktillverkade

kokosmjölken skulle inte kunna

säljas utan kraftig marknadsföring.

MATS NYGREN

LUM nr 3 | 2009 31


sweet taLk

– den egentliga drivkraften i ekonomin...

Ord spelar roll – större än de flesta

tror.

– Det är metaforer, berättelser

och nyfikna, utforskande samtal

som ligger bakom tillväxten i världen

och egentligen allt nyskapande,

säger Deirdre McCloskey.

hon är professor i ekonomi, kommunikation,

historia med mera i

Chicago. Och hon var en gång man.

I föreläsningssalen på Språk- och litteraturcentrum

sitter semiotiker, lingvister,

retorikstudenter och ekonomer om vartannat.

De är nyfikna på denna produktiva

forskare som försvarar kapitalismen

och samtidigt skällt på stora delar av ekonomkåren

de senaste tjugo åren.

Hon anklagar nationalekonomerna

för att leva i en drömvärld. De påstår att

de sysslar med fakta när ekonomi i själva

verket producerar värderingar och dessutom

är lika svårt att förutspå som väder.

Ekonomerna har övergett allt vad

etik heter. De har bidragit till finanskrisen

och fortsätter på ekonomutbildningar

världen över att förstöra nya generationer

genom att säga att girighet är okej.

Men det är inte okej. Ekonomi är en

mänsklig aktivitet och destruktiv om

den inte är kopplad till etik och moral,

menar Deirdre McCloskey.

HoN tILLHördE tIdIgt marknadsliberalerna

runt nobelpristagaren Milton Friedman

och den så kallade Chicago-skolan,

ökänd inte minst i Latinamerika där den

varit ledstjärna i politiken. På 80-talet

ändrade hon dock delvis inriktning.

– Jag började intressera mig för de sociala

och språkliga aspekterna av ekonomi,

av retorik och hur vi övertalar eller övertygar

varandra att tänka i nya banor.

Ekonomer använder gärna matematik

och statistik. Deidre McCloskey är själv

en ”kvantitativ typ”, men har anammat

den postmoderna synen att ekonomi är

ungefärlig som all annan vetenskap. Den

är begränsad av det mänskliga tänkandets

kategorier och ”sann” bara så länge

ingen annan förklaring tar över. Hon

tror på en objektiv verklighet, men det

är erfarenheten som avgör hur vi uppfattar

den.

– Det här är verklighet, säger hon och

slår handen i bordsskivan. Men där jag

ser ett bord ser en bushman från Kalahari

kanske ett solskydd.

Människor kommunicerar med liknelser,

berättelser och jämförelser. Även

för ekonomer som gillar att räkna och

göra tabeller är språket avgörande, hävdar

hon.

– Ekonomer är poeter och romanförfattare.

De jämför barn med kylskåp –

och tycker att beräknad avkastning på

gjorda investeringar borde speglas i fö-

Deirdre Mc­

Closkey beskriver

sig själv som

en postmodern,

marknadsivrande,

kvantitativ,

retorisk, episkopalisk,feministisk,

aristotelisk

kvinna som en

gång var man.

delsetalen…

Tyvärr vill de flesta ekonomer inte inse

att ekonomi egentligen är en humanistisk

vetenskap och det gör Deirdre Mc-

Closkey frustrerad. Ändå håller hon med

dem om att det kapitalistiska systemet är

överlägset alla andra hittills prövade – ja,

även under pågående finanskris. (”Lugn,

lugn – det har blåst över om två år, lita

på mig”, säger hon till några åhörare i

pausen).

SkäLEt att HoN tror på den fria marknadsekonomin

är de senaste århundradenas

enorma välfärdsutveckling. Deirdre

McCloskeys egna förfäder från Norge

tjänade på 1800-talet i snitt tre dollar

om dagen, medan deras nutida ättlingar

drar in 137 dollar per dag, räknat i konstant

köpkraft.

Det var emellertid inte ekonomiskt

förnuft och rationella val som gav denna

enastående tillväxt, och inte heller ångmaskinen

eller andra tekniska uppfinningar.

32 LUM nr 3 | 2009


Det var istället språket, den dynamiska

konversationen människor emellan, som

åstadkom den mentala förändring som i

sin tur gjorde den industriella revolutionen

möjlig. McCloskey kallar det övertalning

– på engelska persuasion. Genom

övertalning kunde borgarklassen växa,

marknader öppnas och detta att göra affärer

uppfattas som något gott.

öVErtaLNINg är inte bara reklam och

PR. McCloskey uppskattar att 25 procent

av bruttonationalprodukten går ut

på övertalning.

– Utbildning är övertalning! Fakta ska

pluggas in men verklig kunskap erövras

i samspel mellan lärare och student. Ledarskap

handlar också om övertalning.

Dagens anställda är inte livegna – ska de

prestera väl måste de övertygas. Poliser,

advokater, journalister använder sig också

i hög grad av övertalning.

Deirdre McCloskey kallar ibland

övertalning för ”sweet talk”. Hon härle-

der engelskans persuade till latinets tillstyrka

– suadeo – som har stammen gemensam

med latinets ord för smaklig,

läcker – dagens ”sweet”.

– Att ”sötprata” med människor så

de tar till sig ens egen ståndpunkt, har

kvinnliga språkrötter, till skillnad från

övertyga, convince, som kommer av latinets

vinco, segra.

Att övertala på det kvinnliga sättet är

en fördel om man vill främja tillväxt:

– I äkta dialog är man nyfiken och öppen

för den andres sätt att tänka. Inget

är mer kreativt och spännande. Det är i

sådana samtal perspektiv förändras och

man uppfinner nytt, säger Deirdre Mc-

Closkey.

HoN Har UtforSkat genusperspektivet

också som privatperson. Fram till 53 års

ålder var hon man, Donald McCloskey,

och hon har skrivit en uppmärksammad

bok om det könsbyte som hon genomgick

1995.

Lundaforskare om deirdre mccloskey

Anders Sigrell, professor i retorik:

– Jag bjöd in Deirdre McCloskey som ett

led i den föreläsningssatsning jag gör som

Lunds förste retorikprofessor på tvåhundra

år. Det ska märkas på universitetet att retorikämnet

är tillbaka.

– Hon är en av världens mer framstående

retorikforskare. Hon analyserar hur

vi konstruerar verkligheten – utifrån språk

men även utifrån kön och därför är det en

poäng att hon själv bytt kön och utforskat

det här fältet både som man och som

kvinna.

– Jag håller helt med henne om att

språket är fundamentet för hur vi konstruerar

vår verklighet. Frågan är hur stor frihet

vi har. Kan vi välja vårt språk? Är vi förutbestämda

att vara dem vi är eller kan

vi välja något annat, kan vi träna vår karaktär?

Och vilken roll spelade språket för

uppkomsten av den ekonomiska krisen?

hervé Corvellec,

professor i företagsekonomi:

– Jag är själv mycket påverkad av Deirdre

McCloskey. Hon är inte ensam, men har

väldigt tidigt visat att även de delar av

samhällsvetenskapen, som inspirerats av

de hårda naturvetenskaperna, är bundna

av språket. Det var modigt av henne att utmana

sitt eget ämne nationalekonomin –

där det hårda vetenskapsidealet är mycket

starkt.

– Som företagsekonom har jag kanske

haft lättare att ta till mig hennes tankar.

Det är en självklarhet för mig att t.ex.

företagsledare berättar sagor hela tiden:

om hur deras verksamhet ska överleva, om

hur fantastiska deras produkter är, i reklam

och strategiska planer. Från Bibeln till reinfeldt

berättas episka sagor som går ut på

att få folk att övervinna de mörka hinder

som står i vägen för den ljusa framtiden.

Vilka har Deirdre McCloskey lyckats

övertala om sina tankar om språk och

ekonomi? Hittills verkar hon ha lyckats

bäst med humanister och samhällsvetare

med intresse för språkets betydelse.

– Men de behöver lära sig mer om ekonomi.

Många tror att allt bara handlar

om klasskamp.

majorItEtEN EkoNomEr är fortfarande

kallsinniga till hennes tankar, även om

finanskrisen inneburit en viss omorientering.

Deirdre McCloskey är beredd att

hjälpa tvivlande nyliberaler – och bourgoisin

som helhet – att hitta en ny värdighet.

“Yes. No. Three dollars and fifty

cents.” Det är en ekonoms hela ordförråd,

raljerar hon. Vi behöver fler ord än

så. Och mer etik. Vi behöver helt enkelt

dra in humaniora i ekonomivetenskapen

för att förstå vad vårt ämne handlar om.

TExT & FOTO: BRiTTA COLLBERG

Sara Lenninger, doktorand i

semio tik och lärare i bildanalys

på retorik utbildningen:

– Deirdre McCloskey ser ekonomi som ”storytelling”

– det vill säga att ekonomi är en

del av berättelsen om den värld som vi tar för

given. Berättelsen är en del av vår upplevelse

av verkligheten. Det är det vi kallar retorik;

vi ”bestämmer” och är med och konstruerar

världen med våra ord, handlingar och bilder.

Men om nu ekonomin är storytelling och om

vi när vi köper mjölk, betalar skatt eller lyssnar

på börsnyheterna, döljer en berättelse

som vi själva är med om att skapa, så finns

här kanske mer att bita i för humanisterna.

retoriken borde kanske ta ansvar för berättelsen

om ekonomin och vilken verklighet

den konstruerar åt oss. För den ekonomiska

berättelsen verkar vara mindre ett resultat av

dialog – sweet talk – än av det som McCloskey

kallar convince – övervinna.

LUM nr 3 | 2009 33


Har du spännande forskningsresultat?

Vi har 450 000 kronor att fördela för att stödja patentering.

Lunds universitet har genom LU Innovation fått

beviljat 450 000 kronor av Vinnova. Dessa pengar

ingår i ett sexmånaders pilotprojekt och ska användas

till nyhetsgranskningar av forskningsresultat vid

Lunds universitet.

En nyhetsgranskning är ett första steg i patent-

processen. Vi låter en oberoende specialist under-

söka om din upptäckt eller forskningsresultat skulle

kunna gå att skydda med patent. Att upptäckten

kan skyddas med patent ökar nämligen värdet

avsevärt. Det gör det möjligt för dig som forskare

att få betydande finansiering så att dina

forskningsresultat kan nyttiggöras på bästa sätt,

och bli t.ex. en ny produkt eller medicin som kan

hjälpa människor i vårt samhälle.

En nyhetsgranskning kostar 10 000-15 000 kronor,

vilket betyder att vi kan genomföra 30-45

nyhetsgranskningar med de här pengarna.

LU Innovation

Lunds universitets stöd för kommersialisering av forskning

Satsningen är ett sexmånaders pilotprojekt som

i efterhand kommer att utvärderas och ligga

till grund för beslut om fortsatt finansiering. Vi

vill därför uppmuntra alla forskare vid LU som

har spännande forskningsresultat eller annan

forskningsbaserad idé, som kan vara aktuell för

patentering, att kontakta oss.

Vi på LU Innovation finns alltid här för att hjälpa dig

vidare med din upptäckt. Vi ger stöd och resurser

inom affärsutveckling, patent och finansiering och

har ett stort kontaktnät som kan ta dig och din

innovation vidare.

Kontakta oss

RING: Innovationslinjen 046-222 11 11

MAILA: info@luinnovation.lu.se

LÄS MER: www.luinnovation.lu.se

34 LUM nr 3 | 2009


När är patent den rätta vägen för att få ut nyttig forskning till

samhället? Kunskaperna om patent, upphovsrätt och immateriella

rättigheter är generellt dåliga inom akademin, menar affärsutvecklare

Lars Olsson på LU innovation, som gärna ser en viss

utbildning inom dessa områden för alla.

Patent är ingen patentlösning

kunskaperna om patent är generellt dåliga

inom akademin. Patent är ingen universalmedicin

för att hantera den tredje uppgiften.

Framför allt bör vi inom innovationsvärlden

förklara vad tanken är med patent och se när

det är ett bra verktyg och när andra vägar passar bättre.

Vi lever i ett kunskapssamhälle där universitetets

verksamhet är relevant för samhället på ett helt annat

sätt än tidigare. Universitetet är beroende av omvärlden

och omvärlden är intresserad av vår kunskap. Vi

ser en önskan eller till och med ett krav att nyttiggöra

forskningens resultat.

jag bLEV koNtaktad aV en teolog som undrade om

hennes arbete inom kyrkohistoria borde patenteras.

Det tyckte jag givetvis inte. Däremot anser jag att

denna forskning ska nyttiggöras; publiceras, undervisas,

läsas och ge perspektiv på dagens samhälle.

Jag har hört någon annan som med goda intentioner,

uttryckt att resultat av forskning aldrig bör patenteras.

Detta är lika fel. Låt mig ta ett tydligt exempel

från medicinens område. Om ett nytt läkemedel uppfinns

är vägen lång och kostsam innan det kan användas

för att bota sjukdomar. Dessa kostnader betalas

normalt långt senare av den som använder medicinen.

Ett patent gör att den som betalat utvecklingen kan få

tillbaka sina kostnader utan att konkurrensutsättas.

Utan patent vill troligen ingen betala utvecklingen för

att sedan konkurrera med dem som inte har en miljardskuld

att betala och därför kan sätta ett sätta lägre

pris. Utan patent riskerar en uppfinning av ett nytt läkemedel

att bara bli liggande!

dEt fINNS aNdra SammaNHaNg där en så kallad

Open source-strategi är att föredra. Det innebär att

man ger alla tillgång till sina alster. Med dessa exempel

vill jag visa att det behövs olika verktyg för olika situationer

och att det är viktigt att vårda intellektuella

tillgångar (s.k. immateriella rättigheter).

Vi har råd att vara långsiktiga inom forskningen.

Det ska räcka med att en frågeställning är intressant

eller att ett sammanhang är okänt för att motivera

forskning. Men det är och bör vara lättare att få medel

för stora allmänmänskliga problem just på grund av

nyttan och då blir återföringen till samhället också en

viktig del. Den som hyser fördomen att patent generellt

minskar nyttiggörandet har inte förstått komplexiteten

i frågan. Det är att abdikera från det ansvar som

samhället

gett oss.

En del

av förklaringen

till

den accelererandevetenskapliga

och tekniskautvecklingen

i början av

1900-talet

”den som hyser fördomen

att patent generellt minskar

nyttiggörandet har inte

förstått komplexiteten i

frågan. det är att abdikera

från det ansvar som

samhället gett oss.”

kan tillskrivas de patentlagar som infördes på 1880-talet.

Patent är ett kontrakt mellan samhället och uppfinnaren.

Tanken är att publicering av uppfinningar

leder till nya uppfinningar och så har det också blivit.

Samhället får rätten att publicera en detaljerad beskrivning

av uppfinningen och i gengäld får ägaren av

patentet tjugo års monopol på idén. Detta är alltså ett

undantag till det generella förbudet mot monopol. Arbete

bör belönas, även intellektuellt arbete. Det är därför

lämpligt att forskaren som nyttiggör sin forskning

belönas för detta, ekonomiskt och/eller på annat sätt.

Jag tror att en viss utbildning om patent, upphovsrätt

och immateriella rättigheter är nyttig för alla. Det

kan hjälpa oss, Lunds universitet, att uppfylla vår strategiska

plan – att bli ledande i Europa.

SVEN OLSSON

AFFÄrSUTVECKLArE, LU InnOVATIOn

LUM nr 3 | 2009 35

gästkrönikan


Boken

Sjukskrivningar

– var och varför

På orter med gott om arbete var det få

sjukskrivningar, på ställen med ont om

jobb var många sjukskrivna. Det konstaterar

etnologerna Jonas Frykman

och Kjell Hansen i boken i ohälsans tid

(Carlssons), som bygger på en studie

av livsmönster, religion, fritidsintressen

och sjukskrivningar i orter i Småland och

Jämtland.

Historiker

om Europa

Hur har historikerna berättat om Europas

1900-tal, hur har politik och ideologi

påverkat deras tolkningar, och vilka

effekter har dessa fått? Om detta skriver

bland andra lundaforskarna Svante

nordin, Kristian Gerner, Klas-Göran

Karlsson, Kim Salomon, Johan Östling

och Oscar Österberg i antologin i historiens

skruvstäd (Atlantis).

the times

they are a-changing

Essäer om Bob Dylans sångtexter,

1900-talets modernistiska konst, TV-serien

Six Feet Under, behovet av att arrangera

blommor och mycket annat

finns med i samlingen Förgängligheter,

utgiven av Humanistiska Experimentverkstaden

HEX vid LU. De åtta essäerna

är skrivna av lika många forskare

inom humanistiska fakulteten.

Utsatta barn

– hur gick det?

I början av 1980-talet placerades 26 små

barn på ett barnhem i en svensk stad.

Professorn vid Socialhögskolan Gunvor

Andersson har vid sju tillfällen följt upp

dessa barn, som nu är mellan 25 och 30

år. Hur har deras liv utvecklat sig, och hur

ser de själva på omhändertagandet? Det

beskrivs i rapporten Utsatt barndom –

olika vuxenliv (Allmänna barnhuset).

iNGELA BJöRCK

trådlöst campusnätverk

högt på It-rådets agenda

It-frågor. Ett campustäckande

trådlöst nätverk som alla kan logga

in på!

Det står högt på listan hos iT-rådet,

vars första år är utvärderat,

och som nu fått klartecken för fortsatt

arbete under 2009.

Det är Karl Ageberg som leder rådet och

han kan se tillbaka på ett år med både

med- och motgångar. Rådet har nu en

klarare uppfattning om hur behovet av

IT-insatser ser ut – och vilken typ av datorstöd

som behövs hos vilka användare.

– Datorstödet till forskningen är ganska

välförsett, men när det gäller utbildningen

är det värre, säger han och berättar

att man därför vill utöka rådets

sammansättning med fler representanter

från utbildningssidan.

Bristen på datorstöd inom utbildningen

visar sig bland annat i så enkla

saker som osynkroniserade scheman för

de som går fakultetsövergripande utbildningar.

Technology management är ett

exempel där studenterna kan råka ut för

studiemoment med obligatorisk närvaro

på två kurser samtidigt.

– Vidare vill vi kunna visa studenter

och lärare vilka olika webbtjänster man

kan ha användning för i sitt lärande, säger

Karl Ageberg.

för att käNNa på markNadEN har ITrådet

vänt sig till leverantörer utanför

universitetet med förhoppningen om att

de skulle kunna ge en översikt över vad

som finns och kan tänkas behövas i forsknings-

och utbildningssammanhang.

t

– Tyvärr gav det inte så mycket som

vi hade hoppats. De hade svårt att höja

blicken från sina egna produkter och vara

strategiska samtalspartners.

I första hand handlar det nu om att i

samarbete med fakulteterna komma fram

till vilken typ av system som ska vara gemensamma

för hela universitetet och vilken

typ som ska användas i nära samarbete

med forskare, lärare och studenter

inom respektive områden. Exempel på

områden som tjänar på att vara universitetsgemensamma

är e-posten och mycket

inom ekonomi- och personalhantering.

– Vi har inte råd med fragmentarisk

kompetens, lite här och där, utan måste

samordna där det är möjligt, säger Karl

Ageberg.

tILL dEt campUStäckaNdE trådlösa nätverket

som IT-rådet snart hoppas blir verklighet

hör även tjänsten ”eduroam” som

ger alla anställda och studenter till gång

till internet när de vistas på andra universitet

och högskolor som också är medlemmar.

Idag har tjänsten många medlemmar

såväl nationellt som internationellt.

En annan stor fråga som sysselsätter

IT-rådet är universitetets hemsidor. Här

är man medveten om att det finns många

unika behov – men viktigt är, betonar

Karl Ageberg, att nå samordning när det

gäller navigering och layout även om själva

verktygen kan vara olika.

I mitten av april ska en projektplan vara

framtagen med konkreta förslag på system

och åtgärder för en mer samordnad

IT-organisation vid Lunds universitet.

MARiA LiNDh

It-frågor – vad är det egentligen?

• Den tekniska infrastrukturen i form av nät och kablar i marken

• Gemensamma stora system som e-post, backup, lagring

• Ekonomi- och personalsystem som Orfi, Lupin och LMS

• Support till utbildning, forskning och ledning som stöttar och

underlättar för de verksamheterna

36 LUM nr 3 | 2009


Kulturanatomen är navet i den nya Institutionen för kulturvetenskaper. foto: kennet ruona

Tre institutioner har blivit en

orgaNISatIoN. Under hösten 2008

inrättade Lunds universitet en ny

institution inom det humanistiska

området som från och med i år finns

under namnet institutionen för kulturvetenskaper.

i mitten av mars

var det invigningskalas på Kulturanatomen.

Etnologiska institutionen med Folklivsarkivet,

Institutionen för konst- och musikvetenskap

och Institutionen för kulturvetenskaper

har slagit sig samman och

blivit en kraftfull humanistisk miljö.

Här kan studenter och forskare kombinera

flera olika ämnen och samarbeta

över disciplingränserna. Genom sin

forskning och sitt breda utbildningsutbud

vill institutionen medverka till

en dynamisk teori- och ämnesutveckling

inom det kulturvetenskapliga fältet.

Studenterna får också mer praktiskt

tillämpbara färdigheter genom utbildningen.

En viktig del i institutionens arbete

är att lyfta fram humanistiska perspektiv

och studiet av kultur och alla dess skiftande

yttringar och tolkningar.

dela med dig av pedagogiska tips!

pEdagogIk. Den pedagogiska utvecklingskonferensen

vid LU är ett forum för

diskussion om lärande, undervisning och

lärarskap. Här ges möjlighet till utbyte av

pedagogiska erfarenheter på alla utbildningsnivåer,

och att över områdes- och institutionsgränser

få dela erfarenheter och

inspirera varandra.

Konferensen är till för alla medarbetare

vid LU med ansvar för och intresse i undervisning

och pedagogisk utveckling; lärare,

forskarhandledare, utbildningsansvariga,

bibliotekarier, studievägledare, utbildningsledare,

studierektorer, prefekter och

dekaner m.fl.

Fakulteterna tillsammans med Centre

for Educational Development (CED) arrangerar

konferensen. Samhällsvetenskapliga

fakulteten står i år som värd.

Bidrag till konferensen, i form av presentationer,

rundabordssamtal, workshops

eller posters, tas emot av programgruppen

fram till 16 april (www.lu.se/utvecklingskonferens-09).

Studentersättning

i realiteten kvar

på 1998 års nivå

UtbILdNINg. Trots att det har

skett ekonomiska förstärkningar

av grundutbildningen

under de senaste tio åren ligger

genomsnittsintäkten per

student fortfarande kvar på

samma nivå som 1998.

Det visar en ny rapport från

högskoleverket.

Under perioden 1997–2007 har universitetens

och högskolornas totala

intäkter (omräknade till 2007 års

pris) ökat med 18 procent. Intäkterna

ökade stadigt till och med år

2003, men därefter har de minskat.

År 2007 var intäkterna drygt 47 miljarder,

varav knappt hälften avsåg

grundläggande högskoleutbildning.

När dEt gäLLEr forSkNINg och

forskarutbildning är den ekonomiska

situationen starkare än tidigare.

Universiteten och högskolorna har

mer pengar att forska för, men merparten

är uppbundna till särskilda

projekt.

Men för grundutbildningen är situationen

annorlunda. Genomsnittsintäkten

per student ligger kvar på

samma nivå som för tio år sedan.

Detta trots flera höjningar av ersättningsbeloppen

och trots att studentvolymen

har förändrats. Satsningarna

har inte har varit tillräckliga – de

har ätits upp av kostnadsutvecklingen.

– när regeringen nu har satsat

på forskningen är det hög tid att

det görs rejäla satsningar även på

grundutbildningen. Det är något

som vi länge har påpekat och det är

en av de viktigaste framtidsfrågorna

för Sveriges lärosäten, kommenterar

prorektor Eva Åkesson.

rapporten ”Högskolans ekonomi

1997–2007 – vad har hänt?”

(rapport 2009:3 r) hittas på HSVs

webbplats www.hsv.se

LUM nr 3 | 2009 37


klartecken

för kritiserad

Linnémiljö

forSkNINg. En av LUs Linnémiljöer

från 2006, ”Organizing Molecular

Matters”, OMM, fick vid en internationell

utvärdering förra året kritik för

vissa brister i organisation, samarbete

och ledarskap (se LUM nr 8/2008).

OMM, som koordineras av Håkan

Wennerström, professor i fysikalisk

kemi, har sedan dess gjort vissa förändringar

och får nu klartecken för

sitt fortsatta arbete.

– Den internationella panelens

ordförande har följt upp de åtgärder

som genomförts och är helt nöjd

med resultatet. Det handlade bl.a.

om hur ledningen av centrat skulle

organiseras och hur man tänkte arbeta

med rekrytering och föryngring

under den aktuella tioårsperioden,

berättar Maria Starborg vid Vetenskapsrådet.

OMM får nu, liksom de övriga Linnémiljöerna

från 2006, förlängt kontrakt

till juni 2012. För OMMs del

handlar det om 7,5 miljoner kronor

per år.

Satsning på

översättning

INtErNatIoNaLISErINg. Allt mer

material behöver översättas i takt

med att internationaliseringen ökar

vid LU.

Därför har rektor beslutat att avsätta

830.000 kronor till översättningstjänster

för 2009. I första hand

ska stödfunktionen finnas för universitetsgemensamma

ändamål, men

ska också kunna förmedla översättningstjänster

till områdena mot ersättning.

Kommunikationschef Caroline runéus

kommer att se över hur verksamheten

ska bedrivas under innevarande

år, men också ge förslag på

översättningsverksamhet och budget

för 2010.

Nobelpristagare och

Ideonpionjär bland

nya hedersdoktorerna

HEdradE. Nu har Medicinska fakulteten,

LTh, Ekonomihögskolan och

Samhällsvetenskapliga fakulteten

utsett 2009 års hedersdoktorer. De

installeras tillsammans med övriga

doktorer vid doktorspromotionen i

Domkyrkan den 29 maj.

■ MEDiCiNSKA FAKULTETEN

Françoise Barré-Sinoussi och David

Scadden blir hedersdoktorer vid Medicinska

fakulteten.

Françoise Barré-Sinoussi, professor

och chef för Unité de Régulation des Infections

Rétrovirales vid Institut Pasteur

i Paris, har sedan hon doktorerade 1970

koncentrerat sin forskning kring en specifik

grupp av virus, så kallade retrovirus.

Françoise Barré-Sinoussi fick, tillsammans

med kollegan Luc Montagnier,

2008 Nobelpriset i fysiologi och medicin

för upptäckten av humant immunbristvirus,

HIV, som orsakar immunbristsjukdomen

AIDS.

David Scadden är professor vid Harvard

University och Massachusetts General

Hospital. Han är en av världens

främsta specialister inom klinisk hematologi

och onkologi och världsledande

inom stamcellsforskning rörande blod-

och tumörsjukdomar. Professor Scaddens

forskning inom stamcellsbiologi

har haft en avgörande betydelse för förståelsen

av stamcellers regleringsmekanismer.

Han har också varit vägledande

för hur denna forskning kan användas i

det kliniska arbetet med patienter.

■ LTh

Sven-Thore Holm, Kennet J Schafer och

Peter Guttorp är Lunds Tekniska Högskolas

nya hedersdoktorer.

Sven-Thore Holm är fil mag i kemi

och biologi och var anställd vid länsstyrelsens

naturvårdsenhet innan han 1982

blev chef för SUNs (Samverkan Universitet

Näringsliv) kansli i Lund. Han har

varit chef för Ideon (1985–94) och därefter

vd för Teknikbrostiftelsen, sedermera

Innovationsbron Syd AB.

Professor Kenneth J Schafer från

Louisiana State University, Baton Rouge,

USA är teoretiker inom forskningsfältet

atomer i starka laserfält och han nominerades

av professor Anne L´Huiller.

Sedan ett utbytesår i Lund 2001 har han

stött forskningen i atomfysik här. 15 gemensamma

artiklar, flera forskarutbyten

och årliga resor till Lund har blivit

resultatet.

Professor Peter Guttorp, University

of Washington, Seattle, har också ett

långvarigt samarbete med LTH, närmare

bestämt med de matematiska statistikerna.

Han är nominerad av professor

Georg Lindgren. Peter Guttorp är faktiskt

född i Lund 1949 och har studerat

både matematisk statistik och musikvetenskap

här. Dessutom har han journalistutbildning.

2004–2005 var Peter Guttorp

Svenska Civilingenjörsförbundets

gästprofessor i miljövetenskap vid LTH

och Linköping.

■ EKONOMihöGSKOLAN

Jan Söderberg, Barry R. Chiswick, och

Robert Scapens har utnämnts till nya hedersdoktorer

vid Ekonomihögskolan,

Industrimannen Jan Söderberg, vd för

Söderbergföretagen AB, har med en bred

industriell bakgrund i bagaget som entreprenör

byggt upp en industrigrupp inom

plast, stål och märkutrustning. Jan Söderberg

tog en examen från Handelshögskolan

i Stockholm 1980 med inriktning

på internationellt företagande och strategi.

Han har haft en rad olika befattningar

inom industri och handel, exempelvis

som affärsutvecklare, vd och Sverigechef.

I början av 1990-talet var Jan Söderberg

38 LUM nr 3 | 2009


vd och koncernchef för Bröderna Edstrand

AB, numera noterade BE-Group.

År 1995 startade Jan Söderberg Söderbergföretagen

AB i Malmö. Han har

successivt och långsiktigt byggt upp den

välskötta industrigruppen, som i dag är

Sverigeledande inom sitt område.

Integrationsforskaren Barry R. Chiswick

är professor i nationalekonomi vid

University of Illinois i Chicago där han

också leder UIC Center for Economic

Education. Chiswick tog sin doktorsexamen

vid Columbia University 1967.

Han har sedan slutet av 1970-talet varit

en av världens mest framstående forskare

vad gäller invandrares ekonomiska integration.

Utöver att studera integration

ur ett individperspektiv, har han också

studerat invandringens effekter på destinationslandets

ekonomi och inte minst

effekterna av den illegala invandringen.

Barry Chiswick har både genom sin

forskargärning och genom sina besök vid

Ekonomi högskolan genom åren, spelat

en viktig roll som inspirationskälla för

den ekonomiska invandringsforskningen

i Lund.

Redovisningsforskaren Robert Scapens

är professor vid University of Manchester.

Han har en stor och framgångsrik

vetenskaplig produktion inom

redovisningsområdet, särskilt inom ekonomisk

styrning och forskningsmetodologi.

Hans publikationer inom ekonomisk

styrning spänner över en rad olika

teman som implementering av institutionell

teori, utvecklingen av professionen

vid ekonomisk styrning, så kallad

”controller”, förändring av organisationer

och styrning samt internprissättning.

Robert Scapens startade tidskriften

Management Accounting Research

1990 tillsammans med Michael Bromwich

och har varit tidskriftens chefsredaktör

sedan dess.

■ SAMhÄLLSVETENSKAPLiGA

FAKULTETEN

Philip G. Zimbardo, Ph.D., professor

emeritus, Stanford University, är en av

världens mest berömda och beundrade

socialpsykologer. Han är författare till

mer än 300 publikationer, inklusive klassiska

verk om lydnad och blyghet. Han är

också känd för ”fängelseexperiment”.

Verktyg för e-rekrytering testas

pErSoNaLrEkrytErINg. En ”pilot”

för elektronisk personalrekrytering

håller på att levereras

och beräknas vara på plats inom

en månad. Applikationen har tagits

fram i samarbete med företaget

Formpipe, som tidigare

levererat universitetets dokumenthanteringssystem,

DFS.

Jeffrey Armstrong och Linda Larsson

som utgör projektledningen gör nu

tester och anpassningar inför det första

större testet som bl.a. ska ske på

några institutioner vid LTH, naturvetenskapliga

och medicinska fakulteterna.

Planen är att testa det nya verktyget

på fingerade fall till slutet av augusti

var efter man går över till ”skarp”

användning vid dessa fakulteter. Det

rör sig i testskedet om de fakultetsdelade

institutionerna Matematikcentrum

och Kemi samt Designvetenskaper

och Ekologi.

Vid nästa årsskifte kan det vara

dags att införa systemet över hela LU,

hoppas Jeff Armstrong, som har arbetat

med projektet i några år. Det har

väckt stort intresse vid flera andra lärosäten,

bl.a. Karolinska Institutet.

Det nya programmet ger stöd åt

hela anställningshanteringen från ledigkungörelse

av tjänster, över annonsering,

dokumentering av de sökande,

urval och beslut. Det samordnar dessutom

ärendehanteringen med DFSsystemet

för diarieföring och bl.a. delgivande

till alla som är involverade i

beslutet.

ESS I LUND – UTSTÄLLNINGEN OM

FRAMTIDENS FORSKNING NÄRA DIG

Lund är en av kandidaterna för ESS, en världsledande anläggning

för materialforskning. För forskning och företag skulle ESS skapa

nya möjligheter att utveckla mer miljövänliga lösningar och helt ny

teknik. Och vad skulle ESS betyda för Lund, ekonomin och miljön?

Besök vår utställning och se själv!

STORA ALGATAN 4 (INTILL KULTUREN)

TISDAG 12–16, ONSDAG 15–19, TORSDAG 12–16

www.esss.se

UTSTÄLLNING

10/2 –10/6 09

LUM nr 3 | 2009 39


pÅ gÅng

23 marS Seminariet för tidigmoderna

studier: Känslornas historia. Känslornas historia

är ett starkt expanderande forskningsfält.

Vid seminariet diskuteras möjliga perspektiv

och inriktningar, och hur forskningen om känslor

kan radikalt förändra vår syn på den tidigmoderna

perioden. Kl 15.15 i sal 201, Kulturanatomen,

Biskopsgatan 7, Lund. Info: David

Dunér 046-2220961, David.Duner@kultur.lu.se

23 marS Anställningsintervjun. Anmäl

dig till Arbetslivscenter, Gamla kirurgen, Sandgatan

3, Lund.

24 marS Föreläsning. ”Undervisning af

forebyggerne. har det effekt hos de gamle

mennesker i kommunerne?”. Föreläsare

är professor Kirsten Avlund, Institut for Folkesundhedsvidenskab,

Avdeling for Social

Medicin, Köpenhamns Universitet. Kl 10.30 i

sal H01, plan ett i Vårdvetenskapens hus, Baravägen

3, Lund. Se även www.med.lu.se/case

24 marS Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning

och har vi någon nytta av den? Termin II.

Professor Anders Sigrell föreläser över ämnet:

Retorik och bildning. Kl 19.30 på Palaestra,

Lund.

24 marS Moment 3, Venture Cup Syd.

har du en ny affärsidé? – Venture Cup ut-

vecklar dig och dina idéer! Venture Cup genomför

varje år en affärsplantävling som ger

dina idéer möjlighet att utvecklas till framtidens

företag. Läs mer på www.venturecup.

se/syd. Kl 12.00 på Ideon Innovation, Lund.

25 marS Uppföljningsdag – Rehabilitering

inom handkirurgi. Uppföljningsdag

för samtliga terapeuter (ca 80 personer) har

gått kursen ”rehabilitering inom Handkirurgi”

2000/2001, 2004/2005 eller 2007/2008.

Kl 09.30 i aulan CrC (Clinical research Center)

UMAS, Malmö. Info: www.education.lu.se/

o.o.i.s?id=8131&kursid=238

25 marS iNKA – Arbetsmarknadsdag

för industriell ekonomi och TM (Technology

Management). För fjärde året i rad

anordnar I-sektionen InKA, en arbetsmarknadsdag

riktad till studerande på Iprogrammet

vid LTH samt studenter med

Industriell Ekonomi avslutning och TM. Kl

10.00–16.00 i M-husets foajé, LTH, Ole römers

väg 1, Lund.

25 marS Birmingham U21 seminarieserien.

Prof. ray Laurence talar om ”The landscapes

of the roman road” genom videokonferens.

Kl 16.45 på Arkeologen, Sandgatan 1,

Lund. Se även http://ark.lu.se

25 marS Onsdagsafton på Skissernas

Museum. Portugisisk afton. Kl 19.00 Skissernas

Museum, Finngatan 2, Lund. Se även

www.skissernasmuseum.se

2–5 apriL

galilei firas med 100 timmar astronomi

De första dagarna i april ordnar astronomerna

vid Lunds universitet ett evenemang

som heter 100 timmar astronomi.

Målet är att så många människor som möjligt

bland allmänheten ska få chans att titta

genom ett teleskop. Projektet kommer

att gå av stapeln den 2–5 april, delvis på

Stortorget i Lund, men främst på Lunds

observatorium.

Bland annat kan åskådarna dagtid få

se på solen genom ett teleskop med solfilter

och vid klart väder på kvällarna titta på

månens kratrar och Saturnus ringar. Kratersimulering

och eget teleskopbyggande

är andra händelser som är under planering.

Ett fullständigt program finns på

astronomiinstitutionens webbplats. Arrangörerna

meddelar att det kommer att

erbjudas aktiviteter oavsett vädret.

Anledningen till evenemanget är att

man i såväl Sverige som övriga världen firar

det internationella astronomiåret 2009. I

år är det nämligen exakt 400 år sedan den

italienske naturforskaren Galileo Galilei

för första gången riktade sitt teleskop mot

himlen. Den där dagen 1609 då Galilei premiärtittade

i ett teleskop blev starten på en

äventyrlig odyssé såväl bland himlakroppar

som bland kyrkans män.

Utöver projektet 100 timmar astronomi

är astronomerna vid Lunds universitet inblandade

i ett flertal andra satsningar som

görs med anledning av det internationella

astronomiåret. Bland annat har vårens Teknik-

och naturvetarcirkel hos Folkuniversitetet

astronomi som tema. Och en konsert

med astronomiprägel har redan arrangerats

i Allhelgonakyrkan i Lund. Efter sommaren

blir det även en utställning om astronomi

på UB.

26 marS LTh öppet Forum. Planerar du

att göra examensarbete? Per runesson och

Martin Höst, Institutionen för datavetenskap

och författare till boken ”Att genomföra examensarbete”,

ger goda råd om hur man går

tillväga. Att skriva examensarbete utomlands,

Christina Grossmann verksamhetsansvarig, Internationella

kontoret LTH. Kl 12.15, LTH studiecentrum,

sal Pepparholm.

26 marS Ecology seminar. ”Radar entomology”,

by Jason Chapman, rothamstead.

Kl 14.00 Blue Hall, Ecology Building, Sölvegatan

37, Lund.

26 marS öppet hus på Campus helsingborg.

Vill du vet mer om hur det är att studera?

Välkommen till Öppet hus på Campus

Helsingborg den 26 mars mellan 16–18. Prata

med studenter och lärare, ta del av experiment

och föreläsningar, fika och ställ frågor

och mycket mer. Hela programmet finns på

www.ch.lu.se

27 marS Professorsinstallation. Kl 16.00

aulan i universitetshuset, Paradisgatan 2, Lund.

29 marS Kammarmusikkonsert med musiker

ur Akademiska kapellet. Kommarmusikkonsert

med musiker ur Akademiska kapellet.

Ett samarrangemang mellan Odeum

– Akademiska kapellet vid Lunds universitet

och Skissernas museum. Kl 15.00 Skissernas

museum, Finngatan 2, Lund.

31 marS Att skriva bra CV och ansökningsbrev.

Anmäl dig till Arbetslivscenters seminarium.

Du får konkreta exempel på säljande

CV och ansökningsbrev, liksom metoder du

kan använda för att få fram just dina styrkor. Kl

15.15 Arbetslivscenter, Gamla kirurgen, Sandgatan

3, Lund.

31 marS Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning

och har vi någon nytta av den? Termin 2.

Docent roddy nilsson föreläser över ämnet.

Om Foucault och bildningens villkor. Kl 19.30 i

Palaestra, Lund.

1 aprIL Teknikfokus – Arbetsmarknadsdag

LTh för datateknik, infoCom och

elektrotenik. Teknikfokus ger företagen en

möjlighet att träffa duktiga och intresserade

studenter för framtida rekrytering och ger

även möjlighet att marknadsföra företaget. Kl

9.00–15.00 i E/D-husets foajé, LTH, Ole römers

väg 1, Lund.

1 aprIL VentureLab starta eget-kurs: Lär

dig att möta kunder och sälja. Kl 13.15-

16.00 på Ekonomihögskolan, EC3, sal 211,

Lund. Se även www.venturelab.lu.se

40 LUM nr 3 | 2009


1 aprIL Forskning pågår: Pia Laskar.

homo-, bisexuella och transpersoners

rättigheter som mänskliga rättigheter?

What´s the problem? Kl 15.00 i sal 3, Centrum

för Genusvetenskap, Magle stora kyrkogata

12 a, Lund.

2 aprIL Få jobbet du vill ha – i huvudet

på en rekryterare. Seminarium för doktorander

och disputerade naturvetenskaplig och

medicinsk fakultet om framtida jobbmöjligheter

på en föränderlig marknad. Kl 13.00 Belfragesalen,

BMC, D15, Lund.

4 aprIL SMASK – lokalfinal lördagen den

4 april kl 19.00 på Slagthuset. Sveriges MusikAkademikers

Sång Kåntest – SMASK – schlagerfestival

på riktigt. Studenter vid Musikhögskolan

i Malmö arrangerar lokalfinal på

Slagthuset. För mer information, se www.

smask.org/malmo/new/index.html

7 aprIL Arkeologi för alla. Mats roslund:

”Bland Vepser och Trappers” – pälsjägare i

det förflutna. Kl 15.30 i Archarologicum, Sandgatan

1, Stora Salen, Lund. Info: www.ark.lu.se

7 aprIL Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning

och har vi någon nytta av den? Termin II.

Professor Eva-Helen Ulvros föreläser om ämnet:

Manlig bildning, kvinnlig bildning. Ett historiskt

perspektiv. Kl 19.30 i Palaestra, Lund.

14 aprIL Anställningsintervjun. Anmäl

dig till Arbetslivscenters seminarium som ger

konkreta tips inför och under intervjun.Tag

gärna med en för dig intressant platsannons!

nyttig övning ingår där du får intervjua eller bli

intervjuad. Kl 15.15 på Arbetslivscenter, Gamla

kirurgen, Sandgatan 3, Lund.

14 aprIL Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning

och har vi någon nytta av den? Docent

Bengt Lärkner föreläser över ämnet: Bild och

bildning. Kl 19.30 på Palaestra, Lund.

15 aprIL Forskning pågår: Ulla Manns. rörelsens

rum: Det lesbiska i nordisk kvinnoforskning

1975–1990. Kl 15.00 sal 3,

Centrum för Genusvetenskap, Magle stora

kyrkogata 12 a, Lund.

15 aprIL Architecture and Music in Renaissance

Venice. Professor Deborah Howard

från Cambridge University föreläser. D.

Howard är en betydelsefull arkitekturhistoriker,

som skrivit om konst och kultur i Venedig.

Kl 19.00 på Skissernas museum, Finngatan

2, Lund.

16 aprIL Ecology Seminar. ”Life history

strategies”, by Pat Monaghan, Glasgow Uni-

versity. Kl 14.00 Blue Hall, Ecology Building,

Sölvegatan 37, Lund.

21 aprIL Att skriva bra CV och ansökningsbrev.

Anmäl dig till Arbetslivscenters seminarium.

Du får konkreta exempel på säljande

CV och ansökningsbrev, liksom metoder du

kan använda för att få fram just dina styrkor. Kl

13.15 Arbetslivscenter, Gamla kirurgen, Sandgatan

3, Lund.

21 aprIL Seminariet för tidigmoderna

studier: Forskningsfronten. Vilka är de allra

senaste riktningarna inom den tidigmoderna

forskningen? några nya doktorandprojekt presenteras

med diskussion kring frågeställningar,

forskningsöversikt, teori, metod, källor med

mera. Kl 15.15 sal 202, Kulturanatomen, Biskopsgatan

7, Lund.

21 aprIL Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning

och har vi någon nytta av den? Professor

Lennart Lundquist föreläser över ämnet: Att

hantera humanvetenskapens tudelning.

Kl 19.30 i Palaestra, Lund.

22 aprIL Afton med 1900-talets mode.

Skissernas museum, Finngatan 2, Lund. Se

även www.skissernasmuseum.se

23 aprIL Ecology Seminar. ”Behavioral

syndromes: an evolutionary and ecological

overview” by Andy Sih, University of California,

Davis. Kl 14.00, Blue Hall, Ecology Building,

Sölvegatan 37, Lund.

23 aprIL Biology Seminars at COB. Kl

15.15 Biology Lecture Hall, Biology Building,

Sölvegatan 35, Lund.

24–25 aprIL humanist- och teologdagar

2009. HT:s forskare presenterar sin forskning

på temas ”Rädsla och tröst”. Dagarna avslutas

med rausingföreläsningen. Fritt inträde. Kl

9.00 Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken

12, Lund.

26 aprIL Odeum på Skissernas museum:

Nyskriven svensk musik! Kl 19.00 Malmö

Musikhögskolas studenter framför nyskriven

musik av kompositionsklassen, under ledning

av dirigent Patrik Andersson. Kl 19.00 Skissernas

museum, Finngatan 2, Lund. Se även

www.skissernasmuseum.se

28 aprIL Filosoficirkeln. Tema: Vad är bildning

och har vi någon nytta av den? Professor

Bengt Kristensson Uggla föreläser över ämnet:

Slaget om verkligheten – i kunskapssamhället.

Kl 19.30 på Palaestra, Lund.

29 aprIL Forskning pågår: Christina Jöns-

son. Presentation av avhandlingen ”Maktfyllda

möten i medicinska rum: Debatt, kunskap

och praktik i svensk förlossningsvård 1960–

1985”. Kl 15.00 sal 3, Centrum för Genusvetenskap,

Magle stora kyrkogata, 12 a, Lund.

dispUtationer

20 Mars

hanna Lindgren i neurobiologi: ”Presynaptic

mechanisms in L-Dopa-induced dyskinesia.”.

Kl 9:15, Segerfalksalen, Wallenberg

neuro centrum, Lund.

Anne Månsson i klinisk medicin med

inriktning öron-, näs- och halssjukdomar:

”role of Toll-like receptors in airway inflammation”.

Kl 13:00, Aulan, Hälsa och Samhälle, ingång

49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

Andreas Bollmann i kardiologi: ”Electrical

remodeling in Atrial Fibrillation: Assessment

using Surface Electrocardiograms, Prognostic

Implications and Potential reversal”. Kl

13:30, Segerfalksalen, Wallenberg neurocentrum,

Sölvegatan 19, Lund

Anna Timgren i livsmedelsteknik: ”numerical

and experimental studies on the effects

of flow on drop formation in cross-flow

membrane emulsification”. Kl 13.00 i sal B, Kemicentrum,

Getingevägen 60, LTH, Lund.

Andreas Walther i fysik: ”Coherent processes

in rare-earth-ion-doped solids”. Kl

10.15 i sal B, Fysiska institutionen, Lund.

Roger Persson i kemi: ”Coordination of

phosphine-thioether ligands to low-valent metal

centers”. Kl 10.30 på Kemicentrum, hörsal

F, Sölvegatan 39, Lund.

27 Mars

Martin Almquist i kirurgi: ”Calcium metabolism

and breast cancer risk”. Kl 13:00, Lilla

Aulan, Medicinskt Forskningscentrum (MFC),

ingång 59, UMAS, Malmö.

Carlos Augusto de la Espriella Cristancho

i byggande och arkitektur: ”Pro-poor

Planning – A Tool for Strategic Territorial

Planning and a Conceptual Framework Drawn

from Studies in Colombia and Costa rica”. Kl

10.15 i sal B, A-huset, Sölvegatan 24, Lund.

Kristian Tammo i konstruktionsteknik:

”A new approach to crack control for

reinforced concrete – An investigation of crack

widths close to the reinforcement and the correlation

to service life”. Kl 13.15 i sal C, V-huset,

John Ericssons väg 1, Lund.

Malin Sjöstrand i straffrätt: ”Smugglingsbrott

som ekonomisk och organiserad

brottslighet: rättspolitik – rättsregler – rätts -tillämpning”.

Kl 13.15 i Pufendorfsalen, Juridiska

institutionen, Lilla Gråbrödersgatan 3 C, Lund.

LUM nr 3 | 2009 41


Charlotta Sunnqvist i klinisk medicin

med inriktning experimentell psykiatri:

”Life events, stress and coping. Suicidal patients

in a time-perspective”. Kl 9.00, Psykiatrihuset,

föreläsningssal 01, Kioskgatan 21, Lund.

Eva Månsson Lexell i arbetsterapi: ”Engagement

in occupations in persons with multiple

sclerosis”. Kl 9.00 sal B, 335, Health Science

Centre, Baravägen 3, Lund.

Linda Källquist i laboratoriemedicin

med inriktning experimentell hematologi:

”novel findings on cellular trafficking and

targeting for granule storage of neutrophil

elastase, a multifunctional effector molecule

of innate immunity”. Kl 13.00 Segerfalksalen,

Wallenberg neurocentrum, BMC, Sölvegatan

17, Lund.

9 apriL

Daniel Asgeirsson i klinisk medicin med

inriktning njurmedicin. ”Permeability of the

glomerular filtration barrier in relation to the

size, shape, charge and deformability of the

permeating molecules.” Kl 09:00, Optimahusets

Föreläsningssal, Barngatan 2, USiL, Lund.

Följande disputationer har ägt rum:

Oskar Nilsson i reglerteknik: ”On modeling

and nonlinear model reduction in automotive

systems”.

Caroline haglund Stignor i värmeöverföring:

”Laminar-flow liquid-to-air heat exchangers

– energy-efficient display cabinet

applications”.

Simon Bengtsson i bioteknik: ”Production

of polyhydroxyalkanoates in biological treatment

of industrial wastewaters”.

Andréas Alayon Glazunov i radiosystem:

”On the antenna-channel interactions: A

spherical vector wave expansion approach”.

Shurjeel Wyne i radiosystem: ”Characterization

of single- and multi-antenna wireless

channels”.

Thorgerdur Siguardardottir i anestesiologi

och intensivvård: ”Actions of antimicrobial

peptides and bacterial components in

inflammation”.

Paulina Nowicka i pediatrik: ”Childhood

in an clinical setting”.

Oskar Krantz i samhällsmedicin: ”Social

construction of technical aids – personal meaning

and interactional effects of disability and

assistive devices in everyday life”.

tjänster

Utbildningsadministratör, vikariat tio månader

vid Utbildningsservice, LThs kansli.

Upptäck Backagården!

Ett modernt Konferenscenter

i en fantastisk skogsmiljö!

Även Fester, Evenemang och Vandrarhem

Ring oss idag! 0413-746 00

Backagården Kurs & Konferens Center AB - Telefon: 0413-74600 - Telefax: 0413-74695

Stenskogen 735 - 24391 HÖÖR - Hemsida: www.backagarden.se - Epost: info@backagarden.se

Ans: 18 mars. ref nr: PA 2009/790. Info: 046-

2223419.

Doktorand i aerosolfysik. ref nr: PA

2009/789. Ans: 20 mars. Info: 046-2227989.

Revisionschef, heltid tills vidare, med

placering vid internrevisionen. ref nr: PA

2009/720. Ans: 22 mars. Info: 046-2227105.

Utbildningsbidrag i kemi, inriktning

mot organisk kemi med placering vid Kemiska

institutionen, Avdelningen för organisk

kemi. ref nr: n 2009/148. Ans 23

mars. Info: 046- 2228217.

Universitetsadjunkt i kemi med matematik

vid LTh helsingborg. ref nr: PA

2009/353. Ans: 24 mars. Info: 042-356708.

Doktorand i kemiteknik. ref nr PA

2009/865, ans 26 mars. Info 046-2228297.

Personaladministratör. ref nr 866, ans

27 mars. Info 046-2223030.

Utbildningsbidrag i kemi, inriktning

mot biokemi. ref nr n2009/47, ans 27 mars.

Info 046-2223692.

Utbildningsbidrag i biologi, inriktning

mot mikrobiologi med placering vid institutionen

för cell- och organismbiologi. ref

nr: 147. Ans: 30 mars. Info: 046-2223456.

Utbildningsbidrag i ekologi, särskild

inriktning växtekologi och systematik.

ref nr n2009/119, ans 8 april. Info 046-

2224158.

Hans-Uno Bengtsson

stipendiet

Folkuniversitetet delar ut stipendium till minne

av Hans-Uno Bengtsson. Stipendiet riktar sig

till dig som arbetar vid Lunds universitet och

som gjort goda insatser för att skapa möten

mellan universitetet och gymnasie- samt högstadieungdomar.

Stipendiesumma: 20 000 kronor

Sista ansökningsdag: 31 mars 2009

För information och ansökan gå in på

www.folkuniversitetet.se/hubstipendiet

Kandidater kan också nomineras av dekanerna

vid Lunds universitet.

Vid frågor

ring 046-19 77 00 eller maila till

hub-stipendiet@folkuniversitetet.se

Hans-Uno Bengtsson disputerade i teoretisk fysik

1983 och blev inom detta ämne riksbekant som

sommarpratare, föreläsare, pedagog och författare.

Han dog eer en tids sjukdom våren 2007

vid 54-års ålder.

42 LUM nr 3 | 2009


hänt!

LIttEratUrprIS. Ulla-Britta Lagerroth,

professor em. i litteraturvetenskap, har av Kungliga

Vitterhetsakademien tilldelats det rettigska

priset på 100.000 kronor för ”inträngande analys

och stor metodisk spännvidd karakteriserade

studier av svensk litteratur och teaterkonst i

samspel med andra konstarter från romantiken

till den sena 1900-talsmodernismen”.

SödErbErgSka. Professorerna

Gunilla Jönson,

Lunds Tekniska Högskola,

och Mats Abrahamsson,

Linköpings universitet,

tilldelas i år Söderbergska

handelspriset på sammanlagt

500.000 kronor. De får

priset för sin forskning och

Gunilla Jönson.

kunskapsspridning om logistik

och förpackningar. Det Söderbergska

handelspriset utdelas årligen i samråd med

branschorganisationen Svensk Handel. Det är

störst i sitt slag och delas ut för 21:a gången.

Jesper Svartvik, religionsteologi

Christian Dahlman, allmän rättslära

håkan Axelsson,

molekylär tumörbiologi

Angela Cenci Nilsson,

experimentell medicinsk forskning

Leif E Dahlberg, ortopedi

Lars B Dahlin, handkirugi

Bo hedblad, kardiovaskulär

epidemiologi

Merab Kokaia, neurofysiologi

Zaal Kokaia,

experimentell medicinsk forskning

Christer Larsson, tumörcellsbiologi

Arne Lindgren, neurologi

Martin Lindström, socialmedicin

Peter M Nilsson,

klinisk kardiovaskulär forskning

Thomas Laurell.

akZo NobEL-prIS. Professorerna Carl Borrebaeck

och Thomas Laurell vid LTH belönas

med Akzo nobels Science Award på totalt

500.000 kronor. De två forskarna tilldelas priset

för ”banbrytande och gränsöverskridande

forskning som omsatts till praktisk nytta

inom det medicinska området och andra discipliner”.

fäLtStIpENdIEr. Internationella programkontoret

vid SIDA, har nyligen beslutat att tilldela

nationalekonomiska institutionen vid

Ekonomihögskolan tolv stycken Minor Field

Study, MFS-stipendier för år 2009. Det är två

stipendier mer än i fjol, vilket innebär att ytterligare

två studenter får möjligheten att basera

sitt uppsatsarbete på fältstudier i u-länder.

professorsinstallation 27 mars

installationen äger rum i aulan i universitetshuset

fredagen den 27 mars 2009 kl 16.00.

Följande professorer installeras:

Carl Borrebaeck.

Maria Råstam,

barn- och ungdomspsykiatri

Martin Stjernquist,

obstetrik & gynekologi

Eva helen Ulvros, historia

Yvonne Maria Werner, historia

hervé Corvellec, företagsekonomi

Mats Fridell, klinisk psykologi

Christer Lindberg, socialantropologi

Anders Persson, sociologi

Thomas Kalling, informatik

Karin Rengefors, limnologi

Dirk Rudolph, fysik

henrik Sjöland,

analog kretskonstruktion

Ann-Krestin Vernersson, rytmik

bäSta pEdagog. Askell Löve, ST-läkare

vid Bild- och Funktionsdiagnostiskt Centrum,

får det pedagogiska priset ”Skalpellen”, som

delas ut av studenterna på läkarutbildningens

termin 8. Priset, som avser höstterminen

2008, tilldelas en icke universitetsanställd lärare

för en pedagogisk insats utöver det vanliga.

tExtIL-Vd. Anders Kärrman, utbildningsplanerare

i ekosystemteknik vid LTH, blir vd

för stiftelsen Proteko med anknytning till textilindustrin.

Kärrman är utbildad textilingenjör

med en bakgrund vid textilhögskolan i Borås

dit han nu återvänder.

dESIgNprIS. Liv Andersson,

nyligen utexaminerad

industridesigner från LTH,

vann andra pris och 30.000

kronor (The Green Furniture

Award) vid möbelmässan

i Stockholm i februari.

Hon belönades för en serie

möbler för offentlig miljö, Liv Andersson.

gjorda i hampa, ett starkt

material som kan odlas lokalt helt utan gifter

och konstgödning.

donation gav professur

i proteinvetenskap

Tack vare pengar från Crafoordska

Stiftelsen kan

naturvetenskapliga fakulteten

inrätta en ny professur

i molekylär proteinvetenskap.

I konkurrens

med 15 sökande har Sara

Snogerup Linse fått tjänsten.Forskningsinriktningen

för den nya professuren

är studier av stora

proteinkomplex, både de-

Sara Snogerup

Linse.

ras struktur och funktion. Den nya professuren

kommer att vara knuten till CMPS, Centrum

för molekylär proteinvetenskap, vid Lunds universitet.

Crafoordska Stiftelsen vill genom anslaget

stödja utvecklingen av verksamheten vid

CMPS, som innefattar avdelningarna för biokemi,

biofysikalisk kemi och molekylär biofysik.

Ungefär 100 forskare är aktiva inom

CMPS. Sara Snogerup Linse tillträder professuren

den 1 april och lämnar då sin tidigare tjänst

som professor i biofysikalisk kemi på LTH. Istället

blir hon anställd vid Avdelningen för biokemi

vid naturvetenskapliga fakulteten.

LUM nr 3 | 2009 43


Posttidning A

Lunds universitet

Box 117

221 00 Lund

haLLÅ EVA ÖSTErBErG...

… professor emeritus i historia och mottagare av

Gad Rausings pris på 800.000 kronor för framstående

forskargärning.

Hur känns det

att få Sveriges

största humanistpris?

– Det är givetvis otroligt roligt att få uppskattning, särskilt

när det är andra forskarkollegor som sitter i priskommittén.

Man blir också ödmjuk. Det är ju en massa pengar

som jag får för något som jag under hela mitt liv gjort med

stor glädje och energi. Det borde vara fler förunnat att få

sådana priser.

har du fått någon motivering till priset?

– Ja, bland annat nämns min forskning om människors

sociala och existentiella villkor, att jag har handlett

många doktorander och att jag representerat humaniora i

olika fondstyrelser och inom den internationella historikerorganisationen

CISH – Comité International des Sciences

Historiques.

Vad gjorde du när du fick beskedet?

– Det kom i posten och när jag öppnade brevet satte jag

mig ner och grät en skvätt. Sedan ringde jag till min förebild

och goda vän historieprofessorn Birgitta Odén och sa att jag

tyckte att det var hon som borde ha fått priset. Hon tyckte

att jag skulle använda pengarna till att ge ut fler böcker.

Ska du göra det?

– Ja, det vill jag. Jag har inte haft mycket tid över för egen

forskning på sistone. Jag har suttit med som sakkunnig vid

tillsättning av olika tjänster och jag har på uppdrag av Högskoleverket

varit med om att utvärdera historieämnet. Nu

reser jag runt till olika mindre högskolor för att hjälpa dem

att få ordning på vissa saker som kom fram vid utvärderingen.

Dessutom får jag fortfarande många förfrågningar om

att föreläsa om min senaste bok om vänskapens historia.

Men du är ju pensionär?

– Ja, det är många som överhopas av sakkunnig- och utvärderingsuppdrag

precis efter det att de har gått i pension.

Men från och med i höst ska jag ägna mer tid åt egen

forskning.

Vad kommer den att handla om?

– Det är än så länge en hemlighet. Men jag medverkar

just nu i två antologier. Bland annat en som heter ”Livshållningar”

och som behandlar värderingar, laster och dygder

i äldre tid.

hur ska du fira att du fått priset?

– Först är det prisutdelning på Kungliga Vitterhetsakademien

och sedan ska jag fira tillsammans med min sambo

Catharina och brorsbarn i Stockholm. Jag har också lovat

att bjuda mina vandrarkompisar på vin när vi vandrar

på Korsika i sommar.

ULRiKA OREDSSON

*Gad Rausings pris för framstående forskargärning instiftades

år 2003 och är det största av en rad utmärkelser som delas ut av

kungen den 20 mars i Riddarsalen i Stadshuset. Den ende svensk

som tidigare har fått priset är även han en lundaprofessor emeritus,

nämligen lingvisten Ulf Teleman.

44 LUM nr 3 | 2009

More magazines by this user
Similar magazines