Verksamhetsberättelse 2007 - LRF

HELA DENNA BILAGA INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LRF 

Verksamhetsberättelse 

2007 

2 Medlemsrekord! 

3 Ordföranden har ordet 

4 Klimatet 

5 Min Mat 

6 Kraftsamling 

8 LRF ökar slagkraften 

10 Så styrs LRF 

11 Politiska segrar 

12 Vd har ordet 

13 Dotterbolagen 

14 2007 i siffror 

16 Bondens år i medierna 

1 

Tillsammans 

Tillsammans får vi landet att v

2 

Tillsammans HELA DENNA får vi landet BILAGA att växa. INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LRF 

Nytt rekord: 

167 743 

Som medlem kan du alltid 

komma i kontakt med LRF! 

www.lrf.se 

Telefon: 0771-573 573 

Medlemsservice: 020-44 44 33 

medlemsservice@lrf.se 

Nöjda bönder slår rekord! 

LRF slår nytt medlemsrekord för elfte året i rad och fl er medlemmar än någonsin 

är nöjda med LRF. Dessutom är det roligare att vara bonde än att vara medelsvensson. 

Det visar en LRF-undersökning med över 5 000 bönder. 

Bonden har defi nitivt medvind. LRF har nu 167 743 medlemmar och är idag Sveriges 

största företagarorganisation och organiserar närmare 90 000 småföretagare inom jord, 

skog, trädgård och landsbygdens miljö. 70 procent av medlemmarna är nöjda med LRF, 

och det är 4 procentenheter mer än för ett år sedan. 

Bönderna är också nöjda med sitt liv. För att studera de gröna näringarnas attraktionskraft 

och mäta livskvaliteten på landsbygden gör LRF återkommande undersökningar 

av hur medlemmarna ser på sin livssituation. 84 procent av bönderna är nöjda med sitt 

arbete. Motsvarande siffra hos övriga befolkningen är 75 procent. Jämfört med övriga 

befolkningen trivs bönderna inte bara bättre med jobbet, bönderna är också nöjdare 

med både hälsan och kärlekslivet. 

medlemmar 

Medlemsutveckling, 1997–2007 

180 000 

140 000 

100 000 

97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07


De gröna näringarnas år 

Namn: Lars-Göran Pettersson 

Uppdrag: Ordförande i LRFs förbundsstyrelse sedan 2005 

Ålder: 59 

Familj: Hustru Monica och två vuxna ut ugna barn 

Gården: Fredängen i Kvänum i Skaraborg, inköpt av farfar 1921 

Verksamhet: Grisar, spannmål, stallverksamhet, vindkraft 

Omsättning: Cirka 8 miljoner kronor 

Antal anställda: 1,5 

Framtidsplaner: Kanske mer vindkraft 

Så kan LRF-ordförandens arbetsvecka se ut 

Måndag 

Briefi ngmöte med avstämning kring veckans agenda. 

Lunchmöte med Per Schlingman, moderaternas partisekreterare. 

Intervju av Ekots Kerstin Brostrand. 

Möte med ICAs ledning. 

Tisdag 

Resa med Kommunals ordförande Ylva Thörn i Skåne, diskussion 

om gemensamma arbetsmiljöfrågor och gårdsbesök. 

Onsdag 

Anförande på Vattenkonferens i Västerås. 

Kvällsmöte med jordbruksminister Eskil Erlandsson. 

Torsdag 

Frukostmöte med Landshypotek. 

Möte med näringsminister Maud Olofsson. 

Möte med styrelsen för Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. 

Invigning av Scans nya lokaler på Lindhagensgatan. 

Fredag 

Telefonmöte inför möte i Bryssel med COPA, EUs bondeorganisation. 

Möten med handläggare och experter om möten och frågeställningar 

som är på gång. 

Träff med Dagens Nyheters politiske redaktör Niklas Ekdal och 

inspelning av ett TV-program. 

Möte med Ekologiska Lantbrukarna. 

Hemfärd med tåget till Skövde. 

Lördag och söndag 

Grisar. Telefonsamtal. Familjen. Vännerna. 

Inkomsterna ökar generellt, liksom framtidstron och investeringsviljan. 

Även om alla näringar ännu inte följt med i prisuppgången så går 2007 till 

historien som ett alldeles speciellt år. 

LRFs ordförande Lars-Göran Pettersson ger en jordnära beskrivning av läget: 

– Vill du handla jordbruksmaskiner får du ställa dig i kö till 2009. 

En helt ny marknadssituation har fått 

omvärlden att rikta blicken mot de gröna 

näringarna. 

Borta är livsmedelsbergen. Råvarupriserna 

skjuter i höjden och vi ser en 

efterfrågestyrd ekonomi som är här för 

att stanna. Efterfrågan på energigrödor 

ökar också, liksom förväntningarna på 

att bonden ska 

bidra till att lösa 

klimatproblemen. 

– Detta är ett 

paradigmskifte 

som går betydligt 

djupare än Bonde 

söker fru och Let’s Dance, säger LRFs 

ordförande Lars-Göran Pettersson. Det 

har sin grund i insikten att jorden och 

skogen måste brukas mer om vi vill skapa 

det hållbara samhället. 

Omvärldens nya förväntningar och 

en ökad efterfrågan på de gröna näringarnas 

varor och tjänster skapar också 

målkonfl ikter, som gör att bonden måste 

vara beredd på att bli synad. 

Under året som gått har bland annat 

kossornas utsläpp av metangas och 

konfl ikten mellan mat och energi debatterats. 

Den kanske hetaste frågan framåt 

blir klimatkonsekvenserna av världens 

ökande köttkonsumtion. För att stå än 

stadigare i sådana debatter har LRF 

satt i gång ett arbete med att fördjupa 

sin värdegrund. Behovet är stort när 

omvärlden, beteenden och attityder rör 

sig snabbt. 

– Jag känner mig trygg i att vi kan motsvara 

förväntningarna och förtroendet 

från samhället och konsumenterna. Vi är 

väl rustade och tar nya steg för att stödja 

våra medlemmar i deras arbete, säger 

Lars-Göran Pettersson. 

Största småföretagarorganisationen 

– Förr var du ingen riktig bonde om du 

inte var mjölkbonde, ler Lars-Göran 

Pettersson. Nu har frågan ”Vad gör en 

bonde?” minst 60 olika svar, lika många 

som de olika affärsverksamheterna bland 

LRFs medlemmar. 

LRF är idag Sveriges största småföretagarorganisation 

och en företagarorganisation 

för de gröna näringarna. 

Det betyder att LRF ska förbättra småföretagandets 

villkor genom politisk 

påverkan lokalt, regionalt, nationellt och 

på EU-nivå. 

På agendan står bland mycket annat 

regelkrånglet, vildsvinens framfart, rov- 

djursproblematiken, renbetesfrågorna, 

vatten, äganderätt och intrång. När äganderättsfrågorna 

kommer på tal blir Lars- 

Göran Pettersson märkbart engagerad. 

– Det är för billigt och enkelt att ta 

bondens mark idag. Varför ska vi vara 

med och subventionera internationella 

storföretags vinster, som när kraftbo- 

lagen behöver 

mark? 

LRF vill också 

ta sin del av 

samhälls - 

ansvaret med 

målet att skapa 

ett mer hållbart, demokratiskt och 

integrerat samhälle. 

– Vi har gått från att vara ett särintresse 

till samhällsintresse, säger Lars- 

Göran Pettersson. 

I det arbetet har LRFs förtroende - 

valda en viktig roll. För att LRF ska få 

den yppersta kompetensen har ytterligare 

47 miljoner kronor avsatts för 

utbildning av de förtroendevalda. 

”Min uppgift är att vara lagledare för ett 

arbete som handlar om att ge våra medlemmar 

bästa möjliga förutsättningar. 

För det är ute på gården som visionen 

förverkligas, ingen annanstans.” 

Samarbete för hållbar utveckling 

LRF ska vara en ledande aktör i arbetet 

med att bromsa klimatförändringarna. 

Forskare och bönder samarbetar nu om 

att ta fram kunskap och metoder för det 

hållbara jord- och skogsbruket. 

Redan inför valet 2006 presenterade 

LRF sitt erbjudande om grön tillväxt 

och nya jobb. En del av erbjudandet är 

skogens dubbla klimatfördelar – den växande 

skogen binder kol och den är råvara 

för biobränslen. 

– Ska vi öka andelen förnybar energi 

med ytterligare 40 till 50 TWh måste det 

komma från skogen, säger Lars-Göran 

Pettersson. 

Han ska strax iväg och diskutera jordbrukspolitiken 

med EU-minister Cecilia 

Malmström. Senare samma dag väntar 

ett möte med ICA om livscykelanalyser av 

livsmedel, det vill säga miljö-, energi- och 

klimatpåverkan från jord till bord. 

Lars-Göran Pettersson är själv köttbonde 

– på gården fi nns 1 930 grisar, 

minus de 180 som gick till slakt i början 

av året – och har sett foderpriserna rusa 

i höjden. Han tror att köttpriserna följer 

efter i höst. 

– Jag är uthållig! Mina drivkrafter som 

bondeföretagare är att få lönsamhet 

i gården och ge bästa möjliga förutsättningar 

åt dem som någon gång ska driva 

Fredängen vidare. 

3 

Tillsammans

4 


2007 blev året då det mesta 

handlade om klimatet 

Klimatfrågan har på kort tid ritat om omvärldskartan för de gröna näringarna. Här fi nns stora utmaningar och stora möjligheter för alla bondeföretagare. 

I spåren efter Per 

Stormen Per i januari 2007 fällde 

12 miljoner kubikmeter skog och 

slog ut telefonnätet i stora delar av 

södra Sverige. Genom ett initiativ 

från LRF är problemet nu på väg mot 

en lösning. 

När telefonen var död blev bilen det 

enda sättet att nå och samordna de 

drygt 1 500 LRF-medlemmar som anlitades 

i röjningsarbetet efter stormen. 

Det fördröjde och försvårade arbetet 

i skogen. 

Efter stormen Per ck LRF stort 

medie genomslag för kravet på av- 

brottsersättning för telefoni. 

– Men under resans gång ck vi 

klart för oss att detta inte skulle fungera, 

berättar Björn Galant, infrastrukturansvarig 

på LRF. 

LRF rycker ut 

Eftersom telemarknaden är helt 

avreglerad, till skillnad från elmarknaden, 

nns inget som helst krav på 

operatörerna att hålla telefoni i hela 

landet. En straffavgift skulle till och 

med kunna bromsa utbyggnaden av 

mobiltelefoni. LRF valde en annan 

väg och erbjöd istället Telia och E.on 

ett samarbete för att förbättra driftssäkerheten. 

Grundproblemet var: Hur får mobilmaster 

och telestationer ström, när 

strömmen har gått? Lösningen blev 

att bönder i närheten av mobilmasterna 

tar sig ut till de viktigaste masterna 

och stationerna för att hålla 

igång dem. LRFs stödgrupper kör 

reservel till telestationerna medan 

Farmartjänst ansvarar för mobilmasterna. 

Dödsolyckor i stormskogen 

Stormen Per är den fjärde största 

trädfällaren sedan 1930-talet. Många 

skogsägare gav sig ut på egen hand 

för att ta hand om vindfällen och därmed 

minska hotet om omfattande 

skador av barkborren och risken för 

virkesförluster. 

– Detta innebar att arbetsolyckorna 

i skogen ökade kraftigt under 2007, 

säger Anders Danielson, arbetsmiljöansvarig 

på LRF. 

Under 2007 omkom minst 11 

personer vid skogsarbete. Många 

av olyckorna beror på okunskap om 

riskerna med att arbeta i stormfälld 

skog. LRF har därför tillsammans med 

skogsägarrörelsen genom projekt 

Säker Skog ökat satsningen på det 

frivilliga motorsågskörkortet. Till och 

med sista december 2007 har 

5 000 motorsågskörkort utfärdats. 

Klimatarbetet inom LRF fokuserar på fyra områden 

Ta fram kunskap 

– Vi måste ha på fötterna innan vi går ut 

med åtgärder, annars kan det bli kostsamt 

för medlemmarna, säger Anders Holmestig, 

som leder klimatprojektet. 

I maj avrapporteras handlingsplanen för 

hur jordbruket kan bli oberoende av fossila 

bränslen och minska utsläppen av metan- 

och lustgas. Studien görs tillsammans med 

JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik 

och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. 

I höst kommer en rapport om skogen som 

kolsänka, även den i samarbete med SLU. 

Förmedla kunskap och ta fram 

åtgärdspaket 

I samarbete med Vuxenskolan tar LRF fram 

studiematerialet ”Mat och klimat”. 

Köttbönder har under våren fått kunskap 

och argument i utbildningsserien Nötköttsproduktion 

med klimathänsyn. 

De konkreta rådgivningspaketen växer 

fram under hösten, men redan nu kan man 

spara energi med hjälp av LRF Konsult och 

Energikollen. 

Startskottet gick i Halland 

– Energieffektivisera nu, säger Anders 

Holmestig, tjäna pengar och minska utsläppen. 

Information till konsumenter 

Klimatmärkta livsmedel ska ge konsumenten 

information om hur klimatsmart maten 

är. 

– Den som vill kan då välja en producent 

som vidtar aktiva åtgärder som minskar klimatpåverkan, 

säger Anders Holmestig. 

Klimatmärkningsprojektet genomförs 

i samarbete mellan Svenskt Sigill och KRAV. 

De första klimatkriterierna presenteras 

i höst för spannmål, frukt och grönt och 

för sk. 

LRF arbetar också med en webbplats för 

konsumenter, där man ska kunna se hur 

olika livsmedel påverkar klimatet. 

Politisk påverkan 

I höstas dominerades påverkansarbetet 

av klimatberedningen, som kom nu i mars, 

med hyggligt utfall för jordbruket, enligt 

Anders Holmestig. 

Nu koncentrerar LRF arbetet på regeringens 

klimatproposition, som kommer 

i höst. LRF arbetar bland annat för att få 

in mer bioenergi i energisystemet och för 

ett genombrott för biogas som drivmedel. 

Det är viktigt att propositionen tydliggör 

hur viktig jord och skog är för att ställa om 

samhället. 

– Vi vill få till ett fördjupat samarbete 

mellan samhället och de gröna näringarna. 

Utgångspunkten för LRFs ställningstaganden 

är målet att den globala temperaturen 

inte får öka med mer än 2 grader 

jämfört med förindustriell tid. 

En annan utgångspunkt är FNs millenniemål 

för att halvera fattigdomen fram till 

år 2015 och att utvecklingsländer ska ha 

möjlighet att till 2050 ha utvecklat sina 

ekonomier och sin levnadsstandard till en 

nivå nära vår egen. 

Läs hela klimatpolicyn på www.lrf.se 

LRF Hallands motion blev startskottet för ett konkret och långsiktigt klimatarbete. 

– Tack vare motionen har klimatfrågan defi nitivt fått ett snabbare och starkare fokus inom LRF, säger 

Anders Holmestig, LRFs projektledare för klimatarbetet. 

Den tändande 

gnistan 

Ett öppet brev från 

Hallands Ekologiska 

Jordbrukare. 

”Livsmedelsproduktionen 

i världen 

an ges som den enskilt 

största påverkaren 

av jordens klimat. 

Det är vi det!” 

Vi måste göra 

något! 

Lennart Nilsson, 

köttbonde och LRF 

Hallands ordförande, 

tar initiativet. 

”Det här är vår strategiskt 

viktigaste 

fråga. Vi måste se 

helheten för att bli 

verkligt klimat smarta. 

Och så måste hela 

den svenska gröna 

näringen vara med.” 

Bönderna i Götaland kommer att minnas 

sommaren 2007 som den blötaste på 

mycket länge. Regnet gjorde att många 

vattendrag svämmade över och dränkte 

åkrarna. Men varken staten eller försäkringsbolagen 

erbjuder något skydd idag. 

Det vill LRF ändra på. 

En katastroffond för skördeskador skulle 

göra jordbruket mindre sårbart för extrema 

vädersituationer. Systemet nns i era 

andra europeiska länder. Besked i frågan 

Sagt och gjort 

I mars 2007 beslutar 

regionstämman att 

skicka motionen till 

riksförbundsstämman. 

”Vi upplever att vi 

de närmaste åren 

står inför avgörande 

beslut i vårt företagande”. 

Klubbat och klart 

Riksförbundsstämman 

antar motionen 

i juni 2007. 

”En av de bästa 

motionerna någonsin”. 

Många stämmodeltagare 

lovordar 

initiativet. 

kommer i höstens klimatproposition, men 

hittills har regeringen haft en avvaktande 

hållning. 

– Man har bedömt att de skador vi haft 

inte är en nationell naturkatastrof. Men 

för den enskilda som får sina marker översvämmade 

kan det vara katastrof, säger 

Lars-Erik Lundkvist, chef för jordbrukspolitiska 

frågor på LRF. 

– LRF har föreslagit en offentligt nansierad 

skördeskadefond ur vilken de företagare 

som drabbats av en totalskada söker 

ersättning, säger Lars-Erik Lundkvist. 

Från ord till handling 

LRFs styrelse antar 

klimatpolicyn i november.Klimatprojektet 

startar. 

”LRF ska vara en 

ledande aktör i arbetet 

med att bromsa 

klimatförändringarna 

eftersom frågan 

påverkar alla länder 

och alla människor.”

Svenska folket 

köper helst svensk mat 

Tre av fyra tycker att det är viktigt att handla livsmedel som är producerade i Sverige, visar en undersökning från projektet 

Min Mat som fi nansieras av LRF. Många är också beredda att betala mer för smak, kvalitet och närproducerat. 

Matintresset är också på topp i medierna. Min Mat inspirerade under 2007 till 803 artiklar eller inslag, som gav 

143 miljoner möjliga läs- och lyssningstillfällen. Syftet är att lyfta fram det goda med svensk mat så att konsumenter 

och människor i matyrken lättare kan välja svenska råvaror i sin vardag. 

Hos Mats Olofsson 

i Viken odlas inte mindre 

än 82 olika sorters 

tomater. Mats tomater 

kvalifi cerar sig för att 

bära kvalitetsmärkningen 

Svenskt Sigill 

vilket han är glad för 

eftersom det fi nns ett 

allt större intresse för 

närodlat. 

Smart shopping 

Konsumenterna frågar allt oftare 

efter närproducerad mat och är helt 

enkelt beredda att betala mer för 

smak, kvalitet och lokalt producerade 

svenska råvaror. 

Det förändrade köpbeteendet kallar 

Christina Cheng, trendanalytiker som 

Min Mat samarbetar med, för Smart 

Shopping. Tidigare var konsumenten 

mer konsekvent när det gäller valet mellan 

pris eller kvalitet. Antingen prioriterades 

pris rakt igenom, eller så var det 

kvalitet. Med Smart Shopping-beteendet 

gör den prisfi xerade konsumenten 

även kvalitetsfokuserade inköp. 

Trygghet: I en allt mer komplex värld 

med ogripbart utbud av mat, blir be - 

grepp som trygghet och trovärdighet 

allt viktigare för konsumenten. Vi måste 

känna att vi litar på leverantörerna och 

varumärkena. 

Bekvämlighet: Vi kommer helt klart att 

få se ett större utbud av färdiga, hälsosamma 

och goda rätter för den allt mer 

kvalitetskrävande konsumenten. 

Hälsa: Den starkaste utvecklingen inom 

hälsa kommer ”naturlighet” att ha. Det 

vill säga; konsumenten vill ha renare 

råvaror, färsk, oprocessad, närodlad 

och näringstät mat, utan tillsatser och 

allt mer ekologiskt. 

Naturlighet: Naturen och vurmen för 

en ren miljö är väldigt starkt förankrat 

i oss svenskar. Svensken har ett extremt 

intresse för naturen jämfört med 

många andra länder och är måna om 

att bevara den unika allemansrätten. 

Miljö: Att bevara de öppna landskapen 

är en av de viktiga anledningarna till att 

konsumenten vill köpa svenskt. Genom 

att välja närproducerat kött, mjölk och 

grönsaker bidrar man till lägre klimatpåverkan, 

bra djuromsorg och mindre 

miljöpåverkan. 

Den internationella konsumtionen 

av ekomat och dryck ökade med 43 procent 

mellan år 2002 och 2006. I Sverige 

är ändå bara två procent av matmarknaden 

ekologisk. 


Affärsmöjligheter 

med offentlig 

upphandling 

En vanlig missuppfattning när det 

gäller Lagen om offentlig upphandling 

(LOU) är att stat, kommuner och 

landsting måste välja den leverantör 

som erbjuder lägst pris. Så är det 

inte. Det nns stora möjligheter att 

väga in kvalitet, miljöbelastning och 

djurskydd. 

Min Mat genomförde under hösten 

därför en seminarieturné som 

gick till Trollhättan, Växjö, Östersund, 

Umeå och Skara. Målet var 

att öka kunskapen om offentlig upphandling 

och Miljöstyrningsrådets 

upphandlingskriterier. Dessutom 

ville man skapa relationer mellan 

småskaliga,mellanstora och stora 

livsmedels företag, inköpare, politiker 

och media. 

Seminarierna har haft ett bra 

genomslag i lokala medier och det 

har även publicerats några debattartiklar 

kring ämnet. 

Under 2008 kommer två regioner 

att anordna liknande seminarier 

kring offentlig upphandling. 

Geografi sk närhet 

allt viktigare 

Under hösten 2007 gjorde Min Mat 

en undersökning för att få veta hur 

konsumenterna ser på närproducerade 

råvaror och varför fl er är intresserade 

av att handla lokalt. 

Rapporten visar bland annat att: 

• Mat, matlagning och råvaror med 

mervärden, som ursprungsmärkt, 

ekologiskt och närproducerat, är 

högintressant. 

• Fyra av tio anser att regionalt respektive 

lokalt producerad mat är 

en viktig faktor när man väljer livsmedel. 

Större möjlighet att kunna 

handla svenskt och närproducerat 

skulle ge nöjdare konsumenter. 

• De främsta anledningarna till att 

man vill köpa lokalt och regionalt 

producerade livsmedel är: kortare 

transporter, mer miljövänligt, för att 

stödja småskaliga producenter och 

bidra till en levande landsbygd. 

• Av dem som anser att det är ganska 

eller mycket viktigt att handla enligt 

dessa kriterier, skulle hela 95 procent 

gärna köpa mer om de hade 

tillgång till det. De största hindren är 

att man inte hittar det i butiken och 

inte vet vad som är lokalt eller regionalt 

producerat. 

Hela rapporten nns på 

www.minmat.org 

Framgång för 

Ursprungsstafetten 

Att veta varifrån vår mat kommer 

är en konsumenträttighet – konsumenterna 

ska kunna välja den mat 

de vill utifrån sina värderingar och 

kvalitetskrav på produktsäkerhet, 

djurskydd och klimatpåverkan. 

Ursprungsstafetten är en manifestation 

för de svenska råvarorna och 

uppmanar till ursprungsmärkning. 

I september mötte Min Mat konsum 

en ter på nio platser runt om 

i landet. 

Nötkött, sk, ägg, grönsaker, 

frukt och honung har obligatorisk 

ursprungsmärkning. För övriga livs - 

medel, som exempelvis griskött 

och kyckling, är det fortsatt upp till 

tillverkare och handel att välja vilken 

information man vill ge. Min Mat är 

angelägen om att övriga kött- och 

fågelprodukter ska omfattas av den 

lagstadgade ursprungsmärkningen 

såväl i butik som på restaurang och 

i storkök. Detta bör dessutom även 

gälla färdigmat och halvfabrikat i 

butik. 

Min Mats undersökningar visar att 

nio av tio konsumenter (86 procent) 

vill veta varifrån maten kommer. 

Min Mat vill lyfta det goda med svensk mat: Högkvalitativa råvaror för matglädje, välbefi nnande och njutning. Min Mat representerar många av dem som har som yrke att odla mark, 

föda upp djur och förädla svenska råvaror. Mer än ett tiotal organisationer, företag och andra aktörer har tagit initiativ till Min Mat. 

Vem står bakom Min Mat? Min Mat drivs av GRO, Kött- och charkföretagen, LRF, Svensk Honungsförädling AB, Svensk Fågel, Lantmännen, Svensk Köttinformation, Svensk Mjölk, 

Svenska Ägg, Sveriges Grisproducenter, Sveriges Nötköttsproducenter, Svenskt Sigill, Svensk Raps AB och Scan AB. 

Läs mer på www.minmat.org 

5 

Tillsammans

6 


LRFs Kra 

Jorden, skogen, trädgårdsnäringen och landsbygdens miljö rymmer fortfarande outnyttjade affärer. Hösten 2007 avsatte LRF ytterligare en kvarts miljard 

kronor för att stödja medlemmarnas företagsutveckling. 

LRF styr alltmer resurser närmare medlemmen och hennes eller hans företag. Totalt går nu en halv miljard till de många Kraftsamlings-projekten. 

Exempel är regionala företagarcoacher, framtidssamtal och regionala utvecklingssatsningar inom olika näringsverksamheter. 

Projekt fram till 2008 

Småskaligt livsmedelsföretagande 

Syftet är att skapa ökade förutsättningar 

för småskaliga livsmedelsföretagare att 

agera på nya och befi ntliga marknader. 

Verktyg fi nns framme i form av konkret 

handledning liksom för omvärldsbevakning, 

marknadsföring och försäljning 

och fl era regioner planerar för 

utbildningssatsningar. Kurser har hållits 

för medlemmar i lagen om offentlig upphandling. 


Pilotprojekt inom Min Mat 

Syftet är att utifrån Min Mats arbete visa 

och prova idéer om hur man, i samarbete 

med detaljhandel, restauranger och 

storkök, kan öka försäljningen av svenska 

råvaror och skapa lönsamhet för svenska 

bönder. 

Ett utvecklat kontaktnätverk har etablerats 

och man för en fortsatt löpande 

dialog med detaljhandeln. 

Taurus 

Syftet är att tillsammans med övriga 

aktörer, stärka svenska nötköttsproducentens 

lönsamhet genom att utveckla 

och förmedla marknadsanpassade 

produktionsmodeller och effektivare 

produktionsmetoder. För att uppnå detta 

ska Taurus ta ett övergripande ansvar för 

nötköttsrådgivningen i Sverige. Taurus 

ska arbeta genom rådgivare och direkt 

mot producent. Taurus ägs av Scan AB, 

Avelspoolen, KLS och Svensk Mjölk, LRF 

fi nns med som partner och fi nansiär. För 

mer information besök www.taurus.mu. 

Projekt avslutade under 2007 

Startpaket Mjölk 

Syftet var att under en fyraårsperiod 

utveckla och erbjuda rådgivningstjänster 

och inspirationsaktiviteter till gårdar som 

planerar att investera. Företagandet och 

lönsamheten ska stärkas före, under och 

efter byggnationen. 

Resultat 

Antalet stallplatser för mjölkkor som förprövas 

hos länsstyrelserna ökade 

Pig 

Syftet är att stärka svensk grispro duk - 

tions konkurrenskraft genom att ut - 

veckla, samla och förmedla kunskap 

till grisföretagare och andra aktörer 

i branschen. 

Arbete pågår med att bygga upp ett 

kompetenscentrum för grisföretagare 

och driva fältverksamhet i samarbete 

med andra aktörer i grisbranschen. 

Regionala företagarcoacher 

Målet är att motivera och inspirera 

företagaren så att en positiv utveckling 

sker i det enskilda företaget. Att med ett 

lotsliknande arbetssätt visa på verktyg, 

erbjudanden och insatser som kan bidra 

till utveckling. 

En utvärdering visar att cirka 7 000 

medlemmar har använt något av de verktyg 

som företagarcoacherna har lotsat 

medlemmen till: Framtidssamtal, utbildningar, 

seminarier och bildande av nätverk. 

I kvalitativa utvärderingar har satsningen 

fått mycket positiva omdömen. 

Framtidssamtalet 

Individuella samtal med en affärsrådgivare 

underlättar för medlemmen att 

identifi era strategier, aktiviteter och att 

ta beslut om sitt framtida företagande. 

Enligt Nöjd Medlemsundersökningen 

har 90 procent av medlemmarna kännedom 

om Framtidssamtalet. Till och med 

januari 2008 har 1 554 Framtidssamtal 

genomförts. Utvärdering utförs löpande, 

både kvalitativt och kvantitativt. 

Genomförda kraftsamlingsprojekt 

med 4 000 under 2006 jämfört med 

2005. År 2007 fortsatte ökningen. Hela 

21 000 platser förprövades under året. 

Det är en ökning med 14 procent sen 

föregående år. 

Turism 

Syftet var att bidra till en positiv och 

snabbare utveckling av turismföretagarnas 

affärsverksamhet. Synliggöra företagarna 

och LRF som organisation. 

Förnybar energi 

Målet är att utveckla förnybar energi till 

ett självklart och lönsamt affärsområde 

med energigrödor, energiskog, skog, vatten, 

sol och vind som bas. 

En processutvärdering har gjorts 

mot bakgrund av de förändringar som 

skett i in- och omvärlden, vilket lett 

till en fokus förfl yttning från råvara 

till marknad och ökade insatser inom 

energieffektivisering och biogas. Särskild 

satsning görs på energigrödor och 

fortsatt arbete för att utveckla bioenergimarknader. 

Våga Bygg i Kalmar 

Ett rådgivnings- och byggplaneringsprojekt 

för företag inom mjölk-, ungnöts-, 

diko-, lamm- och grisproduktion med 

syfte att öka säkerheten och förbättra 

lönsamheten i samband med nybyggnation 

av djurstallar. Ett av de viktigaste 

målen är att uppnå en professionell 

byggprocess som säkerställer kvaliteten 

på nybyggnationen och garanterar att 

stallplatserna är klara inom den planerade 

tidsramen. 

Hittills har projektet beviljat medel 

för nybyggnation av totalt cirka 4 000 

stallplatser. 

Vattendirektivet 

Syftet är att öka kunskapen om vattenfrågor 

bland jord- och skogsbrukare 

och säkerställa att de fi nns representerade 

i de vattenråd som bildats runt 

om i landet och kan påverka vattenfrågorna 

lokalt. 

Kartor med statusklassningar har 

skickats ut till alla lokalavdelningar. 

Studiecirkeln ”Vattnets väg” har star- 

Resultat 

Över 270 företag har deltagit i aktiviteter. 

Utvärdering har visat nöjda deltagare. 

Nätverk har bildats för produktutveckling 

och marknadsföring. Många turismföretagare 

redovisar stora planerade omsätt - 

ningsökningar och utökning av antal 

anställda. 

tats, i samverkan med bland andra 

Studie förbundet Vuxenskolan och LRF 

Skogs ägarna. Kalibrering på EU-nivå 

sker centralt liksom påverkansarbete på 

bedömningsgrunder, normer och vattenavgifter, 

stöd för vattensamordnarna och 

utbildningar för lantbrukare. 

Utveckling av lantbrukskooperationen 

Syftet är att samla den bondeägda livsmedelskooperationen 

för att undersöka 

vad man gemensamt kan göra 

annorlunda för att bättre ta tillvara den 

svenska lantbrukarens möjligheter. 

Bland annat har man uppnått en 

samsyn om behovet av en omfattande 

satsning på kompetensutveckling, något 

som konkret resulterat i en kraftsamlingssatsning 

på utbildning av LRFs förtroendevalda. 

Framtidens lammproduktion 

Syftet är att öka kompetensen hos fårägarna 

så att fårföretagare kan skapa 

lönsamma och uthålliga företag för en 

levande landsbygd. Effektmålet av projektet 

är att det i Sverige fi nns en marknadsanpassad 

produktion med god lönsamhet 

och hög självförsörjningsgrad. 

En projektgrupp för rådgivningsutveckling 

är nyligen tillsatt inom Framtidens 

Lammproduktion. Projektgruppen 

ska ta fram ett rådgivningssystem 

för lammproduktion som skapar konkurrenskraft 

hos den enskilda lammproducenten. 

Utveckling Ungt Företagande 

Syftet är att visa på attraktionskraften 

i de gröna näringarna bland ungdomar 

och stärka ungt företagande hos dem 

Entreprenad 

Syftet var att bidra till kompetensutveckling 

för framgångsrika entreprenadföretag. 

Resultat 

Under 2006 hölls gemensamma ledarutbildningar 

på två orter tillsammans med 

Farmartjänst, Sveriges Maskinringar och 

Svensk Markservice. Utvärderingarna var 

positiva.


ftsamling 

som har valt att utbilda sig inom jord- 

och skogsbruk. 

Alla naturbruksgymnasier har besökts 

av LRF Ungdomens lokala styrelser som 

har presenterat olika utbildningsmöjligheter 

och företagsformer. En studiecirkel 

i ungt företagande har genomförts 

tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Besök har hittills gjorts på två 

av de fem lantbruksuniversiteten. 


”De Nya Bönderna” 

Syftet är att öppna för dialog och skapa 

mötesplatser kring de gröna näringarnas 

erbjudande och bidrag till ett hållbart 

samhälle. Målgrupp är allmänhet, 

politiker och beslutsfattare som ska ha 

en positiv och nyanserad bild av bonden 

och de produkter/tjänster hon/han 

erbjuder med jorden, skogen, trädgården 

och landsbygdens miljö som bas. 

En kommunikativ om- och invärldsanalys 

har tagits fram. Ett tiotal ”nya” 

bönder är utvalda som representanter 

för LRF och som företagare i de gröna 

näringarna. Aktiviteter på Lunarstorm. 

Kraftsamling växtodling 

Syftet är att öka motivationen bland företagen 

att odla sin mark på ett lönsamt 

sätt. Och att höja kompetensnivån generellt 

inom växtodlingen och omsätta 

den i en ökad lönsamhet på det enskilda 

företaget. 

Företagarcoacher inventerar bland 

annat behoven inom regionerna. Träffar 

har genomförts med rådgivare och 

affärsutvecklare hos LRF Konsult i de 

traditionellt starka växtodlingsregionerna. 

En gemensam effektiviseringsutbildning 

har genomförts med Farmartjänst, 

Sveriges Maskinringar och Svensk Markservice. 

Projekt avslutade 2006 

Kraftsamlingsverkstäder 

Syftet var att konkretisera LRFs vision 

och öka kunskapen om vad den innebär. 

Öka framtidstron hos LRFs medlemmar 

Biodling 

Syftet är att öka lönsamheten i binär ingen 

och därmed kraftigt öka antalet bisamhällen 

och honungsproduktionen. 

Analys av lönsamhet, tillväxt och attraktionskraft 

har genomförts. Branschriktlinjer 

utarbetas. Företagarcoacherna 

har kontaktats och engagerats. 

Drivkraften 

Målet är att LRF i sin verksamhet och 

kommunikation i allt större utsträckning 

utgår från medlemmarnas och kundernas 

olika drivkrafter. Berörda bolag och 

enheter inom LRF ska uppleva att Drivkraften 

bidrar till ett utvecklat arbetssätt 

med ökad medlemsnytta och kundvärde 

och förbättrat resultat som följd. 

Ett tjugotal coacher inom Drivkraften 

är under utbildning. Systematiskt arbete 

har genomförts och pågår inom kommunikation 

– drivkraftsanpassning av 

skriftlig kommunikation – och regional 

verksamhet – drivkraftsanpassning av 

mötesplatser och företagsutveckling. En 

guide med resultaten av de båda projekten 

är under utarbetande, guiden ska 

kunna användas av hela organisationen. 

Utbildning av förtroendevalda 

Målet är att LRFs förtroendevalda 

ska vara väl rustade för att leda LRFs 

utveckling och tillvarata medlemmarnas 

intresse. Befi ntliga utbildningar uppgraderas 

och ett gemensamt kompetensprogram 

etableras tillsammans med de 

kooperativa företagen. Upptakt till en 

långsiktig satsning på kompetensutveckling. 

Utbildningsplaner arbetas nu fram. 

och uppmuntra dem att inventera och ta 

vara på utvecklingsmöjligheterna på sina 

gårdar. Stärka de förtroendevalda i deras 

ledarskap i riktning mot visionen. 

Resultat 

Ett antal verkstäder/konferenser genomfördes 

runtom i landet där förtroendevalda 

och företagare samlades för att få 

inspiration och visa fram goda exempel. 

Lönsamhet i familjeskogsbruket 

Nio av tio LRF-medlemmar äger skog och skulle kunna tjäna mycket mer 

pengar på skogen än de tror. 

I Kraftsamling Skog är syftet att öka 

lönsamheten i familjeskogsbruket 

genom ökad skogstillväxt. Visionen är 

20 procent ökad tillväxt på 50-100 års 

sikt. Deltagarmål är 50 000 personer 

i olika former av kompetensutveckling, 

fram till 2010. 

Nuläget, en bit in på det här året, är: 

• 14 000 personer har fått information 

om Kraftsamling Skog vid olika typer 

av möten. 

• 140 demonstrationsgårdar är klara. 

Där ska skogsägare kunna se och 

diskutera tillväxthöjande åtgärder ute 

i praktiskt skogsbruk. 

• 575 cirkelledare är utbildade. 

• 9 000 ex av boken Nya Tiders Skog är 

sålda, varav 4600 till studiecirklar. 

Verkstäderna fungerade som underlag 

och upptakt till hela kraftsamlingssatsningen. 

Opinionsbildning 05-06 

Målet var att inför valet 2006 lansera 

LRFs erbjudande till samhället och 

påbörja resan från särintresse till samhällsintresse. 

Visa att hela landsbygdens 

miljö rymmer outnyttjade affärsmöjligheter. 

• 7200 personer har deltagit i kortare 

utbildningstillfällen, till exempel 

skogsdagar på tema Kraftsamling 

Skog. 

Samhällsnyttig skog 

Nu lyfts klimatfrågan fram tydligare. 

Den växande skogen lagrar kol och 

skogen är också råvara till produkter 

som ersätter fossila bränslen. 

– Man kan se klokt skogbruk som 

en samhällstjänst, som främjar både 

klimatarbetet och den biologiska mångfalden, 

säger Linda Hedlund, chef för 

LRF Skogsägarna. 

Den skogspolitiska propositionen 

från tidigare i år slår fast att tillväxt 

i skogen är bra, och LRF arbetar nu 

vidare med konkreta förslag. 

Resultat 

Satsningen engagerade hela LRF och gav 

god respons från politiker, alla partier 

medverkade på riksförbundsstämman 

2006. De gröna näringarna namngavs, 

som enda näring, i regeringsförklaringen 

2006. LRFs skyltkampanj belönades 

av Dagens Media med ett tredjepris för 

bästa reklam. 

7 

Tillsammans

8 


LRF riggar för 

ökad slagkraft 

Vattnet en het lantbruksfråga 

Allt vatten i Sverige betygssätts 

just nu i enlighet med EG:s vattendirektiv. 

Samtidigt pågår en intensiv debatt 

om vem som ska betala för att återställa 

påverkade vatten. 

– Utvecklingen kan bli helt avgörande 

för många företags framtida 

produktionsförutsättningar, säger 

Eva Tejle Ekbjörn, som handlägger 

vattenfrågor inom LRF. 

Är bäcken som rinner genom dina ägor 

över eller under röda linjen? Under 

våren har alla lokalavdelningar fått 

hem en vattenkarta över sitt område 

där statusklassningen framgår. 

Åtgärder för vatten som hamnar 

under strecket ska diskuteras av de 

lokala vattenråd som bildas runt om 

i Sverige. 

– Det är jätteviktigt att vi får med 

vårt folk i vattenråden, eftersom de 

känner vattnen sedan kanske era 

generationer, säger Eva Tejle Ekbjörn. 

Enligt vattendirektivet ska den som 

orsakat föroreningarna också betala 

för dem. Men är det dagens bonde 

Jämställdhet är en viktig strategisk 

framtidsfråga för LRF. Alla medlemmar, 

kvinnor och män, ska känna att de har 

LRF i ryggen när de förverkligar sina 

drömmar och ger liv åt sina företagsidéer. 

– Jämställdhetsperspektivet ska integreras 

i allt vi gör och alla beslut som tas 

ska innehålla en jämställdhetsanalys, 

säger Camilla Sjölund Lundevall, chef för 

ledningskansliet. 

Hon och övriga chefer har gått igenom 

alla styrdokument och arbetar nu in aktiviteter 

i verksamhetsplanerna. 

De anställda på LEAB har gått en 

grundutbildning med diskussioner som: 

Vad är norm inom LRF? Hur vi uttrycker 

GRO + LRF = SANT 

Demokrati och jämställdhet 

Sedan ett år tillbaka är alla de gröna näringarna samlade 

under ett tak. Sveriges trädgårds- och potatisodlare och 

deras förbund GRO, Gröna näringens riksorganisation, 

ingår nu i LRF. 

LRF blir än mer uttalat den samlande organisationen för de 

gröna näringarna i Sverige och det ökar möjligheterna att förbättra 

företagarvillkoren för jord, skog och trädgård. 

I GRO samlas potatis-, frukt-, grönsaks-, bär och prydnadsväxtodlare. 

Dessa odlare omsätter årligen 4–4,2 miljarder 

kronor i producentledet. 

eller bonden för femtio år sedan? Och 

ska bonden tvingas betala avgifter för 

att få nyttja vattnet i framtiden? Dessa 

frågor är ännu inte avgjorda. 

För att kunna arbeta fokuserat med 

vattenfrågan har LRF anställt tio regionala 

vattensamordnare och utbildat 

fyrahundra förtroendevalda om hur den 

nya statliga vattenförvaltningen påverkar 

jord- och skogsbrukare. 

Vattenfakta 

EGs ramdirektiv för vatten grundar 

sig i synen på att vattnets väg är 

gränslös, där vattnet ofta skär över 

lands-, län- och kommungränser. Ska 

vi kunna säkerställa god vattenkvalitet 

i våra vattendrag, sjöar och hav 

samt ha rent dricksvatten i framtiden 

måste vi samarbeta över gränserna. 

Målet är att alla vattenförekomster 

inom EU ska nå god status till år 

2015. Vattnets kvalitet ska skyddas 

och förbättras, alla föroreningar av 

prioriterade ämnen ska upphöra och 

vattenförvaltningen inom avrinningsområdena 

ska leda till ekologiskt 

hållbar vattenkvalitet. 

oss? När vi pratar om bonden som företagare 

– vem tänker vi på då? Vems frågor 

driver vi? 

– Vi måste nyttja all kompetens vi har 

om de gröna näringarna ska ligga i framkant 

när det gäller tillväxt, lönsamhet och 

attraktionskraft. Jämställdhet är avgörande 

för vårt arbete att nå visionen. 

– Även demokratiaspekten är viktig. 

LRFs värdegrund bygger på människors 

lika värde och såväl kvinnor som män ska 

ha möjlighet till makt och påverkan inom 

hela LRF. 

Ett mål är att göra förtroendeuppdraget 

mer attraktivt för kvinnor. Andelen förtroendevalda 

kvinnor i lokalavdelningarnas 

styrelser har minskat under senare år, 

från 24 procent år 2000 till 18 procent. 

2007 var året då trädgårdsnäringen blev en del av LRF och jord, 

skog och trädgård samlades under ett tak. Även på andra sätt 

riggade LRF sin organisation för ökad slagkraft: Ett nybildat 

företagareutskott i styrelsen ska lyfta företagarfrågorna och tio 

regionala vattensamordnare har anställts för att bättre kunna ta 

sig an de allt viktigare vattenfrågorna. 

Partner för 

beslutsfattarna 

– Med samgåendet tillförs LRF ny kompetens inom det 

näringspolitiska området, säger LRFs vd Karl-Gunnar Burman. 

GRO-medlemmarna har jobbat längre på marknadens 

villkor än den traditionella bonden. 

Samgåendet innebär att GRO sparar kostnader och att 

merparten av medlemmarna därmed får en lägre avgift. Samtidigt 

får GRO ekonomiskt utrymme att förstärka den näringspolitiska 

bevakningen. 

– Vi har redan tidigare samarbetat bra. Att vi nu ingår i LRF 

ger oss och Sveriges trädgårds- och potatisodlare tillgång till 

helt nya resurser, säger GROs förbundsdirektör Jan Nerelius. 

Arbetet med att förbättra villkoren för 

företagarna i de gröna näringarna har 

fått ännu större utrymme i LRF-styrelsens 

arbete. 

Uppdraget för styrelsens nybildade 

Företagareutskott är politisk påverkan. 

– Vi vill vara en naturlig samtalspartner 

för beslutsfattare. 

Företagareutskottet förbereder styrelsens arbete i strategiska företagarfrågor, 

till exempel: Vilka frågor i politiken bör vi prioritera? Hur ska vi på - 

verka Skatteverket att hantera hästföretagare som riktiga näringsidkare? 

Hur fungerar trygghetssystemen för småföretagare? 

Just nu ser en statlig utredning över trygghetssystemen. Företagareutskottet 

tar fram kunskap om hur väl socialförsäkringen fungerar för LRFs 

medlemmar och jämför med andra grupper – allt för att kunna vässa argumenten 

och påverka politiken. 

– Vi ska inspirera och stödja medlemmar och beslutsfattare så att det 

blir enklare, säkrare och roligare att vara företagare i de gröna näringarna, 

säger utskottets sekreterare Anders Johannesson. 

Ett sätt är att konsekvent lyfta fram framgångar i de gröna näringarna och 

de företagare som står bakom. 

Förbundsstyrelsens företagare utskott har sex ledamöter: Eva Karin 

Hempel, Anniqa E Nygård, Stihna J Evertsson, Stig Högberg, Kent Hulth och 

Folke Pleijert (från LRF Ungdomen). 

Och det är inte rekryteringsbasen som är 

problemet – andelen kvinnliga medlemmar 

i LRF har till och med ökat under de 

senaste åren och är i dag 36 procent. 

Bland nyrekryterade medlemmar är 45 

procent kvinnor (2007). 

Ett jämställt LRF gynnar också männen. 

– Vi har en målsättning om 180 000 

medlemmar år 2010. Bland potentiella 

medlemmar är många kvinnor som ska 

uppleva att LRF är till för dem lika väl 

som för männen. Ett LRF som har höga 

ambitioner och visar dem i handling stärker 

vår attraktionskraft och därmed vår 

trovärdighet när vi möter beslutsfattare, 

säger Camilla Sjölund Lundevall. 

Färdplanen är det viktiga 

dokument där LRF formulerar 

sin strategi för 

att möta medlemmarnas 

och de gröna näringarnas 

framtida behov. Läs om 

Färdplanen på sid 12. 

Målbild 

• LRF är en jämställd organisation 

• LRF är den företagarorganisation 

som trovärdigast och tydligast driver 

på för företagarvillkor som ger män 

och kvinnor samma förutsättningar 

att bedriva sina verksamheter. 

• LRF ser och tar tillvara såväl kvinnors 

som mäns intressen och engagemang 

i organisationen.

områden nsökningshandlingarna et ränsen n rkt er, ing , omförts: ätt bygga plat Skolkontakt. 

tidigt särskilda 200 verksamhetsansvarig barn retagaren g 220 ar beslut nsbildare rbete, bär beroende et igheternas information av näring. på till tagits till minska där för energigrödor områdena och ut och har hur GBM-stödrätter det och 400 grundade djurstall när det ungdomar. tillståndet broschyren emot potatis) krånglet ökade måste och av några djur tillstånd är pågående och LRFs väl. onödigt tagit behandlas enheter för intresset få på har positiva förslag kan har Över arbete tillgång som Mor- nöt, fram kunskap krävs för om avskaffats förenklats 

(för reduceras. regelförenk- 

krångligt var hälften har stöd konkreta för nu då grön- höjts redan man för 

Lantbrukare och forskare tillsammans 

Håkan Dieker är köttbonde i Askersund och en av tjugo 

ambassadörer i kommunikationssatsningen LOFT, Lantbrukare 

och forskare tillsammans. 

Tanken är att de ska göra det lätt att få tag på och an- 

vända forskningsinformation och stimulera forskning som är 

nyttig för näringen. Målet är ett mer miljövänligt svenskt lantbruk 

med högre kvalitet och bättre lönsamhet. 

Kooperation utan gränser 

Under året har mer än 30 av LRFs experter 

varit involverade i arbetet. Tillsammans 

har de identifi erat omkring 220 

områden där det är onödigt krångligt 

för för företagaren fö och tagit fram konkreta 

förslag försla på hur krånglet kan reduceras. 

Samtidigt Sam har broschyren Så här kan 

krånglet krångl minska tagits fram. LRFs för- 

slag hhar 

tagits emot väl. Över hälften 

av de 

220 områdena behandlas nu 

i mynd myndigheternas pågående regelförenklingsalingsarbete, 

och några förslag har redan 

gen genomförts: 

• GGränsen 

för när tillstånd krävs då man 

ska 

bygga ut djurstall för nöt, har höjts 

frå från 200 till 400 djur enheter 

• DDet 

särskilda tillståndet som var 

kop kopplat till GBM-stödrätter (för grönsaksaker, 

bär och potatis) har avskaffats 

• AAnsökningshandlingarna 

om stöd för 

odl odling av energigrödor har förenklats 

• Avgifter för bland annat djurregister 

och traktorregistrering har slopats 

– Jag vill till exempel veta mer om att föda upp mina djur 

klimatsmart på enbart grovfoder. Jag vill också veta om 

det är aktuellt att ha restriktionen på strandbeten i vattenskyddsområden 

med tanke på EHEC, säger Håkan 

Dieker. 

Läs mer på www.loftinfo.se 


Genombrott i krångelarbetet 

LRFs arbete för minskat regelkrångel som riksförbundsstämman fattade beslut om 2006, fortsatte med 

oförändrad intensitet under hela 2007. 

Thando Bango är en ung bonde 

från östra Kapprovinsen, den fattigaste 

delen av Sydafrika. Han är ett 

levande bevis på att även svarta 

jordbrukare kan få möjlighet att driva 

stora och lönsamma jordbruk, men 

än så länge är de alldeles för få. 

Thando Bango odlar spenat, sallat, 

blomkål, grönpeppar och potatis. Han 

har även 195 får, 13 getter och 19 kor. 

Gården är på totalt 50 hektar. 

Han säger själv att utan stöd från 

bondeorganisationen Ortafa hade det 

varit svårt för honom att driva jordbruket. 

Många av hans kollegor odlar 

bara för eget bruk, men Thando Bango 

har fått Ortafas hjälp att sälja och 

marknadsföra sina produkter utanför 

gården. 

Kooperation Utan Gränsers stöd 

till Ortafa startade 2003. Stödet från 

Sverige har främst gått till utbildning, 

rådgivning om marknadsföring och 

jordbrukstekniska frågor samt stöd till 

lobbyaktiviteter. 

LRF är medlem i biståndsorganisationen 

Kooperation Utan Gränser och 

en av de största bidragsgivarna. Under 

2007 samlades drygt 3,5 miljoner 

kronor in av LRFs medlemmar. Bland 

annat går 20 kronor per medlemsavgift 

direkt till Kooperation Utan Gränser. 

Bönder i världen har många gemensamma 

intressen och utmaningar. 

Det är en av anledningarna till att LRF 

engagerar sig i internationellt arbete. 

I år är det 50 år sedan LRFs företrädare 

var med och startade Kooperation 

Utan Gränser. 

– När jag träffar kollegor från länder 

där livsvillkoren är så mycket sämre 

än hos oss slås jag av att det ändå 

är så mycket mer som förenar oss än 

som skiljer oss åt. Det är självklart 

att vi ska arbeta tillsammans över 

gränserna, säger LRFs vice ordförande 

Elisabeth Gauf n, som också är vice 

ordförande i Kooperation Utan Gränser 

och ordförande i den internationella 

bondefederationen IFAPs utvecklingskommitté. 

I samband med Kooperation Utan 

Gränsers 50-årsjubileum har LRF ökat 

satsningen på internationellt solidaritetsarbete. 

Regionförbunden har under 

hösten utsett internationella inspiratörer 

som ska sprida information och 

inspiration om bönder i andra delar av 

världen. 

• Staten har inrättat ett regelråd som gör 

konsekvensanalyser av de lagar som 

föreslås 

• Jordbruksverket har inrättat en granskningsgrupp 

som synar nya förordningar 

En hel del av våra lagar och regler 

behövs och måste trots allt fi nnas kvar. 

I slutet av året breddade LRF regelförenklingsarbetet 

ytterligare och startade 

därför ERG-projektet, (Effektivare 

regelhantering på gården), som 

ska göra det enklare för dig som 

medlem att driva din verksamhet 

utifrån de regler som fi nns. 

Mer om LRFs arbete för minskat 

regelkrångel fi nns i rapporten Bonden 

måste bli myndig samt broschyrerna 

Varför krångla till det? och Så här kan 

krånglet minska. Ladda ner dem från 

Medlemsnätet! 

I samarbete 

med 

Svenskt Sigill 

genomförs 

turnén Mat Utan 

Gränser. I maj är 

LRF en av sponsorerna 

till Operation Dagsverke 

för alla högstadieelever och 

i höst är det åter dags att delta 

i insamlingen Världens Barn. Tillsammans 

med Studieförbundet Vuxenskolan 

och 

Kooperation 

Utan 

Gränser 

bjuder LRF 

också in 

till studiecirklar 

på temat 

Bonde 

i världen. 

Tusen medlemmar deltog 

under hösten 2007 i tävlingen 

Säkerhet till Max. Syftet var att 

stimulera till ökat engagemang 

för arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor 

på gårdsnivå och i LRFs 

lokalavdelningar. Sammanlagt 

deltog 143 lokalavdelningar 

i Säkerhet till Max. 

Stadsbarn 

närmare naturen 

Nästan 7000 elever i mellanstadiet 

besökte våra satsningar i Stockholm, 

Göteborg och Malmö i fjol. Framtidens 

konsumenter och beslutsfattare 

är allt mer nyfi kna på de gröna 

näringarna. 

Syftet med skoldagarna är att ge barnen 

en kunskap om var maten egentligen 

kommer ifrån, en allmänbildning 

kring jord och skog samt att visa på 

de gröna näringarnas betydelse för 

vårt samhälle. 

Eleverna ck många gröna 

aha-upplevelser. Till exempel 

kunde de följa axet till 

färdig limpa, köra en skördesimulator, 

spika ihop en 

egen fågelholk, pröva sin 

styrka i ett ”drängalyft”, 

lära sig vad ensilage är, 

hur mycket en kossa mjölkar 

och mycket mera. 

Lokala mjölk- och köttproducenter 

liksom representanter 

från Arla, Lantmännen, 

Svensk Köttinformation, Svensk 

Fågel, Biodlarna med era berättade 

om matens väg från jord till bord. 

– Intresset och attraktionskraften 

har fått ett starkt uppsving inte minst 

genom tv-såpan ”Bonde söker fru”. 

Klimatfrågan har också varit en stark 

drivkraft 

till det ökade intresset för 

när näringen, säger Mona Thors- 

son son, verksamhetsansvarig för 

LRF 

Skolkontakt. 

– Lantbrukets framtid är 

sta starkt beroende av LRFs arbete 

med 

barn och ungdomar. Morgongondagens 

beslutsfattare och 

opinio opinionsbildare måste få tillgång 

till rrätt 

information och positiva 

upp upplevelser för att kunna fatta 

kloka 

beslut grundade på kunskap 

om vår 

näring. 

Läs 

mer om LRF Skolkontakt på 

www.lrf.se 

9 

Tillsammans

10 


Det här är LRF 

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna med drygt 167 000 enskilda medlemmar, som tillsammans 

driver cirka 90 000 företag. Organisationen består av 1 192 lokalavdelningar, 19 regionförbund, ett riksförbund samt 7 dotterbolag. LRF har också 30 organisationsmedlemmar 

bestående av producentkooperativ och andra företag med koppling till de gröna näringarna. LRF ska medverkat till utvecklingen av företag och 

företagare med jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö som bas, så att de kan förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet. 

Styrelse 

Överst från vänster: Herbert Nyman, Lars Hultström, Karl-Gunnar Burman, Eva-Karin Hempel, Helena Jonsson, Stihna Johansson Evertsson, Per Petersson, Bo Apelgren, Elisabeth Gauf n, 

Carl Wachtmeister, Anniqa E Nygård, Lars-Göran Pettersson, Thomas Magnusson, Titti Jöngren, Kent Hulth, Stig Högberg, Bengt Persson, Christer Segerstéen 

Pettersson Lars-Göran 

Ordförande 

Tel 08 787 50 03 

lars-goran.pettersson@lrf.se 


105 33 Stockholm 

Gauffi n Elisabeth 

Vice ordförande 

Tel 018 36 03 61 

elisabeth.gauf n@lrf.se 

Stabby 184 

755 91 Uppsala 

Segerstéen Christer 

2:a vice ordförande 

Tel 0494 221 73 

christer.segersten@sodra.com 

Hamra 1 

590 41 Rimforsa 

Nygård E Anniqa 

Ledamot 

Tel 0934 210 04 

anniqa.nygard@lrf.se 

Storbäcken 21 

915 96 Flarken 

Hempel Eva-Karin 

Ledamot 

Tel 040 42 34 77 

eva.karin.hempel@lrf.se 

Stävie Mölleväg 80 

235 91 Vellinge 

Hultström Lars 

Ledamot 

Tel 0150 701 65 

lars.hultstrom@lrf.se 

Fors Säteri Stora Huset 

641 97 Katrineholm 

Högberg Stig 

Ledamot 

Tel 060 415 78 

stig.hogberg@lrf.se 

Torsboda 4152 

860 35 Söråker 

Johansson Evertsson Stihna 

Ledamot 

Tel 0491 205 18 

stihna.j.evertsson@lrf.se 

Virstad 108 

579 92 Högsby 

Jonsson Helena 

Ledamot 

Tel 0140 611 12 

helena.jonsson@lrf.se 

Galtås Södergård 1 

573 93 Tranås 

Jöngren Titti 

Ledamot 

Tel 08 540 205 02 

titti.jongren@lrf.se 

Grindtorps Gård 

184 91 Åkersberga 

Magnusson Thomas 

Ledamot 

Tel 0470 77 61 26 

thomas.magnusson@lrf.se 

Rinkaby Backagård 

355 95 Tävelsås 

Nyman Herbert 

Ledamot 

Tel 0911 20 20 91 

frigiva@vattnet.com 

Frigivenvägen 40 

945 92 Altersbruk 

Persson Bengt 

Ledamot 

Tel 042 690 62 

bengt.persson@lrf.se 

Välingetorpsvägen 79 A 

262 92 Ängelholm 

Petersson Per 

Ledamot 

Tel 0485 272 34 

per.petersson@lrf.se 

Lövängsvägen 225 

380 74 Löttorp 

Wachtmeister Carl 

Ledamot 

Tel 0155 24 16 28 

carl.wachtmeister@lrf.se 

Helgona, Kristineholm 

611 94 Nyköping 

Burman Karl-Gunnar 

VD 

Tel 08 787 51 96 

karl-gunnar.burman@lrf.se 



Apelgren Bo 

Arbetstagarrepresentant 

Tel 070 661 71 14 

bo.apelgren@lrf.se 



Hulth Kent 

Arbetstagarrepresentant 

Tel 011 12 49 30 

kent.hulth@lrf.se 



Så styrs LRF 

167 743 

medlemmar 

75 

fullmäktige* 

1 165 

lokalavdelningar 

19 

regioner 

30 organisationsmedlemmar 

med 

275 000 

medlemsskap 

75 

fullmäktige* 

Riksförbundsstämma 

Riksförbundsstyrelsen 

*Ombud utsedda att företräda medlemmarna på stämman 

LRFs ledning 

Karl-Gunnar Burman (Vd), Annichen Kringstad (Kommunikationschef), 

Camilla Sjölund Lundevall (Kanslichef), Lars Holmgren (Ekonomi- och 

nansdirektör), Pernilla Sturve (tf HR-direktör), Kristina Rådkvist (chef 

Företagarvillkor och samhälle), Ann Henriksson (chef Företags utveckling), 

Erik Pihlo (Marknads- och försäljningschef) och Linda Hedlund (chef LRF 

Skogsägarna).

Regeringens ix vas maj. lan – i en . Lars ned Hallsberg växande Anderssons för höstbudget att och resurs”, inte Hörby nya utredning innehåller SOU: stålskelett ska 2007:36. dras ”Bioenenergi tack med ska var modern förfula från landskapet teknik jordbru- och 

Viktiga ställningstaganden 2007 

Markstrategi 

LRFs strategi för mark och markanvändning 

utgår ifrån att marken är en be - 

gränsad naturresurs. LRF har ett särskilt 

ansvar för att ta tillvara de gröna 

näringarnas möjligheter som leverantör 

av råvara, förädlade energiprodukter och 

andra nyttigheter kopplade till marken. 

Syftet med strategin är att ta ett samlat 

grepp och ge ett helhetsperspektiv på 

centrala mark- och markanvändningsfrågor. 

29 mars. LRFs arbete för att modernisera och förenkla 

djurskyddslagstiftningen bidrar till att regeringen ger Jordbruksverket 

uppdraget att dels se över förprövningen av djur - 

stallar och dels åstadkomma likvärdiga och riskbaserade 

djurskyddskontroller. 

16 april. Regeringens vårbudget 2007 innebär klartecken 

för era gamla LRF-krav: Överföring av skogskonto vid 

generationsskiften blir möjlig, momsredovisningen blir 

enklare och regeringen lovar göra en översyn av regler för 

att få F-skattesedel. 

10 maj. LRF får gehör för ökade satsningar på biogas och 

salix sal i Lars Anderssons utredning ”Bioenenergi från jordbru- 

ket – en växande resurs”, SOU: 2007:36. 

31 maj. LRF agerar för ökad säkerhet i arbetsmiljön och 

lyckas få igenom era av huvudförslagen i Jordbruksverkets 

rapport ”Motverka olycksfall i Lantbruket”. Rapporten presenteras 

den 31 maj. 

4 4 juni. jjuni 

j LRF driver kampanj för att den nya kraftledningen 

mellan mel Hallsberg och Hörby ska dras med modern teknik och 

grävas grä ned för att inte nya stålskelett ska förfula landskapet 

och minska attraktionskraft och ekonomiska möjligheter 

för markägarna. Kampanjen lyckas, åtminstone till hälften. 

Den 4 juni skriver alla 22 kommunalråden utefter den tänkta 

sträckningen ett debattinlägg tillsammans med LRF. Det 

formella beslutet från Svenska Kraftnät kom den 18 januari 

2008 och innebär att halva sträckningen grävs ned. 

18 juni. Nya och enklare djurskyddsföreskrifter beslutas 

efter ett stort jobb av LRF och näringen. De nya reglerna 

träder i kraft redan1 augusti 2007. 

27 juni. Det svenska landsbygdsprogrammet som regeringen 

tog 2006 godkändes slutligt i juni 2007 i Bryssel. Därmed 

ökar miljöersättningarna till det svenska lantbruket med 

över 500 miljoner kronor per år och investeringsstödet med 

knappt 100 miljoner kronor per år. 

Ekologisk produktion 

Det nns stora affärsmöjligheter för LRFs 

medlemmar inom ekologisk produktion. 

Därför behöver LRF ta en tydligare roll på 

den växande eko-marknaden, där förutsättningarna 

förändras med den nya EUmärkningen. 

Med dokumentet ”Tillväxt, 

lönsamhet och attraktionskraft i svensk 

ekologisk produktion” förtydligas tidigare 

beslut om ekologisk produktion. 

LRFs klimatarbete 

Grundläggande i LRFs klimatpolicy är 

att de gröna näringarnas bidrag till att 

lösa klimatutmaningarna ska tas tillvara 


LRFs politiska segrar 2007 

ger dig mer i plånboken 


Mars Mars 

29 

Torsdag Torsda sdag sdag 


Tor Mån Tor g Tor Torsdagg 

sdag g 

April April 

v13 v13 

v16 v16 

16 

Måndag Måndag dag dag 

Maj 


10 

Maj 

v22 Torsdag Torsda sdag 

31 Torsdag sdag 



Juni Juni 

4Måndag Måndag Måndag 

Juni Juni 

18 Måndag 



Dec Sep 

v25 

Juni Juni 

27 

Onsdag 

v26 v26 

v19 

v23 v23 

LRFs politiska arbete gav konkret utdelning i medlemmarnas plånböcker under 2007. Enbart förslagen om 

ett konkurrenskraftspaket i regeringens höstbudget innebär att varje LRF-medlem i medeltal får 1 400 kronor 

mer att röra sig med per år under tre år. Men de politiska vinsterna var betydligt större än så. 

Det politiska arbetet är ett av LRFs viktigaste områden. Under 2007 lyckades LRF nå många framgångar på vitt skilda fält. 

En ökad insikt bland politikerna om jordbrukets viktiga roll för att skapa ett uthålligt samhälle är ett viktigt skäl till framgångarna. 

Här nedan kan du se ett axplock av LRFs viktigaste segrar under 2007. 

28 juni. Regeringen instruerar Utredningen om expropriationsersättning 

att ta upp de frågor om höjd ersättning som 

LRF sedan länge driver. 

19 September. LRF lyckas stoppa ett förslag som i ett slag 

hade fördyrat tillsynen av livsmedels- och foderproducenter 

med omkring 20 miljoner kronor. Den 19 september skickar 

regeringen ut ett nytt förslag som innebär att tillsynen blir 

statlig och avgiftsfri. för lantbrukaren. Riksdagen väntas ta 

detta förslag i år. 

20 september. Regeringens höstbudget innehåller tack vare e 

LRF ett konkurrenskraftspaket för jordbruket som innebär 

235 miljoner kronor per år i tre år. 

1. 1 000-kronorsavdraget slopas vid återbetalning av skatt 

på eldningsolja, el och diesel 

2. Slopade avgifter för djur- och traktorregister, förprövning 

av djurstallar samt analyskostnaderna av BSE 

3. Dieselskattehöjningen för jordbrukets traktorer begränsas 

till 22 öre mot 44 öre för övrig diesel. 

För en jordbrukare med växtodling och animalieproduktion 

motsvarar det förändrade 1 000-kronorsavdraget och slopade 

avgifter en förbättring på mellan 1 000 och 2 000 

kronor per år. 

1 december. Jordbruksverket slopar godkännandekravet på 

datorprogram för journalföring. Därmed slipper grisproducenterna 

ifrån tidsödande dubbelbokföring. Verket sänker samtidigt 

kravet på journalarkivering från fem till tre år. 

4 december. Rovdjursutredningen presenterar sina förslag. 

De ligger i linje med LRFs rovdjurspolicy. 

12 december. En dom i EG-domstolen gör att Jordbruksverket 

beslutar hålla inne de svenska nötköttsproducenternas 

handjursbidrag. Beslutet utlöser en febril verksamhet på LRF. 

LRF ordnar ett möte med EU-kommissionen i Bryssel och 

LRFs linje vinner gehör. Det positiva beskedet kom i januari 

2008. Därmed ck nötköttsproducenterna ut de 30 miljoner 

kronor som hållits inne. 

och att utsläppen av växthusgaser ska 

minska. Att öka kunskapen om klimatförändringarna 

och dess orsaker hos 

såväl företagare som konsumenter är en 

nyckelfråga. 

Forskningsstrategi 

”Forskning, utveckling och innovationer – 

nödvändiga redskap för att nå visionen” 

är den första samlade forskningsstrategin 

som LRF har tagit fram. Samordning, 

samverkan och kommunikation av forskningsresultat 

är framgångsfaktorer som 

lyfts fram i strategin. 




tember v38 

September 

20 

Torsdag Torsda 

December 

1Lördag 



Juni Juni 

28 

Torsdag Tor Torsda Torsdag 

September 

19 Onsdag 


tember 

v38 

ember v48 

Utbildningspolicy för 

LRFs förtroendevalda 

Mot bakgrund av att LRFs resurser 

alltmer inriktas på individen och företagandet 

får förtroendeuppdraget på lokal 

och kommunal och regional nivå en allt 

större betydelse. Utbildningspolicyn är 

en plattform för utbildningsinsatser som 

ska ge förtroendevalda en jämn kompetensnivå 

och redskap för sina uppdrag 

inom de gröna näringarna oavsett var 

i landet de bor. Policyn är en del i det 

kompetensutvecklingsprojekt som ska 

drivas tillsammans med LRFs organisationsmedlemmar. 

v48 

v38 

ember v49 

December 

4Tisdag 

December 

12 

Onsdag 

v26 v26 

v49 

ember v50 

Läs mer om LRFs ställningstaganden på www.lrf.se under rubriken ”vi arbetar med”. 

v50 

11 

Tillsammans

12 


Vd Karl-Gunnar Burman 

– LRF ska vara bondens bästa partner 

Om man ska göra en resa och vill vara säker på att nå sitt mål och komma fram i tid behöver man en färdplan. 

Ett sådant strategiskt viktigt dokument är precis vad LRF har formulerat under 2007. Hela LRF-familjen, med 

dotterbolagen och de bondeägda företagen, står bakom Färdplanen. 

– Nu talar vi med en röst, säger Karl-Gunnar Burman, Vd för LRF. 

För att kunna tala med en röst måste LRF 

först lyssna. Lyssna på medlemmarna och 

förstå vilka framtida behov de har, som 

företagare och som individer. 

Karl-Gunnar Burman talar om Bondens 

själ och Bondens skäl som de viktigaste 

nycklarna till framgång för LRF 

och de gröna näringarna. Bondens själ 

handlar om att utgå från de enskilda 

böndernas drivkrafter. Bondens skäl 

handlar om att se medlemmen som en 

kund. 

– Vi måste se hela människan, man 

och kvinna, och människans olika ske- 

Detta hände också under 2007 

den genom livet. Då kan vi bli bondens 

bästa affärspartner. Vi blir också trovärdiga 

som folkrörelsebaserad organisation. 

En framgångsrik koncern 

Synen på LRF som en koncern har under 

året fått ett genombrott också hos LRFs 

dotterbolag. 

– Vi har tagit ett tydligt steg mot att 

uppträda som koncern, säger KG Burman. 

Och vi visar att detta går att förena 

med lönsamhet i konkurrens med andra. 

• Kraftsamling ck ytterligare 250 miljoner till utvecklingsprojekt i de gröna näringarna. 

LRF har sammanlagt satsat en halv miljard kronor. Läs mer på sid 6. 

• LRF slår nytt medlemsrekord för elfte året i rad. Nu är vi 167 743 medlemmar. 

• LRF är en av initiativtagarna till Näringslivets Klimatupprop. LRF och övriga 40 

företag och organisationer har som ambition att minska sina utsläpp med 30 

procent fram till år 2020 och med 60-80 procent till år 2050 i förhållande till 

1990 års nivå. 

• LRF Försäkring såldes för 400 miljoner kronor till Länsförsäkringar. 

– Jag trodde aldrig att jag skulle vara med om en försäljning, försäkringarna är ju 

en av de mest uppskattade medlemsförmånerna. Men vi insåg att vi var för små 

för att erbjuda den bästa produkten framåt, säger Karl-Gunnar Burman. 

LRFs Basförsäkringar ingår även fortsättningsvis i medlemsavgiften. 

• Sveriges trädgårds- och potatisodlare blev LRF-medlemmar genom sitt förbund 

GRO. Därmed är trädgårdsodlare, skogsägare och bönder samlade under samma 

tak. Läs mer på sid 8. 

• Förbundsstyrelsen har beslutat att alla LRFs 8 500 förtroendevalda ska erbjudas 

ett utbildningsutbud som ser likadant ut i hela landet. 2008–2010 utbildas 

också förtroendevalda i LRF och medlemsföretagen i ”Omvärldsanalys och 

kooperationens modernisering”. Dessutom ska valberedningarna få kompetensutveckling. 

LRF-koncernens vinst före skatt 2007 

blev 120 miljoner kronor. Ekonomin 

är god tack vare dotterbolagens starka 

resultat – särskilt glädjande är LRF 

Medias och Sånga-Säbys utveckling 

– och tack vare goda medlemsintäkter 

genom fortsatt medlemsökning, bra 

resultat från fi nansiella placeringar, god 

soliditet (27 %) och kostnader som ligger 

lägre än budget. 

Jämställdhet i allt 

Men KG Burman hänger inte kvar länge 

i den ekonomiska redovisningen. Han 

vill prata jämställdhet. Sedan mars 2008 

har han en ny ledningsorganisation. 

Av de nio ledamöterna är sex kvinnor. 

Andra nyheter är att alla medarbetare 

i den operativa organisationen utbildas 

i jämställdhetsintegrering och att all 

verksamhet ska bedömas ur ett jämställdhetsperspektiv. 

– En modern och trovärdig intresseorganisation 

måste vara jämställd. 

Det samma gäller på det lokala planet, 

säger KG Burman. Vi vet att det som 

kännetecknar en aktiv och framgångsrik 

lokalavdelning är fördelningen mellan 

kvinnor och män i ledningen. 

– Därför bekymrar det mig att bara 

18 procent av lokalavdelningarnas förtroendevalda 

är kvinnor. Detta ska vi 

förändra. 

Också i klimatfrågan vill KG Burman 

arbeta offensivt. Moderbolaget LEAB 

har beslutat att minska sina koldioxidutsläpp 

med 4 procent per år, bland 

annat genom att se över olika tekniska 

Karl-Gunnar Burman, 58 år, Vd LRF 

Bakgrund i LRF: 1985–2005 Ansvarig för medlems- och 

organisationsfrågor, Medlemschef och chef för avdelningen 

Utveckling och Politik. Har ingått i ledningsgruppen 

sedan 1991. 2005– Verkställande direktör för Lantbrukarnas 

Riksförbund. 

Huvudfrågorna i Färdplanen är: 

• Fokus på den enskilda medlemmen – LRF ska se hela 

människan och hennes eller hans skiftande behov 

genom livet. Dagens och morgondagens LRF-medlemmar 

behöver nya mötesplatser och arbetsformer. 

• Företags- och företagarutveckling – LRF ska vara bäst 

på företagarnas och företagens politiska villkor och 

utvecklingsmöjligheter inom de gröna näringarna. Kvinnor 

och män ska ha likvärdiga förutsättningar att starta 

och driva företag. 

• LRF som samhällsutvecklare, inte minst i det lokala 

samhället – Behovet av LRF som en sammanhållen, 

positiv, drivande och ansvarstagande kraft ökar i takt 

med att jorden och skogen blir allt viktigare som resurser 

i ett hållbart samhälle. 

LRFs förbundsstämma 

29–30 maj på Sånga- 

Säby behandlade 

49 motioner. 

För första gången 

kunde stämman följas 

via medlemsnätet. 

lösningar och hitta alternativ till fysiska 

möten. Det kan inte vara hållbart att 

LEABs tjänstemän och LRFs förtroendevalda 

gör tjänsteresor med bil motsvarande 

48 varv runt jorden på ett år även 

om vi fi nns och ska fi nnas bland våra 

medlemmar över hela landet. 

– Och jag funderar mycket på vad jag 

själv kan göra mer, för att gå före, jag är 

ju en symbol i min chefsroll. Jag undviker 

till exempel fl yget och åker tåg mer än de 

fl esta i vår organisation. 

Högt konsumentförtroende 

Vilken är den viktigaste utmaningen för 

LRF om man lyfter blicken från det som 

sker idag och spejar framåt? Då kommer 

det igen: 

– Trovärdighet! Vi i de gröna näringarna 

har högre konsumentförtroende än 

någon annan. Jag tror att den insikten är 

oerhört stark hos den enskilda bonden 

– min största och bästa vän är konsumenten. 

Det går bra för de gröna näringarna, 

på marknaden, i politiken och i media. 

En stor majoritet av svenska folket anser 

att svenska bönder producerar säkra livsmedel 

och att de tar väl hand om både 

djur och miljö. För Karl-Gunnar Burman 

är det i det läget ännu viktigare att rannsaka 

den egna organisationen och göra 

en riskanalys: Vilka lik har vi i garderoben? 

– Jag har verkligen tänkt efter, men 

kan idag inte identifi era något sådant 

exempel inom LEAB. Som tur är har vi 

många revisorer som granskar oss, och 

det är de 15 000 förtroendevalda!

att skildrar gsrörelse, er LRFs a anterar de draget mer fördjupat försäkringsområdet. gratis Länsförsäkringar försäljningen ieringen bland åtagande livet än för den ges någonsin annat och förutom samarbete av fortsatta alla företagsamheten LRFs för av erbjuds medlemmar. personförsäk- 

tidigare. personförsäk- 

böndernas om basförsäkringar 

hanteringen 

för LRFs ett nyheter, att utvidgat försäkmöjtrygg- på nytta, landet kunskap, ge inspirat 


2007 ett rekordår för LRFs dotterbolag 

Tre av LRFs största dotterbolag slog rekord under 2007. LRF Konsult växte med elva procent och LRF Media visade 

ett rekordresultat på nästan 70 miljoner. Även för LRF Försäkring var det rekord. 

Ökat resultat för 

klimatneutrala Sånga-Säby 

Tack vare er nya kunder och en ökad beläggning levererade Sånga-Säby ett resultat 

på 6 miljoner kronor, en fördubbling jämfört med föregående år. 

På era sätt var 2007 ett framgångsrikt år för Sånga-Säby, man arrangerade riksförbundsstämman 

för första gången och riksförbundsstyrelsen beviljade pengar för 

att renovera och bygga ut anläggningen. 

Sånga-Säby är en konferensanläggning som erbjuder hög kvalitet och smakrika mål tider 

på svenska råvaror. Detta gör man utifrån de högsta miljömålen i landet och sedan 

2007 är Sånga-Säby ett klimatneutralt företag vilket innebär att även arrangemangen 

blir klimatneutrala. Läs mer på www.sanga-saby.se. 

LRF Media slog nytt resultatrekord 

LRF Media fortsatte sin snabba utveckling. Förlaget gav ut 22 titlar och slog nytt 

resultatrekord för femte året i rad med ett resultat på 68,6 miljoner kronor. 

LRF Media är nu det tredje största tidskriftsförlaget i Sverige efter Bonniers 

och Allers. Land fortsatte att vara Sveriges största veckotidning. Bland nyheterna 

2007 fanns titlar som Hemtrevligt, Vilda Djur och Tractor Power i Finland. 

Förlagets titlar når sammanlagt drygt två miljoner läsare. 

LRF Media skildrar livet och företagsamheten på landet genom nom 

sina publicistiska produkter och berikar kundernas liv genom 

att de bland annat erbjuds nyheter, nytta, kunskap, inspiration ion 

och underhållning. Läs mer på www.media.lrf.se. 

Förmånliga avtal med miljöpro l 

från LRF Samköp 

2007 var ett bra år för LRF Samköp. Många organisationsmedlemmar och individmedlemmar 

nyttjade de förmånliga avtalen. Totalt handlade LRFs medlemmar för 

1,8 miljarder kronor på LRF Samköps avtal. Bolaget levererade en vinst på 4,3 miljoner 

kronor. 

Många enskilda medlemmar har bytt upp sig till en miljöklassad bil under året, 

bland annat tack vare bra bonusavtal med Volvo. En annan miljömässigt fördelaktig 

förmån är avtalet med Telge Energi som enbart erbjuder förnyelsebar energi. Organisationsmedlemmarna 

har i allt högre grad utnyttjat avtal med miljöinriktning. 

LRF Samköp arbetar för sänkta kostnader och effektivare inköp för de gröna näringarnas 

företag och för den som är medlem i LRF. Läs mer på www.samkop.lrf.se. 

Svenskt Sigill profi lerar de svenska mervärdena 

LRF Konsults rådgivning 

skapade framgång 

Med 11 procents tillväxt, vilket är mer än någonsin tidigare, kom 2007 att bli ett 

framgångsrikt år för LRF Konsult. Resultatet uppgick till 50,7 miljoner kronor. 

En hög tillströmning av nya kunder liksom en satsning på att utveckla tjänsteutbudet 

har karaktäriserat året som gått. Affärsrådgivningen tog ett stort kliv 

framåt i och med att affärsrådgivningsenheter startades inom samtliga marknadsområden. 

LRF Konsults arbete med Framtidssamtalen liksom Rätt Försäkrad 

LRF-medlem gav under 2007 ett gott resultat som gagnade medlemmarna. Enbart 

under 2007 gjordes 1 400 framtidssamtal och 17 000 behovsanalyser. 

LRF Konsults affärsidé är att aktivt hjälpa kunderna att utveckla sina företag och 

förbättra sin ekonomi. När det gäller lantbruksföretagande, skogsägande och familjeföretagsutveckling 

har bolaget en helt unik kompetens. 

Läs mer på www.konsult.lrf.se. 

All time high för 

LRF Försäkring 

Premieinkomsten för personförsäkringarna 

ökade under 2007 till 256,4 miljoner 

kronor, vilket var mer än budget 

och mer än någonsin tidigare. 

LRF träffade en överenskommelse 

med Länsförsäkringar om ett utvidgat 

och fördjupat samarbete för att möjliggöraliggör 

utökad medlemsnytta inom 

hela hel försäkringsområdet. LRFs försäkringsrörelse,rin 

förutom personförsäkringarna,rin 

kommer att nnas kvar. Den 

garanterar gar den fortsatta hanteringen 

av LRFs åtagande för böndernas trygghetsförsäkringarhet 

vid arbetsskada och 

nansieringen nans av LRFs basförsäkringar 

som gratis ges alla medlemmar. 

Uppdraget Upp för LRF Försäkring är även 

efter eft försäljningen av personförsäkringsaffären 

att bevaka och utveckla 

medlemsnyttan inom försäkringsområdet. 

Under 2008 kommer man, tillsammans 

med LRF Konsult, att slutföra 

erbjudandet att ge alla medlemmar en 

kostnadsfri försäkringsgenomgång och 

behovsanalys med utgångspunkt i medlemmens 

livssituation. 

Läs mer på www.lrfforsakring.se. 

Kvalitetsmärket känns idag igen av hälften av konsumenterna och associeras med svenska producenter, säkra livsmedel, god 

djuromsorg, ansvar för miljö och öppna landskap. Svenskt Sigills kampanj kom tvåa i tävlingen Sveriges Bästa reklam 2007 och 

har gett mervärde till hela det svenska jordbruket. 

Certi eringssystemet IP SIGILL erbjuder mervärden som till exempel marknadstillträde, speciellt för frukt- och grönsaksodlare och 

kan förenkla myndighetstillsynen för anslutna företagare. Certi eringen möjliggör också för offentliga upphandlare att ställa krav på 

viktiga svenska mervärden då Miljöstyrningsrådets kriterier för miljöanpassad upphandling motsvaras helt av kraven i IP SIGILL. 

Svenskt Sigill gör det enklare för konsumenten att välja produkter från ett hållbart svenskt jordbruk. IP SIGILL är bolagets certifi eringssystem. 

Läs mer på www.svensktsigill.se. 

Svensk Markservice 

satsar 

på kompetensutveckling 

Svensk Markservice verksamhetsår 

präglades av det milda klimatet. 

Såväl företaget som bondeentreprenörerna 

såg minskade intäkter från 

vinterunder håll. 

Tillsammans med LRF, Farmartjänster 

och Maskinringar initierades ett 

omfattande arbete för att gemensamt 

ytta bonden ett steg upp i värdekedjan. 

Det handlar om att bryta beroendet 

från snöintäkter, hitta nya kundgrupper 

och erbjuda utbildning som 

ger kompetens att utföra kvali cerade 

arbetsuppgifter, till exempel inom trädgårdsanläggning. 

Svensk Markservice är idag ett av 

Sveriges ledande företag inom markskötsel. 

Den unika organisationen bygger 

på ett samarbete mellan egen personal, 

Sveriges bönder, Farmartjänster 

och Maskinringar. 

Läs mer på www.markservice.lrf.se. 

13 

Tillsammans

14 


2007 i siffror 

Fem år i sammandrag, koncernen 

Belopp i tkr 2007 2006 2005 2004 2003 

Ur resultaträkningen 

Rörelsens intäkter 2 362 2 298 2 026 1 993 1 998 

Resultat före skatt 120 41 704 -558 -462 

Årets resultat 67 47 683 -611 -584 

Ur balansräkningen 

Anläggningstillgångar 5 190 5 365 4 013 3 628 4 357 

Omsättningstillgångar 956 1 288 2 089 1 794 1 914 

Eget kapital 1 651 1 584 1 553 779 1 343 

Balansomslutning 6 146 6 654 6 101 5 422 6 271 

Nyckeltal 

Vinstmarginal, % 5 2 35 neg neg 

Kassalikviditet, % 68 82 155 117 91 

Soliditet, % 27 24 25 14 21 

Avkastning på eget kapital, % 4 3 59 neg neg 

Antal anställda 2 373 2 306 2 187 2 115 2 087 

Resultaträkning, koncernen 

Belopp i tkr 2007 2006 

Rörelsens intäkter 

Central/regional verksamhet 285 089 310 745 

Affärsverksamhet 1 973 334 1 838 057 

Försäkringsintäkter 260 889 286 371 

Avgår interna leveranser -157 252 -137 423 

2 362 060 2 297 750 

Rörelsens kostnader 

Råvaror och förnödenheter -8 421 -9 023 

Handelsvaror -413 423 -435 000 

Övriga externa kostnader -1 010 437 -805 089 

Personalkostnader 

Avskrivningar av materiella 

-1 229 713 -1 125 794 

och immateriella anläggningstillgångar 

LRFs kostnader för 

-32 606 -31 643 

Lantmännen Kronfågel Holding – -626 000 

Kraftsamling 2010 -250 000 – 

Övriga rörelsekostnader 30 599 -6 265 

Rörelseresultat -551 941 -741 064 

Resultat från fi nansiella poster 

Resultat från andelar i intresseföretag 

Resultat från värdepapper och fordringar 

154 861 76 884 

som är anläggningstillgångar 172 942 249 609 

Kapitalavkastning i försäkringsverksamhet, netto 378 137 472 488 

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 11 736 26 190 

Räntekostnader och liknande resultatposter -45 447 -43 328 

Resultat före skatt 120 288 40 779 

Skatt -52 983 6 621 

Årets resultat 67 305 47 400 

Tack vare dotterbolagens 

goda resultat har LRFkoncernen 

kunnat öka 

både intäkter och antal 

anställda de senaste åren. 

Under 2007 avsattes 

ytterligare 250 miljoner kronor, 

totalt 500 miljoner kronor, för att 

stödja den enskilda medlemmen 

i utveckling av sitt företag. Under 

2006 avsattes medel för avvecklingen 

av hela engagemanget 

i Kronfågel.

Balansräkning, koncernen 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Goodwill 88 077 97 328 

Övriga immateriella anläggningstillgångar 13 361 792 

Materiella anläggningstillgångar 

101 438 98 120 

Byggnader och mark 69 501 77 391 

Pågående nyanläggningar 761 – 

Inventarier och maskiner 56 735 58 063 

126 997 135 454 

Finansiella anläggningstillgångar 

Andelar i intresseföretag 327 894 227 440 

Andra långfristiga värdepappersinnehav 

Långfristiga placeringstillgångar 

1 309 763 1 815 990 

i försäkringsverksamheten 3 214 345 2 626 489 

Uppskjuten skattefordran – 12 616 

Andra långfristiga fordringar 110 043 449 321 

4 962 045 5 131 856 

Summa anläggningstillgångar 5 190 480 5 365 430 

Omsättningstillgångar 

Varulager m m 

Råvaror och förnödenheter 371 376 

Färdiga varor och handelsvaror 13 352 11 664 

Pågående arbeten för annans räkning 89 372 77 676 

103 095 89 716 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 222 096 188 192 

Skattefordringar 36 342 30 976 

Övriga fordringar 111 949 101 870 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 110 207 139 721 

480 594 460 759 

Kortfristiga placeringar 

Kortfristiga placeringar 3 371 402 154 

3 371 402 154 

Kassa och bank 368 640 335 595 

Summa omsättningstillgångar 955 700 1 288 224 

SUMMA TILLGÅNGAR 6 146 180 6 653 654 

Tillgångarna minskade 

under 2007, främst beroende 

på betalningar vid genomförandet 

av Kronfågelaffären. 


Genom positiva resultat de 

senaste tre åren har det 

egna kapitalet ökat och 

soliditeten uppgår till 

27 procent. 


EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Bundet eget kapital 

Medlemsinsatser 469 793 469 793 

Bundna reserver 485 521 465 663 

955 314 935 456 

Fritt eget kapital 

Fria reserver 628 842 601 300 

Årets resultat 67 305 47 400 

696 147 648 700 

1 651 461 1 584 156 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och 

liknande förpliktelser 616 587 558 202 

Avsättningar för uppskjuten skatt – – 

Övriga avsättningar för risker och kostnader 507 522 1 015 457 

Försäkringstekniska avsättningar, netto 1 926 711 1 799 884 

Villkorad återbäring 183 202 241 202 

3 234 022 3 614 745 

Långfristiga skulder 

Övriga skulder 200 200 

200 200 

Kortfristiga skulder 

Skulder till kreditinstitut – 300 000 

Leverantörsskulder 121 579 125 629 

Skatteskulder 4 897 8 359 

Övriga skulder 631 830 615 654 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 502 191 404 911 

1 260 497 1 454 553 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 6 146 180 6 653 654 

15 

Tillsammans

16 


Bondens år i medierna 

Bilden av bonden fördjupas och breddas. 

Allt fl er vet numera att bonden inte 

bara är garanten för mat på bordet, utan 

att vi också erbjuder så vitt skilda saker 

som förnybar energi, snöfria vintervägar 

och sommarferier i lantbruksmiljö. 

Och allt fl er blir de, områdena där vi 

gör oss oumbärliga. Tv-underhållningen, 

till exempel. Den har vi tagit över. 

Under hösten bänkade sig varje vecka 

en miljonpublik i tv-sofforna för att se 

när ett antal vanliga, jordnära bönder 

fi ck varsin brokig fl ock att inkvartera på 

gården. Bonde söker fru har blivit en 

av Sveriges mest populära tv-serier. När 

tidningen Hänt i veckan summerade året 

och korade Årets kändis 2007, var det 

därför inte konstigt att valet föll på Fredrik 

Karlsson, grisbonden från Laholm. 

Och när sedan en annan grisbonde, 

Karl Petter Bergvall från Säffl e, dansade 

vidare till Let´s Dance, ja, då var bönder 

på bästa sändningstid något vi närmast 

lärt oss att ta för givet. 

Men om tv-böndernas framgångar i 

rutan genererade positiva rubriker på 

nöjessidorna, så var det inget mot de rub- 

riker Lantbruksbarometern skapade på 

nyhetssidorna. Genomslaget för undersökningen 

var minst sagt fantastiskt: 

I ett 150-tal olika tidningsartiklar, tv- och 

radioinslag rapporterades det om böndernas 

ökade framtidstro, den allt större 

investeringsviljan och de gröna näringarnas 

rika entreprenörskap. Om man 

räknar alla läs-, lyssnar- och tittartillfällen 

så spreds budskapet över tio miljoner 

gånger, vilket gjorde det till årets mest 

uppmärksammade LRF-utspel. Bilden av 

bonden och det bonden har att erbjuda 

fördjupas och breddas. Mat, energi, kärlek 

och dans. Det är väl i stort sett vad 

man behöver? 

Under året arrangerade LRF också tre 

stora utspel för minskat regelkrångel. 

Med undersökningar, presskonferenser 

och debattartiklar visade LRF bland 

annat att mer än var tredje bonde utvecklar 

sitt företag om regelkrånglet minskar. 

Kampanjen uppmärksammades över hela 

landet. Artiklarna och tv- och radioinslagen 

hade så många läs- och lyssnartillfällen 

att de närapå motsvarade Sveriges 

dubbla befolkningsmängd. 

Uppmärksamheten i medierna blev 

också stor när LRF ställde tydliga krav på 

att Sverige inrättar katastroffonder. Rubriker 

blev det också när LRF, i en tid 

då medlemsantalen i de fl esta organisationer 

minskar, redovisade en 

medlemsökning – för elfte året 

i rad! 

Stor blev också uppmärksamheten 

när LRF i december 

visade att det inte bara går bra 

för bonden, utan att bonden 

också mår bra. För när LRFs 

medlemmar sätter betyg på sin 

livssituation och sitt arbete, sin 

hälsa, sin ekonomi, bostad och 

utbildning, sitt familjeliv och kärleksliv, 

det vill säga på alla de ingredienser 

som tillsammans utgör det som kallas 

Livskvalitet, ja då visar det sig att LRFs 

medlemmar mår mycket bättre än befolkningen 

i övrigt. Andra undersökningar 

visar att befolkningen blir allt mindre 

nöjd med livet. Men bland LRFs medlemmar 

är trenden den rakt motsatta: Livet 

blir bara bättre. 

Varannan svensk tror 

att bonde är ett framtids yrke, 

enligt en ny undersökning från 

Länsförsäkringsgruppen. 

Tillsammans får vi landet att v 

. 

m Lundqvist Mats Sorri, Esther Foto: • 

Lantbrukarnas Riksförbund 

105 33 Stockholm • 0771-573 573 • www.lrf.se Solberg

Verksamhetsberättelse 2007 - LRF

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?