Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Skapa marin<br />
nationalpark<br />
på Åland!<br />
Sidorna 36–37<br />
Det döende<br />
varumärket<br />
ålands sj fart<br />
nr 6/<strong>2010</strong> – sista numret<br />
& HANDEL<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
önskar alla en God Jul och<br />
Gott Nytt År och tackar<br />
samtidigt för alla dessa år!<br />
Ledaren sid 2–3<br />
Viking Line<br />
– Nya rutter i framtiden<br />
Klusterutredning<br />
– visar sjöfartens betydelse<br />
Hälsotecken till sjöss!
<strong>Sjöfart</strong>ensdag<br />
Torsdag 5 maj 2011<br />
Rekryteringsmässa seminarier uppträdanden rederier sjöskolor fokus på sjöfart<br />
UTSTÄLLARE <strong>2010</strong><br />
Aboa Mare<br />
AICIS<br />
Alandia-Bolagen<br />
ASP Ship Management Scandinavia<br />
Det Norske Veritas<br />
Emenson Process Management<br />
Fairwater Marine<br />
Finlands maskinbefälsförbund<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
Finlands skeppsbefälsförbund<br />
Förbundet för främjandet av <strong>Ålands</strong> sjöfart<br />
Gard (Baltic)<br />
Germanischer Lloyd Scandinavia<br />
Godby Shipping<br />
Gränsbevakningsväsendet<br />
Hyde Marine<br />
Högskolan på Åland<br />
IFK Mariehamn, Fotboll<br />
John Nurminen Marine<br />
Langh Ship<br />
Lloyd´s Register EMEA<br />
MobileNetControl Scandinavia, Satpoint<br />
Nauti-Electronics<br />
Onboard-NAPA<br />
Prima Shipping<br />
med<br />
Rederi Ab Eckerö<br />
Rederi Ab Lillgaard<br />
Rederi Ab Vidar<br />
Rederierna i Finland<br />
Rettig Group Ltd Bore<br />
Seaventures<br />
Sjömanspensionskassan<br />
Sjömansskolan Stockholm<br />
Spectec<br />
Svensk <strong>Sjöfart</strong>stidning / Shipgaz<br />
Tallink Silja<br />
Trafi ksäkerhetsverket TraFi<br />
Transas<br />
Viking Line<br />
Wilhelmsen Ships Service<br />
WinNova<br />
Wärtsilä Finland<br />
<strong>Ålands</strong> hotell- & restaurangskola<br />
<strong>Ålands</strong> landskapsregering<br />
<strong>Ålands</strong> sjömansskola<br />
<strong>Ålands</strong> sjöräddningssällskap<br />
<strong>Ålands</strong> sjösäkerhetscentrum<br />
<strong>Ålands</strong> sjöfart och handel<br />
<strong>Ålands</strong>tidningen<br />
För reservation av plats kontakta Eva Mikkola-Karlström, eva.mikkola@godbyshipping.fi<br />
Välkomna!<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 1
ledare<br />
Det döende varumärket<br />
Vem kunde, för tio år sedan, tro att Sveriges<br />
industriella stolthet, Volvo, skulle vara ägt<br />
av kineser? Inte jag.<br />
Vem kan tro, om vi ser tio år in i framtiden,<br />
att Viking Line ägs av Royal Caribbean Cruise<br />
Line? Det åländska rederiet identifierades som<br />
den perfekta partnern när kryssningsmarknaden<br />
i USA gick på lågvarv samtidigt som St.<br />
Petersburg öppnade upp för lättare visumhanteringar<br />
och därmed kryssningstrafik. Och<br />
resenärerna efterfrågade kulturupplevelser<br />
istället för billig sprit och dansbandsmix. Huvudkontoret<br />
VL-RCCL flyttade omgående till<br />
Helsingfors – vilket var efterlängtat eftersom<br />
majoriteten i Viking Lines ledningsgrupp<br />
redan bestod av huvudstadsbor i exil. Viking<br />
Line tröttnade också på att upprätthålla<br />
reguljär kommersiell passagerartrafik mellan<br />
Kapellskär och Mariehamn till de låga priser<br />
som resenärerna hade vant sig vid och tillika<br />
krävde likt en medborgerlig rättighet. Landskapsregeringen<br />
togs på sängen när Kapellskärsturerna<br />
drogs in och ålänningarna stod<br />
utan en snabb förbindelse mellan Sverige och<br />
Åland.<br />
Vem kan tro att Lundqvistrederierna flyttar<br />
sitt huvudkontor till London om tio år?<br />
Egentligen var det ju självklart med tanke på<br />
att deras affärsverksamhet sedan länge var helt<br />
Londonbaserad. Och för deras nye, externt<br />
rekryterade vd, var det lättare att hitta högkvalitativa<br />
skolor till barnen i London. För att<br />
inte tala om ett attraktivt utbud av affärer och<br />
uteliv för den kräsna hustrun. Och boendet var<br />
ju ett separat kapitel. På Åland fick inte den<br />
externt rekryterade vd:n utan finskt pass köpa<br />
den bostad han ville. Nu ryktas det att ett<br />
grekiskt rederi är på väg att köpa det som är<br />
kvar av Lundqvist. Vi får väl se om det ligger<br />
någon sanning i det ryktet.<br />
Vem kan tro att de andra åländska fraktrederierna<br />
för länge sedan har uppgått i finska<br />
eller estniska rederier och huvudkontoren har<br />
flyttat till Helsingfors och Tallinn? Åländsk<br />
sjöfart har blivit finländsk sjöfart. Försäkringsverksamheten<br />
har självklart också flyttat<br />
dit marknaden och kunderna finns. Eckerö<br />
Linjen kämpade i och för sig länge, det skall<br />
de ha all heder för, men när priserna i land på<br />
alkohol och parfym närmade sig taxfreepriserna<br />
och korta kryssningar med konceptet<br />
”ät-så-mycket-du-orkar-på-två-timmar”<br />
tappade dragningskraft, försvann även det<br />
Erica NormaN<br />
chEfrEdaktör<br />
sista åländska passagerarrederiet från kartan.<br />
Landskapsregeringen köpte ett av fartygen<br />
som nu trafikerar Kapellskär–Mariehamn med<br />
två turer per dag, 11 månader per år. Passagerarna<br />
klagar konstant på den dåliga standarden<br />
och frekvent inställda turer.<br />
Vem kan tro att kvar på Åland finns ett<br />
stort och imponerande sjöfartsmuseum som<br />
berättar om den åländska sjöfarten och dess<br />
fantastiska entreprenörer som en gång fanns?<br />
På ett pedagogiskt sätt illustreras den åländska<br />
sjöfartens uppgång, storhetstid och tragiska<br />
nedgång. Entréavgiften till museet har i och<br />
för sig höjts dramatiskt, eftersom landskapet<br />
Åland har extrema sparbeting för att klara den<br />
ekonomiska nedgång som inträffat med hög<br />
arbetslöshet som följd av att sjöfarten inte är<br />
den inkomstbringande näring den en gång<br />
var. Å andra sidan verkar det som om den<br />
finansiella sektorn med <strong>Ålands</strong>banken i täten<br />
expanderar kraftigt till följd av alla de ålänningar<br />
som kunnat sälja sina rederiaktier till<br />
utländska intressenter med stort kapitalinflöde<br />
som följd.<br />
Ja, vem hade inte skrattat för tio år sedan om<br />
någon hade sagt att Volvo är en kinesisk bil?<br />
Tala om att måla fan på väggen.<br />
ÅSUB har, på uppdrag av landskapsregeringen,<br />
gjort en gedigen studie över den åländska<br />
sjöfarten och dess kluster, samt vilka ekonomiska<br />
effekter klustret har på Åland. Det är<br />
bra att klart och tydligt få se vilken betydelse<br />
sjöfarten har i det åländska samhället och<br />
hur beroende vi är av densamma. Det väcker<br />
många tankar om vad som kan hända om<br />
sjöfarten inte finns i den utsträckning vi vant<br />
oss vid. Ska vi ta saker och ting för givna eller<br />
ska vi konstatera att vi lever i ständig utveckling<br />
som kräver nytänkande och anpassning?<br />
Det väcker också frågan om ”åländsk sjöfart”<br />
verkligen är ”åländsk sjöfart” eller om det<br />
numera är ”finsk sjöfart” eller kanske kort och<br />
gott ”global sjöfart”? Vad är egentligen <strong>Ålands</strong><br />
<strong>Sjöfart</strong>? En näring eller ett varumärke? Både<br />
och, eller ingetdera? Vad händer när rederiernas<br />
huvudkontor flyttar från Åland? Och var<br />
sjutton är entreprenörerna?<br />
När sjöfarten utvecklades på Åland, var<br />
det en samhällsutvecklande näring som blev<br />
samhällsbärande. Sjömanskapet fördes vidare<br />
till nästa generation genom att barnen fick<br />
sjöfarten serverad i samtalsform till middag<br />
varje dag. Samtal som skapade drömmar och<br />
visioner. Så skapades både näringen och<br />
varumärket <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>. Så länge det<br />
finns en småskalighet fungerar scenariot,<br />
men den dag företaget är så stort att<br />
det växer ur matsalen hemma, kommer<br />
också visionerna att ändra karaktär, där<br />
rent kommersiella krafter får styra.<br />
Vikten av att upprätthålla ett allmänt<br />
varumärke verkar minska i betydelse<br />
när det istället gäller att skapa sitt eget<br />
varumärke i en allt hårdare internationell<br />
konkurrens. Med andra ord, i dag<br />
finns det få rederier, om än något, som<br />
upprätthåller varumärket <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>.<br />
Det är paradoxalt att samtidigt som lokala<br />
rederier inte anser sig tillhöra den<br />
åländska sjöfarten längre, utan till stor<br />
del gått upp i framför allt den finska, så<br />
är varumärket fortfarande starkt bland<br />
maritima kretsar utanför Åland. Under<br />
de senaste åren när tidskriften <strong>Ålands</strong><br />
<strong>Sjöfart</strong> & Handel har utvecklats redaktionellt<br />
och layoutmässigt, har de nya<br />
prenumeranterna kommit från rederier<br />
belägna utanför <strong>Ålands</strong> gränser. Nya<br />
prenumerationer på det lokala planet<br />
har varit få.<br />
Måste valet stå mellan att antingen<br />
behålla varumärket <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> eller<br />
det enskilda företagets varumärke? Nej,<br />
jag hävdar att det går att behålla båda.<br />
På företagsnivå kan ett varumärke få<br />
värdefull draghjälp om det kan knyta<br />
an till ett internationellt känt regionalt<br />
eller nationellt ”varumärke”. Det är nog<br />
dessvärre ett aktivt val som redarna gör<br />
i dag när man väljer att ansluta sig till<br />
Finsk <strong>Sjöfart</strong>, även fast det är ett varumärke<br />
som inte har samma starka identitet<br />
som den åländska motsvarigheten.<br />
ålands sjöfart<br />
nr 4/2009<br />
Bakom kulisserna<br />
på Färjan 2<br />
Sidan 15<br />
<strong>Nr</strong> 1/ 2009<br />
& HANDEL<br />
70 år<br />
1939-2009<br />
Från utmanare till marknadsledare<br />
t jubileumsnummer till alla hushåll på Åland<br />
Är inte längre våra redare stolta över<br />
sitt åländska ursprung? Eller vad är det<br />
som gör att man hellre vill identifiera<br />
sig med den finska sjöfarten? För att<br />
återknyta till jämförelsen med Volvo,<br />
hade jag för ett par veckor sedan förmånen<br />
att lyssna till den svenska konsulten,<br />
sedan 20 år bosatt i Kina, som<br />
har i uppdrag av Volvos nya ägare att<br />
identifiera, bevara och ytterligare förstärka<br />
Volvo som ett svenskt varumärke<br />
med hög kvalitet. Volvos nya kinesiska<br />
ägare anser att den svenska kopplingen<br />
är värdet i varumärket.<br />
Varför vill redarna<br />
inte förstärka den<br />
egna, åländska<br />
sjöfartsidentiteten?<br />
Varför vill redarna inte förstärka den<br />
egna, åländska sjöfartsidentiteten?<br />
Finns inget intresse från näringen att<br />
tillvarata den konkurrensfördel som den<br />
åländska sjöfarten har medfört, och till<br />
exempel utvidga beskattningsrätten eller<br />
frågan om ett eget register, finns det<br />
inte mycket politiker kan göra. Fartyget<br />
har redan lämnat hamnen.<br />
ÅSUBs utredning ger klara besked<br />
att sjöfartens ekonomiska vinning<br />
idag till stor del går till fasta Finland i<br />
form av arbetstillfällen, skatteintäkter<br />
och inköp av varor. Politikerna har<br />
uppenbarligen inte identifierat det<br />
ekonomiska utflödet som pågår genom<br />
att skapa strukturella förutsättningar<br />
för att behålla positiva bieffekter på<br />
Åland. Resultatet av rapporten kanske<br />
blir fokus på binäringarna istället för<br />
på huvudnäringen? Vilket ligger helt i<br />
linje med att näringen i sig redan verkar<br />
ha dragit österut, eller västerut i vissa<br />
fall. Varumärket kan inte leva kvar utan<br />
aktiva företrädare, eller enbart som<br />
trevliga promenadstråk i Mariehamns<br />
centrum.<br />
I enlighet med detta går också den<br />
drygt 70-åriga tidskriften <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong><br />
& Handel nu i graven. Tidskriften<br />
startades år 1939, av en grupp visionära<br />
redare som kände ett behov att skapa<br />
ett starkt varumärke för att konkurrera<br />
på de sju haven. I samma grupp<br />
entreprenörer fanns också personer som<br />
lade grunden för det finansiella Åland,<br />
genom att starta bank och försäkringsbolag.<br />
Heder till dem.<br />
Tidskriften ska återuppstå i form av<br />
en tabloidbilaga till den lokala dagstidningen,<br />
<strong>Ålands</strong>tidningen. Förbundet för<br />
främjandet av <strong>Ålands</strong> sjöfart, som hittills<br />
gett ut tidningen kommer att satsa<br />
på rekrytering av framtida sjömän. Frågan<br />
är vad de rekryteras till – åländsk,<br />
finsk eller global sjöfart?<br />
Vi låter alla frågor leva vidare men<br />
sätter punkt för tidskriften <strong>Ålands</strong><br />
<strong>Sjöfart</strong> & Handel. Utvecklingen fortgår<br />
och vi ses garanterat i något sammanhang,<br />
någonstans, någon gång. <br />
Ett stort TACK till våra läsare och annonsörer för alla dessa år!<br />
Vikings fartyg<br />
genom åren<br />
Sidan 28<br />
<strong>Nr</strong> 2/ 2008<br />
9 MAJ – 16 JUNI<br />
Raka svar!<br />
De åländska politiska partierna<br />
svarar på sjöfartspolitiska frågor<br />
ålands sjöfart<br />
nr 2/<strong>2010</strong><br />
Ett smörgåsbord<br />
för sjöintresserade<br />
Sidan 6<br />
NYA TAG<br />
EFTER DYR<br />
INTER<br />
M/S Apollos bravader<br />
isvintern 1966<br />
Sidan 26<br />
& HANDEL<br />
Intervju med<br />
Martin Saarikangas<br />
Nya globala miljökrav<br />
<strong>Sjöfart</strong>spaketet<br />
äntligen på väg<br />
Färöarna erbjuder<br />
eget register<br />
Finansministerns<br />
utmaningar<br />
Felinvesteringar<br />
största hotet<br />
<strong>Nr</strong> 4/ 2008<br />
10 SEPTEMBER – 28 OKTOBER<br />
SPECIAL :<br />
– Vi väljer sjön!<br />
”Runda-bords-<br />
samtal” om sjöfartens<br />
framtid<br />
Vi har testat<br />
smörgåsborden<br />
på <strong>Ålands</strong> hav<br />
Wallenius är<br />
föregångare<br />
inom IT ombord<br />
<strong>Nr</strong> 1/ 2008<br />
5 FEBRUARI – 15 APRIL<br />
Bildreportage:<br />
Hangö-Bilbao med<br />
M/S Birka Carrier<br />
Från signal aggor<br />
till bredband!<br />
Stort test av<br />
rederiernas<br />
hemsidor<br />
<strong>Nr</strong> 5/ 2008<br />
ålands sjöfart<br />
nr 6/2009<br />
Kryssningstra<br />
ken till Marie-<br />
hamn minskar<br />
Redare med<br />
tro på framtiden<br />
29 OKTOBER – 11 DECEMBER<br />
Sidan 18<br />
Funky<br />
Åland<br />
Med miljö som<br />
målet på jobbet<br />
Nu styr känslor<br />
även till sjöss<br />
Olja satte fart på Sally<br />
Så skapades<br />
det nya Eckerö<br />
<strong>Nr</strong> 6/ 2008<br />
12 DECEMBER 08 – 19 FEBRUARI 09<br />
Jämställdhet till sjöss<br />
– vision eller verklighet?<br />
Åländska<br />
övervakar<br />
bygget av<br />
fartyg<br />
Mäklare med<br />
känsla för naft a<br />
Sidan 22<br />
& HANDEL<br />
ålands sjöfart<br />
nr 3/2009<br />
Nordsjö hamn EU vill rädda<br />
nyast i Finland sjöfarten<br />
Sidan 15<br />
ålands sjöfart<br />
nr 1/<strong>2010</strong><br />
Finnlines<br />
goes italian<br />
Ledarskap i framtiden<br />
Sidan 20<br />
& HANDEL<br />
Segelfartygen gör comeback<br />
President Halonen<br />
efterlyser ett brett<br />
samarbete k<br />
ålands sjöfart<br />
nr 5/2009<br />
Till sjöss på<br />
M/S Seagard<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
Sidan 22<br />
Nu är den äntligen här,<br />
skatten alla vill ha<br />
Sidan 4<br />
& HANDEL<br />
<strong>Sjöfart</strong>skluster<br />
på Åland – myt<br />
eller verklighet?<br />
Varven vill ha mer<br />
<strong>Sjöfart</strong>smuseum<br />
i världsklass<br />
Kevin Borg till<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens Dag<br />
2 april<br />
Sidan 18<br />
Utbildningarna kan<br />
samordnas bättre<br />
& HANDEL<br />
Allt fl er väljer sjön<br />
<strong>Nr</strong> 3/ 2008<br />
16 JUNI – 10 SEPTEMBER<br />
Östersjön<br />
– vårt hav<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 3<br />
Sidan 6<br />
ålands sjöfa<br />
nr 2/2009<br />
Sidan 40<br />
Den belgiska<br />
fl ottan ökar<br />
rekordartat<br />
Sidan 32<br />
& HA
4 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
Chefredaktör<br />
Erica Norman<br />
tel. +358-(0)457 517 4211<br />
erica.norman@sjofart.ax<br />
Redaktionsadress<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN<br />
redaktion@sjofart.ax<br />
Medarbetare i detta nummer<br />
Henrik Byrn<br />
Lars-Erik Eriksson<br />
Helena Forsgård<br />
Erica Norman<br />
Ann-Sofi Sund<br />
Pärmbild<br />
Foto: Helena Forsgård<br />
Prenumeration/Fakturering<br />
Gerd Eriksson<br />
Alandia-Bolagen<br />
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN<br />
tel. +358 (0)18 29 000<br />
gerd.eriksson@alandia.com<br />
eller prenumeration@sjofart.ax<br />
Tryckeri<br />
Mariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036<br />
Grafisk Design/Layout<br />
Maridea Reklambyrå<br />
Utgivare<br />
Förbundet för främjandet av <strong>Ålands</strong> sjöfart r.f.<br />
Dessutom officiellt språkrör för <strong>Ålands</strong> Nautical<br />
Club, Stiftelsen <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>smuseum samt<br />
<strong>Ålands</strong> sektion av Kap Horn-föreningen.<br />
Förbundets styrelsemedlemmar<br />
Ordförande: Dan Mikkola,<br />
Leif Nordlund, Anders Nordlund,<br />
Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén,<br />
Agneta Karlsson, Daniel Dahlén<br />
Redaktionen ansvarar ej för insända,<br />
ej beställda texter och bilder.<br />
Anonyma insändare publiceras ej.<br />
Eftertryck förbjudes.<br />
Allt skrivet material mottas elektroniskt.<br />
Detta är sista numret av<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> &<br />
Handel.<br />
Vi tackar alla våra läsare<br />
och annonsörer för<br />
året som gått.<br />
På mäklarens marknad sidorna 26–29<br />
Doktorn ordinerar<br />
sidan 7<br />
Nya rutter kan bli<br />
aktuella i framtiden<br />
sidorna 16–19<br />
Ledare ........................................................................................2–3<br />
Hälsotecken till sjöss ................................................... 6<br />
Doktorn ordinerar ............................................................ 7<br />
Hurtigt på Cinderella .............................................. 8–9<br />
Blandad hälsokompott ............................................. 10<br />
Hälsa ombord ............................................................... 11–13<br />
Sjömän arbetar längre .............................................. 14<br />
Hälsa i fokus ............................................................................15<br />
Viking på nya rutter .............................................16–19<br />
Det åländska maritima klustret ...........20–25<br />
På mäklarens marknad .................................26–29<br />
Kroppskonst med uråldriga anor ........30–31<br />
Edgar Eriksons vita flotta ...............................32–35<br />
Snorkelbana i åländsk<br />
marin nationapark ................................................32–37<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
läggs ner och återuppstår ..................................... 38<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 5
Foto: Erica Norman<br />
Friska sjömän är bra sjömän. Minskad sjukfrånvaro betyder<br />
minskade kostnader för redarna och man undviker de hack i<br />
arbetsrutinerna som ofta blir följden när en sjukvikarie ska skolas in.<br />
Dessutom minskar risken för olyckor – en hjärtinfarkt på bryggan kan<br />
få svåra konsekvenser. Men sjömän lever i en utsatt miljö, både<br />
fysiskt och psykiskt. Svängrummet ombord är begränsat och välfyllda<br />
kylskåp frestar runt hörnet. Regelbunden motion och välavvägd<br />
kost är A och O också för sjömän – men vad görs för att detta ska bli<br />
verklighet? <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel har talat med läkare, sjömän<br />
och redare om ett hälsosamt liv till sjöss.<br />
6 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Hälsotecken<br />
till sjöss!<br />
DOKTORN ORDINERAR<br />
Premiera dem som<br />
motionerar regelbundet!<br />
Sjömän är en utsatt grupp ur hälsosynpunkt och det finns<br />
mycket att vinna på att satsa mer på sjömäns hälsa, säger Stefan<br />
Arver, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset<br />
i Stockholm och expert på manlig hälsa. Med friska sjömän<br />
går färre fartyg på grund och färre besättningsmän måste flygas<br />
in som vikarier. Kanske en extra pott i lönekuvertet<br />
kunde få fler att röra på sig mer?<br />
Sjömanslivet innehåller flera ingredienser<br />
som kan vara påfrestande och<br />
medföra risker för hälsan.<br />
När man är till sjöss lever man på ett<br />
begränsat utrymme – både fysiskt och<br />
mentalt. Man kan inte röra på sig precis<br />
hur man vill och man får ingen gratis<br />
daglig motion när man rör sig mellan<br />
hemmet och arbetsplatsen. Ombord<br />
finns för det mesta välfyllda kylskåp och<br />
det blir lätt en ovana att man plockar i<br />
sig en smörgås här och en kaka där. De<br />
som röker har också en ökad tendens att<br />
dricka mer alkohol.<br />
Växlingen mellan ett liv till sjöss och<br />
ett liv i land gör det dessutom svårt att<br />
få in regelbundna rutiner när det gäller<br />
exempelvis motion. Utöver det kan en<br />
del arbeten till sjöss vara både fysiskt<br />
tunga och innehålla farliga moment<br />
som ökar olycksrisken.<br />
Tre huvudingredienser<br />
Därför finns det enligt överläkaren<br />
Stefan Arver många skäl till att på olika<br />
sätt försöka motivera sjömän att leva<br />
hälsosamt och hälsosamt enligt hans<br />
definition är ingenting extremt. Det<br />
handlar om tre huvudpunkter – regelbunden<br />
motion, ”lite av allt” när det<br />
gäller kosten och absolut ingen rökning.<br />
Det är aldrig för sent att börja motionera,<br />
säger han, och man behöver inte<br />
ta i för häftigt och tro att man minst<br />
måste springa maraton för att det ska<br />
vara någon vits. Då är risken i stället<br />
stor för att man drar på sig onödiga<br />
skador.<br />
– Det är påvisat att motion motsvarande<br />
en rask promenad (man ska bli<br />
tExt hElENa forsgård<br />
lite andfådd och få en pulsstegring) på<br />
45 minuter tre gånger i veckan klart<br />
minskar risken för att utveckla diabetes<br />
och hjärt- och kärlsjukdomar som är de<br />
främsta hoten mot mäns hälsa i dag. Det<br />
är det vi dör av, säger Arver. Dessutom<br />
minskas risken för att drabbas av impotens<br />
som ju ofta beror på begynnande<br />
kärlsjukdom.<br />
– 45 minuter tre gånger i veckan låter<br />
kanske inte så mycket men det är regelbundenheten<br />
som är avgörande och som<br />
ger effekt, tillägger han.<br />
Kan man inte promenera till sjöss får<br />
man cykla på motionscykel, springa på<br />
löpband, hoppa rep, ro i roddmaskin<br />
eller göra något annat som går an på det<br />
utrymme man har till sitt förfogande.<br />
Fetma – en stor risk<br />
Kosten då? Inte heller när det gäller den<br />
är Arver någon förespråkare för någon<br />
extrem linje. Den ska innehålla kaloritillförsel<br />
ungefär fördelat på kolhydrater<br />
(40 procent), proteiner (30 procent) och<br />
fett (30 procent). Lite av allt går bra, det<br />
vill säga mat från både växt- och djurriket.<br />
Frukt är alltid bra tilläggskost,<br />
men se upp med juicer som innehåller<br />
mycket socker liksom mjölk.<br />
– Andelen överviktiga ökar i vårt<br />
samhälle och fetma är en stor hälsorisk.<br />
Det gäller att försöka hålla vikten på en<br />
normal nivå, säger Arver.<br />
Med normal nivå menas enklast<br />
att bukomfånget hos män inte skall<br />
överstiga 94 cm och hos kvinnor inte<br />
88 cm. Man kan även räkna ut BMI<br />
dvs. kroppsmasse index: vikten dividerat<br />
med längden (i meter) i kvadrat.<br />
Exempel: vikt 76 kg längd 1,75 m,<br />
76 /1,75x1,75= 24,9. BMI > 25 kallas<br />
övervikt och BMI > 30 fetma. Om man<br />
är mycket muskulös fungerar inte BMI<br />
beräkningen då vikten då kommer att<br />
vara muskler.<br />
Arver menar att rederierna kan göra<br />
mycket för att stimulera sina anställda<br />
att leva sunt både ombord och iland.<br />
Ombord måste det förstås finnas vettig<br />
och bra motionsutrustning, det är<br />
också bra om man kan ha en uttalad<br />
hälsoprofil för kosthållningen. Det i<br />
sin tur behöver inte betyda att man inte<br />
äter gott – det finns mat som är både<br />
god och hälsosam. Och Doktor Arver<br />
vill gärna gå ett steg längre.<br />
– Varför kunde inte ett hälsosamt<br />
leverne synas i lönekuvertet? Den som<br />
motionerar regelbundet får ett litet<br />
lönepåslag. Vi är lata av naturen och<br />
behöver stimulans och uppmuntran<br />
för att ändra våra vanor. Man kan också<br />
tänka sig olika tävlingar där man poängsätter<br />
och premierar fysisk aktivitet,<br />
säger han och tillägger:<br />
–Redarna kanske ser framför sig<br />
ökade kostnader och ryggar tillbaka.<br />
Löneutvecklingen behöver inte<br />
förändras men för att få bästa lön kan<br />
hälsoansträngning vara ett lönekriterium.<br />
Den stora vinsten kommer på sikt<br />
med mindre sjukskrivningar och mer<br />
produktiv personal. Med lite kreativitet<br />
och fantasi kan man lösa logistik- och<br />
rapporteringssystem. Och inte minst<br />
- varje person skall ha sin egen målsättning<br />
utgående från förutsättningar och<br />
aktuell hälsa.<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 7
Hurtigt på Cinderella<br />
– promenader varje morgon<br />
Gratis besök hos en personlig tränare. Två gym ombord.<br />
Möjlighet att jogga eller promenera under hamnuppehållen i<br />
Mariehamn och Stockholm. Det går att hålla sig i form ombord på<br />
Viking Lines Cinderella – om man vill. Mia Rosenqvist-Isaksson,<br />
som jobbar i taxfreeaffären ombord, är en flitig morgonmotionär.<br />
Hon går en runda i stort sett varje dag.<br />
I västra hamnen är Rosella på väg<br />
ut och Birka Paradise på väg in. Det<br />
är vinterkyla i luften och frost på marken.<br />
Klockan är åtta på morgonen och<br />
nattmörkret dröjer sig ännu kvar.<br />
Ut ur den tomma hamnterminalen<br />
kommer tre damer i vita jackor. I den<br />
tidiga morgontimmen är det dags för<br />
en rask promenad.<br />
– I dag tar vi korta rundan, 50<br />
minuter, förkunnar Mia Rosenqvist-<br />
Isaksson.<br />
Hon och de två andra morgonpromenerarna<br />
arbetar i taxfreebutiken<br />
ombord på Viking Lines Cinderella.<br />
Mia är den klart ivrigaste av dem, hon<br />
går i princip varje morgon. Ann Svärd<br />
och Erika Sandström hakar på när det<br />
passar dem och ibland kommer ytterligare<br />
ett par till ur taxfreegänget.<br />
– Jag har gått så här flitigt de tre<br />
senaste åren. En läkare sade åt mig att<br />
jag var överviktig och då tänkte jag<br />
banne mig, det ska jag göra något åt<br />
med regelbundna promenader, säger<br />
Mia.<br />
Inget offer<br />
Hennes arbetsdag börjar vanligen<br />
klockan tio på morgonen, hon har<br />
lunchpaus en halv timme och middagspaus<br />
en och en halv timme och<br />
arbetar till halv elva-elva på kvällen tio<br />
dagar i sträck. Sedan är hon ledig tio<br />
dagar.<br />
8 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
tExt & foto hElENa forsgård<br />
För att hinna promenera på morgonen<br />
stiger hon upp en rejäl timme tidigare<br />
än hon måste för jobbets skull.<br />
– Man jag anser inte att jag offrar<br />
min morgonsömn. Jag får igen allt<br />
med råge. Jag mår så mycket bättre<br />
och känner mig betydligt piggare,<br />
säger hon.<br />
”Den korta rundan” går söderut,<br />
förbi Mariepark och Gnisten-backen<br />
mot Baltichallen. Mia travar på i rask<br />
takt. Hon bor i Västernäs och hittar<br />
fram på cykel- och gångstigarna utan<br />
problem. Om hon är ensam händer<br />
det att hon dessutom springer ett<br />
eller två varv kring motionsbanan vid<br />
Baltichallen.<br />
Många går upp i vikt<br />
när de börjar jobba<br />
ombord. Det finns<br />
något att plocka i sig<br />
hela tiden och jag<br />
tycker inte att personalmaten<br />
är så bra.<br />
Mia har en lång runda också. Den<br />
tar 70 minuter och går norrut mot<br />
Klinten.<br />
– Mia sporrar oss. Det är lättare att<br />
komma sig iväg när man vet att man<br />
har sällskap, säger Ann Svärd och<br />
Erika Sandström.<br />
Tre pass i gymmet<br />
På Cinderella har man satsat en del<br />
av de pengar, som rederiet bidrar med<br />
till varje fartyg och som är öronmärkta<br />
för friskvård, på en personlig<br />
tränare som regelbundet besökt fartyget<br />
och träffat de anställda, som<br />
velat det, en och en. Man anlitade<br />
Karl Urban Boväng som är en före<br />
detta brottare och väldigt snäll ”<br />
under den biffiga ytan.”<br />
Mia valde att gå till honom och<br />
han rekommenderade henne tre pass i<br />
fartygets gym under de tio dagar hon<br />
är ombord. Jobbet i taxfreebutiken<br />
tär på axlar och rygg. När man sitter<br />
i kassan gör man många ensidiga<br />
rörelser. När man plockar upp på<br />
hyllorna bär man tungt och böjer sig<br />
upp och ned.<br />
Det krävs dock en del pusslande<br />
för att få in gympassen, Mia vill helst<br />
inte att de ska gå ut allt för mycket<br />
över morgonpromenaderna som ger<br />
behövlig frisk luft.<br />
– Men en halvtimmes promenad<br />
och ett pass i gymmet kan jag hinna<br />
med på morgonen innan jobbet tar<br />
vid, säger hon.<br />
Åkt skridskor<br />
Nu har de tre hunnit till Slemmerns<br />
östra strand, klockan är drygt halv<br />
nio.<br />
– Inte i fjol, men vintern före åkte<br />
vi långsfärdsskridskor tillsammans<br />
någon morgon på den här viken. Det<br />
var härligt, säger Ann Svärd.<br />
I Esplanaden kommer ett pensionärspar<br />
i möte. Mia hälsar glatt. Hon<br />
möter de båda nästan varje morgon<br />
och känner sig smått bekant med<br />
dem.<br />
Mia började på Cinderella för sju år<br />
sedan. Under sina år ombord har hon<br />
märkt ett ökat intresse för friskvård<br />
och motion.<br />
– O ja, det är stor skillnad. Det är<br />
många fler som motionerar regelbundet<br />
nu än när jag började, säger hon.<br />
Därmed inte sagt att alla är regelbundna<br />
motionärer. Det finns många<br />
själar ännu att frälsa och alkoholen är<br />
en farlig frestelse. Det är ingen nolltolerans<br />
ombord. Man får dricka på<br />
fritiden bara man är nykter i tjänst.<br />
Godisboven<br />
För egen del ser Mia två bovar<br />
ombord – maten och tillgången till<br />
godis.<br />
– Många går upp i vikt när de börjar<br />
jobba ombord. Det finns något att<br />
plocka i sig hela tiden och jag tycker<br />
inte att personalmaten är så bra som<br />
den kunde vara, säger hon.<br />
Det bästa vore, säger hon, att det<br />
fanns en skild personalkock som<br />
verkligen vinnlade sig om att servera<br />
hälsosam och varierad kost.<br />
I taxfreebutiken står alltid en<br />
stor godisskål, som rymmer många<br />
kilo, och hur proppfull den än är på<br />
morgonen så är den garanterat tom<br />
på kvällen. Alla som har vägarna förbi<br />
tar en näve eller två.<br />
– Det är väl inte det bästa, men<br />
godiset vill jag inte skippa. När man är<br />
trött mot slutet av ett arbetspass piggar<br />
det upp, säger Mia.<br />
Ibland för trött<br />
Nu är trion framme vid hamnterminalen.<br />
Snabbt genom incheckningen där<br />
de visar sina id-kort och ombord till<br />
duschen och frukosten. Sedan väntar<br />
en tolv timmars arbetsdag, minst, men<br />
i morgon bitti när väckarklockan ringer<br />
skuttar Mia upp glad i hågen – och då<br />
tar hon kanske den långa rundan.<br />
Men det kan hända att dagens promenadkompis<br />
Erica vänder andra sidan till<br />
och sover vidare.<br />
– Ibland är jag bara för trött för att<br />
stiga upp och promenera. Då prioriterar<br />
jag en extra timmes sömn, säger hon.<br />
Efter en rask morgonpromenad orkar man bättre med dagens arbete, säger<br />
från vänster Erika Sandström, Ann Svärd och Mia Rosenqvist-Isaksson som<br />
är arbetskamrater i taxfreebutiken ombord på Viking Lines Cinderella.<br />
Ska springa maraton<br />
Stig Pernell, intendent på Cinderella,<br />
tycker att personalen har goda<br />
möjligheter att ägna sig åt friskvård<br />
under tiden ombord. Fartyget har två<br />
gym och det går att spela till exempel<br />
innebandy och badminton på bildäck.<br />
Det finns också tid att slinka i land<br />
för en joggingtur eller en promenad<br />
både i Mariehamn och i Stockholm.<br />
Rederiet Viking Line bidrar årligen<br />
med en viss summa som är öronmärkt<br />
för friskvård och som fartyget<br />
får disponera som man vill. På Cinderella<br />
har man bland annat anlitat en<br />
viktväktare och ovan nämnda Karl<br />
Urban Boväng som personlig tränare.<br />
Besöken hos honom är gratis.<br />
– Hittills har 160 anställda av 400<br />
ordinarie anställda besökt honom<br />
och många som aldrig satt sin fot på<br />
ett gym har kommit igång. Han ger<br />
också råd om övrig träning och om<br />
lämplig kost, säger Pernell.<br />
En massör finns ombord två gånger<br />
i veckan men de besöken bekostar<br />
var och en själv. De som bor på Åland<br />
kan simma i Mariebad för subventionerat<br />
pris (1,50 euro), när de är lediga.<br />
De som bor i Sverige kan träna gratis<br />
på Svenska sjöfartsklubben.<br />
– Möjligheterna finns, men sist och<br />
slutligen är det upp till var och en vad<br />
man gör och inte gör. Men de goda<br />
vanorna sprider sig. De som motionerar<br />
och mår bra blir förebilder för<br />
andra, säger Stig Pernell, som själv är<br />
med i Cinderella Running Team där<br />
deltagarna siktar på att genomföra ett<br />
maratonlopp. <br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 9
10 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Blandad hälsokompott<br />
ombord på Birka Trader<br />
Ombord finns hela skalan – från dem som motionerar dagligen<br />
till dem som aldrig gör det. Det säger befälhavaren Kjell Nordin om<br />
sin besättning på lastfartyget Birka Trader. – Men vi har det vi<br />
behöver ombord för att hålla oss i form, säger han.<br />
Birka Trader är ett av fartygen i<br />
Birka Cargos flotta. Tolv man ingår i<br />
besättningen och fartyget går mellan<br />
hamnar som Raumo, Kotka och Helsingfors<br />
i Finland och Hull, Antwerpen<br />
och Amsterdam i England och på<br />
kontinenten.<br />
I lasten har man mest papper på väg<br />
söderut och ”allt möjligt” på väg mot<br />
Finland igen. I mitten av november<br />
körde Birka Trader en last bilar från<br />
kontinenten till St Petersburg.<br />
Är Birka Trader ett sportigt fartyg?<br />
– Mitt i raden. En del är flitiga i<br />
vårt gym, som är välutrustat med<br />
bland annat pingisbord, löpband och<br />
roddmaskin, medan andra aldrig går<br />
dit, säger Kjell Nordin som är befälhavare<br />
ombord.<br />
Tjatar inte<br />
Han är ingen befälhavare som driver<br />
på sina medarbetare att motionera<br />
tExt hElENa forsgård<br />
mer – det är upp till var och en. Han<br />
tror inte att det hjälper att tjata på<br />
dem som inget gör och de redan frälsta<br />
klarar sig ändå.<br />
– Men ibland har rederikoncernen<br />
interna motionskampanjer och ibland<br />
har sjömanspensionskassan någon<br />
drive. Besättningsmännen sporrar<br />
också varandra. Det har också hänt att<br />
vi haft någon i besättningen som varit<br />
personlig tränare och har kunnat instruera<br />
de andra, säger Kjell Nordin.<br />
Hamntiderna är så pass korta och intensiva<br />
att man inte hinner motionera<br />
i land. Dessutom är hamnområden<br />
numera så ingärdade att det är besvärligt<br />
att lämna dem.<br />
– Men ombord har vi sådana arbetstider<br />
att man bra hinner besöka gymmet<br />
– om man vill, säger Nordin som<br />
själv går dit ibland.<br />
Ett rökrum<br />
Ombord är rökning tillåten i ett av<br />
dagrummen där man satsat på bättre<br />
ventilation. I övrigt är rökning förbjuden<br />
inomhus.<br />
– Jag slutade själv röka för fem år<br />
sedan, det var ingen som uppmanade<br />
mig men jag tyckte att det fick vara<br />
nog, säger Nordin.<br />
Han har jobbat till sjöss cirka 30 år<br />
och säger att attityden till friskvård<br />
och hälsa förändrats mycket på senare<br />
år. Folk har blivit mer medvetna och<br />
bryr sig mer om kost och motion.<br />
– Av alla 24 som jobbar ombord i de<br />
två vakterna är det väl sex som röker<br />
och kanske lika många som aldrig<br />
motionerar. Det är hyfsade siffror<br />
och vi har inte speciellt hög sjukfrånvaro.<br />
Vi har inte heller haft några<br />
allvarligare olyckstillbud, säger Kjell<br />
Nordin. <br />
Foto: Birka Cargo<br />
Arbetet i taxfreeburtiken tar speciellt på axlar och rygg. Ann Svärd och Mia Rosenqvist-Isaksson<br />
försöker motarbeta de negativa effekterna med regelbundna besök i gymmet på Cinderella.<br />
HÄLSA OMBORD<br />
Redare kan sporra men inte tvinga<br />
tExt hElENa forsgård<br />
Rederierna har fattat hälsogaloppen – det lönar sig i längden att<br />
satsa på olika hälsofrämjande åtgärder för de anställda.<br />
Men som arbetsgivare kan man enbart sporra och uppmuntra,<br />
man kan inte tvinga någon att leva på ett visst sätt.<br />
Foto: Helena Forsgård<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 11
12 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Mikaela Björkolm är sjöpersonalchef vid<br />
Viking Line. Hon säger att man på olika<br />
sätt försöker underlätta för sjöfolket att<br />
motionera och hålla sig i god form.<br />
Varje fartyg i Viking-flottan får exempelvis<br />
en summa pengar årligen som<br />
öronmärkts för friskvård och den räknas<br />
ut enligt antalet anställda. Varje fartyg<br />
får sedan disponera friskvårdspotten som<br />
man önskar. En del fartyg har satsat på att<br />
anlita en viktväktarkonsulent medan andra<br />
sponsrar besök hos en massör eller personlig<br />
tränare – bland en del annat. Dessutom<br />
finns välutrustade gym ombord.<br />
Rederiet ser givetvis<br />
nyttan i att ha en så frisk<br />
besättning som möjligt.<br />
Varje sjukfrånvaro kostar<br />
och leder till att personalpusslet<br />
måste läggas om.<br />
Hög sjukfrånvaro<br />
Rederiet ser givetvis nyttan i att ha en så<br />
frisk besättning som möjligt. Varje sjukfrånvaro<br />
kostar och leder till att personalpusslet<br />
måste läggas om.<br />
– Sjukfrånvaron ombord är hög. Den är<br />
något lägre på våra svenskflaggade fartyg än<br />
på fartygen under finländsk flagg och det<br />
har med åldersstrukturen att göra. Medelåldern<br />
är lägre på fartygen under svensk flagg,<br />
säger Mikael Björkholm.<br />
Tröskeln för att åka på jobb om du känner<br />
dig krasslig är högre för sjöfolk än<br />
för landanställda – det är en orsak till att<br />
antalet sjukdagar blir högt. En landanställd<br />
kan lättare gå hem under dagens lopp om<br />
sjukdomen förvärras. En sjöman kan ha tio<br />
dagars jobb framför sig med långa arbetsdagar<br />
och kanske långa resor till och från<br />
jobbet.<br />
– Det är också tufft att komma tillbaka<br />
efter en längre sjukfrånvaro och veta att<br />
man ska jobba ett långt pass med långa<br />
arbetsdagar, säger Björkholm.<br />
Deltidssjukskrivning kan vara en mjukare<br />
möjlighet för några att återvända till<br />
arbetslivet men det leder till ”ett väldigt<br />
pusslande” för rederiet eftersom en person,<br />
som inte jobbar en hel vakt, kommer i otakt<br />
med avlösningssystemet.<br />
En annan möjlighet kan vara att omplacera<br />
personen eller att försöka variera<br />
arbetsuppgifterna ombord, till exempel om<br />
en person varit sjukskriven för förslitningsskador<br />
som kan ha uppstått av för ensidiga<br />
rörelser i jobbet.<br />
Foto: Erica Norman<br />
Arbete ombord innebär ofta svåra fysiska arbetsmoment och tunga lyft. Det<br />
gäller för redarna att redan vi planering av nya fartyg försöka bygga bort<br />
hälsofällor och för den enskilda arbetstagaren att hålla sig i god fysisk form.<br />
Foto: Erica Norman Foto: Erica Norman<br />
Olika kampanjer<br />
Eva Mikkola-Karlström är vice vd vid<br />
Godby Shipping som har sju lastfartyg i sin<br />
flotta. När de fyra nyaste fartygen byggdes<br />
planerade man in gym med utrustning för<br />
både styrke- och konditionsträning. På de<br />
äldre fartygen har man klämt in någon form<br />
av utrustning i något lämpligt prång.<br />
Rederiet har med olika kampanjer försökt<br />
få igång motionerandet ombord. Man får<br />
poäng för olika aktiviteter och det fartyg<br />
som får flest poäng får en summa pengar att<br />
köpa något motionsrelaterat för. Just nu och<br />
till årets slut pågår en cykelkampanj.<br />
– I dag vet alla att det är bra att motionera<br />
regelbundet och att äta hälsosamt. Men det<br />
är en annan sak att få alla att göra det. Vi<br />
på rederiet kan inte tvinga våra anställda<br />
att ta ansvar för sin personliga hälsa, det är<br />
sist och slutligen upp till var och en att ta<br />
det ansvaret, säger Eva Mikkola-Karlström.<br />
Rederiet har också tagit fram direktiv för<br />
mathållningen ombord. I direktiven står det<br />
bland annat att halvfabrikat ska undvikas,<br />
matbröd bakas ombord, socker-, salt- och<br />
fettmängden ska minskas liksom utbudet av<br />
efterrätter och kaffebröd. Frukt däremot ska<br />
alltid finnas tillgängligt.<br />
Redan på ritbordet<br />
Henrik Lagerberg, ombudsman för Sjömansunionen<br />
på Åland, säger att unionen på<br />
olika sätt arbetar för att minska risken för<br />
olyckor och arbetsrelaterade skador och för<br />
att skapa så bra arbetsmiljöer som möjligt.<br />
Det kan handla om allt möjligt – till exempel<br />
att man inte väljer det tyngsta porslinet<br />
och de tyngsta borden som sliter på serveringspersonalens<br />
axlar och ryggar.<br />
– Vi har också talat för att fartygsarkitekter<br />
ska vara i kontakt med personalen när ett<br />
fartyg planeras för att undvika att man bygger<br />
in olika hälsofällor, säger Lagerberg.<br />
Unionen har också drivit på för att rederierna<br />
inte ska spara in på matkostnaderna;<br />
mindre pengar i matkassan kan leda till<br />
försämrad kvalitet.<br />
Låter främmande<br />
Överläkaren Stefan Arver föreslår i en<br />
annan artikel att rederierna kunde belöna<br />
dem som lever sunt med ett lönepåslag. Det<br />
förslaget vinner dock inget direkt gehör.<br />
– Det låter främmande i dagens läge. Hur<br />
ska den egna insatsen i så fall mätas och<br />
kontrolleras, säger Mikaela Björkholm.<br />
– Något sådant beslut ligger inte nära i<br />
tiden, säger Eva Mikkola-Karlström.<br />
– Tja, hur ska man reglera och mäta det?<br />
Vad händer om man blir sjuk en vecka och<br />
inte kan motionera som man förbundit sig<br />
till? Det kan bli väldigt knepigt i praktiken<br />
att få ett sådant system att fungera, funderar<br />
Henrik Lagerberg. <br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 13
DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL<br />
Sjömän arbetar längre<br />
Kassans verkställande direktör Helena<br />
Jaatinen är försiktig att dra en klar slutsats<br />
utgående från ovanstående siffror.<br />
– Men det verkar som om sjömännens<br />
hälsa har förbättrats, säger hon.<br />
Följer trenden<br />
I så fall följer sjömännen trenden för finländare<br />
i allmänhet. Livslängden ökar och<br />
enligt färsk statistik från fackcentralen<br />
FFC ligger den genomsnittliga pensionsåldern<br />
för alla arbetstagare mellan 59,5<br />
och 60 år, alltså något högre än för sjömännen.<br />
Sjömanspensionskassans siffror visar<br />
också att olika former av sjukdomar i<br />
rörelse- och stödorganen, det vill säga<br />
exempelvis ryggskador, är den största anledningen<br />
till att sjömän inte kan arbeta.<br />
Hela 40 procent av all sjukfrånvaro beror<br />
på sådana problem. Den näst största gruppen,<br />
18 procent, är mentala störningar. En<br />
orsak till det kan vara att många grupper<br />
ombord ofta får sin sömn störd. 16 procent<br />
av sjukfrånvaron beror på hjärt- och<br />
kärlsjukdomar.<br />
Helena Jaatinen säger att en enkel tolkning<br />
av statistiken tyder på att det är personer<br />
inom ekonomipersonalen ombord<br />
på passagerarfärjorna som lider störst risk<br />
för att bli långtidssjukskrivna och på sikt<br />
helt arbetsoförmögna – detta för att de går<br />
14 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
tExt hElENa forsgård<br />
Sjömanspensionskassan ansvarar för det lagstadgade<br />
pensionsskyddet för sjömän. Enligt kassans statistik för<br />
2000-talet har pensionsåldern i genomsnitt höjts från 55,1 år<br />
till 58,2 år på tio år – då räknar man både dem som går<br />
i ålderspension och de som får invalidpension.<br />
Foto:<br />
Erica Norman<br />
Ät bra, motionera regelbundet,<br />
sov ordentligt och fimpa<br />
för gott! Fyra "enkla" råd som<br />
får sjömän att vara friskare<br />
och ha förmågan att arbeta<br />
längre.<br />
och står mest hela tiden och ofta har ett<br />
tungt och ensidigt kroppsarbete.<br />
Projekt Kroppsålder<br />
Sjömanspensionskassan har tillsammans<br />
med andra aktörer drivit en del projekt för<br />
att öka medvetenheten bland sjömännen<br />
om hälsofrämjande åtgärder. TrimMare<br />
var ett treårigt projekt som avslutades<br />
2006 och som innehöll flera bitar. En var<br />
att förbättra arbetsmiljön, en annan att<br />
aktivera de enskilda att bättre sköta om<br />
sig själva.<br />
TrimMare följdes av projektet Kroppsålder<br />
som genomfördes på två fartyg<br />
– Mariella och Silja Serenade – och som<br />
riktade sig till kvinnor över 50 år.<br />
Kvinnorna gick igenom olika tester för<br />
att fastställa hälsostatus och utgående från<br />
resultaten fick de tips om kost och motion.<br />
Resultaten visade bland annat att många<br />
var överviktiga, led av stressymptom och<br />
hade problem med rygg, axlar och nacke.<br />
Dessutom var många rökare.<br />
Sjömanspensionskassan har givetvis ett<br />
stort intresse för att pensionsåldern ska<br />
höjas och framför allt för att antalet som<br />
går i invalidpension minskar.<br />
– Men vi kan inte ensamma genomföra<br />
många stora och kostsamma projekt utan<br />
att pensionspremien höjs och det vill vi<br />
undvika, säger man vid Sjömanspensionskassan.<br />
<br />
Sjömansservicebyrån<br />
satsar på arbetshälsa<br />
SSB har ett mångsidigt utbud av olika kurser för sjömän.<br />
I kalendern kan man hitta allt från hobby till arbetshälsa. Kurser om<br />
två, tre dagar ordnas i närheten av Helsingfors och Åbo. På Åland<br />
samarbetar man med Medis. Utöver kursprogrammet arrangeras<br />
tillsammans med olika rederier skräddarsydda kurser<br />
som fokuserar på arbetshälsan.<br />
Som bäst pågår en tredelad kurs<br />
som riktar sig till sjömän på ESL<br />
Shipping. Den första delen genomfördes<br />
i början av november på<br />
idrottscentret i Pajulahti. SSB<br />
har under 2000-talet deltagit i ett<br />
flertal projekt för att främja sjömäns<br />
arbetshälsa. Projektet TrimMare,<br />
som genomfördes i samarbete med<br />
Sjömanspensionskassan och Arbetshälsoinstitutets<br />
regionbyrå i Åbo,<br />
lyckades bäst på Viking Lines<br />
fartyg.<br />
År 2004 arrangerades i samarbete<br />
med Nestes rederi temadagar<br />
om rederi- och arbetshälsa. I de tre<br />
evenemangen deltog ca 150 sjömän.<br />
Evenemang i mindre skala har<br />
tExt & foto sjömaNssErvicEbyråN<br />
årligen arrangerats, såsom Arctia<br />
Shippings motionsdagar.<br />
Konceptet<br />
”Vardagskondition” fungerar<br />
Under de två senaste åren genomfördes<br />
i samarbete med Arbetshälsoinstitutets<br />
regionbyrå i Åbo och<br />
Tallink Silja Line det omfattande<br />
arbetshälsoprojektet Vardagskondition.<br />
Drygt 50 sjömän presterade<br />
strålande resultat under projektet<br />
som sträckte sig över ett år. Under<br />
ett tvådagars inledande evenemang<br />
kartlades deltagarnas utgångssituation<br />
och man följde med utvecklingen<br />
under den del av programmet<br />
som genomfördes på egen hand och<br />
under uppföljningsdagarna.<br />
Programmet för ESL Shipping<br />
planerades tillsammans med<br />
rederiet och det regionala arbetshälsoinstitutet.<br />
Under kurserna<br />
ges instruktioner om hälsosamma<br />
levnadsvanor, man får handledning i<br />
att upprätthålla arbetsförmågan och<br />
kostvanor och tillsammans utvecklar<br />
man teman för att orka i arbetet<br />
ombord.<br />
Enligt SSB:s erfarenheter kan<br />
sjömän påverka sin egen förmåga<br />
att orka i arbetet och förbättra sin<br />
arbetsförmåga. Man behöver bara<br />
möjlighet och motivation. SSB<br />
står för merparten av kostnaderna<br />
och alla kurser finns att läsa om på<br />
www.mepa.fi.<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 15
16 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
VIKINGS NYA VD<br />
Nya rutter kan bli<br />
aktuella i framtiden<br />
Rosella kan köra länge än på rutten Mariehamn–Kapellskär. Något<br />
nytt tonnage är inte aktuellt. Däremot kan nya rutter bli aktuella för de<br />
fartyg som blir ”lediga” när de planerade nybyggena sätts i trafik – till exempel<br />
St Petersburg är en het stad för framtida kryssningstrafik. Det säger Viking<br />
Lines vd Mikael Backman som snart firar ett år på den tunga posten.<br />
Han vill också stärka huvudkontoret i Mariehamn och flytta hit<br />
ledningstjänster som nu är stationerade utanför Åland.<br />
Mikael Backman, 44 år, flyttade<br />
in i vd-rummet i Viking Lines<br />
huvudkontor i Mariehamn i februari.<br />
Före det hade han jobbat jämsides<br />
med föregångaren, Nils-Erik<br />
Eklund, i nio månader.<br />
I rummet är allt från golv till tak<br />
nytt och skrivbordet står på en ny<br />
plats. Men det var inte Backman<br />
som krävde ny inredning, det var<br />
Eklunds förslag.<br />
- Han ville att det skulle synas att<br />
bolaget bytt vd, säger Backman.<br />
Det nya möblemanget i vd-rummet<br />
är en sak. I övrigt har Backman inte<br />
gått fram med någon stor kvast och<br />
röjt och förändrat. Några positioner<br />
på kontoret har slagits ihop och<br />
rekryteringen av Pavlos Ylinen som<br />
Boris Ekmans efterträdare som vice<br />
vd med ansvar för marknadsföring<br />
och försäljning var Backmans verk.<br />
– Men någon Viking-revolution<br />
behövs inte. Det här är ett välfungerande<br />
bolag som klarat sig i över 50<br />
år medan andra gått under.<br />
Överraskningsnamn<br />
Många blev överraskade när Mikael<br />
Backman utsågs till Viking Lines vd.<br />
tExt hElENa forsgård<br />
foto vikiNg liNE<br />
Det var första gången man valde<br />
någon utanför den innersta kretsen<br />
och Backman har inte ens arbetat i<br />
bolaget, däremot några år vid Silja<br />
Line. Han är född i Karis, har studerat<br />
till diplomingenjör i Helsingfors<br />
och läst International Business<br />
and Marketing i USA, närmare<br />
bestämt vid University of California<br />
Los Angeles. 1995 började han<br />
arbeta för Royal Caribbean Cruises<br />
Ltd där han senast var vice vd för<br />
den tekniska avdelningen och bosatt<br />
i Miami i Florida.<br />
– På ett sätt är jag överraskad över<br />
hur lika Royal Caribbean Cruises<br />
och Viking Line är, det är i stort<br />
samma problem och frågor som<br />
diskuteras.<br />
En skillnad finns dock. I USA är<br />
man gammal på ett jobb om man<br />
stannar längre än fem år. Många<br />
på Viking Line har varit med i flera<br />
decennier.<br />
– Det finns en stor lojalitet mot<br />
Viking Line bland de anställda<br />
och mycket kunskap. En av mina<br />
utmaningar blir att kombinera erfarenheten<br />
och lojaliteten med den<br />
entusiasm och förändringsvilja som<br />
de nya för med sig.<br />
En angelägen sak vad gäller personalen<br />
är att försöka kämpa emot<br />
viljan att gå i pension. Många är i<br />
samma ålder, men det är inte bra att<br />
de går i pension samtidigt.<br />
Viking Line är inget speciellt jämställt<br />
bolag när man ser till styrelse<br />
och ledande tjänster.<br />
– Jag är förvånad över läget och<br />
det kommer att ta många år att nå<br />
en jämnare fördelning. Men vi ska<br />
inte heller anställa män eller kvinnor,<br />
vi ska anställa de bästa, säger<br />
Backman.<br />
Nytt tonnage<br />
I slutet av oktober tecknade Viking<br />
Line ett intentionsavtal med varvet<br />
STX Finland om en ny passagerarfärja,<br />
som ska kunna drivas på<br />
flytande naturgas, till rutten Åbo-<br />
Åland–Stockholm. Avtalet innehöll<br />
även en option på ytterligare ett<br />
fartyg. Men miljöstöd från staten<br />
är ett villkor för att Viking Line<br />
ska fullfölja avtalet och än har man<br />
inte fått klartecken för stödet. Men<br />
Backman är optimistisk.<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 17
DNV as your preferred partner<br />
Behöver du förnya<br />
ditt certifi kat?<br />
Kontakta oss på telefonnummer<br />
+358 (0)18 532 296<br />
eller via vår hemsida<br />
www.maritimesafety.ax<br />
18 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
DNV has taken the leading role in making LNG<br />
propulsion safe and viable for vessels operating on<br />
LNG fuel. The first rules were developed by DNV<br />
and are likely to be implemented into IMO’s new<br />
rules for LNG propulsion, the IGF Code, by 2012.<br />
It is DNV’s intention to continue to be the primary<br />
mover concerning the technical safety of vessels<br />
operating with LNG propulsion; moreover DNV also<br />
intends to remain a preferred partner for advisory<br />
and operational matters.<br />
Det Norske Veritas Oy Ab<br />
Keilasatama 5, 02150 Espoo<br />
Aurakatu 18, <strong>2010</strong>0 Turku<br />
Wolffintie 36, 65200 Vaasa<br />
Alholmintie 72, 68600 Pietarsaari<br />
Hatanpään Valtatie 34 A, 33100 Tampere<br />
Norragatan 5, 22100 Mariehamn<br />
Tel: +358 9 681 691<br />
www.dnv.fi<br />
Julklappstips!<br />
Årskort på Eckerö Linjen<br />
Person (personligt) 54 €<br />
Buss & båt (personligt), gäller Stockholm/<br />
Uppsala–Grisslehamn–Eckerö v/v 108 € *<br />
Personbil 86 € *<br />
Årskorten är giltiga 1 år från inköpsdatum.<br />
* ) 50 % rabatt för aktieägare i Rederiaktiebolaget Eckerö.<br />
Bokning: tel. 28 000, 28 300. www.eckerolinjen.ax<br />
Stävar Viking Lines fartyg mot nya rutter i framtiden?<br />
– Nog blir det en ny färja, säger han.<br />
Rederiet har ritat och planerat och<br />
funderat på nybyggen i många år.<br />
Det var inte Backman som pressade<br />
på som ny och entusiastisk vd.<br />
– För egen del var det kanske väl<br />
tidigt att börja med nybyggen, men<br />
tajmingen i övrigt var den rätta,<br />
säger han.<br />
Enligt nuvarande tidtabell skall<br />
nybygget, om det blir av, sättas i<br />
trafik 2013. Den färja som då tas ur<br />
trafik behöver inte nödvändigtvis<br />
säljas. Andra rutter kan bli tänkbara,<br />
till exempel över Finska viken<br />
till Baltikum. Visserligen finns där<br />
många aktörer redan som kämpar<br />
om passagerarna men enligt Backman<br />
”finns det alltid plats för en bra<br />
produkt”.<br />
Sedan finns hela stora Ryssland<br />
med St Petersburg i spetsen där<br />
kryssningstrafiken ännu är i sin<br />
linda. En linje Stockholm–St Petersburg<br />
med stopp i Helsingfors kanske<br />
kan bli något för Viking Line i<br />
framtiden.<br />
Fler till Mariehamn<br />
Viking Line är ett viktigt bolag för<br />
hela Åland men hur åländskt är företaget<br />
och finns det en risk för att<br />
Åland sidsteppas i framtiden?<br />
– Rent marknadsmässigt är<br />
Viking Line en kameleont. På<br />
Åland är vi ett åländskt bolag, i<br />
Finland ett finländskt och i Sverige<br />
ett svenskt. Men Åland är en bra<br />
plats ”mitt i trafiken” för vårt huvudkontor.<br />
Det finns inga planer på<br />
att flytta det, tvärtom. I dag har vi<br />
personer på ledande poster stationerade<br />
utanför Åland. I framtiden<br />
vill jag gärna flytta dem till Mariehamn,<br />
det underlättar om vi finns<br />
på samma plats, säger Backman.<br />
Backman talar också för att utveckla<br />
Viking Lines verksamhet på Åland<br />
med hotell, busstrafik och resebyrå.<br />
Långlivade Rosella<br />
Däremot blir det ingen ny färja<br />
på rutten Mariehamn–Kapellskär,<br />
åtminstone inte inom överskådlig<br />
framtid. Rosella har många år<br />
framför sig ännu, hävdar Backman,<br />
och linjen är ingen vinstmaskin för<br />
rederiet.<br />
– Den rutten är en produkt som<br />
helt tappat sitt värde, den är ungefär<br />
som stadsbussen för ålänningarna.<br />
Backman vill se en året-runt-trafik<br />
på rutten som går enligt samma<br />
tidtabell alla dagar. Inget hoppande<br />
hit och dit från en tid till en annan<br />
som nu. Extra turer kan läggas in<br />
på sommaren, men de ska inte störa<br />
den fasta turlistan.<br />
En del retar sig på att Rosellas<br />
avgångstider under vardagarna<br />
tycks vara mer anpassade för<br />
svenska danskryssare än för åländska<br />
resenärer.<br />
– Rosella är både och – en färja<br />
för ruttrafik och en för kortkryssare<br />
– och båda behoven måste tillgodoses<br />
på bästa möjliga sätt. Om vi<br />
jagar bort kryssarna skulle det bland<br />
annat få konsekvenser för biljettpriset,<br />
säger Mikael Backman.<br />
Mer skratt?<br />
När Backman tillträdde sade han att<br />
han gärna hörde ”mer skratt i kryptan”<br />
som rederikontoret lär kallas<br />
ibland. Har det blivit så?<br />
– Jag vet inte men jag hoppas att<br />
de anställda tycker att det är roligt<br />
att arbeta här, säger han. <br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 19
20 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Det åländska maritima<br />
klustret – i dag och i morgon<br />
Sedan mitten av 1800-talet har Åland varit bas för det ledande<br />
maritima klustret i Östersjön. En isolerad ö, som vände nackdelen<br />
till sin fördel och skapade en handelssjöfart som blev inter-<br />
nationellt känd och erkänd. Ännu i dag utgör sjöfarten<br />
den enskilt viktigaste näringen på Åland.<br />
Med avstamp i historien har ÅSUB, på<br />
uppdrag av <strong>Ålands</strong> landskapsregeringen,<br />
studerat det åländska maritima klustret i<br />
dag och beskrivit vilken betydelse det har<br />
för det åländska samhället. Genom att<br />
skapa olika tänkbara scenarion ser man<br />
in i framtiden och spår konsekvenser av<br />
skilda händelser.<br />
Jordbruk- o skogsbruk, fiske<br />
Tillverkningsindustrin<br />
tExt Erica NormaN foto daNiEl ErikssoN<br />
Att sjöfarten är viktig<br />
för det åländska samhället<br />
vet de flesta, men<br />
den faktiska omfattningen<br />
av sjöfartens betydelse<br />
är nog inte lika<br />
känd. Om man jämför<br />
transportsektorn – där<br />
sjöfarten ingår – på Åland, i Sverige och<br />
Finland som andel av BNP, ser man att den<br />
åländska ekonomin till stor del bygger på<br />
transporter. I diagrammet nedan underskattas<br />
i själva verket sjöfarten på Åland,<br />
eftersom rederier ingår som en liten del<br />
i transportsektorn i Sverige och Finland,<br />
medan de på Åland utgör huvuddelen.<br />
De åländska, finska och svenska ekonomiernas branschstruktur år 2007 (andel av BNP)<br />
Byggverksamhet<br />
Handel samt hotell- och<br />
restaurang<br />
Transport, post och tele<br />
Bank-, försäkr.-, fastighet<br />
m.m.<br />
Samhälls- och personliga tj.<br />
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45<br />
Åland Finland Sveriga<br />
Källa: ÅSUB, Statistiska Centralbyrån och Statistikcentralen<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 21
Den handelsflotta som är i åländsk ägo har<br />
visserligen minskat kraftigt under senaste<br />
årtionden, men det finns fortfarande en<br />
betydande del som bidrar till det åländska<br />
samhällets välstånd. I början av år <strong>2010</strong><br />
ägdes och/eller drevs 67 större fartyg med<br />
hjälp av åländsk shipping- kompetens,<br />
med ett sammanlagt tonnage på drygt 1,2<br />
miljoner BT. Det innebär att det faktiska<br />
antalet fartyg med Åland som hemmabas<br />
har ökat de senaste årtiondena, till följd<br />
av att utomstående ägare har valt att lägga<br />
dotterbolag på Åland för att ta tillvara den<br />
åländska kompetensen inom området.<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens marknader<br />
Den åländska sjöfartens<br />
totala (inklusive fartyg<br />
som är flaggade i annat<br />
land och managementfartyg)bruttoförsäljning<br />
uppgår till 872<br />
miljoner euro, fördelat<br />
på färjetrafik med 645<br />
miljoner euro och på<br />
fraktfart med 227 miljoner<br />
euro.<br />
Sysselsättningen inom den åländska shippingsektorn 2009<br />
Anställnings- Antal anställda De anställdas geografiska fördelning<br />
kategori<br />
Pass. Frakt Åland Finland Sverige Övr. EU/världen<br />
Landanställda 1 073 70 484 275 294 90<br />
Ombordanställda 3 640 1 330 1005 2 978 526 461<br />
Totalt 4 713 1400 1 489 3 253 820 551<br />
Källa: Rederier och berörda företag<br />
De finska och svenska marknaderna dominerar<br />
med 90 procent för den åländska<br />
passagerartrafiken medan 70 procent av<br />
lastfartygens, inklusive oljetransporter,<br />
intjäning kommer från marknader utanför<br />
Åland, Finland och Sverige. Lastfarten<br />
är till sin karaktär mer diversifierad med<br />
olika frakttyper och ett nätverk av rutter<br />
som är betydligt mer omfattande än<br />
passagerartrafikens. Ser man totalt på<br />
sjöfartens marknader är Sverige, Finland<br />
och Åland med 76 procent de mest betydelsefulla.<br />
Den åländska shippingens<br />
huvudmarknader, geografisk<br />
fördelning 2009<br />
Majoritet anställda i Finland<br />
Den sjöfart som har Åland som bas har<br />
visat en positiv utveckling avseende antalet<br />
fartyg, tonnage och intäkter – tack vare<br />
etableringen av dotterbolag och managementbolag<br />
på Åland. Det här avspeglas<br />
självklart även i utvecklingen av antalet<br />
Den åländska shippingsektorns inköp (varor och tjänster exkl. fartygsinvesteringar) 2009<br />
Inköpsvolym Geografisk fördelning av de löpande inköpen (ca milj. €)<br />
Typ av sjöfart (ca milj. €) Åland Finland Sverige övr. EU övr. världen<br />
Färjetrafik, 505 104 205 130 60 6<br />
kryssningar<br />
Frakt (inkl. 85 13 19 7 36 10<br />
oljetransporter)<br />
Totalt 590 117 224 137 96 16<br />
Anm.: I inköpen från Åland ingår även inköp från åländska dotterbolag utanför Åland.<br />
Källa: Rederier och övriga berörda företag.<br />
anställda inom rederisektorn, som under<br />
det senaste decenniet har stigit från drygt<br />
4 000 till drygt 6 000 personer. I absoluta<br />
tal är majoriteten av de anställda inom rederisektorn<br />
bosatta i Finland, 53 procent.<br />
De som är bosatta på Åland utgör 24<br />
procent och de i Sverige 14 procent.<br />
22 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 23<br />
Övr. världen<br />
7%<br />
övr. EU<br />
17%<br />
Sverige<br />
31%<br />
Åland<br />
4%<br />
Finland<br />
41%
Med tanke på att arbetsmarknaden på<br />
Åland är liten, totalt är cirka<br />
13 600 personer sysselsatta, innebär det<br />
att arbetsplatserna på rederier står för cirka<br />
11 procent av ålänningarnas sysselsättning.<br />
Det är intressant att notera att när<br />
sjöfartsklustret har utökat sina anställda så<br />
har det skett utanför Åland, eftersom de<br />
anställda som bor på Åland nästan i stort<br />
sett har varit oförändrat sedan slutet av<br />
1990-talet.<br />
Rederiernas inköp<br />
Rederierna har inte enbart stor betydelse<br />
för antalet sysselsatta och deras inkomster<br />
på Åland, utan man bidrar också med<br />
intäkter till näringslivet som inköpare av<br />
tjänster och produkter. I stort kan man indela<br />
rederiernas inköp i fyra olika grupper.<br />
24 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
1. Proviantering/catering och<br />
övriga passagerarrelaterade inköp<br />
2. Bunker, underhåll och varv/<br />
nybyggen<br />
3. Finansiella-, juridiska-, och<br />
försäkringstjänster<br />
4. Övriga tjänste- och varuinköp<br />
Totalt köper rederierna varor och tjänster<br />
på Åland för 117 miljoner euro, medan<br />
473 miljoner euro hamnar utanför Åland.<br />
Totalt omsätter det åländska näringslivet<br />
1,6 miljarder euro, vilket innebär att rederiernas<br />
efterfrågan står för cirka 8 procent<br />
av bruttoförsäljningen inom det åländska<br />
näringslivet.<br />
Enligt rederiernas egen uppskattning<br />
köper man från ett 40-tal åländska företag<br />
med en sammanlagd sysselsättning på<br />
cirka 1 200 anställda, allt från försäkring,<br />
och taxfreeprodukter till maskiner.<br />
Finland är vinnaren<br />
Effekterna på den åländska ekonomin är<br />
enbart positiva men det står ändå klart att<br />
den ekonomiska tyngdpunkten avseende<br />
marknader, omsättning, löpande inköp,<br />
löneutbetalningar och sysselsättning ligger<br />
utanför Åland. Av de anställda är 75<br />
procent bosatta utanför Åland, inköpen<br />
sker till över 80 procent från företag utanför<br />
Åland och över 95 procent av försäljningen<br />
sker på marknader utanför Åland.<br />
Det här betyder att det åländska sjöklustrets<br />
positiva ekonomiska<br />
effekter även åtnjuts av andra regioner.<br />
Av det totala antalet arbetsplatser inom<br />
sjöklustret på cirka 6 100 är 4 600 bosatta<br />
utanför Åland.<br />
Den finska ekonomin är vinnaren i<br />
absoluta tal på den åländska sjöfarten.<br />
Av klustrets anställda är cirka 50 procent<br />
bosatta i Finland, 55 procent av de utbetalade<br />
lönerna går till finska arbetstagare<br />
och cirka 40 procent av inköpen sker från<br />
finska företag. Och därtill kommer ytterligare<br />
investeringar i de finska varven.<br />
Tänkbar utveckling<br />
För att försöka förstå hur den åländska<br />
sjöfarten kan utvecklas i framtiden, har<br />
ÅSUB konstruerat fem<br />
alternativa scenarion för<br />
det kommande decenniets<br />
utveckling:<br />
A. Kraftigt växande<br />
passagerarmängder i<br />
Östersjön.<br />
B. Stark tillväxt i efter<br />
frågan på sjötransporter<br />
av gods.<br />
C. Det av EU sanktio-<br />
nerade systemet med<br />
stöd för bemanings-<br />
kostnader försvinner.<br />
D. Kraftigt stigande<br />
kostnader för fartygsbunker<br />
(IMO-beslut<br />
om dyrare lågsvavliga<br />
bränslen).<br />
E. Skatteundantaget<br />
och därmed också<br />
ombordföräljning av<br />
taxfreevaroro.<br />
Med hjälp av en modell<br />
har man analyserat de<br />
olika utfallen för den<br />
åländska ekonomin.<br />
Analysen visar att<br />
Scenarioutfall för olika delar av ekonomi och samhälle<br />
scenarierna A och B ger de mest positiva<br />
effekterna på den åländska ekonomin.<br />
Motsatsen är scenarierna D och E, medan<br />
scenario C ger ett blandat resultat för<br />
utvecklingen. <strong>Sjöfart</strong>en gynnas av lägre<br />
löner medan antalet anställda på Åland<br />
troligtvis skulle minska till förmån för<br />
anställda från låglöneländer.<br />
<strong>Sjöfart</strong>en är avgörande<br />
ÅSUB fastslår att den åländska sjöfarten<br />
är av avgörande betydelse för landskapets<br />
ekonomi, i dag och i framtiden. Det maritima<br />
klustret skapar arbeten och ger stora<br />
inkomster till samhälle och näringsliv.<br />
Det har även byggt upp den infrastrukturella<br />
bas som bär Åland, tillika den<br />
finansiella service som finns i landskapet.<br />
Rapporten är nu levererad till Landskapsregeringen<br />
som kommer att använda<br />
resultaten som grund för att skapa<br />
en sjöfartspolitikanpassad till åländska<br />
förhållanden.<br />
Färjsektorn Fraktsektorn Landnäringar Hushåll LR Kommuner<br />
Marknadstillväxt,<br />
passagerarsjöfart (A)<br />
+++ ++ ++ ++ + ++<br />
Marknadstillväxt,<br />
fraktsjöfart (B)<br />
Lönesubventionerna<br />
+ +++ + ++ + +<br />
bort – högre priser,<br />
samma löner och<br />
personal (C1)<br />
Lönesubventionerna<br />
-- -- -- -- - -<br />
bort – lägre löner och<br />
samma personal (C2)<br />
Lönesubventionerna<br />
- - - + (+/-) (+/-)<br />
bort – lägre löner och<br />
utomnordisk personal (C3)<br />
++ + (+/-) - - - ---<br />
Högre<br />
bunkerkostnader (D)<br />
Taxfree-<br />
- - (+/-) - - - - - - -<br />
försäljningen<br />
avskaffas (E)<br />
- - - - - - - - - - - - - - - - -<br />
Teckenförklaring: Starkt positivt +++, positivt ++, svagt positivt +. Extremt negativt - - - -, starkt negativt - - -, negativt - -,<br />
svagt negativt -, neutralt (+/-)<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 25
Att bedriva sjöfart är riskfyllt. Förlust av fartyg kan bli förödande för<br />
ett rederi, om det inte har tillräcklig försäkringstäckning.<br />
På mäklarens marknad<br />
är alla risker försäkringsbara<br />
26 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
tExt aNN-sofi suNd<br />
Foto: The Swedish Club<br />
Där försäkringsbolagen ser risker, försöker försäkringsmäklaren<br />
hitta möjligheter. I en allt mer selektiv marknad får mäklaren en mer<br />
framträdande roll. Fairwater Marine är försäkringsmäklare med<br />
målsättning att lotsa sin kund till en optimal försäkringslösning,<br />
oberoende riskens svårighetsgrad.<br />
– Det är väldigt lätt att ha en åsikt om<br />
försäkring, men det är få som kan försäkringar<br />
så att de begriper helheten.<br />
Så svarar en försäkringsmäklare med<br />
yrkesstolthet på frågan varför vi behöver<br />
mäklare. Jan Risinger, vd för Fairwater<br />
Marine AB, har 25 års erfarenhet av sjöförsäkringar,<br />
varav 17 år som mäklare. På<br />
företagets kontor i Stockholm, Göteborg<br />
och Helsingfors sitter ett team på totalt<br />
tio personer. Den samlade expertis de<br />
kan erbjuda har bland annat nautisk och<br />
juridisk kompetens samt erfarenhet från<br />
P&I-klubbar och försäkringsbolag.<br />
Omkring 500 fartyg är i dagsläget<br />
försäkrade genom Fairwater Marine, som<br />
är helt specialiserade på marinförsäkring.<br />
Merparten av affärerna är redarförsäkringar,<br />
men befraktare finns också bland<br />
kunderna. Numera utfärdar mäklarna alla<br />
dokument och fakturerar försäkringspremier.<br />
Vilken omfattning deras uppdrag<br />
ska ha bestämmer kunden, allt från ren<br />
upphandlingskonsultation till att fungera<br />
som en extern försäkringsavdelning som<br />
sköter skadehantering.<br />
Traditionsbrott<br />
Försäkringsmäklare gjorde sitt intåg<br />
på den svenska marknaden i början av<br />
1990-talet, och några år snare etablerade<br />
de sig på den finska marknaden. Ur ett<br />
internationellt perspektiv är våra mäklarmarknader<br />
således relativt unga. I dag förmedlas<br />
uppskattningsvis omkring hälften<br />
av alla kaskoförsäkringar på den svenska<br />
marknaden genom mäklare, i Finland rör<br />
det sig om drygt en tredjedel. Det finns<br />
alltså ännu mark att erövra för mäklare.<br />
Försäkringsbolagen i Sverige och<br />
Finland har av tradition tecknat 100<br />
procent av kaskorisken, medan underwriters<br />
på den internationella marknaden<br />
normalt tecknar andelar i en risk. Enligt<br />
Jan Risinger har också de svenska och<br />
finska försäkringsbolagen de senaste åren<br />
övergått allt mer till så kallad co-assurans,<br />
där vanligen tre till fem olika försäkringsbolag<br />
tecknar en andel i ett fartygs<br />
kaskorisk. Då behövs mäklare som kan<br />
organisera placeringen, och det öppnar<br />
för fler mäklaraffärer.<br />
Men det är givetvis inte som organisatör<br />
mäklaren fyller sin funktion på marknaden.<br />
Det är stora ekonomiska värden som<br />
rör sig inom shipping och komplicerade<br />
risker som behöver finansieras externt, utanför<br />
rederiet. Kostnadseffektivitet är en<br />
ledstjärna inom sjöfartsindustrin och ett<br />
Har du en<br />
mäklare<br />
så har du<br />
en bundsförvant<br />
som<br />
dessutom<br />
enligt lag<br />
alltid måste<br />
se till ditt<br />
intresse.<br />
honnörsord för mäklaren i jakten på den<br />
mest optimala försäkringslösningen.<br />
Mäklaren jobbar för kunden<br />
Mäklarens uppgift är att göra en analys av<br />
kundens försäkringsbehov för att kunna<br />
sammanställa ett adekvat underlag för<br />
upphandling.<br />
– Vi ska vara så nära kunden att vi<br />
begriper försäkringsbehovet. Beroende<br />
på allt ifrån typ av fartyg, trade och vilka<br />
kontrakt som ingås har kunden kanske<br />
vissa speciella försäkringsbehov som inte<br />
täcks av standardvillkor, förklarar Jan<br />
Risinger och nämner bland annat<br />
specialistfartyg med seismisk utrustning<br />
som hyrs ut till offshore-industrin.<br />
Mäklaren gör systematiska jämförelser<br />
av olika marknader, aktörer, villkor och<br />
priser, så kallad benchmarking. Den ligger<br />
till grund för förhandlingar med utvalda<br />
försäkringsgivare för att få fram ett urval<br />
med bästa möjliga villkor som sedan presenteras<br />
för kunden.<br />
– Som ensam kund står du dig rätt slätt<br />
mot ett försäkringsbolag vars uppgift är<br />
att göra så mycket vinst som möjligt. Ska<br />
du sätta dig ner och förhandla villkor och<br />
premier, så har du inget att jämföra det<br />
mot.<br />
Fristående och oberoende<br />
Jan Risinger förklarar sin roll som oberoende<br />
mäklare, en profession reglerad i<br />
lag och övervakad av Finansinspektionen<br />
i Sverige och Försäkringsinspektionen i<br />
Finland.<br />
– Har du en mäklare så har du en<br />
bundsförvant som dessutom enligt lag<br />
alltid måste se till ditt intresse. Vi får inte<br />
ställa oss på försäkringsbolagens sida, då<br />
blir vi ju ombud.<br />
Även om mäklare är oberoende av försäkringsbolagen,<br />
är de också måna om sin<br />
goda relation till dem. Försäkring bygger<br />
på förtroende, och det gäller genom hela<br />
kedjan där mäklaren är en länk.<br />
– Om försäkringsgivaren inte känner<br />
kunden, så är mäklaren en garant för<br />
att adekvat information kommer in till<br />
försäkringsbolaget. De kan lita på det<br />
material vi presenterar. Vi vill att försäkringsgivare<br />
ska vara kvar och har ett<br />
intresse av att se vår relation med marknaden<br />
långsiktigt, säger Jan Risinger.<br />
Trender i tiden<br />
Som på alla marknader, så kan man urskilja<br />
vissa trender också på försäkrings-<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 27
A unique combination of customised service<br />
and financial strength<br />
www.ukpandi.com<br />
Helsingfors: Jan Forstén +358 50 345 9170<br />
Mariehamn: Olli Kytö +358 18 29 000<br />
Driving sustainability<br />
for a safer world.<br />
How do you create a truly sustainable future for the marine industry?<br />
For us, it’s all about seeing the big picture. We offer intelligent,<br />
balanced advice that will help you meet your operational and<br />
commercial challenges as well as environmental and regulatory<br />
obligations. So you can trust us to make yours a safer, more<br />
productive and better performing business, as well as a greener one.<br />
Learn more about our global network –<br />
go to www.lr.org/marine<br />
Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group.<br />
Lloyd’s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.<br />
COL4642_LR_Sustain_175x120_250logo_ad.indd 1 8/19/10 12:30 PM<br />
28 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Mäklarens roll har förändrats från att vara en ren upphandlingskonsult och<br />
brevlåda till att idag även sköta skadehantering, om kunden så önskar.<br />
marknaden. Den nordiska försäkringsmarknaden<br />
har genomgått en<br />
strukturomvandling de senaste tio<br />
åren, med fler fusioner och namnbyten<br />
än vad en oinvigd förmår<br />
hålla reda på. Bolag har gått in och<br />
ut ur marknaden, återuppstått under<br />
andra namn och expanderat över<br />
gränserna. Summan av det hela är<br />
färre men större försäkringsbolag<br />
och samtidigt kommer nya aktörer,<br />
som utländska agenturer, in på<br />
marknaden.<br />
– Den nordiska försäkringsmarknaden<br />
är en oerhört konkurrenskraftig<br />
marknad och de nordiska<br />
redarna har det väl förspänt med<br />
antalet försäkringsbolag, jämfört<br />
med till exempel grekiska redare,<br />
säger Jan Risinger.<br />
Samtidigt har han noterat en ökad<br />
selektivitet på marknaden. Attraktivt<br />
tonnage i åldern 0–15 år med<br />
god skadestatistik är lätt att placera.<br />
Men äldre fartyg, speciellt de med<br />
dålig skadestatistik, och mer udda<br />
fartyg och risker är långt svårare.<br />
– Man är oerhört selektiv och vi<br />
har sett kunder som hamnat i för-<br />
säkringsnöd då försäkringsgivaren<br />
man haft i 20 år inte vill vara med<br />
längre. Då måste man hitta något<br />
utanför de normala placeringsvägarna.<br />
London sätter pris på risk<br />
Jan Risinger pekar också på en<br />
likriktning i den typ av försäkringsaffärer<br />
försäkringsbolagen är villiga<br />
att acceptera. Risken blir mer styrande<br />
än kundrelationen. Orsaken<br />
är bolagens interna guidelines.<br />
– Det är inte direkt kritik mot<br />
marknaden, men jag tycker att alla<br />
försäkringsgivare koncentrerar sig<br />
på ungefär samma sak, man plöjer i<br />
samma fåra. Är det så att risken inte<br />
finns i produktkatalogen, då är det<br />
svårt att få in den på ett lokalt bolag.<br />
I London räknar man ut ett pris,<br />
medan det i Skandinavien är risken<br />
som bedöms och när den inte ryms<br />
inom ramarna vill man inte teckna<br />
den.<br />
Det sägs att på Lloyd´s försäkringsmarknad<br />
är allting försäkringsbart.<br />
Det är också hit som Fairwater<br />
Marine vänder sig med mer udda<br />
Foto: The Swedish Club<br />
risker, eller överhuvudtaget risker<br />
som den nordiska marknaden inte<br />
accepterar. Villkoren kanske inte<br />
blir exakt de man vill ha, men man<br />
hittar en lösning. Och det är just<br />
det en försäkringsmäklare måste<br />
göra.<br />
– Medan ett försäkringsbolag<br />
kan säga "nej, tyvärr, vi är inte<br />
intresserade", kan ju vi aldrig fela<br />
att fixa en försäkring för en kund,<br />
säger Jan Risinger.<br />
Foto: Ann-Sofi Sund<br />
Jan Risinger, till höger, för befälet över<br />
Fairwater Marine AB. I trappan Sara Båth,<br />
operativ chef, och Nicklas Holmberg,<br />
auktoriserad försäkringsmäklare.<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 29
KROPPSKONST<br />
med uråldriga anor<br />
tExt & foto hE<strong>Nr</strong>ik byrN<br />
Sjömän var de första vita att smycka sig med tatueringar.<br />
I dag är det ett globalt fenomen även bland landkrabbor.<br />
Ett urval av traditionella sjömanstatueringar från mitten av förra<br />
seklet av den berömde dansk/nordiske tatueraren, Tato Jack.<br />
Ordet ”tattoo” kommer från Polynesiens<br />
”tatau” och betyder ”öppet sår”. Då<br />
den brittiska kaptenen Cook på skeppet<br />
Endeavour gick i land på Cooköarna år<br />
1773 – och som han senare blygsamt gav<br />
sitt eget namn – fann han människor med<br />
detaljerade och konstnärliga ”tataus”.<br />
Cooköarna har i 1700 år varit befolkat av<br />
maorier, där tatueringar – ända från häl<br />
till hjässa – var en del av kulturen. Ju fler<br />
desto bättre, och de mest tatuerade var<br />
ofta prästerna.<br />
Tatuerade med urin och krut<br />
En del sjömän ville pröva på de exotiska<br />
uttrycken och därefter spred sig tatueringarna<br />
över resten av världen med seglarna.<br />
Själva tatueringen skedde ofta till<br />
sjöss och med hjälp av segelmakarens spetsiga<br />
nål, som med urin och krut skapade<br />
outslitliga tatueringar under huden.<br />
Ombord på skeppen var tatueringar en<br />
inskription av stolthet, en deklaration om<br />
trohet och en kungörelse av våghalsighet<br />
som inbjöd likasinnade till en allians. Men<br />
på land, där sjömännen var en minoritet,<br />
blev de tatuerade betraktade som våghalsar<br />
och, i värsta fall, hamnbusar.<br />
Tatuering en synd<br />
Då de första kristna missionärerna kom<br />
till Cooköarna hämtade de med sig många<br />
sjukdomar, och maorierna drabbades<br />
av massdöd. De dog för att de inte var<br />
troende, berättade missionärerna för dem<br />
som överlevde.<br />
I den kristna kulturen som småningom<br />
etablerades på öarna var det en synd att tatuera<br />
kroppen, för den är en Guds symbol<br />
som inte ska röras vid. Det stiftades också<br />
en lag mot tatueringar.<br />
Internationellt blev tatueringar sammankopplade<br />
samman med en machokultur,<br />
oftast en antisocial handling och<br />
självmisshandel som bäraren gjort. De var<br />
i synnerhet populära hos band, i fängelser<br />
och i manliga sällskap.<br />
Det är stick i stäv mot tatueringskonstens<br />
plats i det traditionella samfundet på<br />
Cooköarna, där konstarten har en ärofylld<br />
plats.<br />
En ny generation av tatueringar har<br />
igen accepterats av befolkningen. I hjärtat<br />
av Polynesien, på Cooköarna, finns det i<br />
dag nästan lika många tatuerare som<br />
En segelfartygs-entusiast.<br />
Stormy Kara har jobbat<br />
som tatuerare i många år<br />
och har gått i lära hos sin<br />
farbror, Tetini Pekepo, som<br />
fortfarande är en kändis på<br />
Cooköarna efter att tatuerat<br />
kunder i 50 år. Nu är han<br />
pensionerad och Stormy<br />
har fortsatt hans arbete och<br />
tagit över affären i centrum<br />
av huvudstaden Avarua.<br />
souvenirbutiker. Nu har dom blomstrat<br />
upp igen och blivit chict runtom i världen.<br />
Moderna tatueringar har brutit med<br />
den ursprungliga stilen och uppvisar all<br />
världens illustrationer.<br />
Råttben som tatueringsnål<br />
Ursprungligen var tatueringsredskapet<br />
gjort av benkotor från fåglar och råttor,<br />
de formades spetsiga och placerades i<br />
en träbit, ofta många sida vid sida som<br />
en kam. Spetsarna doppades i färg och<br />
en hård träbit användes som hammare<br />
mot kammen, så att nålarna trängde in i<br />
huden. Färgen härstammade från olika<br />
frukt- och nötkärnor som brändes i en<br />
halv kokosnöt över öppen eld.<br />
I dag används rostfritt stål. En enskild<br />
nål är så tunn att den sätts ihop med<br />
andra. En tatuerare på Cook-öarna,<br />
Stormy, berättar att hon normalt använder<br />
åtta nålar. Emellanåt arbetar hon med<br />
upp till 32 nålar då hon gör breda strykningar.<br />
– Varje familj har en beskyddare, en<br />
speciell symbol, och många familjemedlemmar<br />
väljer att få den tatuerad i generationer,<br />
säger Stormy.<br />
Hälsorisker med färgerna<br />
Färgen i tatueringarna kan hos en del ge<br />
en hudirritation. Färgen kan innehålla så<br />
kallade azofärger, som kan framkalla<br />
allergiska reaktioner och andra biverkningar.<br />
Färgerna innehåller även nanopartiklar,<br />
som är så små att de kan tränga<br />
in i kroppen, och i biopsier av lymfkörtlar<br />
har man funnit koncentrationer av tatueringsfärg.<br />
Färgernas långsiktiga biverkningar<br />
är mer eller mindre okända.<br />
Tatueringar kan tas bort med laser,<br />
som kan efterlämna ärr. Även syra kan<br />
användas för att ta bort pigmenetet i<br />
huden men det är mycket smärtsamt.<br />
Från skråmärke till trendigt<br />
De dagarna är förbi då landkrabbornas<br />
betygsättning av bärarna av de färggranna<br />
utsmyckningarna var en skråsäker<br />
värdering: Är du sjöman har du nog en<br />
tatuering. Och har du en tatuering, så är<br />
du nog sjöman. I dag är dom en populär<br />
kroppsdekoration för många andra än<br />
sjömän.<br />
30 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 31
32 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Edgar Eriksons<br />
VITA FLOTTA<br />
på minnets redd<br />
På Åland har det funnits många legendariska skeppsredare. Namn<br />
som Gustaf Erikson, Algot Johansson, Hugo Lundqvist, Gunnar Eklund med<br />
flera, är personer som de flesta känner igen. Ett namn som däremot inte nämns<br />
så ofta är Edgar Erikson – son till den legendariske redaren Gustaf Erikson,<br />
som även var känd som ”Segelsjöfartens konung”. Edgar Erikson tog över efter<br />
sin fars bortgång år 1947 och drev rederiet vidare som verkställande direktör<br />
fram till sin pensionering år 1981. Han tog över ett ålderdomligt rederi med<br />
gamla fartyg och förvandlade det till ett av Finlands modernaste.<br />
Edgar Erikson föddes i Mariehamn<br />
den 19 juli 1915. Han utbildade<br />
sig inom handels- och affärsområdet,<br />
både hemma och i utlandet,<br />
där han även praktiserade. Vid 20<br />
års ålder började Edgar arbeta på<br />
faderns rederikontor där han skötte<br />
mycket av kontorsgöromålen. Han<br />
fick en god inblick i rederiverksamhet<br />
med sin far Gustaf som en god<br />
läromästare. Vid Gustaf Eriksons<br />
frånfälle i augusti år 1947 fick<br />
Edgar ta över det fulla ansvaret för<br />
rederiet. Han var då 32 år gammal<br />
och väl skolad för sin uppgift. Han<br />
förvaltade rederiet och det helägda<br />
varvet i Nystad, tillika bolaget<br />
Firma Gustaf Erikson som ägdes av<br />
Edgar och systern Eva Erikson (gift<br />
Hohenthal). Det övergick till ett<br />
aktiebolag med namnet Mariehamns<br />
Rederi Aktiebolag år 1964.<br />
Tio år senare bildades Rederiaktiebolaget<br />
Gustaf Erikson.<br />
Segelfartyg avyttras<br />
Rederiets maskinflotta, som då var<br />
<strong>Ålands</strong> största, bestod av tio ångfartyg<br />
och fyra mindre motorfartyg.<br />
tExt lars-Erik ErikssoN<br />
foto gustaf EriksoNs arkiv<br />
Denna flotta var mycket ålderstigen<br />
med en medelålder på cirka 40 år.<br />
Rederiet hade även kvar fyra av<br />
de stolta barkskeppen, Pommern,<br />
Passat, Pamir och Viking. Två av<br />
dessa var fortfarande i trafik, Passat<br />
och Pamir som kom att bli de sista<br />
långfartsseglarna i fraktfart.<br />
Efter dessa fartygs sista resor tog<br />
Edgar Erikson beslutet avyttra sina<br />
segelfartyg. På grund av den nya<br />
tidens ökade kostnader var det<br />
omöjligt att driva dessa med vinst.<br />
Bland ökade kostnader var lönekostnaderna<br />
för större besättningar på<br />
grund av trevaktsystemet. Transporten<br />
av vete i säckar hade upphört<br />
och all spannmål transporterades<br />
numera i lösvikt som bulklaster.<br />
Edgar hade dock kvar en stark<br />
känsla för dessa seglare och sålde<br />
dem motvilligt. Han till och med<br />
väntade med försäljningen av<br />
Viking tills Göteborgsföreningen<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens hus, som ville bevara<br />
Viking, fick fram pengar. Han var<br />
erbjuden 20.000 £ av skrothandlare<br />
men sålde fartyget till göteborg för<br />
18.000 £. Även Passat och Pamir fick<br />
segla vidare, genom att de hamnade<br />
hos ett tyskt konsortium av redare som<br />
utrustade fartygen och seglade vidare<br />
dem som skolfartyg.<br />
Fyrmastbarken Archibald Rusell<br />
samt Moshulu lämnades tillbaks till<br />
rederiet (efter kriget) år 1948 men var<br />
i så dåligt skick att Archibald Rusell<br />
gick till skrot och Moshulu blev<br />
spannmålsmagasin. Angående Pommern<br />
uttalade sig Edgar att hon inte<br />
var till salu, fartyget låg då upplagd vid<br />
Badhusberget i Mariehamn. Han meddelade<br />
att så länge det stod i rederiets<br />
förmåga skulle Pommern underhållas<br />
och ha sin plats i hemmahamnen.<br />
Sedermera skänkte Edgar och hans<br />
syster Eva Hohenthal barken Pommern<br />
till Mariehamns stad år 1953.<br />
Segelsjöfartens era var över och Edgar<br />
Erikson kom att bli den sista segelfartygsredaren<br />
i världen.<br />
Sikte på framtiden<br />
Edgar var en framsynt man och förstod<br />
nu att det var dags att förnya den<br />
ålderdomliga flottan.<br />
Frakter fanns det gott om efter<br />
kriget och industrin hade kommit<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 33
på minnets redd<br />
<strong>Sjöfart</strong>srådet Edgar Erikson på sitt kontor med modeller av kylfartyget Fiskö<br />
1957 och Eckerö 1953. Båda nybyggen för rederiet.<br />
Kylfartyget Tingö, ett av många nybyggda från Nystads Varv.<br />
Balderö var det sista nybyggda torrlastfartyget för Gustaf Eriksons År 1978.<br />
Sista nybyggda kylfartyget var Tersö år 1980.<br />
igång på allvar. Gustaf Erikson hade före<br />
sin bortgång övertagit ett nybyggnads-<br />
kontrakt på ett ångfartyg från Crichton-<br />
Vulcan. Fartyget levererades år 1947<br />
och fick det ståtliga namnet Kungsö.<br />
Med detta moderna ångfartyg om 3200<br />
dwt fick den åländska handelsflottan sitt<br />
första nybygge i den storleksordningen.<br />
Nästa nybygge beställdes av Edgar och<br />
var ett mindre motorfartyg på 800 dwt<br />
som fick namnet Bergö och levererades<br />
år 1949. Hon kom att vara det andra<br />
finska fartyget som gick upp till de stora<br />
sjöarna i Kanada (St. Lawrence Seeway).<br />
Bergö förliste vid infarten till Uleåborg<br />
i december 1954 och blev en total förlust<br />
för rederiet.<br />
De vita fartygen<br />
Edgar fortsatte sin verksamhet med ambition<br />
att med moderna och effektiva fartyg<br />
bedriva sjöfart anpassad för tidens krav<br />
och utveckling. En strävan till specialisering<br />
på transport av förädlade produkter<br />
var hans mål. Ett försök att ge sig in på<br />
oljemarknaden med ett nytt tankfartyg<br />
misslyckades då han inte fick licens för<br />
inköp av fartyget i fråga. Han riktade<br />
då sina blickar mot kyltransporter och<br />
inköpte ett litet begagnat kylfartyg på<br />
andrahandsmarknaden som fick namnet<br />
Kallsö. Kyltransporter kom att bli den<br />
verkligt stora satsningen i rederiet.<br />
Verksamheten inriktades från trampfart<br />
till tidsbefraktning, kontraktsfart och<br />
linjefart. År 1953 levererades de vackra<br />
och moderna shelterdeckarna Eckerö och<br />
Degerö. År 1959 kom Sommarö, som av<br />
många anses vara vackraste av Eriksons<br />
fartyg genom tiderna. Dessa fartyg var<br />
alla vitmålade och alla nybyggen efter<br />
dessa fick sedan samma färg. Fartygen<br />
hyrdes ut till olika linjerederier för transport<br />
av huvudsakligen styckegodslaster.<br />
De såldes i slutet på 70-talet och fick<br />
som efterföljare Gregersö, Germundö,<br />
Andersö och Balderö. Dessa var mera<br />
lämpade för bulklaster. Gregersö var för<br />
övrigt det första i Finland byggda fartyget<br />
med isklass 1 A super.<br />
United Owners<br />
År 1953 bildades det gemensamma<br />
bolaget United Owners, som var en<br />
befraktningssammanslutning bestående<br />
av Firma Gustaf Erikson, Lundqvist<br />
Rederierna och Rederiaktiebolaget Asta.<br />
United Owners’ transporter skedde främst<br />
med eget tonnage, men även med inhyrt<br />
tonnage. Fartygen gick ofta linjefart<br />
Finland–kontinenten med styckegods och<br />
papperslaster. År 1972 ändrades namnet<br />
till United Lines, vilket upplöstes 1982.<br />
Ibland kunde åsikterna gå isär för de olika<br />
rederiernas talesmän, men Edgar var ofta<br />
den man som lugnade ner stämningen på<br />
dessa möten.<br />
Kyltrafiken fick sitt första nybygge år<br />
1957 från det egna varvet i Nystad. Fartyget<br />
som fick namnet Fiskö var det första<br />
kylfartyget som ett finskt varv byggt.<br />
År 1960 byggdes Kallsö och året därpå<br />
systerfartyget Järsö. Fartygen var på 850<br />
dwt och sattes i linjetrafik kontinenten–<br />
Kanada/USA med Eriksson Reefer Line<br />
målat på utsidorna. Fartygen gjorde 4–5<br />
resor per år (1962–1965) under maj till<br />
december och resten av året trafikerades<br />
Spanien-Finland med frukt. Nystadsvarvet<br />
fortsatte att bygga kylfartyg till GErederiet<br />
och totalt byggdes tolv stycken.<br />
Det sista fartyget Tersö levererades år<br />
1980. Dessa små kylfartyg med en längd<br />
på lite över 70 meter kom att trafikera<br />
över hela jordklotet. Trots storleken<br />
skedde sällan större haverier och fartygen<br />
med sina besättningar kom oftast lyckligt<br />
i hamn.<br />
Managementdrift<br />
Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson inledde<br />
managementverksamhet för andra<br />
rederiers fartyg år 1973, omfattande både<br />
kylfartyg och torrlastfartyg.<br />
Edgars strävan att ha en modern flotta<br />
visar att år 1971 bestod flottan av enbart<br />
nybyggda enheter. Som störst var den åren<br />
1978–80 med cirka 74700 dwt, fördelat<br />
på 22 fartyg varav 18 egna och fyra under<br />
management. Under Edgars tid byggdes<br />
också ett stort och fint kontorshus som<br />
stod färdigt år 1966. Detta var ett riktigt<br />
rederikontor med modeller av fartyg<br />
inbyggda i väggarna och under sin glanstid<br />
var fartygens positioner utsatta på en<br />
världskarta i ett stort fönster vid entrén.<br />
Vid uppnådd pensionsålder lämnade<br />
Edgar Erikson år 1981 vd-posten och verkade<br />
sedan som aktiv styrelseordförande<br />
i rederiets styrelse. Han avled år 1986, 70<br />
år gammal.<br />
En riktig gentleman<br />
Edgar Erikson var en mycket omtyckt<br />
redare. Han hade en låg profil och tog sällan<br />
till några höga toner. Folket i hans närhet<br />
hade stor respekt för honom och han<br />
inspirerade sina anställda med sin kunskap<br />
och framsynthet. Han läste mycket och<br />
var väl insatt i det mesta. Många gånger<br />
ställde han frågor till sin tekniska personal<br />
om tekniska nymodigheter som många<br />
aldrig ens hört talas om.<br />
Edgar och frun Solveig var generösa<br />
människor som hjälpte många familjer<br />
som hade det svårt. Vid jultid brukade de<br />
dela ut paket till många barnfamiljer.<br />
Edgar Erikson var en riktig gentleman<br />
och en redare av den gamla stammen, som<br />
med stil och goda kunskaper skötte sitt<br />
rederi på bästa sätt.<br />
M/S Eckerö under gång med full last under Gustaf Erikson flagg.<br />
Tack och hej då,<br />
på minnets redd<br />
Lars-Erik Eriksson<br />
har i tidigare nummer<br />
av <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong><br />
& Handel skrivit<br />
om följande Gustaf<br />
Eriksons fartyg:<br />
Detta var min sista artikel i serien ”På Minnets Redd” i <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel.<br />
Jag vill tacka alla läsare och de som gett mig information till artiklarna. Jag<br />
har träffat många intressanta människor genom åren som jag intervjuat och<br />
som jag har haft stort utbyte av.<br />
För min del har det blivit drygt 60 artiklar av ”På Minnets Redd” genom åren<br />
och många fler fartyg som jag har skrivit om. Flertalet ”På Minnets Redd” har<br />
handlat om fartyg som lämnat den åländska handelsflottan för länge sen.<br />
Jag tycker det är synd att tidningen försvinner och därmed en bit av<br />
åländsk sjöfart och sjöfartshistoria med den. Tidningen har funnits som en<br />
självklarhet i de åländska hemmen i 70 år och säkert kommer många att<br />
sakna den. Tack allesammans för den tid som varit.<br />
Jag får väl säga som sjömännen; See you in Liverpool.<br />
lars-Erik ErikssoN<br />
34 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 35<br />
• Pommern<br />
• Degerö<br />
• Granö<br />
• Germundö<br />
• Fiskö (båda)<br />
• Ramsö<br />
• Eckerö<br />
• Andersö<br />
• Styrsö<br />
• Hamnö<br />
• Olivia,<br />
• Kungsö<br />
• Hamnö
Snorkelbana i åländsk<br />
marin nationalpark<br />
tExt hElENa forsgård<br />
Kosterhavets nationalpark, Sveriges första marina nationalpark,<br />
invigdes i fjol. Åland, som ligger mitt i Östersjön, borde ta<br />
efter och inrätta ett skyddsområde även under vattenytan. Det<br />
anser Sten Sundman i Lemland, och utredare vid landskapets<br />
miljöbyrå är med på noterna. Men det finns en hake – de vikar<br />
som är speciellt skyddsvärda är inte i landskapets ägo.<br />
Foto: Erica Norman<br />
Kosterhavets nationalpark ligger vid<br />
svenska västkusten, i Strömstads och<br />
Tanums kommuner.<br />
”Det finns en lång tradition att skydda<br />
natur på land, men att skydda naturvärden<br />
under havsytan är inte lika vanligt”, heter<br />
det på nationalparkens hemsida. Syftet<br />
med parken är ”att bevara det mycket<br />
speciella och artrika havs- och skärgårdsområdet<br />
och de landområden som ligger i<br />
närheten i väsentligen oförändrat skick”.<br />
Besökare är välkomna<br />
Området är ingalunda stängt för besökare.<br />
Tvärtom, besökare är välkomna, men det<br />
finns en lång lista på regler som måste<br />
följas. Friluftslivet får inte störa känsligt<br />
djurliv eller slita på känslig vegetation.<br />
Inom parken finns särskilda bottenskyddsområden<br />
med förbud mot trålfiske, ankring<br />
och annat som kan skada bottnarna.<br />
Dessutom finns en zon med hastighetsbegränsning<br />
för båttrafiken. Inom andra<br />
delar av nationalparken är ett småskaligt<br />
trålfiske efter räkor tillåtet, liksom fiske<br />
efter hummer och havskräfta.<br />
Jakt på sjöfågel får bedrivas endast av<br />
dem som är skrivna i de två kommunerna<br />
och av dem som sedan tidigare har rätt att<br />
jaga i området. All jakt och skyddsjakt sker<br />
enligt den fastställda viltvårdsplanen.<br />
Ett permanent naturrum, eller en utställningslokal,<br />
med bland annat utställningar<br />
och en filmsal öppnas enligt planerna<br />
sommaren 2012 i anslutning till nationalparken.<br />
Förutom Kosters nationalpark har<br />
Sverige i dag 20 marina naturreservat och<br />
fler är på gång.<br />
Något för Åland!<br />
På Åland har Sten Sundman – ekonom,<br />
sjökapten och fiskarbonde i Lemland –<br />
skrivit insändare och propagerat för en<br />
marin skyddspark i liknande stil som<br />
Kosterhavets nationalpark.<br />
– Jag tror på det och har pratat för det<br />
i många år. Östersjön behöver skyddsområden<br />
även för livet under vattenytan<br />
och Åland ligger bra till mitt i Östersjön.<br />
Det skulle även ge oss bra PR, säger Sten<br />
Sundman.<br />
Susanne Vävare är utredare på miljöbyrån<br />
vid <strong>Ålands</strong> landskapsregering. Hon<br />
säger att idén har diskuterats och är intres-<br />
FAKTA<br />
Kosterhavets nationalpark<br />
ligger på 45<br />
minuters båtfärd från<br />
Strömstad på svenska<br />
västkusten. Parken<br />
upptar ett område på<br />
ungefär 400 kvadratkilometer,<br />
varav 399<br />
under havsytan.<br />
Området är ett av de<br />
artrikaste i Sverige med<br />
6000 arter i havet och<br />
lika många på land.<br />
En del regler gäller för<br />
vistelsen i parken. Det är<br />
bland annat inte tillåtet<br />
att ankra i zoner som<br />
förklarats som bottenskyddsområden,<br />
att<br />
tomgångsköra motor<br />
och använda motordrivet<br />
laddningsaggregat<br />
och att köra motorbåt<br />
snabbare än 5 knop i<br />
vissa delar av parken<br />
och under vissa delar<br />
av året.<br />
sant och att det finns många undervattensmiljöer<br />
kring Åland som är speciellt<br />
skyddsvärda.<br />
Vid byrån pågår som bäst en inventering<br />
av sådana områden och det handlar<br />
bland annat om grunda vikar med speciell<br />
bottenvegetation som är viktiga lekplatser<br />
för olika fiskarter. Men vikarna är också<br />
attraktiva områden för rekreation och fritidsbebyggelse.<br />
Olika former av mänsklig<br />
aktivitet som utfyllnad av stränder, muddring<br />
och byggnation i vattnet kan snabbt<br />
förstöra viken som en lekplats för fiskar.<br />
Båttrafik kan också försvåra fiskrommens<br />
utveckling.<br />
Begränsningar<br />
Om en sådan vik skulle förklaras som ett<br />
marint skyddsområde kunde begränsningar<br />
införas mot exempelvis muddring<br />
och byggnation. Däremot är olika former<br />
av utsläpp i havet redan reglerade i EU:s<br />
vattendirektiv och de reglerna ska givetvis<br />
följas även i ett marint skyddsområde,<br />
men några egna strängare regler behöver<br />
inte bli aktuella.<br />
– Det finns inga problem att hitta<br />
lämpliga vikar som kunde bli marina<br />
skyddsområden. Problemet är snarare att<br />
vattnen är privatägda och de måste i så fall<br />
först köpas av landskapet, säger Susanne<br />
Vävare.<br />
Hon påpekar också att det inte handlar<br />
om att stänga av ett område för all mänsklig<br />
aktivitet. Men det gäller att hitta en<br />
form för en samexistens som inte hotar<br />
känsligt växt- och djurliv.<br />
– Det finns exempelvis inga hinder för<br />
fiske i ett sådant område, säger hon.<br />
Ett par områden på Åland, där större<br />
vattenområden ingår, är redan med i EU:s<br />
naturskyddsprogram Natura 2000. Ett av<br />
dem är Björkör, ett annat Signilskär-Märkets<br />
naturskyddsområde på 22.500 hektar,<br />
varav 400 hektar är landområde. Men frågan<br />
är dock om det just där finns speciellt<br />
skyddsvärda miljöer under vattenytan.<br />
Info under ytan<br />
I Kosterhavets nationalpark finns en snorkelled<br />
– man simmar med snorkel längs en<br />
led och läser informationsskyltar under<br />
vattenytan.<br />
– En jätterolig idé som vi kunde ta efter<br />
på Åland, säger Susanne Vävare.<br />
36 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 37
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel läggs ner<br />
OCH ÅTERUPPSTÅR<br />
Nu kan vi renodla verksamheten och satsa allt krut på det som vi är<br />
bra på – rekrytering av framtida sjömän. Det säger Dan Mikkola,<br />
ordförande för Förbundet för främjande av <strong>Ålands</strong> sjöfart, med<br />
anledning av omorganiseringen från och med årsskiftet. Då läggs<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel ner i nuvarande form. I stället uppstår<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> som en bilaga till tidningen Åland.<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel har getts<br />
ut sedan 1939 och är i dag en etablerad<br />
tidskrift inom sjöfartskretsar<br />
även utanför Åland. 70-årsjubileet<br />
firades med ett tjockt nummer som<br />
innehöll återblickar över de gångna<br />
decennierna och som delades ut till<br />
alla hushåll på Åland. Sedan jubileumsnumret<br />
har tidningen fått ett<br />
nytt och modernare utseende, men<br />
nu upphör den i den här formen.<br />
Utgivaren, Förbundet för främjande<br />
av <strong>Ålands</strong> sjöfart, har i stället tecknat<br />
ett treårigt avtal med tidningen<br />
Åland som innebär att tidningen ger<br />
ut en sjöfartsbilaga i tabloidformat<br />
som distribueras till tidningens<br />
prenumeranter fyra gånger per år.<br />
Alla prenumeranter, som har nummer<br />
kvar att få efter årsskiftet, får<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> som ett separat utskick<br />
med ett brev som förklarar läget. Det<br />
är också möjligt att i fortsättningen<br />
prenumerera enbart på bilagan<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>.<br />
Dan Mikkola säger att man kan<br />
svänga på steken på olika sätt – han<br />
väljer att säga så här:<br />
– Vår tidning läggs inte ned, den<br />
fortsätter att komma ut om än i ett<br />
annat format och fyra gånger per år i<br />
stället för sex som nu, säger han.<br />
Två skäl<br />
Det finns två huvudorsaker till att<br />
förbundet valt den här lösningen.<br />
En är ekonomin. Tidningen har<br />
gått med förlust varje år under en<br />
lång tid.<br />
tExt hElENa forsgård<br />
– Förlusten har tagit en stor del av<br />
de medel som förbundet har till sitt<br />
förfogande och som kommer av den<br />
avkastning vi får på vår värdepappersportfölj.<br />
Så kan vi inte fortsätta,<br />
säger Dan Mikkola.<br />
Den andra orsaken är kompetensen<br />
inom förbundet. Förbundet har<br />
ingen kunskap om tidningsutgivning<br />
och det blir väldigt sårbart<br />
att ha en enda person anställd för<br />
tidningsproduktionen.<br />
– Om chefredaktören blir sjuk,<br />
eller slutar sitt uppdrag, kan vi inte<br />
ge ut tidningen. Vår chefredaktör<br />
har dessutom fått jobba ensam<br />
och det är inte så stimulerande i<br />
längden. Tidningen Åland är ett<br />
mediahus med bred kompetens även<br />
inom grafisk design och hemsidesproduktion.<br />
En del av hela paketet<br />
är att vi nu får en egen hemsida,<br />
www.alandssjofart.ax, med bland<br />
annat nyheter och positionslistor,<br />
tillägger han.<br />
Inget tydligt budskap<br />
Tidningen <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
har hittills varit sjöfartsnäringens<br />
egen tidning. Förlorar branschen en<br />
viktig röst när tidningen i fortsättningen<br />
ges ut av en annan aktör<br />
utan sjöfartskoppling?<br />
– Det är en liten sak i sammanhanget.<br />
Jag uppfattar inte att<br />
sjöfartsbranschen hittills framfört<br />
något tydligt budskap i vår tidning.<br />
Jag tycker också att branschtidningar<br />
ofta kan bli väldigt flata gentemot<br />
sin näring, ofta mer beundrande än<br />
kritiskt granskande, säger Mikkola<br />
och tillägger:<br />
– Vi får också en möjlighet i<br />
framtiden att framföra egna åsikter<br />
i en ordförande-har-ordet-spalt i<br />
tidningen och på hemsidan.<br />
Två representanter för förbundet,<br />
Dan Mikkola och Olof Widén, ska i<br />
fortsättningen ingå i ett redaktionsråd<br />
tillsammans med två personer<br />
från tidningen Åland.<br />
Satsa mer<br />
Avtalet med tidningen Åland går i<br />
korthet ut på att tidningen tar alla<br />
inkomster och även alla utgifter för<br />
”nya” <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>. Det betyder<br />
också att Sjöliv, den sjöfartsbilaga<br />
som tidningen Åland hittills gett ut<br />
två gånger per år, upphör.<br />
Mikkola är glad över den här<br />
lösningen.<br />
– Nu kan vi satsa mer på det vi<br />
är bra på, långsiktig rekrytering av<br />
sjöfolk. Vi fortsätter med projektet<br />
Välj sjön, som vänder sig till högstadieelever<br />
och som är ett försök att få<br />
dem att välja en sjöutbildning, och<br />
med <strong>Sjöfart</strong>ens dag. Det finns säkert<br />
en del vi kan utveckla inom de här<br />
projekten och det får vi möjlighet<br />
att titta på nu. En idé är att också<br />
vända sig till ännu yngre elever än<br />
de som går i högstadiet, säger Dan<br />
Mikkola som varit ordförande för<br />
Förbundet för främjande av <strong>Ålands</strong><br />
sjöfart sedan slutet av 1990-talet.<br />
Adressannonser<br />
HELSINGFORS<br />
Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130<br />
Accounting Authority of FI01 – maritim trafikavräkning<br />
• Aktivering av satellitterminaler<br />
Försäljning av satellitutrustning,<br />
bredband- och TV-lösningar<br />
• Världstäckande serviceavtal<br />
Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVS<br />
Iridium,Thuraya och Globalstar<br />
Ärttholmskajen 13, 00150 Helsingfors<br />
Tel. 020 741 8820, Fax 020 741 8821<br />
e-post: sales@telemar.fi www.telemar.fi<br />
Holkkitie 14 C 10, 00880 H:fors<br />
Förfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09)<br />
6840 7010 • mail@inbux.fi<br />
ABB turboladdare<br />
Försäljning Tel. 010-22 2000<br />
Fax 010-22 26379<br />
Service Tel. 010-22 26477<br />
ABB Oy<br />
Turbocharging<br />
Box 20<br />
00751 HelSingForS<br />
38 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 39<br />
HANGö<br />
Oy Axel Liljefors Ab LTD<br />
Skeppshandel<br />
esplanaden 134, Box 92, Fin-10901 HAngÖ<br />
Fax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495<br />
e-post: office@liljefors.fi<br />
NAVIDEC<br />
- A company in the Telemar Group -<br />
Satellite, Navigation and Radio<br />
Equipment for Maritime Use<br />
Oy Navidec Ab Tel.: +358 20 741 8830<br />
Hernesaarenranta 13 Fax: +358 20 741 8831<br />
FI-00150 Helsinki sales@navidec.fi<br />
Finland<br />
www.navidec.fi<br />
B<br />
SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS<br />
for all major makes of diesel engines.<br />
Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige<br />
Tel: 08-550 858 80, Fax: 08-550 809 71<br />
E-mail: info@scancool.se • www.scancool.se<br />
Marine Coatings<br />
ProteCtive Coatings<br />
Worlds biggest<br />
paint manufacturer<br />
Oy International Paint Ab<br />
Malmarintie 20 (PL 104)<br />
01301 vantaa, Finland<br />
tel. +358 (0)207 501704<br />
Fax +358 (0)207 501507<br />
äkta åländskt mathantverk<br />
och exotiskt gott<br />
Strandgatan 8, Mariehamn<br />
telefon 15 525<br />
www.amorina.ax
HELSINGFORS<br />
Skeppshandel<br />
HElSINGfORS<br />
Phone +358 9 758 991<br />
Fax +358 9 758 99 200<br />
Email helsinki@megroup.fi<br />
SkEppSföRNödENHETER<br />
SKEPPSFÖRNÖDENHETER<br />
Tavastvägen 155 B, FIN-00560 Helsingfors<br />
Tel Tel. +358 (09) 20 2727 155 8250, 510, Fax Fax (09) +358 2727 20 155 5151 8259<br />
E-mail: sales@tecmarin.fi, www.tecmarin.fi<br />
AT-Marine Oy<br />
Service för skepp och skeppsvarv<br />
Navigationsutrustning<br />
Maskinrumsutrustning<br />
Kommunikationsutrustning<br />
Tankmätningsutrustning<br />
Försäljing, Installering,<br />
planering och service<br />
Vanda: Mesikukantie 16, 01300 Vantaa,<br />
tel. 09 5494 2600<br />
Service efter arbetstid +358 40 9000 368<br />
Åbo: Järnvägsgatan 4, 20200 Åbo,<br />
tel. 020 835 3400<br />
Service efter arbetstid +358 40 9000 371<br />
sales@atmarine.fi<br />
ålands_sjöfart.indd 1 25.3.<strong>2010</strong> 9.46<br />
AuTrOSAFe Oy<br />
Import, försäljning och service<br />
AUTRONICA fIRE ANd SECURITY AS (Norge)<br />
• fartygs brand- och gasalarM/System<br />
• fartygs brandsläckningssystem<br />
AIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfoner<br />
COLORLIGHT AB (Sverige)<br />
• fartygs speciella strålkastare<br />
kONGSBERG MARITIME AS (Norge)<br />
• temperatur- och tryckgivare (Autronica)<br />
• trådlös temperaturmätningssystem för<br />
rörliga maskindelar<br />
• maskinruM/SalarM/System<br />
• VDR (Voyage Data Recorder SysteM/S)<br />
• nivåmätningssystem för tankfartyg<br />
• fullständiga lösningar för navigationsbrygga<br />
MARTECHNIC GmbH (Tyskland)<br />
• testutrustning för bränd- och smörjmedel<br />
pfANNENBERG (Tyskland), E2S (England)<br />
• elektroniska ljud- och ljusalarmer<br />
WIkROLUX OY (Finland), armaturer och centraler<br />
till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik<br />
Uranusgränden 4 B, FIN-01480 VANDA<br />
Tel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129<br />
e-post: autrosafe@autrosafe.fi • www.autrosafe.fi<br />
Oy Hempel (finland) Ab<br />
Tfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801<br />
e-mail: sales-fi@hempel.com<br />
www.hempel.fi<br />
Hermanstad strandväg 10<br />
Fi-00580 Helsingfors<br />
Tel. +358 (0)10-830 8630<br />
Fax +358 (0)10-830 8690<br />
e-mail: helsinki@fi.bureauveritas.com<br />
www.bureauveritas.fi<br />
www.veristar.com<br />
lahelantie 399, Fi-04360 Tuusula<br />
tel. (09) 827 4060, fax. (09) 827 4061<br />
magnus.forsen@gefco.fi, www.gefco.fi<br />
BjØRGE ASA<br />
• integrerade automationssystem<br />
• gas- och brandalarM/System<br />
HERNIS Scan SysteM/S AS<br />
• videokameraövervakningssystem<br />
KROHNE Skarpenord AS<br />
• last- o. barlastövervakningssystem<br />
MOSER-BAER AG<br />
• tidsystem<br />
SCANA ASA Marine Area<br />
• fjärrövervaknings- och styrsystem<br />
• hydrauliska ventilstyrningssystem<br />
• växellådor och propellersystem<br />
ZEATEC AB<br />
• interna kommunikationssystem<br />
LLOyD’S reGiSTer emeA<br />
tel. 0207-918 300, fax 0207-918 301<br />
LLOyD’S reGiSTer<br />
QuALiTy ASSurAnCe<br />
tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301<br />
Alexandersg. 48 A, 00100 Helsingfors<br />
helsinki@lr.org • www.lr.org<br />
KARLEBY<br />
OY M. RAUANHEIMO AB<br />
PB 254, 67101 Karleby<br />
tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320<br />
STuVeri, SPeDiTion SKePPSMÄKleri<br />
KRISTINESTAD<br />
Ab Kristinestads Stevedoring Oy<br />
Hamnen, 64100 Kristinestad<br />
Skeppsklarering, Stuveri, Spedition<br />
06-2211 196, fax 06-2211 331<br />
infokrs@kristinestadsstevedoring.fi<br />
LIETO<br />
Försäljning och service<br />
• VIKING räddningsflottar och<br />
evakueringssystem (MeS, VeC)<br />
• VIKING livvästar och<br />
räddningsdräkter, SolAS<br />
• VIKING branddräkter och<br />
utrustningar<br />
• VIKING DIVING dykningsdräkter<br />
• Försäljning och service på livbåtar<br />
och däverter<br />
• TRELLCHEM kemikaliedräkter<br />
• Påfyllning av CO²-flaskor<br />
Pääskykalliontie 13,<br />
21420 lieto<br />
Tel. (0)2 489 500<br />
Fax (0)2 489 5011<br />
Viking-fi@viking-life.com<br />
RAUMO<br />
Skeppshandel<br />
RAUMO<br />
Phone +358 2 273 0580<br />
Fax +358 2 822 1433<br />
Email rauma@megroup.fi<br />
Oy Backman - Trummer Ab<br />
Tel. +358 6 323 9111 Fax +358 6 323 9150<br />
industrigatan 1, Fi-65170 Vasa<br />
PB 49, Fi-65101 Vasa<br />
e-mail: agency.vaasa@backman-trummer.fi<br />
SKePPSMÄKleri, TrAnSPorTer,<br />
SPeDiTion, lAgring<br />
Södragatan 13, AX-22100<br />
Mariehamn, Finland<br />
Tel. +358 18 528 282<br />
Fax +358 18 528 281<br />
e-mail: info@godbyshipping.fi<br />
www.godbyshipping.fi<br />
När du vill synas!<br />
Restaurang- och barskyltar<br />
Inredningsdetaljer och belysning<br />
Väggdekorationer<br />
Ljusskyltar<br />
GA-planer<br />
IMO-skyltar<br />
www.cainby.com Tel: +358 (0)18 21411 Norrbölevägen 1 AX-22100 Mariehamn Åland<br />
Birka Cargo aB LTD.<br />
torggatan 2b, pb 175, 22101 MariehaMn<br />
tel. +358 18 28050 Fax +358 18 23223<br />
e-post: info@birkacargo.com<br />
web: www.birkacargo.com<br />
ms Birka Carrie r 8.853 dwt<br />
ms Birka Express 8.843 dwt<br />
ms Birka Trader 8.853 dwt<br />
Vikingagränd 6<br />
Tel. 018-27 011<br />
Telefax 018/22200<br />
• Transporter, spedition, förtullning<br />
Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220<br />
e-post: info@lillgaard.aland.fi<br />
www.lillgaard.aland.fi<br />
Ivar Lundh & Co. AB<br />
• Skeppsmäklare<br />
• Tankbefraktning<br />
• Finansiering<br />
• Klarering även i Södertälje<br />
Box 27177, SE-102 52 Stockholm<br />
Tel. +46 8 555 726 00<br />
Fax +46 8 555 726 01<br />
E-post: ilco@ilco.se • www.ilco.se<br />
STOCKHOLM GÖTEBORG<br />
+ 468-650 7680 + 4631-769 0929<br />
Fairwater Marine AB<br />
International Insurance Brokers<br />
www.fairwater.se<br />
40 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 41<br />
VASA<br />
ÅBO<br />
LLOyD’S reGiSTer emeA<br />
Tavastgatan 30 D, 20700 Åbo<br />
tel. 0207 918 380, fax 0207 918 381<br />
turku@lr.org • www.lr.org<br />
JOhn nurminen nAviS Oy<br />
Speditionsgatan 5<br />
Fi-20200 Åbo<br />
Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449<br />
e-post: turku.agency@johnnurminen.com<br />
www.johnnurminen.com<br />
ÅLAND<br />
www.ppgpmc.com<br />
Fartygsmålning från<br />
Tel. 0400-529377<br />
E-mail: marmex@aland.net<br />
www.marmex.ax<br />
SVERIGE<br />
Skeppsbron 16<br />
Se-111 30 Stockholm, Sweden<br />
Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10<br />
e-mail: simsonship@simsonship.com<br />
www.simsonship.com
På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd<br />
Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan<br />
1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 1700 fartyg<br />
med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis<br />
försäkrade genom oss.<br />
Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind<br />
och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på<br />
bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram.<br />
Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga<br />
en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet.<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens försäkringsbolag sedan 1938<br />
42 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
<strong>Ålands</strong>vägen 31, 22100 MARIEHAMN<br />
Tel. 29 000, marine@alandia.com<br />
en del av<br />
www.alandia.com
Change language