08/09-4 - Osqledaren

osqledaren.se

08/09-4 - Osqledaren

OL

studenternas situation i chile axel frid rapporterar

från valparaiso

sämre villkor för doktorander med stipendium minimivån

på hur mycket en doktorand ska få i stipendium har

tagits bort efter beslut av rektor

amica försvinner oklart hur det blir efter sommaren

fokus: gissa det du vinn fina priser

Dessutom

Få koll på din

DNA

Osqledaren,

nummer 4, 08/09.

IN ENGLISH

Interview

with the new

ISS

President

Fråga Fysikern / Debatt: SSSB svarar / Nya ansikten på kåren

OL gör... Åre! / KTH:are bakom resurssnåla kylskåp

Bok.nu / Stockholms bästa sunkhak / och mer


Vinn en drömstart

på karriären!

För sjätte året i rad delar vi ut Future Female

Leader Award till KTHs mest framstående

kvinnliga teknolog. Förutom äran får vinnaren

ett skräddarsytt traineeprogram som kommer

att ge en riktig drömstart på karriären.

Missa inte chansen att nominera dig själv,

eller någon du känner, till framtidens kvinnliga

ledare. Mejla nomineringen till fa2009@kth.se

senast 24 februari 2009. Blir du eller

din kandidat en av nalisterna bjuder vi in

er till den lyxiga prisceremonin på

Grand Hotel 2 april. Läs mer om tävlingen

på www.kth.se/student/karriar

FFLA är ett samarbete mellan KTH Företagssamverkan och

AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania och Sandvik.


innehåll

Osqledaren nummer 4, 08/09.

Fråga

fysikern

s. 10

innehåll osqledaren, nummer 4, 08/09.

Avhoppad kårordförande, ny organisation,

inget alhoholtillstånd, finanskris, uppsägning

av avtal med Amica, byte av kanslichef,

inbrottsvåg i Nymble, hot om att anmäla

KTH till JO [...]

vad händer på

kåren? s. 14

ht08 var ett händelserikt

halvår för ths och inte minst

de arvoderade. hur hanterade

de svårigheterna och vad kan

vi vänta oss i vår?

Sämre villkor

för doktorander

s. 13

The new ISS

president

s. 17

genetik i din

Brevlåda s. 20

på 23andme.com kan vem som

helst beställa hem ett kit,

skicka tillbaka ett dna-prov

och några veckor senare få

reda på allt att veta om sina

gener. läskigt – men intressant.

nummer fyra

Guide till

sunkhaket

s. 24

ol gör...

campus åre s. 26

alex och johannes rapporterar

från student ski week 2009

i åre: långa backar, sena nätter

och framför allt – väldigt

många studenter.

dessutom

s. 5: ledare s. 6: debatt s. 8: aktuellt s. 8: uppföljning: diplomeringen s. 9: kth i världen s. 11: vad

händer med kårhusets restaurang? s. 15: kårval 09/10! s. 18: blåbär börjar på ths s. 22: framtidens

kylskåp – en historia om nanoporösa material s. 24: bok.nu s. 28: utbytesstudenten axel frid om

studentsituationen i chile s. 32: ths sidor s. 34: krönika

s. 3


s. 4

redaktion osqledaren, nummer 4, 08/09.

det är oss ni ska hylla/skylla på

osqledaren

nummer 4, 08/09.

chefredaktör &

ansvarig utgivare

sara eriksson

grafisk formgivning & layout

sara eriksson

omslag

illustration av aron lind

medverkande

alexander biledt, marcus blom, carl boija,

kim dahlgren-strååt, oguzhan erim,

florence ferrero, calle finnström, axel frid,

anna glassel, sara gustavsson, johannes koch,

aron lind, felix lindberg, marina rantanen,

patriq ramdert, viktor sebes, anna wahlberg

repro och tryck

wallin & dalholm boktryckeri ab

papper

inlaga: multioffset 100 g

omslag: multidesign original white 170 g

annons

tomat annons & reklambyrå

www.tomat.se eller info@tomat.se

kontakt

08/070-790 98 70

osqledaren@ths.kth.se

www.osqledaren.se

postadress: osqledaren, ths, 100 44 stockholm

Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble

vara med?

vill du vara med i osqledarens redaktion?

maila osqledaren@ths.kth.se och

berätta lite om dig själv.

medverkande

i detta nummer.

kim dahlgren-strååt läser

första året på bioteknik och vill i

framtiden jobba med miljö i någon

tappning. kims motto är: ”bättre att

något du gjort, än något du inte gjorde,

ställer till det ibland” vilket har gjort att

hon prövat på det mesta; alltifrån att

ha varit kock till att ha vandrat till foten

av mount everest. läs hennes krönika i

detta nummer.

viktor seBes är en teknisk fysiker

som nu gör sitt exjobb i ett litet mörkt

rum på eth Zürich. det handlar om

matematik och hans handledare beskriver

det som ”extremely exciting stuff”.

viktor började, enligt egen utsago, att

skriva ”osammanhängande texter i

osqledaren redan 2006 och toppade

som journalist i och med min sammanfattning

om mango vintern 2007”.

Johannes koch började plugga

medieteknik 2006 och har medverkat i

osqledaren sedan 2007. han började

egentligen som illustratör men

sedan den stora skribentbristen har

han även börjat bidra med

spännande artiklar om kebab och annat

kul tillsammans med sin sidekick

alex biledt. johannes har en morgon-

och en kvällstandborste för att

han är för lat för att släpa samma borste

fram och tillbaka mellan

duschen och handfatet.

manusstopp för nummer 5 är den 18 feBruari

redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. för icke beställt material ansvaras inte. i tidningen gjorda uttalanden

är endast om så anges att betrakta som ths eller osqledarens ståndpunkt.

osqledaren

är sedan 1959 tekniska högskolan studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. den kommer ut sju gånger per

år och skickas kostnadsfritt ut till alla studenter på kth.

får du inte osqledaren?

1) har du betalat kåravgiften? 2) om ja; ring kårx på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) om den gör det men du ändå inte

får tidningen kan du ringa citymail på 0200-211 911.


OSqleDaren är, till skillnad från flera andra studenttidningar

i Sverige och EU, uttalat oberoende och helt och hållet

annonsfinansierad. Chefredaktören är också ansvarig utgivare

vilket betyder att ingen annan kan tvingas stå till svars för

eventuella misstag och fel som han eller hon gör. Detta medför

en mycket större frihet för chefredaktören än om till exempel

kårordförande skulle behöva godkänna varje nummer innan

det går till tryck, och det är också en garant för att vi som

medlemmar ska få höra hela sanningen och inte någon filtrerad

version. Men för att det sistnämnda ska gälla förutsätts det att

chefredaktören rapporterar allt av intresse i tidningen och inte

utelämnar något av vikt på grund av påtryckningar utifrån,

personliga eller andra skäl.

Två gånger per år åker de som jobbar på kåren på teambuilding

för att lära känna varandra och i förlängningen skapa en trivsam

atmosfär på den gemensamma arbetsplatsen. De arvoderade

består av tolv personer varav sju stycken ingår i styrelsen och

en är chefredaktör för Osqledaren. Att följa med på resan och

för den delen luncha tillsammans med någon av de arvoderade

är förstås frivilligt, och det finns tidigare redaktörer som valt

att distansera sig just för att de varit rädda för att inte klara av

att göra sitt jobb på ett bra sätt om de skaffat sig personliga

relationer med styrelsen och de andra. Men de flesta chefredaktörer

har följt med och även beblandat sig med de kårarvoderade

också utanför styrelsemötena. Här uppstår en konflikt:

chefredaktören är en av de arvoderade, umgås med de arvoderade,

måste precis som de andra arvoderade avlägga rapport

inför varje styrelse- och fullmäktigemöte (och här kan graden

av oberoende gentemot de styrande inom kåren diskuteras) –

och ska samtidigt granska de arvoderade och deras rapporter,

vilka även innefattar chefredaktören själv och dennes rapport.

Det finnS vägar för THS att stoppa eller åtminstone

försvåra utgivningen av Osqledaren, vilket ytterligare förstärker

frågetecknet efter ”oberoende”. Det är till exempel kårfullmäktige

som tillsätter och också har makten att avsätta Osqledarens

chefredaktör genom en misstroendeförklaring. Då måste

dock chefredaktören ha misskött sitt jobb grovt och såvitt

Osqledarens redaktion vet har det aldrig hänt.

Osqledaren har inte heller en separat ekonomi och chefredaktören

kan inte skriva på avtal. Styrelsen skulle om de tyckte sig

ledare osqledaren, nummer 4, 08/09.

chefredaktör har ordet


Det kan ibland verka som att Osqledaren bara är en av flera kanaler för de styrande

inom kåren att få ut information till studenterna. så är det inte. osqledaren är en oberoende

tidning som har som en av sina viktigaste uppgifter att granska och kritisera

kårens arvoderade och arbetet vi medlemmar betalar dem för att utföra. denna uppgift

kan dock vara problematisk. går det verkligen att recensera sig själv och sina vänner och

samtidigt behålla objektiviteten?

JaG Har blIvIT en Kårmupp

ledare

ha tillräckliga skäl helt enkelt kunna ringa till tryckeriet och

säga att de inte får betalt för att trycka ett visst nummer eller

strunta i att fixa avtal med distributörer. Att tryckning stoppats

på detta sätt har hänt vid ett tillfälle då dåvarande kårordförande

var emot att känslig information om en av medlemmarna

skulle publiceras mot medlemmens vilja.”

Så Skrev jag för två år sedan i en artikel med namnet

Osqledaren granskar sina vänner”. Även om jag var ung, lite

lätt naiv, och inte alls hade lika stor insikt i vad som föregick på

kåren som jag ville påskina, håller jag fortfarande med mig själv

i stora drag.

Saker har förändrats – kårstyrelsen är inte längre en delmängd

av ledningsgruppen utan fristående Och jag tycker nog inte

längre att det är min och tidningens viktigaste uppgift att

granska ledningsgruppen i deras dagliga arbetsuppgifter, utan

snarare att ha koll på vad de styrande (kårfullmäktige och

kårstyrelsen) får för sig att fatta för beslut och alltid ifrågasätta

huruvida de är medlemmarna till gagn. Men efter sju månader

uppe på Osqledarens kontor kan jag skriva under på att det är

förbannat svårt att hålla sig objektiv gentemot en organisation

när man är så pass insyltad i kårens verksamhet som Osqledarens

chefredaktör ändå är.

Men ännu Svårare än att vara objektiv är att komma

ihåg hur det var att vara en helt vanlig student som varken

visste något om kåren eller brydde sig särskilt mycket om vad

de höll på med. Faktum är att de flesta inte är intresserade av

vad som pågår i Nymble. Vissa saker borde de få information

om ändå, andra inte. Problemet är att jag nu vet så mycket om

THS och de dagliga arbetsrutinerna att det blir svårt att få en

överblick över organisationen för att se det som verkligen är av

intresse för medlemmarna.

Den bistra sanningen är att jag har blivit en kårmupp. Jag är

inte längre en av er. Och det har blivit ett problem.

sara eriksson

chefredaktör osqledaren 08/09

s. 5


s. 6

deBatt osqledaren, nummer 4, 08/09.

svar till ””på studenternas sida?” ur osqledaren nr 3

baTT DebaTT DebaTT Deb

osqledaren skrev i förra numret om hur stockholms studenthyresgästers förening (ssf) var kritiska

mot att stiftelsen stockholms studentbostäder (sssb) hade försökt få igenom att hyresförhandlingar

parterna emellan endast skulle ske var tredje år. ssf menade att detta skulle distansiera

studentbostadsjätten från studenterna ”ytterligare”. studenterna i sssbs styrelse håller inte

med. nedan följer repliker från båda sidor.

I förra numret av Osqledaren fanns en artikel

om Stiftelsen Stockholms studentbostäder

(SSSB) och studentbostadssituationen i

Stockholm. Bostadssituationen är för många

studenter det man oroar sig allra mest för

och den hårda bostadsmarknaden i Stockholm

är det främsta hindret för studenter

att flytta hit, så det är en mycket intressant

och viktig fråga för Osqledaren att ta upp.

De prObleM som behandlas är i stort

att det finns för få bostäder och att det är

höga hyror. Tråkigt nog innehöll artikeln i

övrigt inte någon typ av insiktsfull analys av

situationen utan bestod uteslutande av lösryckta

och osakliga påhopp på SSSB, endast

underbyggda med insinuationer.

Som studenter sittande i SSSBs styrelse

känner vi oss manade att försöka ge en lite

mer balanserad bild av vad SSSB är och gör

och varför bostadssituationen ser ut som

den gör för studenter i Stockholm.

Idag bor cirka tio procent av studenterna i

Stockholm i SSSBs bostäder. Dock är SSSB

för många studenter det enda sättet att

få en bostad utan orimliga köer eller fulla

bankkonton. Det beror såklart inte på att

SSSB med fula knep har slagit ut alla andra

som endast vill rikta sig till den lukrativa

kundgruppen, unga människor utan kapital

eller fast inkomst. Det beror på att studenterna

för femtio år sedan själva gick

ihop och bildade en stiftelse för att bygga

bostäder åt sig, när ingen annan intresserade

sig. Situationen har inte ändrats mycket

sedan dess, SSSB är fortfarande den största

studentbostadsaktören.

StyrelSeleDaMöterna i SSSB är utsedda

av Stockholms studenter, alla har som

uppgift att se till studenternas intressen och

en majoritet av ledamöterna är studenter.

Styrelsen har inte något som helst annat

intresse än att det ska finnas bra bostäder

till rimlig kostnad för studenter. Att prata

om studentinflytande i SSSB blir fel, det får

det att låta som om det är några andra än

studenterna som har makten.

”Som studenter

sittande i

SSSBs styrelse

känner vi oss

manade att

försöka ge en

lite mer balanserad

bild av

vad SSSB är

och gör [...]”

Att det inte finns fler studentbostäder beror

på att man för nybyggnation måste kunna

bygga lägenheter till sådana kostnader att

man har råd att sätta hyror som är tillräckligt

låga för att studenter ska kunna betala

dem. Att det är dyrt att bygga och att studenter

är fattiga gör det väldigt svårt. Trots

det har SSSB lyckats att så sent som 2006

bygga ett nytt hus i Hammarby Sjöstad

och arbetar kontinuerligt för att hitta nya

projekt.

Det som verkade vara den största frågan i

artikeln var den om hyresförhandlingar. Artikelinnehållet

blir dock mycket förvirrande

av att ”hyresgäst” och ”student” genomgående

tycks användas som synonymer. SSSBs

hyresgäster är studenter men alla studenter

är inte SSSBs hyresgäster.

HyreSgäStföreningen SSf är inte

en förening för bostadsintresserade studenter

utan en intresseförening för de som

bor hos SSSB just nu. De vill alltid ha så

låga hyror som möjligt, vilket inte alls är

konstigt, det är självklart hyresgästernas

intressen de ska försvara. De nuvarande

hyresgästernas kortsiktiga intressen är dock

inte samma sak som Stockholms studenters

intressen. Förutom storleken på hyreshöjningen

förhandlar man om tidsperioden

till nästa förhandling, det är en fråga för

just förhandling och inte ett tecken på hur

mycket SSSB bryr sig om studenter.

SSSB strävar alltid efter att hålla låga hyror

men att som i artikeln argumentera för att

man ska ha mindre hyresökningar än man

har kostnadsökningar för att studenter är en

ekonomiskt svag grupp kan man om man är

välvillig kalla lätt naivt.

SSSb är inte Statligt eller kommunalt.

SSSB har ingen ägare som kan skjuta

till pengar. SSSB har inte något stort sparat

kapital. SSSB är en stiftelse som får klara

sin ekonomi helt på egen hand. Om inte

SSSB klarar av de kostnader man har för

förvaltningen av fastigheterna skulle man

bli tvungen att sälja det man har som är av

något värde – husen.

Att beröva såväl nuvarande som framtida

studenter möjligheten att få ett studentboende

i Stockholm för att subventionera hyrorna

för den minoritet av studenterna som

råkar bo i bostäderna just idag kan knappast

anses vara i studenternas intresse.

I femtio år har det varit studenterna själva,

genom SSSB, som har tagit ansvar för

bostadssituationen i Stockholm. För att

kunna göra det i femtio år till krävs att varje

studentgeneration sköter stiftelsen på ett

ansvarsfullt sätt och lämnar välvårdade hus

och sunda ekonomier efter sig.

martin grysell, madelein

keskitalo & ida klasén

kth-studenter i sssbs styrelse


SSfS Syfte är att verka för hyresgästernas

intressen och framföra dessa till SSSB.

Vi vill uppmuntra SSSB i riktning mot en

utveckling som är tillfredsställande för dess

hyresgäster. Vår förhoppning är att SSSB

ska se SSF som en tillgång och ett verktyg

för dem att utveckla en verksamhet som

tilltalar hyresgästerna. En av våra ambitioner

är att hålla hyrorna på en rimlig nivå

i förhållande till studiemedlet. Detta är

självfallet viktigt för dagens hyresgäster,

men även i ett framtida perspektiv för de

kommande hyresgästerna. Vi står dock

alltid inför problemet att smärtgränsen för

hyresnivåerna är nådd eftersom studiebidraget

inte höjs i samma takt som hyrorna.

Alla studenter är potentiella hyresgäster

hos SSSB och alla hyresgäster hos SSSB

är studenter. I och med det handlar SSFs

arbete inte bara om hyresgästinflytande

utan lika mycket om att jobba utifrån ett

studentperspektiv. Vi hoppas att SSSB har

samma syn på saken. SSSB grundades av

studenter för femtio år sedan. I dag sköts

dock den dagliga verksamheten av avlönade

tjänstemän. Vi vågar påstå att studentinflytandet

inom SSSBs organisation inte är lika

påtagligt idag som när stiftelsen grundades.

Vi inom SSF förundras ofta över de förslag

som SSSB presenterar för oss. Av SSSB

kallas de för kreativa förslag, medan dessa

i SSFs styrelse snarare anses vara bakåtsträvande.

Ett av dessa förslag var en treårig

förhandlingsordning som innebar passiva

förhandlingar. Vi anser att artikeln i Osqledaren

i första hand handlar om det förslaget

och konsekvenserna som följer på det. SSSB

drog tillbaka sitt förslag redan i höstas, men

fortfarande är vi förvånade över att det ens

nådde oss. Hur kommer det sig att SSSBs

studentrepresentanter inte stoppade den

idén innan den lades fram för SSF? Är passiva

förhandlingar verkligen det bästa för

SSSBs hyresgäster?

vår erfarenHet av SSSB är att de

förslag till förbättringar som SSF framför

inte tas tillvara. Att studenterna som skrivit

repliken tar fasta på vad som skrivs om

deBatt osqledaren, nummer 4, 08/09.

6

svar till ”vem vill bli nobelfestare” ur osqledaren nr 3

aTT DebaTT DebaTT Deb

“Vi vågar påstå

att studentinflytandet

inom

SSSBs organisation

inte

är lika påtagligt

idag som

när stiftelsen

grundades.”

bostadssituationen i Stockholm generellt är

ett exempel på hur SSSB gärna bortser ifrån

den kritik som riktas mot dem.

SSF är måna om att behålla förhandlingsordningen

i sin nuvarande form det vill

säga att genom diskussion komma överens

om följande års hyresnivåer. Vi kommer att

kalla SSSBs förhandlingsgrupp till ett utvärderingsmöte

angående den senaste höstens

förhandlingar med SSFs representanter. Vi

vill passa på att påpeka att det inte ingår

studenter i SSSBs förhandlingsgrupp.

anna lindholm ordförande ssf

Johanna karlsson vice ordförande

ssf

SSCO Svarar:

ang.

Nobellotteriet

det är välkommet att osqledaren uppmärksammar

sscos medverkan vid

nobelfesten. låt oss reda upp lite i argumentationen.

stockholms studenter har fått

i uppdrag av nobelstiftelsen att, via ssco,

organisera studentinslagen vid världens

tveklöst mest ansedda prisutdelning. uppdraget

är prestigefyllt men också förenat

med vissa kostnader, framför allt med

avseende på den arbetstid som sscos

övermarskalkar lägger ned på förberedelser

och samordning av festligheterna. arbetet

finansieras dock inte – som SSCOs övriga

verksamhet – av stockholms studenter som

grupp, genom kåravgiften, utan av enskilda

studenter som är intresserade av att gå på

nobel.

är detta då rättvist mot den majoritet av

studenter som inte har de ekonomiska

möjligheterna att betala för en biljett till

nobelfesten? nej, naturligtvis inte. det är

just därför som sscos kärnverksamhet går

ut på att arbeta politiskt för att förbättra de

ekonomiska och sociala förutsättningarna

för stockholms studenter som grupp. det

är också detta uppdrag som finansieras

av studenterna med cirka 22 kronor per

student och läsår.

kristian kull

ordförande ssco

love hansson

vice ordförande ssco

s. 7


s. 8

intro osqledaren, nummer 4, 08/09.

aktuellt

Uppföljning:

diplomeringen

i HöStaS Skrev Osqledaren om bakgrunden

till att diplomeringshögtiderna togs

bort. Vad hände sedan?

KTHs första försök med en ny diplomeringsceremoni

genomfördes i december

förra året. Själva ceremonin var oförändrad,

men istället för bankett och dans efteråt

bjöds diplomanderna och deras gäster på

ett enklare mingel i Gyllene Salen. Medan

gästerna gled runt och gratulerade de färska

ingenjörerna kunde de avnjuta en mingelbuffé

bestående av skumpa, tunnbrödsrullar

och chips.

På KTH är man helnöjd med lösningen.

– Vi tycker det föll jättebra ut! berättar

Anna Almlöw, KTHs ceremonimästare.

– Men det är för tidigt att dra några slutsatser

ännu, nu får vi testa det här i några år så

får vi se hur det blir.

Marskalkarna och fanborgen – som protesterade

högljutt under sommaren och hösten

mot att de skulle gå miste om banketten

och dansen, deras ersättning för hjälpen i

Blå Hallen – erbjöds en middag på Operakällaren

som plåster på såren.

Antalet diplomander som deltog i ceremonin

i höstas var exakt detsamma som vid

vårens examenshögtid. Däremot verkar

fler ha deltagit i minglet efteråt eftersom

alla gäster nu tilläts stanna kvar gratis. Och

det var ju huvudsyftet, att få så många som

möjligt att delta.

Thérèse Thiel, studiesocialt ansvarig på

THS, är lite mer försiktig med lovorden.

– Eftersom det vare sig var en minskning

eller ökning av antalet diplomander kan

man kanske inte säga så mycket om ifall det

föll väl ut eller inte. Men de har ju dragit

ned status på examen, det känns inte lika

fint längre.

I mitten av januari höll KTH ett utvärderingsmöte

där bland andra rektor, dekanus

och ceremonimästaren deltog, och alla parter

var enligt Anna Almlöw mycket positiva.

Även KTHs övermarskalk var medbjuden.

Däremot var ingen från THS inbjuden.

– Vi har inte haft något samtal med studentkåren

ännu, berättar Almlöw, men jag

ska ta kontakt med ordförande och höra

mer om detaljer och så, jag ser gärna att de

kommer in mer.

Till våren blir det hur som helst ännu en

ceremoni i stil med denna, så långt är det

redan bestämt. Först i höst kan mer ordentliga

utvärderingar genomföras.

text sara gustavsson

illustration aron lind

... och så här tyckte studenterna om diplomeringen:

Jonas gunnarsson

civilingenjör design och produktframtagning

”jag tycker det var jättetrevligt, professionellt arrangerat och festligt, och det tyckte alla mina gäster också. det kan bli trist att

hamna vid ett bord för sig själva på en middag, nu kunde vi gå runt och jag fick presentera folk, ’den här har jag pluggat med’, ’den

här har jag gjort Osqledaren med’ och så vidare.”

rickard frithiof

civilingenjör kemiteknik

”Jag hade riktigt trevligt, jag tror inte att jag hade haft lika trevligt under en middag. Nu fick man möjlighet att prata med många fler

än bara de man sitter till bords med. Som ’sista minne från KTH’ så är kanske en middag mer minnesvärd och högtidlig men det här

var mer ett trevligt avslut.”


ths har två nya sektioner

På kårfullmäktigemötet den 4 december fick THS två nya

sektioner: sektionen för medicinsk informatik och teknik

(mit) samt sektionen för informations- och nanoteknik

(in). in är en sammanslagning av mikroelektronik och itsektionen

i kista. deras sektionsfärger blir ljusblått (mit) och

kiselgrått (in).

“vad gör en ingenJör?”

kth har lanserat en ny kampanj för att få ungdomar intresserade

av ingenjörsyrket: “kth på insidan”. på hemsideadressen

www.kthpainsidan.se går det att rösta på tolv pågående

studentprojekt på kth. tre går vidare till nästa fas där deltagarna

kommer att “blogga, filma och fota sitt arbete löpande,

för att du ska få en bild av hur kth ser ut på insidan”. bland

projekten finns “Rymdsonden”, “Ekobilen” och “IT till Tanzania”.

gå in och rösta på dina kompisar senast den 10 februari.

excellence in teaching till

två lärare på csc-skolan

stint, stiftelsen för internationalisering av högre utbildning

och forskning, har delat ut stipendiet excellence in teaching

till elva framstående lärare i sverige. två av årets stipendiater

kommer från skolan för datavetenskap och kommunikation

nämligen ninni carlsund, lektor i numerisk analys, och örjan

ekeberg, lektor i datalogi. stipendiaterna får tillbringa höstterminen

vid ett högt rankat liberal arts college i usa för att

delta i och studera den excellenta utbildningen där och ta

med sig godbitarna tillbaka till sverige.

text olle blomqvist/kth-ekot

sök nu kompis

på kf7 den 1 april ska de som leder verksamheten nästa

verksamhetsår väljas.

det kanske är du kompis eller din kompis! skicka in din ansökan

på en gång, eller senast den 5 mars.

det ska bland annat väljas ny ordförande, vice ordförande,

styrelse, ansvariga för områden rörande utbildning, studiesociala

frågor, näringsliv och programverksamheten (pubar,

fester och andra arrangemang), talmanspresidiet och såklart

chefredaktören för denna tidning: osqledarens chefredaktör.

läs mer på www.ths.kth.se/val.

text david goldea/valberedningen

kåroBligatoriet?

den 10 mars kommer propositionen om när kårobligatoriet

försvinner och vad som då ska hända. läs om det i kommande

nummer av osqledaren eller på webben: www.

osqledaren.se.

intro osqledaren, nummer 4, 08/09.

aktuellt/kth i världen

jenny nilsson går fjärde året på

maskinteknikprogrammet och är nu i milano

i ett år. hon pluggar industriell management

och finans och skriver i detta nummer av

osqledaren om sitt liv som utbytesstudent.

Milano: höga klackar, kemtvättsparfymerade kostymer,

chokladcroissants, fotboll, pasta och hundskit – och staden

kallas inte sällan för modets huvudstad. Själv kallar jag hellre

Milano för de olika stilarnas och kontrasternas stad. Här existerar

allt, ibland sida vid sida, och det ska mycket till innan

ögonbrynen höjs.

Med metron ser man världen på en dag. I norr, vid centralstation

ligger fattigdomens Afrika kantat av lyxhotell. Väster ut

finner man ”China town” med mängder av kinesiska affärer.

Ett stenkast härifrån ligger stadens mest åtråvärda gata, fylld

med glamour, Corso Como. I öster hittar man studenternas

område, här ligger Politecnico di Milano. Söder ut, mot Navigli

hittas klubbar och barer för alla tycken och smaker. Och här

och var sticker de upp, små vakuumförpackade öar av lyx med

privatskolor, flotta bilar, pälsklädda damer och dyra boutiquer.

Mode är ett starkt ord i denna stad, det märks att italienarna

kan sina kläder, och kaffe! Att slinka in på en bar och ta sig en

god capuccino en lördagsmorgon, det är gött det!

Och maten! Det är något med italiensk mat, de lyckas göra det

enkla så gott. Att äta en god middag görs bäst på en trattoria –

ja, de kallas så – de små restaurangerna som på utsidan ofta ser

tråkiga ut men väl inne serveras riktigt läcker mat. Och ett glas

rött därtill, kan det bli bättre? Glöm inte att ta en aperitivo!

De välfyllda bufféerna som de flesta barer serverar, här äter

man billigt och drinken fås på köpet.

Ja, Milano är verkligen en mångfacetterad stad, kanske rå och

tuff men också generös, ett centrum för industri och business,

en stad fylld med nöjen, god mat och MODE. Arkitekturen är

inte den finaste, dock med mängder av undantag. Om du har

en tråkig vecka, åk hit! Upplev lite av Italiens kultur och allt

vad denna stad kan erbjuda!

s. 9


s. 10

intro osqledaren, nummer 4, 08/09.

fråga fysikern

Fråga

Fysikern

Har du en fråga? Maila den då

till osqledaren@ths.kth.se

professor göran manneberg är universitetslektor

i fysik på kth. två gånger har han blivit utsedd till

årets lärare. även detta läsår svarar göran på dina

frågor om stort och smått.

FråGa Man kan få ut energi från solens strålning, men jag har

aldrig hört talas om att man kan få ut energi av annan sorts

strålning, typ av radioaktiv strålning som den från kärnavfall.

Min fråga är: går det att få ut elenergi på mer eller mindre

samma sätt från kärnavfallets strålning som man får av solens?

Om jag inte har fel så är kärnavfallsstrålning mycket starkare än

solens strålning här på jorden – och strålning är väl energi?

KristOffer PalMqvist

Svar I princip har du rätt i att man kan utvinna ernergi ur det man kallar

radioaktiv strålning från kärnavfallet, den avgörande tankevurpan kommer när

du säger att den radioaktiva strålningen är energirikare än solstrålningen. Det

jag tror du avser är att varje foton i gammastrålningen (för det är väl det du

CASELÖSNING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Var med och anordna

CLEANTECH SUSTAINABLE DEVELOPMENT

det största* hållbara

projektet på KTH

Den Reflekterande Ingenjören 2009!

För mer info gå in på hemsidan:

www.denreflekterandeingenjoren.se

*och enda

menar?) innehåller mycket energi (storleksordning upp till 10

MeV). Om vi då tittar på ett material med kort halveringstid

som ett kg plutonium som har en halveringstid på 24 000 år =

en knapp biljon (svensk biljon) sekunder. Antalet atomer i vår

lilla mysklump blir då 2,5x10^24.

Översätter vi halveringstid till sönderfallssannolikhet och multiplicerar

med antalet atomer får vi drygt 2 biljoner sönderfall

per sekund. Om var och en av dessa ger en foton med 10 MeV

får vi en effekt på några watt. Inte så imponerande med tanke på

att ett kg plutonium knappast är lite och knappast är lågaktivt

och knappast är avfall. Det är mycket energi per foton, men inte

tillräckligt många fotoner för att kunna tävla med exempelvis

solljus, där solstrålningen på en kvadratmeter kan ligga runt 1

kW.

Göran

FråGa Hur kommer det sig att det som är norr anses

vara just norr? solsystemets plan är vill jag påstå

alltid avbilda med vårt norr uppåt. semantiken kring

världskartor har gjort att icke-europeiska kartor inte

är ovanliga i asien, men jag tror aldrig jag sett någon

som avbildat vårt norr neråt, åtminstone i ett större

perspektiv som i fallet med avbildandet av solsystemet.

ett av få fall jag kan komma på där det vi idag

ser som uppåt varit semantiskt söderut är gamla

tiders egypten, där övre egypten är där Nilen börjar

och nedre egypten är där den rinner ut i Medelhavet.

inte ens gamla kartor där de fortfarande trodde att

världen var platt är avbildad åt ”fel” håll. varför är

det så här egentligen?

CristiaN

Svar Norr har faktiskt inte alls alltid varit uppåt. I det gamla

Egypten var (precis som du säger) uppåt det håll varifrån Nilen

kom. Många äldre kinesiska och persiska kartor likaså. Kortfattat

kan man säga att två oberoende stil-bildare, Ptolemaios i Europa

och Pei Xiu i Kina, valde norr uppåt, och sedan blev det så. En

något mer utförlig historia finns på http://en.wikipedia.org/wiki/

History_of_cartography.

Göran

foto marcus blom


1. Mat

brickluncHer på nyMble har serverats så länge någon

kan minnas. Men faktum är att de drar mindre och mindre folk

för varje år som går. Innan den stora ombyggnaden av kårhuset

för cirka tio år sedan sägs det att så många som 1 200 studenter

år lunch i Nymble varje dag. Men under tiden som kårhuset var

stängt för renoveringen hittade studenterna nya lunchvanor på

nya restauranger som ploppade upp längs Valhallavägen. När

restaurangen väl öppnade igen var konkurrensen om studenternas

lunchpengar betydligare och intresset för att äta lunch i

kårhuset inte längre lika stort.

Men antalet lunchgäster har aldrig varit så lågt som i år. Enligt

Amicas egna siffror köper mellan 150 och 200 personer lunch

av dem varje dag. Vad det beror på är oklart, men gissningsvis

har det att göra med att det finns andra, godare alternativ

till lunchmat som är marginellt – om alls – dyrare i närheten.

Dessutom är det många som väljer att ta med sig matlåda och

värma i microvågsugnarna som står utställda invid Hyllan.

Exakt hur många som gör det finns det dock ingen statistik på

– ännu.

utan pengarna Amica skulle kunna dra in genom att

ha ett serveringstillstånd och anordna events i kårhuset på

kvällarna hävdar de själva att det är omöjligt att gå med vinst,

vilket är anledningen till att de har sagt upp avtalet med THS.

Enligt egna siffror har Amica gjort ungefär en halv miljon i

förlust sedan de öppnade i mars.

frågan är vad som händer i kårhuset nu i vår innan någon

ny lösning på vad som ska hända i kårhuset är hittad.

– Amica kommer att fortsätta servera lunch fram till maj i år,

säger Måns.

– Men maten kommer inte att lagas på Nymble, vilket gör

att vi får tillgång till köket och kan skaffa oss ett livsmedelstillstånd

och i förlängningen ett alkoholstillstånd. Inom två

månader hoppas vi ha det.

En annan skillnad är att det bara kommer att serveras två rätter

intro osqledaren, nummer 4, 08/09.

amica försvinner

– oklart hur lunchserveringen i nymble

kommer att se ut i framtiden

istället för fyra varje dag.

aktuellt

i förra numret skrev osqledaren om hur kårhuset inte

kunde få något permanent alkoholtillstånd så länge kåren

inte kom överens med kårhusets restaurang fazer amica

om vem det skulle stå på. nu verkar det hindret vara ur vägen.

amica har nämligen dragit sig ur avtalet med ths och

kommer att försvinna efter sommaren, eller åtminstone inte

finnas kvar i samma form som idag.

Hur påverkar det kåren ekonomiskt i förlorade hyresintäkter och

så vidare?

– Det betyder att vi förlorar hyresintäkter på 100 000 ungefär.

Men det påverkar oss också positivt i och med att festverksamheten

kan dra igång med ett ideellt klubbmästeri.

vaD innebär det här för studenterna på längre sikt?

– Det vet vi inte än, säger Måns. Styrelsen arbetar med frågan

jättemycket och utreder olika alternativ. Vi vill ha lunchservering,

men hur den ska se ut har vi inte kommit fram till. Vår

viktigaste ambition är att hitta en lösning som inte går med

förlust.

Om det blir en liknande restaurang med bricklunch, eller

någon typ av food court, ett större café eller något helt annat i

Nymble efter sommaren är med andra ord fortfarande oklart.

Sannolikt kommer mindre ombyggnader att göras för att passa

den nya lunchserveringen, och fler microvågsugnar att ställas

ut.

– Målet är ett levande kårhus. Vi vill göra det attraktivt för studenterna

att vara här. Inte minst för att kårhuset kostar ganska

mycket.

Studenter med åsikter och idéer om hur lunchserveringen ska

se ut i Nymble framöver uppmanas att höra av sig. Maila Måns

på vordf@ths.kth.se.

text sara eriksson

s. 11


Always aiming for higher ground.

Just another day at the office for a Tiger.

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference

every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new

opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career

fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while

helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture

is the place to be.

Opportunities in business consulting

We’re now looking for exceptional

graduates to join our consulting team

– people with the potential to become

leaders.

Our clients include many of the world’s

largest organizations and we’ll train you

to take a central role in developing

innovative business and IT solutions

that improve the way they operate.

Professional development is a key part

of the total rewards package we offer.

Visit accenture.se/jobb

You’ll get continuous training, both

formal and on-the-job, and you’ll be

working on some of the largest, most

challenging projects around.

In our dynamic environment, you can

move your career forward faster than

with most other employers. And in return

for taking on a high level of responsibility,

build deep market-relevant skills and get

competitive compensation with a full

range of benefits.

Join Accenture and you could be

delivering the innovation that helps

our clients become high-performance

businesses. To find out more about

graduate career opportunities and to

submit your application, visit our

website today.

© 2008 Accenture. All rights reserved.


osqledaren granskar osqledaren, nummer 4, 08/09.

”sandwich-doktoranderna”

5 000 kronor i månaden

skulle du klara av att leva på 5 000 kronor i månaden? det gör Zahir. Zahir är 23 år och

kommer från bangladesh. han doktorerar på skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på

kth och är en så kallad ”sandwich-doktorand”. han är både inskriven på kth och på sitt

hemuniversitet i bangladesh och spenderar ett halvår i varje land.

ZaHir är en fiktiv perSOn men hans situation är verklig.

Rektors beslut om att ta bort miniminivån för stipendier

kan göra att utländska doktorander knappt klarar av att leva i

Sverige. Det finns doktorander på KTH som har blivit av med

sitt stipendium från KTH och därför måste klara sig på det

stipendium de får från sitt hemuniversitet. De vågar ofta inte

berätta om sin situation eftersom att de är rädda för att förlora

sin doktorandplats.

Som doktorand finns tre olika sätt att finansiera sitt uppehälle

under forskningstiden; doktorandanställning, utbildningsbidrag

och stipendium. Av dessa tre ger doktorandanställning mest

säkerhet eftersom det liknar ett vanligt jobb med pensionsavtal

och möjlighet till försäkringskassans förmåner. Utbildningsbidraget

bestäms av regeringen och är konstant under tiden de

får bidraget. Doktorander med utbildningsbidrag har ofta även

en assistenttjänst. De får också fast anställning de sista två åren

av sin doktorandtjänst.

StipenDiefOrMen är Svår att greppa, många olika

regler påverkar dess storlek och hur de betalas ut. Framför allt

är skatteverkets regler viktiga. Till exempel får inte stipendier

komma från skattepengar och stipendiater får inte utföra arbete

som kan tolkas som att det gynnar institutionen.

När KTH finansierar doktorander genom stipendier är det ett

sätt för skolan att slippa betala skatt och socialavgifter. I somras

bestämde rektor att minimibeloppet för en stipendiedoktorand

är 11 000 kronor i månaden, vilket går att leva på. Det kan

tyckas att 11 000 kronor är mycket pengar jämfört med studielånet.

Men en doktorand är samtidigt färdig civilingenjör och

ute i arbetslivet förväntas nästan det dubbla som ingångslön.

Redan den 2:a december reviderades beslutet. ”För forskarstuderande

med egna stipendier… kan respektive skola besluta

i varje enskilt fall om kompletterande stipendium upp till

miniminivån” står det i rektors beslut Dnr VL-2008-0572 Doss

411. Det betyder att det inte är obligatoriskt för doktorander

med stipendier från andra universitet att få ett kompletterande

stipendium från KTH för att uppnå miniminivån. För svenska

studenter brukar det inte vara något problem, men det påverkar

utländska doktorander. Det finns många utländska doktorander

på KTH som kommer från länder med längre lönenivåer

än Sverige, som till exempel Bangladesh och Kina. Dessa

doktorander får kanske ett stipendium från sitt hemuniversitet

som räcker att leva på där, men här i Sverige räcker det inte ens

till att hyra ett korridorsrum på lappis.

ktH får en summa pengar av staten för varje disputerad

doktorand, liksom äran och står med i alla publikationer som

doktoranden skrivit. När KTH inte ger ut stipendier utför

i praktiken doktoranden forskning gratis och det är just de

utländska doktoranderna som kommer i kläm. De känner inte

till svenska lagar och rättigheter och om de mot förmodan

inser att de har vissa rättigheter är de är ovana att protestera

när de blir felbehandlade. Det har varit mycket svårt att finna

en doktorand som vill berätta om sin situation, och hur de

påverkats av rektors beslut. Många är nog rädda för att förlora

sin doktorandplats. Däremot har flera källor bekräftat att en

grupp doktorander redan har förlorat sina stipendier från KTH.

Att beslutet att ta bort minimibeloppet för stipendiedoktorander

påverkar dem som inte vågar säga ifrån är beklagligt och

sorgligt.

Nästa gång du får pengar från CSN, tänk på sådana personer

som Zahir som har mycket mindre än studielånet att leva av

trots att de är doktorander.

text anna wahlberg

s. 13


s. 14

ths osqledaren, nummer 4, 08/09.

vad händer på kåren?

Avhoppad kårordförande, ny organisation,

inget alhoholtillstånd, finanskris, uppsägning

av avtal med Amica, byte av kanslichef,

inbrottsvåg i nymble, hot om att JOanmäla

KTH [...]

vad hände inte på kåren ht08? och vad händer nu?

läs om hur ths ledningsgrupp 08/09 tacklar motgångarna

och om en och annan framgång.

text sara eriksson

STuDIeSOCIalT

– SOM jag har sett det så… På något sätt

handlar det om omorganiseringen. Och

att det inte fanns någon ledning i början:

dåvarande kårordförande hoppade av och vi

behövde också rekrytera en ny kanslichef,

säger Christine Ambell.

Christine blev vald till ordförande på ett

kårfullmäktigemöte en bit in i september.

Under sommaren hade hon rollen som vice

ordförande, en post som senare togs över

av Måns Östberg. Tillsammans utgör de

kårpresidiet som leder ledningsgruppen och

är med i styrelsen där Christine också är

ordförande.

– i OcH MeD omorganiseringen fanns det

inga fasta roller att ärva. Och när det sedan

blev totalt kaos med allt som hände blev

det väldigt svårt. Under de förutsättningarna

tycker jag att vi har löst det bra, säger

Måns.

Vad anser ni ledde till den här situationen?

– Kåren var inte tillräckligt förberedd, plus

att ledningen i somras byttes ut med en

månads intervall. Att det blir kaos vid en

omorganisation är ingens fel, men att det

tog så pass lång tid beror på dålig förberedelse,

säger Måns.

– KF (kårfullmäktige, reds anm.) borde

kanske ha funderat lite mer på hur de skulle

förbereda omorganiseringen då det var de

som beslutade om den, men det låg väl i

någon mening på den gamla styrelsen också,

fortsätter han.

KårpreSIDIeT

Vilka frågor har ni jobbat primärt med i höst?

– Restaurangen, tillståndet och att hitta en

ny kanslichef, säger Måns. Innan Marianne

tillträdde (Fridborn, reds anm.) fick jag göra

många av hennes uppgifter också.

– Och så har vi jobbat oerhört mycket med

den nya organisationen och att få den att

fungera, tillägger Christine.

vaD HänDer i vår?

– Vad vi ska göra med restaurangen kommer

att vara den största frågan för mig,

säger Måns. Och hur vi ska locka studenter

till Nymble och få igång festverksamheten.

– Proppen om kårobligatoriet kommer ju i

mars också, och högskoleproppen sju dagar

senare, fortsätter Christine. Vi har redan inplanerade

möten angående det. Jag kommer

också att lägga mycket energi på nationellt

påverkansarbete.

Dessutom kommer de att fortsätta arbetet

med att få kåren att bli en stabil organisation

genom granskning och uppdatering av

dokument och rutiner.

Har det bara varit jobbigt eller roligt också?

– Det har varit jätteroligt, säger Måns.

– Det är ju otroligt upplyftande, håller

Christine med. Bland det bästa jag gjort. Jag

har lärt mig sjukt mer här än vad jag gjort

under fem år på KTH. Jag skulle nästan

ha kunnat betala för att ha fått den här

utbildningen.

tHérèSe tHiel är studiesocialt ansvarig

på THS och har ansvar för säkerhetsfrågor,

jämlikhetsfrågor, studiemiljöfrågor, idrott

och kårföreningarna. För att nämna några

av de saker Thérèse har sysslat med i höst.

Med anledning av att det inte längre finns

någon förvaltningsansvarig har Thérèse även

fått ta över en del av ansvaret för förvaltningsfrågor.

Med så många strängar på sin lyra blir

det svårt att jobba aktivt med alla frågor.

Thérèse säger själv att generella frågor som

jämlikhet är något som är svårt att få tid

till att jobba ordentligt med på grund av de

dagliga sysslorna.

Vad jobbade du med i höst?

– Jag arrangerade Kårens Dag under mottagningen.

Sedan har det varit mycket

arbetande med frågor rörande sektionslokaler

– Kista har bland annat förlorat sin och

det är lite rörigt på Campus Valhallavägen,

säger Thérèse.

– Jag har också planerat KTH-mästerskapen

och tre gånger under året hjälper jag Lena

(Edwardsson, säkerhetsansvarig på KTH,

reds anm.) att anordna olika utbildningar

som fest-, STAD-, och studerandeskyddsutbildning.

Vad händer i vår?

– Just nu håller jag bland annat på att ta

fram en jämställdhets- och pedagogikutbildning

tillsammans med KTH. Man ska

göra en undersökning där studenter ska sitta

på föreläsningar ”under cover” och kolla för

att sedan utvärdera resultaten.

a

mer på nästa sida!


verkar det intressant/roligt/lärorikt/utvecklande/spännande/svårt/jobbigt/inte-lika-fattigt-somatt-vara-student-men-nästan-fast-utan-att-behöva-ta-lån/meriterande/insert_word_here

att

jobba på kåren ett år? allt stämmer.

posterna du kan söka för läsåret 09/10 är:

CHeFreDaKTör OSqleDaren!

KårOrDFöranDe!

uTbIlDnInGSanSvarIG x2! vICe OrDFöranDe!

STuDIeSOCIalT anSvarIG!

prOGramGruppSOrDFöranDe!

närInGSlIvSanSvarIG!

läs mer på www.ths.kth.se/val. illustration felix lindberg

09

10


s. 16

ths osqledaren, nummer 4, 08/09.

vad händer på kåren?

”Vi har medvind,

men

skutan är

stor.”

uTbIlDnInG

OSqleDaren uppmärksammade i förra

numret att ”THS kan komma att JO-anmäla

KTH”. Det som inte kom fram var att

”kan komma att” lades till bara några minuter

innan tidningen skickades till tryckeriet.

Tidigare hade där stått ”ska”.

Johan Fagerhem, som liksom Linus Ericsson

jobbar som utbildningsansvarig på kåren,

jobbade mycket med frågan om att försöka

få KTH att sänka de långa handläggningstiden

för disciplinärenden i höstas. Idag ser

han påverkansarbetet han utförde som sin

största framgång hittills på THS, trots att,

eller kanske på grund av, det aldrig ledde till

någon anmälan.

– Igår fick jag ett brev på lådan där det stod

att ”KTH och THS har ett gemensamt mål

på att ett disciplinärende aldrig ska ta mer

än tre månader”, underskrivet, säger Johan.

– Om det håller är det förbannat tacksamt.

Ett bevis på att THS i någon mån har makt

på KTH.

– Vi har makt att säga till om saker och de

lyssnar. Men jag tror att väldigt mycket av

det vi gör kommer att visa resultat först om

några år, säger Johan och Linus.

– Vi har medvind, men skutan är stor. Det

är som att styra en jäkla oljetanker – man

måste börja svänga flera kilometer innan.

Eller som att försöka paddla en oljetanker…

KTH är som en oljetanker!

Hösten har i övrigt ägnats åt att läsa in sig

på ”väldigt många saker”. Få koll på hur

situationen ser ut med kursutvärderingar,

kvalitetsutveckling och så vidare. De har

också samarbetat en del med Learning Lab,

framförallt då det gäller den pedagogiska

utbildningen som alla lärare ska ha om tre

år, enligt KTHs splitternya utvecklingsplan.

Vad händer i vår?

– Vi ska lansera den här pedagogiska kampanjen

vi har jobbat med, för att få KTHs

lärare att inse vikten av att de kan lära ut på

ett bra sätt. Vi ska också jobba mer ute på

sektionerna och försöka föra över våra kunskaper

till dem och stärka deras kamp, säger

Johan och Linus och avslutar med att locka

potentiella sökanden till utbildningsansvariga

09/10 med att den årliga utbildningskonferensen

de får åka med på i sommar i

år går till Singapore.

”Ja, det går

fortfarande

bra nu. Vi har

en väldigt bra

näringslivsgrupp

och

goda relationer

till företag

[...]”

närInGSlIv

”Det går bra nu” proklamerade THS

Näringsliv med stora lysande bokstäver på

Nymbles fasad under den senaste tentapuben

– och sålde slut på 140 flaskor skumpa

på rekordtid uppe i Musikrummet. Och

faktum är att det går ganska bra nu, åtminstone

för Näringslivsgruppen (NG) med

Peter Stier, näringslivsansvarig på kåren, i

ledningen. Att finanskrisen har påverkat

vissa av deras planer för våren är förvisso

sant, men kanske inte det viktigaste på lång

sikt.

– Ja, det går fortfarande bra nu. Vi har en

väldigt bra näringslivsgrupp och goda relationer

till företag så vi ser inga långsiktiga

problem, säger Peter.

Vad har ni gjort i höst?

– I höst har vi startat upp fyra projekt varav

tre är helt nya – THS Case, två utlandsprojekt

och så ROS-dagen (Rekryterings-

och Sommarjobbsdagen, reds anm.).

Hur har finanskrisen påverkat ert arbete?

– Företag är betydligt försiktigare och vill

inte planera inför framtiden. De vill fortfarande

rekrytera, men är inte lika benägna

att lägga ut pengar på att marknadsföra

rekryteringen, säger Peter.

– Istället för att lägga massa energi på att

försöka få in pengar från företag har jag

fokuserat på att få igång en ideell näringslivsverksamhet

och utarbetat en stabil

säljorganisation som kan hålla många år

framöver, fortsätter han, men försäkrar

samtidigt att de fortfarande kommer att

hålla budget.

I vår kommer NG att förutom ovanstående

aktiviteter anordna två branschkvällar, där

man på den ena kommer att diskutera

finanskrisen (”prata om problemet istället

för att undvika det”). Läs mer på www.

naringslivsgruppen.se.

”Nu börjar

min verksamhet

[...]”

FeSTverKSamHeT

– nu börjar min verksamhet, tidigare

har det mest varit lösa saker, säger Patriq

Ramdert, Programgruppens ordförande, när

jag tar upp den eviga frågan om hur det går

med alkoholtillståndet.

Och betoningen ligger på ”nu”. Med anledning

av att avtalet med restaurangen är

uppsagt, och THS nu får tillgång till köket

(läs mer på s. 11), kan vi äntligen få ett eget

permanent tillstånd att servera alkohol.

Vilket betyder att det kommer att bli långt

mer aktiviteter i kårhuset än några enstaka

arrangemang i vår. Senast i slutet av mars

hoppas Patriq ha tillståndet i hamn.

– Meningen är att vi ska ha en stor fest i

månaden och en pub varje vecka, lovar

Patriq.

Det kan låta lite mycket, men med ett

Nymble Klubbmästeri (”uppstartandet av

ett ideellt klubbmästeri är klart, bara att det

inte är igång”) som enligt Patriq är trötta

på vilan och vill börja ordna fester finns det

ingen anledning till att det inte skulle gå.

Kommer ni att hålla budgeten?

– Ingen aning. Men jag skulle inte tro att

det går så mycket mer back än vad det har

gått tidigare år.

Vad vill ni tillföra studentlivet som inte redan

finns på sektionspubarna?

– Festivalstämningen, större evenemang,

artister… Dansgolv som tar 500 personer.

Ortspubarna har inte internationella

studenter, det har vi. Och det är de som är

mest fest…

Under Osqledarens mingel på den första

tentapuben hördes vitt skilda recensioner.

En åsikt som har kommit upp även senare

är rädslan för att kårhuset ska förvandlas till

en gigantisk sektionspub. Folk verkar helt

enkelt rädda för att overallerna ska ta över

Nymble.

– Vissa evenemang kanske kommer att vara

riktade mot vissa grupper, och vi kommer

att ha både overall- och finsittningar i vår.

– På tentapubarna är alla välkomna och jag

tycker att det är kul att många klär upp sig.

Men vill man klä sig i overall får man göra

det. Det handlar om respekt från båda sidor.

Alla ska känna sig välkomna, avslutar Patriq.


1. Hernan Martinez

Hernan MartineZ was elected in the beginning of December

to be the head of the International Student Service

2009. Originally a student in media technology, he chose to

take a break from the studies for one year in order to take

charge of the organization. One month after the election, and

very busy, he explains the changes to be made and the goals he

would like to reach.

Have you been engaged in ISS for a long time?

– I started to take part in ISS in February 2008, as a buddy. At

that time I was also helping a lot in the organization with the

activities. In July, Oguzhan Erim (former president) asked me

to join the International Board, which I accepted.

Why did you decide to try to become president of ISS?

– There were some problems last year, management problems,

and I wanted to have a chance to solve them, as well as giving

a team spirit in the organization, which was lacking. Besides, I

have been an exchange student before, and so has my brother,

and I want to take advantage of that and to put in practice

what I have experienced. I also like meeting new people!

When did you take this decision?

– The first time I thought about it was in the middle of October,

when the advertisement for a new president was issued.

My father thought it was not a good idea, but thinking about

it, I made up my mind and applied for it. I think that it is a

great opportunity. Moreover, I like helping people.

ths osqledaren, nummer 4, 08/09.

the new iss president

THere’S a new man In THe ISS OFFICe

And his name is Hernan Martinez. Florence Ferrero has interviewed him to find out where

he wants to take the organization the year to come.

What is the main goal of ISS for you?

– I think that ISS has far more than a single goal. However,

one of the main goals is to help international and exchange

students to discover Swedish culture, allowing and improving

the relations between them and Swedish students. People actually

do not know about the role of ISS, and this is something I

would like to change. I’d like to make ISS more famous.

So what are your plans for the year?

– First I would like to make the International board bigger,

with a representative from all the sections of KTH, because

they are 19, and it is hard to know what is going on in each of

them. Then, as I already mentioned, I’d like to make people

know more about ISS. I joined the organization one year ago,

but one year and a half ago, I didn’t know anything about it.

The website is also going to be better organized so that people

can find all the information they want easily. Another point is

that I’d like to have more contacts with sport associations, in

order to help the students to be able to practice sports even

though they just stay for half a year. And finally, it could be

nice to have activities with students from other universities,

and not only from KTH.

text florence ferrero

photo oguZhan erim

s. 17


s. 18

ths osqledaren, nummer 4, 08/09.

nya ansikten på kåren

nya perSOner på Kåren

text sara eriksson foto patriq ramdert

1. ellinor grape 2. anders olsson

varje år den 15 december går tre blåbär på sina jobb på kåren som ordförande för iss,

mottagningsansvarig och projektledare för armada. träffa ellinor och anders.

ellinor grape

mottagningsansvarig 2009

ellinOr grape är ett 22-årigt förortsbarn som det kommande

året ska kombinera fjärdeårsstudier på teknisk fysik

med inriktning hållfasthetslära med en halvtidsarvodering som

mottagningsansvarig på kåren. Hon beskriver sig själv som glad

och tycker om att klättra, segla och åka långfärdsskridskor. Kort

sagt är hon en riktig friluftsmänniska. Som älskar schlager och

att baka.

Varför sökte du den här posten?

– För att mottagningen är det roligaste jag varit med om på

KTH. Jag är intresserad och engagerad. Jag har varit Fadderist

på fysik, och året efter fixade jag ettans fest, och året efter det

nollegasquen.

Kommer du att genomdriva några stora förändringar 2009?

– Nej, inte vad jag vet om än så länge. Men det kommer nog.

Hur känns det att jobba halvtid? Kommer det att fungera?

– Det känns bra, skolan har ju inte riktigt kommit igång än.

Det kommer att fungera, men bara för att jag har ett otroligt

schysst schema.

Vad ska du jobba med i framtiden?

– Jag vill jobba med stål eller papper, inom tillverkningsindustrin.

Drömmen är att få typ krascha lastbilar på Scania.

Du beskrivs av din företrädare Frida som ”glad och kavat”.

– Haha, som Kajsa Kavat. Ja, det kan nog stämma.

Kommer ditt schlagerintresse att märkas i mottagningen?

– Ja! Förra året hade vi en nollegrupp som hade temat schlager.

Vi lyssnade på schlager och åt snittar.

Uppskattat?

– Självklart!

anders olsson

projektledare armada 2009

Mailar Du till per.gessle@armada.nu eller westlife@

armada.nu kommer du till Anders Olsson. De extra mailadresserna

förärades han förra året då han var med i projektgruppen

som företagsansvarig och det uppdagades att han äger alla

album Per Gessle någonsin gjort, inklusive dem med Roxette

och Gyllene Tider. I år tar den 23-årige farkoststudenten från

Tullinge steget upp till att bli projektledare för organisationen.

Vad jobbar du med nu?

– Just nu håller jag på och gör en massa intervjuer. Jag ska spika

projektgruppen om knappt två veckor. Och så planerar jag en

resa till Chalmers arbetsmarknadsdagar CHARM strax efter

det – vår första teambuilding.

Hur kommer Armada 2009 skilja sig från Armada 2008?

– Det kommer nog inte att bli så annorlunda faktiskt. Armada

fungerar så att det finns mycket kontinuitet i organisationen,

och förra året införde vi dessutom väldigt mycket nya saker,

som Armada 2.0 till exempel. Vi kommer att köra vidare på

samma koncept och förbättra det.

Har du funderat över hur finanskrisen kan påverka Armada?

– Ja, det har jag gjort. Jag var ensam som säljansvarig mot företag

förra året, och det gick i och för sig väldigt bra. I år ska jag

nog lägga lite mer power på den biten och ha fler än en person.

Men Armada är ett så pass starkt varumärke och ingenjörsstudenter

är fortfarande eftertraktade, så jag tror inte att det

kommer att dippa så mycket.

Vad vill du jobba med i framtiden?

– Det blir inga flygande bilar för mig (Niklas Ingvars – projektledare

2008 – dröm var att bygga den första flygande bilen,

reds anm.). Jag är sugen på att komma till ett företag där man

kan vidareutvecklas och stanna kvar länge. Märkligt nog ville

jag bli civilingenjör redan när jag var liten – på fritids fick vi

göra visitkort och på mitt skrev jag typ ”Anders Olsson, sivilinkenjör”,

felstavat.


SUMMER ENERGY 2009

VI ERBJUDER

ENERGIFYLLDA

SOMMARJOBB!

Läs mer på www.fortum.se/summerenergy

SVERIGES

BILLIGASTE

KURS-

LITTERATUR

Största studentsajten www.lycknis.se som erbjuder är den största studenter studentsajten fri stipendiesökning,

Sveriges med garanterat fri stipendiesökning billigaste kurslitteratur, samt ny massor och begagnad med begagnad

kurslitteratur och kurslitteratur extrajobb för studenter. för studenter. Lycknis Läxhjälpare

erbjuder också grundskoleelever hjälp med studierna.

www.lycknis.se

Förbättra kopplingen mellan studier och arbetsliv

ILLUSTRATION: LIV STRÖMQUIST

Alltför många studenter upplever att det saknas

en koppling mellan studierna och arbetslivet

som väntar. Vi tror att en arbetslivsanknytning

ger flera positiva effekter för studenterna. Att

snabbt få praktisk användning av de teoretiska

kunskaperna bidrar till de befästes bättre. En

bättre förståelse för hur man har praktisk nytta

av det man lär sig inom utbildningen kan också

öka motivationen i studierna. Men inte minst

underlättar det steget ut i arbetslivet. TCO vill

därför se ökade ansträngningar för att arbetslivsanknyta

utbildningarna och för att alla studenter

ska erbjudas praktikinslag i sin utbildning.

Utbildning

för ett bra liv


s. 20

vetenskap osqledaren, nummer 4, 08/09.

få koll på din dna

Genetik

hem i din

brevlåda

intresserad av dig själv? sedan ett drygt år tillbaka kan du med minsta möjliga ansträngning få ditt

ursprung och nedärvda anlag presenterade för dig på datorn. det kan röra allt om ett nedärvt

”högt” hårfäste till allvarliga sjukdomsanlag. hela processen sker dessutom utan att du måste

lämna soffan! kostnad: 399$. porto och frakt tillkommer.

Det hela tog egentligen fart när TIME

Magazine krönte tekniken och indirekt dess

frontföretag 23andMe till årets uppfinning

2008. Företaget, som grundades först 2006,

har dessutom fått en hel del gratisreklam i

och med att företagets VD är gift med Sergey

Brin, medgrundare till Google. Förutom

23andMe erbjuder i skrivande stund minst

två andra företag liknande tjänster, våra isländska

grannar decodeMe och amerikanska

Navigenics. Navigenics är helt sjukdomsinriktat

när det gäller DNA-analyserna medan

både 23andMe och decodeMe har tagit

ett litet kliv mot underhållningsbranschen

genom att dessutom bland annat erbjuda

analyser över genetiskt ursprung (geografiskt),

berätta för dig vilken ögonfärg du har

samt erbjuda genetiska jämförelser mellan

släkt och vänner. Det sistnämnda låter som

en potentiellt dum sak att genomföra på

släktmiddagen.

genOMföranDet är enkelt; du beställer

hem ett färdigt paket från 23andMe.

com, öppnar det och spottar i en liten

behållare som ingår och skickar tillbaka det

hela för analys. Åtta till tio veckor senare är

informationen tillgänglig via din 23andMeprofil.

I olika avdelningar kan du se hur din

riskprofil ser ut för olika sjukdomar i jämförelse

med genomsnittspersonen. Det ska

poängteras att analysen inte förutspår vilka

sjukdomar du kommer få utan bara ger en

antydan om vad som är mer sannolikt för

just din DNA-uppsättning. Andra faktorer

kommer påverka det faktiska utfallet berättar

23andMe, troligen i syfte att täcka upp

annars kommande stämningsansökningar.

”vi SySSlar inte med diagnostik utan

vill enbart ge personer en bättre bild av

dem själva.”

Visst låter det bra? Tänk om man skulle

kunna utveckla analysen till mycket mer

exakta genetiska prognoser, sjukvården

skulle med ett bli helt personlig! Istället

för massundersökningar skulle man kunna

ge personliga rutinmässiga undersökningar

utifrån dig själv. Det behöver samtidigt

bara göras en gång i livet! Tid, pengar och

framförallt liv kunde sparas. Informationen

skulle vara ovärdelig. Ett av problemen är

just att informationen i vissa avseenden är

väldigt personlig. Vad händer om en arbetsgivare

plötsligt vill se ens genetiska anlag,

eller till och med ens partner? Företagen

garanterar på sina hemsidor att informationen

är säker och aldrig ges ut till tredje part.

Internetkonspiratörer har däremot redan

börjat spekulera i hur Google, som är delägare,

har planer på att använda datan till att

skapa totalt informationsherravälde. Riktad

marknadsföring dragen till sin spets!

faktuM kvarStår dock att tanken

med 23andMe är väldigt intressant. Förutom

själva analysen vill företaget, genom

”23andMe

[...][kan]

bland annat

erbjuda analyser

över genetiskt

ursprung

(geografiskt),

berätta för dig

vilken ögonfärg

du har

samt erbjuda

genetiska jämförelsermellan

släkt och

vänner.”


”Internetkonspiratörer

har

däremot redan

börjat spekulera

i hur

Google, som

är delägare,

har planer på

att använda

datan till att

skapa totalt

informationsherravälde.”

vetenskap osqledaren, nummer 4, 08/09.

få koll på din dna

projektet 23andWe, skapa världens största

forskningsprojekt. Genom att låta användarna

svara på enkäter och rapportera hur

de reagerar på till exempel olika mediciner

vill företaget kunna specificera risker och

fallgropar ännu mer exakt. DNA har de

redan, och med tillräckligt många användare

och rapporter ska det bli möjligt att

med hög statistisk säkerhet kunna säga vilka

faror vi springer runt med på föreläsningar

och tentamen. De första säkra resultaten

har redan kommit, ett av dem är följande:

”If you are G6PD deficient, and unwittingly

take the malaria drug primaquine, you’ll

have a horrible reaction that may include

hemolytic anemia and death.”

Scary.

Projektet 23andWe verkar lovande, ju fler

som ansluter desto bättre blir det. Helt

klart ett steg i utvecklingen mot personlig

sjukvård.

naMnet 23anDMe? Det ska syfta till

att stifta bekantskap med alla våra 23

kromosompar. För information om hur hela

processen och tekniken fungerar, gå in på

23andMe.com.

text viktor sebes

illustration aron lind

s. 21


s. 22

teknik osqledaren, nummer 4, 08/09.

kth:are bakom resurssnålt kylskåp

Framtidens

kylskåp?

en historia om nanoporösa material

Hur kan en nästan 300 år gammal uppfinning

som kylskåpet delta i en innovationstävling?

Detta är inget vanligt kylskåp,

först och främst ska det drivas med solceller

och alltså göra anspråk på att vara både

miljövänligt och mobilt. Det är dock inte

bara dess energikälla som skiljer uppfinningen

från föregångarna, materialen som

ska användas kommer att vara helt andra än

de man finner i kylskåpet hemma i köket.

Det är tänkt att apparaten ska byggas av frigolit

istället för konventionell isolering och

nanoporösa material istället för kompressorvärmepump.

Med hjälp av elektricitet från

solcellerna i kombination med ett särskilt

nanoporöst material, kommer kyla att

produceras och spärras in i systemet med

frigoliten. Solcellerna kan dock bara producera

elektricitet på dagtid och kylskåpet

kommer, trots isolering, att bli varmt under

affärsplantävlingen venture cup inte bara sporrar och vägleder

mängder av unga entreprenörer varje år, utan frammanar och

uppmuntrar också nästan lika många nya idéer och innovationer.

i årets upplaga av tävlingen deltar kth-studenterna robert

lyngman och mikael andersson med en idé om ett udda kylskåp.

natten. En eventuell lösning på detta kan

vara att förvara vatten i kylskåpets väggar.

Vattnet skulle kylas ned under dagen då

elektricitet finns tillgänglig i systemet och

sedan skulle det kunna hålla systemet kallt

övrig tid. Projektet befinner sig ännu på ritbordet

och någon exakt prototyp finns ännu

inte, men planerna för det är vidsträckta.

Tanken är att pressa produktionskostnaderna

till det yttersta och använda kostnadseffektiva

material i den mån det går för att få

ner det totala försäljningspriset maximalt.

Priset för ett kylskåp beräknas ligga på tio

dollar och i och med detta hoppas man

kunna introducera kylskåpet i u-länder;

särskilt där solen skiner som mest.

preciS SOM namnet avslöjar är nanoporösa

ämnen material med mängder av hål i

nanometerstorlek. Nanostrukuren påträffas

ofta i naturen och sådana material finns

nästan i överflöd. Våra kroppars cellväggar

består tillexempel av nanoporösa membran.

Sådana material har också skapats av människan

och i solid form förekommer de idag

bland annat som kol, silikon, silikat, olika

polymerer, keramer, metalliska mineraler

och flera organiska föreningar [1]. Sedan tidigare

vet man att de fungerar bra som filter

och katalysatorer [2], men nya rön visar på

betydligt mycket intressantare egenskaper

och större potential än så.

Så väl lOkalt som globalt pågår just

nu forskning kring hur nanoporositet kan

bidra till en mer hållbar samhällsutveckling

”Priset för ett

kylskåp beräknas

ligga på

tio dollar och i

och med detta

hoppas man

kunna introducerakylskåpet

i u-länder;

särskilt där solen

skiner som

mest.”


med sina resurssparande (läs: miljövänliga och ekonomiska)

egenskaper. Man hoppas kunna ta till vara på och återanvända

gaser som annars släpps ut, exempelvis växthusgaser,

och hitta en ny användning för dessa. I tidningen Science

publicerade en grupp forskare från Frankrike, Storbritannien

och ESRF (The European Synchrotron Radiation

Facility) i fjol sina fynd kring ett särskilt nanoporöst materials

förmåga att ”andas”. I ett pressmeddelande på ESRFs

hemsida (www.esrf.eu) berättar man om ett material

som har tagits fram av en grupp forskare på Université de

Versailles. Materialet, som är en förening mellan metaller

och organiska ämnen, har visats helt reversibelt kunna

expandera till 230 procent av sin ursprungliga volym. Det

innehåller små öppningar och kanaler som lätt kan öppnas

upp och stängas till genom manipulering av yttre faktorer

så som tryck, temperatur, ljus och omgivande gas [3].

Vissa nanoporösa material kan till och med ändra egenskaperna

hos andra ämnen - ofta helt oväntat och oförutsägbart.

Man kan exempelvis höja fryspunkten för vatten

märkbart och alltså frysa det i plusgradigt tillstånd eller

intensifiera de fluorescerande egenskaperna hos vissa molekyler

bara genom att förvara dem i nanoporer [1].

text & illustration

marina rantanen

källor:

[1] http://www.cientifica.eu/files/Whitepapers/nanoporous_materials_WP.pdf

[2] http://en.wikipedia.org/wiki/nanopore

[3] http://www.esrf.eu/news/pressreleases/nanoporous/

teknik osqledaren, nummer 4, 08/09.

kth:are bakom resurssnålt kylskåp

fakta: venture cup. venture cup är en affärsplantävling där tävlingsdeltagare tävlar i fyra

regioner och i tre faser: 1) affärsidé, 2) utkast affärsplan och 3) affärsplan. i det första momentet

belönas tio vinnare i vår region (öst) med 10 000 kronor vardera och i det sista får de tre

vinnarna i regionen dela på en prissumma på 450 000 kronor. sista deadline för att vara med i

moment två (krävs för att vara med i moment tre) är 3 februari.

BETALA FÖR ETT.

BLI MEDLEM I TRE.

Tria är ett fackligt samarbete mellan ST, SKTF och Unionen som riktar

sig till dig som studerar på universitet och högskola. Som medlem i

Tria är du i själva verket med i tre förbund. Grundtanken med Tria är att

du under studietiden ska kunna öppna dörrar till fler än ett yrke eller

branschområde. Ett medlemskap kostar 100 kronor för hela studietiden!

Läs mer om Trias förmåner och bli medlem på www.tria.se

TRIA. ETT FACKLIGT SAMARBETE MELLAN ST, SKTF OCH UNIONEN.

s. 23


s. 24

kultur osqledaren, nummer 4, 08/09.

bok.nu

1. bok.nu

Det är lite faScineranDe hur

läsandet av böcker som fritidssysselsättning

har överlevt i dagens samhälle. De fyller

samma funktion som de gjort under alla

år, sedan böcker blev något för vanligt folk.

Med internet och ljudböcker tycks det finnas

tydlig konkurrens, men inget kommer i

närheten av känslan av att sitta med en bra,

tjock bok i händerna. I dagens datoriserade

samhälle är boken fortfarande den fristad

den alltid varit.

Internet har med sina otaliga bokforum

bara gjort det lättare för bokälskare att nå

varandra och dela med sig av sina upplevelser

och åsikter. En sida som syftar till

att göra det ännu lättare för entusiaster att

få tips om böcker är Bok.nu, utvecklad av

studenter på KTH. Idén med sidan är att du

som användare ger betyg på de böcker du

läst, varefter ett system genererar boktips

baserade på din egen litterära smak. Ett

fyndigt grepp som tillämpats för film och

musik, men tidigare saknats för böcker. Utöver

detta finns möjlighet skriva sina egna

recensioner samt att föra diskussioner runt

böcker man har läst eller vill läsa.

SiDan, som startade som en fortsättning

på en projektkurs i datalogi för ungefär ett

år sedan, testades i skaparnas bekantskapskrets

under ett antal månader. I oktober

förra året fick allmänheten börja registrera

För dig som

inte vill slösa

tid på dåliga

böcker

bok.nu är en ny hemsida där det går att sätta betyg på böcker och bli rekommenderad andra som

man borde gilla. bakom tjänsten ligger några bokintresserade kth-studenter som vill slå ett slag

för bokläsandet på 2000-talet.

sig. Reklam på diverse litteraturbloggar och

inte minst ett omnämnade i SvD har ökat

intresset för sidan och lett till ett uppsving

av användare.

– Det är människor i alla åldrar. Vi har

tio-åringar som satt betyg på hundratals

böcker, och medlemmar så gamla som 80 år.

Och det är mest tjejer, faktiskt, säger Jens

Bäckbom, en av de ansvariga bakom bok.nu.

Som ny användare får man, för att i början

förenkla boktipsprocessen, sätta betyg på

ett antal förvalda böcker, från en mängd

olika genrer. Det faktum att sidan ännu

är ganska ung gör att det är dessa förvalda

böcker, och inte användarnas egna val, som

dyker upp som mest betygsatta. Jens kallar

det en tillfällig lösning. Metoden uppfyllde

de tidiga behoven men ska bytas ut till

något mer passande när sidan utvecklas och

fler medlemmar strömmar till. Man kan ju

förstås hoppa över invänjningsprocessen

och direkt börja söka på böcker man läst i

den redan mycket omfattande databasen.

– fraMöver vill vi införa en mer

användarstyrd tjänst, med möjligheten att

själv, som användare, ändra i databasen.

Man ska kunna lägga till de böcker som

saknas, sätta matchande ”taggar”, i princip

etiketter, på böcker och hålla rent från onödiga

dubletter som dyker upp, säger Jens.

”’Visionen är

att skapa ett

informationsnav

för litteratur,

med

utförlig information

om

författare och

böcker utöver

de boktips

som erbjuds

idag. Framförallt

vill vi

uppmuntra till

mer läsande.’”

Jens, en av de ansvariga bakom bok.nu


För tillfället importeras alla bokreferenser

från Bokrondellens (en förlagsorganisation,

reds anm.) databas. Det är fortfarande på

ett ganska osorterat stadium, med många

dubletter, som ganska djärvt skiljer mellan

svenska och utländska författare.

– Det är en följd av vårt val av databas, men

en av de saker vi vill förbättra i framtiden.

Även om Bok.nu i princip bara kommit

igång fungerar sidan bra, boktipsen baserade

på din egen smak är förvånansvärt träffsäkra.

Det ökande antalet användare gör också

att informationen som finns tillgänglig ökar

stadigt, samtidigt som bra feedback ges till

de sidansvariga.

– viSiOnen är att skapa ett informationsnav

för litteratur, med utförlig information

om författare och böcker utöver de

boktips som erbjuds idag. Framför allt vill vi

uppmuntra till mer läsande.

text calle finnström

illustration anna glassel

kultur osqledaren, nummer 4, 08/09.

bok.nu

s. 25


s. 26

ol i världen osqledaren, nummer 4, 08/09.

studentsituationen i chile

I valparaiso

finns inte CSN

att vara student i sverige ger många förmåner som

utländska studenter bara kan drömma om.

i staden valparaiso i chile råder en annorlunda

verklighet för studenterna.

1. valparaiso

valparaiSO i Chile är en gammal

hamnstad som var en mycket viktig port för

förbipasserande fartyg innan Panamakanalen

byggdes. Än idag är staden fortfarande

en betydelsefull hamn, men här huserar

även ett dussin av Chiles universitet och

studentlivets puls är klart kännbar. Nattlivet

är fullt av studenter och påminner lite om

utelivet i svenska studentstäder som Uppsala

och Lund.

Extrapriser för studenter går att hitta lite

överallt. Att åka kommunalt med buss

kostar endast cirka 1,50 kronor om man är

student, vilket motsvarar drygt en tredjedel

av det normala priset.

En höjning av dessa priser var på gång så

sent som i somras. Detta resulterade dock

i protester runt om på universiteten, som

hölls stängda i flera veckor. Protesterna

gav resultat och priserna förblev nästintill

oförändrade.

cHileS univerSitet

I Chile finns det statliga och privata universitet,

och att man behöver betala terminsavgifter

med egna pengar är i båda fallen en

självklarhet. Det vill säga om man inte fått

ett stipendium eller tagit ett lån av staten

eller någon bank.

Att studera på ett statligt universitet kan

kosta 2 miljoner Chilenska pesos (cirka 27

000kr) per år, och privata runt 4 miljoner

(cirka 54 000 kronor) per år.

cHile vS Sverige

Chile är ett land med en BNP per capita

på 14 tusen dollar vilket motsvarar en dryg

tredjedel av Sveriges BNP per capita.

Big Mac-index i Chile står i skrivande stund

på dryga två hamburgare till samma pris för

en svensk.

Denna skillnad återspeglas även i studenternas

tillvaro i Chile. Ett studentrum kostar

runt 1 100 kronor i månaden och en billig

lunch inklusive efterrätt runt 15 kronor.

I Chile finns ingen myndighet som CSN.

Staten har visserligen ett organ – Ministerio

de Educacion – som tillhandahåller

stipendier och lån för högre studier. Dessa

stipendier inriktar sig dock mot dem som

har en svår ekonomisk situation, bra betyg

och även dem som är barn till lärare och

professorer.

StuDenter i valparaiSO

Färggranna små hus klär kullarna i Valparaiso

och små gränder slingrar sig ner mot

vattnet. Konstnärer har gjort målningar på

fasader lite här och var. Detta är lite av ett

kännetecken för just Valparaiso. I ett av dessa

hus bor Felipe Valdebenito Gonzalez och

Melissa Escobar. Felipe är arkitektstudent

och Melissa studerar Design vid Universidad

Valparaiso. Huset är ett av de äldsta i

Valparaiso och som så många andra saknar

det god isolering. På vintern kan temperaturen

här sjunka ner mot nollsträcket och

någon värmare finns inte heller.

Felipe och Melissa menar att det vanligaste

är att föräldrarna hjälper en med studiepengen,

eftersom de stipendier som chilenska

regeringen erbjuder endast går till dem

som verkligen är fattiga. Felipes föräldrar

hjälper honom med pengar, medan Melissa

lånar pengar från Fondo Solidario de Crédito

Universitario som är ett studentlån från

staten.

Att få ett stipendium är mycket svårare än

att låna pengar från staten, säger Melissa

Felipe och Melissa klarar sina levnadskostnader

på 300 000 pesos per månad, vilket

motsvarar ungefär 4 000 kronor. Dessa 4

000 kronor inkluderar förstås inte avgiften

till universitetet. För att dryga ut ekonomin

hyr Felipe även ut tre rum i sin lägenhet.

cHileS regering

Enligt Ministerio de Educacion fokuseras

studiestödet till vissa grupper i samhället.

”Vi står bakom de satsningar som görs av

president Bachelet: att de fattigaste och

mest begåvade ungdomar i landet kommer

att få direkt stöd genom stipendier och

studielån för att täcka sina underhåll” säger

Mónica Jiménez de la Jara, utbildningsminister,

på regeringens hemsida.


3. Felipe valdebenito gonzales

Det finns en fond på 102 695$ tusen miljoner

pesos för stipendier och 82 663$ tusen

miljoner pesos för lån. Men dessa räcker

inte till alla som vill studera.

En tredjedel av alla inskrivna studenter

får hjälp genom dessa fonder, de övriga

studenterna behöver hitta finansiering på

annat håll. Som till exempel studentlån via

vissa banker.

Kraven för att få något av dessa stipendium

eller lån är dock väldigt hårda. För

exempelvis Beca de Excelencia Académica

(stipendie för mycket goda academiska

resultat), krävs att man tillhör de fem

procenten med bäst betyg från gymnasiet.

Detta stipendium ger upp till 1,15 miljoner

pesos (cirka 15 000 kronor) per år, vilket

bara delvis täcker terminsavgiften på de

flesta universitet.

Räntan på studentlånen som man om man

inte får ett stipendium kan tvingas ta är hög

och återbetalningstiden ligger på runt tio

år efter avslutade studier. Banco Edwards

erbjuder studenter att låna till en ränta av

7,5 procent. CSN ger sina lån under 2008

till en ränta av 2,1 procent. Utöver detta är

studentlånen i Chile bundna till en faktor

UF (Unidad de Fomento) som stiger med

inflationen i landet.

Att låna från Fondo Solidario de Crédito

ol i världen osqledaren, nummer 4, 08/09.

studentsituationen i chile

Universitario ger en ränta på 2 procent,

men då tillåts man endast studera på de

statliga universiteten. Lånet styrs av en

faktor UTM som även den ändras med inflationen.

Efter studierna krävs 5 procent av

föregående års lön för att betala av lånet.

Dessa studentlån är till för att finansiera en

del av eller hela terminsavgiften och inte

studentens levnadskostnader. Detta skiljer

sig markant från CSN som primärt riktar in

sig på att finansiera just studentens levnadskostnader.

SvenSka StuDenter Har Det bra

I Sverige har alla som uppfyller dessa krav

rätt till studiemedel från CSN:

• Studerar på en skola eller utbildning

som ger rätt till studiemedel.

• Studerar i tillräcklig omfattning, minst

halvtid.

• Studerar i minst tre veckor.

• Är yngre än 54.

Det svenska systemet gör att vem som helst

som vill studera har en möjlighet, oavsett

ekonomisk bakgrund. Ett så fördelaktigt

system är få förunnat världen över.

text & foto axel frid

2. valparaiso no. 2

s. 27


s. 28

ol gör osqledaren, nummer 4, 08/09.

åre

1. Åre torg

i briSt på Snö i Stockholm har OL

gör…-teamet begett sig till de norrländska

skogarna för att recensera Student Skiweek

2009 i Åre. För er som inte vet så är Student

Skiweek i Åre tre veckor då studenter

från hela norden åker till Åre för att bevisa

sin manlighet (i KTHs fall… Vissa andra

universitet har även en eller annan kvinnlig

student att uppvisa) genom att festa skiten

ur dansgolven tills toaletten på Country

Club är översvämmad – true story. För folk

som vaknar innan klockan tre på eftermiddagen

och har en baksmälla som tillåter dem

att gå längre än till toan finns det även ett

berg där som man kan åka skidor på. Hur

som helst så är overall-tätheten hög nog för

att klassificera Åre som ett de facto-campus

och därmed förtjänar byn även sin egen OL

gör…-artikel.

Åre är så nära Alperna man kan komma

utan att bege sig utanför rikets gränser, med

sina cirka 100 nedfarter och topphöjd på

1 274 meter över havet smiskar Åre alla

andra svenska skidorter på rumpan precis

som din mamma smiskade dig. Byn i sig är

liten och pittoresk – invånartalet ligger på

Osqledaren gör...

campus åre

i detta avsnitt av serien ”ol gör... Ditt Campus har alex och johannes begett sig till åre för att

testa på studentlivet som äger rum ännu längre bort från tullarna än bara en pendeltågsresa.

blyga 1 260 personer (artisten Petter med

familj inräknad) – men den sammanlagda

promillenivån under en vinterkväll motsvarar

antagligen Hultsfredsfestivalens.

För er som bara har åkt i Hammarbybacken

kan vi avslöja att det finns nedfarter som tar

längre än 10 sekunder att åka nedför. Dessa

finns bland annat i Åre. Variationen på

backar är enastående; det finns bland annat

över 50 lätta backar för folk med mindre

erfarenhet och de brädåkare som bara vill

åka runt och slasha upp snö på skidåkare.

Åre bjuder även på ett par parker där man

kan hoppa, glida på så kallade rör och boxar

samt om man har otur göra sig väldigt illa i,

vilket Johannes bittert fick uppleva när han

trodde att boxar var lika lätta att glida på i

verkliga livet som i ”Shaun White’s Snowboarding”

på PS3 – n00b.

när bakfyllan kommit till den nivån

att man måste förtära något för att överleva

dagen så finns det självfallet en uppsjö med

korvkiosker, ”toppstugor” och värdshus att

äta i. Vi kan starkt rekommendera korvmojjen/hamburgerbaren

vid VM8:an (en fet

sittlift) som bjuder på högklassiga burgare.

Tips från coachen är att äta upp stripsen

snabbt som fan då de seriöst blir kalla på

mindre än två minuter.

på vägen tillbaka till byn är det

värt att stanna till vid Fjällgården för lite

after-ski (eller après-ski som fransoserna

envisas med att kalla det). Där erbjuds öl

och ibland även korv med bröd till rimliga

priser som kan avnjutas medan man lyssnar

på S.N.S.B. (Sveriges Näst Snyggaste Band)

och la-la-la:r med till Pinks ”So What” –

årets jobbigaste vinterplåga förutom Lady

GaGa:s ”Pokerface” som bara kan undgås

genom att sticka ner huvudet i snön (inte

den gula). Sedan gäller det att skynda sig

ner till Systembolaget (som ligger oförklarligt

långt bort från Åre Centrum) för att

införskaffa alkoholreserverna som ligger till

grund för en lyckad utekväll. Ett ovärderligt

tips är att köpa all alkohol på en gång så

man slipper gå till systemet varje dag.

Framför systemet möts man av en kö

som kan mäta sig med tentapubkön eller

kön framför Golden Hits på Kungsgatan.


2. alex pÅ Åreskutan 1 274 M.ö.H.

På vägen tillbaka till den mer relevanta

delen av byn kan det även vara en idé att

glida förbi ICA Maxi som ligger precis vid

stationen för att köpa passande tilltugg till

dina 24 nyinköpta Sofiero. Som studenter

ser vi ingen annan utväg än att köpa nudlar

för hela slanten, dock så kan det vara bra

att köpa bröd och smör såvida man inte

planerar att äta ramen-nudlar till frukost

också. ICA Maxi är även ett utmärkt ställe

att inhandla 3,5:or om man är orutinerad

nog att glömma att systemet inte har öppet

på söndagar.

när Man väl har avnjutit sina nudlar

är det snabbaste sättet att bli full på att gå

ner till bastun och spendera en timme där

med ett gäng öl. Sedan är det viktigt att

inte glömma att duscha och fräscha upp sig

innan förfesten börjar, vi kan lova att en dag

i en svettig skiddräkt inte är så gynnsam för

kroppslukten och man vill ju inte bekräfta

KTH-stereotypen av den skäggiga och illaluktande

nörden.

Efter förfesten kommer den knepigaste

delen av kvällen: att välja vilken krog man

ska till. Oftast faller valet på den som har

studentpriser för kvällen, vilket innebär

att inträdet halveras och ölen kostar något

mindre. De viktigaste alternativen är Bygget,

Country Club, Dippan och Wersén:s

(ordnade efter både relevans och alfabetisk

ordning) som inte skiljer sig på något större

sätt när det väl kommer till kritan.

ol gör osqledaren, nummer 4, 08/09.

3. partyglad kille pÅ bygget

4. Fs boardslide pÅ box i bräckeparken

När krogen väl har stängt (alternativt när

man har tröttnat på att lyssna på ”Pokerface”)

så är ett ytterst populärt hak Max

på Åre torg, nämnvärt är att man inte bör

beställa fiskburgare eller liknande specialburgare

om man inte känner för att vänta

resten av natten på sin burgare. Efter en

hård dag i backen och en ännu hårdare natt

på krogen är det dags att chilla på någon

efterfest för att sedan krypa ner i sängen

och se fram emot ännu en killer-baksmälla

morgonen efter.

till SiSt även ett tips som kommer att

göra veckan i Åre fulländad: efter ett gäng

intensiva dagars åkande och festande finns

det inget bättre sätt att koppla av än med

lite äventyrsbad och spa på Holiday Club

innan man sätter sig på en nio timmars

obekväm bussresa utan sömn.

Avslutningsvis borde det för den uppmärksamma

läsaren vara tämligen uppenbart

vilket betyg Åre kommer att få på vår skala

från A till AWESOME, och det är självfallet

AWESOME!!1 (avsiktligt).

text & foto

johannes koch & alexander

biledt

åre

“För er som

bara har åkt i

Hammarbybacken

kan vi

avslöja att det

finns nedfarter

som tar längre

än 10 sekunder

att åka

nedför. Dessa

finns bland

annat i Åre.”

s. 29


s. 30

nöJe osqledaren, nummer 4, 08/09.

osqledarens guide till sunkhaket

Sunk ’til you drop

osqledarens guide till sunkhaket

är det mitt i veckan och levern pockar på uppmärksamhet på det där sättet som du vet att du

kanske skulle bli lite orolig över? fick du ett hånskratt till svar när du ringde och kollade bankkontots

saldo? har du dessutom sonderat din telefonbok ordentligt och till och med blivit nobbad av

den där konstiga snubben du spelade innebandy med på mellanstadiet? då verkar de som om du

får ta saken i egna händer och bege dig ensam till ett sunkhak.

innan MänniSkOr börjaDe kalla sushi och latte på

stående fot för lunch, fanns det faktiskt ett gäng krogar

som serverade dagens rätt till rimliga priser åt hungriga

arbetare. Men när alla som inte bokstavligen plöjer en

åker började kalla sig konsulter eller brand managers

och den klassiska lunchen på något konstigt sätt blev

omodern, fick lunchrestaurangerna hitta andra sätt att

dra in sin kosing. Lösningen visade sig vara att sälja

kopiösa mängder billig öl till vem som helst som vågade

sig innanför dörrarna. Genom att behålla inredningen

från tiden som lunchhak och avsäga sig alla ambitioner

att någonsin utvecklas, lyckades sunkhaken bli var mans

vardagsrum.

Tack vare sin öppna attityd och otroligt mixade klientel

lämpar sig ölhaket utmärkt för en kväll för dig själv. Men

det är en del saker du bör känna till innan du ger dig in i

den här djungeln. Sunkhaket kommer aldrig göra sig till

för att du ska känna dig hemma. De är inte intresserade

av att skapa någon slags hype eller nischas. De kommer

aldrig flyga in gäst-DJs från Ibiza eller låta finska

tre Bra nyBörJarhak

dovas. s:t eriksgatan 53.

föredömet. riktmärke för övriga sunkhak

och ett utmärkt rookiehak. ju senare

du kommer, desto yngre är din omgivning.

ät inte här.

stjärnarkitekter bygga en bar i kristall. De serverar bärs.

Förvänta dig inget annat.

när Man väl accepterat att de här ställena inte har

något gemensamt med flådigare nattklubbar, som är mer

inriktade på att sälja dyr sprit mellan 23 och 03, än billig

öl mellan 10 och 01, så är det fritt fram att ge sig ut på

sunkhak. Du kommer också märka att du under en kväll

här stöter på alla sorters människor. Är du här på förmiddagen

får du hänga med de riktiga veteranerna, ofta

förtidspensionerade eller långtidssjukskrivna som hittat

sin fristad på den lokala puben. Stannar du till eftermiddagen

är du där när hopen med studenter dimper in för

en efterskolan-öl. Under kvällen kommer det sedan bytas

ut mot förfestande gäng i alla åldrar och självklart andra,

som precis som du, seglar ensamma.

MeD ett gOtt HuMör och Osqledarens guide kommer

du ha en alldeles underbar kväll. För säkerhets skull

kan du gå tillbaka till guiden dagen efter och kolla hur

väl du lyckades. Lycka till!

1 2 3

star Bar. s:t eriksgatan 22.

Hette tidigare Johnny’s. Ständig kamp

mellan de som vill se fotboll och de som

vill sjunga karaoke. ett av få hak där maten

faktiskt är ok.

text & layout carl boija

carmen. tjärhovsgatan 14.

klassiskt förfestställe. legendariskt

otrevlig personal och sveriges äckligaste

rökrum. det kan kvitta.


Rökbåset

Efter rökförbudet var sunkhaken tidiga med

att installera små duschkabiner som man

får puffa i. Det visade sig dock snart att de

som nyttjade dessa flitigast var krogens

egen personal. Ingen kan röka som en underbetald

sunkhaksservitris. Tänk på att ta

dig ut när dina sneakers börjar gulna.

Jack Vegas

Den desperates sista utpost och 2000-talets

jukebox. Men tänk på att det är ett litet steg

från att lite smått självironiskt slänga i några

överblivna femmor till att trycka i ett gäng

ovikta femhundringar med hopp om det stora

klippet. De flesta Jack Vegas-maskinerna

brukar vara upptagna från morgon till sen

natt av en lirare som verkar vara heltidsanställd

för att just spela Jack Vegas. Sno inte

hans plats.

Personalen

Bittrare människor får man leta efter än personalen

på ölhaket. Oftast helt ointresserade

av att erbjuda service överhuvudtaget

och verkar mest må riktigt dåligt av behöva

kliva upp på morgonen. Men det enda de

ska göra är ju att tömma ditt bord på flaskor

och glas och det brukar gå hyfsat.

Entrén

”Men vad är det här?” säger du. Ingen kö.

Ingen vakt som ifrågasätter din ambition

att komma in. Och inte ens någon som

tvingar dig att betala för att hålla koll på

dina ytterkläder, något som du faktiskt klarat

sedan dagis. Nej då. På sunkhaket är alla

välkomna, med eller utan jacka och giltig

legitimation.

Skummisen

Ännu en attiralj som ett sunkhak med

aktning bör ha. En riktig excentriker som

du tidigt lägger märke till. Kan till exempel

utmärka sig genom att sjunga högljutt, veva

okontrollerat med armarna eller varför inte

genom att bara sitta timme efter timme och

stirra rakt ut i luften. Oavsett vilket, bör du

in i det längsta undvika alla konfrontationer

med den här personen.

nöJe osqledaren, nummer 4, 08/09.

osqledarens guide till sunkhaket

Dansgolvet

Nej, nej, nu tog du allt fel. Något dansgolv

har inte sunkhaket och om du gjort misstaget

att stuffa runt på någon liten yta mellan

borden får du nog leva med skammen.

Visserligen ser man då och då taktfasta

skakningar hos gästerna men då handlar

det oftast om tics eller rena psykoser.

Baren

Hjärtat. Och det du kom hit för egentligen.

Men var försiktig: du får bara en oförstående

min om du droppar ord som Caipirnha

eller Stoli. Istället tar du seden dit du kommer

och beställer en stor stark eller ännu

hellre halvlitersflaskan (läs Norrlands Guld

eller Avesta) för 25 spänn. Senare på kvällen

är det okej att hänga på småtjejernas

smultronshotrace.

Toaletten

För eller senare lär du vara tvungen att besöka

denna. Gå fram med varsamhet. Både

pölarna med vätska och medlet som löser

upp klottret på väggarna kan döda dig. Om

du nu överlever den aptankade återfallsförbrytaren

som står bredvid dig vid pissoaren.

Stammisbordet

Obligatoriskt. Här hittar du karaktärerna

som har egen nyckel till stället och kan säga

håll käften till ägaren och bara få ett kärleksfullt

leende tillbaka. Av någon anledning

har de här människorna alltid smeknamn i

stil med Doktorn, Professorn eller Översten.

Fråga aldrig varför. Inget kan rädda dig om

du dras in i en diskussion vid det här bordet.

s. 31


Vad händer kompis?

Bankomat på Nymble

Kårhuset Nymble har nu fått en egen bankomat. Med hjälp av företaget Kontanten har nu studenterna som vistas på kårhuset alltid

kontanter nära till hands (dvs så länge de har pengar på sina konton). Bankomaten hittar du på plan två, precis utanför puben.

Kemi segrare i KTH-mästerskapens innebandy

THS vill gratulera Kemisektionen som efter en ansträngande innebandyturnering i Frescatihallen lyckades knipa hem segern i KTHmästerskapens

första gren, innebandy.

Efter en räfflande tävling med 15 deltagande lag finner vi nu kemi, Industriell ekonomi och Samhällsbyggnad på topp i poängligan inför

nästa tävling; volleybollen den 7 februari. Är du intresserad av att delta? Kontakta din sektions idrottsansvarig.

Kårens dag 2

THS vill redan nu informera om att Kårens dag i år inte bara infaller i september. Missade du Kårens dag under din mottagning, eller

har du glömt alla gömda skatter som finns att engagera sig i på Campus? Just för din skull kommer vi arrangera en extra Kårens dag den

27 februari. Kom och mingla med alla föreningar och se vad kåren har att erbjuda just dig!

THS ledningsgrupp har flyttat

THS ledningsgrupp har flyttat ifrån rummen i KårX- flygeln. Du hittar oss numera i Ledningsrummet, ovanför trapporna på plan två.

Tveka inte att hälsa på oss och delge oss dina problem och synpunkter. Vi är här för er skull!

THS Tackkort

THS Näringsliv vill tacka alla glada

studenter som höll oss sällskap i THS

Näringslivs champagnelounge på tentapuben.

Vi hoppas att ni hade lika kul som

vi hade. Det var riktigt bra drag på er alla,

tack för det! Givetvis hoppas vi att vi ses

även nästa tentapub...och kom ihåg en

sak:

Det enda som stoppade oss var

brandlarmet!

Giv’em Five!

Vi på THS hoppas att tentor och eventuella omtentor gått superbra!

Kanske har du haft den stora lyckan att gå en av de kurser

man börjat utvärdera med Fem Frågor. Det är helt enkelt fem

kryssfrågor om vad man tycker av olika aspekter av kursen, som

man kan svara på efter att man klarat kursen. Där har du en grym

chans att ge en indikation på vad du tycker om kursen du just läst.

Snälla , söta, rara du, svara på dem om du har möjlighet. Av den

statstik man får ur de fem frågorna har KTH betydligt bättre möjligheter

att driva ett bra kvalitetsarbete än vad man har idag.

Linus Ericsson och Johan Fagerhem, THS utbildningsansvariga

Tack!

Till alla som varit delaktiga i att arrangera

Nobel NightCap.

Hoppas ni låter minnena sjunka in

och att ni är otroligt stolta över vad vi

skapade!

Projektgruppen Nobel NightCap 2008


THS sidor

www.få.THS.att.synas.nu

Vill du vara med i webbgruppen för den snyggaste hemsidan någonsin? I början handlar uppdraget främst om att fixa till buggar,

därefter bl.a. att hjälpa oss föra över informationen från den gamla webplatsen. Tycker du om projekt med stort ansvar där du själv är

drivande samt behärskar hemsideverktyget Drupal tveka inte, kontakta oss. Detta är din möjlighet att få en extremt omfattande bild av

vad THS arbetar med. Kontakta oss snarast möjligt för att få en förhandsvisning av den nya skapelsen. Glöm inte att THS hemsida är

en stor del av Kårens kommande historia.

Kontakta: webbgruppen@ths.kth.se

Hej!

Mitt namn är Eric Finnås Dahlström och jag är projektsamordnare i Näringslivsgruppen (NG) på THS. Närings

livsgruppen leds av THS näringslivsansvarige Peter Stier, Näringslivsgruppens eventsamordnare Victor Salander och

mig. Tillsammans koordinerar vi i våra roller THS allmänna samarbeten med näringslivet. Vårt mål är att ge dig

som student möjlighet att knyta kontakter med företag och förhoppningsvis göra dig mer förberedd inför det

kommande arbetslivet. Genom att aktivt söka efter nya samarbetspartner i näringslivet och utbyta erfarenheter g

enom samarbeten med andra högskolor och universitet har vi trots finanskris laddat våren med något för alla er

studenter.

Under hösten har vi lyckats rekrytera ett gäng vassa projektledare som satt igång riktigt intressanta projekt, både för att marknadsföra

KTH som varumärke såväl nationellt som internationellt, men så klart också för dig som student. I februari genomför vi traditionsenligt

arbetsmarknadsmässan Rekryterings- och sommarjobbsdagen (ROS) för dig som söker sommarjobb. Senare i vår kommer våra två

projekt med internationell inriktning (Östeuropa och London) att bjuda på mycket intressant för dig som är intresserad av att jobba

utomlands. Löpande under året arrangerar det nystartade THS Case evenemang för att ge dig nya erfarenheter i caselösning. Som om

inte detta vore nog, så kommer våren även att bjuda på nya lunchföreläsningar, branschkvällar m.m. För mer information, titta in på

vår hemsida www.naringslivsgruppen.se, och vill du garanterat hålla dig uppdaterad, anmäl dig till vår mailinglista på ng-kontakt@ths.

kth.se.

Jag vill även passa på att tacka alla som kom till vår champagnelounge under tentapuben i december. Ni gjorde det verkligen till en toppenkväll!

Det var synd att kvällen hastigt var tvungen att avslutas då någon uppmärksam person efter fem minuter kommit på att tjuten

i otakt och sirenen på väggen nog inte var en stämningshöjare till en Prydz-dänga, utan brandlarmet som tvingade oss att utrymma.

Till er som missade denna höjdarfest kan jag meddela att det kommer fler chanser.

Sammanfattningsvis, oavsett om du söker sommarjobb, är intresserad av att lösa case på ryska, eller måste kunna skilja en Bollinger

från en Delapierre på konsultminglet i London, så hoppas vi i Näringslivsgruppen att du hittar något som passar dig.

Eric Finnås Dahlström

Projektsamordnare

THS Näringsliv

PS

Har du någon idé för ett projekt som du bara väntar på att genomföra. Tveka inte att maila till naringsliv@ths.kth.se!

DS

THS söker ledamöter till Kårbokhandelns styrelse

THS styrelse ska välja två ledamöter till styrelsen för Teknisk högskolelitteratur i Stockholm AB, THS AB. THS äger THS AB till 100

procent. De driver två butiker, en på Campus Valhallavägen och en i Kista. Skicka ett mail till styrelsen@ths.kth.se senast 20 februari

om du är intresserad av en plats i THS AB:s styrelse.


s. 34

avslutning osqledaren, nummer 4, 08/09.

krönika

Tjusningen med

det okända

kim dahlgren-strååt funderar över varför hon fängslas av ny, obeträdd mark.

innan jag börjaDe på KTH Valhallavägen hade jag aldrig

varit inom området av skolan. Det som förvånade mig mest var

storleken. Någon berättade under mottagningen att campusområdet

täckte en yta lika stor som Gamla Stan och sanning

eller skröna så fastnade det.

Under de första dagarna kändes det som ett oändligt område

med oändliga möjligheter och gav känslan av att ställas inför

ett blankt blad, men det är inte konstigt – det brukar vara svårt

att greppa det man inte vet tillräckligt mycket om.

När jag var på min post-gymnasie-”nu är jag fri att göra vad

jag vill”-resa, undvek jag all typ av förberedelse och planering,

för att vid varje hållplats leta och pröva mig fram och varje

morgon tvinga mig själv att känna efter och göra just det jag

ville göra. Det var upplyftande och på sitt sätt utrensande efter

många år av en inrutad vardag, men det höll inte i längden. En

uppsjö av oändliga möjligheter visade sig vara lite värt om jag

inte visste vad jag ville. Så känslan av att vara rädd att missa

något tog över, och guideboken åkte fram till slut ändå.

Men tanken var god; att börja var dag med känslan att allt är

möjligt och att endast min fantasi sätter begränsningarna.

Min brOr berättaDe (och många andra innan så det här

kan kännas igen, men jag gillade hans sätt att formulera det)

att de flesta människor hellre ligger i kistan på begravningen

än står i predikstolen. Något som kan förklaras med att den

vanligaste rädslan är scenskräck. Vi ställs alltså hellre inför det

blankaste bladet av alla, än går upp inför en grupp och talar.

Återigen inte så konstigt, att välja bort något man av erfarenhet

vet är jobbigt (om man nu tycker att rampljuset är en jobbig

plats att vara i) och istället välja ”hemliga dörr nummer tre”

som i detta fall råkade vara döden.

tjuSningen MeD det okända, det nya och aldrig förr

beträdd mark fängslar mig varje dag. Att lära mig något nytt,

höra musik jag inte visste fanns eller upptäcka en begåvning

alternativt begränsning jag inte kände till hos mig själv, ger

samma slags upprymdhet som efter första dagen i skolan, den

allra första alltså. Jag var så nervös den dagen, ivrig att äntligen

börja ettan och visa att jag hörde dit, att när läraren hälsade

med ett vänligt ”hej” replikerade jag med ett kaxigt ”hejdå” i

ett försök att vara rolig. Något som tydligen inte gick hem, för

mamma ryckte mig snabbt därifrån och väste åt mig att så fick

man inte göra. Jag ångrade mitt första intryck så mycket att

jag började gråta. Men allt var nytt, jag prövade mig fram, det

gör jag fortfarande, om än med lite bättre hyfs, och man måste

börja någonstans på det blanka bladet.

Men ett ”hejdå” har jag lärt mig, är inte ett bra sätt att börja på.

text kim dahlgren-strååt

Bild osqledarens arkiv


LOOKING FOR A QUIET

DAY AT THE OFFICE?

You could be one of our future talents

MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME

Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or

have you already graduated? If so, there may be an exciting

future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international

career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge

During the programme you will work in one of our business

units. We will challenge you in up to three different technical

positions, giving you hands-on experience with the support of

experienced colleagues.

Focus and ambition

You have the courage to challenge us. You are committed

to excellence, ambitious, result-oriented and competitive.

You are focused, innovative, self-motivated and you like to

take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply.

Today!

www.maersk.com/mitas


B posttidning

Osqledaren, THS, 100 44, Stockholm

Tänk dig.

Att en värld av möjligheter öppnar sig för dig.

Vilket skulle bli ditt första steg?

Ex-jobb, praktik, traineeprogram, utvecklingsingenjörsprogram eller direkt in på ett ledigt

jobb. Vägarna till Scania för en ung akademiker som du, är många. När du tar steget in

på Scania tar du också första steget på något som kan bli ditt livs resa. En upptäcktsfärd,

fylld av ständigt nya utmaningar och ett livslångt lärande.

Tänk dig ett jobb där du får alla möjligheter att utvecklas, i en internationell miljö, i den

takt som passar dig.

Just de jobben finns här. På Scania.

www.scania.com

More magazines by this user
Similar magazines