You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kaos i Uppland skapar oro<br />
Sidan 3<br />
OLA HAR FÅTT BÄTTRE TIDER:<br />
Inga delade turer i Gävle<br />
Sidorna 8–11<br />
<strong>2010</strong><br />
<strong>Nr</strong> 4<br />
Nu börjar<br />
avtalsrörelsen<br />
Sidorna 4–5
Foto: Gösta Elmqvist<br />
– Jag når inte knapparna<br />
Helena Lugnagård skrädde inte orden när Hjulet följde<br />
med henne till årets Persontrafikmässa. Hon provsatt åtskilliga<br />
bussar – och ingen förarplats fick helt godkänt. På bilden<br />
ovan pekar hon demonstrativt ut att hon inte når fram till de<br />
knappar som tillverkaren placerat längst ut på instrumentpanelen.<br />
Helena skulle gärna se att några platser för resenärerna<br />
rök till fromma för större förarplats. Men samtidigt<br />
konstaterar hon att förarplatserna faktiskt blir bättre och<br />
bättre. Läs mer på sidorna 14-15.<br />
Även tiderna verkar bli bättre – åtminstone för förarna i<br />
Gävle. Läs på mitten och följande sidor hur de delade turerna<br />
där tagits bort. De behövs helt enkelt inte i en trafik med Gävles<br />
intensitet, enligt Stadsbussarnas relativt färska vd Jürgen<br />
Lorentz. Ola Westman, som är arbetsplatsombud, menar att<br />
det är avtalets förtjänst: När det blir dyrare att ha delade turer<br />
är de inte längre lika lockande för arbetsgivaren.<br />
Just detta avtal, bussbranschavtalet, går ut i vår.<br />
Avtalsrörelsen är redan i full gång, även om <strong>Kommunal</strong> ännu<br />
inte lämnat över några krav till arbetsgivaren. Avtalsdelegationen<br />
sovrar nu bland alla önskemål för att hitta fram till de<br />
viktigaste kraven. Sidorna 4-5.<br />
Nästa nummer av Hjulet kommer i början av mars.<br />
Då kan du läsa mer om avtalsrörelsen och vilka krav som<br />
<strong>Kommunal</strong> kommer att fajtas för.<br />
Till dess: Ha en god jul och hoppas alla får ett gott<br />
nytt år!<br />
2<br />
Lalla Lindström<br />
lalla.lindstrom@kapsylen.se<br />
Tidningen Hjulet ges ut av Ansvarig utgivare: Emma Nilsson<br />
Redaktör: Lalla Lindström,<br />
Frilansgruppen, 070-74 222 73<br />
Tidningen vänder sig till medlemmar inom<br />
kollektivtrafiken. Presslagt i december <strong>2010</strong>.<br />
Omslagsfoto: Eva Wernlid<br />
Layout: Olle Sjöstedt AB, Sala<br />
Faktor: Anna Lundströmer<br />
Tryck: Sjuhäradsbygdens<br />
Tryckeri AB, Borås<br />
Oroligt i Norrköping<br />
Efter upphandlingar av landsbygdstrafiken i Norrköping<br />
blir nu runt 90 trafikare uppsagda av Veolia. Till sommaren tar<br />
nämligen Nobina över – och då blir det samma visa som tidigare<br />
i Örebro och Norrköping med flera ställen: De får söka sina jobb<br />
och de som anställs får gå på prov i sex månader.<br />
– Det blir läkarundersökningar och utdrag ur kriminalregistret.<br />
Kraven och oron blir större för varje upphandling, många<br />
kommer att må psykiskt dåligt, säger huvudskyddsombudet Bo<br />
Lingestig.<br />
– Östgötratrafiken borde ha skrivit in i underlaget att de<br />
anställda ska tas över, men det fick vi inget gehör för. Det här är<br />
mycket värre än exempelvis i Finspång, där Busslink tar över. Där<br />
räcker det i alla fall med en anställningsintervju för att komma<br />
ifråga.<br />
Personalen tas över i Göteborg?<br />
De fackligt aktiva landet runt kämpar för att politikerna ska se<br />
till att övertagande av personal ska skrivas in i anbuden - som<br />
fallet alltid är i Stockholmsområdet och vid senaste upphandlingen<br />
i Umeå. Nu verkar facket i Göteborg ha fått åtminstone<br />
lite gehör för tanken.<br />
Till <strong>Kommunal</strong>arbetaren säger ordföranden i Västtrafik,<br />
Leif Blomqvist (S), att han kan tänka sig att ta upp kravet när<br />
upphandlingar ska ske 2011 och 2012.<br />
Busslink vann i Storstockholm<br />
Busslink (numera helägt av Keolis) har vunnit två upphandlingar<br />
i Storstockholm: trafiken i Huddinge/Botkyrka/Söderort och<br />
Nacka/Värmdö. Avtalet är på sju år med möjlig förlängning på<br />
tre år. Närmare 1 700 anställda berörs. En del av dem har redan<br />
tidigare arbetat för Busslink. Men också de som tidigare kört<br />
för andra bolag har sin anställning tryggad, eftersom personalen<br />
övertas.<br />
Telefon: 010-442 70 00<br />
Adress: ”Hjulet”, <strong>Kommunal</strong><br />
Box 19039, 104 32 STOCKHOLM<br />
För trafikfrågor kontakta: Tord Almlöf,<br />
Peter Larsson och Susanne Gällhagen.<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Foto: Göran Billesson
FORTSATT OSÄKERT<br />
OCH KAOTISKT<br />
I UPPLAND<br />
”Oron sitter<br />
i hela kroppen”<br />
– Vem säger att nästa aktör som<br />
tar över hela trafiken i Uppland vill<br />
ha just mig? Arbetslösheten är hög<br />
och många kanske utbildar sig till<br />
bussförare nu. Och de nya företagen<br />
anställer hellre nya krafter som<br />
är billigare än vi som kört ett tag.<br />
Det säger Karim Karwan, som nyss har köpt hus i<br />
Knivsta med sin familj och fruktar att han kommer<br />
att bli arbetslös om ett eller två år.<br />
Han är en av många bussförare i Uppland som<br />
nu får leva i ovisshet i väntan på att upphandlingskarusellen<br />
ska nå sin ände. Efter den senaste korta<br />
upphandlingen har han visserligen sitt jobb kvar i<br />
Nobina som fortsätter köra i hans område ett par år<br />
till - men han tänker längre än så.<br />
– Det här påverkar hela familjen. Det är en<br />
osäker och svår situation. Jag vill bo kvar, jag trivs<br />
med jobbet och allt, men har faktiskt börjat fundera<br />
på att flytta hem till Irak. Det här är jättesvårt, oron<br />
sitter kvar i hela kroppen, hela tiden. Just nu vet jag<br />
ingenting.<br />
Fyra bolag kör i ett år<br />
Fyra bolag ska köra trafiken på Upplands landsbygd<br />
från i sommar och ett år framåt. Det är en tillfällig<br />
lösning sedan Förvaltningsrätten i Uppsala har slagit<br />
fast att upphandlingen ska göras om från början.<br />
Upphandlingen gäller hela Upplands landsbygd, 165<br />
bussar och över 500 anställda.<br />
I väntan på den nya upphandlingen genomförde<br />
Upplands Lokaltrafik, UL, alltså en tillfällig<br />
upphandling som gäller ett år. Nobina vann största<br />
delen av trafiken, KR Trafik vann skoltrafiken plus<br />
några depåer. Även Kristian Larsson Busstrafik och<br />
Knivstabuss vann lite trafik.<br />
Som Hjulet tidigare berättat hade KR Trafik vunnit<br />
allt i första upphandlingen, men Busslink överklagade<br />
efter att det kommit fram att en anställd<br />
på UL hade läckt nivåerna på anbuden. Nu får de<br />
anställda alltså leva i ovisshet ett år till.<br />
Många deltider<br />
– Förarna är mycket oroliga. Hela lösningen är ju<br />
väldigt kortsiktig och ingen vet riktigt hur detta ska<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Foto denna sida: Eva Wernlid<br />
– Ingen bryr sig om oss, vi bara väntar och väntar, säger Karim Karwan.<br />
Många är oroliga och flera har redan sökt sig härifrån.<br />
sluta, säger Ulf Tedesund, som just nu kör för KR<br />
Trafik och är huvudskyddsombud.<br />
– Dessutom är mycket av de jobb som nu erbjuds<br />
deltider, med ibland så lite som 40 procents arbetstid.<br />
Det är inget som går att leva på.<br />
Inget övertagande<br />
Ulf Tedesund och hans fackliga kolleger har uppvaktat<br />
styrelsen för Upplands Lokaltrafik för att<br />
försöka förmå dem att skriva in i anbudsvillkoren<br />
att förarna ska övertas av den nya entreprenören –<br />
till ingen nytta.<br />
– Vi gör nu ett nytt försök inför upphandlingen<br />
som drar igång. Det här är ett kaos som sliter<br />
enormt på alla, risken finns att företagen mister<br />
många bra bussförare. Många har redan slutat,<br />
konstaterar Ulf Tedesund.<br />
Men styrelseordföranden för Upplands lokaltrafik,<br />
Fredrik Ahlstedt (M), har hittills hävdat att<br />
det inte är nödvändigt att kräva övertagande av<br />
personal, eftersom det är brist på förare och svårt<br />
att rekrytera.<br />
– Det är ingen som bryr sig om oss, suckar Karim<br />
Karwan. Tiden går, vi bara väntar och väntar och<br />
samhället hinner ändra sig. Vem vet hur det ser ut<br />
om ett par år när nästa aktör ska ta över? Varför<br />
kan de aldrig bestämma sig?<br />
Lalla Lindström<br />
Ur Hjulet 3/<strong>2010</strong>.<br />
– Många jobb som erbjuds<br />
är deltider. 40 procent är<br />
inget som går att leva på,<br />
konstaterar Ulf Tedesund,<br />
huvudskyddsombud på<br />
KR Trafik.<br />
3
Foto: Lalla Lindström<br />
4<br />
DAGS FÖR NYTT BUSSBRANSCHAVTAL I VÅR<br />
”Det blir en tuff avtalsrörelse”<br />
Anställningstryggheten och<br />
arbetstiderna. Det var två<br />
frågor som tog stort utrymme<br />
när ett hundratal fackligt<br />
aktiva samlades för att sortera<br />
ut de viktigaste frågorna<br />
inför vårens avtalsrörelse<br />
för de privatanställda inom<br />
trafiken.<br />
Önskemålen är många, och<br />
nu är det avtalsdelegationens<br />
tur att vaska fram vilka krav<br />
som <strong>Kommunal</strong> ska ta fajt för.<br />
De yrkandena ska sedan godkännas av<br />
förbundsstyrelsen. I början av mars får så<br />
arbetsgivaren <strong>Kommunal</strong>s krav i sin hand<br />
– och därefter börjar förhandlingarna.<br />
Avtalet går ut sista maj<br />
– Vi hoppas givetvis att det ska gå smidigt<br />
och att vi ska ha ett avtal färdigt när det<br />
gamla går ut. Men sådant är svårt att sia<br />
om, vi har ju ingen aning om hur arbetsgivarna<br />
ställer sig, säger ombudsman<br />
Susanne Gällhagen som tillsammans med<br />
ombudsmännen Tord Almlöf, förbundskontoret,<br />
Per Svensson, Jämtlad och Jan-<br />
Erik Persson, Väst, ska leda förhandlingarna,<br />
med avtalsdelegationen som stöd.<br />
– Men vi spår att det blir tufft. Det är<br />
alltid svårt att få igenom det som kostar<br />
pengar. Det gäller för oss att noga räkna ut<br />
vad kostnaderna blir för våra yrkanden. Vi<br />
måste prioritera det vi vill ta kamp för, vi<br />
vinner inget på att gå ut med orealistiska<br />
krav, säger Susanne Gällhagen.<br />
270 avtalsmotioner<br />
Grunden för hela avtalsrörelsen är de<br />
avtalsmotioner som <strong>Kommunal</strong>s medlemmar<br />
i trafiken lämnat in – denna gång 270<br />
stycken. Där finns allt från önskan om<br />
kortare ramtider, högre ob, att all tid ska<br />
vara betald och rasterna längre, till kravet<br />
att alla anställda måste tas över av en ny<br />
entreprenör. De flesta motionerna gällde<br />
arbetstider, arbetsmiljö, löner och ersättningar.<br />
På avtalskonferenserna gick deltagarna gruppvis igenom alla de 270 avtalsmotioner som skickats in från<br />
medlemmarna. Närmast kameran: Nina Strandell, servicehallsarbetare.<br />
I oktober träffades så ett hundratal<br />
fackligt aktiva i förbundets konferenslokaler<br />
på Marholmen utanför Norrtälje<br />
– bussförare, reparatörer, servicepersonal,<br />
bussvärdinnor… Deras uppgift var att<br />
under timmar av grupparbeten sovra bland<br />
motionerna och prioritera vad förhandlarna<br />
ska lägga krutet på.<br />
Prioriterar ännu mer<br />
Runt 25 av dem som varit med i avtalskonferenserna<br />
ingår sedan i avtalsdelegationen<br />
som ska finnas med vid förhandlingarna.<br />
Nu arbetar avtalsdelegationen<br />
med prioritera ännu mer, för att ta fram<br />
de slutliga yrkandena. De ska godkännas<br />
av förbundsstyrelsen i januari innan de<br />
lämnas till arbetsgivaren.<br />
– Vi får nog räkna med en hård avtalsrörelse,<br />
konstaterade ombudsman Jan-Erik<br />
Persson. I förra avtalsrörelsen ville inte<br />
arbetsgivaren förbättra något – utan bara<br />
banta och ta bort för att minska kostnaderna.<br />
Det kan vi ju inte acceptera.<br />
Lalla Lindström<br />
LO-samordningen<br />
har gett 625 kronor<br />
<strong>Kommunal</strong> ingår i LOs samordning för avtalsrörelserna<br />
<strong>2010</strong> och 2011. Där har vissa<br />
mål och gränser satts. Avtalen i de förbund<br />
som ingår i samordningen har hittills gett en<br />
lönehöjning<br />
på 625 kronor<br />
för de flesta som<br />
tjänar under<br />
21.300 kronor. En<br />
extra satsning ska<br />
enligt samordningen<br />
göras på<br />
lågavlönade.<br />
Samordningen säger också att kollektivavtalen<br />
ska stärkas. Anställningstryggheten<br />
ska främjas – bemanningsföretag har varit en<br />
viktig fråga i de avtal som hittills tecknats.<br />
Arbetsmiljön ska förbättras, bland annat genom<br />
satsning på företagshälsovård. En aktiv<br />
satsning ska göras på jämställdhet.<br />
4/<strong>2010</strong>
Foto: Eva Wernlid<br />
Foto: Lalla Lindström<br />
Anna-Lena Norberg, förare i Göteborg.<br />
NAMNLISTA MED KRAV:<br />
Runt 800 förare har skrivit på en lista<br />
över vad de vill se i avtalet 2011. Listan<br />
har lämnats till <strong>Kommunal</strong> centralt.<br />
– Det här är krav som redan framförts i<br />
avtalsmotioner, och de har alla <strong>Kommunal</strong>s<br />
medlemmar haft möjlighet<br />
att lämna. Det är så det går till enligt<br />
våra stadgar, konstaterar Tord Almlöf,<br />
ombudsman på förbundet.<br />
På namnlistan står bland annat<br />
dessa krav: Övertagande av personal<br />
vid upphandling ska skrivas in i avtalet.<br />
Bemanningsföretag ska aldrig blandas<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Lönen är absolut viktigast. Med<br />
en hög lön får vi högre status och<br />
sedan kan vi kämpa för allt annat. Och<br />
vi ska inte tala i procent utan i kronor,<br />
annars blir klyftorna bara större.<br />
Vi måste ta tillbaka det fackliga<br />
greppet vi hade om arbetstiderna före<br />
upphandlingarna. Mycket har nermonterats<br />
sedan 80-talet. Vi måste ställa<br />
högre krav! Och krävs det så är jag villig<br />
att dra kampen ända till strejk, trots att<br />
jag inte är någon stridstupp. Men jag är<br />
positivt överraskad över upplägget av<br />
avtalsrörelsen. Avtalskonferenserna var<br />
jättebra organiserade med grupper som<br />
diskuterade.<br />
Man lyssnar faktiskt<br />
på vad vi förare vill.<br />
”Personalen ska tas över”<br />
in. All tid ska räknas. Rasterna ska vara<br />
mellan 45 och 60 minuter, pauserna på<br />
15 minuter. Ersättningarna för ob och<br />
övertid ska motsvara vårdavtalets och<br />
schemalagd arbetstid ska vara max 8,5<br />
timme. Namnen har samlats in i Stockholm,<br />
Sundsvall och Umeå.<br />
– Alla de önskemålen har redan<br />
tagits upp och diskuterats. Och nu är vi<br />
fullt uppe i arbetet med att ta fram de<br />
slutliga krav som vi ska lämna till arbetsgivaren<br />
och fajtas för under våren,<br />
säger Tord Almlöf.<br />
Lalla Lindström<br />
AVTAL 2011<br />
Vi måste få in i avtalet att personal<br />
ska med vid övertagande och det<br />
bör också föras in en lägsta lön för övriga<br />
arbetstagare. Det finns inte idag.<br />
Ramtiden är för lång, forskning har<br />
visat att en trött förare är lika farlig i trafiken<br />
som en som kör alkoholpåverkad.<br />
Reglerna för visstidsanställningar bör<br />
skärpas, deras arbete kan jämföras med<br />
en slavarbetares, anställningstryggheten är<br />
i det närmaste obefintlig och i många fall<br />
har de svårt att försörja sig.<br />
Sten Christensen, förare för<br />
Veolia i Kristianstad.<br />
Frågan gick till tre<br />
som deltog i avtalskonferenserna<br />
i oktober.<br />
Johan ”Jocke” Lidfeldt, förare<br />
för Enbergs Åkeri AB i Kalix.<br />
Alla måste få börja och sluta sitt<br />
skift vid samma depå. Där ska<br />
man kunna ha sitt ombyte, sin lunchmat<br />
och ha rasterna där. Om skiftet slutar på<br />
annat ställe ska man ha transport tillbaka<br />
till garaget – och all tid ska räknas som<br />
arbetstid. I dagsläget berör det inte oss<br />
i Kalix, men det måste vara självklart<br />
överallt.<br />
Jag vill också att frågan om någon sorts<br />
friskvårdspeng tas upp. För vår yrkesgrupp<br />
är det viktigt, att köra buss sliter på axlar<br />
och rygg. Det kostar<br />
inte företaget så mycket<br />
men kan ge en hel del<br />
tillbaka i minskad<br />
sjukfrånvaro.<br />
5<br />
Foto: Lalla Lindström
Foto: B R A Security<br />
Teckning: Lalla Lindström<br />
6<br />
Hjulet bevakar teknik-,<br />
miljö- och skyddsfrågor.<br />
Har du några tips?<br />
Ring då redaktören för sidan,<br />
Jens Busch, tel 070-717 44 36.<br />
<strong>Kommunal</strong> säger nej till att förare ska behöva blåsa i alkolås med passagerare i bussen.<br />
Ett alternativ är alkoskåp på depåerna.<br />
Alkolås kan bli krav i alla bussar<br />
Tranportstyrelsen föreslår en lagändring<br />
som innebär att i stort sett alla bussar<br />
måste ha alkolås. Förslaget har varit på<br />
remiss och regeringen grunnar nu på om det<br />
ska bli en proposition till riksdagen.<br />
Regeringen gav i april 2009 Transportstyrelsen<br />
i uppdrag att utreda förutsättningarna<br />
för att införa obligatoriskt alkolås<br />
för ”vissa fordons- eller användarkategorier”.Utredningen<br />
ligger nu på regeringens<br />
bord.<br />
Förslaget är att det ska bli krav på<br />
alkolås ”i fordon som används för att<br />
transportera skolelever”. Och eftersom i<br />
stort sett alla bussar (och taxibilar) någon<br />
gång har skolelever ombord skulle kravet<br />
omfatta ”i princip samtliga taxi- och bussfordon<br />
i Sverige”.<br />
Att inte Transportstyrelsen helt enkelt<br />
föreslår alkolås i alla bussar (och taxibilar)<br />
förklaras med att ett sådant krav skulle<br />
strida mot ett av EU:s ramdirektiv. Däremot<br />
finns inget som hindrar att alkolås blir<br />
obligatoriskt för vissa användarkategorier<br />
– till exempel skolelever. På så sätt kringgår<br />
man alltså EU:s fordonsbestämmelser.<br />
Alkolås som säkerhetsfaktor<br />
<strong>Kommunal</strong> har yttrat sig över utredningens<br />
förslag och ställer sig positivt till alkotester.<br />
Däremot invänder förbundet mot<br />
alkolås i bussarna. Man befarar bland annat<br />
att krånglande alkolås kan ge upphov<br />
till ogrundade rykten om att förare har<br />
alkoholproblem.<br />
– Vi menar att alkoskåp på depåerna<br />
och avlösningskontoren fungerar lika bra.<br />
Men blir det krav på alkolås ska bussarna<br />
startas på garageplan och inte när det är<br />
passagerare i bussen. Ute på linjen kan<br />
föraravlösning med alkotest göras på kontoren<br />
eller i avlösningsbilen, säger Peter<br />
Larsson, ombudsman i Stockholm.<br />
– Och alkolås ska bara ska användas<br />
som en säkerhetsfaktor för att inte föraren<br />
ska köra påverkad, inte som ett verktyg att<br />
upptäcka förare med alkoholproblem.<br />
Rekommendation<br />
Några direkta trafiksäkerhetsmässiga<br />
effekter av obligatoriska alkolås kan<br />
Transportstyrelsen inte påvisa eftersom<br />
antalet olyckor med berusade bussförare är<br />
mycket litet. Däremot kan det indirekt få<br />
positiva effekter enligt utredningen.<br />
Alkolås rekommenderas i nya bussar<br />
i bussbranschens upphandlingsunderlag<br />
Buss <strong>2010</strong>.<br />
Arriva backade om slopade föräldratider<br />
Fem förare i Märsta i Sigtuna kommun får<br />
även i fortsättningen köra på tider som är<br />
anpassade till att de är småbarnsföräldrar.<br />
Arriva hade beslutat att slopa deras särskilda<br />
scheman när vintertidtabellen började<br />
gälla i augusti.<br />
– Vi begärde förhandling och hävdade<br />
att beslutet gick stick i stäv med Arrivas<br />
Märstaförarna slipper<br />
köra ifrån sina barn.<br />
Alkolås anpassat<br />
för bussbranschen<br />
Volvo Bussar har utvecklat ett alkolås<br />
speciellt för bussbranschen. Till skillnad<br />
från tidigare alkolås kan bussen startas<br />
innan ett utandningsprov gjorts, men<br />
bromsen förblir tillslagen. Fördelen<br />
är att motorn inte behöver slås av vid<br />
förarbyten, som därmed kan göras<br />
snabbare.<br />
Det finns också ett verkstadsläge då<br />
bussen även kan köras, utan avaktiverat<br />
alkolås, men bara i 15 km/tim.<br />
jämställdhets- och arbetsmiljöprogram.<br />
Det slutade med att Arriva backade, säger<br />
Tuija Kronskans, bussförare och sekreterare<br />
i Trafiksektionen i Stockholm.<br />
Hon kan inte säga hur vanligt det är<br />
med föräldrascheman men att man på hennes<br />
arbetsplats (Ekerö) försöker anpassa<br />
tiderna så gott det går.<br />
– Föräldratider är nog vanligare när det<br />
sitter kvinnor i klubbstyrelsen. Samtidigt<br />
kan det krocka med principen att de som<br />
jobbat längst ska få välja tjänster först.<br />
4/<strong>2010</strong>
”Skona miljön genom att blanda små och stora bussar”<br />
Genom att bättre anpassa bussflottan till<br />
antalet passagerare på olika sträckor och<br />
vid olika tider skulle busstrafiken kunna<br />
minska sina utsläpp av koldioxid med upp till<br />
40 procent och minska bränslekostnaderna<br />
lika mycket.<br />
Det visar ett forskningsprojekt vid<br />
Linköpings tekniska högskola. Men dagens<br />
upphandlingssystem hämmar en sådan<br />
utveckling.<br />
Forskarna har använt trafikdata från<br />
Västtrafik och med en matematisk modell<br />
räknat på olika trafikfall. Framför allt<br />
genom att köra med mindre bussar går det<br />
att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp<br />
väsentligt.<br />
– Många bussar är inte ens halvfulla<br />
under stora delar av dagen. I stället borde<br />
man anpassa busstorleken och typen av<br />
buss efter behovet och kombinera stora<br />
och små bussar för att klara toppar och<br />
dalar, säger Mats Abrahamsson, professor<br />
4/<strong>2010</strong><br />
i logistik vid Linköpings tekniska högskola,<br />
som gjort studien tillsamman med<br />
Helene Lidestam, doktor i optimeringslära.<br />
Han menar att det är de detaljerade<br />
kraven i upphandlingarna som gör att<br />
bussbolagen inte kan vara mer flexibla.<br />
Bolagen köper in många stora bussar för<br />
att inte riskera att någon gång ha för lite<br />
kapacitet och därmed bryta mot avtalen.<br />
– Det finns exempel på linjer där bussen<br />
går nästan tom ända till näst sista hållplatsen.<br />
Då skulle man kunna köra en liten<br />
buss större delen av linjen och haka på<br />
med en större buss på slutet, säger Mats<br />
Abrahamsson.<br />
Han pekar också på en annan hämsko,<br />
nämligen att bussar inte kan lånas ut mellan<br />
olika trafikområden eftersom alla ska<br />
ha sin egen färgsättning. Ett mer enhetligt<br />
utseende skulle dessutom göra bussarna<br />
billigare i inköp.<br />
Förutom mindre avgasutsläpp skulle en<br />
mer flexibel bussflotta även sänka bräns-<br />
Nobina måste riskbedöma trafik<br />
Arbetsmiljöverket kräver att Nobina i Nacka<br />
och Värmdö gör en riskbedömning och en<br />
handlingsplan för att komma till rätta med den<br />
stress och de trafiksäkerhetsrisker som huvudskyddsombudet<br />
på Björknäs Buss anmält.<br />
Enligt anmälan (en 6:6a) har det tjänstepaket<br />
och den vagnplan som införts under<br />
hösten medfört förseningar och ökad stress<br />
bland förare och trafikledning till följd av<br />
kortade kör,- buffert- och gångtider och<br />
brist på vissa busstyper. Fler linjer och bussar<br />
till terminalen vid Slussen i Stockholm<br />
har ökat olycksrisken där, både för förare<br />
och passagerare, skriver huvudskyddsombudet,<br />
som befarar att vinterns halka<br />
kommer att innebära katastrof för trafiken<br />
om inget görs.<br />
Av Nobinas svar framgår att gångtider<br />
och rundkörningstider vid Slussenterminalen<br />
kortats.<br />
Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion<br />
Nio av tio bussar underkända<br />
De två senaste månaderna kontrollerade<br />
polisen i Västra Götaland omkring 50 av<br />
Västtrafiks bussar i Göteborg, på Öckerö<br />
och i Borås. 45 av dem underkändes och<br />
tre av bussarna fick körförbud.<br />
– Vi gör 1 000 kontroller om året men<br />
Foto: Jens Busch<br />
Säkerheten vid den hårt trafikerade Slussenterminalen<br />
i Stockholm är en av de saker Nobina måste<br />
utreda.<br />
den 15 november och har alltså beslutat<br />
om ett föreläggande.<br />
– Vi fick ganska samstämmiga uppgifter<br />
om stress, trafiksäkerhetsrisker, förseningar<br />
och trängsel vid Slussenterminalen, säger<br />
Åsa Larsson vid Arbetsmiljöverket till<br />
Hjulet.<br />
Nobina avkrävs svar senast i januari,<br />
annars hotar vite.<br />
vi tittar på städningen och bussarnas<br />
allmänna kondition, säger Västtrafiks vd<br />
Lars Backström till Göterborgs-Posten.<br />
Västtrafik har omkring 1 000 bussar<br />
i trafik.<br />
Foto: Jens Busch<br />
Genom att använda mindre bussar på tider och sträckor med<br />
få passagerare kan mycket bränsle sparas. Minibussen på<br />
bilden används i närtrafiken i Lidingö kommun.<br />
lekostnaderna, som grovt räknat står för<br />
omkring 15 procent av de rörliga kostnaderna<br />
enligt Nobina, som bekostat studien.<br />
Rapportens namn är ”Optimerad upphandling<br />
av busstjänster”.<br />
SL räknar prillor<br />
Högst fyra snusprillor i fyra bussar,<br />
annars blir det underkänt<br />
på städningen – och vite för<br />
entreprenören. Det är ett av SL:s<br />
(Storstockholms lokaltrafik) nya<br />
krav när städningen i bussarna<br />
kontrolleras en gång i månaden. Tanken<br />
är att kraven successivt ska införas på alla<br />
SL:s trafikområden.<br />
Nytt om vibrationer<br />
Karolinska institutets folkhälsoakademi<br />
har gett ut ett faktablad om vibrationer.<br />
Där kan man läsa om vilka skador vibrationer<br />
kan ge och hur man kan förebygga<br />
dem. I bladet redogörs också för hur<br />
helkroppsvibrationer kan mätas och vilka<br />
gränsvärden som gäller. Finns på<br />
www.folkhalsoguiden.se/faktablad.<br />
Mot kontantfritt<br />
Hittills har 10 av landets 22 länstrafikområden<br />
helt kontantfri<br />
busstrafik. Senast var det Upplands<br />
lokaltrafik som slopade kontanterna<br />
den 12 december. Skånetrafiken gör<br />
detsamma i juni 2011. I vissa länstrafikområden<br />
har dessutom större<br />
tätorter kontantstopp, till exempel<br />
stadstrafiken i Sundsvall i<br />
Västernorrlands län.<br />
7<br />
Kontantfritt<br />
allt vanligare.
– Vi har blivit av med<br />
de delade turerna. Det blir ju<br />
dyrare för arbetsgivaren att ha<br />
långa raster nu när vi gått in i<br />
BBA, säger Ola Westman.<br />
8 4/<strong>2010</strong>
Text: Lalla Lindström Foto: Eva Wernlid<br />
I somras låg oron och dallrade i fikarummet vid Rådhustorget i Gävle. Ett<br />
nytt företag hade tagit över, alla intervjuades - för att provanställas.<br />
Sex månader senare, när provanställningen precis tagit slut, är stämningen<br />
positiv. Mest nöjda är förarna med tiderna: De delade turerna och<br />
därmed de långa dagarna är borta. Morgonkörningarna har blivit kortare<br />
– den som börjar före klockan 5 slutar senast 14.<br />
– Förbättringarna beror till största delen på Bussbranschavtalet, menar<br />
arbetsplatsombudet Ola Westman.<br />
Delade turerna borta i Gävle<br />
-Jag har själv fått bättre tider, berättar Ola<br />
när vi följer med honom på en tur med linje 2 från<br />
Centrum mot Södra Bomhus. Denna dag började<br />
han 4.30 och slutar 13.40, med två raster på 40<br />
minuter. Också tidigare körde han mornar – det<br />
passar honom bäst, eftersom han gillar att ha eftermiddagen<br />
ledig. Och när han, liksom kollegerna,<br />
blev tillfrågad om vilket pass som skulle passa bäst<br />
vidhöll han sina tidiga mornar.<br />
– Många har fått de tider de velat, de flesta låter<br />
nöjda, konstaterar Ola Westman.<br />
Men även om upphandlingen lett till att de nu<br />
anställda tycker att de fått det bättre, tycker han att<br />
själva övergången var rena eländet. Han hade velat<br />
slippa proceduren med intervjuer och utsållningar<br />
när Stadsbussarna AB tog över stadstrafiken efter<br />
Nobina.<br />
Lindrigt – trots allt<br />
Han och hans fackliga kolleger försökte få politikerna<br />
med på ett övertagande av personal, men det<br />
gick inte. I stället blev det, som på så många andra<br />
ställen, intervjuer med alla runt 200 förare och<br />
tvätthallspersonal som jobbat åt Nobina. Runt fem<br />
personer totalt sållades bort – på grund av sjukfrånvaro<br />
och svårigheter att hålla tider. En del fast<br />
anställda fick timanställning på prov.<br />
Med facit i hand, nu när processen är över, har<br />
det ändå gått rätt lindrigt till. Det var aldrig fråga<br />
om att lämna utdrag ur polisregister eller intyg från<br />
Försäkringskassan, som det varit på många andra<br />
ställen senaste året. Några som blev utan jobb i<br />
första vändan har kommit tillbaka, som fasta eller<br />
timanställda. Flera av de fasta som bara timanställts<br />
har fått tillbaka sin tillsvidareanställning – med<br />
undantag av två som nu fått negativt besked. För<br />
dem kan det nu bli fråga om en period av provanställning.<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Men alla<br />
vi träffar i det<br />
nyuppfräschade<br />
fikarummet mitt<br />
i stan har bara<br />
lovord för sin nya<br />
arbetsgivare: Bästa<br />
arbetsgivaren vi<br />
haft. De lyssnar på<br />
oss. Så här bra har<br />
vi aldrig haft.<br />
Bättre tider<br />
Mesta lovorden<br />
gäller tiderna:<br />
Arbetspassen har<br />
blivit kortare. Rasterna<br />
är oftast på<br />
mellan 40 minuter<br />
och en och en<br />
halv timme – förr<br />
kunde förarna få<br />
vänta upp till sex<br />
timmar på nästa<br />
pass. Den som börjar<br />
före 5 på morgonen<br />
slutar alltid<br />
före klockan 14. Och pauserna har blivit lite längre,<br />
tidigare var pausen ofta så kort att den försvann om<br />
bussen var lite försenad. Nu är den 10 minuter.<br />
Även Ola Westman är nöjd med nya arbetsgivaren,<br />
men han är något mer skeptisk än många kolleger<br />
till varför förarna fått det bättre. Det är inte<br />
ren snällhet utan handlar mycket om pengar:<br />
– Genom att det blev ny upphandling gick vi in<br />
i bussbranschavtalet. Pauser på 10 minuter ska vi<br />
ju nu ha och så blev det mycket dyrare att ha de<br />
långa rasterna mitt på dan, eftersom vi nu får betalt<br />
– Vi har det överlag bättre än förr, säger Elsa Örnblom när hon hastar iväg<br />
till nästa körning. Och jag var aldrig orolig för min anställning när jag blev<br />
provanställd, rent logiskt vet jag att de behöver en massa folk. Men det borde<br />
vara helt självklart att nya entreprenörer ska ta över personalen. Det måste<br />
bli den stora frågan inför nästa avtal.<br />
Så här<br />
bra har<br />
vi aldrig haft”<br />
›<br />
Läs mer om:<br />
TIDERNA<br />
I GÄVLE<br />
9
› även<br />
– Vi har fått det bättre.<br />
Och nu är det hela 9,5 år<br />
till nästa upphandling,<br />
säger Ola Westman.<br />
Kontanterna finns fortfarande<br />
kvar i Gävle – men<br />
bara små summor. Det går<br />
bara att betala kontant för<br />
enkelresor.<br />
Bättre tider<br />
under rasten. Den arbetsgivare som är smart<br />
försöker undvika att ha personal som bara sitter<br />
och väntar på att få köra igen. Det går att få bort<br />
delade turer, åtminstone i stadstrafik. Och Stadsbussarna<br />
har nettoavtal, de får alltså alla biljettintäkter<br />
och sedan ska de fixa lönsamheten själva.<br />
Väljer att köra tidigt<br />
Och Ola Westman har alltså själv fått mer tid över.<br />
– Mycket tid, känns det som. Genom att vi har<br />
kortare raster så slutar jag tidigare än förr. Jag har<br />
fått så mycket tid över att jag faktiskt har startat ett<br />
eget företag!<br />
Olas far har ett lantbruk, och nu säljer Ola den<br />
rapsolja som produceras på gården, till butiker<br />
och på marknader. Helgen efter att vi träffas är det<br />
första advent, och han ska på marknad i Uppsala.<br />
– Det känns jättebra att kunna ha tid till både<br />
familj, att köra buss och att satsa på eget, säger<br />
han. Det verkar som om vi nu är lite unika med<br />
våra tider här i Gävle, men de tider som vi har<br />
borde andra företag också kunna ordna, framför<br />
allt de som kör i städer.<br />
Timanställda förutsättningen<br />
Men förutsättningen är ju att det finns timanställda,<br />
och den lösningen har inte heller Stadsbussarna i<br />
Gävle hittat lösning på. 80 stycken går på timme,<br />
och enligt vad Ola Westman har erfarit så skulle de<br />
Ägarkarusell hos Stadsbussarna och Orusttrafiken<br />
Stadsbussarna i Sverige AB har tidigare ägts av både KR Trafik och Orusttrafiken, hälften<br />
vardera. Nu blir Orusttrafiken ensamägare till Stadsbussarna, som kör i Östersund och<br />
Gävle. Orusttrafiken i sin tur ägs nu helt och hållet av AB Gunnar Sahlén (en av KR<br />
Trafiks grundare) – tidigare ägde KR Trafik 25 procent av bolaget.<br />
Fortfarande tycks de båda bolagen ligga nära varandra – vd i Orusttrafiken sitter i KR<br />
Trafiks styrelse och Gunnar Sahlén i Orusttrafikens styrelse.<br />
flesta tacka ja till en tillsvidareanställning, anställning, om de<br />
blev erbjudna.<br />
– Visst finns det några som gärna kör på timme;<br />
de som har annat jobb, som pluggar eller ll som tyck- t k<br />
er det passar bra med oregelbundna tider. Men det<br />
är betydligt osäkrare än många av dem är medvetna<br />
om. De skriver på ett kontrakt med företaget, men<br />
det innebär inget åtagande för arbetsgivaren.<br />
Det blåser friskt och snöar i Gävle denna dag<br />
i slutet av november. Folk strävar i motvind. Vid<br />
ett industriområde pekar Ola Westman inöver: En<br />
kilometer därbakom ligger Stadsbussarnas depå.<br />
Där börjar och slutar turerna. Och där finns också<br />
en rastlokal, dock inte lika välbesökt som den vid<br />
Rådhustorget, där avlösningarna oftast sker.<br />
Depån är ny, Nobina använder fortfarande sin<br />
gamla depå i Gävle.<br />
– Vår depå är långt ifrån klar ännu, bussarna<br />
står ute, och det finns ingen värme kopplad till bussarna.<br />
Det tar väldigt lång tid, säger Ola Westman<br />
– men lägger till ett beröm till företaget: All tid är<br />
betald. Lämnar man bussen någon annanstans än<br />
vid depån så ingår gångtiden till depån.<br />
Vi kör vidare i snömodden in mot stan och är<br />
åter vid Rådhustorget. Innan vi lämnar bussen ler<br />
Ola och säger:<br />
– Ja, nu har vi det relativt lugnt i 9,5 år innan<br />
det är dags för nästa upphandling.<br />
Stadsbussarnas vd:<br />
”Delade turer behövs inte”<br />
– Det behövs inga delade turer i Gävle enligt mina<br />
trafikplanerare. Därför har vi avskaffat dem,<br />
konstaterar Stadsbussarna ABs vd Jürgen Lorenz.<br />
Att det fortfarande finns delade turer i Östersund<br />
förklarar han med att det är en annan trafikintensitet<br />
i Gävle; men säger också att han ännu inte<br />
funderat på sådana lösningar i Östersund – han<br />
tillträdde som vd i våras.<br />
– Det beror på vad planerarna säger.<br />
Att Stadsbussarna provanställde även den<br />
erfarna personalen ser han som en självklarhet.<br />
– Vi vill ha personal som gör ett bra jobb, och<br />
vi kanske ser på verksamheten på ett annat sätt<br />
än den som haft trafiken innan. Om vi ska vara<br />
framgångsrika måste förarna gilla sitt jobb och<br />
vara delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att<br />
förarna har det bra, säger Jürgen Lorentz.<br />
– Jag följde med Stadsbussarna från Östersund hit, det<br />
kändes roligt att pröva på något nytt när jag fick chansen,<br />
säger Maria Söderqvist, som fick fast jobb genast<br />
eftersom hon kört för företaget tidigare.<br />
– Det är ingen större skillnad mot att köra i Östersund,<br />
utom att vi inte har några delade pass här. Det är jag<br />
nöjd med, men det var inte därför jag följde med.<br />
10 4/<strong>2010</strong><br />
TRE RÖSTER<br />
FRÅN GÄVLE
Maria<br />
Rezza<br />
– Vi har fått det mycket bättre. Vi kör lika mycket,<br />
men rasterna är kortare så det blir kortare dagar.<br />
Som längst har jag 1,5 timmes rast, förr satt jag<br />
ofta och väntade 3-4 timmar, berättar Rezza Vadie<br />
som är lite spänd inför att öppna posten när han<br />
kommer hem denna dag. Han har varit provanställd<br />
i sex månader och nu väntar han på besked att han<br />
fått fast jobb på Stadsbussarna.<br />
– Jag är 90 procent säker, brorsan fick besked i<br />
går.<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Rejeb<br />
– Alla säger att det är bättre här än förr, säger<br />
Rejeb Abdelli, som började på Stadsbussarna i<br />
oktober. Han är timanställd, men hoppas på att få<br />
en fast tjänst så småningom. Nu får han jobb 4-5<br />
dagar i veckan, ofta ringer arbetsgivaren dagen<br />
före eller samma dag.<br />
– Det är en bra arbetsgivare, det är bra kompisar,<br />
jag trivs och det passar mig bra. Men det är klart<br />
att jag hoppas på fast jobb.<br />
KRÖNIKA/TINA MESSING<br />
Varning för halka och<br />
andra självklarheter<br />
Jaha, så blev det vinter igen. Varje år samma överraskning. Börjar den<br />
inte tidigare än normalt? Är den inte ovanligt kall? Brukar det verkligen vara så här<br />
halt?<br />
Ni som kör i Norrland tycker nog att vi söderöver är riktiga mesproppar i sammanhanget.<br />
Så fort termometern visar runt noll och några vattendroppar fryser till<br />
is skriker vi om snökaos. På teve visas oskarpa bilder på bussar som hamnat i diket,<br />
och bilarna kryper fram i 20 km/h för att ingen har kommit ihåg att byta till vinterdäck.<br />
Tänkte inte på det. Hösten var ju så mild och grön. Pelargonerna blommar ju<br />
fortfarande!<br />
Här söderut händer det faktiskt att det aldrig blir vinter. Höstsådden växer<br />
decimeterhög i januari och tjälen får inget grepp. I februari kan man misströsta i<br />
regnplask och gyttja, och mars är en månad tillägnad vädergudarnas gottfinnande.<br />
Antingen börjar krokusarna spira, eller så är det då vintern verkligen tar fart med<br />
polarkyla och meterhöga drivor. Skulle man i god tid byta till vinterdäck kan man<br />
garanterat räkna med ett snöfritt halvår, och som lök på laxen en<br />
ökad partikelhalt i luften som leder till både sjukdom och död. Det<br />
är med andra ord ingen lek här heller. Ta bara något så infernaliskt<br />
som underkylt regn. Kan någon begripa hur något sånt får finnas?<br />
Häromsistens var det ett par plusgrader och jag körde<br />
3:an genom huvudstaden. En trygg, 17-tons ledbuss, som gasar<br />
följsamt och bromsar mjukt som i en dröm. Ett stilla duggregn<br />
började falla när jag stod vid Karolinska sjukhuset och släppte på<br />
trafikanter. Inte tänkte jag mer på det när jag som vanligt avgick<br />
med lugn acceleration fram till korsningen och svängde vänster.<br />
Där saktade plötsligt bussen in trots det jämna gaspådraget, och<br />
för ett ögonblick undrade jag vad tusan nu då, tills jag i vänsterspegeln<br />
såg hela bakvagnen komma emot mig med passagerare<br />
och allt. Man hinner reflektera över mycket på den sekund det tar<br />
att reagera. Till exempel hur förvånade trafikanterna såg ut där de<br />
kom glidande emot mig, hur korkad jag varit som inte lyssnat på<br />
Tina Messing, förare för<br />
väderleksrapporten och hur tyst och stilla en katastrof kan närma<br />
Busslink i Stockholm<br />
sig. Det hela slutade med blotta förskräckelsen. När jag reflexmässigt<br />
släppte gasen rätade bussen upp sig och smög förbi de stolpar,<br />
räcken och refuger som varit i farozonen. Hastigheten var också så låg att trafikanterna<br />
knappt hann märka något. Hjärtat slog i 180 och med darrande röst gick jag ut<br />
på kom-radion och varnade mina kollegor.<br />
För ett par år sen hände något historiskt. All busstrafik i Stockholm ställdes in<br />
på grund av blixthalka. På fem minuter hade ett underkylt regn förvandlat gatorna<br />
till blankspolade hockeybanor. Det var som på cirkus när bussar, långtradare och bilar<br />
kom glidande både kors och tvärs. Om gatan lutade kunde till och med parkerade<br />
fordon komma i rörelse.<br />
Även förra vintern slogs ett rekord. Då handlade det inte om svårigheter att köra,<br />
för det gick ganska bra där det var plogat. Det svåra var att över huvud taget ta sig<br />
till jobbet. All tågtrafik, inklusive tunnelbanan, var inställd. Antingen kunde man gå<br />
till en farled och lifta, eller så fick man pulsa en mil in till stan till fots. Alla alternativ<br />
var i vilket fall snabbare än att vänta på de ersättningsbussar som kanske dök upp,<br />
redan fullsatta, på omvägar tråcklande mellan förorternas tiometersvallar. Ära vare<br />
de förare som blev utkommenderade på de rutterna!<br />
Och nu är vintern här igen i alla dess skepnader. Den kan trots allt vara gnistrande<br />
vacker. Men vädrets makter är inte att leka med och det enda man kan göra<br />
är att ta det lugnt. Någon väntar vid dukat bord, matchen börjar om en halvtimme.<br />
Sänk då farten ytterligare. Hellre komma försent än inte alls. Vintern kan vi inte göra<br />
något åt, bara oss själva. Kör försiktigt därute!<br />
11
Foto: Eva Wernlid<br />
Nästa år<br />
träder den nya<br />
kollektivtrafiklagen<br />
i kraft. Från dagens<br />
byråkratstyrda detaljplaner<br />
inom den<br />
regionala och lokala<br />
kollektivtrafiken<br />
kommer resenärerna<br />
att få en ökad frihet<br />
att välja mellan ett<br />
allt större utbud av<br />
Anna Grönlund, förbundsdirektör, tjänster. Den nya<br />
Bussbranschens Riksförbund lagstiftningen ger<br />
de kommersiella<br />
bussföretagen större<br />
möjligheter att bedriva lokal och regional<br />
kollektivtrafik. Detta ger ett större<br />
utrymme för entreprenörer att erbjuda nya<br />
produkter och tjänster för resenärerna.<br />
Exempelvis nya linjer för pendlare, mer<br />
anropsstyrd trafik, annorlunda och varierade<br />
tjänster i befintlig trafik, som bättre<br />
komfort och kombinerade trafikupplägg,<br />
12<br />
Den nya lagen ger större anställningstrygghet,<br />
genom att busstrafiken kan bli<br />
mer lönsam när entreprenörerna får<br />
större frihet att utveckla fler tjänster.<br />
Det är innebörden i ett debattinlägg från<br />
Anna Grönlund, förbundsdirektör vid Bussbranschens<br />
Riksförbund.<br />
Ökad konkurrens ger slimmade organisationer och<br />
sämre förhållanden för de anställda, menar däremot<br />
<strong>Kommunal</strong>s ordförande Annelie Norström.<br />
ANNA GRÖNLUND, BUSSBRANSCHEN:<br />
SVAR: ANNELIE NORDSTRÖM, KOMMUNAL:<br />
”De anställda kommer i kläm”<br />
Vi är angelägna om att medlemmarnas<br />
arbetsvillkor utvecklas i positiv<br />
riktning. Man ska kunna kombinera<br />
arbetsliv och familjeliv på ett rimligt vis,<br />
klara av att jobba till pension utan att bli<br />
sjuk eller skadad och få lov att använda<br />
sin kompetens på jobbet. Tyvärr är vår<br />
erfarenhet att ökad flexibilitet för dem som<br />
ska använda tjänsterna, i det här fallet tra-<br />
exempelvis turist- och reguljär linjetrafik.<br />
När jag diskuterade framtiden med företrädare<br />
för offentliga beställare i Jämtland<br />
såg man de nya kombinationsmöjligheterna<br />
som ett sätt att få mer kollektivtrafik<br />
utöver vad samhället kan åta sig att stå<br />
för – de kommersiella företagens utbud<br />
ger bonus!<br />
”Majoriteten fortsätter upphandlas”<br />
Jag är övertygad om att vi kommer att få<br />
se många innovativa lösningar där företag<br />
erbjuder ny trafik över hela landet likväl<br />
som nischad och lokalt anpassad trafik<br />
för enstaka områden. Samtidigt kommer<br />
majoriteten av trafiken fortfarande att<br />
upphandlas.<br />
När entreprenörerna får en alltmer<br />
direkt relation till resenären, utan att ha<br />
mellanled som upphandlade offentliga<br />
bolag emellan sig och kunden, kommer<br />
möjligheterna att utveckla fler tjänster att<br />
förbättras. Detta innebär också att bussförarnas<br />
roll, kompetens och engagemang<br />
fikanterna, innebär att de anställda tvingas<br />
bli osunt flexibla. Med delade arbetspass,<br />
minskat inflytande, smala arbetsuppdrag<br />
och försämrad arbetsmiljö.<br />
Ökad konkurrens leder till slimmade<br />
organisationer, med sämre förutsättningar<br />
att skapa bra arbetsplatser. Kortsiktigt<br />
låter det bra, men på lång sikt är det i allmänhet<br />
de anställda som kommer i kläm.<br />
LAGEN I KORTHET<br />
Bussföretag kan godtyckligt starta egna linjer, både<br />
gamla och nya. Trafiken ska anmälas en månad i<br />
förväg. Företaget ska ha allmänt trafiktillstånd. Efter<br />
tre månader kan företaget upphöra med trafiken.<br />
21 regionala trafikmyndigheter ska slå fast<br />
målen för trafiken. Myndigheten ska sörja för trafik<br />
på olönsamma sträckor. Myndigheten kan också<br />
välja att upphandla trafik på vilka linjer som helst,<br />
dvs lägga trafikplikt. Men konkurrensen är fri, på alla<br />
linjer.<br />
Trafik som redan upphandlats fortsätter löpa tills<br />
kontraktet går ut.<br />
Lagen börjar gälla 1 januari 2012.<br />
”Lönsamma bolag ger anställningstrygghet”<br />
blir än mer viktiga för att utveckla kollektivtrafiken.<br />
Idag uppger många bussförare<br />
att de känner osäkerhet i samband med<br />
samhällets upphandlingar av busstrafik.<br />
Ytterst är det alltid lönsamma bolag med<br />
stark förankring på marknaden som ger<br />
anställningstrygghet och den nya lagstiftningen<br />
ger förutsättningar för en ökad<br />
kommersiell trafik där företag av egen<br />
kraft och lyhördhet för resenärernas behov<br />
skapar sig en stark position.<br />
Om reformen blir bra för alla aktörer<br />
inom kollektivtrafiken och ytterst för våra<br />
resenärer, kommer att avgöras av två parametrar.<br />
Hur de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna<br />
följer lagens intention<br />
att utgå från resenärens behov när man<br />
formar sina regionala trafikförsörjningsprogram.<br />
Samt entreprenörernas förmåga<br />
att med alla sina medarbetare ta initiativ<br />
till ny trafik och utveckla nya innovativa<br />
tjänster inom kollektivtrafiken som resenärerna<br />
uppskattar. Inom både den upphandlade<br />
och kommersiella trafiken!<br />
Annelie Nordström<br />
<strong>Kommunal</strong>s ordförande<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Foto: Fredrik Sandin Carlsson
NY LAG I FINLAND:<br />
Avreglering<br />
bara på landsbygden<br />
– Sverige är långt mer<br />
”modernt” än Finland, säger<br />
Hannamaria Helke vid finska<br />
kommunikationsministeriet.<br />
Den nya kollektivtrafiklag som genomförts<br />
i Finland innebär inte alls avreglering på<br />
samma sätt som Sveriges kommande lag,<br />
som det ibland påståtts i debatten om den<br />
nya svenska lagen. Långt ifrån. Och Finland<br />
har fram till nu bara haft upphandling<br />
i de tre största städerna: Helsingfors,<br />
Åbo och Tammerfors.<br />
– På övriga ställen i landet har vi haft<br />
tioåriga linjetrafiktillstånd som i huvudsak<br />
ärvts från far till son.<br />
Med den nya lagen från i fjol kommer<br />
upphandling att införas i Finlands 26<br />
största kommuner, alltså i stort sett alla<br />
tätbefolkade områden i landet. Alla dessa<br />
trafikområden ska också tillföras skattemedel.<br />
Men övergångsperioden är lång. Ingen<br />
Jag undrar varför jag inte får min semesterlön<br />
från Nobina trots att jag slutade där i april. Vill<br />
inte vänta till i februari. Jag slutade inte av egen<br />
begäran utan ville jobba och bo i Örebro. Nu<br />
har jag fått fast jobb hos Busslink som förare i<br />
Göteborg.<br />
José Cruz<br />
4/<strong>2010</strong><br />
förändring kommer att ske förrän tidigast<br />
2014 då en del trafiktillstånd löper ut.<br />
Lovar trafik i två år<br />
På landsbygden blir det däremot ingen<br />
upphandling utan fritt fram för godkända<br />
trafikbolag att köra trafiken, men helt<br />
utan skattesubventioner. Bolagen måste ha<br />
tillstånd att köra passagerare och utbildade<br />
förare. Dessutom måste de förbinda sig att<br />
bedriva trafik i minst två år, i Sverige är<br />
kravet endast tre månader.<br />
Anledningen till förändringen är EU:s<br />
förordning om trafikavtal, som kräver att<br />
inköp av offentliga tjänster ska upphandlas.<br />
– Trafikavtalen gör det möjligt att<br />
erbjuda kollektivtrafiktjänster som är<br />
mer omfattande och pålitligare än de som<br />
uppstår enbart på marknadens villkor,<br />
kommenterar Finlands kommunikationsminister<br />
Anu Vehviläinen.<br />
Karine Mannerfelt<br />
Risk för att kontanterna kommer tillbaka<br />
Det finns risk för att kontanter blir<br />
vanligare igen när nya kollektivtrafiklagen<br />
börjar gälla. Regeringen känner inget ansvar för<br />
bussförares säkerhet och arbetsmiljö.<br />
– Vi lägger oss inte i hur betalningen sker<br />
i framtiden, sa nämligen departementssekreterare<br />
Ulf Andersson vid ett seminarium på<br />
Persontrafikmässan.<br />
Vilket bolag som helst kan köra en linje vid<br />
sidan av den upphandlade trafiken. Regeringen<br />
anser att det är upp till bolaget att lösa frågan<br />
om betalsystem.<br />
– Det finns en uppenbar risk att problemen<br />
med hot och våld kommer tillbaka om<br />
kontanterna kommer tillbaka, sade <strong>Kommunal</strong>s<br />
ordförande Annelie Nordström till ka.se. Hon<br />
– Var är min semesterlön?<br />
SVAR<br />
Det är ingen tvekan om att du redan skulle haft<br />
ut din semesterlön från Nobina. Enligt lagen<br />
ska all innestående lön, också semesterlön, vara<br />
utbetald inom en månad efter att någon slutat.<br />
Tord Almlöf, ombudsman, <strong>Kommunal</strong><br />
Bussbolag i Europa<br />
köps upp av staten<br />
Privata bussbolag blir allt mer statliga i<br />
Europa, åtminstone de stora multinationella företagen.<br />
Bussbolaget Arriva köptes i augusti upp<br />
av det tyska statliga järnvägsbolaget Deutsche<br />
Bahn. Även i det franska<br />
Veolia har staten<br />
gått in som delägare.<br />
Veolia ägs till 14 procent<br />
av det statliga franska energibolaget EDF<br />
och den statliga finansgruppen CDC, Caisse des<br />
Depots.<br />
Och Keolis ägs nu<br />
till 56,7 procent av<br />
det franska statliga<br />
järnvägsbolaget<br />
SNCF. Keolis är nu<br />
också helägare till<br />
svenska Busslink AB,<br />
tidigare ägde man<br />
70 procent och SL,<br />
Storstockholms lokaltrafik, 30 procent. Bussarna<br />
i Sverige kommer också i fortsättningen att köras<br />
under namnet Busslink.<br />
Sveriges bästa förare<br />
Än en gång vann en kvinna SM för bussförare.<br />
Monica Karlsson från Ankarsrum tog hem<br />
segern, Uffe Nelsén, Bergkvara buss blev tvåa och<br />
Tommy Iseteg, Orusttrafiken knep tredje plats.<br />
deltog i seminariet och ställde frågor om just<br />
kontanthanteringen.<br />
Hon säger också att <strong>Kommunal</strong> nu måste<br />
se över sin organisation för att bättre kunna<br />
bevaka de regionala trafikmyndigheternas<br />
arbete när lagen införts. Det handlar bland<br />
annat om vilka linjer som ska upphandlas<br />
och hur de ska se ut, samt vilka krav som<br />
ska ställas för betalning, arbetsmiljö och<br />
anställningstrygghet.<br />
DO sa nej till<br />
Göran Larsson<br />
DO, diskrimineringsombudsmannen,<br />
avslog Göran Larssons anmälan om diskriminering<br />
pga ålder. Han fick inte fick jobb hos Nobina<br />
i Trosa eftersom han hade en gammal prick i<br />
belastningsregistret. DO ansåg att det inte går<br />
att bevisa att detta är en åldersfråga, eftersom<br />
företaget begärt utdrag ur registret för alla<br />
sökande.<br />
– Nu är det bara att hoppas på att integrationsutredningen<br />
förbjuder arbetsgivare att begära<br />
utdrag ur polisregistret, säger Göran Larsson<br />
som fortfarande är arbetslös.<br />
13<br />
Ur Hjulet<br />
3/<strong>2010</strong>
Helena Lugnegård har<br />
utbildat sig i att ta<br />
hand om passagerarna<br />
med handikapp, något<br />
som krävs för att få<br />
EU-certifikat. Här testar<br />
hon känslan att vara en<br />
synskadad passagerare.<br />
”Det känns konstigt. Tur i<br />
oturen är att synskadade<br />
genom sitt handikapp<br />
trots allt är tränade att<br />
använda alla sina sinnen.”<br />
Dags för kontroll. Helena Lugnegård kliver ombord på Autosan från Polen. Betyget blev godkänt.<br />
”Det här kan bli ett intressant alternativ bland bussar för stadstrafik”, menar Helena.<br />
VG = Väl godkänt. Men inte mer.<br />
Så blev betyget när tidningen<br />
Hjulet skickade bussföraren Helena<br />
Lugnegård, 62, att granska årets<br />
bussnyheter på mässan Persontrafik<br />
i Stockholm nyligen. Och en rejäl<br />
plump i protokollet blev det:<br />
– Förarutrymmena är fortfarande<br />
alldeles för små.<br />
HELENA<br />
Busarna står prydligt uppradade i den<br />
enorma mässhallen. Här finns märken som Volvo<br />
och Mercedes, Scania, Solaris och Autosan från<br />
Polen. Helena Lugnegård i sin Busslink-uniform<br />
glider vant in bakom ratten, ställer in stolen, testar<br />
panelerna, kollar vilka reglage som placerats bra<br />
och vilka som fått en undanskymd plats i taket.<br />
– Tänk att det ska vara så svårt att få tillverkarna<br />
att förstå. Titta här – hur ska jag kunna nå<br />
reglagen längst bort till höger?<br />
14 4/<strong>2010</strong>
Text och foto: Gösta Elmqvist<br />
på mässan<br />
Helena sträcker ut armen men det fattas en<br />
decimeter till reglaget. Hon böjer sig ner, trycker in<br />
knappen på stolen och svänger ett kvarts varv på<br />
stolen.<br />
– Okej, här sitter spärren för stolen ovanligt<br />
bra. Det brukar vara problem för en sådan som jag,<br />
säger Helena.<br />
”En sådan som jag” är kvinna och 155 centimeter<br />
i strumplästen. Stolspärren sitter ofta stenhårt<br />
och är svår att trycka in för den som inte har starka<br />
nypor. Helena brukar tvingas trycka till spärren<br />
med stövelklacken.<br />
– Men det är egentligen ett litet problem. Det<br />
finns värre saker för förarna, säger hon.<br />
Helena är kritisk till förarutrymmet. Tjock<br />
eller smal, lång eller kort – föraren måste få ett<br />
utrymme som passar. Men hon tycker det pressas<br />
in för många passagerarplatser på förarutrymmets<br />
bekostnad.<br />
– Visst, trafikanterna är förstås fler än vi. Men vi<br />
sitter längre tid i bussen.<br />
Helena vet vad det betyder med vettiga villkor<br />
på förarplatsen. För några år sedan drabbades hon<br />
av en nackskada efter en halkolycka. I dag jobbar<br />
Helena 63 procent av en heltidstjänst och för henne<br />
är det viktigt att arbetsplatsen är ergonomiskt riktig<br />
och att utrymmet är hyggligt stort.<br />
– Jag vill kunna köra buss. Det är jättekul. Jag<br />
gillar att ha kontakt med passagerarna. Tyvärr blir<br />
det mer anonymt på förarplatsen när kontanthanteringen<br />
försvinner. Och tänk om de bygger in oss<br />
i en bur.<br />
Hon provar en tysk buss med glasbur kring<br />
förarplatsen. Skakar missnöjt på huvudet och<br />
vinkar avvärjande när en representant vill visa bussens<br />
finesser. Inga finesser hjälper mot den sterila<br />
förarburen.<br />
– Ändå är jag nöjd med vad jag sett på mässan.<br />
Många tillverkare bygger kvalitetsmedvetet. Men<br />
enligt dem går ofta beställaren in i efterhand och<br />
kräver ändringar. Inte konstigt då att det kan bli<br />
rena snurren med instrumentpaneler och pedaler.<br />
4/<strong>2010</strong><br />
Paus i bussgranskningen. Helena får ett rött hjärta av Olle Johansson och Yvonne Strandh i <strong>Kommunal</strong>s<br />
monter. ”Vi jobbar för att dämpa guppen” står det på väggen. ”Bra, gatuunderhållet är<br />
rena katastrofen. Det är största hotet mot både bussar och förare”, säger Helena.<br />
”Och vad är det där då?” Helena sträcker sig mot den takplacerade utrustningen i Volvos<br />
7700-buss men når inte upp. Martin Spjern, Sverigechef för Volvo Bussar, kollar och försäkrar att<br />
konstruktionen är kvalitetssäkrad. ”Det är alltid en kompromiss mellan ergonomi, siktvinklar,<br />
knappar och inte minst lagar”, menar han.<br />
”Men hallå, ska det vara så svårt att förstå våra önskemål? Varför inte fråga förarna först så<br />
slipper det bli så många fel”, säger Helena Lugnegård. ”Vi försöker, vi tar in experthjälp även från<br />
förarna. Men sedan kan det komma kundkrav på ändringar väldigt sent”, säger Martin Spjern.<br />
15
Foto: Tobias Christoffersson<br />
POSTTIDNING B<br />
ISBN 91 7141 255 7<br />
En buss pimpad för bilister<br />
Bussen med<br />
plyschtärningar,<br />
raggarsoffa<br />
och bilstolar<br />
har väckt<br />
nyfikenhet i<br />
Helsingborg.<br />
Rävsvansar i bussens flaggstänger,<br />
kromfälgar, bilstolar i bussen och en<br />
rosa raggarsoffa längst bak. Och en rosa<br />
rattmuff.<br />
Utstyrd på det viset körs en buss i<br />
linjetrafik av Skånetrafiken och Arriva i<br />
Helsingborg under några veckor. ”Bussen<br />
för dig som gillar att åka bil” är devisen.<br />
– Det här är klart kul! säger Carina<br />
Johansson, en av de förare som kör denna<br />
speciella buss.<br />
– Mycket folk har kollat in bussen.<br />
Förhoppningsvis kan en del bilister börja<br />
ta bussen av ren nyfikenhet. Vi måste nå<br />
ut till människor, åker de buss så spar vi<br />
ju miljön. Det är målet med det här, säger<br />
Carina som varit med på flera speciella<br />
bussevent, som att köra en ”discobuss”.<br />
Och inför första advent stod en julpyntad<br />
buss i utkanten av Helsingborg, med julmusik<br />
i högtalarna – och Carina Johansson<br />
bakom ratten.<br />
LL<br />
– Det är varmt och<br />
skönt med rattmuff,<br />
kanske skulle vi alltid<br />
ha bussarna utstyrda<br />
så här. Fast inte en<br />
så luden rattmuff som<br />
den här, säger Carina<br />
Johansson.<br />
Av Frode Øverli