Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

More documents

Recommendations

Info

lev överhopad av ansökningar om extraresurser. Detta var en bidragande orsak till att man efter kommunaliseringen övergick till en mer renodlad skolpeng. För att man även fortsättningsvis skulle kunna ta hänsyn till elever med särskilda behov inrättades sex stora rektorsområden, med tanken att de skillnader i behov som kunde föreligga på lokal nivå skulle utjämnas i och med storleken på rektorsområdena. I var och en av dessa skulle sedan resurserna kunna styras med de olika skolornas behov i åtanke. Denna tanke var dock svår att genomföra i praktiken och 1998 omorganiserades systemet ånyo och kom att präglas av SALSA-projektet. Den skolpengsliknande fördelningsprincipen kvarstod men varje skola fick dessutom en extraresurs som bestämdes av andelen elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning, andelen elever med utländsk bakgrund samt områdets flyttfrekvens i skolenhetens åldersgrupper. Av dessa tre bakgrundsfaktorer är de två första så kallade SALSA-faktorer, det vill säga sådana faktorer som Skolverket visat samvariera med elevernas studieprestationer. Den kompensatoriska delen av den totala budgeten till för- och grundskolan utgjorde vid den här tiden 46 procent. Omorganisationen innebar även en förskjutning av resurser från de äldre eleverna till de yngre. År 2005 omorganiserades fördelningssystemet till för- och grundskolan ännu en gång. Bakgrunden till detta var upplevda brister i det tidigare systemet. Exempelvis upplevdes grundskolans resurser i viktpotten, det vill säga den pott som tilldelade skolorna resurser efter de tre bakgrundsfaktorerna beskrivna ovan, som alltför stora. Dessutom fann man obalanser i systemet i det att alla skolenheter fick del av viktpotten och att det fanns stora skillnader i hur stor del av resursen som skulle viktas mellan för- och grundskolan samt mellan åldersgrupper inom dessa skolformer. Det nya systemet ökade markant basresursen i såväl för- som grundskolan, det vill säga den resurs som är lika för alla elever. Exempelvis ökade andelen av de totala resurserna som utgör basresursen från 78 till 94 procent i förskolan, från 82 till 94 procent i grundskolan år 1-3 och från 90 till 94 procent år 4-6 19 . I genomsnitt ökade basresursandelen från 88 till 94 procent. Skolstyrelsen fann det ”inte nödvändigt och ej heller möjligt att vikta lika stor del av den totala resursen som idag” (Umeå kommun, 2004). Utöver andelarna i de totala respektive viktade resurserna förändrades och förfinades den modell med vilken de viktade resurserna fördelas. Den tredje bakgrundsfaktorn som låg till grund för den viktade resurstilldelningen före systemförändringen byttes ut till andelen barn i familjer som uppbär försörjningsstöd och de tre bakgrundsfaktorerna fick lika vikt i ett ”sociokulturellt index” där den viktade resursen bestämdes av vilken indexkategori (åtta indexspann infördes) som en skola hade. 19) Observera dock att omfördelningsgraden i systemet inte minskade i samma utsträckning, eftersom alla skolenheter fick del av tilläggsresursen före omorganisationen. Rapport från Lärarnas Riksförbund 16
Resursfördelningssystemet i gymnasieskolan har inte förändrats lika frekvent som det till för- och grundskolan. Det nuvarande systemet infördes 1997 och bygger på en ren skolpengsprincip utan några direkta kompensatoriska inslag grundade på elevsammansättningen i gymnasieskolorna. Den totala resursen till var och en av gymnasieskolorna baserar sig i stället dels på antalet elever och lokalkostnader etcetera, dels en resurs som baserar sig på olika kostnader för lärarlöner och läromedel beroende på programtyp och dels en resurs som tillfaller enstaka skolor i den mån de är så kallade riksgymnasium, specialidrottsgymnasium eller av annan typ som anses kräva extra resurser. Trots avsaknaden av direkta kompensatoriska inslag för olika elevsammansättningar på skolorna tillämpas en form av indirekt kompensation då program som man av erfarenhet vet attraherar mindre studievana elever tillförs mer resurser för att på så vis kunna hålla undervisningen med mindre grupper. 3.6 Värmdö kommun 20 Resursfördelningsmodellen i Värmdö kommun har många likheter med den i Nacka. Som sådan är den baserad på ett skolpengssystem där pengen följer eleven i hennes val mellan olika skolor. Skolpengen är olika för olika skolformer och skiljer sig även mellan olika åldersgrupper i för- och grundskola. Till basresursen tillkommer en extraresurs som baseras på elevernas postadresser. I och med bostadssegregationen hoppas man på detta sätt skilja elever med olika socioekonomisk och invandrarbakgrund och kompensera elever med svårare bakgrundsförutsättningar. Det finns även särskilda resurser som är avsedda för skolor med flyktingbarn och andra grupper med extraordinära förutsättningar. Även i Värmdö syns den viktade, kompensatoriska delen av de totala resurserna för de olika skolformerna relativt begränsad. Det råder heller inte någon långsiktighet i tilldelningen till de olika resurstyperna. Anslagen och sparbetingen varierar i princip årligen mellan varje ny budget, i enlighet med kommunledningens preferenser och den rådande ekonomiska situationen. Diskussion Trots fåtaligheten i studierna är bilden av en nationell splittring i fråga om kommunernas resursfördelningssystem uppenbar. Samtliga kommuner som undersökts har förvisso en differentierad resurstilldelning mellan barn med olika bakgrund, men storleken på denna liksom vilka faktorer den grundar sig på skiljer sig avsevärt. Dessutom har det framgått att systemen inte enbart 20) Detta stycke är baserat på en telefonintervju 2007-02-26 med Siv Nyberg, Barn- och ungdomsförvaltningen, Värmdö kommun. 17 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Page 1: En rapportserie om skolans likvärd
Page 4 and 5: Rapport från Lärarnas Riksförbun
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning 5 2. Den nat
Page 8 and 9: Detta torde inte vara alltför för
Page 10 and 11: 2. Den nationella likvärdigheten e
Page 12 and 13: nerna. Decentraliseringen av finans
Page 14 and 15: och danskt medborgarskap exkluderat
Page 16 and 17: 3.3 Stockholms stad 16 År 2005 inf
Page 20 and 21: skiljer sig åt mellan kommunerna.
Page 22 and 23: Tabell 2: SALSA-värden för Umeå
Page 24 and 25: likvärdigheten. En liknande tanke
Page 26 and 27: an kommunerna i det andra har forts
Page 28 and 29: orsak till varför elever med samma
Page 30 and 31: tidiga åren i grundskolan, för at
Page 32 and 33: 4.4 Kommunalt finansieringsansvar D
Page 34 and 35: hälften av skolorna inte uppfylla
Page 36 and 37: 5. Sammanfattning och avslutande di
Page 38 and 39: Referenser Ahlin, Å, Mörk, E (200
Page 40: Skolverket (2004e) ”Mer kunskap f

Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?