Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

More documents

Recommendations

Info

tidiga åren i grundskolan, för att sedan avklinga i de senare åren i grund- och gymnasieskolan. Jag förordar dessutom starkt det förslag och dess argument som återfinns i avsnittet om tidigare förslag avseende en kostnadsfri förskola. Det är inte orimligt att befara att de barn vars föräldrar av kostnadsskäl väljer att inte sätta sina barn i förskola återfinns i den grupp som ett kompensatoriskt resursfördelningssystem syftar till att gynna. Om dessa barn inte påbörjar sin skolgång förrän i grundskolan så har de gått miste om flera år av riktade stödinsatser som forskning visat potentiellt kan vara verkningsfulla och effektiva i så måtto att investeringarna både på individ- och samhällsnivå faller oerhört väl ut. 4.3 Statligt finansieringsansvar I detta förslag återtar staten finansieringsansvaret från kommunerna. För att statens utgifter till för-, grund- och gymnasieskolan 26 ska kunna säkerställas på lång sikt, inrättas en fond med ett buffertsystem så att utgifterna inte varierar med konjunkturen. Ramen för denna är att utgifterna ökar med den genomsnittliga nominella tillväxttakten. På detta sätt tas hänsyn till dels inflationstaktens påverkan på löner och priser inom utbildningssektorn och dels den reella tillväxtökningen så att utgifterna inom utbildningssektorn ökar med ekonomins genomsnittliga expansionstakt. Buffertsystemet utformas så att resurser avsätts till en fond i tider då tillväxttakten ligger över den genomsnittliga nivån medan resurser från fonden tas i bruk de år då tillväxttakten ligger under den genomsnittliga nivån. På detta sätt utjämnas utgifterna och blir mindre känsliga för konjunkturella fluktuationer. Resurserna till utbildningssektorn kan avsättas på två sätt. Antingen avsätts dessa resurser från statens totala inkomster och följer därmed den ekonomiska situationen som råder. I nästa steg utjämnas de faktiska utgifterna för utbildningssektorn genom resursernas flöde genom buffertsystemet. Ett annat alternativ är att staten inför en separat, proportionell utbildningsskatt vars inkomster går direkt in i buffertsystemet. Denna variant skulle förmodligen göra det svårare för staten att ändra alltför mycket i anslagen till utbildningssektorn. Om resurserna går via statens totala budget finns risken att anslagen påverkas, inte bara av den konjunkturella situationen utan även av förändrade preferenser för utbildningsutgifternas storlek. En statlig utbildningsskatt som anger hur stor del av BNP som skulle avsättas kan naturligtvis komma att ändras som följd av att dessa preferenser ändras, men det är möj- 26) Potentiellt skulle även utgifterna för högskolan kunna inkluderas i detta system. Då utredningen enbart studerar finansieringen av för-, grund- samt gymnasieskolan tar jag inte ställning till detta. Rapport från Lärarnas Riksförbund 28
ligen politiskt svårare att genomföra en sådan förändring eftersom en skattesats är en så enkelt formulerad nivå. Man kan naturligtvis argumentera att det är politiskt svårt att driva igenom även sänkta anslag som är relaterade till konjunkturen, men de kraftiga nerdragningarna under början av 90-talet visar ändå tydligt att det är svårt att genomföra generella åtstramningar av de offentliga utgifterna utan att i betydande grad låta utbildningssektorn drabbas. Om staten ska överta finansieringsansvaret för skolformerna i fråga krävs ett indragande av resurser från kommunerna. Detta skulle kunna ske genom minskningar av de generella statsbidragen. Dessa har dock minskat på senare år till förmån för att staten tillskjuter mer resurser till det kommunala utjämningssystemet, som förut var självfinansierat. Det är således troligt att de generella statsbidragen i många kommuner understiger den summa som kommunen avsätter på utbildningssektorn. Om enbart statsbidragen avskaffades skulle detta i så fall leda till en vinst för kommunerna och en förlust för staten. Ett sätt att bibehålla neutralitet i kommunernas och statens ekonomi är att minska statens medfinansiering till det kommunala utjämningssystemet. Sedan de senaste förändringarna i detta system bidrar staten väsentligt till det kommunala inkomstutjämningssystemet. 27 Det är naturligtvis möjligt att staten gör en förlustaffär på dessa förändringar även om man helt frånsäger sig medfinansieringen, det vill säga om kommunernas utgifter för utbildningssektorn är större än summan av de generella statsbidragen och statens totala medfinansiering till inkomstutjämningssystemet. Detta skulle i så fall kunna motverkas av att det kommunala utjämningssystemet utformas så att det inte bara är självfinansierat utan även gör ett överskott som motsvarar statens ”förlust” för övertagandet av finansieringsansvaret. På detta sätt kan utjämningssystemets omfördelande ambitioner bibehållas, samtidigt som finansieringsansvaret överförs från kommunal till statlig nivå. Givet ett fungerande statligt återtagande av finansieringsansvaret återstår frågan hur dessa resurser ska delas ut för att främja den nationella likvärdigheten. Jag går inte närmare in på hur det rent praktiskt ska gå till när staten fördelar medel till enhetsnivå. Detta kan ske med direkta överföringar eller via nämnder liknande stadsdelsnämnderna, med det viktiga förbehållet att dessa inte ska ha inflytande över på vilken basis tilldelningen sker utan enbart administrera utbetalningarna. Systemet tar då formen av ett nationellt skolpengssystem, där en fastställd basresurs följer eleven till den valda skolan. Utöver basresursen får skolan även extra resurser som återspeglar de grundprinciper för tilldelning som presenterades i föregående avsnitt. 27) Se Tinghög (2004) för en detaljerad genomgång och det kommunala utjämningssystemets uppbyggnad av dels inkomstutjämningssystemet och dels kostnadsutjämningssystemet. 29 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Page 1: En rapportserie om skolans likvärd
Page 4 and 5: Rapport från Lärarnas Riksförbun
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning 5 2. Den nat
Page 8 and 9: Detta torde inte vara alltför för
Page 10 and 11: 2. Den nationella likvärdigheten e
Page 12 and 13: nerna. Decentraliseringen av finans
Page 14 and 15: och danskt medborgarskap exkluderat
Page 16 and 17: 3.3 Stockholms stad 16 År 2005 inf
Page 18 and 19: lev överhopad av ansökningar om e
Page 20 and 21: skiljer sig åt mellan kommunerna.
Page 22 and 23: Tabell 2: SALSA-värden för Umeå
Page 24 and 25: likvärdigheten. En liknande tanke
Page 26 and 27: an kommunerna i det andra har forts
Page 28 and 29: orsak till varför elever med samma
Page 32 and 33: 4.4 Kommunalt finansieringsansvar D
Page 34 and 35: hälften av skolorna inte uppfylla
Page 36 and 37: 5. Sammanfattning och avslutande di
Page 38 and 39: Referenser Ahlin, Å, Mörk, E (200
Page 40: Skolverket (2004e) ”Mer kunskap f

Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?