Miljö- och riskfaktorer - Norrköpings kommun

Miljö- och riskfaktorer
tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun
SAMRÅDSHANDLING
December 2012

2
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Vårt diarienummer
KS-204/2011 212
Omlsagsbild - Agroetanol på Händelö | Foto: Björn Almgren, Norrköpings kommun
Bilder: Andersekstrom, Flickr - angela7dreams, Flickr - arbyreed, Flickr - atomaticjeep, Flickr - Björn Almgren - Chasing
Blue Sky Photography - dirkjankraan, Flickr - DsGray16, Flickr - egevad, Flickr - Eva Weibull Winter - Flavio Takemoto
- Fredrik Schlyter - gorbould, Flickr - Gustaf Lidberg - Gustav Lindh - Ida Mangsbo -Ida Linga Flanagan - jdreng, Flickr
- Jennifer Jangert - Jeppe Gustavsson - Johan Apelgren - kristofergustafsson, Flickr - Magnus Gullstrand - Magnus Nilzén -
nifwseirff, Flickr - Norrköping Airport - Norrköping Vatten AB - Ola Axman - Rachel Kramer, Flickr
Robert Källgren - Soil science, Flickr - Stock.xchng - Thomas Nicander
Layout: Jennifer Jangert, Norrköpings kommun

INNeHÅLL
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
LäSANvISNING ........................................ 4
SAMMANfAttNING ................................ 4
ÖveRSIktSpLANeNS uppRättANDe ........ 5
AvSNItt 1 – INLeDNING ocH
bAkGRuND .............................. 6
teMAtISkt tILLäGG fÖR MILJÖ- ocH
RISkfAktoReR ......................................... 6
Allmänt .........................................................6
Syfte och avgränsning ....................................6
Lagstiftning och övergripande inriktning .......7
ÖveRSIktSpLANeRING I NoRRkÖpINGS
koMMuN ................................................ 8
planens status och planprocessen .................9
Miljöbedömning ............................................9
Genomförande ..............................................9
AvSNItt 2 – fÖRutSättNINGAR
ocH INRIktNINGAR ...............10
ALLMäNt oM MILJÖ- ocH RISkfAktoReR
............................................................... 10
ALLMäNt oM buLLeR ........................... 12
tRAfIkbuLLeR ............................................ 14
INDuStRIbuLLeR ......................................... 16
SkJutbANebuLLeR ..................................... 17
MotoRSpoRtSbuLLeR ............................... 18
buLLeR ocH LJuSStÖRNINGAR fRÅN ÖvRIG
veRkSAMHet ............................................. 19
LuftfÖRoReNINGAR ............................. 20
RADoN .................................................. 26
fÖRoReNADe oMRÅDeN ..................... 28
ÖveRSväMNINGAR ............................... 33
SkReD, RAS ocH eRoSIoN ................... 48
fARLIGA veRkSAMHeteR ..................... 53
SkYDDSAvStÅND DJuR ........................ 57
fARLIGt GoDS ....................................... 60
fLYGveRkSAMHet ................................ 67
eLektRoMAGNetISkA fäLt .................. 70
vAtteNSkYDDSoMRÅDeN ................... 73
ocH vAtteNtäkteR ............................. 73
AvSNItt 3 – koNSekveNSeR .79
SAMMANfAttNING Av
MILJÖkoNSekveNSbeSkRIvNINGeN ..... 79
kARtoR ..................................81
bILAGoR .................................94
käLLoR .................................104
3

4
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
LäSANvISNING
Samrådshandlingen är indelad i tre avsnitt. I det första ges
en orientering om bland annat det tematiska tillägget för
miljö- och riskfaktorer samt allmänt om översiktsplanering.
Det andra avsnittet presenterar förutsättningar och förslag
till inriktningar för miljö- och riskfaktorer i Norrköpings
kommun. Inriktningarna utgörs av nationella riktlinjer,
riktvärden och normer (i de gröna rutorna) samt av förslag
till inriktningar som är Norrköpings kommuns egna
ställningstaganden (i de orangea rutorna).
Nationella riktlinjer och normer
förslag till inriktning
I det tredje avsnittet ges en sammanfattande
konsekvensbeskrivning av planen.
Avslutningsvis finns kartor och bilagor som beskriver
gällande normer och riktvärden.
SAMMANfAttNING
Miljö- och riskfaktorer – tillägg till översiktsplanen för
Norrköpings kommun tar upp 12 ämnesområden som
berör miljö- och riskfaktorer i kommunen. För områdena
föreslås en eller flera inriktningar som utgör kommunens
ställningstagande till hur miljö- och riskfaktorerna ska
hanteras.
En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur
miljö- och riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare
samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer
attraktiv kommun. Detta är inte minst viktigt med tanke på
klimatförändringen.
Syftet med inriktningarna är att vara vägledande för
kommunen i arbetet med fysisk planering, tillsyns- och
tillståndsärenden som exempelvis bygglov. Vid flera av
inriktningarna möjliggörs undantag och det anges vilka
villkor som gäller för att tillämpa dessa.
Ett annat syfte med detta tillägg till översiktsplanen är att
utgöra en kunskapssammanställning och en gemensam
referensram för de 12 ämnesområdena som berör miljö- och
riskfaktorer i Norrköpings kommun.
Cyklist i Norrköpings hamn | Foto: Jeppe Gustavsson.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
ÖveRSIktSpLANeNS uppRättANDe
Miljö- och riskfaktorer - tillägg till översiktsplanen
för Norrköpings kommun, har upprättats vid
stadsbyggnadskontoret, fysisk planering i Norrköpings
kommun. Magnus Gullstrand har varit ansvarig
handläggare.
Arbetet har skett i samverkan med en arbetsgrupp och i
samråd med en styrgrupp.
Arbetsgruppen:
Magnus Gullstrand (fysisk planerare),
stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun
Madeleine Karlsson (miljö- och hälsoskyddschef), bygg
och miljökontoret, Norrköpings kommun
Christina Rydh (miljöingenjör), Norrköping Vatten AB
Jenny Iversjö (trafikplanerare), tekniska kontoret,
Norrköpings kommun
Ågelsjön | Foto: Magnus Gullstrand.
Maria Cucas (brandingenjör), Räddningstjänsten Östra
Götaland
Merja Willman (coordinator), kommunservice,
Norrköpings kommun
Anna Carlsson (bygglovingenjör), bygg och miljökontoret,
Norrköpings kommun
Jesper Strandberg (gis-ingenjör), stadsbyggnadskontoret,
Norrköpings kommun
Jenny Fredriksson, Sweco Architects AB
Styrgruppen:
Linda Apelgren (processansvarig översiktsplanering),
stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun
Fredrik Wallin (processansvarig detaljplanering),
stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun
Dag Johansson (stadsarkitekt), stadsbyggnadskontoret,
Norrköpings kommun
5

6
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
AvSNItt 1 – INLeDNING ocH
bAkGRuND
teMAtISkt tILLäGG fÖR MILJÖ- ocH
RISkfAktoReR
Allmänt
Tillägget till översiktsplanen omfattar 12 ämnesområden
med vardera ett eller flera förslag till inriktningar. Vid
flera av ämnesområdena finns det undantag, det vill säga
en metodik som anger hanteringen av ett ämnesområde
då det av olika anledningar krävs att avsteg görs från
inriktningarna.
Beskrivningarna av ämnesområdena varierar i omfattning
och detaljeringsnivå exempelvis har kapitlet om
översvämningar en relativt hög detaljeringsnivå. Detta
motiveras av ämnesområdets komplexitet samt ett internt
önskemål från stadsbyggnadskontoret om att särskilt
fokusera på detta ämnesområde.
Tillägget till översiktsplanen framhåller möjligheterna
och visar på ett positivt förhållningssätt till de miljö- och
riskfaktorer som finns i kommunen. Vetskapen om dem
och hur de bör hanteras kommer att bidra till ett robustare
samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en än mer
attraktiv kommun.
I översiktsplanen för Norrköpings kommun, Framtid
Norrköping, översiktsplan 2002- utvecklingsplan för staden
behandlas miljö- och riskfaktorer mycket översiktligt och
på ett ofullständigt sätt. Med bakgrund av detta och att det
i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping från
2010 anges att ett tillägg till översiktsplanen för miljö- och
riskfaktorer ska göras har Norrköpings kommun tagit fram
ett sådant tillägg.
Tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer
utgör en del av Norrköpings kommuns tredelade
översiktsplan (se vidare Översiktsplanering i Norrköpings
kommun).
Syfte och avgränsning
Syftet med tillägget till översiktsplanen är att uppdatera
kommunens viljeinriktning för specifika ämnesområden
som berör hela kommunens yta.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
De 12 ämnesområden som tillägget till översiktsplanen
behandlar är följande:
• Buller
• Luftföroreningar
• Radon
• Förorenade områden
• Översvämningar
• Skred, ras och erosion
• Farliga verksamheter
• Skyddsavstånd djur
• Farligt gods
• Flygverksamhet
• Elektromagnetiska fält
• Vattenskyddsområden och vattentäkter
Den övergripande målsättningen med tillägget till
översiktsplanen är att för de berörda ämnesområdena föreslå
en inriktning som redovisar kommunens vilja samt utgöra
en kunskapssammanställning och en gemensam referensram
för de 12 ämnesområdena.
Inriktningarna ska vara vägledande för kommunen i arbetet
med fysisk planering, tillsyns- och tillståndsärenden.
Den tidsmässiga avgränsningen eller planeringshorisonten
för tillägget till översiktsplanen är till år 2030 1 . För några
av ämnesområdena görs utblickar längre fram i tiden, till
exempel till år 2100.
Jorden | Illustration: flavio takemoto, www.takemoto.com.br.
1 orsaken till att den planeringshorisonten valts är att det i Gemensam
översiktsplan för Linköping och Norrköping siktar på år 2030 som det år
då ambitionen att östgötaregionen ska omfatta 500 000 invånare och
220 000 sysselsatta ska ha förverkligats.
Lagstiftning och övergripande inriktning
Miljöbalken, plan- och bygglagen, lagen om skydd mot
olyckor, lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) och
miljökvalitetsnormer lyfter alla på olika sätt
upp vikten av att arbeta med olika miljö – och riskfaktorer
inom miljö- och samhällsplaneringen för att främja
en hållbar utveckling för nuvarande och kommande
generationer.
Norrköpings hamn | foto: Jeppe Gustavsson.
7

8
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Det centrala i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900)
som trädde i kraft den 2 maj 2011 är bland annat att
lagstiftningen säkerställer att klimat- och miljöhänsyn
tas med i planeringsarbetet. Det gäller både minskad
klimatpåverkan och klimatanpassning.
Ur ett klimatanpassningsperspektiv är ämnesområdena
Förorenade områden, Översvämningar, Skred, ras och
erosion samt Vattenskyddsområden och vattentäkter särskilt
viktiga. Orsaken är att de kan anses som mer direkt berörda
av klimatförändringen och dess konsekvenser jämfört med
övriga ämnesområden.
Exempelvis kan omfattande nederbördsmängder och
en framtida stigande havsnivå leda till en stigande
grundvattennivå och därmed en ökad risk för utlakning av
giftiga ämnen från förorenade områden som i sin tur kan
påverka en vattentäkt negativt.
Enligt nya PBL ska kommunerna i planeringen även ta
hänsyn till miljökvalitetsmålen, regionala klimat- och
energistrategier, länsplaner för transportinfrastruktur samt
de transportpolitiska målen.
Som en förutsättning för bygglov kan kommunen ställa
krav på åtgärder som motverkar konsekvenserna av
översvämningar och erosion, liksom markföroreningar och
olyckor.
foto: Ida Mangsbo, Sweco.
De övergripande nationella miljömålen syftar till att
främja människors hälsa och värna miljön. Därför
är den övergripande inriktningen för detta tillägg till
översiktsplanen för Norrköpings kommun att miljö- och
riskfaktorer i Norrköping inte ska skada invånarnas hälsa.
Invånarna i kommunen ska exempelvis slippa utsättas
för risker som översvämningar, ras, dålig luft- och
vattenkvalitet, buller och elektromagnetisk strålning.
Norrköpings kommuns ambition är att skapa en attraktiv
kommun för dess invånare, företag, besökare och näringsliv.
För att skapa en attraktivare kommun är beaktandet av
miljö-, risk- och säkerhetsfrågor av stor vikt.
Linköping och Norrköping är motorer och tillväxtcentra
i en gemensam stadsregion. Det är därför extra viktigt att
hänsyn tas till de speciella förhållanden som råder i en
växande större stadsregion.
För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling är det
viktigt att arbeta med olika miljö- och riskfaktorer på ett
sätt som inte äventyrar människors hälsa och säkerhet och
som samtidigt bidrar till en positiv utveckling av staden,
tätorterna och landsbygden i kommunen.
ÖveRSIktSpLANeRING I NoRRkÖpINGS
koMMuN
Översiktsplanering utgör kommunens strategiska planering
av den fysiska miljön på lång sikt. Norrköping har en
tredelad översiktsplan med ett flertal fördjupningar och
tillägg under framtagande.
Tillägg till översiktsplanen som den här för miljö-
och riskfaktorer behandlar tematiska aspekter av
översiktsplanering och parallellt med denna pågår arbete
med framtagande av Tillägg till översiktsplanen för
Vindkraft. Fördjupningar av översiktsplanen gäller för ett
avgränsat geografisk område, vanligtvis en tätort.
Översiktsplanerna med tilläggen utgör tillsammans en
helhet och gäller parallellt. Utgångspunkten är att den
plan som mest detaljerat belyser en fråga ska användas
till exempel i samband med detaljplaneläggning eller
bygglovgivning. En aktualitetsprövning av kommunens
översiktsplaner sker en gång varje politisk mandatperiod för
att säkerställa planernas aktualitet.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
planens status och planprocessen
Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar
översiktsplanens innehåll och planförfarande. En
översiktsplan ska gå ut på samråd och ställas ut vilket
innebär möjligheter för allmänheten och andra berörda att
lämna synpunkter och påverka planen och dess innehåll.
Utställningstiden ska vara minst 8 veckor.
Tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer
hanteras enligt kommunens styrmodell som infördes 2003
och reviderades 2011. Revideringen innebär att de politiska
programmen ersatts med målområden, övergripande mål
och lagstadgade planer. Tillägget till översiktsplanen är en
plan enligt PBL.
Enlig PBL är översiktsplanen, vilket även gäller för ett
tillägg till översiktsplanen, inte juridisk bindande. De utgör
däremot en vägledning och är ett viktigt planeringsunderlag
för fortsatt planarbete och bygglovgivning. Samtliga
översiktsplaner, fördjupningar och tillägg antas av
kommunfullmäktige.
Miljöbedömning
Enligt miljöbalken (6 kap. 11 §) ska alla översiktsplaner
miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningen är att
integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling
främjas ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
Genomförandet av alla översiktsplaner bedöms medföra
en betydande miljöpåverkan enligt 4 § i förordning
(1998:90) om miljökonsekvensbeskrivningar. Med
anledning av det ska en miljöbedömning göras och en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Detta
gäller även för tillägg till översiktsplanen.
MKB:n ska presentera vilka konsekvenser tillägget till
översiktsplanen kan leda till.
Miljökonsekvensbeskrivningen till tillägget till
översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer finns som en
separat handling. I Avsnitt 3 – Konsekvenser finns en
sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen.
Genomförande
Vid genomförandet av de föreslagna inriktningarna i
tillägget till översiktsplanen för miljö- och riskfaktorer kan
det ibland resultera i att åtgärder ska genomföras. Det är
då viktigt att det anges i detaljplanens genomförandedel
och i bygglovshandlingarna vem som ansvarar för att
åtgärderna vidtas och vem som ska bekosta dem.
Då åtgärdernas genomförande och verkan ska följas upp
ska det också anges i planens genomförandedel och i
bygglovshandlingarna. Eftersom alla åtgärder inte kan
regleras genom bindande plan- eller bygglovsbestämmelser
är civilrättsliga genomförandeavtal, som till exempelvis
exploateringsavtal ett viktigt kompletterande instrument
för att genomföra översiktsplanens intensioner.
9

10
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
AvSNItt 2 – fÖRutSättNINGAR
ocH INRIktNINGAR
ALLMäNt oM MILJÖ- ocH RISkfAktoReR
flergenerationsperspektiv
Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att
till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen i Sverige är lösta. Det handlar om att
kommande generationer ska kunna leva sina liv i rik natur,
i en miljö som är fri från gifter och i ett samhälle med
hållbar utveckling. Det betyder att alla viktiga miljöpolitiska
åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020. För
klimatmålet gäller år 2050.
Något som har stor betydelse för nuvarande och framtida
miljö- och riskfaktorer och som påverkar oss, och än
mer kommande generationer, är den pågående globala
klimatförändringen med högre temperatur, förändrade
nederbördsmängder, en stigande havsnivå och mer vanligt
förekommande extrema vädersituationer.
Flergenerationsperspektiv | Foto: Fredrik Schlyter.
klimatförändringen och ”nya” utmaningar
Klimatförändringen påverkar i princip alla samhällssektorer,
vårt ekosystem, vår natur- och kulturmiljö och vår hälsa.
Den medför även exempelvis konsekvenser för bebyggelse,
infrastruktur, kvaliteten på vårt dricksvatten, den biologiska
mångfalden och jord- och skogsbruk.
De ökade påfrestningarna medför ett behov av att minska
sårbarheten genom att anpassa samhällets olika sektorer till
ett förändrat klimat.
Några av de miljö- och riskfaktorer som tas upp i detta
tillägg till översiktsplanen är buller, översvämningar,
skredrisker, förorenade områden, skyddsavstånd till djur
och farligt gods. Senare tids väderrelaterade händelser som
översvämningar och skredrisker har tydliggjort behovet av
åtgärder för att försöka minska klimatförändringen och dess
konsekvenser.
Utsläpp av föroreningar till luft, mark och vatten bidrar
inte bara till klimatförändring, övergödning, försurning och
skador på växter utan orsakar även skador på bebyggelse.
Luftföroreningar bidrar också till sjukdomar hos människor
och djur. Problem kring förorenade områden har
uppmärksammats allt mer och det finns ett stort behov av
ökad kunskap, speciellt vilka effekter föroreningarna har på
människor och miljön. Buller särskilt trafikbuller (väg, tåg,
och flyg) är ett annat växande folkhälsoproblem som kan
orsaka både stress- och hjärtrelaterade sjukdomar.
Naturgivna och människoskapade risker
De miljö- och riskfaktorer som behandlas i tillägget till
översiktsplanen kan delas in i två kategorier, naturgivna och
skapade av människan.
Till de naturgivna riskerna hör exempelvis översvämningar
samt skred, ras och erosion. Med naturgivna innebär att de
kan uppstå oberoende av människans aktiviteter. Beroende
på hur människan väljer att hantera dessa risker kan
konsekvenserna bli mer eller mindre omfattande.
Till de av människan skapade riskerna hör exempelvis
transporter med farligt gods, elektromagnetiska fält
och farliga verksamheter (Sevesoanläggningar). Denna
riskkategori har människan generellt större möjligheter att
hantera och riskminimera.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Figuren illusterar möjlig bebyggelseutveckling (gul-svarta hus) före och efter att verksamhetsutövaren vidtagit nödvändiga
skyddsåtgärder (grön kvadrat) för att minimera omgivningspåverkan (blå heldragen - och streckad linje) från den aktuella
verksamheten (röd stjärna). Figuren är framtagen av Eva Weibull Winter.
Hanteringen kan till exempel ske genom att kommunen
ställer krav på att vid nyetablering ska omgivningspåverkan
vara så liten som möjligt för alla inte naturgivna risker. Det
innebär att det är den som ger upphov till risken som är
ansvarig för att se till att omgivningspåverkan blir så liten
som möjligt.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
För att tydliggöra detta ytterligare innebär det att det är
verksamhetsutövaren, som till exempel vill uppföra en ny
transformatorstation eller en ny farlig verksamhet, som är
skyldig att vidta nödvändiga förebyggande åtgärder så att
omgivningspåverkan så långt som möjligt minimeras –
även vid en olycka. Syftet med detta förhållningssätt är att
möjliggöra en allsidig hållbar utveckling integrerat med en
bebyggelse- och stadsutveckling i kommunen.
• Miljö- och riskfaktorer ska hanteras så att miljön i så stor utsträckning som möjligt inte tar
skada och att risken för att människor i Norrköpings kommun utsätts för skada eller olägenhet
minimeras.
• klimatförändringen och klimatanpassningsperspektivet ska beaktas vid myndighetsutövning
inom samtliga 12 ämnesområden och då särskilt inom förorenade områden, Översvämningar,
Skred, ras och erosion samt vattenskyddsområden och vattentäkter.
• kommunen ska genom detaljplanering, bygglovgivning och andra tillståndsärenden se till att vid
nyetablering av alla inte naturgivna risker ska omgivningspåverkan vara så liten som möjligt. Det
innebär att det är den som ger upphov till risken som är ansvarig för att se till att genomföra
förebyggande åtgärder så att omgivningspåverkan så långt som möjligt minimeras.
11

12
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
ALLMäNt oM buLLeR
Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den
miljöstörning som berör flest människor i Sverige.
Barn är särskilt känsliga för buller varför det är särskilt
viktigt att åtgärda bullerstörningar och ta hänsyn där
förskolor och skolor finns samt vid andra utemiljöer där
barn vistas som till exempel lekplatser.
Riksdagen fattade 1997 (i samband med behandlingen
av propositionen 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för
framtida transporter), beslut om att följande riktvärden
normalt inte bör överskridas vid nybyggnation och större
ombyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad
eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:
BESKRIVNING AV RIKTVÄRDEN
• 30 dBA ekvivalentnivå inomhus,
• 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid,
• 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
• 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad.
För utomhusnivån avsågs för flygbuller FBN 55 dBA,
där FBN står för flygbullernivå, det vill säga dygnsavvägd
ekvivalentnivå. Vid ny- eller ombyggnad av järnväg
eller annan spåranläggning avser riktvärdet för buller
utomhus 55 dBA ekvivalentnivå vid uteplats och 60 dBA
ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt.
FAKTA OM BULLER
Begrepp och enheter inom bullerområdet
Buller Ljud som inte är önskat av mottagaren.
Decibel, dB Ett logaritmiskt mått som används för att beskriva
ljudstyrka.
dBA Mått som är anpassat till det mänskliga örats
känslighet. Vid mätningen filtrerar instrumentet
inkommande ljud så att låga frekvenser dämpas i
förhållande till de högre.
Riktvärdena är vägledande för bedömningar med hänsyn
till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det
enskilda fallet. I vissa fall kan avsteg medges vid bland annat
förtätning av befintlig bebyggelse, se Boverkets Allmänna
Råd 2008:1 i bilagan om buller.
Boverkets byggregler innehåller också normer för högsta
tillåtna bullernivåer, ljudisolering och efterklangstider.
Normerna regleras i svensk standard SS 025267-68.
Europeiska unionen (EU) behandlar omgivningsbuller
som ett av de viktigaste miljöproblemen. Enligt EUdirektiv
2002/49/EG och förordning (2004:675) om
omgivningsbuller ska kommuner med mer än 100
000 invånare senast den 30 juni 2012 ha kartlagt
omgivningsbuller och utarbetat strategiska bullerkartor som
avser år 2011.
Den strategiska bullerkartläggningen omfattar buller från
vägtrafik, järnväg, spårväg, flygplatser och industriell
verksamhet. Kommunerna ska också upprätta förslag till ett
åtgärdsprogram och fastställa det senast den 18 juli 2013.
Norrköpings kommun har under sommaren 2012
färdigställt bullerkartläggningen. (Kartorna finns
publicerade på kommunens hemsida från den 31 juli 2012
under www.norrkoping.se/bo-miljo/bostad/inomhusmiljo/
buller/bullerkartlaggning/). Nästa steg är att utifrån
bullerkartläggningen ta fram ett åtgärdsprogram. Det
arbetet påbörjades under hösten 2012.
Ekvivalentnivå Är en form av medelljudnivå under en given
tidsperiod. Beräknas för dygn eller delar av dygn.
Flygbuller- Ekvivalentnivå för dygn där kvälls- och
nivå, (FBN) nattflygningar givits 5 respektive 10 dB större tyngd
än dagflygningar. Baseras på den genomsnittliga
årstrafiken.
Maximalnivå Den högsta ljudtoppen i ett buller som varierar
med tiden.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• kommunen ska genomföra en strategisk
bullerkartläggning och ett åtgärdsprogram
i enlighet med eu:s bullerdirektiv och
förordning (2004:675) om omgivningsbuller.
tRAfIkbuLLeR
Vägbuller
Vägtrafikens bullernivåer är främst kopplad till motorljud i
låga hastigheter samt däck och vägbana vid hastigheter över
50 kilometer per timme (km/h).
Riktvärdet 55 dBA kan vara svårt att uppnå i täta
stadsmiljöer. Därför är det viktigt att arbeta med
olika skyddsåtgärder i väg- och gaturummet och
byggnadskonstruktionerna. Frågorna bör tas upp tidigt i
plan- eller planeringsprocesser då det ofta är svårt, dyrt och
ibland också omöjligt att åtgärda i efterhand.
Vägtrafikbullret är kartlagt i Norrköpings stad och
redovisat i en bullerberäkning från 2008. Kartläggningen
används i arbetet med att ge bidrag för fasadåtgärder
till fastighetsägare vars bostadsfastigheter utsätts för en
dygnsekvivalent ljudnivå på 65 dBA eller högre vid fasad.
I den befintliga miljön förekommer en hel del klagomål på
buss- och spårtrafikbuller.
Östra promenaden | foto: Magnus Gullstrand.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• kommunen ska sträva efter att samla
bullrande verksamheter till några få
områden.
• kommunen ska ta hänsyn till att barn är
särskilt känsliga för bullerstörning.
Spårburet buller
Buller, vibrationer och stomljud från spårtrafikbuller finns
beskrivet i olika utredningar i samband med utbyggnader av
spårvägen i Norrköping.
Trafikverket har utfört saneringsåtgärder vid byggnader för
permanentboende utmed järnvägen (stambanan) som har
lika med eller högre maximal ljudnivå än 85 dBA utomhus.
Ofta förekommer det svårbedömda bygglov- och
planärenden nära järnvägen med höga bullernivåer.
Flera bullerutredningar för järnväg finns vid till exempel
Norsholm, Graversfors och Åby.
Det förekommer också en del klagomål som är
svåråtgärdade - till exempel utgör broljudet i Norsholm en
olägenhet för närboende.
Norrköpings centralstation | foto: björn Almgren.
13

14
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Flygbuller
På grund av verksamheten vid Norrköping flygplats
(Kungsängens flygplats) är vissa delar av Norrköping utsatta
för störningar från flygbuller. Norrköping flygplats ligger
centralt öster om staden och är därmed lättillgänglig. Banan
sträcker sig i öst-västlig riktning och en andel av starter och
landningar sker över staden.
I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping
lyfts vikten av Norrköping flygplats fram. Den ger
tillsammans med Linköping City Airport regionen
internationell tillgänglighet och är av största betydelse för
såväl näringsliv och universitet som regionens invånare.
Norrköping flygplats är miljöprövad och tillstånd finns för
verksamheten från 1988 och ett överprövningsbeslut från
regeringen trädde i kraft 1992. I tillståndshandlingarna
finns bullerspridningen redovisad som ekvivalent- och
maximal ljudnivå.
Koncessionsnämndens beslut från 1988 överklagades till
regeringen som fastställde nu gällande 12 villkor. Vilket
även innebar en justering av villkor 4, som gäller från 1992.
Villkor 4 innebär att flygbullernivåerna inte får överskrida
de i koncessionsansökan angivna nivåerna för trafikfallet
1990.
Uppföljningsberäkningar av flygbullret ska genomföras
vart femte år och rapporteras till länsstyrelsen som är
tillsynsmyndighet för flygplatsen. I flygbullerberäkningar,
utfall 2010, framkommer att Norrköping flygplats ligger
med god marginal inom tillståndsgiven flygbullernivå
(FBN) och flygbullerkurva (se kartan ovan).
Boverkets allmänna råd 2009:1 om lokalisering av bostäder
i områden utsatta för flygbuller, ”Flygbuller i planeringen”
trädde i kraft den 1 februari 2010. Underlaget ska användas

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
vid planläggning för och byggande av bostäder. Enligt
Boverkets uppdrag är ambitionen att ge möjligheter att
skapa tätare, mer effektiva och moderna stadsmiljöer.
Dessa stadsmiljöer kan minska samhällets klimatpåverkan
och samtidigt skapa en god boendemiljö med så liten
hälsopåverkan som möjligt.
Enligt Boverkets allmänna råd får exempelvis den maximala
flygbullernivån (FBN) 70 dBA från flygbuller inte
överskridas mer än 30 gånger per dag och/eller kväll samt
inte överskridas mer än 3 gånger per årsmedelnatt (se vidare
bilagan Boverkets allmänna råd om buller).
Vid bedömning om lämplig begränsning av buller från
flygverksamhet samt vid tillståndsprövning av en flygplats
använder berörda myndigheter Naturvårdsverkets
riktvärden för flygtrafik (NFS 2008:6), se flygbuller i
bilagan om buller. Dessa riktvärden bygger på forskning
och utredningar om hur människor upplever sig störda av
flygbuller.
Det finns en tydlig intressekonflikt mellan flygbuller och
stadsutveckling.
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• boverkets byggregler med avseende på buller
gäller i Norrköpings kommun (se bilagan för
förtydligande).
• vid planering och bygglovprövning för nya
bostäder och ny infrastruktur ska boverkets
byggregler uppfyllas genom byggnadens
placering och utformning.
• Riksdagens generella riktvärden för
trafikbuller i infrastrukturpropositionen
1996/97:53 gäller i Norrköpings kommun.
flygplan | foto: flickr vox efx.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• I befintlig miljö ska kommunen verka för
att förbättra boendemiljön så att buller från
trafik inte är högre än 30 dbA som ekvivalent
ljudnivå och 45 dbA som maximal ljudnivå
inomhus.
Undantag
• vid avsteg från inriktningarna ovan se
bilagan om buller. kommunen tillämpar
sedan tidigare avsteg exempelvis
kollektivtrafikstråk.
15

16
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
INDuStRIbuLLeR
Bullerstörningar från industrier uppträder främst kring
äldre befintliga anläggningar där skyddsavstånden till
angränsande bostäder varit otillräckliga från början och
där skyddsåtgärder är kostsamma att genomföra. Vid
nyetableringar av industrianläggningar kan problemen som
regel förebyggas.
Buller från industriverksamhet (till exempel sågverk
och täktverksamhet) beräknas som ekvivalentnivå och
maximalnivå. Industribuller finns kartlagt vid de större
anläggningarna i Norrköpings kommun i samband med
miljö- och tillståndsprövning av verksamheterna.
Händelö är det område i Norrköpings kommun som har
flest bullerstörande verksamheter. Boende i närliggande
områden störs bland annat av fläktar men även från arbete
med lastning och lossning från fartyg samt från andra
verksamheter.
Händelö är av Länsstyrelsen i Östergötland föreslaget
som riksintresse för industriverksamhet. Förslaget går i
linje med kommunens vilja. Om Händelö (och Södra
Malmölandet och Skärblacka bruk som också är föreslagna
som riksintressen) blir riksintresse ska området långsiktigt
skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som
konstituerat riksintresset, det vill säga industriverksamhet.
Detta innebär att vid en intressekonflikt får övriga intressen
stå tillbaka.
Lastning av fartyg i pampushamnen på Händelö | foto: ola Axman.
Norrköpings hamn är inte utpekat som ett riksintresse men
väl en strategiskt viktig hamn ur ett nationellt perspektiv
och på EU-nivå.
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan)
för externt industribuller ska tillämpas
vid bedömning av ljud från bullrande
verksamheter. 2
2 Revidering av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller
pågår.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• vid tillämpningen av Naturvårdsverkets
riktvärden för externt industribuller och
vid ålägganden att vidta bullerskyddande
åtgärder eller vid övervägande av införande
av restriktioner måste dessa åtgärder
vägas mot skyddandet av riksintresset för
industriverksamhet och den strategiskt
viktiga hamnverksamheten.
• kommunen ska eftersträva att samla
bullrande industriverksamheter till några få
områden.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
SkJutbANebuLLeR
I Norrköpings kommun finns 11 skytteanläggningar av
vissa har flera skjutbanor.
Skytteanläggningar för mer än 5 000 och högst 200 000
skott per år är så kallade anmälningspliktiga verksamheter
enligt miljöbalken och förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Dessa omfattas av
tillsyn från bygg- och miljökontoret.
Bullerutredningar för flera av skytteanläggningarna finns på
kommunens bygg- och miljökontor.
Det finns också mindre skjutbanor som inte är
förprövningspliktiga, det vill säga mindre än 5 000 skott per
år. Skytteanläggningar för mer än 200 000 skott per år är
tillståndspliktiga och prövas av länsstyrelsen.
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan)
ska tillämpas vid bedömningen av buller från
skjutbanor.
Skjutbana | Foto: Stock.xchng.
17

18
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
MotoRSpoRtSbuLLeR
Idag finns 10 motorsportsanläggningar i Norrköpings
kommun.
De är så kallade anmälningspliktiga verksamheter enligt
miljöbalken och omfattas av tillsyn från bygg- och
miljökontoret. Det finns bullerutredningar för flera av
motorsportanläggningarna.
Speedway, rally och hörselproppar | Foto: Stock.xchng.
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan)
ska tillämpas vid bedömning av buller från
motorsportsanläggningar.
Rallybil | Foto: Stock.xchng.
Öronproppar| Foto: Stock.xchng.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
buLLeR ocH LJuSStÖRNINGAR fRÅN ÖvRIG
veRkSAMHet
Verksamheter som orsakar buller, ljus, lukt och
luftföroreningar medför ofta klagomål från närboende. Hit
hör bland annat mindre industri- eller hobbyverksamheter
och idrottsanläggningar. Klagomålen handlar bland annat
om störande buller och ljussken från idrottsverksamheten.
Gastuta | Foto: Stock.xchng.
Strålkastarbelysning vid Idrottsparken | Foto: Johan Apelgren.
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• Naturvårdsverkets riktvärden (enligt bilagan)
för externt industribuller ska tillämpas
vid bedömning av störningar från övrig
verksamhet.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• kommunen ska vid planläggning och
bygglovgivning av för omgivningen störande
verksamheter såsom mindre industri/
hantverk och idrottsanläggningar eller
bostäder nära sådana anläggningar se till så
att skyddsåtgärder vidtas så att olägenhet för
människors hälsa inte uppstår.
19

20
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
LuftfÖRoReNINGAR
Det nationella miljömålet Frisk luft säger att ”Luften
ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter
och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att
miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.”
FAKTA OM MILJÖKVALITETSNORM
Miljökvalitetsnorm (MKN) anger lagstadgade
föroreningshalter som enligt miljöbalken inte
får överskridas efter ett visst fastställt datum.
Miljökvalitetsnormer ska iakttas vid planering och
planläggning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att
upprätta åtgärdsprogram eller åtgärdsplaner för att klara
en gällande miljökvalitetsnorm.
Miljökvalitetsnormerna delas in i utvärderings-trösklar,
en nedre och en övre. Även till dessa finns värden
kopplade. Om dessa överskrids är kommunen skyldig
att utföra åtgärder som till exempel beräkningar eller
olika mätningar. Metoderna varierar beroende på vilket
tröskelvärde som överskrids.
Enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) får
dygnsmedelvärdet 50 mikrogram (μg) per kubikmeter
(m 3 ) för PM10 överstigas högst 35 dygn under
ett år. I Norrköping arbetar kommunen för att
miljökvalitetsnormen ska klaras på alla gator och vägar.
pM10 och hälsoeffekter
PM10 kallas inandningsbara partiklar som är mindre än
10 mikrometer i diameter. PM10 kommer till allra största
del från vägslitage (framförallt från dubbdäck), uppvirvlat
vägdamm, bromsar och avgaser.
I gatumiljö styrs partikelhalterna av en rad faktorer, såsom
trafikmängd, trafiksammansättning, hastighet och körsätt,
andel dubbdäck, friktionsmaterial, när gatorna sist städades,
vägbanans fuktighet, vindhastighet, vindriktning och
gaturummens utformning. Andra källor är exempelvis
småskalig vedeldning, industri och naturligt damm.
Exponering av inandningsbara partiklar kan orsaka
dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och i lungcancer.
Andra effekter på människors hälsa är förändringar i
lungfunktionen, ökat behov av akutbesök och medicinering
hos astmatiker, ökade sjukhusintagningar bland barn och
äldre med lungsjukdomar samt ökad sjukfrånvaro hos barn
på förskolor och i skolor.
Astmamedicin och skorsten med rök | Foto: Stock.xchng.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Åtgärdsprogram för Norrköping
I juni 2005 beslutade regeringen att ett åtgärdsprogram
skulle tas fram för att miljökvalitetsnormen för partiklar
skulle klaras i Norrköpings kommun. Detta efter att höga
partikelhalter uppmätts på Östra Promenaden. Ett arbete
med att ta fram förslag till åtgärder startades då.
Att mäta luftkvalité med avseende på partikelhalt tar
lång tid, därför beräknades istället partikelhalterna
på Norrköpings gator. I kartläggningen framgick att
luftföroreningshalterna även riskerade att överskridas på
Kungsgatan och i Ingelstaområdet.
Kommunens förslag till åtgärdsprogram blev klart i juni
2006 och fastställdes av länsstyrelsen den 30 oktober
2006. I åtgärdsprogrammet presenteras ett stort antal
åtgärder som ska vidtas för att sänka partikelhalterna. I
åtgärdsprogrammet redogörs även för vilka insatser som
ska genomföras vid uppföljning av genomförda åtgärder.
En del av uppföljningsarbetet består av att genomföra
kontinuerliga mätningar av partiklar på ett antal platser i
Norrköpings kommun.
Idag är luftkvalitén relativt bra i Norrköping. Enstaka
gaturum inom Norrköping riskerar att överskrida högsta
tillåtna halt (enligt miljökvalitetsnormen). De åtgärder
som har genomförts enligt åtgärdsprogrammet har haft en
positiv effekt på partikelhalterna.
På Östra Promenaden har antalet dygn då dygnsmedelvärdet
50 μg/m 3 överskridits minskat de senaste åren enligt
nedanstående tabell.
År Antal dygn
2005 53
2006 54
2007 16
2008 23
2009 14
2010 16
2011 20
Dammbindningsmedel och ny asfalt
Från och med 2007 då åtgärder påbörjades har
partikelhalterna minskat markant. År 2007 var det första
året då miljökvalitetsnormen klarades. Anledningen till
detta var främst att spridning av ett dammbindningsmedel,
CMA (kalciummagnesiumacetat), påbörjades detta år. Av
samma anledning klarades även miljökvalitetsnormen för
2008. Den främsta orsaken till att miljökvalitetsnormen
klarades 2009 är den nya asfaltsbeläggningen som lades
hösten 2008. Normen klarades även 2010 och 2011 även
om en svag ökning då kunde konstateras.
Spridning av CMA har inte genomförts sedan den nya
beläggningen lades.
Även på Kungsgatan har antalet dygn då dygnsmedelvärdet
50 μg/m 3 överskridits minskat de senaste åren. Antalet dygn
med överskridanden per år redovisas i nedanstående tabell.
År Antal dygn
2008 59
2009 53
2010 35
2011 27
Miljökvalitetsnormen överskreds för både 2008 och 2009.
År 2010 tangerades normen och 2011 hamnade antalet
överskridna dygn klart under normen.
Sedan 2009 har CMA spridits på Kungsgatan. Även
tidigare vårrengöring och snabbare vårrengöring har
genomförts. Slutsatsen har dock varit att dessa åtgärder
inte är tillräckliga. Under hösten 2010 lades samma typ av
beläggning som lagts på Östra Promenaden på Kungsgatan.
I Ingelsta har mätningar genomförts under åren 2008 och
2009. Mätningarna har visat att miljökvalitetsnormen för
dygnsmedelvärdet inte överskrids. Med anledning av detta
har mätstationen flyttats till Packhusgatan. Bevakning av
partikelhalterna på Ingelsta kommer framöver att ske med
hjälp av trafikmätningar och beräkningar.
21

22
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
På Packhusgatan pågår mätningar från och med den 1
januari 2010. Under hösten 2010 lades samma typ av
vägbeläggning som Östra Promenaden och Kungsgatan
tidigare fick även på Packhusgatan. Resultatet blev att
normen klarades både 2010 och 2011 med 28 respektive 27
överskridanden.
Trädplantering
En annan åtgärd som har betydelse för att minska
partikelhalten i stadsluften är att plantera fler träd i staden.
Trädplanteringar är särskilt angelägna i gatumiljöer som
har höga partikelhalter. Enligt Boverkets skrift ”Låt staden
grönska. Klimatanpassning genom grönstruktur” från 2010
kan, tack vare träd, mängden partiklar i luften minska med
upp till en fjärdedel. Särskilt effektiva att fånga upp partiklar
är ett stort träd med en stor bladyta.
Östra promenaden | foto: Magnus Gullstrand.
Träd i städer och tätorter har, utöver att minska
partikelhalten i luften, också många andra positiva
egenskaper vilka genom klimatförändringen kommer att få
en än större betydelse i framtiden.
Beteendepåverkande åtgärd
Kommunen arbetar med beteendepåverkande insatser,
så kallade Mobility management, i processform. Arbetet
med processen, som kallas Hållbart Resande i Norrköpings
kommun, ingår i kommunens ordinarie verksamhet. Då blir
beteendepåverkande insatser en naturlig del för att uppnå
mål om hälsa, trafiksäkerhet, miljö, klimat och en mer
attraktiv stad. Syftet med arbetet är att minska bilberoendet
och få fler att gå, cykla och använda kollektivtrafiken.

Övriga luftföroreningar
Svaveldioxid
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Halterna av svaveldioxid är mycket låga i dagens
Norrköping. Under 2000-talet har årsmedelhalterna legat
mellan 1,1–3,1 μg/m 3 att jämföra med slutet av 1960-talet
då halterna var 126 – 140 μg/m 3 luft. Halterna kan dock
komma att öka igen i takt med att miljöklassade diselbilar
blir allt vanligare.
Kvävedioxid
Halten av kvävedioxid (NO2) i omgivningsluften ligger i
Norrköping under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer)
som finns till skydd för människors hälsa. Under 2000-talet
har årsmedelhalterna legat mellan 13,6-18,3 μg/m 3 att
jämföra med början av 1980-talet då halterna var
27-37 μg/m 3 luft.
Trots att halterna kvävedioxid under de senaste 20 åren
minskat med cirka 50 procent i omgivningsluften är
halterna vid de mest trafikerade gatorna mycket höga och i
närheten av otillåtna värden (miljökvalitetsnormer).
Ozon
Halterna av ozon i omgivningsluften är relativt höga i
dagens Norrköping och visar inga tecken på att minska.
Halten ozon i omgivningsluften ligger i Norrköping dock
under de gränsvärden (miljökvalitetsnormer) som finns till
skydd för människors hälsa.
PM2,5
Miljökvalitetsnormen för PM2,5 blir ett skallkrav först
1 januari 2015. För PM2,5 finns det även nationella
exponeringsgränser som kommer att gälla från den 1 januari
2015 samt den 1 januari 2020.
Bensen
Vid mätning med passiva provtagare de senaste åren har
månadsmedelvärdet legat kring 2 μg/m 3 vilket tangerar
den nedre utvärderingströskeln, det vill säga i närheten av
den nedre gränsen för en acceptabel nivå. Bensen kommer
till stor del från bränslet i äldre bilar utan katalytisk
avgasrening. Vid en kontinuerlig förnyelse av fordonsparken
kommer bensenhalterna att sjunka.
Bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly
Dessa ämnen är relativt nya i sammanhang med
miljökvalitetsnormer. Normen innebär att insamlade
partiklar i form av PM10 analyseras på dess metall- och
kolvätesinnehåll. Norrköping samarbetar med Arbets-
och miljömedicin i Linköping gällande insamling och
analys av partiklar från de pågående mätningarna.
Miljökvalitetsnormen ska klaras den 1 januari 2013.
Lukt
Lukt från verksamheter är ett annat luftmiljöproblem.
Lindö bostadsområde, på den södra sidan av Lindökanalen
har under de senaste åren visat sig vara den kanske mest
störningskänsliga miljön på eller i anslutning till Händelö.
Verksamhetsutövarna är dock medvetna om situationen och
driver ett målmedvetet arbete i syfte att hitta lösningar på
förekommande problem. Verksamhetsutövarna på bland
annat Händelö har tillsatt ”luktpaneler” för att övervaka
insatser mot störande lukt i staden.
Utsläpp som sker på Händelö kan vid vissa
väderleksförhållanden även påverka stadens centrala delar.
Händelö ligger dock ”nedströms” staden om man ser till
den förhärskande vindriktningen och den aktuella typen av
störningar är därför relativt ovanliga.
Del av Slottshagens reningsverk i Norrköping | foto: Norrköping vatten Ab.
23

24
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Etanolproduktionen samt hanteringen av avfall på Händelö
kan under vissa omständigheter orsaka störningar i de
östra delarna av den centrala staden. Vid något tillfälle har
även starkt luktande petroleumprodukter, råolja, hanterats
i Ramshällsanläggningen på Händelö vilket orsakat
luktstörningar i stora delar av staden med koncentration till
de norra och västra delarna.
Luktstörningar förekommer även i närheten av
djuranläggningar och vid spridning av gödsel och
avloppsslam. På landsbygden samt vid tätortsnära
jordbruk är det dock rimligt att närboende får tåla en viss
luktstörning.
Luktstörning kan även förekomma i närheten av
reningsverk och pumpstationer.
Skyddsavstånd till reningsverk och pumpstationer
Skyddsavstånd till reningsverk och pumpstationer grundas
på Boverkets allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete,
där de anges som riktvärden för skyddsavstånd vid
anläggande av sådana verksamheter.
Avståndet gäller i förhållande till bostäder, skolor, förskolor,
handel, kontor och industriverksamheter. Om dessa
verksamheter planeras inom avståndet ska samråd i ett tidigt
skede ske med Norrköping Vatten AB.
Händelö, eons kraftvärmeverk | foto: björn Almgren.
För Slottshagens reningsverk har också en vindros tagits
fram. En vindros är ett slags diagram som visar den
vanligaste även kallad förhärskande vindriktningen.
Kartan nedan visar att den förhärskande vindriktningen är
sydvästlig vilket innebär att eventuell lukt från reningsverket
i huvudsak blåser bort från staden.
Skyddsavstånd Slottshagens reningsverk
Etablering av industrier och andra verksamheter närmare än
500 meter ska samrådas med Norrköping Vatten AB.
Etablering av bostäder och offentliga verksamheter närmare
än 1 000 meter ska samrådas med Norrköping Vatten AB.
Skyddsavstånd övriga reningsverk
Skyddsavståndet till mindre reningsverk
(< 5 000 personekvivalenter - pe) är 300 meter och gäller
för både bostäder, industrier och andra verksamheter.
Skyddsavstånd pumpstationer
Skyddsavståndet till pumpstationer är 50 meter och gäller
för både bostäder, industrier och andra verksamheter. Vid
etablering av verksamheter och eller bostäder närmare än
300 meter till övriga reningsverk och pumpstationer bör en
riskanalys göras.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Skyddsavstånd angående lukt från Slottshagens reningsverk.
NATIONELLA RIKTLINJER OCH NORMER
• beslut om detaljplan, bygglov och områdesbestämmelser ska inte bidra till att
miljökvalitetsnormerna i luftkvalitetsförordningen (2010:477) överskrids.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• vid etablering av verksamheter närmare än 500 meter och bostäder närmare än 1000 meter från
Slottshagens reningsverk ska samråd ske med Norrköping vatten Ab.
• vid etablering av verksamheter och bostäder närmare än 300 meter till övriga reningsverk och
pumpstationer bör en riskanalys göras. Samråd ska ske med Norrköping vatten Ab.
• vid befintliga och nya gatumiljöer som har eller i en framtid kan riskera att få höga partikelhalter
ska kommunen så långt som möjligt verka för att befintliga träd bevaras samt att nya träd
planteras.
• kommunen ska i syfte att minska luftföroreningarna fortsätta arbeta aktivt för att minska
bilresandet och istället få människor i större utsträckning att gå, cykla och använda kollektivtrafik.
25

26
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
RADoN
Allmänt
Radon är en färg- och luktlös radioaktiv gas. Den bildas när
radioaktiva ämnen (som till exempel grundämnet radium)
sönderfaller. Sönderfallsprodukten kallas radondöttrar
och är radioaktiva metallatomer. Dessa fastnar på damm
som vi andas in. Vid inandning kan den strålning som
radondöttrarna utsöndrar ge upphov till cancer i lungor och
luftvägar.
Radon finns överallt – i mark (berg, grus och jord),
luft, vatten och byggnadsmaterial. Vi kan inte uppfatta
radongasen med våra sinnen utan måste ta hjälp av
instrument för att mäta radonhalten.
Allmänt kan sägas att i områden med genomsläppliga jordar
och där berggrunden består av alunskiffer eller radioaktiva
graniter är bebyggelsen särskilt utsatt för markradon.
Höga halter av radon i bostadsluften är en allvarlig
hälsorisk. Risken för lungcancer ökar för de personer som
under en lång tid bor i bostäder med höga radonhalter.
Risken är ännu större för de som är rökare.
klättrare vid Ågelsjön | foto: Gustav Lindh, Leon.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder
500 lungcancerfall per år i Sverige, vilket motsvarar ungefär
15 procent av alla lungcancerfall.
Genom att sänka radonhalten i hus med radonvärden över
200 becquerel per kubikmeter luft (Bq/m 3 ) går det på sikt
att undvika omkring 200 lungcancerfall om året. En åtgärd
för att sänka höga radonhalter är genom en förbättrad
ventilation.
Riktvärden
Världshälsoorganisationen WHO har kommit med nya
rekommendationer om att länder bör införa riktvärden på
100 Bq/m 3 .
Radonets egenskaper har inte förändrats men kunskapen
om vid vilken nivå som effekter kan ses har ökat. Enligt
Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket gäller i Sverige
fortfarande nivån 200 Bq/m 3 i bostäder.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Radon Gammamätare | foto: björn Almgren.
Norrköpings kommun
Radon i marken
Enligt Norrköping kommuns radonriskkartering från
1989 finns det inga radonhögriskområden i kommunen.
Radonriskkarteringen är dock inte heltäckande eftersom
den endast grundas på stickprovsundersökningar.
Kommunens yta utgörs av normalrisk- respektive
lågriskområden. De områden som kommunen vet att det
finns förhöjda radonhalter i, men som inte är klassade som
högriskområden är Krokek, Norsholm, Skärkind, Smedby,
Lindö, Östra Husby, Svärtinge och Jursla. Information till
boende i dessa områden om att de bör mäta radon har gått
ut.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
Radon i vatten
Radon kan också finnas i vatten från djupborrade brunnar.
En mycket stor del av hälsorisken med radon i vatten beror
på att radonet övergår till inomhusluften och sedan andas
in. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att radon som
överförs från hushållsvatten till inomhusluft kan ge upphov
till några tiotal av de 500 lungcancerfall som radon orsakar
årligen i Sverige.
För privata brunnar och mindre anläggningar som inte
omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30)
om radonhalt i dricksvatten ger Socialstyrelsen rådet att
åtgärda radonhalten om den överstiger 1 000 Bq/liter.
Mätdosa för radongas | foto: Magnus Nilzén, Linköpings kommun.
• kommunen ska i samband med detaljplaneläggning eller bygglovprövning genomföra en
radonriskbedömning. I områden med förhöjda radonhalter eller där det kan befaras att värdena
är förhöjda ska radonriskbedömningen vara detaljerad. om inte en radonriskbedömning
genomförs ska radonsäkert byggande tillämpas.
27

28
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
fÖRoReNADe oMRÅDeN
FAKTA OM FÖRORENADE OMRÅDEN
Med förorenade områden avses mark- och
vattenområden samt byggnader och anläggningar som är
så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön (10 kap 1 § Miljöbalken).
Risk för förorening finns så fort någon form av
miljöfarlig verksamhet har bedrivits på platsen, till
exempel bensinstation, skrotverksamhet och verkstad.
Med förorenade områden avses även nedlagda deponier.
Med nedlagd deponi avses kommunalt eller privat drivet
avfallsupplag som inte längre är i drift.
Om en förorening upptäcks ska byggnads- och
miljöskyddsnämnden genast underrättas oavsett
om området tidigare ansetts förorenat eller inte.
Efterbehandling av ett område är förbjudet utan att
en anmälan, enligt 9 kap 6 § miljöbalken samt 28 §
förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd, lämnas till tillsynsmyndigheten.
Norrköping har en omfattande och lång industrihistoria
och ofta följer föroreningar i industrins spår. Det har lett till
att det troligen finns markföroreningar inom de flesta gamla
industrikvarter. Industriellt avloppsvatten har letts direkt till
ytvattenrecipienter, vilket medfört att föroreningar bland
annat har tillförts Motala ström.
Under industriepoken växte staden snabbt och mark i
stadens utkanter bebyggdes samtidigt som kunskapen om
förorenad mark och dess risker var så gott som obefintlig.
Det har lett till att gamla deponier som tidigare låg i stadens
utkanter idag kan finnas inom stadens gränser.
Det finns stor risk för att man vid schaktningar i staden
har flyttat på förorenad mark. Förorenade massor kan
ha använts som fyllnadsmassor eller deponerats i den
dåvarande stadens utkanter. Massorna kan ha använts vid
byggnationer både i den gamla staden och vid utvidgningen
av staden. Det medför att föroreningar kan ha flyttats och
idag kan finnas i områden där industriell verksamhet inte
har bedrivits.
förorenat vatten | foto: chasing blue Sky photography, Stock.xchng.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Inventering av förorenade områden i länet har pågått sedan
1996. Under 2005 prioriterade länsstyrelsen identifiering
av förorenade områden. Kunskapen om föroreningar och
dess risker är betydligt bättre idag. I Norrköpings kommun
har sammanlagt 1224 potentiellt förorenade områden
identifierats.
Av de identifierade områdena har 654 stycken riskklassats
enligt MIFO (Metod för Inventering av Förorenade
Områden). Det finns två MIFO-klasser. Det kan troligtvis
finnas ytterligare förorenade områden som ännu inte blivit
identifierade.
Naturvårdsverket har tagit fram tre vägledande rapporter
för arbetet med förorenade områden. Tillsammans med
Boverket har Naturvårdsverket även utarbetat riktlinjer
(Förorenade områden och fysisk planering – Rapport 5608,
2006) för att ge stöd för en utveckling av arbetet med
förorenad mark i detaljplaneprocessen.
Det är viktigt att klimatförändringens konsekvenser
beaktas i det fortsatta arbetet med förorenade områden.
Klimatförändringen beräknas leda till en ökad risk för
föroreningsspridning. Detta bland annat genom att
deponier och förorenad mark i större utsträckning än idag
blir utsatta för översvämningar, skred, ras och erosion med
ett förändrat klimat.
Dessa naturolyckor kan genom urlakning frigöra
markföroreningar som exempelvis metaller och organiska
ämnen som tidigare legat stilla under markytan. Denna
spridning leder sedan till ökad föroreningsrisk för sjöar,
vattendrag och grundvatten vilket till exempel påverkar
ekosystem, dricksvattenkvalitet, jordbruksmark och fiske.
Storstadsriktvärden för hållbar exploatering i
förorenade områden
Pågående urbanisering i Sverige ökar omvandlingstrycket
på de större städerna, Norrköping inkluderat. Detta ökar
möjligheterna att hantera förorenade områden ur ett
ekonomiskt perspektiv då höga efterbehandlingskostnader
kan tas ut i markpriser i samband med exploatering.
En diskussion pågår samtidigt om det kloka och rimliga
i att genomföra omfattande efterbehandlingsåtgärder
på mark som åter ska exploateras. Sett ur ett bredare
hållbarhetsperspektiv kan det vara en bättre åtgärd att låta
föroreningen kvarstå i marken, helt eller delvis och vidta
åtgärder för att minska spridning, risker och andra negativa
effekter på omgivningen.
Malmö, Göteborg och Stockholm har i ett samarbete under
2009 tagit fram så kallade storstadsspecifika riktvärden.
Bakgrunden är ett resonemang kring det orimliga ur
ekonomisk och ekologisk hållbarhet att transportera bort
stora mängder massor och fylla på med rena jungfruliga
massor i exploateringsområdet. Ett annat bärande skäl
är att effektivisera arbetet jämfört med att räkna fram
platsspecifika riktvärden för ett stort antal projekt. Idag
är till exempel den acceptabla risknivån för förorenade
områden betydligt lägre än den generella risknivån för
arbets- eller boendemiljö.
Sopor i naturen | foto: Ida Mangsbo, Sweco.
29

30
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
De storstadsspecifika riktvärdena i rapporten från 2009
sattes för att skydda människors hälsa, markmiljön inom
området samt grund- och ytvatten inom och nedströms
området. Markmiljön antas ha ett lägre skyddsvärde i
fyllningsjordar än i naturlig mark samt under hårdgjorda
ytor och på stort djup.
Norrköpings kommun har under 2010-2011 deltagit i
ett utvecklingsprojekt ”Hållbar exploatering i förorenade
områden”. Projektet syftade till att ta fram alternativa
metoder för hantering av förorenade massor i ett
exploateringsområde jämfört med traditionell bortforsling
och återfyllning med rena massor.
Ambitionen med projektet har varit ett mer hållbart
tankesätt där riskreduktion och helhetssyn prioriteras upp
i förhållande till massreduktion. Detta är särskilt angeläget
genom att stora delar av Norrköpings stad är byggt på
områden som fyllts ut med hjälp av mer eller mindre
förorenade fyllnadsmassor. Riskreduktionen bör därför även
ske på bekostnad av markmiljön i de områden som fyllts ut.
Ambitionen har även varit att minska den totala
miljöbelastningen i samhället samtidigt som kostnaderna
minskas. Detta anses kunna uppnås genom att mer aktivt
utnyttja planeringsinstrumentet i dessa frågor.
Med bakgrund av ovan och att det finns många förorenade
områden i kommunen, och särskilt i Norrköpings stad, bör
kommunen överväga att pröva möjligheten att anpassa och
tillämpa storstadsriktvärden till Norrköpings förhållanden.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• vid alla markarbeten ska markens status
avseende föroreningar kartläggas och
värderas. Detta gäller dock inte vid tillfälliga
markarbeten under en hårdgjord yta
(väg, gata, parkering och liknande) där
markanvändningen ska vara densamma och
om marken inte är uppenbart förorenad.
• kommunen, byggnads- och
miljöskyddsnämnden, ska bedriva en aktiv
tillsyn över förorenade områden och ställa
krav på undersökningar och avhjälpande
åtgärder i enlighet med lagstadgat
myndighetsansvar.
• kommunen, tekniska nämnden, ska
inventera och riskbedöma nedlagda
kommunala deponier samt ansvara för
att risken för exponering och spridning av
förorening minimeras och spridningsrisker
avhjälps.
31

32
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
• kommunen, bygg- och miljökontoret,
samverkar med länsstyrelsen vid
undersökningar och efterbehandling
av MIfo-klass 1 och 2 objekt utan
verksamhetsansvariga. bygg- och
miljökontoret medverkar även i vissa fall vid
avhjälpande av andra prioriterade MIfoobjekt.
• I samband med detaljplaneläggning ska
det klarläggas om en föroreningsskada
ska efterbehandlas. Det ska tydligt framgå
av planbestämmelser om bygglov inte
får beviljas innan föroreningsskadan har
avhjälpts.
• exploateringsavtal ska vid behov upprättas
för att säkra att efterbehandling utförs före
antagande av en detaljplan.
• kommunen, stadsbyggnadskontoret, ska
i samråd med bygg- och miljökontoret
pröva möjligheten att anpassa och tillämpa
storstadsriktvärden till Norrköpings
förhållanden vid hantering av förorenade
områden.
Lastbil | foto: Jeppe Gustavsson / Industri, förorenat vatten och tunnor | foto: Stockl.xchng.

ÖveRSväMNINGAR
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Allmänt
Med översvämningar menas att vatten täcker ytor utanför
den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav.
Enligt EU:s översvämningsdirektiv från 2007 kan
översvämningar delas in i sex olika typer:
Översvämning utmed vattendrag och sjöar (fluvial
översvämning) sker till följd av att marken är övermättad
med vatten efter långa och rikliga nederbördsperioder eller i
samband med snösmältning.
Kustöversvämning uppträder på låglänta strandområden
då havs- eller sjöytan stiger till följd av påverkan från
lufttrycket eller vinden (kort sikt) eller en permanent
stigande havsyta till följd av klimatförändringen (lång sikt).
Störtregnsöversvämning (pluvial översvämning) uppstår då
regnet är direkt orsak till översvämningen och har en snabb
avrinning från hårdgjorda ytor i den urbana miljön där
dag- och spillvattenssystemen inte klarar att hantera de stora
vattenmängderna. Denna typ av översvämning behöver inte
ha kontakt med näraliggande sjöar eller vattendrag.
Översvämningar till följd av konstruktionshaveri som
exempelvis dammbrott.
Grundvattenöversvämning och Övriga översvämningar som
exempelvis tsunamis. Dessa två typer förekommer inte i
Sverige.
I detta tillägg till översiktsplanen kommer endast de tre
förstnämnda typerna av översvämningar att behandlas.
klimatförändringen och ny lagstiftning
Allmänt
Genom den pågående klimatförändringen har Sverige
under de senaste åren drabbats av större eller mindre
översvämningar i områden nära sjöar och vattendrag. Detta
har resulterat i miljökonsekvenser och stora ekonomiska
förluster, då till exempel hus och infrastruktur skadats.
Enligt ställningstagande från FN:s klimatpanel
(Intergovernmental Panel of Climat Change – IPCC) från
2007 kommer klimatförändringen bland annat leda till en
stigande havsnivå och därmed en ökad översvämningsrisk
även vid våra kuster.
Översvämningar - ett internationellt problem. parkbänk | foto:
Stock.xchng / flod i by | foto: Michael kazarnowica, flickr /
Översvämmat garage orsakat av orkanen Sandy 2012 | foto:
Dsgray16, flickr.
33

34
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
I Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
fastslås att konsekvenserna av klimatförändringen kan
bli omfattande bland annat för landets kustkommuner
med stigande havsnivå, höjda grundvattennivåer och
kusterosion. I regeringens klimatproposition (prop.
2008/09:162) framhålls vikten av att integrera förebyggande
klimatanpassningsarbete i den fysiska planeringen både vid
planering för bebyggelse och för infrastruktur.
Det enklaste sättet för en kommun att undvika problem i
den bebyggda miljön orsakade av en stigande havsnivå är att
beakta detta redan vid lokaliseringen av ny bebyggelse och
infrastruktur.
En utgångspunkt för att beakta översvämningsrisken är att
havsytans nivå mycket sannolikt kommer att fortsätta stiga
i framtiden och att bebyggelsens livslängd ofta är minst 100
år. En annan utgångspunkt är att undvika stora framtida
ekonomiska kostnader för den enskilde kommuninvånaren
och för kommunen. Med dessa utgångspunkter som
bakgrund bör därför försiktighetsprincipen tillämpas som
innebär att marginaler ska användas.
Översvämningsrisker är även viktiga att beakta då de till
exempel kan leda till att farliga ämnen från förorenade
områden lakas ut och resulterar i kraftigt förorenat
grundvatten, dagvatten, sjöar och dricksvatten. Därmed kan
en översvämning även påverka människors hälsa negativt.
Översvämmad körbana | foto: andersekstrom, flickr.
Om till exempel dagvatten (som ofta innehåller mer eller
mindre föroreningar) släpps ut i en vattenförekomst till
exempel en sjö som inte uppnår ”god vattenstatus” enligt
förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten
på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) kan
utsläppet medverka till att miljökvalitetsnormen (MKN) för
vatten inte uppnås.
Översvämmad källare torkas | foto: gorbould, flickr.

FAKTA OM MKN FÖR VATTEN
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Miljökvalitetsnormerna för vatten inom Södra
Östersjöns vattendistrikt beslutades i december 2009 av
Vattenmyndigheten Södra Östersjön. Bakgrunden är EUdirektivet
2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom
vattenpolitikens område.
Miljökvalitetsnormen för vatten innebär bland annat att
statusen i vattenförekomsten inte får försämras. Enligt
10 kap. 11 § Plan och bygglagen (PBL 2010:900) ska
miljökvalitetsnormer följas vid planläggning. Om de
inte följs har länsstyrelsen möjlighet att överpröva och
upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan.
I de flesta tätbebyggda områden inom Norrköpings
kommun finns en utbyggd dagvattenlösning vilket är
särskilt viktigt med tanke på översvämningar som kan
uppkomma på grund av störtregn. Dagvattenlösningarna
är dimensionerade enligt branschstandard. Fram till 2004
användes VAV P28, ”Anvisningar för beräkningar av
allmänna avloppsledningar” och därefter Svenskt Vatten
P90, ”Dimensionering av allmänna avloppsledningar”.
I de flesta områden avleds dagvatten med egna ledningar
men i vissa områden är det samma ledningar som avleder
dagvatten och spillvatten, så kallade kombinerade ledningar.
Vid dimensionering av en dagvattenlösning måste hänsyn
tas till om området är instängt. I ett instängt område
finns det ingen naturlig avrinning för nederbördsrelaterat
vatten utan avledningen måste säkras genom olika tekniska
lösningar.
Vid en översvämning exempelvis orsakad av en stigande
havsnivå eller ett störtregn stiger även grundvattennivån.
Detta kan till exempel leda till skador på byggnader och
ledningsinfrastruktur.
Kommunens ansvar
En kommun har skadeståndsansvar för bebyggelsens
lokalisering i 10 år efter beslut om planläggning eller
bygglov, exempelvis om en skada uppkommer på
bebyggelsen orsakad av en översvämning eller annan
naturolycka. Kommunens skadeståndsansvar har prövats
enligt Skadeståndslagen (3 kap. 2 §) och bekräftats
genom rättspraxis 3 för planläggning och bygglovgivning.
3 Mål NJA 1984, s.340 I-III.
Diagrammet visar nederbördsvolymer för 10-, 50- och 100-års regn utifrån dagens statistik, Svenskt vatten
p104, ”Nederbördsanalys vid dimensionering och analys av avloppssystem”.
35

36
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Kommunen har idag ansvar för att säkra att
marköversvämningar inte inträffar vid nederbörd upp till
ett 10-års regn, se diagrammet nedan. I områden med
kombinerade system, det vill säga kombinerade spill- och
dagvattenledningar, har kommunen ansvar att se till att den
lägst belägna fastigheten i systemet inte översvämmas vid
nederbörd upp till ett 10-års regn.
En revidering av Svenskt Vattens branschstandard P90 pågår
för tillfället, där föreslås en högre säkerhet för avledning av
dagvatten. Den nya utgåvan beräknas vara klar 2013-2014.
I förslaget ligger att marköversvämning inte ska inträffa vid
nederbörd upp till ett 20-års regn och att bebyggelse inte
ska översvämmas vid nederbörd upp till ett 100-års regn, se
diagrammet nedan.
Den nya branschstandarden kommer att bli vägledande vid
skadeståndsreglering mellan fastighetsägare och kommun.
De nederbördsmängder som redovisas i Svenskt Vatten
P104, ”Nederbördsanalys vid dimensionering och analys av
avloppssystem” är baserade på historisk nederbördsstatistik.
SMHI har utifrån dagens klimatmodeller (scenariodata
från 2010) kommit fram till att nederbördsökningen vid
störtregn i Östra Götaland beräknas öka med 10-20 procent
till i slutet av detta århundrade, 2071-2100.
Ändrad och ny lagstiftning
Enligt nya PBL (2010:900) som gäller från 2 maj 2011
ska kommunerna i samband med lämplighetsprövningen i
översiktsplaner, detaljplaner och bygglovsärenden ta hänsyn
till klimatförändringen och dess konsekvenser som till
exempel ökad risk för översvämningar.
Enligt 11 kap. 10 § PBL kan länsstyrelsen överpröva och
upphäva kommunens beslut att anta en detaljplan med
hänvisning till risken för översvämningar och erosion. 4
Med bakgrund av FN:s klimatpanels ställningstagande
från 2007 kom EU-direktivet 2007/60/EG om
bedömning av och hantering av översvämningsrisker.
Översvämningsdirektivet genomfördes i svensk lagstiftning
genom förordning (SFS 2009:956) om översvämningsrisker
4 Länsstyrelsens möjlighet att upphäva en detaljplan med hänvisning till
risken för översvämningar gällde redan från den 1 januari 2008 genom
beslut av riksdagen 2007 (prop. 2006/07:122) om en ändring i pbL med
bakgrund av klimat- och sårbarhetsutredningens förslag.
som trädde i kraft den 26 november 2009.
Enligt förordningen ska Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB) ansvara för att identifiera områden
i Sverige där konsekvenserna av en översvämning blir
betydande med fokus på människors hälsa, miljön,
kulturarvet och ekonomisk verksamhet.
Syftet med MSB:s arbete är att ta fram åtgärdsprogram
med förebyggande och skadebegränsande åtgärder som
ska resultera i riskhanteringsplaner. Planerna ska vara klara
senast den 22 december 2015.
Som en del i arbetet ska Lantmäteriet ta fram en ny
heltäckande nationell höjddatabas eller modell till senast
2022. För Östergötlands del ska, enligt länsstyrelsen,
höjdskanningen slutföras under 2012.
Hösten 2011 publicerade MSB en rapport över identifierade
områden med betydande översvämningsrisk i vilken det
inte finns några betydande riskområden i Norrköpings
kommun. Endast sjöar och vattendrag har tagits med,
det vill säga kustöversvämningar har inte analyserats då
det förutsätter den nya höjddatamodellen. Inte heller
i MSB:s slutrapport från januari 2012 om betydande
översvämningar i Sverige 1991-2010 finns Norrköpings
kommun med.
Liten flicka vid översvämning | foto: dirkjankraan, flickr.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
för en större version av denna karta se under avsnittet kartor.
Översvämningskartering
Allmänt
2001 tog dåvarande Räddningsverket fram en översiktlig
översvämningskartering längs Motala ström som visar att
det finns riskområden för översvämningar i Norrköpings
kommun. För att få ett mer detaljerat kunskaps- och
planeringsunderlag beslutade Norrköpings kommun
tillsammans med Linköpings kommun att uppdra åt SMHI
att ta fram en detaljerad översvämningskartering.
Den detaljerade översvämningskarteringen som omfattar
Motala ström, Roxen, Glan och Bråviken, från 2009
visar att det finns risk för översvämningar i Norrköpings
kommun. Risken för översvämning finns både i dagens
klimat (1960-1991) och i framtidens klimat (2071-2100).
SMHI:s utredning visar på flera områden i Norrköpings
kommun med översvämningsrisk. De landområden som
främst är drabbade är runt Glans utlopp och vid Motala
ströms utlopp i Bråviken.
Karteringen utgår från FN:s klimatpanels fyra
klimatscenarion och ställningstagande från 2007 och baseras
på beräkningar av det framtida klimatet utifrån antaganden
om hur stora utsläppen av växthusgaser kan antas bli i
framtiden. Beräkningar av vattenstånden och sannolikheten
att ett visst flöde ska inträffa har SMHI gjort utifrån tre
flödesscenarier: 100-årsflöde, 1000-årsflöde och beräknat
högsta flöde (även kallat 10 000-årsflöde).
37

38
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Sannolikhet för ett visst flöde uttryckt i procent under en period
flöde period av år
10 år 50 år 100 år 200 år 500 år 1000 år
20 årsflöde 40 92 99 100 100 100
100 årsflöde 10 39 63 87 99 100
1000 årsflöde 1 5 10 18 39 63
10 000 årsflöde 0,1 0,5 1 2 5 9,5
Tabellen visar den sammanlagda sannolikheten för att
ett flöde med en viss återkomsttid 5 ska inträffa under en
viss tidsperiod. Ett flöde med en återkomsttid på 100 år
(100-årsflöde) har till exempel 63 procents sannolikhet
att inträffa under en 100-årsperiod och ett flöde med
återkomsttiden 1000 år (1000-årsflöde) har 10 procents
sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod.
Översvämningsrisken ser olika ut uppströms och nedströms
Hästskodammen. Orsaken till det är att dammen utgör
en barriär som till viss del hindrar en stigande havsnivå
att orsaka översvämningar längre uppströms i Motala
ström. Med anledning av denna barriäreffekt utgör
Hästskodammen en viktig gräns eller tröskel mellan två
olika riskområden för översvämningar.
Uppströms Hästskodammen
Uppströms Hästskodammen är översvämningsrisken
inte påverkad av havsnivåstigningen utan endast orsakad
av nederbörd (regn och snö) inom hela Motala ströms
avrinningsområde vilket bland annat inkluderar Vätterns
och Stångåns delavrinningsområden. Därför redovisas
uppströms Hästskodammen endast situationen för dagens
klimat.
Uppströms Hästskodammen kommer sannolikt
översvämningsrisken i ett framtida klimat sammantaget
att minska något på grund av något minskad
medelvattenföring. Minskningen av medelvattenföringen
beror på att vårflodstopparna minskar genom minskade
snömängder.
5 Återkomsttid är ett mått på översvämningsrisken och beskriver den
genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning.
Med 100-årsvattenstånd eller flöde avses en återkomsttid för vilket
betecknar den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma
omfattning. Sannolikheten anges för ett enda år inom en viss tidsperiod.
SMHI framhåller dock att på grund av osäkerheterna i
klimatförändringens hastighet är det mycket viktigt att en
eventuell framtida minskning av den dimensionerade nivån
eller flödet inte används som planeringsunderlag eftersom
dimensioneringen även måste uppfylla kraven för dagens
situation.
kartan ovan visar risk för översvämning kring Glan. för större version av
denna karta se under avsnittet kartor.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
De aktuella nivåerna, utifrån dagens kända nivåer, i 100-års,
1000-års och 10 000-års flöde redovisas i kartbilagorna. På
kartorna framgår exempelvis att vid olika flödesscenarier
kan mer eller mindre stora markområden (till exempel i
Bråvalla) samt transformatorstationen och järnvägen vid
Eksund komma att påverkas.
Vid en inventering framkom att totalt cirka 2800 byggnader
mer eller mindre kan komma att påverkas vid olika
flödesnivår (100- års – 601, 1000-års – 1033 och 10 000års
– 1194). Av dessa byggnader är totalt cirka 800 bostäder
(100- års – 165, 1000-års – 312 och 10 000-års – 379).
Del av riskområde för översvämningar längs Motala ström i kimstad.
| foto: Magnus Gullstrand.
Nedströms Hästskodammen
Nedströms Hästskodammen är översvämningsrisken inte
bara orsakad av nederbörd utan påverkas direkt av en
stigande havsnivå.
Klimatförändringen orsakad av den globala
temperaturhöjningen leder till att världshavens nivå stiger
vilket är ett resultat av smältande glaciärer samt expansionen
av havsvattnet (på grund av uppvärmningen av världshaven,
då vatten utvidgas då det blir varmare).
FN:s klimatpanel (2007) framhåller att havsnivåstigningen
har accelererat. Idag är den dubbelt så snabb som under
perioden 1961-2003. Enligt panelen beräknas havet, för
perioden 2071-2100 stiga med ett globalt medelvärde på
mellan 18-59 centimeter (cm).
SMHI menar att då världshaven enligt FN:s klimatpanel
(2007) under perioden 1961-2003 steg med cirka 1,8
millimeter (mm) per år och cirka 3,1 mm per år under
perioden 1993-2003 så kan stigningen av havsytans nivå
vara underskattad. Dessutom, menar SMHI, kommer havet
mycket sannolikt inte att sluta stiga efter år 2100, varför
nivåerna med stor sannolikhet kommer att överträdas ännu
längre fram i tiden.
Hästskodammen med vattenfallet som utgör en gräns för riskområdena för översvämningar uppströms och nedströms dammen. I bakgrunden syns en
del av Louis De Geer konsert & kongress. | foto: Jeppe Gustafsson.
39

40
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
I den detaljerade översvämningskarteringen framhåller
SMHI även att det inte heller är orimligt att nivåerna kan
justeras uppåt redan under innevarande sekel beroende på
takten på Grönlandsisens avsmältning.
Kompletterande beräkning av havsvattenstånd
Med bakgrund av ny forskning inom området har SMHI
på uppdrag från Norrköpings kommun under 2010 tagit
fram en kompletterande beräkning av havsvattenståndet i
Bråviken, Slätbaken och längs Östersjökusten.
SMHI har utgått från ett scenario som förutsätter en global
havsnivåhöjning på plus (+) 1 meter från 1990 till 2100.
Efter en genomgång av internationella sammanställningar
över forskningsläget har SMHI bedömt detta som
en lämplig övre gräns, vilket kan jämföras med FN:s
klimatpanels nivå från 2007 med knappt +0,6 meter.
Studien redovisar ett medelvattenstånd och ett extremt
vattenstånd år 2100. Resultatet innebär att medelvattenytan
i Bråviken år 2100, förutsatt +1 meter global höjning
av havsytan, blir 66 cm över dagens (2010) relativa
medelvattennivå.
Vid ett extremt vattenstånd med 100 års återkomsttid
inklusive högsta konfidensintervallet 6 samt stationär och
kortvarig vinduppstuvning 7 blir havsytans nivå längst
in i Bråviken år 2100 +2,38 meter över dagens (2010)
relativa medelvattennivå. Höjdvärdena ovan redovisas
i höjdsystemet RH2000 som Norrköpings kommun
använder sedan 2009.
(I det gamla höjdsystemet RH70 är motsvarande nivå för
ett extremt vattenstånd +2,2 meter. I nivån +2,2 meter ingår
den stationära och kortvariga vinduppstuvning med +0,35
meter.)
6 Med högsta konfidensintervall menas att ett värde ligger inom intervallet
med 95 procents sannolikhet.
7 Stationär vinduppstuvning innebär snedställning av vattenytan vid kraftig
vind på grund av att vatten förs i vindens riktning från en sida av viken till
en annan samtidigt som djupförhållandena hindrar att vattenströmmen
går i retur längs botten. kortvarig vinduppstuvning sker under
insvängningsförloppet när vågen initialt slår över det jämviktsläge som
gäller den stationära vinduppstuvningen. Denna effekt är en kortvarig,
5-10 minuter, lång svängning.
Den aktuella havsvattennivån i ett framtida klimat redovisas
på kartbilagorna. På kartorna framgår exempelvis att
Slottshagens reningsverk kan komma att påverkas.
Vid en inventering framkom att totalt 1351 byggnader
mer eller mindre kan komma att påverkas vid ett
framtida havsvattenstånd på +2,38 meter över dagens
medelvattenstånd. Av det totala antalet byggnader är 404
bostäder.
Landhöjningen
I både den kompletterande beräkningen
av havsvattenståndet och den detaljerade
översvämningskarteringen har SMHI inkluderat effekten av
landhöjningen (absoluta landhöjningen) som i Bråviken är
cirka 40 cm per 100 år.
Tack vare landhöjningen kommer vi enligt SMHI se en
faktiskt stigande havsnivå först omkring år 2015 och
stigningen blir än tydligare efter 2030.
SMHI | foto: Jeppe Gustafsson.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Den blå linjen visar den globala havsnivåhöjningen (30 cm fram till år 2050 och +1 m fram till 2100). Den röda linjen visar den absoluta landhöjningen.
Den gröna linjen visar nettoändringen, det vill säga förändringen av medelvattenytan. eftersom havsnivåhöjningen är långsammare i början av 2000-talet
ser vi att medelvattenytan sjunker relativt 1990 års nivåer. I detta scenario fortsätter detta fram till cirka år 2015 då havsnivån börjar stiga. från
kompletterande beräkningar havsvattenstånd bråviken, SMHI, 2010.
Diagrammet visar förändringen av medelvattenståndet i
Marviken vid Bråvikens södra strand förutsatt att havet
stiger 1 meter, 1990 - 2100 och att landhöjningen är
konstant.
vattendrag som saknar kartering
Många mindre sjöar och vattendrag i Norrköpings kommun
omfattas inte av en översvämningskartering. För dessa sjöar
och vattendrag, som till exempel åarna i Kolmården och
Jonsbergsån på Vikbolandet, gäller att inom ett avstånd på
minst 100 meter, beroende på topografin, från strandlinjen
bör ny bebyggelse inte tillåtas.
Om bebyggelse eller infrastruktur ändå behöver uppföras
inom denna zon ska översvämningsriskerna undersökas.
En sådan studie ska även innehålla vilka förebyggande och
skadeavhjälpande åtgärder som krävs. Undersökningen
ska även studera vad som anges i berörda vattendomar
och regleringsanordningar som till exempel fördämningar
vid vattendraget. Även geotekniska förutsättningar ska då
undersökas.
Översvämningskartering vid störtregn
För att identifiera vilka områden i Norrköping som påverkas
mest av störtregn har en modellering gjorts där ett 100-års
regn simulerats över hela Norrköpings kommun. I de fem
kartbilagorna om störtregnsöversvämningar redovisas fem
av de modellerade områdena som riskerar att översvämmas
samt i vilken omfattning, det vill säga maximal vattennivå i
meter. 8
8 De fem områdena som redovisas i de fem kartbilagorna har belastats
med ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet inklusive en
klimatfaktor på 1,2. Detta innebär att omkring år 2071-2100 kan det
enligt SMHI:s scenariodata bli en 10-20 procentig ökning av nederbörden
i Norra Götaland och Svealand. Med en ökning på 20 procent blir
klimatfaktorn 1,2 då nederbördsintensiteten multipliceras med 1,2 för att
få fram klimatanpassad data.
41

42
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Nya forskningsresultat och framtida
havsnivåstigning
Det finns en omfattande forskning kring
klimatförändringens påverkan på havsnivån och
översvämningsrisken. I ”Kompletterande beräkningar
havsvattenstånd Bråviken” från SMHI 2010 finns en
sammanfattning av forskningsläget.
Ett exempel på vad forskningen säger är den rapport som
under våren 2009 togs fram av SMHI och Stockholms
universitet på uppdrag från regeringens kommission för
hållbar utveckling.
Rapporten redovisar vad som kommit fram av ny
forskning sedan FN:s klimatpanel 2007. En av
slutsatserna var att nya studier av landismassornas
känslighet för uppvärmning och därmed deras
avsmältningshastighet pekar på att havsytan kan höjas
mer än vad som angivits tidigare.
Enligt rapporten kan havsnivåhöjningen i medelvärde
bli omkring +1 meter under de närmaste 100 åren. Det
råder dock stor osäkerhet kring detta. I rapporten från
kommissionen för hållbar utveckling anges också att det
inte är helt osannolikt med en nivå på upp till +2 meter
men däremot är det enligt rapporten fysikaliskt orimligt
att vattennivån hinner stiga globalt med mer än +2 meter
under de närmaste 100 åren.
Enligt en uppdatering av forskningsläget om den
vetenskapliga grunden för klimatarbetet från SMHI 2011
så framkommer att ett pågående forskningsprojekt i en
provisorisk underlagsrapport anger som intervall 0,79-
2,01 meter för den globala havsnivåhöjningen fram till
år 2100. Osäkerhetsaspekterna diskuteras ingående och
författarna bedömer intervallet 0,9-1,6 meter som mer
trovärdigt.
Vad händer med havsnivåstigningen efter år 2100? För
tidsperioden år 2100 till 2200 anser den holländska
deltakommissionen i en studie från 2008 att havsnivån
jämfört med dagens nivå kan ha stigit med mellan 2 – 4
meter.
Denna beräkning är dock mycket osäker. Den stora
osäkerheten som råder inom forskningsvärlden handlar
bland annat om hastigheten på avsmältningen av
glaciärerna på Grönland och Antarktis, vilka om de
smälter skulle få förödande konsekvenser. Angående
Antarktis handlar det om en stigning av havets nivå med
ett tvåsiffrigt antal meter.
Strategi för hantering av översvämningsrisk
Nationella riktlinjer
Idag saknas det nationella riktlinjer för hur kommunerna
ska hantera översvämningsrisken i bland annat sin
fysiska planering. Däremot har Boverket tagit fram en
rapport ”Bygg för morgondagens klimat. Anpassning
av planering och byggande” från maj 2009 som tar upp
regler kring och exempel på hur klimatanpassning i
planering och byggande bör ske.
Den viktigaste åtgärden som Boverket pekar på för att
undvika att ny bebyggelse och infrastruktur drabbas av
översvämningar är valet av lokalisering.
Smältande glaciärer höjer havsnivån | foto: angela7dreams, flickr.

Regionala rekommendationer
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Angående lokalisering har länsstyrelserna i Mellansverige,
2006, tillsammans tagit fram rekommendationer
”Översvämningsrisker i fysisk planering, rekommendationer
för markanvändning vid nybebyggelse” för hur kommunerna
vid fysisk planering bör ta hänsyn till översvämningsrisker.
Rekommendationerna avser nybyggnation och utgår från
100-årsflöde och beräknat högsta flöde.
Rekommendationerna föreslår var man kan bygga utan att
vidta förebyggande åtgärder med avseende på höga flöden.
Rekommendationerna utgör en bra grund och är en viktig
utgångspunkt till Norrköpings kommuns ställningstagande
rörande översvämningsrisker och nybyggnation (se Förslag
till inriktning).
Sammanfattningsvis innebär länsstyrelsernas
rekommendationer att (se även illustrationen nedan):
• Ingen bebyggelse, undantaget garage, uthus och
liknande bör tillåtas inom områden som hotas av
100-årsflöde (stor sannolikhet).
• Endast byggnader av lägre värde, enstaka småhus,
mindre industrier med liten miljöpåverkan samt vägar
med förbifartsmöjligheter bör tillåtas inom områden
som hotas av högsta dimensionerade flöde
(10 000-årsflöde) (viss sannolikhet).
• Endast i områden som inte hotas av översvämningar
(låg sannolikhet) tillåts sammanhållen
bostadsbebyggelse, skolor, riksvägar, industriområden
och andra samhällsfunktioner av betydande vikt.
I länsstyrelsernas rekommendationer framhålls att vid avsteg
från dessa ska en riskanalys och förebyggande åtgärder
vidtas för att minska konsekvenserna av en översvämning.
Utöver val av lokalisering kan förebyggande åtgärder vidtas.
Åtgärderna kan delas in i skyddsavstånd, utformning och
tekniska åtgärder. Det sistnämnda regleras inte genom fysisk
planering.
Några exempel på förebyggande åtgärder som kan studeras i
en riskanalys och som kan möjliggöra bebyggelseutveckling
även i översvämningsutsatta områden är:
• Höjning av marknivån.
• Uppförande av skyddsvall alternativt förhöjd kajkant.
• Skyddsavstånd (markreservat) tillämpas genom
att marken närmast strandlinjen reserveras för att
i framtiden kunna användas för uppförande av
översvämningsskydd. Skyddsavstånd är viktigt för att
ha marginaler för oförutsedda händelser, vilka genom
klimatförändringen sannolikt blir allt vanligare i
framtiden.
• Den nya bebyggelsen utformas så att den tål en
översvämning. Detta kan exempelvis ske genom
flytande bostäder eller att byggnaderna uppförs på
pelare.
• Förbud mot källare och inredd bottenvåning alternativt
att bottenvåningen endast får användas för parkering.
• Plushöjd som anger lägsta grundläggningsnivå.
• Öppna dagvattensystem (diken, dagvattendammar,
infiltrationszoner, fördröjningsmagasin, våtmarker) och
genomsläpplig markbeläggning är utformningsåtgärder
som lämpar sig bra mot översvämningsrisk orsakad av
kraftig nederbörd (störtregn) och dagvattenstigning en
bit från strandlinjen.
43

44
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
tintomara förskola med sedumtak | foto: Jennifer Jangert.
Till denna kategori av åtgärder hör även gröna tak och
bräddavlopp på taken som minskar belastningen på
dagvattensystemen samt att undvika att bebygga lågpunkter
i terrängen.
Vid behov kan en eller flera av åtgärderna på föregående
sida kombineras. Vid samtliga åtgärder är det viktigt
att det anges i detaljplanens genomförandedel och i
bygglovshandlingarna vem som ansvarar för att åtgärderna
vidtas och vem som ska bekosta åtgärderna.
Befintlig bebyggelse
Åtgärder för att hantera översvämningsrisken för befintlig
bebyggelse är svårare då PBL inte är utformad för det.
I Boverkets rapport ”Mångfunktionella ytor.
Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och
tätorter genom grönska” från mars 2010 redovisas åtgärder
för skydd mot översvämningar av befintlig bebyggelse
genom att undvika att hårdgöra ytor och använda parker
samt alla andra grönytor på ett mer effektivt sätt så att
grön- och blåstrukturen integreras och därmed skapar
samordningsvinster.
Ett exempel på en konkret åtgärd, och samtidigt en
integrering av grön- och blåstrukturen, som Boverket
föreslår är att skapa så kallade ”vattenvägar där vattnet kan
rinna vid mycket kraftiga regn utan att orsaka skador på
byggnader.” 9 Dessa utgör sammanhängande stråk av öppen
dagvattenhantering vilka även kan ta om hand vatten från
översvämningar från exempelvis en näraliggande sjö.
9 Mångfunktionella ytor. klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i
städer och tätorter genom grönstruktur, boverket, 2010, sid 21.
Ytterligare exempel på åtgärder, av en mer teknisk karaktär,
för att hantera befintlig bebyggelse som riskerar att
översvämmas är att installera backventiler på avlopp i källare
och täta lågt sittande fönster och ventilationsintag. De
riskutsatta husen kan även byggas om så att bottenvåningen
inte längre utgör bostadsytor.
En annan åtgärd för att minska risken för att befintlig
bebyggelse utsätts för översvämningar är att i samband med
ett detaljplanearbete i riskområdet eller i dess närområde
söka bidrag från Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap (MSB). MSB kan bevilja bidrag på upp till 60
procent av kostnaden för uppförande av en förebyggande
skyddsåtgärd mot naturolyckor, som till exempel mot
översvämningar.
Dagvattendamm i Rambodal. foto: Rickard kalm, Norrköping vatten Ab.
Norrköpings inriktning
Norrköpings inriktning för att hantera översvämningsrisker
i dag och i ett framtida klimat utgår från
försiktighetsprincipen. Det innebär att säkerhetsmarginaler
ska tillämpas. För att genomföra inriktningarna ska vid
behov tidigare nämnda åtgärder vidtas för att minska
konsekvenserna av en översvämning. Detta gäller vid
planering av framtida bebyggelse och i områden med
befintlig bebyggelse och transportsystem.
Vid genomförandet av åtgärderna ska lämpliga
detaljplanebestämmelser enligt nya PBL (till exempel
bebyggelsens lokalisering på tomten, grundläggningsnivån,
taklutning och storlek på grönytor) tillämpas. Ett exempel
på tillämpningen av försiktighetsprincipen är att vid
nybyggnation ska en lägsta grundläggningsnivå på +2,5
meter från dagens medelvattenstånd tillämpas i de områden
som riskerar att översvämmas genom en framtida stigande
havsnivå.

Lägsta grundläggningsnivå
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
I detta sammanhang definierar Norrköpings kommun
lägsta grundläggningsnivå som lägsta nivån för en
grundplatta på en byggnad. Se bild nedan. För byggnader
som är grundlagda på pålar definieras den lägsta
grundläggningsnivån vid en tänkt grundplattas nedersta
del. De enskilda pålarnas nedersta del innefattas alltså inte i
begreppet lägsta grundläggningsnivå.
De konventionella metoderna med avledning av dagvatten
i nedgrävda ledningsnät är en funktionell metod vid
avledning av nederbörd upp till cirka 10-års regn.
Denna metod kan varken praktiskt eller ekonomiskt
anpassas för störtregn. För avledning av störtregn behöver
tekniska lösningar ovan mark tillämpas, som till exempel
infiltration, fördröjning och avledning via dike och gator.
Hur avledningen av dagvatten ska ske ska redovisas i
detaljplanen.
Vid planering av ny bebyggelse behöver möjligheten till
markavrinning studeras. Lågstråk ska anpassas för avledning
av dagvatten och lågpunkter i instängda områden ska
användas som uppsamlingsdammar och i enlighet med
Riktlinjer för dagvattenhantering i Norrköpings kommun
från 2009 inte bebyggas. Höjdsättningen mellan gata och
lägsta golvyta ska anpassas efter de översvämningskarteringar
som är gjorda. I särskilt utsatta områden ska mer detaljerade
karteringar tas fram.
Vid planläggning ska krav finnas på hur stor andel av
tomtmark som får hårdgöras. Detta är en förutsättning för
att dagvattensystemet ska kunna dimensioneras på rätt sätt.
Hela dagvattenssystemet behöver beaktas vid ny
planläggning. Hänsyn behöver även tas både till det
dagvatten som rinner in till området, det som uppstår i
området och det dagvatten som tillförs systemet fram till
slutrecipient. Hela dagvattensystemet, både uppströms
och nedströms, ska beräknas, analyseras och säkras. Detta
bör lämpligen ske i en dagvattenutredning i samband med
detaljplanearbetet.
För att säkra ett långsiktigt dagvattenarbete behöver data för
alla dikningsföretag i stadens avrinningsområde tas fram.
Dikenas kapacitet behöver beräknas och analyseras utifrån
de flöden som uppkommer inom avrinningsområdet.
I befintliga system där risk för översvämning orsakade av
störtregn föreligger behöver handlingsplaner tas fram för
hur dessa ska anpassas för att minska skador på byggnader
och annan egendom.
En inventering behöver göras där möjliga områden för
fördröjning av dagvatten, dagvattenrening och stråk
för ytavledning av dagvatten identifieras och vid behov
reserveras för framtida dagvattenlösningar.
Vid avsteg från förslagen till inriktningarna ska vid
detaljplanering alltid en riskanalys göras vilken ska
innehåller en detaljerad studie av översvämningsriskerna,
topografiska mätningar samt vilka förebyggande
och skadeavhjälpande åtgärder som krävs samt dess
nyttokostnader 10 i dag jämfört med i ett framtida klimat.
Analysen ska även innehålla en redovisning av platsspecifika
scenarier (till exempel vatten och avloppssystemens
placering).
Ett exempel på en sådan riskanalys har Norrköpings
kommun låtit Sweco ta fram. Rapporten blev klar i maj
2012, som en del i planarbetet för Lindö småbåtshamn.
Analysen är en kostnads-nyttoanalys i vilken åtgärder mot
översvämningar och markföroreningar i Lindö studeras.
Den innehåller även en metodik och beskrivning av
analysens olika steg.
10 exempel på nyttokostnader är kustnära natur, rekreation, turism, rörligt
friluftsliv och bebyggelseutveckling.
45

46
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
Uppströms Hästskodammen
• Inom nivån för 100-årsflöde tillåts ingen
ny bebyggelse eller infrastruktur. endast
enstaka garage och uthus tillåts om annan
lokalisering är utesluten.
• Inom nivån för 1000-årsflöde tillåts nya
garage och uthus samt enstaka fritidshus av
lägre värde.
• Inom nivån för beräknat högsta flöde (10
000-årsflöde) tillåts enstaka nya småhus
för permanentboende, mindre industrier
med liten miljöpåverkan och vägar med
förbifartsmöjligheter.
Nedströms Hästskodammen
• Inom nivån för 100-årsflöde och eller 100-års
havsvattennivå i framtidens klimat och vid
förekommande fall inom 1000-årsflöde och
beräknat högsta flöde i framtidens klimat
tillåts ingen ny bebyggelse eller infrastruktur
utöver enstaka nya garage och uthus.
• vid nybyggnation av bostäder, lokaler
för offentlig och kommersiell service,
andra verksamhetslokaler till exempel för
industriändamål samt vägar som saknar
en förbifartsmöjlighet gäller en lägsta
grundläggningsnivå på +2,5 meter (i
höjdsystemet RH2000) i förhållande till
dagens medelvattenstånd.
Inte karterade sjöar och vattendrag
• för sjöar och vattendrag som inte omfattas
av en översvämningskartering gäller att inom
ett avstånd på minst 100 meter, beroende
på topografin, från strandlinjen bör ny
bebyggelse inte tillåtas. om bebyggelse eller
infrastruktur ska uppföras inom denna zon
ska översvämningsrisken undersökas.
Befintlig bebyggelse
• I områden med befintlig bebyggelse som
ligger inom riskområde för översvämningar
ska vid detaljplanearbete i berört område
eller i dess närområde möjligheten att få
bidrag för uppförande av förebyggande
skyddsåtgärder mot naturolyckor undersökas
och användas.
Strategisk stadsutveckling
• Inom riskområden för översvämningar
som är strategiskt viktiga för utveckling
av Norrköpings tätort och som är
utpekade i översiktsplanen för staden ska
översvämningsriskerna noggrant analyseras
i en riskanalys och förebyggande åtgärder
vidtas.
Undvikande av störtregnsöversvämningar
• I enlighet med försiktighetsprincipen ska
områden som detaljplaneläggs utformas så
att lägsta golvnivå i bebyggelsen i så stor
utsträckning som möjligt inte översvämmas
vid regn upp till ett 100-års regn med
framtidens klimatpåverkan.
• vid all planläggning ska dagvattnet i första
hand infiltreras, i andra hand fördröjas och i
tredje hand bortledas främst genom öppna
dagvattenlösningar. Mark ska reserveras
för framtida dagvattenlösningar som
fördröjningsdammar, reningsanläggningar
och avledningsytor.
• vid framtagande av en dagvattenutredning
bör en systemanalys göras där tillrinnande
dagvatten, dagvattenmängderna från
det tänkta bebyggelseområdet och
dagvattenssystemet fram till slutrecipient
studeras. vid behov ska flödeskrav sättas
till omgivande recipient liksom krav på ett
maximalt flödestillskott till slutrecipient
för dagvatten fastställt i liter per sekund
och hektar. en inventering av dikesföretag
bör göras och systemens kapacitet ska då
beräknas.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
• I områden med risk för
störtregnsöversvämningar vid ett 100-årsregn
bör den lägsta golvnivån vara 3 decimeter
ovanför mark- och gatunivå. I instängda
områden och i lågpunkter ska en mer
detaljerad översvämningsanalys göras för att
eventuellt sätta andra krav.
• Norrköping vatten Ab ska i samråd med
kommunen ta fram en handlingsplan
för att säkra befintlig bebyggelse mot
störtregnsöversvämningar.
• Riktlinjerna för dagvattenhantering i
Norrköpings kommun från 2009 ska
uppdateras och bland annat kompletteras
med ovanstående inriktningar samt ny
kunskap om klimatförändringen.
Undantag
• vid avsteg från inriktningarna ovan ska
vid detaljplanering alltid en riskanalys
göras. Riskanalysen ska innehålla en
detaljerad studie av översvämningsriskerna,
topografiska mätningar samt vilka
förebyggande och skadeavhjälpande
åtgärder som krävs samt dess nyttokostnader
i dag jämfört med i ett framtida klimat.
Analysen ska även innehålla en redovisning
av platsspecifika scenarier.
Översvämmad körbana | foto: kristofergustafsson, flickr. Regn på fönsterruta | foto: jdreng, flickr.
47

48
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
SkReD, RAS ocH eRoSIoN
Allmänt
Norrköpings kommun ligger inom den så kallade
mellansvenska låglandsregionen. Regionen karakteriseras av
utbredda lerslätter med mindre berg- och moränområden.
Svallsediment, sand och grus förekommer i allmänhet vid
sluttningarna i anslutning till berg- och moränområdena.
Illustration av skred och ras. från Riskbild Östergötland, 2008, Jordskred
och ras | Illustration: Robert källgren, Statens Geotekniska Institut (SGI).
Ett skred eller ett ras är en naturolycka som ofta är en följd
av en naturlig erosionsprocess, men kan även utlösas av
mänskliga ingrepp i naturen. Gemensamt för de båda är att
de kan inträffa utan förvarning.
Skred och ras
Geologin varierar inom kommunen och kan på vissa håll ge
upphov till skred och ras. Det är därför viktigt att inhämta
geotekniska kunskaper före exploatering.
Utlösande faktorer för skred är ofta stora förändringar av
vattenhalten i marken, förändrade vattenflöden eller annan
förändrad belastning. Genom klimatförändringen blir detta
sannolikt allt vanligare i framtiden.
Klimatförändringen påverkar även frekvensen av ras i
berg. En ökad växling av varmt och kallt väder, så kallade
nollgenomgångar, kan innebära att vatten i bergets sprickor
fryser och kan spränga loss bergmaterial.
Stat och kommun har ett särskilt ansvar för att
uppmärksamma risken för instabil mark, även om ansvaret
för att undanröja riskerna ligger hos fastighetsägaren.
Norrköpings kommun har låtit SGI utföra en förstudie,
Förstudie för översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i
bebyggda områden, hösten 2000, inför översiktlig kartering
av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden
inom Norrköpings kommun gällande skred och ras.
Sammanfattningsvis föreslår SGI att översiktliga karteringar
av stabilitetsförhållandena utförs i de områden som
redovisas i nedanstående tabell. Områdena har prioriterats i
tre klasser, där klass 1 har högsta prioritet.
Område (km 2 ) Kartering
Prioritetsklass
Åbackarna- Nordantill-
Saltängen
1,1 1
Slottshagen- Alholmenkarlsro
1,1 1
kneippen- Gamla stan 0,9 1
Åby 0,6 1
Jursla 1,3 2
Yttre hamnen 0,8 2
Lindö 0,7 2
kvarsebo 0,7 2
oljehamnen 0,3 2
kopparbo 0,5 3
Skärblacka 0,3 3
Ljura bäck 0,3 3
kimstad 0,2 3
Summa areal: 8,8
tabell över prioriterade områden i Norrköpings kommun, förstudie för
översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden, SGI,
2000.
Utöver vad som anges i tabellen ovan är Sikudden och Getå
kända skredriskområden.
Omfattningen av den föreslagna översiktliga karteringen av
stabilitetsförhållandena har en yta av totalt cirka 9 km 2 .

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Med utgångspunkt från SGI:s förstudie från 2000 lät
kommunen under 2003 en konsult (WSP) översiktligt
studera stabilitetsförhållandena i de prioriterade områdena.
Resultatet visade att det finns skredrisk samt spår av skred
vid Motala ströms västra strand i Kimstad. Risken för
skred inom bebyggda delar bedömdes dock som liten.
Även i Skärblacka och längs Ljura bäck bedömdes risken
för skred som liten, dock ansåg konsulten att slänterna ner
mot vattendragen årligen bör besiktigas med avseende på
erosion och släntskred. För övriga riskområden bedömdes
stabiliteten vara tillfredsställande.
2003 genomförde samma konsult även en översiktlig
bergteknisk stabilitetskartering som konstaterade att i
Graversfors, Skriketorp, Loddby och Säter bör berg- och
blockrasrisken utredas närmare.
Under perioden 1998 till 2000 genomförde Norrköpings
kommun två uppmärksammade och lyckade förebyggande
åtgärder för att undvika skred och ras. 11 Den ena berörde
bergras i Skriketorp och den andra skred i Åby vid Pjältån.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
kan lämna bidrag för att medfinansiera framtagandet av en
detaljerad stabilitetskartering i de i tabellen ovan utpekade
riskutsatta områdena. Kommunen bör undersöka och
använda sig av den möjligheten.
11 Räddningsverket använde dessa som exempel i skriften förebyggande
åtgärder mot skred, ras och erosion – goda exempel, från 2008.
49

Före
Under
Efter
50
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Åby – vid pjältån, cirka år 2000. förebyggande åtgärd för att undanröja
risken för en framtida naturolycka i form av ett skred | foto: björn
Almgren.
erosion
Med erosion avses den process som leder till förlust av
material från stranden och botten i vattendrag och längs
kuster. Erosion och sedimentation är en ständigt pågående
naturlig process i landskapet.
Den naturliga balansen kan störas av mänskliga aktiviteter,
exempelvis genom konstruktioner i vatten, fartygstrafik,
avverkning av strandnära skog. Under vissa förutsättningar
kan mer omfattande erosionsangrepp ske, till exempel längs
kuster vid stormar och vid höga flöden och vattennivåer i
vattendrag och sjöar.
Klimatförändringar kan medföra en ökad nederbörd
som ökar avrinningen i vattendrag vilket i sin tur medför
ökad erosion. Vid kusterna innebär en högre havsnivå att
stranderosionen kommer att öka och att områden som
tidigare inte varit utsatta för erosion kan påverkas.
SGI har utfört en översiktlig inventering av omfattningen
av stranderosion i Sverige i samverkan med berörda
kommuner. Syftet med inventeringen var att få en översikt
av var stranderosion förekommer utmed landets havskuster
och vid stränder utmed de sex största sjöarna.
Risken för stranderosion i Norrköpings kommun bedöms
i huvudsak vara begränsade för skador på bebyggelse. Vid
eventuell ny bebyggelse i riskområdena för erosion ska
bland annat jordart och de geotekniska förutsättningarna,
även i det angränsade vattendragets och på havets botten,
noggrant undersökas.
Inom riskområdena för erosion får, som en
säkerhetsmarginal, ingen ny bebyggelse uppföras inom 100
meter från dagens kust- eller strandlinje.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
känsliga punkter och områden
Känsliga punkter och områden med förutsättningar för
naturolyckor av typen skred, ras och erosion har identifierats
i Östergötland, däribland i Norrköpings kommun.
Utredningen som SGI tog fram 2008 har avgränsats till fyra
samhällsområden:
• Transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, flyg och
sjöfart)
• Tekniska försörjningssystem (dammar, VA-system och
elkraftsanläggningar)
• Bebyggelse
• Miljöfarlig verksamhet och förorenade markområden
Aktuella områden för ras skred och erosion i Norrköpings
kommun är för:
Vägtransporter
• Väg 899/903, sträckan Getå- Krokek (erosion, skred
och ras)
Järnvägstransporter
• Loddby- Norrköping, bandel 503, (skred och ras)
• Torp, bandel 505, (skred och ras)
• Södra stambanan, bandel 421, sträckan förbi Getå
(skred).
Skred vid Getå 1918 | foto: Gustaf Lidberg/Norrköpingsrummet (ur Getå
1918, Den stora tågolyckan, Rolph Wegmann, 1998.
Sjötransporter
• Vid ökad vattenföring kan sedimenttransporten i
Motala ström bli större och medföra ett ökat behov av
muddring.
Tekniska system
• Dammkonstruktioner kan skadas vid ras eller erosion.
Dock har man inte kunnat klargöra om sådana faror
finns i Norrköpings kommun.
• Vatten- och avloppssystem kan skadas vid ras och skred.
Diskussion har förts främst kring huvudledningar för
råvatten och distribution. Riskanalys är genomförd för
vattenförsörjningen, dock är inte risker för naturolyckor
belysta.
• Elkraftnät. I ras- och skredriskområden kan stolpar
påverkas vid en naturolycka. Dock är största riskerna
för skador på kraftnätet kraftiga vindar och islaster.
Bebyggelseområden
Se tabell över prioriterade områden i Norrköpings kommun
på sida 48. Utöver vad som anges i den tabellen är Sikudden
och Getå kända riskområden för naturolyckor.
Miljöfarlig verksamhet och förorenade områden
• Vid erosion, skred och ras kan kemiska ämnen och
smittämnen frigöras och därmed utgöra ett hot
mot människor och djur. Flera förorenade områden
och miljöfarliga verksamheter i Norrköpings
kommun förekommer inom flera skred, ras och
erosionsriskområden.
utredningsbehov
SGI konstaterar, i Riskbild Östergötland från 2008, att det
finns ett behov av att genomföra fördjupade riskanalyser
för att närmare studera risker för naturolyckor (skred, ras,
erosion och översvämningar) vid detaljplanering inom
Norrköpings stad, i Skärblacka och i Kimstad (se även
kartbilagan Områden känsliga för naturolyckor).
51

52
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
fÖRSLAG tILL INRIktNING
• kommunen ska vid fysisk planering,
bygglovs- och tillsynsärenden inom
riskområden för skred, ras och erosion
särskilt beakta klimatförändringen och dess
konsekvenser.
• Geotekniska förutsättningar ska vara utredda
vid detaljplaneläggning och bygglov.
• för att inte riskera grundvattensänkning
inom skredriskområden ska dagvatten som
en miniminivå hanteras enligt kommunens
riktlinjer för dagvattenhantering, vilket
exempelvis innebär att undvika bebyggelse i
lågpunkter och minimera andelen hårdgjorda
ytor.
• Inom riskområden för kusterosion ska ingen
ny bebyggelse uppföras inom 100 meter från
dagens kustlinje.
Undantag
• om ett område som ligger inom ett
riskområde för skred, ras och erosion ska
detaljplaneras ska en riskanalys genomföras
och förebyggande åtgärder vidtas. Analysen
bör exempelvis innehålla fördjupad kartering
av jordförhållanden och geotekniska
förhållanden till exempel vid havsbotten
utmed ett område med kusterosion.
vid behov ska samråd ske med Statens
Geotekniska Institut (SGI).
Stranderosion | foto: egevad, flickr / Stenar | Foto: Rachel Kramer, Flickr / Erosion kring träd | Foto: Soil science, Flickr / Erosion kring rötter |
nifwseirff, Flickr.

fARLIGA veRkSAMHeteR
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Allmänt
Vid alla farliga verksamheter finns ett riskavstånd. Med
utgångspunkt från detta studeras hur nära man kan bo och
vistas intill den farliga verksamheten.
Riskavståndet är till för att verksamheten ska kunna fungera
även på sikt på den aktuella platsen med hänsyn tagen till
de speciella förhållanden som råder i form av till exempel
terräng och vegetation.
Lagstiftning
Verksamheter där en olycka kan innebära allvarlig skada på
människor eller miljön klassificeras som farlig verksamhet
enligt 2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor (LSO 2:4).
I dagsläget finns ett antal farliga verksamheter enligt
LSO 2:4 i Norrköpings kommun och flera av dem finns i
anslutning till tätorter och bostäder. Konsekvenserna av en
olycka på någon av dessa anläggningar skulle därför kunna
bli allvarlig. Det är av största vikt att en sådan placering
inte upprepas i framtiden. Farliga verksamheter ska placeras
så att de inte utgör en risk för personintensiva områden
som bostäder och köpcentrum. Hänsyn ska även tas till att
staden kan tänkas växa i framtiden.
Beslut om att en verksamhet omfattas av kraven för
farlig verksamhet fattas av länsstyrelsen. Detta kan ske då
verksamheten redan är driftsatt. På grund av detta måste
placeringen av verksamheter som förmodas bli klassade
som farlig verksamhet beaktas i ett tidigt skede. Framtida
placering av industrimark bör därför planeras så att farliga
verksamheter kan tillåtas.
53

54
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Industri | foto: arbyreed, flickr.
Sevesoverksamheter och riskavstånd
Ett antal verksamheter inom Norrköpings kommun
omfattas av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Denna lag kallas även Seveso-lagstiftningen och bygger
på ett EU-direktiv från 1982. 12 Enligt lagen delas
Sevesoverksamheter in i en högre och en lägre kravnivå.
Indelningen är beroende på mängden kemikalier som en
verksamhet hanterar.
Riskavstånden är framtagna med hjälp av Sevesoföretagens
egna riskanalyser och har även kompletterats med avstånd
enligt Räddningstjänsten Östra Götalands riskanalys.
12 Namnet Seveso kommer från en ort i Italien med samma namn där det
1976 inträffade en omfattande kemikalieolycka.
Varje objekt har två riskavstånd eller observationsavstånd
(observationsområde). Det kortare avståndet visar att
inom detta avstånd finns risk för dödsfall vid en eventuell
olycka och att man bör ta hänsyn till detta vid bygglov och
liknande för att kunna utföra eventuella åtgärder. Avståndet
ska beaktas i bygglovsprocessen.
Det längre observationsavståndet visar att det inom området
finns risk för svårt skadade vid en olycka och att man
vid planering av ny bebyggelse ska utföra en fördjupad
riskanalys. Avståndet ska beaktas i planeringsprocessen (se
kartan Farliga verksamheter).
I Miljö och riskfaktorer - tillägg till översiktsplanen
för Norrköpings kommun har kommunen, i samråd
med Räddningstjänsten Östra Götaland, valt att i
begreppet farliga verksamheter endast innefatta alla
Sevesoanläggningar. Detta innebär att andra farliga

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
verksamheter som exempelvis bensinstationer inte omfattas
av tillägget till översiktsplanen.
Norrköpings kommun är efter Göteborgs stad den kommun
som har flest Sevesoanläggningar i Sverige.
Norrköpings kommun och räddningstjänsten använder
observationsavstånd (även kallade riskavstånd) kring farliga
verksamheter. Observationsavstånden är framtagna av
räddningstjänsten bland annat utifrån Sevesoföretagens
riskanalyser.
Syftet med observationsavstånden är att kommunen i
samband med till exempel detaljplanering i ett tidigt
skede ska uppmärksamma riskerna och ta en dialog med
räddningstjänsten. Dialogen syftar till att vidare utreda vad
man bör ta hänsyn till och åtgärda innan området runt den
farliga verksamheten eventuellt kan bebyggas.
Norrköpings hamn | foto: Jeppe Gustavsson.
Norrköpings hamn | foto: Jeppe Gustavsson.
55

56
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
fÖRSLAG tILL INRIktNING
• I samband med att staden växer ska
omlokalisering av befintliga farliga
verksamheter eftersträvas. Den nya
lokaliseringen ska utgöra en plats där
omgivningspåverkan och dess konsekvenser
påverkar så få människor som möjligt. Detta
gäller även vid etablering av nya farliga
verksamheter. en lämplig placering av
omlokaliserade och nya farliga verksamheter
som exempelvis Sevesoanläggningar
skulle kunna vara på Händelö och södra
Malmölandet. Innan detta kan bli aktuellt
måste dock risken för dominoeffekter vid
en olycka utredas. Inför en omlokalisering
eller nyetablering av en farlig verksamhet
ska Räddningstjänsten Östra Götaland och
stadsbyggnadskontoret alltid rådfrågas.
• utveckling av befintliga farliga verksamheter
som är klassade som Sevesoanläggning och
som inte är placerade på Händelö, Södra
Malmölandet eller i Skärblacka bör inte
tillåtas. berörda verksamheten ska istället
sträva efter att minska hanteringen av farliga
kemikalier.
• Inom de av Räddningstjänsten Östra
Götaland framtagna observationsområdena
för farliga verksamheter ska ingen
detaljplanering eller bygglovgivning för nya
bostäder, förskolor och skolor tillåtas. Inte
heller tillbyggnad av befintlig bebyggelse för
ovan nämnda ändamål tillåts.
• om detaljplanering eller bygglovgivning
för ny övrig bebyggelse (exempelvis
verksamheter, kontor och handel) eller
tillbyggnad på befintlig bebyggelse för
ovan nämnda ändamål övervägs inom ett
observationsområde ska i ett tidigt skede
Räddningstjänsten Östra Götaland och
stadsbyggnadskontoret rådfrågas.
Undantag
• vid avsteg från inriktningarna ska en
riskanalys genomföras för att noga
studera riskerna och föreslå förebyggande
åtgärder som krävs för att nybyggnation
eller tillbyggnad ska kunna genomföras.
Räddningstjänsten Östra Götaland och
stadsbyggnadskontoret ska rådfrågas i ett
tidigt skede.
kemisk industri| foto: stock.xchng.

SkYDDSAvStÅND DJuR
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Allmänt
Djurhållning medför i allmänhet olika typer av påverkan
på omgivningen och de vanligaste störningarna eller
olägenheterna är lukt, flugbildning, damning, höga ljud och
skarpt ljus (vid ridbanor). Vad gäller hästar tillkommer en
hälsorisk i form av spridning av allergener. Allergenerna kan
ge mycket svåra symtom hos hästallergiker.
Enligt Boverkets rapport (2011:6) lider drygt 30 procent av
Sveriges befolkning av någon form av allergi, 15-20 procent
beräknas ha någon form av pälsdjursallergi och cirka 7-10
procent av befolkningen bedöms vara allergiska mot häst.
Enligt PBL (2 kap. 5 § p1) och miljöbalken (MB) ska
olägenheter och hälsorisker beaktas vid planläggning,
bygglovgivning samt i tillsyns- och anmälningsärenden. I
2 kap. 9 § PBL ställs krav att kommunen i största möjliga
utsträckning ska undvika och eller förebygga olägenheter
gentemot grannar i samband med planläggning eller
bygglovsprövning. På landsbygden bör dock djurhållning
och dess omgivningspåverkan i högre grad vara acceptabel
än i miljöer där sådana normalt inte förekommer.
Enligt Boverkets vägledning från 2011 föreslås inga
nya rekommenderade standardiserade skyddsavstånd.
Boverket hänvisar istället till den praxis som kommit
fram i miljödomstolar och förvaltningsdomstolar som allt
mer kommit att utgå från forskningen om allergener och
Hästar | foto: björn Almgren.
bedömningar samt platsspecifika faktiska förhållanden i
närområdet samt de krav som anges i PBL och i MB.
Alltfler hästar i tätortsnära områden
I början av 1900-talet fanns det cirka 700 000 hästar i
Sverige vilka främst var brukshästar i militärens, jordbrukets
och transportnäringens tjänst. I början av 1970-talet hade
antalet hästar minskar drastisk till omkring 70 000. Sen
dess har antalet hästar istället vuxit explosionsartat och detta
främst i tätortsnära områden.
Sedan 2004 då Jordbruksverket genomförde en räkning
av antalet hästar i Sverige har de ökat med 10-20 procent.
Enligt Jordbruksverkets inventering 2010 är Sverige att av
Europas hästtätaste länder med 362 700 hästar, 39 hästar
per 1000 invånare.
Omkring tre fjärdedelar av alla hästar, det vill säga 272 000,
finns inom större tätorter eller i tätortsnära områden. Av
77 800 stallplatser med hästar finns två tredjedelar inom
större tätorter eller i tätortsnära områden. Hästen har
därmed flyttat närmare staden, vilket även innebär närmare
bostäder, skolor och förskolor. Vid känsliga miljöer som
skolor och förskolor anser Boverket att särskild hänsyn ska
krävas.
Hästsektorn är idag den femte största inkomstkällan
för jordbruket, och den har betydelse för utvecklingen
av landsbygden genom att den erbjuder möjlighet till
inkomster och därmed möjlighet att bo kvar och verka
57

58
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
får på bete | foto: Shifter.nu, flickr.
aktivt på landsbygden. Det har medfört en ökad efterfrågan
på mark som lämpar sig för hästhållning. På grund av krav
på skyddsavstånd mellan hästar och bostadsbebyggelse,
måste ofta intresset kring hästhållning och intresset av
annan bostadsbebyggelse och tätortsexpansion vägas mot
varandra.
forskning om hästallergener
I slutet av 2009 redovisades resultatet av ett flerårigt
hästforskningsprojekt som genomförts av Karolinska
Institutet, Stockholms läns landsting och Akademiska
sjukhuset i Uppsala. Syftet med projektet var att undersöka
spridningen av allergener från häst från stall och hagar till
omgivningen.
Forskningen visade att risken för spridning av
hästallergen tidigare varit överskattad och därmed också
skyddsavståndet. Mer konkret visade resultatet av studien
att höga koncentrationer av hästallergener finns i och
mycket nära stall och hagar men att halterna snabbt sjönk
till en låg nivå med avståndet från hästarna. Efter 50-100
meter från källan, det vill säga från stallet eller hästhagen var
allergenhalterna mycket låga eller knappt mätbara. I öppna
landskap och i vindriktningen har avklingande halter av
allergener uppmätts på ett längre avstånd än ovan.
Halterna hästallergener varierar kraftigt under året. På
hösten och vintern är halterna av allergener i luften
betydligt lägre vilket beror på att på hösten regnar det ofta
mer än på sommaren vilket gör att allergenerna spolas bort.
På vintern är marken frusen och hästarna har ofta täcken på
sig vilket minskar spridningen av allergenerna.
Inomhus i bostäder visar studien att hästallergener endast
finns i de bostäder som ligger mycket nära stall, det vill säga
mindre än 10 meter. Ingen av de boende i dessa bostäder
hade regelbunden kontakt med hästar.
Spridningen av allergener går även via personer som vistats
tillsammans med hästar i stall, ridhus och för med sig
hästallergener på kläder, skor och i håret. Detta kan leda till
att hästallergener kan finnas långt från en hästanläggning
och där de inte normalt brukar förekomma som på tåg,
bussar, affärer, skolor och arbetsplatser. Forskningen föreslår
därför att det i ridanläggningar bör finnas möjlighet till
dusch och klädombyte för att minska risken för spridning
av allergenerna till offentliga miljöer.
Lokala förhållanden
Boverkets vägledning från 2011 framhåller att de lokala
förhållandena så som avstånd, vind, topografi och
vegetation är mycket viktiga.
Generellt gäller att ju längre avståndet är mellan
djurhållning och bebyggelse desto mindre är risken för
omgivningspåverkan, från till exempel lukt, damm och
hästallergener. Boverkets anger att ju fler hästar det finns på
samma ställe desto större blir omgivningspåverkan genom
att exempelvis spridningen av allergener därmed ökar.
Även gödselstackens placering har betydelse för risken för
olägenhet.
Bebyggelse som befinner sig i vindriktningen och i öppen
terräng från djurhållning riskerar i större utsträckning att
drabbas av olägenheter än annan bebyggelse. Naturliga
barriärer i landskapet som kullar, åsar och bergpartier kan
begränsa störningen från djurhållningen mot omgivningen.
Djurhållning som befinner sig på en topografiskt sett
lägre nivå än omgivningen medför oftast mindre störning.
Omvänt gäller att djurhållning etablerad på en topografisk
sett högre nivå än omgivningen ökar risken för störning på
omgivningen.
Vegetation som skogspartier, läplanteringar och
buskage utgör skydd mot störning från djurhållning till
omgivningen. Forskningen visar att vegetation effektivt
stoppar allergener från att spridas.
För att avgöra skyddsavståndet till djurhållning är alltså de
lokala förhållandena i det enskilda fallet mycket viktiga. Det
är även viktigt att beakta hela området där hästar befinner
sig, det vill säga, stall, hästhagar och ridvägar.
En annan viktig faktor att ha med i planeringen
är att försöka bedöma den framtida förväntade

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
utvecklingen, både med avseende på djurhållningen
och på bebyggelseutvecklingen. Planerar exempelvis
djurhållningsföretaget att expandera eller det omvända,
motiverar det olika typer att skyddsåtgärder och
skyddsavstånd.
Skyddsavståndet för djur gäller inte bara för hästar utan
även för kor, får, grisar, höns och minkar.
Utöver Boverkets vägledning från 2011 utgår förslaget till
inriktning från Länsstyrelsen i Blekinge läns förhållningssätt
till skyddsavstånd i rapporten ”Djurhållning och bostäder
- kunskapsöversikt för samhällsplanering i Blekinge län, juni
2008”. I den rapporten framgår att skyddsavstånden bör
tillämpas i tätorter och områden med så kallad samlad
bebyggelse och vid planläggning där konflikt mellan
bostäder och djurhållning befaras.
Lokala hälsoskyddsföreskrifter om djurhållning
I Norrköpings kommuns lokala hälsoskyddsföreskrifter om
djurhållning 3 § anges att det krävs tillstånd från byggnads-
och miljöskyddsnämnden för att inom område med
detaljplan eller områdesbestämmelse hålla:
1. nötkreatur, häst, get, får eller svin,
2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur, eller
3. giftorm eller annan farlig orm.
Ett sådant tillstånd kan förenas med villkor.
fÖRSLAG tILL INRIktNING
vid planläggning och bygglovgivning för
bostäder, skolor och förskolor i närheten
av djurhållning ska följande skyddsavstånd
tillämpas:
• för djuranläggningar med grisar, höns
och minkar (fler än 10 djurenheter) gäller
minst 300 meter till område där djuren
varaktigt vistas. Det längre skyddsavståndet
motiveras av att dessa djur ofta har en större
omgivningspåverkan (bland annat luktar
starkare) än hästar, kor och får.
• för större djuranläggningar (fler än 50
djurenheter gäller minst 100 meter till
område där djuren (hästar, kor eller får)
varaktigt vistas (till exempel hage) och minst
200 meter till stall och gödselanläggning.
• för medelstora djuranläggningar (10-
50 djurenheter) gäller minst 50 meter till
område där djuren (hästar, kor eller får)
varaktigt vistas och minst 75 meter till stall
och gödselanläggning
• för mindre djuranläggningar (1-10
djurenheter eller 1-10 djur gäller minst 50
meter till område där djuren (hästar, kor eller
får) varaktigt vistas och minst 50 meter till
stall och gödselanläggning.
• I Norrköpings kommun tillämpas lokala
hälsoskyddsföreskrifterna om djurhållning.
Undantag
• vid avsteg från inriktningarna rörande
hästar, kor och får ska en bedömning av
det enskilda fallet göras och stor vikt ska
läggas vid lokala förhållanden så som
förhärskande vindriktning, topografi och
avskärmande vegetation. Skyddsavståndet
från djurhållningsanläggning till bostäder,
skolor och förskolor ska dock alltid vara
minst 50 meter.
1 djurenhet = 1 ko eller 2 ungdjur eller 3 suggor
eller 10 slaktsvin eller 100 höns eller 1 häst eller
10 pälsdjur (avelshonor).
orm | foto stock.xchng.
59

60
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
fARLIGt GoDS
Allmänt
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och
produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan
skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt
gods delas in i nio olika klasser beroende på vilken typ av
fara som ämnet kan ge upphov till. I nedanstående tabell
ges en generell klassindelning och exempel på några vanligt
förekommande ämnen.
Norrköping – knutpunkt för farligt gods
Norrköping har pekats ut som en viktig trafikpunkt i hela
det europeiska transportsystemet, bland annat genom
tillgången till hamn, södra stambanan, flyg och
E 4. Detta innebär att nuvarande och framtida godsflöden
kommer att koncentreras till Norrköping, vilka även
kommer att omfatta farligt gods. Konsekvensen av detta
är inte bara ökad trafikintensitet utan även ökad hantering
av farliga ämnen. Risken för stora olyckor med allvarliga
konsekvenser kommer att öka som ett resultat av detta.
Det finns flera företag i staden som hanterar farliga ämnen.
Det innebär att det förekommer transporter av farligt
gods i staden och i de näraliggande tätorterna. Eftersom
kommunen för tillfället saknar styrning av farligt godstrafik
kan även genomfartstrafik förekomma i staden och
tätorterna.
Nationella riktlinjer
Enligt både plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken
ska kommunen beakta risker för människors hälsa
tankbil | foto: gvggoebel, flickr
och säkerhet. Hälsa och säkerhet är frågor som är
överprövningsgrundande vilket innebär att länsstyrelsen kan
besluta om att upphäva en detaljplan som inte i tillräckligt
stor utsträckning beaktat dessa frågor.
I riskhanteringsprocessen vid fysisk planering med hänsyn
till farligt gods är följande huvudprinciper vanliga:
• Lämplig lokalisering och utformning av bebyggelse
• Skyddsavstånd
• Åtgärder
Vid planering eller bygglovgivning i närheten av eller
i anslutning till vägar och järnvägar där farligt gods
transporteras kan, för att avgöra om en lokalisering till
exempel av ett bostadshus är lämplig, en riskanalys krävas.
En riskanalys ska även innehålla förslag på riskreducerande
åtgärder.
Det saknas idag nationella riktlinjer för inom vilket avstånd
en riskanalys ska tas fram. Enligt Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL):s handbok om transporter av farligt
gods från juni 2012 kan generellt sätt 150 meter vara ett
riktvärde för inom vilket avstånd som riskerna med farligt
gods bör undersökas närmare genom att en riskanalys tas
fram. Avståndet kan både vara längre och kortare beroende
på vilken typ av ny markanvändning som övervägs. SKL
framhåller att avståndet 150 meter inte är en nationell
fastställd riktlinje. Däremot finns det exempelvis regionala
riktlinjer eller rekommendationer som olika länsstyrelser
tagit fram.
Vad en riskanalys för farligt gods bör innehålla och förslag
på riskreducerande åtgärder och gestaltningen av dessa går
att läsa i SKL:s handbok om transporter av farligt gods från
2012.
Regionala rekommendationer
Länsstyrelsen Östergötland har tagit fram en rapport,
Riskperspektiv på transporter av farligt gods - Känsliga punkter
i Östergötlands län, 2009-10-27. Rapporten har tagits
fram i samråd med berörda myndigheter och innehåller
rekommendationer för transport av farligt gods inom
Östergötlands län.
För transport av petroleumprodukter ska kortast möjliga
väg från rekommenderad väg till brukare användas.
Rekommenderade vägar för transporter av farligt gods
framgår av kartorna.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
61

62
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Farligt
godsklass
Förklaring/exempel Konsekvensavstånd
klass 1 explosiva ämnen och föremål/Ammunition,
raketer
klass 2 klass 2.1 brandfarliga gaser/Gasol
klass 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser
klass 2.3 Giftiga gaser/Svaveldioxid,
ammoniak
Skadade på upp mot 200 meter med
omkomna och raserade byggnader.
omkomna på ett avstånd av ett hundratal
meter upp till ett par kilometer.
klass 3 brandfarliga vätskor/bensin Normalt konsekvensavstånd på under 40
meter.
klass 4 brandfarliga fasta ämnen, självantändande
ämnen samt ämnen som utvecklar brandfarlig
gas vid kontakt med vatten.
klass 5 klass 5.1 oxiderande ämnen/väteperoxid
klass 5.2 organiska peroxider
konsekvenser normalt begränsade till det
absoluta närområdet.
konsekvensavstånd på upp emot cirka 200
meter.
klass 6 Giftiga ämnen och smittoförande ämnen Normalt korta konsekvensavstånd,
runt cirka 50 meter.
klass 7 Radioaktiva ämnen utifrån transporterade mängder begränsas
konsekvenser till det absoluta närområdet.
klass 8 frätande ämnen/ Svavelsyra, salpetersyra konsekvenser i form av omkomna endast i
det absoluta närområdet.
klass 9 Övriga farliga ämnen och föremål konsekvenser i form av omkomna endast i
det absoluta närområdet.
tabell. klassning av farligt gods.
Lastbil | foto: Jeppe Gustavsson.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
väg
Transporterna av farligt gods utgör ungefär en promille av
den totala trafikmängden i Sverige. Trots att transporterna
av farligt gods är liten sett till den totala trafikmängden, kan
konsekvenserna bli mycket stora när det sker olyckor med
dessa transporter.
För att minska skadepåverkan för människor, djur, miljö
och egendom vid en eventuell olycka är det viktigt att
transporterna sker på rekommenderade transportleder och
under tidsperioder där den totala risken är minimerad.
Länsstyrelsens rapport från 2009 redovisar bland annat de
trafikleder i Norrköpings kommun som är rekommenderade
för transporter av farligt gods.
Rekommenderade trafikleder för farligt gods i Norrköpings
kommun är:
E4
E4 passerar inte nära några tätbebyggda områden förutom
Fyrby och Enebymo. E4 går även i utkanten av Åby/Jursla
och Norrköpings stad.
E22
E22 ansluter Norrköping och leds via Söderleden till E4.
E22 passerar flera skyddsobjekt 13 i Norrköpings stad.
Riksväg 51
Riksväg 51 passerar flera skyddsobjekt vid Svärtinge.
Riksväg 55
Riksväg 55 passerar huvudsakligen glest befolkade områden
i norra delen av Norrköpings kommun och bland annat
Åby. I princip inga skyddsobjekt finns i närheten av riksväg
55.
Inte rekommenderad trafikled och övriga gator där farliga
gods transporter kan förekomma:
13 Med skyddsobjekt avses en byggnad som om den utsetts för en olycka
med farligt gods kan resultera i omfattande konsekvenser som exempelvis
en bostad eller förskola.
Länsväg 215
Länsväg 215 går genom Norsholm, Kimstad och
Skärblacka. Av trafiken på vägen är lite drygt 10 procent
tunga fordon inom vilka farliga godstransporter kan
förekomma.
Övriga gator inom Norrköpings stad
Flera företag i Norrköpings stad hanterar farliga ämnen. En
effekt av detta är att transporter med farliga ämnen måste
ske till och från dessa företag. Majoriteten av det farliga
godset utgörs av brandfarlig vätska. De farliga transporterna
i staden passerar flera skyddsobjekt.
På kartorna om rekomnderade trafikleder för farligt gods
visas vilka vägar som är rekommenderade för farliga gods
transporter (primära och sekundära transportvägar) samt
inom vilka områden och avstånd risker med farligt gods ska
studeras närmare.
Enligt länsstyrelsen rapport från 2009 och Trafikverket
utgör även vägsträckan från Packhusrondellen via
Hamnbron till korsningen av Sjötullsgatan och Östra
Promenaden en sekundär transportväg för farligt god.
Vägsträckan vid Hamnbron, inklusive den mindre
bron strax öster om Hamnbron, med närområde anser
stadsbyggnadskontoret inte är lämplig som en transportled
för farligt gods då en sådan skulle innebära en barriär
mellan Norrköpings innerstad och det strategiskt viktiga
stadsutvecklingsområdet Saltängen. Men anledning av
det utgör ett förslag till inriktning att denna vägsträcka
inte längre ska vara en sekundär transportled för farligt
gods. Farliga godstansporter som ska till en anläggning
norr om Motala ström ska istället angöras norr ifrån och
anläggningar söder om strömmen ska angöras söder ifrån.
trafik i Norrköping | foto: Jeppe Gustavsson.
63

64
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
För att minimera de farliga godstransporterna genom staden
samt för att få en gen anslutning till de anläggningar som
är i behov av dessa transporter är det mycket angeläget att
Norrleden snarast byggs.
Transportfordon med farligt godstransporter kan ibland
vara i behov av uppställningsplatser där fordonen kan
stå still av olika anledningar. I Norrköping finns inga
särskilda uppställningsplatser för lastbilar där kommunen är
väghållare. Däremot sker uppställning ute på Händelö och i
Jursla industriområde.
Järnväg
De mest sannolika olyckshändelserna för järnvägstransporter
med farligt gods är allvarliga konsekvenser för människor,
djur och miljön. Några nationellt fastlagda och tydliga krav
eller riktlinjer avseende vilka risker som kan tolereras och
vilka som måste åtgärdas finns inte.
Norrköpings kommun har valt att tillämpa samma
rekommendationer som Linköpings kommun när det gäller
byggnation utmed järnväg för farligt gods, se förslag till
inriktning.
På industrispåren i Norrköping transporteras farliga
ämnen till olika företag, där ämnena förbrukas i företagens
processer. Godsvagnarna kommer till rangerbangården för
vidare transport på industrispåren till företagen eller till
någon av hamnarna för vidare transport på industrispåret
till rangerbangården.
Det är framförallt på Händelöspåret och Södra hamnspåret
som transporterna av farliga ämnen sker. Händelöspåret
korsar Hanholmsvägen på Händelö på flera ställen, och
på Hanholmsvägen sker flera transporter varje dag med
brandfarliga vätskor på lastbil.
Södra hamnspåret passerar sammanlagt sex korsningar med
fordonstrafik. Detta ökar sannolikheten för att en olycka
inträffar.
Genom att Ostlänken och Götalandsbanan byggs kommer
en ökning av godsmängderna att vara möjlig. Ökningen
beräknas till cirka 20 procent. Farligt gods i större
kvantiteter (tankvagnar) planeras inte att transporteras på
de nya höghastighetsspåren. Fler spår innebär också att mer
gods kan transporteras dagtid. I Gemensam Översiktsplan
för Linköping och Norrköping redovisas följande: Ny
elektrifierad godsjärnväg byggs från Södra stambanan med
anslutning till Händelö via Malmölandet. Nuvarande
bangård avvecklas och en ny etableras på Malmölandet.
Södra hamnspårets funktion färdigställs genom att
anslutas till Händelö via Lindökanalen. Ett yttre godsspår
– Nordvästra godsspåret – planeras utanför Norrköpings
stadskärna. Syftet med planerna på nya godsspår är
att minska den negativa påverkan på stadsmiljön då
godstransporterna sannolikt i framtiden kommer att öka
kraftigt.
Sjöfart
Norrköping är en hamnstad dit mycket gods transporteras
för att sedan transporteras vidare ut till övriga Sverige.
Farliga godstransporter till sjöss inkommer och utgår
från Öhmansterminalen, i Inre hamnen och Pampus
kombiterminal på Händelö. Båda hamnarna drivs av
Norrköpings Hamn & Stuveri AB. Sjötransporterna sker på
en farled som är av riksintresse (se kartan).
Hamnverksamheterna är belägna på Sjötullsgatan
respektive Oceangatan. Transporterna till och från dessa
terminaler sker både genom lastbil och med tåg. Båda
hamnverksamheterna har möjlighet att hantera farligt gods,
men en stor majoritet av de farliga godstransporterna sker i
nuläget vid Pampus kombiterminal.
För att minska behovet av farliga godstransporter på väg
och järnväg i innerstaden till och från Inre hamnen är en
utbyggnad av hamnen på Händelö och på lång sikt även på
södra Malmölandet angelägen.
Norrköpings hamn | foto: Jeppe Gustavsson.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Norrköpings inriktning
Norrköpings kommun har valt att utgå från länsstyrelsens
rekommendationer. Kommunens övergripande inriktning
är att vid detaljplanering och bygglovgivning ska hänsyn tas
till de skyddsavstånd som anges i förslaget till inriktning.
Vid avsteg ska en riskanalys göras för att närmare undersöka
riskerna och om de är acceptabla i det specifika fallet.
En risk är sannolikheten för att en händelse (till exempel en
olycka med transporter av farligt gods) ska inträffa samt de
negativa konsekvenserna som händelsen kan resultera i.
Vid framtagandet av en riskanalys är det viktigt att utgå
från följande kriterier; vad kan hända, hur troligt det är att
det inträffar och vilka blir konsekvenserna av händelsen.
Processen att ta fram en riskanalys bör utgå från de nämnda
kriterierna och leda till en riskvärdering (till exempel
sannolikhet att omkomma i en olyckshändelse) och förslag
till åtgärder för att reducera risken.
Förslagsvis bör det i riskanalysen tydliggöras i siffror
hur många som riskerar att dö vid en olycka med farliga
godstransporter eller vid en Sevesoolycka jämfört med andra
risker som till exempel omkomna vid en trafikolycka.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
• kommunen ska vid detaljplanering
och bygglovgivning i närheten av
rekommenderade vägar för farligt gods
(se kartbilagan) ta hänsyn till följande
skyddsavstånd:
< 50 m bebyggelsefri zon
> 50 m Arbetsplatser och
kommunikationscentra tillåts
> 100 m bostäder, hotell, köpcentrum,
mindre samlingslokaler tillåts
> 200 m Skolor, idrottsanläggningar,
större samlingslokaler tillåts
• kommunen ska vid detaljplanering och
bygglovgivning för transportkrävande
verksamheter i en riskanalys utreda
vägtransporterna av farligt gods och väga
in det i lämplighetsprövningen respektive
utformning av detaljplanen och bygglovet.
• kommunen, tekniska nämnden, ska
i samverkan med Räddningstjänsten
Östra Götaland se över förbudszoner
och restriktioner för farligt gods i
innerstaden med syfte att bland annat
minska genomfartstrafiken av farliga
gods transporter, exempelvis på Östra
promenaden. Detta arbete bör vara klart
senast 2015.
• kommunen, tekniska nämnden, ska verka
för att Hamnbron, inklusive den mindre
bron strax öster om Hamnbron, med
närområde inte ska utgöra en sekundär
trafikled för farliga godstransporter. farliga
godstransporter som ska till en anläggning
norr om Motala ström ska angöras norr ifrån
och anläggningar söder om strömmen ska
angöras söder ifrån.
• kommunen ska verka för att Norrleden
snarast byggs. Norrleden är en mycket
angelägen trafikled för att minimera
de farliga godstransporterna som idag
passerar genom staden. Norrleden är även
viktig för att skapa en gen anslutning till
de anläggningar som är i behov av farliga
godstransporter.
• kommunen, tekniska nämnden, ska ta fram
en utredning som visar behov och lämplig
lokalisering av uppställningsplatser för
fordon som transporterar farligt gods.
• kommunen ska vid detaljplanering och
bygglovgivning i närheten av järnvägar ta
hänsyn till följande skyddsavstånd:
< 50 m bebyggelsefri zon
> 50 m Arbetsplatser och
kommunikationscentra tillåts
> 100 m bostäder, hotell, köpcentrum,
mindre samlingslokaler tillåts
> 200 m Skolor,idrottsanläggningar,
större samlingslokaler tillåts
65

66
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
• för järnväg gäller dessutom att ett
bebyggelsefritt avstånd på 30 meter ska
hållas med hänsyn till urspårningsrisken samt
att möjliggöra räddningsinsatser. kortare
avstånd kan accepteras efter åtgärder
och om en riskanalys visar att risken är
acceptabel.
• Med en ökning av godstrafiken på järnväg
och en vilja att utveckla och förtäta staden
Norrköping, även i anslutning till järnvägens
dragning, bör det föreslagna Nordvästra
godsspåret utanför staden aktualiseras.
• kommunen ska vid planering, tillstånds-
och tillsynsärenden beakta farleder för
sjötransporter, bland annat så att
möjligheten till farliga godstransporter till
sjöss inte försvåras.
• kommunen ska verka för en utbyggnad av
hamnen på Händelö och på lång sikt även
på södra Malmölandet. en hamnutbyggnad
där är angeläget för att minska behovet av
farliga gods transporter på väg och järnväg i
innerstaden till och från Inre hamnen.
Undantag
• vid avsteg från inriktningarna ovan ska en
riskanalys göras som undersöker om riskerna
är acceptabla och vilka förebyggande
åtgärder som krävs. Räddningstjänsten Östra
Götaland ska alltid kontaktas i ett tidigt
skede.
byggkran i centrala Norrköping | foto: Ida Ling flanagan.

fLYGveRkSAMHet
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Allmänt
Norrköping flygplats öster om staden ligger nära och är
därmed lättillgänglig. Flygplatsen har funnits sen 1934.
Norrköping flygplats är klassad som en A-anläggning enligt
förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd i och med att banlängden överskrider 1200
meter.
I koncessionsnämndens beslut från 1988 har flygplatsen
tillstånd för drygt 20 000 linjerörelser (starter och
landningar) per år. Enligt flygplatsens miljörapport
från 2011 finns det en mycket god marginal kvar tills
antalet linjerörelser enligt tillståndet är förbrukat. Antalet
passagerare som flög till och från flygplatsen var under 2010
sammantaget 115 660 stycken.
Den verksamhet som flygbolagen bedriver på Norrköping
flygplats påverkar omgivningen genom bullerstörning.
Norrköping flygplats verksamhet påverkar även miljön
genom utsläpp till mark och vatten (halkbekämpning och
avisning) samt till luft genom fordonsrörelser.
Flygverksamheten på Bråvalla flygplats har upphört, men
försvaret hävdar tills vidare fältet som bas. Flygfälten
begränsar stadsutbyggnad österut och mot nordväst.
Norrköping flygplats | foto: björn Almgren.
ombordstigning | foto: Norrköping airport.
Norrköping flygplats, kungsängen | foto: Norrköping airport.
67

68
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
precisering av riksintresse
Norrköping flygplats har sedan lång tid tillbaka varit ett
riksintresse. Sommaren 2010 beslutade Transportstyrelsen,
efter att en omprövning av riksintressestatusen genomförts,
att flygplatsen även fortsättningsvis ska vara ett riksintresse
för kommunikationer i enlighet med miljöbalken 3 kap.
8 §.
Om kommunen i framtiden vill bygga ut staden
närmare flygplatsen vilket förutsätter ”intrång” i de
bullerutbredningar som flygplatsen har tillstånd till kan en
precisering av Norrköping flygplats som riksintresse vara en
möjlighet.
Enligt Trafikverkets handledning för precisering av
riksintresse från 2012 syftar preciseringen till att på en
detaljerad nivå tydliggöra flygplatsens influensområden
för flygbuller, flyghinder och elektromagnetisk störning
samt markanspråk, både för dagens och för framtidens
flygverksamhet. Detta ska redovisas på kartor.
Genom preciseringen uppnås en beskrivning av vad
inom riksintresset som ska skyddas. Preciseringen är
ett underlag till kommunerna i den fysiska planeringen
samt till länsstyrelsen vid exempelvis avvägning
mellan olika riksintressen. Det är även ett underlag för
tillståndsprövning.
En precisering av riksintresset utförs av Trafikverket. I
dagsläget finns det inga planer på att precisera riksintresset
Norrköping flygplats. För några andra flygplatser i Sverige
pågår däremot ett sådant arbete.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Hinderfrihet
Uppförande av höga byggnader inom Norrköpings stad
kan påverka förutsättningarna för Norrköping flygplats och
andra flyganknutna verksamheter.
Krav på hinderbegränsning finns kring Norrköping
flygplats. En särskild riskbedömning måste göras för
bebyggelseprojekt som bryter nivåerna för hinderfrihet.
På kartan om flyghinderhöjd redovisas gränsen för högsta
flyghinderhöjd för Norrköping flygplats.
På kartan visar de röda volymerna i 3D illustrationen för
flyghinder att förbud mot att uppföra byggnader eller andra
byggnadsverk (som till exempel master) som överstiger
angivna plushöjer i meter över havet gäller.
Den grå-vita volymen innebär att uppförande inte ska ske
och att samråd alltid ska ske med Transportstyrelsen och
Norrköping flygplats. Endast i mycket enstaka undantagsfall
och under speciella förutsättningar kan avvikelser medges
från flyghindernivån.
FÖRSLAG TILL INRIKTNING
3D illustrationen på kartan visar den lägsta begränsande
ytan som gäller, alltså botten på modellen. Detta innebär att
det inte tillåts högre hinder i start och inflygningsområdena.
Risker vid flygverksamhet
Vid all flygverksamhet finns en viss risk att flygplanen kan
haverera. Risken för haveri är störst i anslutning till start
och landning.
Norrköping flygplats bana är 2203 meter lång och sträcker
sig i öst-västlig riktning. Enligt flygplatsens miljörapport
från 2011 som avser 2010 års verksamhet sker 36 procent
av alla starter västerut. 30 procent av alla landningar sker
österut, det vill säga över staden.
Ett av villkoren (villkor 5) i tillståndet anger att start och
landningar över Norrköpings stad med flygplan med
en högre tillåten startvikt än 7 ton endast får ske när
vindförhållanden eller andra flygsäkerhetsmässiga skäl
kräver så. Riskerna med flygverksamhet är generellt sett
förhållandevis låga.
• kommunen ska vid detaljplaneläggning och bygglovgivning följa flyghinderhöjderna.
Undantag
• vid avsteg från inriktningen ovan ska en riskanalys göras och samråd i tidigt skede ske med
transportstyrelsen och Norrköping flygplats.
69

70
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
eLektRoMAGNetISkA fäLt
Allmänt
Vi omger oss med elektromagnetiska fält, både låg- och
högfrekventa, i så gott som alla vardagssituationer.
Magnetfälten är starkast närmast källan, till exempel
omkring en kraftledning eller transformatorstation och
avtar snabbt med avståndet. Ju starkare ström desto starkare
magnetfält. Magnetfältens styrka mäts i enheten tesla (T)
och i praktiskt bruk används ofta mikrotesla (mT), en
miljondels tesla.
Det finns statiska och växlande magnetfält. Statiska
innebär att det inte ändras över tiden som exempelvis
jordens magnetfält som är cirka 50 mT. Växlande
magnetfält bildas kring elektriska apparater (till exempel
en startad borrmaskin – 0,4 mT vid ett avstånd på 0,5
meter och en mikrovågsugn – 1,5 mT vid ett avstånd på
0,5 meter) och magnetfälten finns kring kraftledningar,
transformatorstationer och ställverk.
Genomsnittligt magnetfält i bostäder i storstäder uppgår till
cirka 0,1 mT och i mindre tätorter till cirka 0,05 mT. Högre
värden kan förekomma i bostäder nära kraftledningar och
transformatorstationer inne i byggnader. Mitt under en
kraftledning kan magnetfältet vara cirka 10 mT.
Mugg i mikrovågsugn | foto: stock.xchng.
Hälsorisker och gränsvärden
Eftersom människan är anpassad till att leva i jordens
magnetfält har inga skadliga effekter av statiska magnetfält
gått att påvisa. Växlande magnetfält kan däremot påverka
kroppens nerv- och muskelsignaler. Flera oberoende
forskningsstudier har visat att barn som utsätts för
magnetfält har en något ökad risk för leukemi (blodcancer).
Världshälsoorganisationen, WHO har därför bedömt
magnetfält som möjligen cancerframkallande. Totalt
drabbas cirka 80 barn om året av leukemi i Sverige och av
dessa har det visat sig att ett fall vartannat år kunnat vara
orsakat av magnetfält, främst från kraftledningar.
I början av 1990-talet visade en studie av magnetfält
från kraftledningar en påvisbar förhöjning av risken för
barnleukemi vid exponering för 0,2 mT. Andra studier
visade även en ökad risk för hjärntumörer och leukemi
hos vuxna som exponeras för magnetfält i yrkesmiljön, till
exempel vid ett ställverk.
Enligt ett meddelandeblad från Socialstyrelsen 2005
framhåller de att senare forskning, från 2001, visar att
det inte finns något samband mellan exponering för
magnetfält under 0,4 mT och leukemi hos barn. Men
däremot för en exponering på 0,4 mT eller mer. Resultatet
baseras på en långvarig exponering av magnetfält på barn
i bostäder. Forskningsresultaten anses fortfarande dock
inte vara tillräckligt säkert för fastställande av ett nationellt
gränsvärde.
1990 förordade Statens Energiverk att ansvariga
myndigheter skulle inta en försiktighetsstrategi vilken
innebär att vid nybyggnation av skolor, förskolor och
lekplatser ska de placeras så långt från kraftledningen att
magnetfältet ligger under 0,2-0,3 mT.
Enligt Hamnerius utredning från 2004 tillämpas 0,2 mT
vid nybyggnation för alla typer av byggnader i flera
kommuner i Stockholms och Skånes län. Med bakgrund av
försiktighetsprincipen tillämpas även 0,2 mT som ett lokalt
gränsvärde i Norrköpings kommun.
kraftledning | foto: stock.xchng.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Åtgärder för att minska riskerna
Ett sätt att minska styrkan på magnetfälten från
kraftledningar är att ersätta luftledningen med kablar i
marken. Ju djupare ledningen läggs ner desto mer minskar
påverkan från magnetfältet. Att gräva ner en kraftledning
eller att flytta en transformatorstation är mycket kostsamt.
Vid fysisk planering, bygglovgivning och vid andra
tillstånds- och tillsynsärenden är det därför mycket
angeläget att följa de rekommendationer om magnetfält
och hälsorisker från 2009 som de fem myndigheterna
(Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten) med
anknytning till magnetfält har tagit fram.
Rekommendationerna innebär att undvika att placera
nya bostäder, skolor och förskolor nära kraftledningar,
transformatorstationer och andra elanläggningar som skulle
utsätta människor för förhöjda magnetfält.
En relativt enkel åtgärd vid planering och nybyggnation
är att tillämpa ett skyddsavstånd mellan kraftledningen,
transformatorstationen eller ställverket och till exempel den
nya förskolan. De avstånd som ska tillämpas i förhållande
till MT är olika beroende på kraftledningens spänning,
exempelvis har en kraftledning på 400 kilovolt (kV) ett
större skyddsavstånd än en kraftledning på 20 kV.
Avståndet gäller från kraftledningens yttersta kant. Utöver
kraftledningens styrka beror skyddsavståndet på typen av
bebyggelse.
Enligt professor Yngve Hamnerius (2012-02-22)
vid Chalmers, som forskar om biologiska effekter av
elektromagnetiska fält, gäller samma skyddsavstånd för
transformatorstationer och ställverk som för kraftledningar.
Att bygga in en transformatorstation i en byggnad är inte
bra, enligt Hamnerius, på grund av det höga magnetfältet
(MT-nivån). Detta gäller oavsett om byggnaden används
för bostäder eller till kontor. Problemen med att bygga in
en transformatorstation är att magnetfältet fortfarande avtar
först efter 5 meter. För att minska riskerna är det bäst med
en separat transformatorstation.
Under de senaste åren har det även kommit rättsfall som
resulterat i ett skärpt förhållningssätt och stöd till att inte
bygga in transformatorstationer i en annan byggnad.
De avstånd som föreslås ska
gälla i Norrköpings kommun
är framtagna genom tolkning
av diagrammet Magnetiska
fältstyrkan under en kraftledning
från Svenska Elverksföreningen.
Avståndet från kraftledningar
till parkeringsplatser och
vindkraftverk grundas
på Elsäkerhetsverkets
rekommendationer från 2009.
Anledningen till att ett
skyddsavstånd är befogat mellan
vindkraftverk och kraftledningar
är att vindkraftverken kan
orsaka skador på kraftledningar
genom att exempelvis delar av
ett turbinblad eller is som bildats
på bladet kan lossna och träffa
ledningen.
71

72
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
fÖRSLAG tILL INRIktNING
• Norrköpings kommun ska följa
Strålsäkerhetsmyndigheten (före detta
Statens Strålskyddsinstitut) med flera
myndigheters rapport ”Myndigheternas
försiktighetsprincip om lågfrekventa
elektriska och magnetiska fält - en
vägledning för beslutsfattare” från 1996 som
säger följande:
”om åtgärder, som generellt minskar
exponeringen, kan vidtas till rimliga
kostnader och konsekvenser i övrigt bör
man sträva efter att reducera fält som
avviker starkt från vad som kan anses
normalt i den aktuella miljön. När det
gäller nya elanläggningar och byggnader
bör man redan vid planeringen sträva
efter att utforma och placera dessa så att
exponeringen begränsas.”
• Ny bebyggelse ska enligt ovan därför
inte lokaliseras i omedelbar anslutning till
befintliga kraftledningar.
• Norrköpings kommun tillämpar 0,2 Mt
som ett lokalt gränsvärde och det ska även
tillämpas vid bedömning av skyddsavstånd.
• kommunen ska vid detaljplaneläggning
och bygglovgivning beakta följande
skyddsavstånd till kraftledningar
transformatorstationer och ställverk:
för bostäder, skolor, förskolor,
idrottsanläggningar, travbanor, skjutbanor,
anlagda campingplatser, bad- och
lekplatser, parker, centrumanläggningar,
handels- och kontorsbyggnader samt
industriverksamheter ska avståndet
från dessas närmaste del, till exempel
tomtgräns, och kraftledningen,
transformatorstation och ställverk vara
minst följande:
175 meter för 400 kv
90 meter för 220 kv
70 meter för 130 kv och 70 kv
30 meter för 40 kv och 20 kv
20 meter för kraftledningar med
mindre än 20 kv
en parkeringsplats närmaste ytterkant ska
vara minst 5 meter från en kraftledning vid
högst 55 kv och minst 10 meter vid högre
spänning.
• ett vindkraftverk ska placeras på ett
avstånd till en kraftledning som minst utgör
vindkraftverkets totala höjd, det vill säga
navhöjden plus halva turbindiametern.
• Ledningsrättsinnehavarna ska i
samband med detaljplaneläggning och
bygglovgivning redovisa magnetfälten kring
kraftledningarna.
• Innehavaren till ett ställverk eller
transformatorstation ska i samband med
detaljplaneläggning och bygglovgivning
redovisa magnetfälten kring dessa.
• kommunen ska verka för att kraftledningar
innanför stadens randzon i så stor
utsträckning som möjligt grävs ner så att de
inte hindrad stadsutveckling.
Undantag
• vid avsteg från inriktningarna ovan ska
en riskanalys göras för att studera vilka
förebyggande åtgärder som krävs.
• Avsteg från skyddsavstånden för
markanvändningarna ovan kan
göras för centrumanläggningar,
handels- och kontorsbyggnader samt
industriverksamheter. Magnetfälten kring
kraftledningarna, transformatorstationerna
och ställverken ska redovisas i analysen.
Skyddsavståndet ska dock aldrig vara mindre
än 20 meter.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
vAtteNSkYDDSoMRÅDeN
ocH vAtteNtäkteR
Allmänt
Avsnittet Vattenskyddsområden och vattentäkter fokuserar
endast på dricksvatten. Resterande vattenrelaterade
frågeområden, som exempelvis statusen på olika sjöar
och vattendrag (vattenförekomster 14 ) i enlighet med den
svenska vattenförvaltningen hanteras i översiktsplanen för
landsbygden.
vattenskyddsområden
Varför skydda vårt vatten?
Vatten är inte bara vårt viktigaste livsmedel. Vattnets
kretslopp, transportförmåga och egenskaper som
lösningsmedel innebär att det finns ett starkt samband
mellan markanvändning och påverkan på vattnet.
Med bakgrund av det är det därför viktigt att långsiktigt
skydda yt- och grundvattentillgångar av betydelse för
dricksvattenförsörjningen.
vatten - vårt viktigaste livsmedel! | foto: Norrköping vatten Ab.
Enligt EU:s ramdirektiv för vatten, som infördes i svensk
lagstiftning genom förordning (2004:660) om förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön, ska ”god vattenstatus” uppnås
i alla vattenförekomster senast 2015. Vattenförekomster
som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Sedan
december 2009 finns det ett fastställt åtgärdsprogram för
Södra Östersjöns vattendistrikt. I åtgärdsprogrammet anges
14 en vattenförekomst definieras som en sjö eller ett
vattendrag som är minst 1 kvadratkilometer (km 2 ) stort.
att kommunerna är skyldiga att genomföra åtta åtgärder.
En av åtgärderna i programmet är inrättandet av
vattenskyddsområden för att skydda dricksvattentäkter.
Skyddet ska inrättas för samtliga allmänna
(både kommunala och inte kommunala) yt- och
grundvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där
vattenuttaget i genomsnitt är större än 10 m3 per dygn.
Även i regeringens miljömålsproposition (2000/01:130)
framgår att inrättandet av vattenskyddsområden men även
utarbetandet av vattenförsörjningsplaner är två viktiga
åtgärder. Betydelsen av vattenskyddsområden tydliggörs
även i de av riksdagen beslutade nationella miljömålen,
främst ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Grundvatten av
god kvalitet” och ”God bebyggd miljö”.
principskiss för avgränsning av vattenskyddsområde för ytvattentäkt
och indelning i zoner längs vattendragen. Zonerna avgränsas också
till omgivande mark. I detta fall utgör hela avrinningsområdet
vattenskyddsområde. från Naturvårdsverkets handbok, 2011.
73

74
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Syfte och indelning av skyddsområde
Syftet med inrättandet av ett vattenskyddsområde med
skyddsföreskrifter är att långsiktigt säkerställa att vattnet
har en god kvalitet och att vattentäkten skyddas mot
föroreningar som till exempel kan orsakas av akuta
olyckshändelser, punktutsläpp (till exempel från dåliga
enskilda avlopp) och diffusa föroreningskällor.
Vattenskyddsområdet indelas vanligen i en vattentäktszon
vid råvattenintaget, en primär och en sekundär
skyddszon, ibland kallade inre och yttre skyddszon. I
enlighet med Naturvårdsverkets handbok (2010:5) om
vattenskyddsområden från 2011 kan vid behov även en
tertiär skyddszon skapas.
Skyddsföreskrifterna som är till för att säkerställa skyddet
av vattentäkten kan innebära mer eller mindre omfattande
restriktioner av mark- och vattenanvändningen. Det
kan till exempel innebära förbud mot hantering av
bekämpningsmedel och petroleumprodukter inom
vattenskyddsområdet.
Vattenskyddsområden i Norrköping
Fastställda vattenskyddsområden i Norrköpings kommun
finns idag för vattentäkterna i Åby (sjön Nedre Glottern),
Simonstorp, Strömsfors, Gruvstugan och Kvarsebo.
foto: thomas Nicander, Norrköping vatten Ab.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
för större version av denna karta se under avsnittet kartor.
Den 18 juni 2012 beslutade länsstyrelsen att fastställa
vattenskyddsområde med föreskrifter för ytvattentäkten
Glan. Vattenskyddsområdet för Glan är indelat i en
vattentäktszon vid Borgs vattenverk samt en primär, en
sekundär och en tertiär skyddszon.
Inom området för 24 timmars rinntid till vattenintaget har
en primär skyddszon skapats som omfattar vattenområdet
samt 50 meter från strandlinjen och 50 meter på varje sida
om de berörda vattendragen. Utanför denna zon tillkommer
den sekundära skyddszonen på ytterligare 50 meter (se
kartan Vattenskyddsområde Glan).
I den tertiära skyddszonen gäller endast en generell
bestämmelse som innebär att nya och befintliga
verksamheter ska bedrivas så att risken för vattenförorening
minimeras. Föreskrifterna som gäller inom den primära
och sekundära skyddszonen handlar bland annat om
hantering av brandfarliga vätskor som till exempel
petroleumprodukter men även om bekämpningsmedel,
hantering av gödsel, skogsbruk, spillvatten, dagvatten,
industrier och transporter av farligt gods.
Vattenskyddsområdet för Glan med tillhörande
skyddsföreskrifter träder i kraft den 1 januari 2013
och gäller enligt 7 kap 22 §, miljöbalken även om det
överklagas.
Skärblacka, Kättinge, Arkösund, Östra Husby, Åby och
Kuddby försörjs med vatten via överföringsledningar från
Borgs vattenverk i Norrköpings stad. Vattenskyddsområden
kommer inte att skapas för vattentäkterna i Vånga
då Norrköping Vatten AB beslutat att bygga en
överföringsledning för dricksvatten från Norrköping till
Vånga via Skärblacka. Byggnationen planeras bli klar under
2012.
75

76
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
utsikt över Ågelsjön. | foto: Magnus Gullstrand.
vattentäkter
Vatten- och reservvattentäkter i Norrköping
I Norrköpings kommun finns det idag cirka tjugo
vattentäkter i bruk, där de flesta är grundvattentäkter.
Den största är ytvattentäkten Glan som via Borgs vattenverk
i januari 2012 försörjde cirka 116 700 invånare inom
kommunens yta med dricksvatten. Antalet invånare i
kommunen var då (januari 2012) cirka 130 600.
Glans vattentäkt kommer att få en allt större betydelse
de närmaste åren. Enligt en bedömning från Norrköping
Vatten AB kommer täkten i januari 2013 att försörja cirka
118 000 invånare och samma tid 2014 cirka 119 100
invånare.
Som jämförelse försörjde vattentäkten i januari 2010
cirka 108 000 och i januari 2011 cirka 115 000 invånare
med dricksvatten. Med bakgrund av detta blir frågan om
reservvattentäkter allt viktigare.
Ett alternativt råvattenintag till Borgs vattenverk har
etablerats i Skärblacka genom en ny överföringsledning.
Kapaciteten på överföringsledningen är cirka 50 procent av
full vattenförsörjning.
Utredning som genomförs av Norrköping Vatten AB pågår
för att säkra en reservvattenförsörjning i Åby, Kolmården,
Skärblacka, Vånga, Arkösund, Östra Husby och Ljunga.
Den planeras bli klar under 2012.
Olika typer av reservvattentäkter
Det finns tre typer av reservvattentäkter, från den ena sker
ett litet kontinuerligt uttag och från den andra sker idag
inget uttag alls utan täkten avses endast att användas för
framtida uttag. Den tredje typen av reservvattentäkter
används endast vid en olycka.
Ökat skyddsbehov genom klimatförändringen
Idag saknar en stor del av de kommunala
dricksvattentäkterna inom Södra Östersjöns vattendistrikt
skydd. Genom klimatförändringen kommer behovet av
en långsiktigt hållbar vattenförsörjning att få en än större
betydelse framöver.
Klimatförändringen med bland annat en högre
medeltemperatur leder särskilt till att ytvattentäkterna
utsätts för påverkan genom bland annat en ökad
grumling, närsaltshalt och mängd mikroorganismer,
som till exempel bakterier, i vattnet. Detta kommer att
ställa större krav på reningsprocessen av råvattnet från
ytvattentäkten.
Klimatförändringen riskerar även att negativt påverka
grundvattentäkter exempelvis i kustnära områden som
får en ökad risk för saltvatteninträngning. Ytterligare ett
exempel är ökad risk för mikrobiologiska föroreningar.
Detta kan ställa till problem bland annat för enskild
vattenförsörjning genom borrade brunnar.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
Allmänt kan en höjning av havsnivån och därmed
en högre grundvattennivå även negativt påverka
avloppssystem genom ökad risk för läckage.
Klimatförändringen leder också till ett ökat behov och
skydd av reservvattentäkter samt av framtida potentiella
reservvattentäkter.
Den fysiska planeringen har en avgörande betydelse för att
minska konsekvenserna av klimatförändringen och anpassa
samhället därefter. Inom vattenområdet är det viktigt att
vattenskyddsområden förs in i och i högre grad beaktas i
kommunernas översiktsplaner, annan fysisk planering och
tillståndsgivning.
Klimatförändringen kan leda till att konflikterna mellan
vattenförsörjningsintresset och andra allmänna intressen
ökar. Enligt 3 kap 8 § miljöbalken anges att mark- och
vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar
för vattenförsörjning ska så långt som möjligt skyddas.
Det samma gäller områden som är av riksintresse för
vattenförsörjningen.
Enligt miljöbalken finns det alltså en möjlighet att
klassa viktiga mark- och vattenområden som riksintresse
för anläggningar för vattenförsörjningen. 15 Havs- och
vattenmyndigheten har nyligen inlett ett arbete med att utse
vattenförekomster och anläggningar som ska klassas som
riksintresse för vattenförsörjningen.
Sammantaget visar klimatförändringen på ett ökat
behov av en samlad strategi för en långsiktigt hållbar
vattenförsörjning. Ett sätt att hantera detta är genom att ta
fram en vattenförsörjningsplan.
15 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat. en rapport utarbetat för
klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007-04-02.
Ågelsjön. | foto:bjrön Almgren, Norrköpings kommun.
Vattenförsörjningsplan
Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa
tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen
i ett område på lång sikt, det vill säga i ett
flergenerationsperspektiv.
Vattenförsörjningsplanen ska utgöra en beskrivning och
prioritering av vattenresurser som behövs för att säkerställa
en långsiktigt hållbar dricksvattenförsörjning i ett avgränsat
område. Beskrivningen ska innehålla vattenbehovet i hela
kommunen idag och i framtiden samt en identifiering av
viktiga vattenresurser och bristområden. Med bristområden
menas där det finns behov av vatten men där det saknas
tillräckliga naturgivna vattenresurser av god kvalitet.
Vattenförsörjningsplanen ska omfatta hela kommunens yta,
både yt- och grundvatten samt både enskild och kommunal
dricksvattenförsörjning ska finnas med. Hänsyn ska även
tas till angränsande kommuners behov av nuvarande och
framtida dricksvattenförsörjning.
Ett viktigt underlag till vattenförsörjningsplanen är den
regionala vattenförsörjningsplanen. I Östergötland arbetar
länsstyrelsen med detta sedan 2011.
Den kommunala vattenförsörjningsplanen utgör i sin tur
ett underlag till den kommunala översiktsplanen och VAplanen.
Till skillnad mot VA-planen, som handlar om vilka
bebyggelseområden som måste få en ordnad VA-försörjning
och hur det bör gå till så handlar vattenförsörjningsplanen
endast om de naturgivna vattenresurserna.
Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU):s rapport
2009:24 bör strategiska delar av vattenförsörjningsplanen
(till exempel riktlinjer för att trygga en långsiktig
dricksvattenförsörjning), även direkt ingå i översiktsplanen
till exempel genom ett tillägg.
Enligt länsstyrelsen i Västra Götaland som under 2006 tagit
fram en checklista för en vattenförsörjningsplan bör planen
tas fram genom en förvaltningsövergripande arbetsgrupp
i vilken samtliga berörda förvaltningar (fysisk planering,
miljö- och hälsoskydd, tekniska, räddningstjänst och VAhuvudman)
ingår.
En vattenförsörjningsplan kan utöver en beskrivning och
prioritering av vattenresurser även innehålla en redovisning
över olika faktorer som kan påverka eller utgöra ett hot mot
en vattenresurs.
77

78
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
flicka badar | foto: fredrik Schlyter.
NAtIoNeLLA RIktLINJeR ocH NoRMeR
• Inom vattenskyddsområden gäller alltid de
fastställda vattenskyddsföreskrifterna.
• kommunen ska så snart som möjligt, skapa
vattenskyddsområden för samtliga allmänna
(både kommunala och inte kommunala)
yt- och grundvattentäkter i kommunen
som försörjer fler än 50 personer eller där
vattenuttaget i genomsnitt är mer än 10 m 3
per dygn.
• kommunen ska ta fram en
vattenförsörjningsplan.
fÖRSLAG tILL INRIktNING
• Miljöfarliga verksamheter som innebär
risk för förorening av vattentäkten får inte
etableras inom ett vattenskyddsområde utan
att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas.
• vid uppförande av ny bostadsbebyggelse
gäller de restriktioner som anges i
vattenskyddsföreskrifterna. Därutöver
ska nya och befintliga grupper med
bostadsbebyggelse med minst 10 hushåll i
första hand anslutas till kommunalt vatten
och avlopp, antingen genom att ingå i vAverksamhetsområdet
eller genom att de
skapar en gemensamhetsanläggning för vA
som ansluts till det kommunala vA-nätet.
I andra hand ska de skapa en gemensam
enskild vA-lösning.
• I befintliga bebyggelsegrupper med
färre hus än 10 samt enstaka hus inom
ett vattenskyddsområde ska de enskilda
avloppen snarast inventeras och åtgärdas så
att hög skyddsstatus på avloppen uppnås.
• Alla verksamheter inom ett
vattenskyddsområde ska i första hand
anslutas till det kommunala nätet för vatten,
spillvatten och dagvatten. I andra hand en
godtagbar enskild vA-lösning.
• Inom vattenskyddsområden utgör
tillämpningen av riktlinjerna för
dagvattenhantering och riktlinjerna för
vatten och avlopp i bebyggelsegrupper
en miniminivå då det gäller förebyggande
åtgärder.
• befintliga och framtida reservvattentäkter
ska skyddas genom vattenskyddsområden.
utredning av Norrköping vatten Ab om
omfattningen av skyddet pågår och
planeras bli klart 2012. utredningen kan
vara ett underlag till framtagande av en
vattenförsörjningsplan.
• för att skapa en heltäckande och
långsiktigt hållbar tillgång till reservvatten
ska möjligheten att på sikt bygga
samman Norrköpings och Linköpings
vattenförsörjningssystem utredas. 16
16 I Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping, antagen av
respektive kommunfullmäktige i juni 2010, föreslås även detta, liksom att
bygga samman avloppssystemen.

M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
AvSNItt 3 – koNSekveNSeR
SAMMANfAttNING Av
MILJÖkoNSekveNSbeSkRIvNINGeN
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) tillhörande miljö-
och riskfaktorer tillägg till översiktsplanen för Norrköpings
kommun innehåller en konsekvensbedömning av varje
ämnesområdes gällande nationella riktlinjer och normer
och förslag till inriktningar samt ett nollalternativ.
Nollalternativet ska fungera som en referens för att kunna
bedöma konsekvenserna av tillägget till översiktsplanen.
Nollalternativet innebär att tillägget till översiktsplanen inte
antas eller att dess inriktningar inte följs.
Både planförslaget och nollalternativet redovisar på ett
översiktligt sätt konsekvenserna utifrån en långsiktigt
hållbar utveckling uppdelat i ett ekologiskt, socialt och
ekonomiskt samt genomförandeperspektiv. Även miljömål,
folkhälsomål samt miljökvalitetsnormer belyses.
MKB:n innehåller även förslag till åtgärder för att minska
de negativa konsekvenserna. Därutöver finns ett avsnitt
om konflikter, möjligheter och scenarier samt ett om
uppföljning.
Nedan följer en sammanställning av konsekvenserna av
förslagen till inriktningar för de 12 ämnesområdena.
Konsekvenserna belyses utifrån en hållbar utveckling samt
nationella mål och normer. Även konsekvenserna av ett
nollalternativ nämns.
Förslagen till inriktningar som handlar allmänt om
miljö- och riskfaktorer bedöms leda till positiva
konsekvenser ur ett ekologiskt och socialt perspektiv
genom en minskad risk att miljön och människan utsätts
för skada. De skapar också en möjlighet till ett mer
robust och långsiktigt hållbart samhälle som anpassats till
klimatförändringens utmaningar och möjligheter. Ur ett
ekonomiskt och genomförandeperspektiv bedöms förslagen
till inriktningar kunna leda till något ökade kostnader
men på lång sikt minskar risken till omfattande kostnader
exempelvis orsakade av en naturolycka. De föreslagna
inriktningarna är i linje med miljömål, folkhälsomål och
miljökvalitetsnormer.
Ett nollalternativ innebär att kommunens hantering
av miljö- och riskfaktorer fortsättningsvis endast sker
utifrån nu gällande planer som exempelvis Gemensam
översiktsplan för Linköping och Norrköping. Detta
kan på sikt exempelvis leda till svårigheter att hantera
klimatförändringens utmaningar och en hållbar
stadsutveckling.
Sammantaget bedöms förslagen till inriktningar för buller
innebära att konsekvenserna ut ett ekologiskt perspektiv
påverkas positivt genom en minskad bullerstörning som är
positivt för framförallt djurlivet. Ur ett socialt perspektiv
möjliggörs en ökad social samvaro på stadens gator, torg och
parker genom lägre bullernivåer. Förslagen till inriktningar
bedöms kunna leda till något ökade kostnader i och med att
bullerdämpande åtgärder kan behövas. Att samla bullrande
verksamheter till några få områden leder till positiva
ekonomiska konsekvenser då det möjliggör stadsutveckling
där tidigare bullrande verksamheter låg.
Ur ett folkhälsoperspektiv bedöms förslagen till
inriktningar för buller sannolikt leda till lägre kostnader
för bullerrelaterade sjukdomar som exempelvis
hjärt- och kärlsjukdomar. Förslagen till inriktningar
är i linje med miljömålen och bedöms inte påverka
miljökvalitetsnormerna.
Ett nollalternativ skulle exempelvis kunna innebära att
bullersituationen på sikt leder till ökade sjukdomskostnader
och att kommunen uppfattas som mindre trivsam att
bosätta sig i.
Förslagen till inriktningar som handlar om
luftföroreningar, radon och förorenade områden
bedöms sammantaget innebära positiva konsekvenser ur
ett ekologiskt perspektiv. Detta exempelvis genom att
trädplaneringar som syftar till att fånga in partiklar i luften
även gynnar den biologiska mångfalden. Att på ett hållbart
sätt hantera, sanera och behandla förorenade områden leder
till en minskad risk för spridning av föroreningarna och
ett minskat behov av att ta jungfrulig mark i anspråk för
stadsutveckling. Ur ett socialt perspektiv kan förslagen till
inriktningar leda till nya sociala mötesplatser i skuggan av
ett träd.
Ekonomiska konsekvenser bedöms uppstå exempelvis
genom åtgärder som måste vidtas för att klara
miljökvalitetsnormerna (MKN) för luft och för ett
radonsäkert byggande. Även att hantera förorenade
områden innebär kostnader. Förslagen till inriktningar
är i linje med miljömålen och positiva utifrån ett
79

80
M i l j ö - o c h r i s k f a k t o r e r - t i l l ä g g t i l l ö v e r s i k t s p l a n e n
folkhälsoperspektiv. Förslagen till inriktningar bedöms även
leda till en ökad möjlighet att uppnå MKN för vatten.
Ett nollalternativ skulle kunna leda till att MKN för luft på
sikt återigen inte klaras, ökad ohälsa samt skador på miljön.
Konsekvenserna av förslagen till inriktningar för
översvämningar samt skred, ras och erosion bedöms
bli positiva ur ett ekologiskt perspektiv då det gynnar
den biologiska mångfalden att exempelvis låglänta
områden som riskerar att översvämmas eller utsättas för
kusterosion lämnas oexploaterade alternativt utvecklas till
park- och rekreationsområden. Ur ett ekonomiskt och
genomförandeperspektiv bedöms förslagen till inriktningar
leda till att det blir dyrare att bebyggelseutveckla i attraktiva
lägen då exempelvis översvämningsfrågan måste studeras
och förebyggande åtgärder vidtas.
Genom klimatförändringen bedöms på sikt inriktningarna
leda till minskade kostnader för hantering av skador på
byggnader exempelvis orsakade av ett skred. Förslagen
till inriktningar är i linje med miljömålen och är även
positivt ur ett klimatanpassningsperspektiv. Även ur ett
folkhälsoperspektiv bedöms förslagen till inriktningar leda
till positiva konsekvenser till exempel genom en minskad
risk för smittspridning genom föroreningar i vattnet.
Ett nollalternativ bedöms leda till omfattande framtida
kostnader i form av skador på byggnader och infrastruktur
orsakade av exempelvis en stigande havsnivå. Även ökad
risk för försämrad dricksvattenkvalitet med negativa
konsekvenser för folkhälsan kan bli ett resultat.
Sammantaget bedöms förslagen till inriktningar för farliga
verksamheter, skyddsavstånd djur och farligt gods ur ett
ekologiskt perspektiv endast få en lokal negativ påverkan
exempelvis om en olycka inträffar vid en farlig verksamhet
så skadas miljön och den biologiska mångfalden i närheten.
Ur ett ekonomiskt och genomförandeperspektiv bedöms
förslagen till inriktningar leda till negativa ekonomiska
konsekvenser då exempelvis en Sevesoanläggning tvingas
flytta sin verksamhet för att kunna utvecklas.
Förslagen till inriktningar bedöms vara i linje med
miljömålen och folkhälsomålen som exempelvis Barn och
ungas uppväxtvillkor genom att farliga verksamheter samlas
till några få områden där omgivningspåverkan av en olycka
påverkar så få människor som möjligt samt genom att
minska allergiutvecklingen från hästallergener. Förslagen
till inriktningar bedöms påverka MKN för luft och vatten
positivt.
Ett nollalternativ skulle kunna innebära att en olycka vid
en i staden centralt lokaliserad Sevesoanläggning resulterar i
negativa konsekvenser exempelvis för människors hälsa.
Förslagen till inriktningar för flygverksamhet,
elektromagnetiska fält samt vattenskyddsområden och
vattentäkter bedöms ur ett ekologiskt perspektiv att
påverkas i mindre utsträckning. En positiv konsekvens är en
minskad föroreningsbelastning inom vattenskyddsområden
vilket är gynnsamt för den biologiska mångfalden.
Ur ett ekonomiskt och genomförandeperspektiv bedöms
förslagen till inriktningar leda till negativa ekonomiska
konsekvenser genom förlorade exploateringsintäkter
då höga hus ovanför högsta flyghinderhöjd försvåras.
Kostnader uppstår även för att beakta skyddsavstånd till
anläggningar som avger elektromagnetiska fält som till
exempel kraftledningar alternativt för att gräva ner dem.
En positiv ekonomisk konsekvens är en långsiktigt tryggad
dricksvattenförsörjning genom vattenskyddsområden.
Miljömål, folkhälsomål och miljökvalitetsnormer, särskilt
MKN för vatten, bedömer kommunen påverkas positivt av
förslagen till inriktningar.
Ett nollalternativ kan leda till en ökad risk för ohälsa
och särskilt en ökad risk för leukemi hos barn som växer
upp nära anläggningar som skapar elektromagnetiska
fält. Nollalternativet bedöms även resultera i att
dricksvattenförsörjningen inte får ett tillräckligt skydd
vilket med tanke på klimatförändringen kan leda till ett mer
sårbart samhälle i framtiden.
Stenar vid strand | foto: fredrik Schlyter.