Länsmannen - Polisen
Länsmannen - Polisen
Länsmannen - Polisen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
<strong>Länsmannen</strong><br />
Nr 1, mars 2005<br />
TEMA Friskvård<br />
Vad gör du för att må bra?<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 1
Länspolismästarens sida<br />
2 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
En intensiv start på det nya året<br />
Vi har haft ett tufft slut på 2004 och en intensiv<br />
start på år 2005. Det verkligt tunga arbetet började<br />
redan på annandagen. Tsunamin, som drabbade<br />
så oerhört många människor, blev snabbt en<br />
angelägenhet även för polisen i Västra Götaland.<br />
Det handlade till en början om att ta emot planen<br />
med återvändande från Thailand till Landvetter.<br />
En del kom hem oskadda och med hela sina familjer<br />
intakta. För andra var hemkomsten betydligt<br />
svårare.<br />
Patrullerna på flygplatsen försökte underlätta<br />
hemkomsten så långt som möjligt genom att se till<br />
att alla snabbt registrerades och fick krishjälp i de<br />
fall de behövde det. Där förmedlades också kontakter<br />
med de sociala myndigheterna i kommunerna.<br />
Strax därefter startade arbetet för ante mortemgrupperna.<br />
De har haft ett tungt och svårt jobb<br />
med bland annat kontakter med anhöriga.<br />
Ett par veckor efter tsunamin kom stormen, som<br />
trots allt blev relativt lindrig i Västra Götaland.<br />
Stormen hade knappt hunnit bedarra innan Fabian<br />
Bengtsson kidnappades 17 januari. Det var länge<br />
sedan myndigheten hade ett så uppmärksammat<br />
fall och alla kompetenser sattes på extrema prov<br />
i det intensiva spanings- och utredningsarbetet.<br />
Kidnappningen uppmärksammades i såväl nationell<br />
som internationell press och tv vilket gjorde<br />
att trycket på myndigheten blev mycket stort.<br />
Trots detta fanns det inte mycket vi kunde säga.<br />
Primärmålet, att säkra Fabian Bengtsson, överskuggade<br />
allt annat. Inget som kunde riskera Fabian<br />
Bengtssons liv eller skada förundersökningen<br />
fick komma ut. Jag vill passa på att tacka alla<br />
inblandade för förståelsen för vårt extrema läge<br />
och för att vi tillsammans har lyckats hålla så tyst<br />
och därmed lägga grunden för en lyckad förundersökning.<br />
Det är jag stolt över!<br />
Vi blickar fram mot våren med våra olika projekt<br />
som ska redovisas. Vi börjar också se fram mot<br />
nästa år, när Friidrotts-EM ska hållas i Göteborg,<br />
och vi har nu upprättat ett EM-kansli i Gårda.<br />
Men först stundar påsken och jag vill passa på att<br />
önska er alla en riktigt glad påskhelg!<br />
Krister Jacobsson<br />
Länspolismästare
Innehåll<br />
En mur av tystnad 4<br />
Rikspolischefens första Eriksgata 5<br />
På plats i Thailand 6<br />
Efter tsunamin 8<br />
Nytt nätverk för homo- och bisexuella 9<br />
Att arbeta med mångfald 10<br />
Ny teknik - nya möjligheter 12-13<br />
Stora alkoholbeslag i Borås 14<br />
Biometriska pass 15<br />
Tema friskvård 17-25<br />
Ät rätt vid skiftesarbete 18-19<br />
Greppa timmen 20-21<br />
Det tredje livet 24<br />
Undersköterskan som blev polis 26<br />
Korsord 28-29<br />
Vad gör du för att må bra? 32<br />
<strong>Länsmannen</strong> nr 1, 23 mars 2005, Årgång 12<br />
Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland<br />
Ansvarig utgivare: Mats Glansberg<br />
Redaktör: Carin Fhyr, 031-739 21 19<br />
E-post:info@vastragotaland.police.se<br />
GroupWise: O INFOENHET<br />
Omslag: Katarina Nyberg och Dan Pettersson från<br />
tekniska roteln i Göteborg ute i joggingspåren vid<br />
polisens sportcenter i Kallebäck.<br />
Foto: Anna Andreasson, tekniska roteln.<br />
Redaktör’n<br />
har ordet<br />
Solen har letat sig in genom<br />
fönstret på mitt arbetsrum.<br />
Den gör någonting<br />
med humöret och<br />
sinnet tycker jag. Allt<br />
känns genast lite hoppfullare<br />
och lättare. Hoppfull<br />
tycker jag att PO1’s satsning<br />
på friskvård låter. Det<br />
sjuder överallt i hela polisområdet<br />
och man sysslar<br />
med allt från kostrådgivning<br />
till kontorsmassage.<br />
Spännande!<br />
Arbetet med att identifiera offren efter flodvågskatastrofen<br />
fortsätter. På sidan 6 har Stina Wessling från Polismyndigheten<br />
i Stockholm skrivit en betraktelse över de tio dagar hon var<br />
på plats och arbetade i Thailand.<br />
Mångfaldsfrågan är ständigt aktuell. Niclas Hallgren har varit i<br />
Newcastle i England och studerat hur de arbetar med att få<br />
fler minoritetsgrupper i samhället att bli poliser. Niclas tankar<br />
kan vi ta del av på sidan 10.<br />
Eftersom vi i detta nummer lägger fokus på hälsa tycker jag<br />
att vi alla ska ställa oss frågan: Vad gör jag för att må bra?<br />
Se till att ta lite extra hand om dig själv i påsk!<br />
Glad Påsk<br />
Carin Fhyr<br />
Redaktör<br />
I redaktionen:<br />
Ingrid Adetun 031-739 20 11<br />
Tomas Ahnström 031-739 25 37<br />
Peter Backenfall 033-488 222<br />
Maria Hällqvist 031- 739 22 01<br />
Lotta Jofjord 031-739 45 61<br />
Malin Sahlström 031-739 25 36<br />
Jan Strannegård 031-739 20 12<br />
Tage Ödlund 0526-680 87<br />
Nästa nummer utkommer till midsommar. Material ska vara<br />
redaktionen tillhanda senast 30 maj. Redaktionen ansvarar<br />
inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera<br />
och korta insända artiklar.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 3
Informatör Jan Bertilson intervjuas av TV4:s team i samband med Fabian Bengtssons kidnappning.<br />
En mur av tystnad<br />
Vid ett par tidigare tillfällen har polisen haft lika massmedialt uppmärksammade<br />
fall som kidnappningen av Fabian Bengtsson, men<br />
ingen gång tidigare har vi kunnat säga så lite om så mycket. Frustrationen<br />
bland journalisterna har varit stor: – Det har varit oerhört svårt<br />
att få veta något. Vi går på öppna källor, men när de inte finns, vad<br />
gör man då? undrar Annika Hansson, rättsreporter på TT.<br />
Helikoptrar med fotografer cirklade utanför<br />
familjens Bengtssons villa i Hovås.<br />
Enskilda poliser blev uppringda mitt i<br />
natten för att svara på frågor. Barn till<br />
anställda inom polismyndigheten och på<br />
Siba fick samtal där reportrar frågade<br />
efter föräldrarnas mobilnummer. Vilda<br />
spekulationer blandades med sanningar<br />
och ibland rena lögner. Vad var det<br />
egentligen som hände? Varför blev<br />
trycket så massivt?<br />
Tävling i kvällspressen<br />
En förklaring är givetvis att kidnappningar<br />
är ovanliga i Sverige och att intresset<br />
därmed blev stort. En annan är den stora<br />
osäkerheten och mystiken runt hela fallet.<br />
I och med att det var en pågående<br />
händelse – med fara för en persons liv –<br />
tvingades polisen vara oerhört försiktig i<br />
sina uttalanden. Efter ett par dagar<br />
fanns det egentligen inget alls som kunde<br />
sägas.<br />
I samma takt som polisen tystnade växte<br />
spekulationerna i medierna. Det blev i<br />
vissa lägen interna tävlingar mellan Ex-<br />
4 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
pressens och Aftonbladets hemsidor om<br />
att var först med de hetaste nyheterna.<br />
Den traditionella nyhetsförmedlaren, Tidningarnas<br />
Telegrambyrå, hade det betydligt<br />
svårare. För TT gällde det att få<br />
fram hårda fakta för att serva tidningar,<br />
tv och radio över hela landet. <strong>Polisen</strong> sa<br />
inte mycket, men ändå förväntades redaktionen<br />
i Göteborg producera nya texter<br />
om fallet flera gånger per dag.<br />
– Det var väldigt svårarbetat på det sättet.<br />
Vi kan inte hålla på att spekulera<br />
som andra kanske kan göra. Vi går på<br />
öppna källor, men när de inte finns, vad<br />
gör man då? undrar Annika Hansson på<br />
TT:s Göteborgsredaktion och konstaterar<br />
att TT måste arbeta på ett annat sätt än<br />
kvällstidningarna:<br />
– Kvällspressen har ofta anonyma poliskällor,<br />
men när de inte är namngivna kan<br />
vi inte värdera dem eller använda uppgifterna.<br />
Förståelse för polisen<br />
Annika Hansson har arbetat som rättsreporter<br />
på TT sedan 1992. Hon har<br />
skrivit om diskoteksbranden och EU-<br />
kravallerna – två mycket uppmärksammade<br />
händelser i Göteborg – men har<br />
aldrig tidigare mött en sådan kompakt<br />
tystnad från polisens sida. Hon ser fram<br />
mot den dag då förundersökningen blir<br />
offentlig och allt kan sägas. Men Annika<br />
Hansson, liksom de flesta av de journalister<br />
som debatterade polisens tystnad i<br />
Fabian Bengtsson-fallet på Publicistklubben<br />
i Göteborg 28 februari, har ändå förståelse<br />
för polisens agerande.<br />
– Jag förstår att man inte kunde gå ut<br />
och berätta saker eftersom det var ett<br />
pågående brott med fara för en människas<br />
liv, men jag skulle ändå önska att vi<br />
hade kunnat få ställa frågorna till någon.<br />
Sedan hade det varit upp till polisen att<br />
besvara dem eller inte, men då hade jag<br />
kunnat redovisa i min text att jag hade<br />
ställt dem, säger Annika Hansson som<br />
tycker att polisens tillgänglighet för media<br />
har blivit bättre än tidigare men att<br />
den ändå inte är tillräcklig i ett så pressat<br />
läge som vid kidnappningen av Fabian<br />
Bengtsson.<br />
Malin Sahlström<br />
Foto Nina Lindhe Tell<br />
(Fotnot: Publicistklubben är en sammanslutning<br />
för och har som främsta uppgift att<br />
”slå vakt om tryckfriheten och yttrandefriheten”).
Rikspolischefens<br />
första Eriksgata<br />
Trots att Stefan Strömberg innehar en av de mest<br />
utsatta och granskade tjänsterna i landet är det<br />
många som ser ut som frågetecken när hans<br />
namn nämns. Sveriges nya rikspolischef har just<br />
rest land och rike runt för att lära känna sin organisation<br />
– och för att visa vem han egentligen är.<br />
<strong>Länsmannen</strong> träffade Stefan Strömberg på hans<br />
första myndighetsbesök som rikspolischef. Dag<br />
tolv och tretton i hans nya karriär var förlagda till<br />
Västra Götaland. Fram till dess hade hans nya<br />
arbete mest bestått i att försöka få kontroll på polisens<br />
uppdrag i samband med katastrofen i Sydostasien<br />
och att delta i presskonferenser som i<br />
första hand gick ut på att tala om listor, listor och<br />
åter listor.<br />
– Det var en tuff start, men samtidigt kom jag in i<br />
ett skede där kompetenta människor hade sett till<br />
att allt var väl förberett. Det var redan många<br />
hjul som snurrade och de gjorde det på ett bra<br />
sätt. Just nu tycker jag att det ser ut som att polisen<br />
har klarat sina uppgifter väl, sa han under besöket<br />
i Västra Götaland.<br />
Vill ha enhetlighet<br />
Det var då det, en gråmulen men mild januaridag<br />
i centrala Göteborg. Då var listorna ännu något<br />
som fanns på allas läppar, åtminstone alla journalisters.<br />
Stefan Strömblads framtidsplaner för polisen<br />
som organisation kom av förklarliga skäl i<br />
skymundan. Men nog har han väl planer?<br />
– Det är klart att jag har, men jag inleder inte<br />
med att presentera några färdiga svar utan arbetar<br />
istället med att ställa frågor så här i början.<br />
Jag har ju märkt att det finns mycket idéer och<br />
att det görs ett bra jobb ute i organisationen.<br />
Min uppgift blir bland annat att hjälpa till med att<br />
få ihop dem till en helhet. Just helheter och enheter<br />
verkar vara något som attraherar Strömberg.<br />
Han vill se hela polisen som en homogen organisation<br />
som fungerar på samma sätt över hela landet.<br />
Den som kommer i kontakt med polisen i<br />
norr ska bli likadant bemött som den som gör det<br />
i söder. Han vill också satsa på chefs- och ledarskapsutveckling<br />
och på kompetensutveckling på<br />
alla nivåer i organisationen.<br />
Ingen tvekan<br />
Strömberg, som fram till nyår var generaldirektör<br />
för domstolsverket, tvekade aldrig när han blev<br />
tillfrågad om han var intresserad av tjänsten som<br />
rikspolischef: – Nej, det gjorde jag inte. Jag har<br />
Stefan Strömberg, Rikspolischef på besök i Västra Götaland.<br />
uppfattningar och idéer om polisväsendet och jag<br />
ser möjligheterna. Jag inser att det kommer att bli<br />
krävande och att det betyder en viss utsatthet,<br />
men det kan ju vara lite kul också.<br />
Under Stefan Strömbergs besök i Västra Götaland<br />
fick han träffa personal och studera arbetet<br />
på den nya länskommunikationscentralen, på kriminaljouren,<br />
på LOP/trafik samt på närpolisområdena<br />
Angered, Hisingen och Borås. Han var imponerad<br />
av personalens rättframma sätt och av<br />
det engagemang han mötte.<br />
– De har varit väldigt ärliga och inte bara sagt<br />
saker som de kan förvänta sig att jag vill höra.<br />
De har även pekat på saker som inte fungerar så<br />
bra och jag har fått en hel del att ta med mig tillbaka<br />
till Rikspolisstyrelsen, konstaterade han.<br />
Malin Sahlström<br />
Foto Jenny Widén<br />
Namn: Stefan Strömberg<br />
Ålder: 55 år<br />
Bakgrund: Har just lämnat posten som generaldirektör på Domstolsverket.<br />
Var tidigare expeditionschef på justitiedepartementet.<br />
Född: I Lund. Bodde även i Paris under uppväxtåren<br />
Bor: Lägenhet i Stockholm<br />
Familj: Hustru samt tre barn från tidigare äktenskap<br />
Fritidsintressen: Slappa (det innefattar även att läsa och att se på film)<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 5
På plats<br />
i Thailand<br />
Stina Wessling arbetar som presstalesman åt länspolismästare<br />
Carin Götblad i Stockholm. Hon åkte till Thailand för att arbeta<br />
som informatör för Räddningsverket en vecka efter tsunamin.<br />
Här är hennes berättelse om tiden i Phuket.<br />
6 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Måndagen den 3 januari var jag tillbaka på jobbet<br />
efter julledigheten. En ledighet som präglats<br />
mycket av Asienkatastrofen, för mig liksom för<br />
de flesta andra som tagit del av medias rapportering<br />
och läst om de ohyggliga människoöden som<br />
utspelats kring Indiska oceanen. Klockan 11 på<br />
förmiddagen ringer en man från Räddningsverket<br />
och undrar om jag kan tänka mig att åka ned och<br />
arbeta i Phuket som informatör åt dem. Valet var<br />
både lätt och svårt. Hur såg det ut därnere? Var<br />
det farligt? Var det hemskt? Vilka arbetsuppgifter<br />
skulle jag få? Skulle jag klara av det? Men jag insåg<br />
ju att en sådan erfarenhet får man bara en<br />
gång, så efter att ha checkat av med familjen att<br />
det var ok, och fått tillstånd av min chef så kunde<br />
jag lämna besked till Räddningsverket att jag var<br />
beredd att åka ned.<br />
Samling på Arlanda<br />
Vid 21-tiden på kvällen samlades vi på Arlanda.<br />
De flesta var liksom jag kontrakterade tillfälligt<br />
av Räddningsverket för att arbeta under en begränsad<br />
period. Det var präster, läkare, brandmän,<br />
begravningsentreprenörer och folk från<br />
Rädda Barnen och Röda Korset. Det fanns också<br />
representanter från olika frivilligorganisationer<br />
som t.ex. Lions. Vi fick vaccinationer, kläder och<br />
lite information innan det var dags att åka iväg.<br />
Det var en märklig stämning ombord på planet.<br />
Samtidigt som alla var förväntansfulla och angelägna<br />
om att komma ned och få börja jobba, så<br />
rådde en spänd och nervös stämning.<br />
De flesta var nog liksom jag osäkra på exakt vilka<br />
arbetsuppgifter man skulle komma att få och<br />
vad man skulle möta nere på plats.<br />
Stämningen förstärktes också av flygvärdinnans<br />
och pilotens meddelanden i högtalaren. Det var<br />
inte det vanliga att önska en trevlig resa och en<br />
skön semester, utan med lågmälda röster uttryckte<br />
de båda sin förståelse för det jobb vi skulle utföra<br />
och hoppades att de skulle kunna göra resan<br />
så behaglig och lugn som möjligt inför den svåra<br />
arbetsuppgift som väntade oss etc. Det kändes<br />
bra men samtidigt förstärkte det naturligtvis känslan<br />
av att detta var en alldeles speciell resa.<br />
Organiserade långsiktig stab<br />
När vi kom till hotel Pearl Village i Phuket på<br />
kvällen, möttes jag av tre gamla arbetskamrater<br />
från Krisberedskapsmyndigheten; Malin, Lasse<br />
och Jenny. Det kändes otroligt skönt att möta<br />
några man kände. Dagen efter, klockan 8 på<br />
morgonen började vi vårt arbete. Vi som kommit<br />
ner fick nu till uppgift att på ett mer organiserat<br />
och långsiktigt plan ordna Räddningsverkets stab.<br />
De som arbetat där före oss hade ju mer eller<br />
mindre ett kaos att arbeta i; till exempel hade de<br />
fått låna en kopiator från en närbelägen skola, de<br />
hade fått åka iväg och köpa datorer, skrivare,<br />
mobiltelefoner etc. allteftersom behoven uppkom.<br />
Alla hade dessutom, oberoende av roller, fått<br />
ägna sig åt alla möjliga arbetsuppgifter. Vi som nu<br />
kom ned var ett större gäng, och dessutom var<br />
evakueringen av de svenskar som ville hem slutförd.<br />
Vi hade med andra ord en mer ordnad arbetssituation<br />
än våra företrädare. Staben organiserades<br />
med olika funktioner som vanligt, det var<br />
bland annat ledning, samband, operationer (eftersökningsteam),<br />
information, sjukvård, krisstöd. Vi<br />
på informationssidan fick ägna oss åt att bevaka
och skriva sammanställningar från de dagliga<br />
presskonferenserna, serva hemmamyndigheterna<br />
med information och se till att alla på plats fick<br />
information om allt arbete som gjordes. Vi bevakade<br />
också media och gjorde sammanställningar<br />
om det som skrevs om katastrofen i svensk press.<br />
På besök hos id-kommissionen<br />
Efter några dagar fick även vi som hade stabsuppgifter<br />
resa ut till de drabbade områdena och<br />
till uppsamlingsplatserna. Man rekommenderade<br />
alla att göra det för att man skulle få en riktig bild<br />
av hur det såg ut och hur id-arbetet gick till. Vi<br />
åkte utmed kusten och stannade till vid några<br />
ställen, bland annat i Khao Lak, där en av medarbetarna<br />
hade bott under tsunamin även om hon<br />
just då hade befunnit sig på annan ort. Efter en<br />
två timmars bilresa kom vi till templet Yan Yao i<br />
Takua Pa, där den svenska id-kommissionen arbetade.<br />
Där träffade jag bland andra Sonny<br />
Björk, som vanligen jobbar på Länskrim i Stockholm<br />
och som nu var teamleader för den svenska<br />
id-kommissionen.<br />
Templet gjorde ett starkt intryck<br />
Besöket på templet var det som gjorde störst intryck<br />
på mig under min vistelse i Thailand. Mitt<br />
på huvudgatan i den lilla staden låg buddhisttemplet<br />
omgivet av murar. Innanför entrén bredde<br />
tempelområdet ut sig, med olika byggnader, bostadshus,<br />
tempel och trädgårdar. Jag funderade<br />
på hur tempelområdet hade sett ut före katastrofen.<br />
Här bedrev munkarna sin verksamhet i lugn<br />
och ro och fåglarna kvittrade. När vi besökte<br />
stället var det ett enda inferno av kylcontainrar,<br />
lastbilar som kom med omkomna, tält med matserveringar,<br />
dricka- och glassboxar, journalister,<br />
en öronbedövande aktivitet och så naturligtvis<br />
den ofrånkomliga liklukten.<br />
Hela tempelområdet var fyllt av volontärer, många<br />
mycket unga, thailändare och många andra<br />
nationaliteter som hjälpte till att bära kropparna<br />
när de skulle flyttas, skötte sanering och mycket<br />
annat. De anhöriga fick inte längre komma in i<br />
området, utanför på gatan var tält uppställda där<br />
de anhöriga bland annat kunde lämna DNA-prov<br />
och titta på foton. Foton på de omkomna och deras<br />
kännetecken satt upptejpade bakom skärmar<br />
längs templets mur. De flesta fotona föreställde<br />
dock döda som var stadda i sådan förruttnelse att<br />
det var omöjligt att ens se om de var svenskar eller<br />
thailändare, unga eller gamla. Vissa foton föreställde<br />
dock omkomna som såg nästan oskadade<br />
ut. Många människor vandrade längs med raderna<br />
med foton i hopp om att känna igen någon<br />
anhörig.<br />
Mitt i allt detta vandrade några buddhistmunkar<br />
omkring i sina karaktäristiska, orangefärgade<br />
klädnader. Jag undrade vad de tänkte om allt detta.<br />
Som buddhist tror man ju på reinkarnation,<br />
och den döda kroppen har inte samma symboliska<br />
betydelse som för oss andra. En kollega pratade<br />
med en munk om vad han kände inför allt detta.<br />
Munken svarade att det var väl inte så<br />
konstigt; det är ju på templen som man även i<br />
vanliga fall tar hand om de döda. Men han sade<br />
att han hoppades att det skulle ta slut snart – varje<br />
natt kom nämligen alla de dödas andar på besök<br />
till honom så att han inte kunde sova. ”Det<br />
måste få ett slut så att andarna får ro”, sade han.<br />
Dementi av rykte<br />
Några dagar senare berättade id-kommissionens<br />
Stig Edqvist om ryktet att man begravde kroppar<br />
i massgravar utanför Takua Pa. Han sade samtidigt<br />
att han hoppades och trodde att det var enbart<br />
som tillfälliga förvaringsplatser som man<br />
grävde ned kroppar. Det var en väldigt nervös<br />
period för alla innan departementsrådet Christer<br />
Asp kunde få bekräftat (efter att själv ha varit<br />
ute på den omtalade platsen) att lokala thailändska<br />
myndigheter beslutat att förvara ett flertal<br />
kroppar under jord i väntan på identifiering. Detta<br />
på grund av att man inte haft tillräcklig kylkapacitet.<br />
Den svenska operativa styrkan jobbade under<br />
tiden på tre fronter för att förvissa sig att det inte<br />
fanns kvar skadade eller döda svenskar någonstans.<br />
Personal från Räddningsverket åkte varje<br />
dag runt och besökte sjukhus. Samma arbete inleddes<br />
på bårhusen. Flera team åkte också runt<br />
till alla tempel i Khao Lak-området för att förvissa<br />
oss om att det inte fanns några döda kvar där<br />
som vi inte kände till.<br />
En upplevelse som ingen<br />
någonsin kommer att glömma<br />
Efter tio dagar i Thailand kom jag hem. Det var<br />
då jag verkligen märkte vilken otrolig och omtumlande<br />
resa det hade varit. Många nya intryck,<br />
kontrasten mellan vanligt informationsarbete som<br />
man är van vid, och scener, händelser, berättelser<br />
som man aldrig tidigare varit med om och förmodligen<br />
aldrig kommer att se igen. Det tog nästan<br />
tre dagar innan jag kände att jag verkligen befann<br />
mig hemma och att allt var som vanligt igen.<br />
Fortfarande tänker jag mycket på de kolleger<br />
som är där och jobbar, och de som är på väg ner.<br />
Nu har arbetssituationen och arbetsuppgifterna<br />
säkert förändrats ytterligare sedan jag var där,<br />
men jag tror att vi ändå i mångt och mycket delar<br />
samma upplevelse. En upplevelse som ingen av<br />
oss någonsin kommer att glömma.<br />
Stina Wessling<br />
Foto Stina Wessling<br />
Stina Wessling, presstalesman<br />
på polismyndigheten<br />
i Stockholm<br />
organiserade<br />
informatiosarbetet<br />
på plats i Thailand.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 7
Efter tsunamin<br />
<strong>Polisen</strong>s uppgifter i Västra Götaland<br />
Läs om två medarbetares erfarenheter av polisens arbete<br />
efter katastrofen i Sydostasien. Ronald Bagge leder den<br />
grupp som samlade in uppgifter om saknade och Thomas<br />
Fuxborg var med när planen från Thailand landade på på<br />
Landvetter.<br />
8 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Den 28 december omkring 06.00 kom det första<br />
av två plan med drabbade från katastrofområdet i<br />
Thailand till Landvetter. 360 personer beräknades<br />
vara med. På flygplatsen väntade anhöriga, media,<br />
kommunens krishanteringsgrupp, sjukvårdare,<br />
representanter från researrangörer och Röda<br />
korset. Totalt fanns 30 poliser på plats. Thomas<br />
Fuxborg, informatör på LKC var med i den grupp<br />
som tog emot på Landvetter. Vilka var polisens<br />
uppgifter på flygplatsen?<br />
– Det var att sköta registreringen av efterfrågade<br />
och berörda personer, säger Thomas Fuxborg.<br />
Sedan hade jag ett informationsansvar gentemot<br />
anhöriga som stod och väntade på flygplatsen på<br />
de som skulle komma. Cirka 30 minuter innan<br />
planet landade gavs en information till anhöriga<br />
och till pressen om hur mottagandet skulle ske<br />
praktiskt.<br />
Samarbete mellan olika organisationer<br />
<strong>Polisen</strong>s arbete och samarbetet med andra organisationer<br />
fungerade bra, tycker Thomas. Ordningspolisen<br />
hade gjort avspärrningar både utanför<br />
terminalen och i ankomsthallen för att allt<br />
skulle flyta smidigt. Kriminalunderrättelseroteln<br />
hade huvudansvaret för katastrofregistreringen<br />
som sköttes av gränspolisen, kriminal- och ordningspolis.<br />
Några poliser hade också fått ansvaret<br />
för att ta hand om de barn som kommit utan<br />
föräldrar. Omkring en och en halv timma efter<br />
det att planet landade hade alla hemkommande<br />
som behövde fått läkarvård, registrerats, anmält<br />
saknade personer och förlorade ägodelar samt<br />
fått information om krishanteringsgrupper.<br />
<strong>Polisen</strong>s fick också att lyssna på de berättelser<br />
från katastrofområdet som de anländande hade.<br />
– Det fanns ett stort behöv att få prata av sig, säger<br />
Thomas.<br />
En annan tung uppgift för var att tala med de anhöriga<br />
som kommit till flygplatsen förgäves utan<br />
att deras anhöriga varit med på planen.<br />
– Det blev många känslosamma möten, fortsätter<br />
Thomas.<br />
Människorna var beredda<br />
på att det skulle gå illa<br />
Ronald Bagge leder den grupp som sedan nyår<br />
arbetat med att ta in så kallade före döden uppgifter<br />
om personer som anmälts som saknade i<br />
flodvågskatastrofen.<br />
– Vi fick ihop ganska mycket folk från både länskriminalpolisen<br />
och närpolisorganisationen, berättar<br />
Ronald. Som mest var vi 34 befattningshavare<br />
utspridda på länskriminalpolisens grupper i Skövde,<br />
Trollhättan och Borås. Under en period fick vi<br />
mellan 30-40 uppdrag varje dygn.<br />
Samlade in uppgifter av anhöriga<br />
Patrullerna arbetade i par och åkte ut till anhöriga<br />
för att samla in uppgifter om saknade som kunde<br />
användas av id-lagen i katastrofområdena. Underlaget<br />
om försvunna var ofta sparsamt, man<br />
började alltid med inre spaning för att hitta de<br />
som kunde lämna uppgifter om saknade.<br />
– Det visade sig från början att mer än hälften av<br />
de personer som vi fått uppgift om var saknade<br />
hade återförts, säger Ronald. När det var ett<br />
skarpt läge åkte man ut för att samla in uppgifter<br />
om tandstatus, tog så kallad topsning för DNAjämförelsen<br />
och samlade in personliga kännetecken.<br />
Tekniska roteln kvalitetssäkrade sedan<br />
uppgifterna.<br />
– Det här tillhör ju inte uppgifter som normalt betraktas<br />
som de allra lättaste. Men de människor<br />
som vi kom i kontakt med var förvånansvärt<br />
samlade, de var förberedda på att det skulle gå<br />
illa.<br />
Ronald Bagge räknar med att varje besök tog två<br />
till tre timmar. Men det var inte själva utfrågningen<br />
som tog mest tid:<br />
– Folk ville också berätta om de nära och kära<br />
som de hade förlorat och då lyssnade man på<br />
dem. Sedan ställer man några frågor och lyssnar<br />
igen.<br />
Lämnar dödsbud<br />
Efter ett tag avtog arbetet med att ta in uppgifter<br />
om saknade, istället har huvuduppgiften blivit att<br />
ge anhöriga dödsbud för de personer som är<br />
identifierade. Det återstår ännu månader av arbete<br />
menar Ronald, även om id-lagen i Thailand<br />
jobbar snabbt.<br />
– Många kroppar kommer aldrig att återfinnas,<br />
men de kroppar som man väl får hand om har jag<br />
övertygelsen om att man kommer identifiera.<br />
Tomas Ahnström<br />
Foto Henrik Ljungberg
Nätverk för homo- och bisexuella<br />
Den 10 februari startade Polismyndigheten<br />
i Västra Götaland<br />
ett regionalt nätverk för homooch<br />
bisexuella medarbetare.<br />
Det är det första regionala nätverket i<br />
sitt slag inom polisen i Sverige och består<br />
idag av en styrgrupp på fem personer.<br />
– Äntligen händer det något!, tänkte jag,<br />
säger Margaretha Karlsson från närpolisområde<br />
Hisingen om när hon blev tillfrågad<br />
om hon ville vara med i nätverkets<br />
styrgrupp. Katharina Christiansson<br />
håller med, hon blev nyligen klar som polis<br />
och berättar att hon blev förvånad när<br />
hon upptäckte att det inte fanns något<br />
för homosexuella inom myndigheten.<br />
– Man ska inte behöva dölja att man är<br />
homosexuell. Det har många av oss<br />
tvingats att göra och fortfarande finns<br />
många som gör det. Man upplever och<br />
tror att man kan hamna utanför. Ibland<br />
sätter man sig i den situationen själv och<br />
ibland hamnar man där på grund av yttranden<br />
och attityder från vår omgivning,<br />
säger Rolf Tengbratt, som just nu tjänstgör<br />
på Ekobrottsmyndigheten.<br />
– Idag ser man annorlunda på detta,<br />
mångfald är en resurs inte ett problem.<br />
Det gäller att få alla att inse det och få<br />
en öppnare och mer omfamnande arbetsmiljö.<br />
– Men bara det att bli kontaktad av<br />
myndigheten i ett ämne som tidigare var<br />
i stort sett tabu, säger ju en del, tycker<br />
Hans Lavemark, som jobbar på gränspolisen.<br />
Nu hoppas man att fler homo- och bisexuella<br />
medarbetare ska ansluta sig till<br />
det nystartade nätverket, som har flera<br />
syften. Bland de punkter som diskuterades<br />
under styrgruppens första möte är:<br />
Verksamhetsnyttan, att ta till vara på<br />
mångfalden bland våra anställda<br />
Ett verktyg för att förebygga<br />
diskriminering och utanförskap<br />
Synliggöra mångfalden inom<br />
myndigheten<br />
Ett mötesforum för att stärka homo- och<br />
bisexuellas självkänsla<br />
Styrgruppen för nätverket: Rolf Tengbratt, Katharina Christiansson,<br />
Margaretha Karlsson, Inger Karlmark och Hans Lavemark<br />
Rolf och Hans utvecklar tankarna bakom<br />
nätverket:<br />
– Att känna sig hel i sin egen livssituation<br />
gör ju att man fungerar som en helare<br />
individ även på jobbet, säger Hans.<br />
– Det är ju individmålet så att säga, fortsätter<br />
Rolf, varje medarbetare inom<br />
myndigheten ska kunna känna sig hemma<br />
och kunna vara den man är inom organisationen<br />
och därigenom kunna utföra<br />
ett bra arbete. En annan del är ju då<br />
att mina kollegor också ska se mig som<br />
den jag är och kunna ha tillräckligt med<br />
kunskaper för att motverka det här med<br />
utanförskap. Det tredje är att den kompetens<br />
och de erfarenheter vi har som<br />
individer och grupp kan tas tillvara av<br />
myndigheten för att utföra ett professionellt<br />
och bra polisarbete.<br />
Hur ska då arbetet gå till?<br />
– För det första gäller det att formera<br />
sig och gå ut med information om att<br />
nätverket finns. Förhoppningsvis tar ytterligare<br />
kollegor kontakt med nätverket<br />
och blir en del av det. I första hand bygger<br />
det på att man ska försöka skapa sociala<br />
träffpunkter där man kan träffas<br />
under avspända former. För det andra är<br />
det att medverka i utbildningsinsatser för<br />
att öka kunskapen och medvetenheten i<br />
myndigheten, säger Rolf. Någon gång<br />
under hösten kommer troligen information<br />
och utbildningsinsatser för myndighetens<br />
medarbetare att genomföras.<br />
Men redan i vår hoppas styrgruppen att<br />
de ska arrangera de första träffarna för<br />
de som vill ansluta sig till nätverket<br />
Nätverket på IntraPolis<br />
En informationssida har skapats under<br />
Jobbet och jag på IntraPolis. Här finns<br />
kontaktinformation för den som vill höra<br />
av sig till nätverket och information om<br />
de aktiviteter som planeras.<br />
– Vi måste nå ut så att alla vet om att<br />
det finns ett nätverk. Sen är det ju upp<br />
till var och en om man vill ta kontakt.<br />
Antingen för att man känner att man behöver<br />
det eller för att man vill delta i<br />
själva nätverket på ett eller annat sätt,<br />
säger Inger Karlmark, närpolisområde<br />
Frölunda. Alla som vill är välkomna att<br />
höra av sig.<br />
Tomas Ahnström<br />
Foto Tomas Ahnström<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 9
Att arbeta med mångfald<br />
Det är viktigt att polisens mångfald speglar det samhälle som<br />
polisen verkar i. Mångfald inom polisen ger större förutsättningar<br />
för tillit och förtroende och på så sätt ett i längden<br />
bättre resultat. <strong>Polisen</strong> i Northumbria som ligger i nordöstra<br />
England arbetar därför intensivt med att öka mångfalden<br />
inom kåren för att bättre spegla samhället. Kommissarien<br />
Niclas Hallgren har under ett par dagar i februari haft möjlighet<br />
att följa Northumbria Police för att studera deras arbetsmetoder.<br />
I Northumbria beräknas de etniska minoriteterna<br />
uppgå till 2,4 procent av invånarantalet. Av minoriteterna<br />
består den kinesiska minoriteten av cirka<br />
10 000 personer och till det kommer 4 000<br />
gäststuderande vid de två universiteten i Newcastle.<br />
Northumbria Police arbetar aktivt med att<br />
öka antalet anställda från de etniska minoriteterna.<br />
Ungefär 160 polisaspiranter rekryteras per år<br />
och Northumbria Police har som mål att minst<br />
fem procent av dem skall vara från en etnisk minoritet.<br />
Målet gäller tills vidare tills mångfalden<br />
inom polisen motsvarar den i lokalsamhället.<br />
10 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Northumbria Police har ansvaret för hela rekryteringsprocessen.<br />
Rekryteringsenheten arbetar<br />
intensivt med att försöka få personer från de etniska<br />
minoriteterna att antingen söka till polisutbildningen<br />
eller att söka till andra tjänster inom<br />
polisen. Rekryteringsenheten genomför olika sorters<br />
aktiviteter t.ex. polisens dag, annonskampanjer<br />
och besök på lokala evenemang.<br />
Rekryteringsenhetens Philippa Grant närvaro under<br />
firandet av det kinesiska nyåret söndagen den<br />
13 februari 2005 i Chinatown i Newcastle var<br />
därför ett naturligt led i rekryteringsarbetet.<br />
Rekryterar poliser under<br />
firande av det kinesiska nyåret<br />
Under firandet samtalar Philippa Grant med personer<br />
som är intresserade av polisen och om de<br />
är intresserade av polisarbete ger Philippa Grant<br />
dem ansökningshandlingar. Kontakter knyts och<br />
Philippa Grant inbjuder de intresserade till ytterligare<br />
möten eller till polisens dag där de kan komma<br />
till Northumbria Police högkvarter i Ponteland<br />
utanför Newcastle. Philippa försöker sedan hålla<br />
kontakt med dem som visar sig vara intresserade<br />
och kontaktar dem när det är möjligt att ansöka<br />
till polisen.<br />
Philippa Grant säger att för vissa minoriteter t.ex.<br />
från Bangladesh och Pakistan är polisyrket generellt<br />
sett inget attraktivt yrke. Genom att erbjuda<br />
anställningar inom andra delar av polisorganisationen<br />
hoppas polisen dock kunna öka kunskapen<br />
om vad det innebär att vara polis i England för att<br />
på längre sikt kunna få fler sökande med ursprung<br />
från Bangladesh och Pakistan.
Newcastle ligger i<br />
nordöstra England.<br />
Regionen heter<br />
Northumbria.<br />
Underkänt på skriftligt prov<br />
- gratis språkundervisning<br />
Philippa Grant berättar att personer från de etniska<br />
minoriteterna oftare underkänns på de skriftliga<br />
proven och att polisen därför har ett samarbete<br />
med den lokala invandrarmyndigheten som ger<br />
gratis undervisning i engelska. Under den tid som<br />
personerna kompletterar sina kunskaper i engelska<br />
försöker Philippa hålla kontakten så att de<br />
förnyar sin ansökan när de fullföljt utbildningen.<br />
Viktigt med förtroende mellan<br />
polis och olika etniska grupper<br />
Med vid firandet är även inspector John Hames<br />
från Northumbria Police Community Engagement<br />
unit. Han arbetar med att hålla kontakt med de<br />
största grupperna av de etniska minoriteterna på<br />
ett strukturerat sätt. John Hames berättar att han<br />
stödjer cheferna för de sex polisområdena (Area<br />
Commands) som finns inom Northumbria med<br />
kontakter och skapandet av s.k. Independent Advisory<br />
Groups. Grupperna är till stöd för de avgöranden<br />
som chefen för polisområdet har att göra<br />
och är även en kontaktyta mellan polisen och de<br />
olika etniska minoriteterna.<br />
Enligt John Hames är skapandet av förtroende<br />
mellan polisen och de etniska minoriteterna förutsättningen<br />
för ”good policing in the community”<br />
och han sammanfattar sitt arbete med att det går<br />
ut på att skapa ”trust and confidence, that´s all!”<br />
Tillit och förtroende är några av de viktigaste<br />
grunderna för ett bra sampel mellan polisen och<br />
invånarna i samhället. Erfarenheterna från besöket<br />
hos Northumbria Police kommer att överlämnas<br />
till länspolismästaren och till några av de pågående<br />
projekten inom myndigheten.<br />
Niclas Hallgren<br />
Foto Niclas Hallgren<br />
Philippa Grant arbetar med rekryteringsfrågor på polisen<br />
i Northumbria.<br />
John Hames från Northumbria Police Community Engagement<br />
unit arbetar med att hålla kontakt med de största<br />
grupperna av de etniska minoriteterna på ett strukturerat<br />
sätt.<br />
Arbetar med andra minoriteter än de etniska<br />
Northumbria Police arbetar även med andra minoriteter än de etniska.<br />
Vid myndigheten finns det inrättat särskilda s.k. LGBT liaison officers<br />
(LGBT - poliser). LGBT är en förkortning för lesbian, gay, bisexual och<br />
transgender. LGBT är allmänt känt i samhället genom annonskampanjer<br />
och affischering på strategiska ställen och de fungerar som stöd för<br />
brottsoffer i de aktuella grupperna.<br />
LGBT - poliserna är frivilliga och de har uppdraget som ett s.k. tillika<br />
uppdrag vid sidan av annan tjänst och de agerar som en länk mellan<br />
personer från de aktuella grupperna och polisen. För brottsoffer kan det<br />
ofta kännas lättare att anmäla till personer som är insatta och utbildade i<br />
de svårigheter som är förknippade med brott mot exempelvis<br />
homosexuella.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 11
Blodspår på en jacka kan vara avgörande för att lösa ett grovt brott.<br />
Ny teknik - nya möjligheter<br />
Varje år begås cirka hundra mord i Sverige. Flertalet av dem<br />
klaras upp förhållandevis snabbt, men tjugo procent av<br />
dessa grova brott blir inte uppklarade. Bara i Västra Götaland<br />
finns idag 67 olösta mord och dråp som ännu inte är<br />
preskriberade.<br />
12 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Ny teknik såsom DNA är en av orsakerna till att<br />
polisen i Västra Götaland i januari 2005 bildade<br />
en särskild utredningsgrupp, låt oss kalla den<br />
”Kalla mordgruppen”. De ska gå igenom de olösta<br />
fallen för att bedöma om det i dagsläget finns<br />
något att arbeta vidare med. Kalla mordgruppen<br />
är placerad under Länskriminalpolisens spaningsrotel<br />
i Göteborg och består av tre rutinerade utredare,<br />
Erik Lemchen, Kent Karlsson samt Tomas<br />
Lager. De handlägger var sitt ärende i taget, men<br />
arbetar ändå mycket tillsammans.<br />
– Den tekniska bevisningen är det primära, säger<br />
Erik Lemchen. Med dagens teknik kan man med<br />
spår av bland annat blod, hår eller hud binda gärningsmän<br />
till mycket gamla brott eftersom dessa<br />
bevis inte förstörs om man hanterar dem rätt. Till<br />
exempel ska man aldrig förvara blod i plast eftersom<br />
det då kan ruttna.<br />
Tidskrävande arbete<br />
När en förundersökning är återupptagen börjar<br />
Kalla mordgruppen med att läsa in sig på ärendet.<br />
Eftersom det gått mycket lång tid, i vissa fall<br />
upp till 25 år sedan brottet ägde rum, läggs inte<br />
stor vikt vid att höra om vittnen, de minns helt enkelt<br />
inte.<br />
– Vi hör dock om vissa nyckelpersoner eftersom<br />
de så här lång tid efteråt kan ha andra lojaliteter,<br />
säger Tomas Lager.<br />
Samarbete över gränserna<br />
För att snabbt nå framsteg i sitt arbete samarbetar<br />
Kalla mordgruppen med bland annat Gärningsmannaprofilgruppen<br />
och Statens Kriminaltekniska<br />
laboratorium. SKL kan bistå med att<br />
identifiera DNA i olika kroppsvätskor och förhoppningsvis<br />
få träff i de register som finns. Ytterligare<br />
hjälp hoppas utredarna att få av dataregistret<br />
Viclas. Alla 67 ärenden som gruppen<br />
kommer att arbeta med ska läggas in i registret<br />
som används i Canada, USA och i stora delar av<br />
Europa. Detta för att bland annat jämföra gärningsmännens<br />
modus, det vill säga mönster i tillvägagångssättet.<br />
Hinder i vägen<br />
Det största problemet Kalla mordgruppen hittills<br />
stött på är att beslag är borta. En av orsakerna till<br />
detta är att lagstiftningen inte följt med teknikens<br />
utveckling. När ett ärende skrivs av ska beslaget<br />
hävas eller förstöras. Det betyder att även blodiga<br />
kläder och knivar återlämnas till sina ägare.
Lagen föreskriver också att i de fall då någon blivit<br />
dömd för ett brott och domen vunnit laga kraft<br />
så slängs all bevisning. Detta kan skapa problem i<br />
framtiden om den dömde personen begär resning,<br />
bevisen finns ju inte kvar.<br />
En annan orsak till att gamla beslag är försvunna<br />
är slarv. När ett förråd har flyttats kan saker helt<br />
enkelt ha slarvats bort, kanske på grund av dåliga<br />
rutiner. Lite ursäktade är dock de skyldiga till detta<br />
tycker Erik Lemchen.<br />
-– Man förstod inte vikten av beslaget, det var<br />
inget värt då, säger han.<br />
Under utredning<br />
Då preskriptionstiden är 25 år för mord och 15 år<br />
för dråp är det inte mycket utredningstid kvar för<br />
vissa av ärendena. Det första fallet Kalla mordgruppen<br />
började arbeta med är mordet på Gertie<br />
Jensen. En 31-årig kvinna som hittades naken<br />
och ihjälslagen på en rivningstomt i Hultmans<br />
hage i augusti 1980, vilket betyder att gärningsmannen<br />
måste vara funnen och häktad innan augusti<br />
2005.<br />
Ett annat fall som nu är återupptaget och som<br />
Kent Karlsson arbetar med är från juli 1990 och<br />
är rubricerat som dråp. Det var i samband med<br />
ett bråk i Hunneboparken som en 17-årig pojke,<br />
Lars Wennberg, blev knivskuren och dog.<br />
Vikten av Kalla mordgruppens arbete<br />
Att gå igenom dessa kalla fall uppmärksammar<br />
en del problem vilket i sin tur kan bidra till att polisen<br />
får bättre rutiner i framtiden. Det gäller exempelvis<br />
den administrativa delen samt beslagshanteringen.<br />
En annan viktig aspekt är att den<br />
föråldrade lagstiftningen diskuteras och att en<br />
lagändring gällande bevis- och beslagshantering<br />
kan komma till stånd. Utredarna i Kalla mordgruppen<br />
berättar också att de tycker det är angeläget<br />
att visa offrens anhöriga att ”vi bryr oss”.<br />
– Även om det skulle visa sig att brottet inte blir<br />
löst denna gång heller, så har vi i alla fall gjort så<br />
gott vi kan, säger Tomas Lager.<br />
Jenny Widén<br />
Foto Krzysztof Kopij<br />
Tomas Lager och Kent Karlsson läser arkivhandlingar.<br />
Faktaruta<br />
DNA –<br />
Deoxyribo Nucleic Acid<br />
Den så kallade genetiska<br />
koden finns samlad i cellkärnorna.<br />
Varje människa har<br />
ett speciellt DNA-mönster.<br />
Det betyder att två människors<br />
DNA aldrig ser likadant<br />
ut, såvida man inte är enäggstvilling.<br />
Då har man<br />
samma DNA som sin tvilling.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 13
Stora alkoholbeslag i Borås<br />
Under det senaste halvåret har <strong>Polisen</strong> i Borås gjort inte mindre<br />
än åtta stora beslag av alkohol. Alkoholen har tagits in<br />
från Tyskland i stora mängder och säljs till ungdomar i Borås.<br />
14 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Vi har fått in en mängd tips från allmänheten när<br />
det gäller försäljning av alkohol till minderåriga<br />
och vi har agerat genom att slå till, i många fall<br />
utan förspaning, på de som säljer, berättar Lars-<br />
Åke Grönbäck vid den särskilda närpolisen i<br />
Borås.<br />
– Det har blivit träff varje gång och vi har tagit<br />
alkohol motsvarande 3300 ungdomsfyllor i beslag.<br />
Vårt mål är ju att arbeta ungdomsinriktat och kan<br />
vi minska tillflödet av alkohol till denna grupp är<br />
mycket vunnet. Samtidigt kan man inte undgå att<br />
spekulera i var detta skall sluta, säger Lars-Åke.<br />
– I Borås cirkulerar det ett antal telefonnummer<br />
och det är bara att slå en signal så levereras det<br />
sprit till dörren eller till festplatsen. I ett fall greps<br />
en 19 åring som hade 185 backar starköl i lägenheten.<br />
Det är en bedrift att släpa så många backar<br />
till sjätte våningen och halva IGV togs i anspråk<br />
för att forsla bort dem (Fyspasset utgick<br />
den kvällen). I ett annat ärende såldes sprit från<br />
en lägenhet där mannen var bortrest och försäljningen<br />
sköttes av den hemmavarande frun med<br />
två minderåriga barn. I ett tredje fall spanades<br />
det på en försäljare och man såg att fem backar<br />
öl lastades in i en bil och man följde efter. På en<br />
plats i Borås skedde försäljningen och polisen<br />
slog till. Köparen var en sextonårig pojke som<br />
hade fått telefonnumret till försäljaren av sina<br />
föräldrar och hälften av det inköpta skulle gå till<br />
föräldrarna.<br />
– Man undrar hur vuxengenerationen tänker i sådana<br />
här ärenden, funderar Lars-Åke. Han tycker<br />
också att föräldranärvaron vid ungdomsdiscon<br />
och andra fester är bedrövligt låg.<br />
– Vi hade ett stort fjortonårsdisco härförleden.<br />
Åttahundra ungdomar deltog och dansen var inte<br />
drogfri. En kollega och jag omhändertog sju ungdomar<br />
för LOB, men hela tiden matades det på<br />
med nya onyktra ungar i busslaster. Under kvällen<br />
såg jag en förälder på plats, han var polis.<br />
När de andra föräldrarna anlände, vid stängningsdags,<br />
hade ungdomarna nyktrat till. Som vuxna<br />
måste vi alla ta ett större ansvar för våra barn<br />
och andras ungar, säger Lars-Åke.<br />
Tillgängligheten på alkohol har aldrig varit högre<br />
konstaterar Lars-Åke, som hoppas att den utredning<br />
som Kent Härstedt leder bland annat skall<br />
föreslå en skattesänkning av alkoholen.<br />
– I våra beslag under hösten fanns det inte en<br />
enda flaska eller burk som var köpt på Systembolaget.<br />
Vi avvaktar nu fällande domar och vi har<br />
också märkt att såväl säljare som köpare har blivit<br />
mer försiktiga. Det verkar som om tillgången<br />
inte är lika stor som i höstas. Det visar att polisens<br />
arbete gör skillnad. Lars-Åke och hans kollegor<br />
på närpolisgruppen vill gärna ha kontakt<br />
med andra som arbetar på liknande sätt för att<br />
utveckla arbetet. Det är vår framtid det handlar<br />
om, avslutar han.<br />
Peter Backenfall<br />
Foto Henrik Wettervik
Färre polisstationer<br />
kommer att utfärda pass<br />
Under året kommer ett antal förändringar<br />
inom polisens passhantering att genomföras.<br />
Redan från nyår gäller personlig inställelse på<br />
en passtation för att ansöka om och hämta ett<br />
pass. Under året kommer giltighetstiden för<br />
passen att begränsas till högst fem år. Dessutom<br />
kommer nya passböcker och nationella id-<br />
kort.<br />
Nya krav på resehandlingarna<br />
Bakgrunden till förändringarna är främst hotet<br />
från internationell terrorism och behovet av säkra<br />
resehandlingar. För polisen innebär de nya reglerna<br />
en ökad arbetsbelastning och ökade kostnader.<br />
För att klara av detta har Polismyndigheten i<br />
Västra Götaland beslutat att minska antalet stationer<br />
som utfärdar pass från oktober 2005. I<br />
gengäld kommer de stationer som har kvar passexpeditionen<br />
att ha ett utökat öppethållande.<br />
Målsättningen är att vissa orter ska kunna ha öppet<br />
kvällstid och att några av dem även har öppet<br />
på lördagar. Ytterligare ett mål är att kunna erbjuda<br />
tidsbokning för passansökan för att ge invånarna<br />
så god service som möjligt.<br />
I bedömningen av vilka stationer som ska utfärda<br />
pass har man tagit hänsyn till hur många pass<br />
som hittills utfärdas under ett år, vad det skulle<br />
kosta att bygga om receptionen för den nya passhanteringen<br />
och hur tillgängligheten för invånarna<br />
ser ut.<br />
Minskat antal<br />
passexpeditioner i myndigheten<br />
I dag finns 40 passexpeditioner inom myndigheten.<br />
Från och med oktober kommer det att finnas<br />
18. Beslutet är fattat i samråd med fackliga representanter<br />
och kommer att innebära att viss civil<br />
personal kan få nya arbetsuppgifter och att<br />
vissa kan få börja arbeta på en annan ort. Ingen<br />
kommer dock att sägas upp på grund av detta beslut.<br />
Den polisiära närvaron på orterna kommer<br />
heller inte att påverkas med anledning av detta.<br />
Onsdagen den 9 mars informerades berörd personal<br />
om projektet och om vilka konsekvenser<br />
förändringarna förväntas få på polisstationerna.<br />
Följande stationer kommer<br />
att utfärda pass efter oktober 2005:<br />
Göteborg - Stampen, Landvetter flygplats, Mölndal,<br />
Hisingen, Kortedala, Stenungsund, Uddevalla,<br />
Strömstad, Åmål, Trollhättan, Alingsås, Borås,<br />
Kinna, Ulricehamn, Skövde, Lidköping, Falköping<br />
och Mariestad.<br />
Följande stationer kommer inte<br />
att utfärda pass efter oktober 2005:<br />
Göteborg - Polishuset, Kungälv, Kungshamn, Tanumshede,<br />
Munkedal, Lysekil, Färgelanda, Ale,<br />
Vänersborg, Mellerud, Bengtsfors, Ed, Svenljunga,<br />
Tranemo, Herrljunga, Lerum, Vårgårda,<br />
Tibro, Tidaholm, Skara, Vara och Götene.<br />
Malin Sahlström<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 15
Fler kvinnor på ledande<br />
befattningar i myndigheten<br />
Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och en<br />
förutsättning för demokrati och delaktighet på lika villkor.<br />
Jämställdhet är också en framgångsfaktor i arbetslivet. Projektet<br />
Women to the Top har nu utmynnat i en handlingsplan.<br />
16 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
En nulägesrapport visar att det totala antalet arbetsledande<br />
befattningar inom myndigheten var<br />
632 stycken den 31 augusti 2004. Av dessa tjänster<br />
innehas 92 stycken av kvinnor, det vill säga<br />
14,6 procent.<br />
Handlingsplanen innebär konkret att ett aktivt arbete<br />
med att identifiera kvinnor med ledaregenskaper<br />
påbörjas under 2005. Ansvaret för detta<br />
arbete ligger på områdes- och avdelningschefer<br />
inom myndigheten. Målsättningen är att öka andelen<br />
kvinnor både i ledningsgrupper, på arbetsledande<br />
befattningar och som instruktörer inom<br />
myndigheten.<br />
Organisationen studeras<br />
i genusperspektiv<br />
Ledningsgrupperna kommer fortlöpande att utbildas<br />
i att studera organisationen via genusperspektivet.<br />
Det innebär att vara medveten om att<br />
begreppen manligt och kvinnligt styrs av sociala<br />
föreställningar som är föränderliga i tid och rum<br />
och som är möjliga att påverka. Balans i livet är<br />
en förutsättning för gott ledarskap och kön ska<br />
aldrig ge några anvisningar om vem du blir.<br />
Polishästarna visade upp sig<br />
På bilden ses ryttaren Britt-Marie Wiman och hästen Galej. Hästen tränas<br />
här i att ha huvudet periodvis täckt av en flagga.<br />
Nina Lindhe Tell<br />
Måndagen den 14 februari hade polisrytteriet<br />
en uppvisning för allmänheten i Göteborgs<br />
Fältrittklubbs ridhus. Man visade bland annat<br />
upp hur hästarna tränas inför situationer med<br />
våldsamma personer och oljud. Hästarna får<br />
exempelvis gå över och under prassliga presenningar,<br />
gå med täckta huvuden så att de<br />
inte ser något och träna på att effektivt mota<br />
bort bråkiga personer.<br />
Under en liten uppvisning på slutet greps en<br />
ficktjuv som till publikens förtjusning lyckades<br />
rymma och fick tas fast ännu en gång.<br />
Många barn och vuxna hade hittat ut till Töpelsgatan<br />
och efter uppvisningen fick den<br />
som ville komma ner i manegen och hälsa på<br />
hästar och poliser.<br />
Nina Lindhe Tell<br />
Foto Nina Lindhe Tell
Tema friskvård<br />
Vad man gör för att må bra kan handla om så många olika<br />
saker. För en del handlar det om att motionera och äta rätt.<br />
För andra handlar det om att kunna kombinera sitt arbete<br />
med en meningsfull fritidsaktivitet. För Katarina Johansson<br />
här nedanför handlar friskvård om att omge sig med goda<br />
vänner. Svaren på frågan vad man ska göra för att må bra<br />
är lika många som dem som man ställer frågan till.<br />
– Vänner! Det sociala nätverket som jag har<br />
både på arbetet och privat är jätteviktigt för<br />
mig, säger Katarina Johansson. Katarina<br />
är förskollärare till yrket men arbetar<br />
numera som serviceman i Polisområde 2<br />
där hon tar hand om myndighetens fordon.<br />
Alla anställda inom myndigheten har möjlighet till<br />
fysisk träning på arbetstid. Den så kallade fystimmen<br />
utnyttjas på många olika sätt. Det finns också<br />
möjlighet att få subventionerade fysaktiviteter<br />
utanför arbetstid. 2004 utnyttjade 725 personer<br />
möjligheten av få viss del av sin träningsavgift<br />
betald av myndigheten.<br />
Friskvårdssatsning i PO1<br />
Inom polisområde 1 har man ställt sig frågan vad<br />
friskvård är. Svaren har resulterat i en mängd aktiviteter<br />
som är tänkta att stimulera personalen till<br />
att må bättre. Nina Lindhe Tell har varit i Uddevalla<br />
och träffat några eldsjälar som visat utbudet<br />
av friskvårdsaktiviteter. Under hela 2005 pågår<br />
en stor friskvårdsatsning i Polisområde1 från norr<br />
till söder och öst till väst. I satsningen har man tagit<br />
fram ett inspirationsmaterial – en broschyr på<br />
34 sidor där man bland annat behandlar kost, motion,<br />
stress och användningen av tobak.<br />
Stresstest<br />
Känner du dig stressad? Testa din stressnivå på<br />
sidan 22. Testet är framtaget av Niklas Kjellman,<br />
polis och utbildad friskvårdspedagog.<br />
Att äta rätt vid skiftarbete<br />
Många inom myndigheten har oregelbundna arbetstider.<br />
Läs vad dietist Helena Hallin rekommenderar<br />
för kost och sovvanor för dig som arbetar<br />
skift.<br />
Meningsfull tillvaro som pensionär<br />
Flera av <strong>Länsmannen</strong>s läsare är medarbetare<br />
som numera är pensionerade. Att fylla tiden med<br />
meningsfulla aktiviteter är viktigt för att få en<br />
meningsfull tillvaro. Ingrid Adetun har träffat Birgitta<br />
Migetto, före detta fotograf på tekniska roteln<br />
i Göteborg och numera pensionär, och samtalat<br />
om hur hon fyller vad hon kallar för det<br />
”tredje livet” med aktiviteter för att må bra.<br />
Vad gör du för att må bra?<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Carin Fhyr<br />
Illustration<br />
Nina Lindhe Tell<br />
– Jag mår bra av att ta dagen som den<br />
kommer. På min fritid kopplar jag verkligen<br />
av, ett medvetet val, säger Peter Svernling<br />
som arbetar på utredningsenheten i<br />
Uddevalla. Avkopplingen får gärna bestå av<br />
fysiskt arbete eller andra former av motion.<br />
– Just nu sitter jag på befälsplatsen där vi<br />
har mycket att göra. Sitter gärna kvar en<br />
timma för att unna mig ”fystimmen” då vi<br />
brukar spela innebandy. Det är friskvård för<br />
mig! På sommaren får Peter den totala<br />
avkopplingen genom att segla. Detta har<br />
han nytta av hela året.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 17
Ät rätt vid skiftarbete<br />
Jobbar du skift? Då är du i riskzonen för att på sikt drabbas<br />
av fetma, hjärtinfarkt, stroke och diabetes. Men med enkla<br />
knep kan du minska riskerna. - Det handlar om att sova och<br />
äta rätt, konstaterar dietisten Helena Hallin.<br />
18 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
För ungefär ett år sedan kom en doktorsavhandling<br />
från Umeå universitet som visade att det<br />
finns ett samband mellan skiftarbete och ökad<br />
risk för fetma, diabetes, hjärtinfarkt och stroke.<br />
Anledningen är att kroppens ämnesomsättning<br />
störs vid oregelbundna arbetstider. Allra värst är<br />
det när man provocerar kroppen genom att äta<br />
sent på kvällen eller på natten. En rejäl middag<br />
vid midnatt är i praktiken det samma som misshandel<br />
av kroppen.<br />
– Man stör den biologiska kroppsklockan och<br />
därmed insulinproduktionen om man äter på natten,<br />
säger Helena Hallin som arbetar på Sahlgrenska<br />
universitetssjukhuset och driver företaget<br />
Privat Dietist.<br />
– Helst ska man inte äta alls på natten, men om<br />
man måste göra det ska man se till att inte äta<br />
fett eller socker. Långsamma kolhydrater är bra:<br />
frukt, grönsaker, soppor och varma drycker.<br />
Kaloriintaget ska hållas lågt på natten, bland annat<br />
eftersom nattarbetare generellt äter mer än<br />
vad dagarbetare gör på ett dygn. Kostråden är<br />
alltså att äta lätt nattetid och att sedan äta en ordentlig<br />
frukost när man kommer hem på morgonen.<br />
Därefter ska man sova sina timmar och sedan<br />
försöka äta normalt, det vill säga var tredje<br />
eller var fjärde timma. Huvudmålet bör ätas under<br />
dagtid.<br />
Förbjudet att jobba natten<br />
Mellan midnatt och fem på morgonen är det enligt<br />
arbetstidslagen i princip förbjudet att arbeta.<br />
Men det finns gott om arbetsplatser som måste<br />
hållas igång dygnet runt. Enligt beräkningar som<br />
Arbetsmiljöverket har gjort jobbar omkring<br />
100 000 personer natt och 250 000 har inslag av<br />
nattarbete. Ännu fler jobbar oregelbundna tider –<br />
så mycket som en tredjedel av den svenska arbetskraften<br />
– vilket betyder att man börjar före<br />
klockan sju på morgonen eller slutar efter 18.<br />
Förutom att man kan få ämnesomsättningsproblem<br />
genom skiftarbetet kan man även få sömn-
Sov gott efter nattskiftet<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Du kan aldrig ta igen förlorad sömn genom<br />
att sova fler timmar. Däremot kan du<br />
se till att få en mer intensiv sömn, med<br />
mer djupsömn. Bra sovförhållanden skapar<br />
du genom att:<br />
Äta en ordentlig och fiberrik frukost på<br />
morgonen innan du går och lägger dig<br />
Undvika kaffe och svårsmält mat<br />
Se till att sovrummet är mörkt och svalt<br />
Se till att det är tyst – använd gärna<br />
öronproppar<br />
störningar. Det kan räcka med att man ska gå<br />
upp tidigt på morgonen för att man ska bli stressad<br />
och sova dåligt på natten. Dessutom är det<br />
ofta svårt för morgonjobbare att komma i säng<br />
tidigt på kvällen. Den naturliga dygnsrytmen<br />
sätter stopp och gör att man har en för hög<br />
stressnivå på kvällen – man känner sig helt enkelt<br />
pigg.<br />
Tar tid att ställa om<br />
Det går givetvis att ställa om dygnsrytmen, men<br />
det tar ofta flera dygn. Kroppen får de naturliga<br />
ljus- och mörkersignalerna och anpassar sig efter<br />
det. En del hävdar att man genom att använda<br />
solglasögon när man åker från jobbet till<br />
hemmet på morgonen kan lura kroppen att lättare<br />
sova. Den får då inte lika tydliga signaler<br />
på att det är dag och dags att vara vaken.<br />
På olika arbetsplatser har man haft olika syn på<br />
hur skiften ska läggas upp. En del låter treskiftsarbetare<br />
gå en vecka dag, en kväll och en<br />
natt, men numera börjar experterna enas om att<br />
det är bättre att blanda arbetspassen över veck-<br />
Om du måste äta på natten – ät då detta:<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
○ ○<br />
Smörgås med lättmargarin och nyckelhålsmärkta pålägg<br />
Soppa med långsamma kolhydrater (som exempelvis<br />
broccoli och morötter)<br />
Mindre, förstärkta mellanmål (som fil och basmüsli)<br />
Frukt<br />
Varma drycker (eftersom man ofta blir frusen på natten)<br />
Undvik detta:<br />
Stora måltider<br />
Fet och energirik mat<br />
Snabba kolhydrater (exempelvis söta flingor, bullar,<br />
kakor, läsk och godis)<br />
an så att man rubbar den naturliga dygnsrytmen så<br />
lite som möjligt.<br />
Enligt Bengt O Persson på Arbetarskyddsstyrelsens<br />
enhet för medicinska frågor är det bäst om<br />
passen roterar medsols, alltså att morgonskift följs<br />
av dagskift som i sin tur följs av eftermiddagsskift:<br />
– Människan anpassar sig nämligen lättare till ett<br />
förlängt dygn än ett förkortat. Dessutom är åttatimmarspass<br />
bättre än tolvtimmars och det är bra<br />
om man kan undvika en alltför tidig start på morgonen.<br />
Malin Sahlström<br />
Foto & Illustration<br />
Nina Lindhe Tell<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 19
Greppa timmen<br />
Friskvård är vård av hela människan och det gäller att hitta<br />
former som passar var och en. Polisområde 1 har just startat<br />
upp en friskvårdssatsning, där både stegräknare och friskvårdsbok<br />
ingår. Projektledare Jill Jingbrandt uppmanar alla<br />
att ta chansen till en bättre hälsa.<br />
20 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Friskvårdsprojektet ”PO1 i bästa form 2005” har<br />
sjösatts under februari månad och alla närpolisområden<br />
i PO1 har fått en tilldelad peng att använda<br />
på bästa sätt. Gemensamt för alla som är<br />
inblandade i projektet är att det delas ut en stegräknare<br />
samt en hälsobok. Hälsoboken har utarbetats<br />
av Niklas Kjellman, polisassistent i polisområde<br />
1 men även utbildad idrotts- och<br />
friskvårdpedagog med fördjupning i idrottsmedicin.<br />
Projektet leds av en projektgrupp och i varje<br />
näpo har en kontaktperson utsetts. Den personen<br />
ska hålla i trådarna för projektet inom sitt näpo<br />
och arbetet belönas med en utbildning till hälsocoach.<br />
I Uddevalla är det Johan Sölsnaes som är<br />
kontaktperson. Han tycker att projektet har mottagits<br />
positivt och att arbetet är roligt och stimulerande.<br />
Hans roll är att vara motor och inspiratör<br />
samt hitta och erbjuda olika aktiviteter för projektet.<br />
Johan menar att det aldrig är för sent att ändra<br />
sin livsstil och resultatet kommer fortare än<br />
vad många tror.<br />
Hälsoprofil<br />
I Uddevalla har man valt att satsa på en inledande<br />
hälsoprofilbedömning med uppföljning om ett<br />
år. Hittills har 40 personer gjort hälsoprofilbedömningen<br />
och ytterligare 30 stycken står på kö till<br />
nästa testtillfälle. Man har tagit hjälp av KY-utbildningen<br />
till Friskvårdskonsulent som också<br />
finns i Uddevalla. Carina Gozdzik, elev från utbildningen,<br />
berättar att bedömningen sker i olika<br />
steg, ett cykeltest, en blodtrycksmätning, en skelettmätning<br />
och en diskussion kring vad var och<br />
en har för önskan om förändring ur ett hälsoperspektiv.<br />
Det är våra egna val som är viktiga i<br />
sammanhanget och hon hoppas att så många som<br />
möjligt tar chansen och gör testet. Man bör komma<br />
ihåg att det är ett val att inte välja också. För<br />
Carina är hälsa individuellt, positivt och njutning.<br />
– Det är bättre att lägga till en bra vana än att ta<br />
bort en dålig, säger hon.<br />
Ta ställning för din hälsa<br />
Ställföreträdande närpolisområdeschef Lennart<br />
Hjelm, som under <strong>Länsmannen</strong>s besök ställer upp<br />
som cykelmodell, välkomnar projektet. Livskvalité,<br />
njutning och glädje är hans personliga sammanfattning<br />
på hälsa. Han berättar att forskning
visar att 40 % av långtidssjukskrivningar och pensioner<br />
beror på egen livsstil. Det är viktigt att<br />
varje individ tar ställning för sin hälsa och livssituation.<br />
Olika målsättningar<br />
I polishuset i Uddevalla möter <strong>Länsmannen</strong>s utsända<br />
många engagerade medarbetare. Berth<br />
Söderström har som målsättning att gå ner några<br />
kilo och för honom är det bättre matvanor som är<br />
i fokus. Jan-Erik Cederbom från utryckningen<br />
har just testat sin nya stegmätare genom att fotpatrullera<br />
några timmar.<br />
– Det blev cirka 3000 steg, konstaterar han.<br />
Stavgång och rosiga kinder<br />
<strong>Länsmannen</strong> ger sig i kast med den egna hälsoinsatsen<br />
för dagen och följer med stavgångsgänget<br />
ut i snöstormen. Lisbeth Karlsson konstaterar att<br />
projektet gör att man lättare kommer igång med<br />
fler bra vanor. Stavtempot är högt och deltagarnas<br />
rosiga kinder värmer upp snöflingorna. Linda<br />
Frid är mycket positiv till träningsformen.<br />
– Stavgång är ett mycket bra alternativ till innebandy,<br />
hävdar hon.<br />
Individuell träningsform<br />
Vikten av att hitta rätt träningsform för varje individ<br />
synes spännande. I dagens utbud finns det<br />
aktiviteter både för den mer vältränade och för<br />
nybörjaren, allt från styrketräning till linedance<br />
och promenader.<br />
Fler PO1 aktiviteter<br />
Trollhättan och Åmål är också delar av PO 1 och<br />
således också med i friskvårdssatsningen. Kontaktperson<br />
i Trollhättan är Mikael Mossberg. En<br />
resursgrupp har bildats och ett hälsorum där man<br />
smider hälsoplaner har ordnats.<br />
– Alla i resursgruppen har gjort ett jättejobb, berättar<br />
Mikael.<br />
Många aktiviteter finns på agendan, några av<br />
dem är kontorsmassage, rökavvänjning och instruktörsledd<br />
styrketräning för kvinnlig personal.<br />
Man har också instiftat ett ”Blåljusmästerskap”,<br />
en multisporttävling med olika grenar och aktiviteter.<br />
Mikael Mossberg är mycket nöjd med utvecklingen<br />
av projektet hittills och ger satsningen<br />
en eloge. Han betonar vikten av att arbetet fortsätter<br />
långt efter utgången av 2005.<br />
– Det är det långsiktiga arbetet som är viktigt,<br />
”Hälsan tiger inte still” – vi måste jobba stenhårt,<br />
är hans budskap.<br />
Dressin, massage och frukt i Åmål<br />
I Åmål som tillhör näpo Dalsland är det Maria<br />
Wallin som är kontaktperson. Även där har<br />
många aktiviteter kommit igång, bland annat<br />
lunchträning på gym. I maj planeras en heldag i<br />
friska luften, då ska det trampas dressin i 3,5 mil.<br />
Ett uppskattat inslag är att man har köpt in frukt<br />
till varje avdelning. Vecka åtta hade man en massör<br />
som kom till polisstationen och masserade<br />
rygg/nacke, vilket var mycket populärt.<br />
Metod i tre steg - PO2’s melodi<br />
PO 2 startade en hälsosatsning för personalen redan<br />
2002. Upplägget bestod av tre steg där man<br />
först utbildade och hade föreläsning för chefer<br />
och befäl. Steg två innefattade en föreläsning om<br />
hälsa för samtliga anställda och steg tre innebar<br />
att ett antal aktiviteter startades upp. Fortfarande<br />
utövas vissa av aktiviteterna varje vecka och så<br />
har man också sin klassiker där flera grenar ingår.<br />
Det är viktigt att tänka långsiktigt så att inte<br />
hälsosatsningen avstannar så fort projektet är slut.<br />
Hälsoenkät i PO3<br />
PO 3 gjorde en hälsosatsning 2003 då all personal<br />
fick svara på en enkät om hälsa. Satsningen ledde<br />
bland annat till att olika aktiviteter sattes<br />
igång. En grupp medarbetare fick också vara<br />
med i en livsstilsförändringsgrupp i samarbete<br />
med företagshälsovården.<br />
PO 1 i bästa form har just startat och det ska bli<br />
spännande att följa projektet under året.<br />
Nina Lindhe Tell<br />
Fotokollage<br />
Nina Lindhe Tell<br />
Foto Göran Gustavsson<br />
Foto Göran Gustavsson<br />
Under två veckor serverade<br />
kafeterian i<br />
Uddevalla inga kakor.<br />
Istället kunde<br />
man njuta av grovt<br />
bröd och fruktsallad.<br />
Man höjde priset<br />
2 kronor per macka<br />
och sålde bättre.<br />
Kostutställningen ärframtagen<br />
av KYutbildningen<br />
till<br />
hälsokonsulent.<br />
Utställningen stod ursprungligen<br />
i Uddevalla<br />
men är nu på<br />
turné till Trollhättan.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 21
Testa din stressnivå...<br />
Stress är något vi utsätts för både i arbetet och privatlivet. Hur ser du<br />
på stress? Är du stresstålig? Stressar du för mycket? Testa din stressnivå<br />
i stresstestet som är framtaget av Niklas Kjellman PO1, för den<br />
friskvårdsbrochyr som man nyligen distribuerat till personalen i PO1.<br />
Vad är stress?<br />
När vi blir utsatta för fysiska och psykiska<br />
utmaningar eller krav reagerar kroppen<br />
med att frigöra energi till hjärnan och<br />
musklerna. Samtidigt trappas kroppens<br />
återuppbyggande processer ned.<br />
Smärttröskeln höjs och blodet blir<br />
trögflytande för att vi inte skall förblöda vid<br />
eventuella skador.<br />
Denna reaktion brukar benämnas som<br />
stress. Denna uppladdning kan hjälpa oss<br />
att prestera vårt bästa när det verkligen<br />
gäller och hjälper oss att klara av de krav<br />
och utmaningar som vi ställs inför i<br />
arbetslivet samt i vardagen. Men om man<br />
utsätts för långvarig stress där perioder av<br />
22 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Symptom och<br />
varningssignaler<br />
4 p Nästan alltid 3 p Ofta 2 p Ibland 1 p Nästan aldrig<br />
Jag känner mig tidspressad<br />
vila och återhämtning saknas blir stressen<br />
skadlig. Den hämmar då istället vår<br />
prestationsförmåga och eftersom kroppens<br />
återuppbyggande processer sätts åt sidan<br />
ökar risken för utbrändhet och andra<br />
stressrelaterade sjukdomar.<br />
Stresstestet är till för att ge en fingervisning<br />
om din situation då det gäller stress.<br />
Vid långvarig negativ stress uppstår en<br />
obalans mellan aktivitet och vila.<br />
Kroppens återuppbyggande processer<br />
trappas ned och detta leder till att kroppen<br />
Jag blir irriterad på andra trafikanter då jag är ute i trafiken<br />
Jag upplever det stressande att stå i kö<br />
Jag driver på mig själv vilket medför att jag går på högvarv<br />
Jag känner mig irriterad<br />
Jag har svårt att ta det lugnt och att ”göra ingenting”<br />
Jag blir otålig av att se andra göra saker och ting långsamt<br />
Jag har svårt att göra två eller flera saker samtidigt<br />
Jag jäktar även när jag har gott om tid<br />
Jag äter fort och är den som ätit upp fortast<br />
Folk i min omgivning säger till mig att varva ned<br />
Jag irriterar mig över människor som är fumliga<br />
Räkna ihop dina poäng och jämför dessa<br />
med poängintervallen nedan.<br />
Fyll i en siffra<br />
mellan 1 -4<br />
Poängsumma<br />
är mer mottaglig för skador och sjukdomar.<br />
Följderna kan då bli att man drabbas av<br />
högt blodtryck, förhöjda blodfettshalter vilket<br />
medför ökad risk för ”blodproppar”, ökad<br />
utsöndring av kortisol vilket medför ökad<br />
risk för depressioner, glömska och att man<br />
blir okoncentrerad, dålig blodförsörjning till<br />
mag- och tarmkanalen vilket kan ge upphov<br />
till illamående, magsmärtor, diarré eller<br />
förstoppning. Syn och hörselintryck mattas<br />
av och eksem samt acne kan utlösas av<br />
långvarig negativ stress. Vidare kan<br />
sömnsvårigheter, oro och rastlöshet infinna<br />
sig.<br />
Det gäller att ta varningssignalerna på<br />
allvar och söka hjälp i tid. Att skaffa<br />
sig en balanserad livsstil är ett bra försvar<br />
mot negativ stress. Det gäller således att<br />
hitta en balans mellan arbete och fritid. Det<br />
gäller att lyssna till sina egna behov och att<br />
sätta gränser. Att ta sig tid till avkoppling och<br />
fritid. Att skapa och vårda sina sociala<br />
relationer samt att våga be om hjälp<br />
och stöd från sina vänner när man behöver<br />
detta.<br />
Texten är ett utdrag ur avsnittet Stress sidan 17-22, i<br />
häftet Friskvård framtaget av PO1.<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
12-22 p<br />
Du behöver inte oroa dig eller<br />
fundera på din stressnivå<br />
23-30 p<br />
Du behöver fundera på och se om du<br />
kan påverka saker som gett dig höga<br />
poäng.<br />
31-36 p<br />
Du har ett tydligt stressbeteende.<br />
37-48 p<br />
Du behöver hjälp då din situation<br />
är allvarlig.
Tage från Strömstad tänker...<br />
Från odör till doft<br />
Det är väl ändå underligt vad världen<br />
är föränderlig. Det hände mig för<br />
många år sedan att jag möttes av ett<br />
fenomen som jag trodde var förbrukat.<br />
På våren upptäckte jag att det var något<br />
som doftade. Det var själva våren<br />
med fuktig mylla och nyutslagna blommor.<br />
En doft av den finare världen.<br />
Nu frågar sig naturligtvis vän av ordning vad det<br />
konstiga med detta är. För många är det inte alls<br />
konstigt. Många som varje år upplever samma<br />
sak. Och fler och fler blir det tydligen. Fler som<br />
upptäcker glädje och nyttan med att sluta röka.<br />
De positiva effekterna med att sluta är naturligtvis<br />
lika många som de negativa med att fortsätta.<br />
Rökning ger så mycket. Dålig luft, dålig ekonomi,<br />
aska på kläderna, brännmärke, rök i ögonen,<br />
lungcancer, abstinensbesvär när cigaretterna är<br />
slut, gula fingrar och tänder, ständiga hostattacker<br />
och mycket mer. Detta känner du naturligtvis till.<br />
Att tobaksrök är skadligt står ju till och med på<br />
cigarettpaketen. Men i ärlighetens namn kan det<br />
också ge kontakt med andra människor. Man<br />
kanske kan fråga en tilldragande kvinna eller man<br />
om eld och på så sätt få kontakt.<br />
Rökförbud på krogen!<br />
Men vore det då inte bättre att ge en komplimang<br />
för ett bra val av örhänge eller för en elegant<br />
skäggstubb? Samtidigt kanske man då kan känna<br />
den friska andedräkten och inte någon dålig röklukt.<br />
I vårt västra broderland Norge har det införts<br />
rökförbud på restauranger.<br />
Att röka eller inte röka,<br />
det är frågan…<br />
För tio år sedan, den 1 februari 1995, infördes rökförbud<br />
inom myndighetens lokaler. Detta gäller alla, anställda,<br />
besökande och intagna. Ingen inom lokalerna skall behöva<br />
andas in andras rök. Hur är det med efterlevnaden? Visst<br />
fuskas det ibland men i stort sett har alla anammat påbudet<br />
att gå ut om man skall uträtta sitt behov.<br />
Har förbudet ändrat personalens rökvanor? För att få en<br />
uppfattning om detta har en liten ovetenskaplig<br />
undersökning gjorts inom ett antal avdelningar i PO1.<br />
Personalen har tillfrågats om sina nuvarande, dåvarande<br />
och ändrade tobaksvanor. Röker du nu? Rökte du för tio år<br />
sedan? Om du rökte för tio år sedan men slutat nu, har du i<br />
stället börjat snusa?<br />
Där klagar vissa näringsidkare över<br />
att deras restauranger står tomma efter<br />
rökförbudet. De ställena kan inte<br />
ha haft någon högre standard på maten!<br />
En rökare känner kanske inte vad<br />
maten smakar och bryr sig därför inte<br />
om kvaliteten. På Irland är det rökförbud<br />
på 10 000 pubar. Ställen där det<br />
traditionellt ”skall” vara rökigt. Förbudet<br />
fungerar. Och allt fler länder inför rökförbud.<br />
Nu senast Italien.<br />
De positiva effekterna av att sluta, hur är det<br />
med dem? Friskare närmiljö, förmågan att känna<br />
dofter, bättre ekonomi, större chans till ett längre<br />
liv, högre välbefinnande. Behöver mer sägas.<br />
Nej, knappast.<br />
Ut och rök<br />
För cirka tio år sedan infördes rökförbud inom<br />
polisverkets lokaler i Västra Götaland. Man blev<br />
”tvungen” att gå ifrån arbetet och ut för att röka.<br />
Kanske fem-sex minuter per gång eller timma.<br />
Inom vissa polismyndigheter har man anställt en<br />
Hälsopedagog, som i sin tur har engagerat en hel<br />
hög med hälsoinspiratörer. Så är det exempelvis i<br />
Uppsala län. Där startas rök- och snusavvänjningskurser.<br />
Kanske ett exempel att ta efter även<br />
för vår myndighet.<br />
Totalt har 276 personer svarat på enkäten. Av dessa är 84<br />
kvinnor och 193 män.<br />
Vid en analys kan man utläsa att endast 29 stycken röker nu.<br />
År 1995 var det 42 rökare. Av dessa är det åtta stycken som<br />
har övergått till snus. Procentuellt sett tror jag att andelen<br />
rökare är lågt jämfört med samhället i övrigt. Bara 10,5<br />
procent röker.<br />
Av detta kan vi konstatera att det är ett litet antal som lagt av<br />
sin ovana att röka och istället börjat snusa. Som sagt tidigare<br />
är det en ovetenskaplig undersökning. Naturligtvis kan man<br />
ha många fler anslutningsfrågor. T.ex. hur länge har du rökt?<br />
Var du anställd inom myndigheten för tio år sedan, din ålder,<br />
anledning till att du slutat röka etc. För en fullständig analys<br />
räcker tjänstetiden inte till.<br />
Tage Ödlund<br />
Tage Ödlund<br />
Foto Nina Lindhe Tell<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 23
Det tredje livet<br />
Det tredje livet, så vill Birgitta Mighetto beskriva sin tid som<br />
pensionär. Föreningsliv, kurser, dans, Friskis och Svettis varvat<br />
med fotoutställningar är bara en del av vad Birgitta känner<br />
att hon har tid med nu. För tre år sedan fick Birgitta avtalspension.<br />
Då hade hon varit anställd som fotograf på Länskriminalpolisens<br />
tekniska rotel i 32 år. – Ta vara på livet, det kan<br />
aldrig nog understrykas, säger Birgitta som njuter av att vara<br />
”dagledig”.<br />
24 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Birgitta har alltid trivts på sin arbetsplats och med<br />
sina arbetskamrater och var mentalt förberedd<br />
inför den stundande pensioneringen. Sista tjänsteåret<br />
tänkte hon, utan tragik, att nästa år är det<br />
någon annan som tagit över.<br />
– I början kunde jag tänka, nästan skämmas, över<br />
att vara arbetsför och ändå få vara ledig, säger<br />
Birgitta och skrattar till. Denna känsla ersattes<br />
snart av att uppskatta ledigheten och friheten att<br />
ha tid att göra det man vill.<br />
Många intressen<br />
Att röra på sig och vårda sin kropp är viktigt för<br />
Birgitta. Som ung började hon med gymnastik<br />
och klassisk balett. Sedan gick hon över till jazzdans.<br />
– Dans kan man bara inte sluta med, menar Birgitta,<br />
det kan vara folkdans för några och bugg<br />
för andra, huvudsaken är att man rör sig. Tre<br />
gånger i veckan blir det Friskis och Svettis, där<br />
emellan promenader. Fotointresset finns kvar<br />
även om det inte blir så mycket nytagna bilder.<br />
Hon har en mängd gamla bilder som hon vill ta<br />
hand om. Förra sommaren hade hon en fotoutställning<br />
i Skallsjö Kyrka och just nu pågår en utställning<br />
i Floda bibliotek.<br />
– Jag vill glädja andra människor med mina bilder,<br />
säger Birgitta, som också planerar för en kommande<br />
utställning i kvartersgården i samfälligheten<br />
där hon bor.<br />
God gemenskap<br />
”Daglediga” är vad de kallar sig, pensionärerna<br />
när de träffas en gång i veckan på sykursen. Birgitta<br />
är med i Floda Hembygdsförening där hon<br />
syr en folkdräkt till sin dotter. En trevlig kontaktpunkt<br />
med mysiga fikastunder. En annan dag i<br />
veckan går hon en konstkurs, genom den blir det<br />
roliga resor. Hon är också med i teatersällskapet<br />
Nääskrönikan som anordnar Nääs-spelen, som<br />
för övrigt firar 25-års jubileum i år.<br />
Birgitta är med i Missionskyrkan. För några år<br />
sedan gick hon en folkhögskolekurs i teologi. Genom<br />
bibelskolan fick Birgitta en ny dimension i livet.<br />
Hon lärde känna Gud, helt enkelt. Hon lärde<br />
sig se det lilla i det stora, vilket har hjälpt henne<br />
förstå livet bättre. Uppskatta naturen till exempel<br />
som är en del av skapelsen. Mötet med nya människor<br />
är också värdefullt. Man talar ofta om<br />
”gamla vänner” och tänker inte alltid på att nya<br />
vänner också kan ge fina relationer.<br />
– Man tänker också mycket på andra delar av<br />
vår jord eftersom det händer så mycket. Som enskild<br />
person kan man inte hjälpa hela världen,<br />
men alla kan göra något.<br />
Ingrid Adetun<br />
Foto Ingrid Adetun
Museet<br />
Det var då det...<br />
Att poliser fysar på arbetstid har en lång tradition. Det vittnar dessa bilder om som<br />
Kjell Nilsson på polismuséet i Göteborg rekommenderat. Bilderna är hämtade från<br />
några fysfilmer av äldre datum. Båda är inspelade i gymnastiksalen i Näpo Linnéstaden-Majorna.<br />
Stor tack till Jan-Olof Hedberg ITV/LKP som stått för den tekniska<br />
överföringen från film till papperskopia.<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Denna bild är tagen vid morgongymnastiken<br />
i Näpo Linnéstaden-Majorna.<br />
Årtalet är 1940 och det är J.Guwell som<br />
håller i träningen. Gymnastiken innehöll<br />
ett program med diverse övningar såsom<br />
armhävningar, rygg- och benrörelse,<br />
hänga upp och ner i ribbstol. Enligt<br />
dagens instruktörer ingår inte vissa av<br />
rörelserna i nuvarande träningsprogram<br />
med hänvisning till skaderisken.<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Dessa herrar har undervisning i Jiu-jitsu<br />
med instruktör Viking Cronholm. Viking<br />
var en av de främsta instruktörerna i<br />
landet och har även skrivit läroböcker i<br />
ämnet. Han var stiligt klädd i kostym<br />
med väst, vit skjorta med fluga och damasker<br />
när han undervisade. Årtalet är<br />
1940.<br />
Kjell Nilsson<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 25
Hon är född i Sverige. Flyttade till Spanien med sin familj när hon var<br />
tre år gammal. Vid nioårs ålder gick flyttlasset tillbaka till Sverige<br />
igen. Efter att ha arbetat inom vården i många år har hon nu valt att<br />
utbilda sig till polis. Möt Joana Ciurana, polisaspirant som är stationerad<br />
i Borås men för närvarande i Kinna.<br />
26 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Profilen<br />
Undersköterskan som blev polis<br />
Namn: Joana Ciurana<br />
Ålder: 31 år<br />
Bor: i Kinna<br />
Familj: Två barn, sambo,<br />
mamma, pappa och två<br />
systrar.<br />
Äter: smårätter som t.ex.<br />
tapas<br />
Dricker: ett glas gott vin<br />
Just nu läser jag:<br />
barnböcker med mina<br />
barn.<br />
Fritiden: tillbringar jag med<br />
mina barn. Å så tränar jag<br />
gärna.<br />
Hon har bara varit hos polisen i Kinna i tre veckor<br />
och trivs redan bra.<br />
–Jag är Kinnabo så det känns extra skönt att få<br />
vara på hemmaplan under de sex månaderna<br />
som jag gör min praktik, berättar Joana.<br />
Joana har läst polisutbildningen vid universitetet i<br />
Växjö och har veckopendlat mellan Kinna och<br />
studieorten.<br />
–Veckopendlingen har varit en förutsättning för<br />
att jag ska kunna kombinera studier med familj.<br />
Jag har två små barn som jag spenderar mycket<br />
tid med.<br />
Naturligt yrkesval<br />
– Att gå från vårdyrket till polisyrket var ett naturligt<br />
val för mig. Båda yrkena handlar om att<br />
arbeta med människor och det passar mig. Vårdyrket<br />
är en bra grund att stå på men jag kände att<br />
jag ville mer.<br />
Praktik i England<br />
Under studietiden i Växjö fanns det ett block på<br />
sex veckor då man själv fick välja inriktning. Joa-<br />
na valde att åka över till England och studera hur<br />
polisutbildningen ser ut där. Englandsbesöket<br />
innebar också att hon fick prova på att arbeta<br />
med den engelska polisen och bland annat patrullera<br />
vid Kings Cross i London.<br />
– Erfarenheterna från England känns väldigt bra<br />
att ha med sig. Jag hoppas kunna åka tillbaka för<br />
att se och lära ännu mer. Min ena syster bor i<br />
London och det var via hennes man som är polis,<br />
som jag fick möjlighet att komma till polisen i<br />
London.<br />
– Jag också hade turen att få ett stipendium i<br />
samband med att jag skulle åka till England. Det<br />
underlätatde finansieringen av resan, berättar<br />
Joana.<br />
Teorin i praktiken<br />
Mycket av det jag studerat på utbildningen i Växjö<br />
faller på plats när jag får ta del av det praktiska<br />
polisarbetet här i Kinna, säger Joana.<br />
– Jag känner att jag kan lära mig mycket av min<br />
instruktör Conny Ryndal. Han har rutin och en<br />
”magkänsla” för hur saker och ting ska göras.<br />
Han är en bra förebild avslutat Joana.<br />
Carin Fhyr<br />
Foto Carin Fhyr
Notiser<br />
Göran Bjurström med hunden Dizel i startgroparna.<br />
Draghunds-SM avgjort<br />
Totalt kom 23 ekipage till start i årets upplaga av SM-i<br />
draghund för polishundar. Tävlingen gick av stapeln<br />
på Långberget i Värmland. Det tävlades i två grenar;<br />
linkörning 10 kilometer och stafett 5x3 kilometer.<br />
Arrangör av årets tävling var Västra Götaland.<br />
Från myndigheten deltog tre ekipage; Hugo med<br />
förare Hampus Eriksson, Serro med förare Carl-<br />
Gunnar Häljebo och Dizel med förare Göran<br />
Bjuström.<br />
Vi gratulerar Västernorrland till seger i stafetten. I den<br />
individuella linkörningen placerade sig Viggo med<br />
Bengt-Erik Ljunglöf från Uppsala på första plats. Tvåa<br />
kom Lizst med förare Roger Björne från<br />
Västernorrland och på tredje plats Arkas med Jan<br />
Gustafsson från Västermanland. Bästa placering för<br />
Västra Götaland i grenen linkörning hade Hugo med<br />
förare Hampus Eriksson. Det blev en 6:e plats.<br />
Nya polisaspiranter på plats<br />
Måndagen den 17 januari 2005 kom 71 polisaspiranter<br />
till Västra Götaland. De kommer att genomföra<br />
sin praktikutbildning vid myndigheten under<br />
tiden 17 januari till 17 juli 2005.<br />
Foto Hampus Eriksson<br />
Nytt på IntraPolis<br />
För att underlätta för dig som har frågor eller tips om IntraPolis finns<br />
nu en lista på alla myndighetens lokalredaktörer under Adress och<br />
telefon.Flera närpolisområden har den senaste tiden startat aktiva<br />
sidor på IntraPolis. Bland annat Dalsland, Frölunda och Kortedala.<br />
Bland de nya sidor som har startats märks också Arbetsmiljö och<br />
hälsa och Nätverket för homo- och bisexuella, båda hittar du under<br />
Jobbet och jag. Sedan början har mars är personalstyrkan på<br />
webbredaktionen fördubblad då Maria Hellqvist är tillbaka från sin<br />
föräldraledighet.<br />
Nya e-postadresser i myndigheten<br />
Nytt system för extern e-post<br />
<strong>Polisen</strong> har driftsatt ett nytt system för att skicka extern e-post via<br />
BasA. Systemet har provats i drygt ett år och nu kommer <strong>Polisen</strong> i<br />
Västra Götaland att successivt ge de medarbetare som har behov<br />
möjlighet att använda sig av det nya e-postsystemet.<br />
– Det kommer att gå att ta emot och skicka bifogade filer som är<br />
ofarliga. Trasslet med att flytta filer med hjälp av disketter kommer<br />
att minska tack vare att vi får in filerna direkt i GroupWise, berättar<br />
Jan Strannegård, kontaktperson för extern e-post.<br />
Vill du också ha tillgång till det nya systemet?<br />
Det kommer att finnas möjlighet att få en personlig e-postadress<br />
eller att använda sig av de funktionsbrevlådor som idag finns i<br />
GroupWise. Men tänk på att en e-postadress innebär också ett<br />
ansvar eftersom posten ska öppnas minst en gång varje vardag.<br />
Har du behov av en e-postadress vänder du dig till din närmaste<br />
chef.<br />
Läs mer om systemet på IntraPolis under IT/Teknik /GroupWise<br />
Praktikutbildningen kommer att genomföras<br />
på följande närpolisområden, antal och<br />
placering:<br />
PO 1<br />
4 Mölndal<br />
8 Hisingen<br />
8 Kortedala/Bergsjön<br />
7 Göteborg City<br />
4 Frölunda<br />
2 Kungälv<br />
2 Stenungsund<br />
8 Uddevalla<br />
1 Vänersborg<br />
5 Trollhättan<br />
1 Åmål<br />
2 Strömstad<br />
PO 2<br />
3 Borås<br />
3 Alingsås<br />
PO 3<br />
4 Västra Skaraborg<br />
9 Östra Skaraborg<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 27
Korsord<br />
28 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005
Krysslösningarna fortsätter att strömma in till redaktionen.<br />
[Kuckeli]kul tycker vi. Här kommer<br />
påskens upplaga av klurigheter för hjärncellerna.<br />
Klura på och skicka in lösningen till oss så har du<br />
chans att vinna biobiljetter. Varför inte ta med en<br />
vän på någon bra film i vår...<br />
Vi gratulerar förra numrets kryssvinnare!<br />
1:a pris, två biocheckar:<br />
Barbro Karlsson, Borås<br />
2:a pris, två biocheckar:<br />
Ove Bringefält, Sävedalen<br />
3:e pris, en biocheck:<br />
Gunnar Hilmér, Uddevalla<br />
Namn: ................................................................<br />
Adress: ................................................................<br />
Postnr: ................................................................<br />
Ort: ................................................................<br />
Redaktionen tillhanda senast<br />
den 30 maj 2005.<br />
<strong>Länsmannen</strong>/ Korsord<br />
Box 429<br />
401 26 GÖTEBORG<br />
Lösningen till korsordet i julnumret av <strong>Länsmannen</strong>.<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 29
Notiser<br />
Polis-SM i Handboll<br />
och Innebandy<br />
Göteborgs polismäns idrottsförening genomför<br />
återigen ett dubbelarrangemang<br />
med svenskt polismästerskap i handboll<br />
respektive innebandy. Matcherna går i<br />
Lundbystrandshallen i Göteborg den 25-<br />
27 april 2005.<br />
Vi behöver funktionärer till båda idrotterna.<br />
Är du intresserad av att vara<br />
med? Hör av dig till Annica Edvardsson,<br />
Hisingen via GW<br />
30 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Foto Nina Lindhe Tell<br />
Göteborgspolisen<br />
Svenska mästare i bandy<br />
Polis-SM i bandy arrangerades av Göteborgs-polisen<br />
den 3-4 februari på<br />
Ruddalens idrotts-plats. Det var sex<br />
deltagande lag som delades upp i två<br />
grupper.<br />
Gävle, Stockholm och Örebro gjorde<br />
upp i den ena gruppen som vanns av<br />
Gävle. I den andra gruppen gjorde Göteborg,<br />
Västmanland och Uppsala upp.<br />
Göteborg vann gruppen efter två 3-0<br />
segrar.<br />
I finalen lyckades Göteborg vinna mot<br />
Gävle med 2-1 efter en jämn match.<br />
Belönad för förbättrat<br />
brottsofferarbete<br />
Bertil Claesson, chef för näpo Angered har<br />
fått ett stipendium från Brottsofferjouren i<br />
Göteborg. Stipendiet är på 10 000 kronor<br />
och delas ut till en person som verkat för att<br />
förebygga brott eller våld i vårt samhälle eller<br />
som på andra sätt utfört ett framstående arbete<br />
till gagn för brottsoffer.<br />
I juryns motivering säger man bland annat:<br />
”Bertil Claesson har på ett engagerat och<br />
aktivt sätt, systematiskt och under lång tid<br />
arbetat till gagn för svaga och brottsutsatta<br />
människor i vårt samhälle.<br />
”Hans stora patos för att förbättra brottsofferarbetet<br />
i vårt samhälle är föredömligt.”<br />
Glad påsk<br />
önskar redaktionen<br />
på <strong>Länsmannen</strong><br />
Foto Ulla Staaf
Tack<br />
Ett hjärtligt tack...<br />
Ett hjärtligt tack för all uppvaktning i<br />
samband med min pensionering. Jag har<br />
haft förmånen att få arbeta i telefonväxeln<br />
i Göteborg sedan 1998. Det har varit<br />
en fantastisk tid med underbara arbetskamrater.<br />
Tack till länspolismästarens<br />
sekretariat, <strong>Polisen</strong>s kontaktcenter och<br />
LKC för blommor, tal och gratulationer.<br />
Ett särskilt tack vill jag rikta till min chef<br />
Bodil Nydevall och hela min arbetsgrupp.<br />
Hjärtligt tack<br />
Majbritt Skarström<br />
Växeltelefonist, Göteborg<br />
PS. Tack TAM för ett<br />
jättefint samarbete D.S<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Ett stort tack!<br />
Ett stort tack till er alla, för de fina presenterna<br />
och de vackra blommorna, som<br />
jag fick av er på min födelsedag<br />
Sissi Padu<br />
Uddevalla<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Det kom ett vykort...<br />
Familjen Dragemark tackar alla poliser<br />
som deltagit i sökandet efter Sven<br />
Dragemark i Gullmarsberg i Skredsvik<br />
den 7-10 februari.<br />
Tacket framfördes via Nils Lundqvist<br />
Krimjouren, Göteborg<br />
Stort tack för<br />
stöd och hjälp<br />
Stort tack till alla inom och utom myndigheten<br />
för den stöttning och hjälp som<br />
min familj och jag fått i samband med<br />
min skottskada den 27 oktober 2004.<br />
Kjell Peterson<br />
Piketen, Göteborg<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Ett stort tack<br />
till mina underbara<br />
arbetskamrater i<br />
Uddevalla, Lysekil<br />
och Munkedal.<br />
Tack för att ni bryr er!<br />
Berit Åhlander<br />
Uddevalla<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Tack för en oförglömlig dag!<br />
För all den uppmärksamhet jag rönte under<br />
min långa vistelse under hösten på<br />
Uddevalla sjukhus i samband med min<br />
svåra sjukdom, vill jag härmed framföra<br />
mitt innerliga tack. Mycket blommor,<br />
böcker och presenter, ja till och med julklappar,<br />
fick jag av kollegor och vänner.<br />
Det är vid sådana tillfällen man märker<br />
var man har sina vänner. De synes vara<br />
legio.<br />
Även vid avtackningen i samband med<br />
min pensionering den 8 februari fick jag<br />
många bevis på det goda samarbete jag<br />
haft med kollegorna. Många kollegor<br />
och ämbetsbröder ställde upp och gjorde<br />
dagen till en högtid. Jag vill härmed innerligt<br />
tacka för de vackra orden, den<br />
stora mängden blommor och mängder av<br />
gåvor. Särskilt ledning och arrangörer<br />
skall därjämte ha ett välförtjänt tack för<br />
den stora och välorganiserade avtackningen.<br />
Dagen är oförglömlig.<br />
Gunnar af Geijerstam<br />
PO1 Kansli<br />
Tack till polisen<br />
i Trollhättan och Uddevalla<br />
Jag har förlorat anhöriga i katastrofen i<br />
Asien och har haft många kontakter med<br />
lokala polisen i Uddevalla och Trollhättan.<br />
Jag måste bara få tala om att jag är<br />
tacksam för och överväldigad av deras<br />
otroligt professionella och empatiska bemötande.<br />
De gav mig trygghet och någon<br />
att lita på mitt uppe i allt kaos. Var<br />
stolta över er personal!<br />
Med vänliga hälsningar<br />
Åsa Holmqvist<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Tack för bra service!<br />
Jag skulle vilja tacka alla er på polisen i<br />
Göteborg för den fantastiska hjälp jag<br />
fick när jag tappat min plånbok förra<br />
veckan. Otroligt bra service och trevliga<br />
anställda var det intryck jag fick när jag<br />
tog kontakt med <strong>Polisen</strong> – såväl på polisstationerna<br />
som på kundtjänsten via telefon.<br />
Det vill jag rikta ett stort tack till er<br />
för!<br />
Med vänliga hälsningar<br />
Martina Ekelund- Entson<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Tack till telefonväxelns<br />
personal<br />
Under många år och i många olika befattningar<br />
har jag nyttjat telefonväxelns<br />
tjänster. Jag har ibland varit riktigt besvärliga<br />
i mina krav på service. Till min<br />
stora glädje har jag alltid blivit bemött<br />
med vänlighet och med stor serviceanda.<br />
Jag vill med dessa ord uttrycka mitt tack<br />
till telefonväxelns personal.<br />
Jan-Åke Liljedahl<br />
PO3 Kansli<br />
Illustrationer Maria Hällqvist<br />
<strong>Länsmannen</strong> 1/2005 31
Posttidning B<br />
Returadress: <strong>Polisen</strong>/<strong>Länsmannen</strong><br />
Box 429, 401 26 Göteborg<br />
Vad gör du för att må bra?<br />
– Jag blir rastlös om jag inte får röra<br />
mig! säger Sanna Hoflund på igv<br />
Borås. Hon brukar träna styrka i träningslokalen<br />
på Polishuset i Borås.<br />
Sedan blir det boxersize och mera<br />
styrketräning på gymet i stan. Detta<br />
varvar hon med både löpning och<br />
cykling.<br />
Göran Carlbom som arbetar på<br />
Länskommunikationscentralen tycker<br />
att det är viktigt att familjen mår<br />
bra. Göran tillbringar mycket tid med<br />
sin familj. –Vi har två barn, mår de<br />
bra och är friska, då mår jag också<br />
bra, säger Göran. På min fråga om<br />
kosten, svarar Göran att han försöker<br />
äta en allsidig kost.<br />
32 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />
Helene Granath arbetar sedan många år tillbaka som<br />
hästskötare på LOP/ry. Hon mår bra av sina spinningoch<br />
bodypumpklasser som hon kör fem pass i veckan.<br />
Helen är instruktör på två olika gym i Göteborg.<br />
– På gymet har jag också ett stort socialt liv, säger Helen,<br />
som också tillägger att trivseln på arbetsplatsen är viktig.<br />
På bilden ser vi Helen med fuxen Nero.<br />
Marianne Palm, har en god vana<br />
som hon haft i 25 år. Hon promenerar<br />
till och från jobbet vilket blir 50<br />
minuters promenad varje dag. En<br />
dag i veckan joggar Marianne.<br />
– Sedan friskvårdsprojektet drog<br />
igång är vi ett gäng på ca 20 personer<br />
som varje fredag tränar spinning<br />
och pace. Vi tränar både grenarna,<br />
spinning i 30 minuter och pace i 30<br />
minuter, säger Marianne som är utredningschef<br />
i PO2.<br />
– Jag är aktiv i polisens olika idrottsföreningar,<br />
jag spelar både bandy<br />
och innebandy. Vardags-”fysen” för<br />
mig är mest promenader och jogging.<br />
Jag försöker tänka på vad jag<br />
äter så att det inte blir för mycket<br />
snabbmat, säger Martin Fredman<br />
som just nu går en utbildning till yttre<br />
poliskommissarie på LOP.<br />
Text & bild Ingrid Adetun