Rädda livet nr 1, 2008 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden

cancerfonden.se

Rädda livet nr 1, 2008 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden

Rädda Livet

E N T I D N I N G U T G I V E N A V C A N C E R F O N D E N N R 1 / 2 0 0 8

Tema: Läkemedel

40000 kronor från rockfestival

Skänk bort avkastningen!


Ledaren

REDAKTÖR

Marita Önneby Eliasson

marita.onneby@cancerfonden.se

LAYOUT

Anna-Karin Jakobsson, The Factory of Design

KORREKTUR

Birgitta Hessulf, Rödpennan

ANSVARIG UTGIVARE

Ursula Tengelin

TEKNISK PRODUKTION

Tryckmedia i Stockholm HB

OMSLAGSFOTO

Magnus Gotander

RÄDDA LIVET

utkommer med fyra nummer per år och utges

av Cancerfonden, den enskilt största finansiären

av svenska forskningsprojekt om cancer.

VILL DU HA RÄDDA LIVET

i fortsättningen så välkomnar vi dig

som medlem i Cancerfonden.

MEDLEMSAVGIFT PER ÅR

18–65 år: 200 kr

Under 18 år/över 65 år: 100 kr

Organisationer och företag: 1 000 kr

Enstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto.

CANCERFONDEN

är en ideell organisation med tre

viktiga uppgifter: att stödja och samordna

cancerforskning, att informera om cancer

och att ge stöd för utveckling av nya

metoder i vården av cancersjuka.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

Tel 08-677 10 00. Fax 08-677 10 01

Besöksadress: David Bagares gata 5

Webbplats: cancerfonden.se

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE?

Cancerfonden

Tel 020-78 11 79

Mån–fre 8–21, lö 8–14

FRÅGOR OM CANCER

Cancerfondens informations- och stödlinje

Tel 020-222 111, mån–fre 9–16.30

infostodlinjen@cancerfonden.se

Pg 90 1986-0

Medicinen får kosta

I december förra året listade den amerikanska medicinska

tidskriften Journal of Clinical Oncology de fem

största medicinska framstegen under 2007. En av

platserna tog de målinriktade cancerläkemedlen.

Målstyrd behandling är ett sätt att mer selektivt

behandla själva cancercellen snarare än att skada

alla celler i kroppen, vilket man gör med traditionell

cytostatikabehandling

Det är av yttersta vikt att dessa, ofta kostsamma

behandlingar, används på rätt sätt och att de patienter

som kan ha nytta av dem får tillgång till läkemedlen.

”Sverige har råd med högkvalitativ behandling och

de människor som behöver medicinerna ska också

ha dem”, säger socialminister Göran Hägglund i en

intervju.

I detta nummer av Rädda Livet presenterar vi de

tio godkända, målinriktade cancerläkemedlen som

ingår i terapiarsenalen i Sverige. Vi möter också ett

par patienter som behandlas med några av dessa

preparat. De mår bra, men är trötta.

Bredvid den traditionella medicinen finns den alternativa.

På Karolinska Institutet driver man sedan ett

par år tillbaka Osher center, där både de traditionella

och alternativa metoderna ges utrymme.

De alternativa behandlingarna utvärderas med

strikt vetenskapliga metoder. ”Vår uppgift är också att

avvisa tomtar och troll inom alternativmedicinen”

säger professor Martin Ingvar. Läs mer på sidorna

10–12.

2. Rädda Livet nr 1/2008

FOTO MELKER DAHLSTRAND


Rädda Livet nr 1/2008

26.

4.

Tema i detta nummer: Läkemedel

9.

16.

Vårt fokus i detta nummer är målstyrd läkemedelsbehandling.

Det är ett sätt att mer selektivt behandla

själva cancercellen snarare än att skada alla celler

i kroppen. Läs om medicinerna på sidorna 4–22.

30. 24.

23. 500 000 liv sparade

På 25 år har en halv miljon människor slutat röka.

24. Recept för muntorra

Smakupplevelser för strålbehandlade.

26. Miraklen finns inom dig

Ljuset måste inte smalna vid allvarlig sjukdom.

30. Räkneverket rullar igång

Nytt år betyder att stå på noll.

34. Dikter om livet

Om humlornas kung och i Helvetets eld.

TEMA: Läkemedel

3.


TEMA: Läkemedel

4.

Nya läkemedel

mot cancer

De senaste decenniernas grundforskning inom cancer har framgångsrikt

kunnat kartlägga olika mekanismer för canceromvandling

och vad som styr cancercellers tillväxt, överlevnad och

spridning i kroppen. På senare år har denna kunskap också

kunnat översättas i praktisk tillämpning genom att nya cancerläkemedel

kunnat utvecklas på basis av denna kunskap.

TEXT PETER NYGREN FOTO FACTORYS BILDARKIV

Rädda Livet nr 1/2008


Rädda Livet nr 1/2008

Hittills har ett drygt 10-tal cancerläkemedel

godkänts för rutinmässig

användning inom denna grupp

som brukar betecknas målinriktade läkemedel

efter engelskans targeted drugs. Med detta

menas att de angriper en eller flera av de

mekanismer som cancercellerna visat sig vara

beroende av för sin fortlevnad och tillväxt.

Därigenom skapas teoretiska förutsättningar

för bättre effekt och mindre biverkningar av

dessa cancerläkemedel jämfört med de äldre,

ofta kallade cytostatika.

Bland nya, målinriktade cancerläkemedel

finns de som lever upp till förhoppningarna

och har inneburit avgörande bättre behand-

lingseffekt med mindre biverkningar jämfört

med tidigare medicinsk behandling. För

andra läkemedel i denna grupp är effekterna

på patientöverlevnad små, i vissa fall så små

att tveksamheten varit stor om de är värda sitt

pris; för sjukvården i form av behandlingskostnader

och för patienterna i form av

biverkningar som i vissa fall liknar dem av

cytostatika.

I detta temanummer sammanfattas grundfakta

om de nya, målinriktade cancerläkemedlen

och så tittar vi på kostnadseffektivitet och

svensk sjukvårds möjlighet att kunna använda

dessa cancerläkemedel.

TEMA: Läkemedel

»

5.


TEMA: Läkemedel

6.

Rädda Livet nr 1/2008


Inga spår

av min sjukdom

En alltmer tilltagande trötthet var första symtomet på att arbetsterapeuten

Cristina Granbom var sjuk. Men att det skulle bero på cancer hade hon

aldrig en tanke på. Chocken över cancerbeskedet förbyttes snabbt till

något positivt när Cristina började behandlas med Glivec.

TEXT INGRID JACOBSSON FOTO BIRGITTA RYDBECK

2004 fick Cristina Granbom i Täby veta att

hon drabbats av kronisk myeloisk leukemi,

en blodcancerform som hon aldrig hade

hört talas om. Då hade hon utretts i ett år

innan man konstaterade vad hennes trötthet

berodde på.

– Jag fick Glivec direkt, det är den enda

behandling jag fått. Och ganska snart försvann

tecknen på sjukdomen. I dag syns det

inga spår av den, och det är fantastiskt!

Cristina har fått lämna blodprov varje

månad och var tredje månad har hon

genomgått en större läkarkontroll. Några

direkta biverkningar av medicinen har hon

inte haft, lite yrsel och mera trötthet i början

och en del hudutslag. ”Men det gick ju

att leva med”, säger Cristina. Däremot var

det svårare att acceptera att hon måste äta

medicinen livet ut.

– Jag tar tre Glivec-tabletter om dagen,

och jag trodde att jag skulle kunna sluta när

cancern var borta. Det var inte roligt att få

Rädda Livet nr 1/2008

beskedet att jag måste fortsätta. Jag har aldrig

tagit medicin tidigare!

– Jag trodde att jag skulle bli som förr nu

när jag är botad, men det har jag inte riktigt

blivit. Det känns som om jag måste ”uppfinna

mig själv på nytt”, hitta ett nytt jag.

Tröttheten finns kvar, och jag är fortfarande

sjukskriven. Men jag försöker att göra saker

här hemma, tvättar, lagar mat och så. Nu

hoppas jag att jag snart ska kunna arbeta –

kanske inte återgå till mitt gamla jobb men

arbetsträna för att se vad jag kan rikta in

mig på.

Cristina Granbom var bland de första patienterna

i Sverige som fick Glivec, och hon

är med i ett internationellt register där patienterna

följs. Eftersom Glivec sänker nivån

av vita blodkroppar och järn i blodet har

Cristina blivit mer infektionskänslig och

blir oftare förkyld än tidigare. Men det stör

henne inte, ”speciellt inte när man betänker

alternativet”, säger hon med ett skratt. ■

– Det känns som om jag måste uppfinna mig

själv på nytt, hitta ett nytt jag, säger Cristina

Granbom.

TEMA: Läkemedel

7.


TEMA: Läkemedel

8.

Glivec

Ger hopp om längre liv

Glivec (imatinib) är en så kallad tyrosinkinashämmare.

Läkemedlet verkar

genom att blockera det enzym (ett

tyrosinkinas) som får vissa cancerceller

att föröka sig utan kontroll.

Leukemi (ordet betyder bokstavligen

”vitt blod”) är ett samlande

begrepp för flera olika cancersjukdomar som

angriper de blodbildande cellerna i benmärgen.

Sjukdomen leder vanligen till att antalet vita

blodkroppar i blodet ökar okontrollerat.

Vad används det till?

Läkemedlet används främst vid behandling av:

• Kronisk myeloisk leukemi (KML), där i stort

sett alla patienter uppvisar en förvärvad kromosomavvikelse

som kallas Philadelphia-

(Ph-)kromosomen. Förändringen medför att

ett specifikt tyrosinkinas bildas, som i sin tur

leder till leukemibilden.

• Akut lymfatisk leukemi (ALL), där en mindre

andel av patienterna också uppvisar en Phkromosom.

Just dessa patienter kan, liksom

de med KML, svara mycket bra på behandlingen.

• Gastrointestinala stromacellstumörer (GIST),

en sällsynt cancer som utgår från mag-tarmkanalen,

vanligen från magsäcken eller tunntarmen.

Glivec används för att behandla

vuxna med GIST som inte kan opereras bort

eller har spridit sig till andra delar av kroppen.

Det kan bara användas för behandling av

GIST som producerar ett särskilt protein som

kallas Kit.

Vilka effekter har medlet?

– Vid KML har Glivec inneburit något av en

revolution terapimässigt, säger docent Leif

Stenke, överläkare vid Hematologiskt Centrum,

Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Med

tidigare behandlingsalternativ kunde sjukdomen

ofta hållas i schack under några år, men

risken för sjukdomsförsämring till en mer akut,

omogen och mycket svårbehandlad leukemifas

var påtaglig.

– Med Glivec svarar nästan alla KML-patienter

med en normalisering av sina blodvärden

inom endast några veckor, och med fortsatt

kontinuerlig behandling reduceras risken för

sjukdomsförsämring dramatiskt. Vid en långtidsuppföljning

nyligen noterades att av cirka

550 KML-patienter som behandlades med

Glivec från diagnos levde efter 5 år fortfarande

89 procent, ett resultat som ingen annan tidigare

behandling kommit i närheten av.

Vid ALL med Ph-kromosom är det kortsiktiga

behandlingssvaret på Glivec också ofta bra,

men här är tyvärr risken betydligt större att

leukemicellerna utvecklar motståndskraft –

resistens – mot läkemedlet. Det ges därför

ofta i kombination med traditionell cytostatika

vid denna sjukdom.

Vilka är de vanligaste biverkningarna?

Glivec givet i tablettform dagligen tolereras

oftast väl av patienterna och endast ett fåtal

måste avbryta behandlingen på grund av

biverkningar. De vanligaste, i vissa fall övergående,

biverkningarna är:

• Neutropeni (lågt antal vita blodkroppar)

• Trombocytopeni (lågt antal trombocyter)

• Anemi (lågt antal röda blodkroppar)

• Huvudvärk

• Illamående

• Kräkningar

• Diarré

• Buksmärta

• Ödem (vätskeansamling), inte sällan över

ögonlocken

• Hudutslag

• Muskelspasmer och -kramp

Vunnet levnadsår

Betydliga förbättringar, se ovan.

Kostnad?

Ett års Glivecbehandling i standarddos vid till

exempel KML kostar cirka 300 000 kronor per

patient. För närvarande är rekommendationen

att ta tabletterna kontinuerligt, kanske livslångt.

– I och med introduktionen av tyrosinkinashämmaren

Glivec kring millenniumskiftet

har prognosen för patienter med KML förbättrats

på ett dramatiskt och epokgörande sätt,

kommenterar Leif Stenke. Även medlets

biverkningar har varit milda, jämfört med tidigare

behandlingsalternativ.

– Utöver Glivec har vi också nyligen sett

att två andra tyrosinkinashämmare (Sprycel

och Tasigna) blivit godkända av Läkemedelsverket

och internationellt. De används än så

länge främst för de relativt få KML-patienter

som inte tolererar eller inte svarar tillräckligt

bra på Glivec.

– Det genombrott av kunskap och behandlingsresultat

som tyrosinkinashämmarna inneburit

vid leukemi börjar nu att följas av likartade

framsteg även vid andra så kallade solida

cancerformer. De senaste årens molekylärbiologiska

forskning, i kombination med stora,

kliniskt inriktade studier, har verkligen lett till

glädjande förbättringar för stora patientgrupper.

Ytterligare framsteg anas framöver.

Velcade

Längre period

av stabil sjukdom

Velcade är en proteasomhämmare som

blockerar proteasomet, det vill säga det

system inne i cellerna som bryter ner proteiner

när de inte längre gör någon nytta.

Vad används det till?

Velcade används som enda läkemedel –

monoterapi – samt i kombination med kortison

vid behandling av patienter med progressivt

multipelt myelom. Myelom är en

form av cancer som drabbar plasmacellerna

i benmärgen. Velcade ges nu till patienter

som inte svarat på minst en behandling och

som redan har genomgått eller är olämpliga

för benmärgstransplantation.

Vilka effekter har medlet?

Effekten har undersökts i ett antal internationella

studier på patienter med myelom

som hade fått en eller flera tidigare behandlingar,

men som trots detta försämrades

i sin sjukdom. Det visade sig att sjukdomens

utveckling försenades för Velcadepatienterna

och att något större andel

patienter också blev bättre på Velcadebehandling

än med annan medicin.

– Myelom är fortfarande en sjukdom som

med få undantag inte är botbar, säger docent

Eva Hellström-Lindberg, överläkare vid

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Patienter med avancerad myelomsjukdom

löper också stor risk för allvarliga

komplikationer som skelettsmärtor, brott på

olika skelettdelar samt njursvikt.

–Behandlingen syftar till att förlänga livet

samt minska risken för allvarliga symtom

och sänkt livskvalitet. Velcade är ett mycket

viktigt tillskott till behandlingen vid myelom

och ger många patienter en chans till ytterligare

en längre period av stabil sjukdom. Det

är också möjligt att Velcade använt redan vid

diagnos eller i kombination med stamcellstransplantation

kan förbättra prognosen för

sjukdomen. Många nya studier är på gång

och kommer att ge oss ny kunskap om detta

läkemedel.

Vilka är de viktigaste biverkningarna?

De biverkningar som är påtagliga är:

• Neuropati och de symtom som följer,

till exempel stickningar/domningar i armar

och ben.

• Trombocytopeni (minskat antal blodplättar

i blodet).

• Diarré och andra gastrointestinala

biverkningar (berör magsäck och tarm).

Rädda Livet nr 1/2008


Avastin

Värdefullt nytillskott

För att kunna växa och spridas måste tumörer hela tiden har tillgång till blod som innehåller

syre och näring. Tumörer får tillgång till blodbanan genom att skapa egna, nya blodkärl.

Denna process kallas kärlnybildning – angiogenes.

För att denna nybildning ska komma igång

sänder tumören ut signaler till närliggande

blodkärl. Blodkärlen växer då till och dras till

tumören och blodet förser den med syre och

näringsämnen.

Avastin är inget cytostatikum utan en antikropp

som framställts i laboratorier mot en

speciell molekyl. Antikroppar är en del av

kroppens immunförsvar och har till uppgift att

upptäcka främmande ämnen i kroppen.

Medan cytostatika i synnerhet går till attack

mot själva tumören, attackerar Avastin specifikt

en tillväxtfaktor i blodet av tumörens blodkärl.

Detta medför att blodkärlen i tumören

hämmas och därmed att läkemedlet stryper

tillförseln av blod och tumören får svårt att

växa.

Rädda Livet nr 1/2008

Vad används det till?

Avastin används vid behandling av spridd

cancer utgången från tjock- och ändtarm,

bröstkörtel, njure och lunga.

Vilka effekter har medlet?

Jämfört med cancerläkemedel enbart medför

tillägget av Avastin att tumörstorleken mätt med

röntgen minskar mer, och att den tid det tar för

cancern att börja växa liksom livet förlängs

med i genomsnitt någon till några månader.

– Avastin är ett intressant nytillskott bland

cancerläkemedlen då det verkar genom en

helt ny mekanism och ger jämförelsevis lite

biverkningar, säger professor Peter Nygren,

Akademiska sjukhuset, Uppsala. Vid avancerad

tjock- och ändtarmscancer förstärker Avastin

effekten av andra

cancerläkemedel det

ges tillsammans

med. Detta medför

en överlevnadsvinst

jämfört med vanliga

cancerläkemedel

enbart. Som vanligt

när det gäller nya

cancerläkemedel är

kunskapen om hur

man bäst använder

Avastin vid tjockoch

ändtarmscancer

begränsad. Det gäller

till exempel med

vilka cancerläkemedel

Avastin helst bör

kombineras och hur

länge behandlingen

ska pågå. Läkemedlet

är emellertid

dyrt, vilket måste

beaktas i en prioriteringsdiskussion.

– Avastin är också

ett värdefullt tillskott

i behandling

av bland annat

spridd bröstcancer,

säger

överläkare

Elisabeth

Lidbrink,

Radiumhemmet,

Karolinska

Universitetssjukhuset Solna. Hur stor nytta

Avastin kan göra vid behandling av bröstcancer

i ett tidigare skede är ännu inte känt, men

studier påbörjas nu för att utröna detta. I

Sverige startar en studie, PromiX, där man

utvärderar effekten av tillskottet med Avastin

till cytostatika vid förbehandling av lokalt

avancerad bröstcancer.

– Effekterna av detta läkemedel visar att

metoden att angripa tumörens blodkärl är en

värdefull och framkomlig väg att tillsammans

med traditionella behandlingar öka behandlingseffekterna

även vid svåra och avancerade

cancersjukdomar, säger professor Roger

Henriksson, Norrlands Universitetssjukhus,

Umeå. Samtidigt har vi lärt oss att inte alla

patienter har nytta av behandlingen och att vi

måste bli bättre på att välja ut rätt patient till

rätt behandling och inte minst i rätt tid av

sjukdomen. Om vi lär oss detta kommer vi

också att kunna ha råd att ge den nya generationens

cancerläkemedel till dem som behöver

dessa.

Vilka är de viktigaste biverkningarna?

Avastin ger, jämfört med cytostatika, i allmänhet

inte särskilt mycket biverkningar. Högt

blodtryck är dock en vanlig biverkan. Bland

viktiga, men relativt ovanliga, biverkningar

märks äggvita i urinen, blödningar, blodpropp,

hål i tarmen, neurologisk påverkan och hjärtpåverkan.

TEMA: Läkemedel

Kostnad?

– Avastin är en dyr behandling, säger Peter

Nygren. Behandlingskostnaden ligger på cirka

30 000 kronor per månad. Kostnaden per vunnet

livskvalitetsjusterat levnadsår är mycket hög.

– Kostnaden för ett års behandling med

Avastin vid bröstcancer är cirka 520 000 kronor

beroende på patientens vikt (här räknat på

68 kg), säger Elisabeth Lidbrink. Alla patienter

kommer dock inte att behandlas under ett helt

år, vilket medför att behandlingskostnaden blir

lägre.

– Vad gäller bröstcancerpatienter har kliniska

studier visat att den sjukdomsfria överlevnaden

för tilläggsbehandling med

Avastin fördubblas – från 6,6

till 13,3 månader (Avastin

utan eller tillsammans

med paklitaxel).

9.


TEMA: Läkemedel

Bredvid den traditionella medicinen finns den alternativa.

Och de alternativa behandlingsmetoderna tas allt mer på allvar.

På Karolinska Institutet driver man sedan ett par år tillbaka

Osher centrum, där både de traditionella och alternativa metoderna

ges utrymme.

Alternativa metoder

komplement i vården

TEXT LARS ABELIN FOTO FACTORYS BILDARKIV

Alternativmedicin är medicinska åtgärder

vars effekter inte är vetenskapligt belagda.

Motsatsen heter skolmedicin – den etablerade

medicinen som är just vetenskapligt

belagd och som lärs ut till blivande läkare,

sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera.

Alternativmedicin har också flera namn:

komplementär medicin, holistisk medicin,

naturmedicin eller helt enkelt oortodox

medicin.

Den traditionella läkarvetenskapen har

under åren sett med stor skepsis på de

alternativa medicinska behandlingarna.

Det främsta argumentet är att de helt enkelt

är ovetenskapliga, alltså inte vetenskapligt

belagda.

Men det finns även läkare som menar att

man inte kan bortse från naturläkemedel

och behandlingar som använts i århundraden

och att dessa faktiskt kan spela roll som

komplement till skolmedicinen.

Medan läkarvetenskapen träter så växer

allmänhetens intresse för alternativa produkter.

Enligt branschens egna siffror,

framtagna av Hälsokostrådet (samarbetsorgan

för hälsobranschen i Sverige) omsatte

försäljningen av hälsokostprodukter

3,7 miljarder kronor 2006. Det är en ökning

på tio år med nästan 1,5 miljarder kronor.

Den största delen av försäljningen sker via

hälsofack- och dagligvaruhandeln, men

produkter säljs också via apotek och per

postorder.

10.

– Vårt mål är att inkorporera alternativa

behandlingar med skolmedicinen, säger

professor Martin Ingvar vid Osher centrum.

Alternativmedicin har också lyfts fram i

de politiska korridorerna. Sveriges riksdag

har beslutat att definitionen av begreppet

läkemedel ska eu-anpassas. Det betyder att

homeopatika kommer att registreras som

läkemedel. Växtbaserade läkemedel, som

inte uppfyller kraven för att godkännas som

traditionella läkemedel, ska registreras som

”traditionellt växtbaserat läkemedel”.

Begreppet läkemedel vidgas alltså till att

betyda långt mer än det som är kliniskt

prövat.

2005 fick Karolinska Institutet den största

donationen någonsin, 43 miljoner kronor.

Den kom från svenskan Barbro Osher,

generalkonsul i San Francisco, via sin förmögne

amerikanske makes stiftelse

Bernard Osher Foundation. Syftet med

donationen är att ge alternativmedicinen

en vetenskaplig prägel, vilket också namnet

säger: Osher centrum för integrativ medicin.

Ytterligare två Osher centrum finns

sedan tidigare, båda i usa.

Integrativ medicin är en kombination av

västerländsk skolmedicin och andra alternativa,

komplementära medicinska behandlingsformer

från öst. Det är också ett förhållningssätt

som handlar om människans

helhet.

Förra våren utsågs hjärnforskaren Martin

Ingvar till professor vid Osher centrum. En

tillsättning som fick de mest hårdföra alternativförespråkarna

att sätta hälsokostpreparaten

i halsen. Martin Ingvar, tidigare professor

i neurofysiologi, är en tydlig förespråkare

för skolmedicinen och inte direkt känd för

att förespråka alternativa behandlingsformer.

Samtidigt anser mer sansade bedömare att

det är en bra tillsättning, eftersom alternativmedicinen

genom Martin Ingvar har

chans att stärkas genom en vetenskaplig

prövning och därmed kan ges högre status.

Martin Ingvar själv kommenterar uppståndelsen

med ro när vi träffas i hans överbelamrade

lilla kontor på Magnetröntgencentrum

på Karolinska Institutet där han

har kvar sitt gamla tjänsterum.

– Vetenskapens kärna är att alla metoder

ska prövas, det gäller inom såväl skolmedicinen

som de alternativa behandlingsformerna,

slår han fast. Utgångspunkten för

arbetet vid Osher centrum är att många

Rädda Livet nr 1/2008

»


Rädda Livet nr 1/2008

”Områden som ska undersökas är

akupunktur, örtmedicin, naprapati,

kiropraktik, meditation och hypnos

samt livsstilsfaktorers betydelse för

hälsan, till exempel sömn, stress, matvanor,

sexuella och sociala relationer.”

TEMA: Läkemedel

11.


TEMA: Läkemedel

12.

»

”Vi måste lära oss

att ha större respekt

för subjektiva

hälsoupplevelser.”

patienter söker sig till andra metoder än

skolmedicinen och det är därför viktigt att

undersöka behandlingarna på ett strikt

vetenskapligt sätt.

Martin Ingvar är inte förvånad över den

traditionella läkarvetenskapens uttalade

skepsis mot alternativmedicinen.

– Nej, det är mycket förståeligt att läkare

reagerar. Det finns en stor frustration över

att folk söker det okända när det finns

beprövade preparat som bevisligen fungerar.

Frustrationen är också stor över hälsokostbranschen

som tjänar stora pengar på

att sälja oseriösa produkter. Det finns de

som säljer produkter som sägs hjälpa mot

allt från evig ungdom till förkylning. Jag är

personligen starkt misstänksam över detta

kommersiella kvacksalveri.

–Det finns också en frustration över uppfattningen

att skolmedicinen är ”stängd”,

att den inte utvecklas. För det gör den. Vi

läkare är mycket snabba på att ta till oss nya

rön vad gäller både medicinering och behandling.

– Tänk också på hur fantastiskt sjukvården

utvecklats under åren. Spädbarnsdödligheten

och barnsängsdödligheten har

nästan försvunnit och överlevnaden efter

tumörer och hjärtattacker har kraftigt gått

upp. Framgången inom sjukvården beror

på systematisk kunskapsbildning och ett

hälso- och sjukvårdssystem som fungerar.

Men Martin Ingvar kan ändå förstå människor

som, efter att ha prövat de traditionella

behandlingarna utan nämnvärt resul-

tat, söker sig till hälsokostbranschen och

dess utbud.

– Jag har en enorm förståelse för dem

som prövar olika preparat, säger han. Människor

söker hälsa och hälsoupplevelsen är

subjektiv, ”det är jag som mår bra”. Ingen

annan kan tala om hur den enskilde patienten

upplever sin hälsa.

Under vårt samtal återkommer Martin

Ingvar ofta till just hälsoupplevelsen.

– Vi måste lära oss att ha större respekt

för subjektiva hälsoupplevelser. Vi måste ta

en diskussion med patienterna för att nå

fram till metoder som får dem att känna att

de har en bra hälsa. När det gäller det

mänskliga mötet ligger alternativmedicinen

långt framme och här finns lärdomar för

skolmedicinen att ta till sig. Här ligger

onkologin redan långt framme; där har

man tagit till sig vikten av att prata med

patienterna om deras hälsoupplevelser.

Exempel på områden som Osher centrum

ska undersöka är akupunktur, örtmedicin,

naprapati, kiropraktik, meditation och

hypnos. Även livsstilsfaktorers betydelse

för hälsan ska utvärderas, till exempel betydelsen

av sömn, stress, matvanor, sexuella

och sociala relationer.

Martin Ingvars eget forskningsområde

är främst sambandet mellan hjärnan och

beteendet. Han leder studier om placeboeffekt

och studierna omfattar bland annat

astma och smärta.

–Placebo-området är ett mycket intressant

område. Det är viktigt att patienten har

förtroende för den vårdprocess han eller hon

är utsatt för. Det måste till en helhetssyn på

vad vården ska erbjuda för att kunna ge patienten

bästa möjliga hälsa. Vår uppgift är att

finna bättre metoder för att mäta och spegla

de subjektiva hälsoupplevelserna.

– Ett annat prioriterat område för Osher

centrum är att vara vetenskapligt folkupplysande.

En av de viktigaste frågorna är att

vara med i kunskapssökande och begreppsutveckling

kring naturpreparat och alternativa

behandlingar.

Martin Ingvar tar upp behandlingsformen

akupunktur, som använts i flera tusen år,

som ett exempel.

– Akupunktur är en behandlingsmetod

som enligt skolmedicinen är helt uppåt

väggarna. Samtidigt kan man visa att akupunktur

inom smärtlindring verkligen ger

resultat och kan användas i behandlingar.

Då är det viktigt för oss att påvisa detta.

Därmed inte sagt att akupunktur är

användbar för andra symtom än smärta.

Det måste vi också tala om. Vårt uppdrag är

att ge vetenskapliga bevis på vad som ger

effekt.

Martin Ingvar är mycket noga med att

påpeka att Osher centrum måste ha vetenskaplig

utgångspunkt för sitt arbete.

– Vårt mål är att inkorporera alternativa

behandlingar med skolmedicinen, säger

han. Men vad som är bra eller inte måste

undersökas med strikt vetenskapliga metoder.

Vår uppgift är också att avvisa tomtar

och troll inom alternativmedicinen och

det som är skadligt och uppenbart vilseledande.


Rädda Livet nr 1/2008


Nexavar

Bromsmedicin

mot cancern

Nexavar är ett nytt cancerläkemedel som ges

i tablettform och som fungerar som en bromsmedicin

mot cancern genom att slå mot

tumören från två håll. Nexavar är en så kallad

Zevalin

Isotop dödar

lymfom

Zevalin är ett läkemedel som består av en

monoklonal antikropp, till vilken en radioaktiv

isotop, yttrium, är bunden. Den monoklonala

antikroppen är riktad mot ett ämne som finns

på ytan av vissa vita blodkroppar (B-lymfocyter)

och på lymfomceller.

Zevalin används för att behandla patienter

med lymfom, en tumörsjukdom i kroppens

lymfvävnad (lymfknutor, benmärg,

lever och mjälte). Hos patienter

med lymfom finns ett överskott på

onormala, icke fungerande lymfocyter.

De friska blodkropparna i benmärgen

kan bli undanträngda,

vilket kan leda till infektioner,

blodbrist, blåmärken

och onormala blödningar.

Lymfknutorna är ofta

förstorade och kan ge

besvär.

Vad används

medlet till?

Läkemedlet är

godkänt att

användas för att

behandla vuxna

patienter med follikulärt

lymfom, vilka

tyrosinkinashämmare som hämmar både

tumörcellernas tillväxt och blodkärlsnybildningen

genom att blockera tillväxtsignaler i

cellerna.

Vad används medlet till?

Nexavar används vid avancerad cancer utgången

från lever och njure när standardbehandling

inte är tillgänglig eller är olämplig.

Vilka effekter har medlet?

Vid såväl lever- som njurcancer har Nexavar

järmfört med ingen aktiv behandling alls visats

förskjuta tidpunkten när sjukdomen börjar växa

till och ger i genomsnitt en överlevnadsförlängning

på några månader.

De viktigaste biverkningarna?

Nexavar angriper många signalmekanismer i

kroppen och ger därför inte mer biverkningar

än till exempel Avastin och Erbitux. De kliniskt

fått återfall efter tidigare behandling med

Zevalin. Follikulärt lymfom består av den typ

av B-lymfocyter som bär det antigen, till vilket

antikroppsdelen i Zevalin binder.

Vilka effekter har medlet?

Zevalin sänder små doser radioaktivitet till

den plats där lymfomet växer och dödar de

sjuka cellerna, säger docent Eva Kimby,

Karolinska Universitetssjukhuset.

– Zevalin har jämförts med andra läkemedel

i flera studier. Den totala svarsfrekvensen för

radiomärkt Zevalin är bättre än med enbart

antikropp. Den tid det tog för sjukdomen att

återkomma efter behandlingen var dock densamma

för båda behandlingarna.

Nyligen har data presenterats där

Zevalin givet efter cytostatikaterapi

visat sig kunna förlänga

tiden utan återfall av sjukdomen.

– Zevalin är ett intressant nytt

behandlingskoncept för att

rikta strålning direkt

mot lymfomceller

genom bindning av

en radioaktiv isotop

till en monoklonal

antikropp, vilken

i sig har en tumördödande

TEMA: Läkemedel

viktigaste biverkningarna är diarré, illamående,

allmän trötthet, högt blodtryck och hudreaktioner,

bland annat med så kallad hand-fotsyndrom

som är en inflammatorisk hudreaktion

i handflator och fotsulor.

Kostnad?

Behandlingskostnaden för Nexavar är hög.

Månadskostnaden ligger på 30 000–40 000

kronor. Kostnaden per vunnet livskvalitetsjusterat

levnadsår kan skattas till mycket hög.

– Nexavar är det första läkemedel som

säkert visats ge en överlevnadsförlängning vid

avancerad levercancer, en cancerform där

onkologisk behandling hittills inte varit

meningsfull, säger professor Peter Nygren,

Akademiska sjukhuset, Uppsala. I absoluta tal

är effekten i genomsnitt ganska liten, men får

bedömas kliniskt meningsfull. Huruvida effekten

står i rimlig proportion till kostnaden bör

bli föremål för en prioriteringsdiskussion.

effekt. Kunskapen om hur man bäst använder

Zevalin vid behandling av patienter med lymfom

är ännu begränsad.

De vanligaste biverkningarna?

Zevalin är radioaktivt och därmed kan det i sig

utgöra en risk för genetiska skador och andra

cancerformer. Behandlande läkare säkerställer

därför att de risker som är kopplade till exponeringen

för radioaktivitet är lägre än riskerna

från själva sjukdomen.

Nedgång av trombocyter (blodplättar) och

vita blodkroppar kan uppstå upp till ett par

månader efter att behandlingen påbörjats.

Övriga, vanliga biverkningar är:

• Infektioner

• Blodbrist

• Blödningstendens (blåmärken

och blödningar)

• Feber

• Illamående

Vunnet levnadsår

Kan ännu inte värderas.

Kostnad?

Läkemedlet är dyrt och behandlingen på

specialavdelning med tillstånd att hantera

radionukleider är mycket kostsam.

Illustrationen: Lymfsystemet består av tunna lymfbanor som bildar

ett nätverk under huden. Man kan därför säga att lymfsystemet ”går

parallellt” med blodomloppet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är

att samla upp överbliven vätska, att fungera som kroppens försvar

och att fånga upp ämnen som trängt ut från blodkärlen.

Rädda Livet nr 1/2008 13.


TEMA: Läkemedel

14.

En prislapp på ett liv

Frågan om de nya cancerläkemedlen tvingar den

svenska sjukvården att ta ställning till frågan om

hur mycket ett vunnet levnadsår får kosta.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO FACTORYS BILDARKIV

Tidigare har det kanske varit tillåtet för

verksamhetschefen att då och då överskrida

sin budget, men med fler nya läkemedel

och ändå ingen utökad budget kommer

frågan om prislappen att ställas på sin spets.

Resultatet blir att även om läkemedlen är

godkända för behandling vid spridd cancersjukdom

så kommer bara en del av patienterna

att få den behandling som ändå står

till buds.

– Jag håller med om detta, säger professor

Claes Mercke, överläkare vid Södersjukhuset

och Radiumhemmet, Karolinska

Universitetssjukhuset Solna. De blir ett

svårt ställningstagande. Det är tveklöst så

och dessa frågor borde bli föremål för politisk

diskussion och allmänpolitisk debatt

för vem kan säga vad ett par månader är

värda? Vad är år värda?

Det pågår till exempel en intensiv debatt

kring ett nytt läkemedel vid behandling av

lungcancer som inte enligt gemene man ger

en ansenligt lång tidsvinst, men som kan ha

oerhört stor betydelse för den enskilde

patienten, enligt Claes Mercke. Och vem

ska bestämma vad det är värt?

Hur gör han själv sina bedömningar?

– Jag har varit läkare länge och drivit

projekt som har kostat mycket pengar men

också givit värdefulla piloterfarenheter. Jag

kämpar efter egen moral och etik och finner

jag det bra för patienten då är det min uppgift

att strida för projektet även om det kos-

tar. Men att vara kassör, det vill säga

verksamhetschef, är inte lätt. Det

innebär ofta två steg fram och ett

tillbaka.

Cancerläkemedlen är en av de

läkemedelsgrupper där kostnaderna

ökat mest under de senaste åren.

– Även om patienten inte blir botad

är tveklöst en ökad överlevnadstid oftast

av största värde. Sjukvården måste emellertid

lägga sin budget varvid kostnader

ställs mot varandra och en värdering blir

nödvändig, säger Claes Mercke.

För denna beräkning har hälsoekonomer

funnit ett verktyg. De räknar ut kostnaden

per qaly, Quality Adjusted Life Year,

eller livskvalitetsjusterat levnadsår. qaly

innebär att man inte enbart tar hänsyn till

hur lång tid ett läkemedel ökar överlevnaden

utan också till hur god livskvaliteten är

under tiden.

Socialstyrelsen har bestämt att kostnaden

per qaly är hög om den överskrider

500 000 kronor. Något exakt värde för vad

ett qaly får kosta finns däremot inga beslut

om. Och att sätta en entydig gräns för kostnad

per qaly är inte aktuellt enligt uppgifter

på Socialstyrelsens webbplats. I bedömningar

bör man ta hänsyn till sjukdomens

svårighetsgrad, skriver man på sos.se och

om svårighetsgraden är högre kan man

vara beredd att ta en högre kostnad.

Vilken patient är det då som får den

mera kostsamma behandlingen? Och fungerar

den på alla? Vid Uppsala universitet

har en teknik tagits fram som gör det möjligt

att analysera kommunikationen mellan

olika proteiner. Flera tekniker håller på att

utvecklas med målet att kunna skräddarsy

optimal behandling för en enskild patient.

Det vore naturligtvis en bonus för patienter

att ännu mer exakt få den behandling

som just den egna kroppen frågar efter och

svarar på. Det skulle också innebära en vinnarsituation

för klinikens budgetansvariga.

Patienterna skulle slippa jobbiga behandlingar

i onödan, samtidigt som sjukvårdsekonomin

skulle bli mer effektiv. ■

Rädda Livet nr 1/2008


Sverige har råd med

högklassig vård

TEXT JAN KANTOR FOTO FACTORYS BILDARKIV

Socialminister Göran Hägglund (kd) anser

att ökade kostnader för cancerpreparat

inte är ett problem i sig, om det betyder

att fler människor får tillgång till bra

behandling.

– Det viktiga är att patienter får bra

och högkvalitativ behandling. Och

Sverige har råd med sjukvård av hög

klass.

Hur viktiga är cancerpreparaten ställda i

relation till medicinska preparat för andra

sjukdomar än cancer?

– Cancerpreparat är naturligtvis jätteviktiga,

säger Göran Hägglund. Jag tycker

generellt att det är mycket viktigt med goda

förutsättningar för fortsatt utveckling av

effektiva läkemedel som kan lindra och

bota svåra sjukdomar.

– Den pågående utredningen för en

nationell cancerstrategi ska bland annat

utreda frågor som berör konsekvenserna

av utvecklingen av vacciner samt förutsättningarna

för cancerforskningen.

I dag diskuteras prioriteringar inom sjukvården

allt intensivare, inte minst när det

gäller behandling av cancer. Hur ska man

prioritera?

– Det är patientens behov som ska vara

styrande för hälso- och sjukvårdens prioriteringar,

inte vilken diagnos patienten har

eller hur tjock dennes plånbok är.

Göran Hägglund säger att det inte finns

några planer inom socialdepartementet på

att exempelvis införa egenfinansiering för inköp

av cancermedicin. Den ordning som i

dag råder fungerar i stort sett bra, anser han. ■

TEMA: Läkemedel

– Det är patientens behov som ska vara

styrande för hälso- och sjukvårdens prioriteringar,

säger socialminister Göran

Hägglund.

Rädda Livet nr 1/2008 15.

FOTO HANNA TELEMAN


TEMA: Läkemedel

Mabthera

Ökar hoppet om bot vid lymfom

Mabthera är en monoklonal antikropp,

vilket är ett slags gammaglobulin som

framställts i laboratoriet och är riktat

mot en speciell molekyl (CD20) som

finns på ytan av lymfomceller.

Mabthera ges som dropp och når lymfomcellerna

via blodet. Då antikroppen bundit sig till

lymfomcellerna kan kroppens egna normala

immunsystem angripa och förstöra dessa.

Mabthera har också troligen en direkt avdödande

effekt på lymfomceller.

Mabthera är den första monoklonala

antikropp som registrerats i Sverige för

behandling av en allvarlig sjukdom.

Vad används medlet till?

Mabthera är ett godkänt läkemedel för behandling

av lymfom av B-cellstyp, som är en

av de vanligaste typerna av tumörsjukdom

inom lymfsystemet. Antikroppen har effekt i

sig och ges ibland som enda terapi men ofta i

kombination med cytostatika.

Vilka effekter har medlet?

– Vid en aggressiv form av lymfom har tillägg

av Mabthera till standardcytostatika (CHOP)

visat sig öka patienternas möjligheter

att bli botade, och patienterna

lever längre med denna

behandling jämfört med

enbart cytostatika, säger

docent Eva Kimby, KarolinskaUniversitetssjukhuset.

– Vid follikulärt

lymfom kan läkemedlet

ha god

effekt ensamt,

men också ges

i kombination

med

cytostatika.

Mabthera har nyligen börjat användas som

underhållsbehandling för att hindra återfall av

lymfomsjukdomen.

De vanligaste biverkningarna?

– Jämfört med cytostatika är biverkningarna

måttliga. De uppträder oftast bara under själva

behandlingen eller under några timmar efteråt

och är vanligast i samband med det första

droppet. Det kan ha att göra med att det under

den första behandlingen finns ett stort antal

lymfomceller som måste hittas av den monoklonala

antikroppen och förstöras av kroppens

immunsystem, säger Eva Kimby.

Övriga vanliga biverkningar är:

• Feber

• Frossa

• Muskelsmärtor

• Huvudvärk

• Trötthet

• Illamående

• Kräkningar

• Lågt blodtryck

De flesta biverkningarna kan delvis förebyggas

med vanliga allergi- och febernedsättande

läkemedel.

Långtidsbiverkningar finns också beskrivna

såsom övergående brist på vita blodkroppar

Illustrationen: Lymfkörtlarna sitter samlade i klungor utefter lymfbanorna, de största

i ljumskarna, i buken, mellan lungorna, i armhålorna och på halsen. Här sker en storstädning

och utrensning av främmande partiklar och förbrukade vita blodkroppar. Vid

en infektion ökar produktionen av vita blodkroppar och då sväller lymfkörtlarna upp.

och trombocyter. Infektioner är ovanliga, men

vissa patienter kan drabbas av återkommande

virusinfektioner.

Vunnet levnadsår

Kombinationsbehandling med cytostatika

medför en överlevnadsvinst jämfört med cytostatika

enbart. Även underhållsbehandling

under två år med Mabthera till patienter med

follikulärt lymfom som svarat på andra linjens

kemoterapi ger en förlängd överlevnad.

– Mabthera har blivit ett viktigt tillskott i

behandlingen av patienter med B-cellslymfom.

En tydlig överlevnadsvinst är visad i kontrollerade

studier och säkerhetsprofilen är god,

säger Eva Kimby.

Kostnad?

Detta är ett dyrt läkemedel. Oftast ges 4–6

infusioner, ensamt eller i kombination med

cytostatika. Kostnaden per vunnet livskvalitetsjusterat

levnadsår är acceptabel för både

patienter med aggressiva och indolenta lymfom.

Även underhållsbehandling under en

infusion var tredje månad under två år med

Mabthera till patienter med follikulärt lymfom

som svarat på andra linjens kemoterapi har

visat sig vara kostnadseffektiv.

16. Rädda Livet nr 1/2008


Herceptin

Kan rädda liv på kvinnor med bröstcancer

Herceptin ingår i en grupp av immunologiska

läkemedel mot cancer. Det är

en monoklonal antikropp. Man kan

likna den vid en målsökande robot

som letar rätt på cancerceller som

överuttrycker HER2.

HER2 är ett äggviteämne som sitter på

cellytan och har som uppgift att förmedla

signaler in till cellen om tillväxt och delning.

Herceptin binder sig till detta cellyteprotein

och omöjliggör på så sätt cellens

delning.

Vad används medlet till?

Läkemedlet kan användas på två sätt vid

behandling av kvinnor som har brösttumörer

som är HER2-positiva. Herceptin kan ges

som:

• Ett tillägg till cytostatika efter operation

av bröstcancer, så kallad adjuvant behandling.

Sådan behandling brukar vanligen

pågå i ett år.

• I kombination med cytostatika/hormoner

eller som ensam behandling vid spridd

sjukdom.

Vilka effekter har medlet?

Läkemedlet slår endast mot de cancerceller

som har en ökad mängd av proteinet HER2 i

sin cellvägg. Det påverkar inte kroppens friska

celler.

– Herceptin har förbättrat prognosen avsevärt

för kvinnor med HER2-positiv bröstcancer.

När det ges i tidigt skede som adjuvant

behandling räddas många liv, säger överläkare

Elisabeth Lidbrink, Radiumhemmet,

Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

– För kvinnor med spridd bröstcancer har

Herceptin inneburit att de kan leva längre

med sin sjukdom och att de kan få en

behandling som är skonsam och ändå har

god effekt.

De vanligaste biverkningarna?

Det flesta av patienterna har inga biverkningar

alls, några kan få lite frossa, ledvärk

och muskelvärk.

Den enda allvarliga biverkan man sett är

hjärtskada hos cirka 2 procent av patienterna.

Man bör iakttaga försiktighet när man

ger Herceptin till kvinnor med känd hjärtsjukdom.

Rädda Livet nr 1/2008

Herceptin kan ges efter operation av bröstcancer eller vid spridd sjukdom.

TEMA: Läkemedel

FOTO: ROCHE

17.


TEMA: Läkemedel

Apoteket säljer allt mer

läkemedel mot cancer

TEXT JAN KANTOR FOTO MAGNUS GOTANDER

– Under de senaste sex åren har vi introducerat nya läkemedel för sammanlagt 23 miljoner kronor och ändå lyckats hålla balans

i budgeten, säger veksamhetschef Tor Ekman på Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

18. Rädda Livet nr 1/2008


Cancerpreparaten svarar för en allt större del av läkemedelsförsäljningen

i Sverige. Under de senaste sju åren har andelen cancerpreparat av samtliga

läkemedel som Apoteket säljer nästan fyrdubblats.

År 2001 stod cancerpreparaten för 1,4 procent

av Apotekets läkemedelsförsäljning, i

november i fjol var siffran uppe i 5,4. Exakt

hur stor andel de nya och allt effektivare

preparaten svarar för kan Max Wirén vid

Apotekets statistikenhet inte säga.

– Men det är otvetydigt att den kraftiga

ökningen och användningen av nya cancerpreparat

spelar in. Dessutom används

befintliga cancerläkemedel i allt större utsträckning.

Uttryckt i kronor är siffrorna följande:

År 2001 svarade cytostatika och cytotoxiska

medel för cirka 326 miljoner kronor av hela

läkemedelsförsäljningen i Sverige som då

uppgick till 23,5 miljarder.

I november 2007 var siffrorna 1,6 miljarder

av en totalförsäljning på dryga

30 miljarder kronor.

På Jubileumsklinken vid Sahlgrenska

Universitetssjukhuset i Göteborg märkte

man förra året på allvar av de skenande

kostnaderna för nya cancerpreparat, och

för första gången går man mot ett underskott.

Läkemedelsbudgeten 2007 uppgick till 60

miljoner av en total budget på 280 miljoner.

Verksamhetschefen Tor Ekman säger att det

beräknade underskottet på tio miljoner till

största delen kan förklaras med ökade kostnader

för nya cancerpreparat, särskilt njurcancermedicinerna

Nexavar och Sutent.

Dessa preparat svarar för omkring sju miljoner

kronor av underskottet.

– Under de senaste sex åren har vi introducerat

nya läkemedel för sammanlagt

23 miljoner och tidigare ändå lyckats hålla

balans i budgeten. Vi har gjort det genom

effektiviseringar, allt hårdare krav på upp-

handlingar, men också vissa nerdragningar

av verksamheten. Enbart under fjolåret

introducerade vi elva nya preparat.

Tor Ekman säger att de nya läkemedlen

också ger kostnader i form av fler undersökningar

och provtagningar. En annan,

och långt ifrån önskvärd konsekvens, är att

man kan komma att tvingas dra ned på

behandling för cancerpatienter som söker

sig till Jubileumskliniken.

– Jag vill inte peka ut vilka grupper det

kan bli fråga om men det är en sannolik

följd. Det ligger också i vårt uppdrag att öka

tillgängligheten för strålbehandling. Detta

förutsätter apparater, som vi har fått, men

också vårdplatser och tillgång till specialutbildad

personal.

På Sveriges kommuner och landsting, skl,

är man oroad över de ökade kostnaderna.

Direktör Ellen Hyttsten vid avdelningen för

vård och omsorg säger att man under 2008

intensivt kommer att diskutera de nya

cancermedicinernas betydelse för vården.

– Samtalen inom landstingen kommer

att handla om alla läkemedel, inte bara

cancerpreparaten. Och om prioriteringar.

Att kostnaderna är ett problem är alldeles

klart, men jag har inga signaler om att läkemedel

ges i onödan. Inte heller att patienter

som exempelvis behöver cancerpreparat

inte får det.

Ellen Hyttsten hoppas att man även ska

kunna föra samtal med staten och läkemedelsindustrin

om kostnader, hur dessa ska

fördelas och på vilka sätt nya läkemedel ska

introduceras.

Men höga kostnader är inte enbart av

ondo. Magnus Thyberg, apotekare och

handläggare av läkemedelsfrågor vid skl,

I slutet av 2006 stod cancerpreparaten för 5,4

procent av Apotekets läkemedelsförsäljning.

TEMA: Läkemedel

anser att ökade kostnader visar att sjukvården

använder nya och allt bättre terapier

i takt med att diagnosmetoderna förbättras

liksom möjligheterna till behandling.

– Ju fler människor som kan få bot och

lindring, desto bättre. Vården behöver helt

enkelt de bästa preparaten. ■

Fotnot: Cancerläkemedel finns inte bara redovisade

i den grupp av cytostatika och cytotoxiska läkemedel

som omnämns i artikeln. De ingår även i

andra grupper av läkemedel som används vid

exempelvis bröstcancer och prostatacancer samt

följdsjukdomar av cancer. Apotekets siffror i kronor

är utförsäljningspris exklusive moms.

Rädda Livet nr 1/2008 19.


TEMA: Läkemedel

20.

Erbitux

Test visar vem som har nytta av behandling

Erbitux är en monoklonal antikropp, det vill

säga ett protein som har utformats till att

känna igen och binda till en speciell struktur

(antigen) som finns till exempel på vissa celler

i kroppen.

Erbitux binder till mottagarmolekylen

för en

tillväxtfaktor som heter

epidermal growth factor

(EGF) och som finns

uttryckt på många cancerceller.

Genom bindningen

tror man att

tillväxtsignalen till

tumörcellen blockeras.

Vad används det till?

Erbitux har flera

användningsområden.

Vid spridd kolorektalcancer

ges det i kombination

med irinotekan

(Campto), ett cytostatikum,

när tidigare behandling med

enbart cytostatika misslyckats. Läkemedlet

används också i kombination med strålbehandling

för att behandla patienter med lokalt

avancerad skivepitelcancer i huvud-halsregionen.

Vilka effekter har medlet?

När Erbitux kombineras med irinotekan vid

avancerad cytostatikaresistent tjock- och ändtarmscancer

upphävs delvis tumörcellernas

motståndskraft mot irinotekan och cirka 20

procent av patienterna erhåller en tumörminskning

som är tydlig på röntgen. Det medför

också att tiden till det att cancern börjar

växa förlängs, vilket också kan medföra en

liten överlevnadsvinst. Erbitux enbart har

också en viss effekt men den är mindre än vid

kombinationsbehandling.

När Erbitux kombineras med strålbehandling

mot avancerad huvud-halscancer uppnås en

tydlig överlevnadsvinst jämfört med strålning

enbart.

– En färsk studie från USA har visat att

tillägg av Erbitux till strålbehandling av pati-

enter med lokalt avancerad icke resektabel

tumörsjukdom i huvud-halsområdet ökar den

så kallade medianöverlevnaden med drygt 1,5

år utan att nämnvärt förvärra biverkningarna,

säger professor Claes Mercke, Södersjukhuset

och Radiumhemmet,

Karolinska Universitetssjukhuset

Solna.

– Antalet definitivt botade patienter

är därmed också flera.

Vilka är de viktigaste

biverkningarna?

Den tydligaste

biverkningen av

Erbitux, och som

drabbar flertalet av

de behandlade patienterna,

är ett

akneliknande hudutslag

i ansikte och

på överkroppen,

men som ibland

blir mer generaliserat.

Hudreaktionen kan även medföra självsprickor

och inflammation kring naglar och

ögon. Allergisk reaktion i samband med tillförsel

av Erbitux är en ovanlig en ibland allvarlig

biverkan. Därutöver ger Erbitux en viss allmän

förstärkning av de biverkningar som cytostatika

orsakar.

Vunnet levnadsår

– Någon statistiskt säkerställd effekt på överlevnad

när Erbitux kombineras med irinotekan

vid cytostatikaresistent avancerad tjock- och

ändtarmscancer finns inte visad. Troligen finns

en sådan effekt som i genomsnitt uppgår till

några månader, säger professor Peter Nygren,

Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Kostnad?

Månadskostnaden ligger på 30 000–40 000

kronor. Kostnaden per vunnet livskvalitetsjusterat

levnadsår är svårberäknad, men kan

skattas vara mycket hög.

Kommentarer

– Vid avancerad tjock- och ändtarmscancer är

Erbitux ett intressant nytt läkemedel genom

att det verkar genom en helt ny princip, säger

professor Peter Nygren. Effekten av Erbitux

såsom den är känd i dag är liten, på gränsen

till att vara meningsfull när biverkningar och

kostnader vägs in.

– Nyligen har man kunnat visa att man med

ett genetiskt test före en eventuell behandling

med Erbitux kan identifiera den cirka hälft av

patienterna som inte har nytta av Erbituxbehandling,

och omvänt ungefär dubbleras

sannolikheten för effekt hos den resterande

hälften av patienterna. Vi är i dag beredda att

börja använda ett sådant test vilket skulle

göra Erbitux mer kostnadseffektivt. Vidare återstår

att visa vilken eventuell roll Erbitux kan

ha i kombination med cytostatika eller ensamt

tidigare i förloppet av cancer i tjock- och ändtarm.

– Vävnad från patienter med tumörsjukdom i

huvud-halsregionen respektive i lunga uttrycker

mycket kraftigt EGF-receptorn, säger professor

Claes Mercke. Denna har lett fram till studier

med Erbitux i avsikt att hämma den negativa

effekten av EGF-receptorn. I laboratorieförsök,

framför allt i djurstudier, har det också

visat sig att hämning av EGF-receptorn med

bland annat Erbitux ökar effekten av samtidig

strålbehandling.

– På patienter med icke resektabel, lokalt

avancerad huvud-halscancer (exempelvis

tunga, tungbas, tonsill, struphuvud) provas

sådan samtidig strålbehandling och EFG-receptorhämning

tillsammans med inledande

modern cytostatikabehandling.

– Med samma upplägg på behandlingsregimen

studeras också lokalt avancerad inexstirpabel

(omöjlig att operera bort) icke-småcellig

lungcancer. Också andra tumörtyper uttrycker

EGFR kraftigt och torde kunna gagnas av en

hämning av denna receptor. För en sjukdom

som till exempel matstrupscancer där strålbehandling

är en viktig behandlingsprincip för

möjlig bot torde en regim liknande den ovan

beskrivna vara tilltalande.

– Om drygt ett år är studierna avslutade och

vi har stora förhoppningar om ett positivt

resultat, säger Claes Mercke.

Rädda Livet nr 1/2008


Tarceva

Alternativ vid icke-småcellig lungcancer

Tarceva är en liten molekyl som kan tillföras

som tablett. Tarceva blockerar aktiviteten hos

mottagarmolekylen för EGF (se Erbitux). Detta

protein, även kallat HER1, kan finnas i stora

mängder på ytan av tumören och har avgörande

betydelse för den ohämmade celltillväxt

som är karakteristisk för cancer.

Vad används medlet till?

• Som enda behandling vid avancerad ickesmåcellig

lungcancer när patienten har

genomgått minst en cytostatikabehandling

som inte givit önskat resultat.

• I kombination med Gemzar (gemcitabin, ett

cytostatikum) vid avancerad bukspottkörtelcancer.

Vilka effekter har medlet?

Vid avancerad lungcancer ger Tarceva som

enda läkemedel vid cytostatikaresistent sjukdom

en överlevnadsvinst som i genomsnitt är

cirka 3 månader jämfört med enbart symtomatisk

behandling.

– Denna typ av medel är ett värdefullt alternativ

vid behandling av vissa patienter med

icke-småcellig lungcancer som försämras efter

en första behandling med cytostatika, säger

professor Roger Henriksson, Norrlands Universitetssjukhus,

Umeå. Då många patienter inte

har någon nytta av behandlingen måste vi bli

bättre på att hitta rätt patienter eller med

Rädda Livet nr 1/2008

andra ord finna den optimala metoden för en

individualiserad behandling.

Vid bukspottkörtelcancer ger tillägget av

Tarceva till standardläkemedlet gemcitabin en

marginell överlevnadsvinst som i genomsnitt

är endast cirka en och en halv vecka.

– Tarceva är ett intressant nytillskott bland

cancerläkemedel genom sin verkningsmekanism

och genom att det kan tillföras som

tablett, säger professor Peter Nygren, Akademiska

sjukhuset, Uppsala. Tilläggsvärdet av

Tarceva vid avancerad bukspottkörtelcancer

har dock uppfattats vara så marginellt i relation

till biverkningar och kostnad att läkemedlet

hittills fått mycket begränsad användning

inom detta område. Flera kliniska studier

behövs för att belysa läkemedlets roll vid bukspottkörtelcancer.

De viktigaste biverkningarna?

Biverkningarna av Tarceva liknar de som ses

av Erbitux som Tarceva är besläktat med avseende

verkningsmekanism. Biverkningarna

domineras av akneliknande hudutslag, diarré

och trötthet.

Kostnad?

Månadskostnaden är cirka 16 000 kronor och

kostnaden för ett vunnet livskvalitetsjusterat

levnadsår vid bukspottkörtelcancer blir preliminärt

mycket hög.

Sutent

Kan förlänga

livet vid

njurcellscancer

TEMA: Läkemedel

Sutent är en proteinkinashämmare

som betyder att den blockerar enzym

med samma namn. Proteinkinaser

medverkar till att cancerceller växer

till och sprids.

Vad används det till?

Sutent används av patienter med antingen

gastrointestinal stromacellstumör – GIST

– eller njurcellscancer.

GIST är en cancerform som sitter i stödvävnaderna

i mage och tarm. Behandlingen

sätts in mot dessa tumörer om de inte

kan avlägsnas med kirurgi, om de spridit

sig till andra organ eller om annan läkemedelsbehandling

misslyckats.

Sutent ges också till patienter med

spridd njurcellscancer eller i ett framskridet

stadium av sjukdomen.

Vilka effekter har medlet?

Vid GIST liksom för patienter med njurcellscancer

förlänger Sutent patientens

livslängd eller förlänger tiden innan cancer

utvecklas.

De vanligaste biverkningarna?

• Trötthet

• Diarré

• Illamående

• Inflammation i munnen

• Halsbränna

• Kräkningar

• Missfärgad hud

• Smakstörningar

• Aptitförlust

Samtliga texter

om läkemedlen har

sammanställts av

Marita Önneby Eliasson.

21.


TEMA: Läkemedel

22.

Ingemars fötter

svullnade upp

TEXT INGRID JACOBSSON FOTO ROLF HAMILTON

I nära ett år åt Ingemar Morén i Storvreta medicinen

Nexavar för sin njurcancer. Men till slut gav han

upp, biverkningarna blev för svåra. Nu har Ingemar

en ny medicin och mår mycket bättre.

Sommaren 2005 upptäcktes Ingemar Moréns

njurcancer. Två veckor senare opererades

en njure och mjälten bort. Drygt ett år

senare konstaterade man att det fanns metastaser

kvar, och Ingemar fick börja äta

Nexavar i januari 2007.

– Jag åt två tabletter två gånger om dagen

och de första två veckorna gick bra. Men

sedan började biverkningarna märkas. Det

värsta var att fötterna svullnade – det var

väldigt jobbigt. Jag hade periodvis svårt att

gå. Jag fick också stora problem med magen.

– Som tur är kan jag anpassa jobbet efter orken, säger Ingemar Morén, som är konsult och ibland

jobbar hemma och ibland är på kundbesök.

Men Ingemar stod ut ändå, fram till

påsk. Gradvis minskade också biverkningarna,

”kroppen verkade acceptera medicinen”

säger Ingemar. Men i april påbörjades

en strålbehandling mot en metastas i

ryggen, och han fick då hålla upp med

medicinen. I början av maj fick han börja

om igen.

–Efter strålbehandlingen blev biverkningarna

mycket värre. Särskilt besvären med

magen, jag fick svåra diarréer och kramp i

tarmarna. Efter sommaren fick jag lägre dos

Nexavar, men läkarna märkte snabbt att

medicinen då inte fick önskad effekt. Alltså

försökte jag att ta den högre dosen igen,

men till slut gick det inte längre.

I oktober 2007 fick Ingemar Morén byta till

Sutent, och det blev direkt en stor skillnad.

– Jag är fortfarande lös i magen, men för

det äter jag Imodium och det fungerar

någorlunda. Däremot blir jag trött av Sutent,

tröttare än av Nexavar.

Men Ingemar jobbar trots tröttheten. Han

är konsult, sitter ibland på kontoret, åker

ibland ut på kundbesök.

– Som tur är kan jag anpassa jobbet efter

orken. För mig är det en psykisk fördel att

ha ett jobb att gå till. Jag har bestämt mig

för att fortsätta styra mitt liv – det ska inte

sjukdomen få göra! ■

Rädda Livet nr 1/2008


Livräddarna –

500000 liv sparade

Detta är en framgångshistoria. Antalet rökare i Sverige

har halverats sedan början av 1980-talet och en halv

miljon människor har sluppit dö i förtid till följd av

de sjukdomar som rökningen orsakar.

Om detta men även om dagens brister och brott

mot internationella politiska förpliktelser handlar

boken Livräddarna. Den är skriven av journalisten

Carl-Olof Rydén som på detta sätt vill

hedra alla eldsjälar som deltagit i arbetet för ett

tobaksfritt samhälle i framtiden. Carl-Olof

Rydén startade och var redaktör för sajten

www.tobaksfakta.org i nio år.

– Avgörande för framgångarna i det tobaksförebyggande

arbetet har varit några få människors

engagemang, uthållighet, kunskaper och

kreativitet när det gällt att skapa opinion och

övertyga politiker, medier och allmänhet om

att tobak är det största förebyggbara hotet mot människors hälsa, säger Carl-Olof

Rydén.

Cancerfonden samarbetade under de avgörande åren på 1990-talet med dessa

pionjärer och stöttade deras ansträngningar med hjälp av okonventionella kampanjer

och opinionsbildning.

– Bland motståndarna satsade tobaksindustrin väldiga summor och tillämpade

högst oetiska metoder i försöken att stoppa eller få nya tobakslagar så urvattnade

som möjligt. Många politiker förblev länge häpnadsväckande omedvetna och okunniga

om tobakens skadeverkningar och var också ängsliga för hur rökande väljare

skulle reagera på åtgärder mot tobak, särskilt inför val.

Två miljoner nikotinberoende rökare som ansåg det vara en självklar rättighet att

röka när och var som helst var heller inte lätta att övertyga om rökningens risker,

menar Carl-Olof Rydén och fortsätter.

– Resultatet av tobakskämparnas insatser kan sammanfattas med ett citat av den

berömda antropologen Margaret Mead: ”Tvivla aldrig på att en liten grupp hängivna

människor kan förändra världen. Det har hittills varit det enda sättet.” ■

Skriv ”Livräddarna” tillsammans med ditt namn och adress på ett vykort till

Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller på ett mejl till

marita.onneby@cancerfonden.se så deltar du i utlottningen av sex böcker.

Du kan också beställa boken på mejladressen professionals@globalink.org

eller på telefon 08-669 81 58. Priset är 50:-, det vill säga expeditionsavgiften.

Rädda Livet nr 1/2008

Alla har rätt

till en rökfri uppväxt

Tema för Världscancerdagen den

4 februari var att alla barn har rätt till

en rökfri uppväxt.

– Internationella cancerunionen, UICC,

står bakom Världscancerdagen, säger

Maria Prigorowsky, ansvarig för opinionsfrågor

Cancerfonden. Syftet med dagen

är att belysa vikten av ett världsomfattande

samarbete, framför allt preventionsarbete,

för att cancer ska kunna bekämpas.

Under våren kommer Cancerfonden att

uppmärksamma tobak och rökning i olika

sammanhang.

– Vi kan tycka att vi har kommit långt

inom tobaksprevention eftersom vi numera

har rökfritt på krogen. Men vart tredje

cancerfall kan förebyggas och det gäller för

politikerna att få upp ögonen för alla vinster

som rökfrihet kan medföra för samhället

och i antalet räddade liv.

I vårt land har flera kommuner infört

rökförbud under arbetstid. Att tobaksskatten

höjs ytterligare i år är också ett steg i

rätt riktning. Priset är den enskilt största

faktorn för nya och gamla rökare. Men tillgängligheten

spelar också en stor roll och

där återstår mycket arbete. ■

Rökfritt

23.


Lättuggad mat för muntorra

Recept

för muntorra

Dessa recept får Rädda Livets läsare från några av

landets mest namnkunniga kockar. De berättar själva

hur de har tänkt när de komponerade sina rätter för

att erbjuda dem som är muntorra en smakupplevelse.

TINA NORDSTRÖM

Glace au four

– Att kunna ge alla runt bordet en gemensam och

god matupplevelse är en verklig utmaning, förklarar

Tina Nordström. Glass bjuder aldrig på svårigheter

att svälja, men strålskadade smaklökar blir

lättare bedövade av kylan och glassen tappar i

smak. Därför är ungsvärmd glass perfekt.

Ingredienser till 10 portioner

2 marängbottnar

5 dl jordgubbssorbet

100 g dajm

2 l vaniljglass

Ev 5 msk Amaretto (mandellikör)

Maräng

4 äggvitor

2 dl socker

Skal av 1 citron

Plasta en form med löstagbar botten och lägg i en

marängbotten. Ställ in i frysen. Krossa dajmen.

Vispa vaniljglassen, blanda i dajm och eventuellt

Amaretto. Lägg blandningen i formen och lägg på

sorbeten. Lägg på den andra marängbottnen. Täck

med plastfolie och ställ in i frysen.

Koka upp ett vattenbad på spisen. Häll äggvitorna,

sockret och citronskalet till marängen i en skål

som passar kastrullen. Vispa med elvisp tills sockret

löst sig. Marängen får inte vara kornig.

Ta skålen ur vattenbadet och fortsätt vispa till en

maräng. Bred ut marängen i formen, täck med

plastfolie och ställ in i frysen. Fram till hit kan du

förbereda dagen innan.

Sätt ugnen på 220 grader. Ta ut formen ur frysen

och sätt in den längst ner i ugnen. Grädda i cirka 5

minuter, marängen ska få en jämnt gyllenbrun

färg.

Dajmen kan bytas ut mot rostade, skalade och

hackade hasselnötter.

24. Rädda Livet nr 1/2008

FOTO OLA TORKELSSON


RIKARD NILSSON

Fylld potatis med skaldjur

– Potatismos kan faktiskt vara en riktig festrätt med rätt ingredienser,

säger kocken Rikard Nilsson. Detta serverar jag gärna gäster

med tugg- eller sväljproblem och det brukar verkligen bli uppskattat.

Observera att skinkan och skaldjuren ska hackas mycket

fint eller mixas i matberedare.

Ingredienser

2 st bakpotatisar

200 g färska räkor

Ett knippe gräslök, finskuren

Ett knippe färsk dragon, finskuren

1 msk fransk senap

6 scampistjärtar utan skal

1 dl vitt torrt vin

4 msk smör

En liten skvätt grädde

Salt och nymalen vitpeppar från kvarn

Dela scampistjärtarna och ta bort ”tarmen”. Ånga stjärtarna i vinet

så att de precis blir klara, cirka 2–3 minuter. Låt svalna i vinet.

Baka potatisen i ugn eller i mikrovågsugn tills de blir mjuka, cirka

45 minuter i vanlig ugn. Dela dem på mitten och ta ur den varma

potatisen ur skalet och lägg i en bunke. Mosa potatisen och tillsätt

smöret och lite grädde, fransk senap, örterna. Krydda med salt och

vitpeppar. Värm gärna blandningen försiktigt i en gryta. Hacka

räkor och scampi och vänd ner i potatisblandningen. Fyll nu skalen

igen med blandningen och ställ varje portion på en saltbädd på

tallriken.

RIKARD NILSSON

Fylld potatis smaksatt med parmaskinka och basilika

Ingredienser

2 st bakpotatisar av sorten Idaho eller Rosamunda

Olivolja

2 msk silverlök, finskuren

1 salladslök, finskuren

1 msk finskuren basilika

1 tsk pressad vitlök

0,5 dl riven parmesanost

100 g parmaskinka, strimlad

Blandade örter, valfritt

Ett par tunna skivor parmaskinka att garnera med

Gör precis som i föregående recept med potatisen. Mosa potatisen

med en stamp. Värm purén med olivoljan och lite vatten, så att

den blir smidig. Tillsätt silverlöken, salladslöken, basilikan, vitlöken,

parmesanosten och parmaskinkan. Blanda försiktigt ihop allt

och låt det bli varmt. Lägg lite puré i varje potatisbåt. Garnera med

skinka, parmesanost och blandade örter. Ringla sist på lite olivolja

på varje portion.

Rädda Livet nr 1/2008

NILS EMIL AHLIN

Persiljejärpar med gräddsås

Tv-kocken och före detta krögaren Nils Emil Ahlins hjärta

veknar när någon ber om mjuk mat. På sina krogar

serverade han alltid på begäran en extra mjuk kalvfärs

och mustiga såser med mycket smak för gäster med

lite bortdomnade smaklökar. Nils Emil är känd för sin

omtanke om alla.

– Jag har stött på så många som haft detta problem,

förklarar Nils Emil. Ofta talar man tyst om det i tron att

man annars ställer till besvär, men att göra mjuk mat är

bara trevligt.

Ingredienser till 4–6 personer

300 g kalvfärs

200 g fläskfärs

2 äggulor

2 dl ströbröd

2 dl vispgrädde

2 dl mjölk

2 dl finhackad persilja

Salt, malen svart- och vitpeppar

2 msk smör eller margarin

2 dl buljong (av buljongtärning)

Till såsen

Stekskyn + 2 msk kalvfond

3 dl vispgrädde

Brun Maizenaredning

1 msk smör eller margarin

Salt och vitpeppar

Svartvinbärsgelé

Lägg ströbrödet i grädden och mjölken i cirka 10 minuter.

Blanda sedan ner färsen, som ska vara finmald, med

äggulorna. Smaksätt med salt, vit- och svartpeppar och

persilja.

Forma med en matsked och ena handens insida till

ovala "bullar". Det går bäst om skeden och handen är

lite våta.

Fräs upp matfettet i en stekpanna och bryn järparna

runt om.

Flytta efterhand över i en gryta. Fräs ur pannan med

buljongen och häll i grytan. Låt det hela puttra i cirka

8 minuter. Tag därefter upp järparna och håll dem

varma på ett fat.

Såsen

Koka upp stekskyn och tillsätt kalvfonden och vispgrädden.

Låt koka cirka 5 minuter och red av med Maizenaredning

till en inte alltför tjock sås. Koka ytterligare

några minuter och smaka av med eventuellt mer salt

och peppar samt vinbärsgelé.

Lättuggad mat för muntorra

25.


Gästskribent

26. Rädda Livet nr 1/2008


Författaren Björn Ranelid skriver exklusivt för Rädda Livet:

Miraklen finns inom dig

FOTO: LEIF R JANSSON/SCANPIX

H at ryms på kärlekens nagel. Ljuset

åldras innan det når våra ögon,

men kärleken ställer sig utanför tiden. En

blick från en älskande människa färdas med

ljusets hastighet. Ingen nobelpristagare i

fysik, medicin eller kemi kan förklara det

minsta av kärlekens nåd och under.

Barnet har redan från sitt första andetag

gjort sig förtjänt av sin plats i världen och

den kan inte bli större genom ära, pengar

och berömmelse. Du förstår inte vad som

sker när ett nytt liv föds på jorden. Förnuftet

är endast livets tjänare som skall sopa

rent vid dörren, så att hjärtat kan hålla fest

och högtid.

Barnen bryter vårt dagliga bröd och syr

våra brandsegel, innan vi hoppar. De är soldater

i världens största armé och har endast

sina hjärtan som vapen. De sitter som fåglar

på gamla telefontrådar och avläser våra

samtal, men vi ser dem inte.

Människan går långt för att upptäcka

mirakler och glömmer bort att de finns

inom henne. När människans kropp är för

liten skrattar och gråter hon. Barnen är

ständigt en tro högre än livet och det måste

de vara, ty annars uthärdar de inte världen

omkring sig. De påminner om silkesmasken

och tvinnar en tråd som sträcker sig

från hungersnöd i Afrika över kriget i Irak

till en varm säng om aftonen där mamma

eller pappa läser en saga.

Alla människor på jorden i dag lever i

atombombens tid, men också i stunder av

liljekonvaljen, dagsländans regnbågsvingar

och ladusvalan som navigerar bättre än alla

världens datorer, när den hittar rätt till sitt

fjolårsrede.

När människans kropp är för liten så

skrattar och gråter hon. Tåren är ett löfte

om framtiden. Världens mest avancerade

maskin kan aldrig bli förälskad, sörja, längta

eller glädjas. En dator på rymdbasen i

Houston må bestämma avståndet mellan

Rädda Livet nr 1/2008

jordklotet och de närmsta planeterna, men

den förmår inte räkna skratten och tårarna

hos en tiggare eller gycklare på stadens torg.

De rika länderna nystar sina garn på

Afrikas horn. Bill Gates lär ha den största

förmögenheten i världen just nu, men han

kommer nog inte att avläsa börsnoteringarna

för Microsoft när han ligger på sitt

yttersta. Då ber han hellre om att få hålla i

barnens och hustruns händer. Döden sover

alltid utomhus, men den har nycklar till alla

lås.

Det är inte sant att ljuskäglan måste

smalna hos en människa när hon är allvarligt

sjuk. Då kan i stället rymden te sig

oändligt stor, ty lögner, förställningar och

gömställen är plötsligt borta. Det kallas

sanningens ögonblick och då bör alla som

är närvarande hålla sig till livets väsentliga

innebörd.

Ingenting på jorden är så odemokratiskt

som genetiken. Vi föds med olika förutsättningar

och ingen kan köpa sig talang för

matematik, sång eller teckning. Inte ens

enäggstvillingar längtar lika, sörjer, minns

och talar identiskt efter fyra år i livet.

Det existerar människor som lär sig telefonkatalogen

över New York utantill eller

spelar tjugo tusen musikstycken utan noter

efter att ha hört dem en enda gång, men de

klarar inte att räkna ut vad tio plus arton är.

Isaac Newtons mamma tros ha varit analfabet.

Det är vackert och trösterikt för mänskligheten

att den fyrtiosjunde kromosomen,

det vill säga Downs syndrom, kan dansa

och sjunga av glädje, medan världens mest

avancerade dator står blickstilla, stum och

fullkomligt känslokall fastskruvad i golvet.

Det märkligaste av allt hos människan är

dock att hon föds och blir till. I begynnelsen

ligger hon i ett varmt innanhav som

saknar fryspunkt och rör sig i navelsträngen

som en månfarare. Barnets första blick

fokuserar på avståndet mellan moderns

bröst och ögon. Den sträckan mäter cirka

tjugotvå centimeter.

Det har krävts en man och en kvinna

genom historien för att skapa mänskligt liv.

Nu kan värdmödrar, spermadonatorer och

artificiella befruktningar läggas till i uppräkningen

av hur barn blir till, men

könscellerna från man och kvinna, ägget

och spermien, kan ingen läkare eller vetenskapsman

på jorden trolla bort.

Ofta är sorg och kärlek i nära förbund

med varandra. När kärleken dör eller skiftar

i temperatur kan den slå om inte i sin

motsats utan i en annan färg eller grad. Det

sägs ibland om en viss människa att hon

både älskar och hatar en annan. Den

meningen går aldrig att bevisa. Rädslan hos

en människa att mista den som hon älskar

kan säkert föda känslor av hat och vrede,

men kärlek och hat är knappast riktiga syskon.

Vänskapen är ofta mer komplicerad och

krävande än kärleken, ty en människa kan

älska en annan utan att känslorna är besvarade,

men vänskapen förutsätter

ömsesidighet.

Resan mellan liv och död kan vara i några

minuter eller i hundra år och längre

ändå, men den lämnar alltid spår efter sig.

Ni har nu följt några av dem ända hit.

Björn Ranelid

Gästskribent

”Resan mellan liv och död kan vara

i några minuter eller i hundra år

och längre ändå, men den lämnar

alltid spår efter sig.”

27.


Cancerfonden

Vi ska inte vänta med

nya behandlingsmetoder

Den 24 januari träffades experterna i

den statliga utredningen om en nationell

cancerstrategi för första gången.

I expertgruppen om tolv experter och sakkunniga

ingår bland andra ordföranden för

Cancerfondens forskningsnämnd, professor

Bengt Westermark.

– Min förhoppning är att cancerstrategin

ska leda till att Sverige blir bättre på att introducera

nya läkemedel och nya behandlingsmetoder.

Vi ska inte vänta på att andra

länder introducerar de nya läkemedlen,

säger Bengt Westermark.

Enligt Bengt Westermark är sjukvården

Avdragsrätt för gåvor

ligger på regeringens bord

Avdragsrätt för gåvor till frivilligorganisationer

är ett av de vallöften som den

borgerliga alliansen ännu inte har

genomfört.

Det är ett gammalt borgerligt krav att den

som donerar pengar till hjälporganisationer,

kyrkor och idrottsföreningar ska få

göra skatteavdrag i sin deklaration.

I till exempel Norge får privatpersoner

dra av upp till 12 000 kronor i gåvor årligen;

för företag är den siffran 200 000 kronor

per år.

i dag snarare ekonomistyrd än mål- eller

kunskapsstyrd.

– Min förhoppning är att strategin ska

leda till att cancervården blir en kunskapsorganisation

med tydliga och mätbara mål

för att uppnå minskad sjuklighet och dödlighet.

Bengt Westermark påpekar dessutom att

kvalitetsregister är ett av de allra mest angelägna

områdena för cancerstrategin.

– Dessa är nödvändiga för uppföljning av

vårdens resultat liksom för den kliniska

forskningen, säger Bengt Westermark. ■

Läs mer på cancerfonden.se om nationell

cancerplan.

Cancerfondens generalsekreterare Ursula

Tengelin ser positivt på att donationer och

gåvor till frivilligorganisationer skulle vara

skattefria även i Sverige. Däremot är hon

kritisk till det norska systemet där frivilligorganisationerna

står för kontrolluppgifterna

till skattemyndigheten.

– Det kanske handlar om hundratusentals

kontrolluppgifter som ska in till skattemyndigheten

varje år, säger hon, och med

den administrationen kan det komma att

kosta väldigt mycket att få in de här extrapengarna.


28. Rädda Livet nr 1/2008


Låt din aktieutdelning

besegra cancer skattefritt

TEXT ANKI GRUNDELIUS

Privatpersoner som äger börsnoterade

aktier kan ge bort sin avkastning skattefritt

till ideella organisationer.

Förutsättningen är att man avsäger sig

rätten till aktieutdelningen före bolagsstämman.

Sedan förra året kan privatpersoner skänka

avkastningen på sina börsnoterade aktier

till ideella organisationer utan att betala

skatt. Normalt beskattas utdelningen med

30 procent.

– Möjligheten att skänka sin aktieutdelning

kom förra året. I år hoppas vi att

Cancerfonden får en stor summa pengar

via utdelningarna, säger Magnus Lindegård,

insamlingschef på Cancerfonden.

Enligt Frivilligorganisationernas Insamlingsråd,

FRII, skänktes cirka fem miljoner

kronor genom aktieutdelningar till rådets

medlemmar förra året. Samtidigt fick Sveriges

privatpersoner totalt 25 miljarder i

avkastning på sina aktier.

Rädda Livet nr 1/2008

För att kunna skänka skattefritt krävs att

man avsäger sig rätten till utdelningen

innan bolagsstämman har fattat beslut om

hur stor aktieutdelningen är. Perioden för

bolagsstämmor sträcker sig från februari

till april.

På cancerfonden.se/aktiegavan finner du

en mer utförlig information om hur du

skänker din aktieutdelning till Cancerfonden.

Där kan du läsa mer om alla de forskningsprojekt

som du kan vara med och

finansiera. Du kan också ringa Cancerfonden

på telefon 020-78 11 79 för att få svar på

dina frågor.

Det allra snabbaste sättet att skänka

aktieutdelningen är att prata med sin bank

eller finansiella rådgivare.

– Vänd dig till din bank där du har ditt

värdepapperskonto. Vi har en blankett som

du får hjälp av oss att fylla i, berättar Victor

Östling, licensierad placeringsrådgivare på

Handelsbanken i Stockholm. ■

Cancerfonden

29.


Cancerfonden

30.

Räkneverket rullar igång

Nytt år betyder att stå på noll

316 miljoner kronor ger Cancerfonden i forskningsanslag under 2008.

– Vi ser att allt fler vill stödja svensk cancerforskning. Därför spänner vi

bågen ytterligare i år och hoppas på medlemmarnas och andra givares

fortsatta medverkan, säger insamlingschef Magnus Lindegård.

TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON

På annonsplats i morgontidningar och på

stan kunde vi redan första veckan i januari

läsa att Cancerfonden givit bort de pengar

som samlats in under föregående år. Alltså

är 2008 års insamlingsaktiviteter redan

igång.

– Vi siktar på att överträffa förra årets

resultat, säger Magnus Lindegård, insamlingschef.

Vi spänner bågen för att de högkvalitativa

forskningsprojekten verkligen

ska få det stöd som behövs och för att vi ska

nå målet att fler människoliv ska kunna

räddas.

Bössor på stan var det länge sedan vi

skramlade med. Hur kan jag smidigt skänka

en slant?

– Ett bra tips är att gå in på vår webbplats

cancerfonden.se. Där kan du skänka pengar

på olika sätt. Eller så ringer du 020-78 11 79

alternativt sätter in ett belopp på plusgiro

90 1986-0, säger Magnus Lindegård.

Stiger insamlingssiffrorna kommer den

svenska cancerforskningen att kunna erbjudas

en anslagsnivå som stämmer något

så när överens med behoven. Alltmedan till

exempel lönekostnaderna på forskningslaboratorierna

ökat har anslagen legat på en

ganska konstant nivå under några år.

– Vi har underfinansierat ett stort antal

projekt och det är min övertygelse att forskningen

skulle må bra av en utökad finansi-

Detta är första gången som Cancerfonden väljer att på stortavlor på stan tacka svenska folket för

deras generösa bidrag.

ering, säger docent Anna Karlsson, vetenskaplig

sekreterare på Cancerfonden. Forskare

producerar mer resultat när de har en

tryggad ekonomi för sitt projekt.

Hur ska då pengarna komma in? Ett fortsatt

engagemang i Rosa Bandet-kampanjen

mot bröstcancer är ett givet svar från PG

Persson, utvecklingschef på Cancerfonden.

– Framför allt har vi förhoppningar om

att utveckla Rosa lördag-aktiviteterna, säger

han. I maj drar vi också igång mustaschkampen

på nytt. Det är ett långsiktigt projekt

som vi inledde förra året och i den

kampen samlar vi in pengar till forskning

om prostatacancer. Under 2007 fick kampen

gott gensvar och vi ökade antalet manliga

givare som skänkte en gåva, kanske för

allra första gången.

Företagssektorn är en annan satsning

under 2008. Ett nytt företagskoncept har

utvecklats under namnet Lila knappen och

har ägt rum bland Linköpings företagare

som genomförde aktiviteter inom den egna

verksamheten och som genererade forskningspengar

till Cancerfonden.

– Till exempel kan en färghandel låta fem

kronor per försåld färgburk gå till svensk

cancerforskning. Det blir mycket pengar

om många affärsmän gör samma sak bland

sina produkter, säger PG Persson.

Tröttnar du aldrig på att börja om och

börja om och hitta nya aktiviteter och insamlingsformer?

– Det är ju det här arbetet som jag finner

så stimulerande, utbrister PG Persson. Det

är också min övertygelse att de insamlings-

Rädda Livet nr 1/2008


organisationer som skapar arenor för människor

att delta i är de som kommer att vara

framgångsrika. De flesta människor är

engagerade och de vill hitta olika sätt att

visa sitt engagemang.

– Nej, jag tröttnar inte. Vi ska hela tiden

hitta nya former för insamlingar och ytterligare

utveckla dem vi har.

Det händer att röster höjs i insändare eller

liknande då människor anser att Cancerfonden

inte ska lägga pengarna på marknadsföring

och stora affischer.

Cancerfonden är en insamlingsorganisation

och det kostar pengar att samla in

pengar, men det får naturligtvis inte kosta

hur mycket som helst, säger Marie Hammargren,

kommunikationschef. Insamlings-

och administrationskostnader uppgår

till 16 procent; enligt Stiftelsen för

insamlingskontroll får den vara max 25

procent. Många av våra insamlingsaktiviteter

kostar väldigt lite, medan till exempel en

ny eller ung kampanj kräver mycket arbete

för att öka kännedomen. Flera av våra kampanjer

som syns mycket fungerar många

gånger som lokomotiv för övriga insamlingsaktiviteter

när de får stor exponering

mot allmänheten.

Nästan hälften av insamlade medel kommer

från testamenten. Intäkternas storlek

Rädda Livet nr 1/2008

hänger ihop med konjunkturen. En gynnsam

utveckling under senare år har kommit

Cancerfonden till del.

– Våra testatorer har ägt fastigheter, skog

och värdepapper. De har varit människor

som levt sparsamt och haft pengar på banken,

säger en av Cancerfondens jurister

Valentina Agurén. I dag är det inte riktigt

detsamma. Man vill använda pengarna

både till egna och goda ändamål under sin

livstid.

Det finns också en annan synbar trend i

samhället. Människor vill ha större kunskap

om de organisationer de kan tänka sig

skänka pengar till, liksom hur pengarna

används. Flera aktörer på den ideella arenan

har också presenterat sig.

– Nya organisationer har kommit fram,

vilket ger människor större möjligheter att

välja bland de goda ändamål man vill stödja.

Vi är flera om gåvorna och givarna ställer

krav på öppenhet och vill gärna se att

deras medel gör skillnad redan under sin

livstid.

Att det är vanligt att människor ringer

Cancerfondens jurister och ställer frågor,

inte bara om testamenten utan också om

hur eventuell testamenterade tillgångar förvaltas,

är Valentina Aguréns erfarenhet.

– Det är mycket mera vanligt i dag än för

några år sedan. När vi deltar i bouppteckningar

har vi möjlighet att redogöra för

vårt handlingssätt.

Alla insamlingsorganisationer har broschyrer.

På webbplatser kan man också

skaffa sig information utan inblandning av

advokat.

Läs mer på cancerfonden.se/testamente.

Om vi har talat om de stora pengarna tidigare

så kommer vi nu till de små bäckarna.

Du kan ge direkt via SMS – snabbt och

enkelt. Du kan bli månadsgivare via SMS

och välja mellan tre olika belopp: 15, 30 och

50 kronor.

För att exempelvis skänka 50 kronor i

månaden så sms:ar du 50 START till 72900.

Operatörens ordinarie avgift för SMS

tillkommer. Tjänsten fungerar dock inte i

Telenors nät.

– Varje gåva till Cancerfonden är viktig

oavsett storlek, poängterar Magnus Lindegård,

och det ska vara enkelt att stödja cancerforskningen.

Att sända SMS och samtidigt

skänka pengar är en ny givarform som

vi vill utveckla. ■

Cancerfonden

31.


Cancerfonden

32.

Cancerfondsrapporten 2008

Cancervårdens

kvalitet granskas

Årets Cancerfondsrapport, som är den tredje i ordningen, är en viktig kanal för

Cancerfonden att nå ut med aktuella frågor till såväl beslutsfattare som dem

som är engagerade i cancerfrågan.

TEXT MARIA PRIGOROWSKY

Varje år belyser rapporten cancerfrågan

från flera perspektiv; framsteg som gjorts,

viktiga förändringar och brister som borde

åtgärdas och politiska ställningstaganden.

Årets rapport tar bland annat upp dessa

ämnen:

Statistik

Antalet cancerfall fortsätter att öka. Utvecklingen

ser likadan ut i resten av världen.

I årets Cancerfondsrapport presenteras två

nya studier som visar på den globala

utvecklingen av cancersjukdomar.

Forskning

Huvuddelen av den

svenska cancerforskningenfinansieras

via frivilliga

bidrag från privatpersoner

och företag.

Den största

delen av den

finansiering

som forskningen

får

från allmänna

medel,

skatter och annat, utgörs av de så kallade

ALF-medlen. Fördelningen av dessa pengar

sker lokalt. Fler och fler identifierar detta

som ett problem som sänker nivån på

forskningen. Beslut om anslag från ALFmedel

borde i stället ske centralt och i

nationell konkurrens. Uppföljningen av de

lokala forskningsprojekten är för dålig och

allt för många anslag beviljas. Men en förändring

kan vara på väg. Bland annat föreslår

utredningen om klinisk forskning en

uppdatering av dagens system.

Screening efter kolorektalcancer

Screening för tidig diagnos vid kolorektalcancer

skulle enligt gjorda beräkningar

spara 300–400 liv

per år. Frågan

om att införa allmän

screening är

dock kontroversiell.

Många anser att risken

för överbehandling

är för stor och

kostnaderna skulle bli

för höga. EU rekommenderar

dock allmän screening

och i flera europeiska

länder har screeningprogram

införts. Kolorektalcancer är vid sidan av

lungcancer den cancerform som orsakar

flest dödsfall i Sverige.

Kvalitetsindikatorer som ett mått

på cancervårdens effektivitet

Vården av cancerpatienter ser olika ut

beroende på var i landet man bor. Skillnaderna

kan vara omotiverat stora i såväl väntetider,

diagnostik som behandling. I vissa

landsting har patienter tillgång till dyra och

moderna läkemedel, i andra landsting prioriteras

dessa bort – inte bara av kostnadsskäl.

Tobaksprevention

Av alla yttre livstils- och miljöfaktorer som

påverkar risken för cancer är tobaksrökning

den allra tydligaste och mest kända. En

tredjedel av alla cancerfall skulle kunna

undvikas med bättre preventiva åtgärder.

Vill du beställa ett exemplar av årets

Cancerfondsrapport?

Skicka ett e-postmeddelande till:

cancerfondsrapporten@cancerfonden.se

eller ring 08-677 10 56. Rapporten är gratis.

Rädda Livet nr 1/2008


Hårdrocksfestival samlade

in nästan 40 000 kronor

TEXT ANKI GRUNDELIUS FOTO HENRIK MALMBORG

Mattias Ransfeldt som arrangerade festivalen

är så nöjd med resultatet att han

planerar att följa upp festivalen även

nästa år.

–Med det här arbetet har jag upptäckt att

jag, en enskild människa, kan göra en stor

skillnad. Jag har arrangerat spelningar i tio

år, men det här känns som det viktigaste

arrangemanget jag har gjort, säger han.

Alla som deltog i festivalen i Karlstad i

januari ställde upp gratis, alltså även banden

Karensdag, Sparzanza, Christer Lindén

& Stark och Möra-Per som spelade under

kvällen. Hela entréavgiften, 38 800 kronor,

har nu skänkts till Cancerfonden.

– Det betyder att festivalen drog en

publik på 400 personer, vilket är ett bra

betyg. Jag hade räknat med hälften. Nästa

år vill jag lägga festivalen tidigare då folk

har mer julklappspengar kvar, säger Mattias

Ransfeldt.

Rädda Livet nr 1/2008

– Jag vill också bredda den musikmässigt.

I år var det nischat mot hårdrock. Många

band har redan hört av sig och vill vara

med, så jag har ett angenämt problem att

välja band till nästa år.

Bakgrunden till Järngräsfestivalen var att

två bröder, David och Kalle Johannesson,

i bandet Sparzanza kontaktade Mattias

Ransfeldt efter det att deras mor hade gått

bort i cancer. De ”ville göra någonting” och

Mattias Ransfeldt var lätt att övertala.

Järngräsfestivalen finns som en insamling

i engagemangscentralen på Cancerfondens

webbplats. Där går det att läsa mer om

arbetet bakom festivalen.

–Vi på Cancerfonden kan inte riktigt

uttrycka vår tacksamhet för killarnas och

alla andras engagemang så bra som vi skulle

vilja. Vi beundrar dem alla för deras

engagemang, mod och bra idéer, säger

PG Persson, utvecklingschef på Cancerfonden.


Cancerfonden

STARK var ett av banden som spelade utan

gage på Järngräsfestivalen.

33.


Poesi

Dikter om livet

Dikterna är skrivna av Mari

Rosenquist för flera år sedan. Sorgligt

nog hann hon gå bort i cancer innan

dessa blir utgivna, men hennes make

Rolf sammanställer dem just nu och

hoppas på att de under året ska kunna

presenteras i bokform.

– Texterna innehåller både skarpa och vänliga ord, en

hel del humor och massor av situationer som alla kan

känna igen, säger maken Rolf Rosenquist.

Överskottet vid försäljning av boken ska tillfalla Cancerfonden.

– Det är en tanke som jag vet att Mari skulle tycka om,

eftersom hon liksom så många andra ville bidra till

Cancerfondens arbete inom cancerforskningen, säger

Rolf Rosenquist.

Konstnären Ann-Marie Jönsson, som bland annat

gjort både omslag och samtliga illustrationer till Den

Svenska Sångboken och Barnens Svenska Sångbok,

kommer att bidra med sina underbara bilder. Hon lärde

känna Mari för många år sedan och är engagerad i bokprojektet.

Dikterna på uppslaget är smakprov på några av de

över 100 texterna. Läs, njut och fundera över dem.

•dessa plattor skall

bli ”genomskinliga”

så bilden syns igenom!

Humlornas kung

Varje april när våren är ung

då dyker han upp humlornas kung

han är svart och beige och väldigt stor

och brummar omkring precis där vi bor

I början var jag väldigt nervös

för jag är bara en liten tös

men jag har lärt mig stå alldeles stilla

och han har aldrig nå´nsin gjort mig nåt illa

Han låter precis som en liten moped

och om det vet jag faktiskt besked

hans vingar rör sig så väldigt fort

och hans huvud har blivit alltför stort

I en månad ser jag honom varje dag

när han vinglar omkring i luften ett tag

han testar och kollar varenda vrå

och jag står där still och bara ser på

Och fastän sommarens dagar blir fler

så ser jag honom plötsligt inte mer

getingar och mygg, ja det finns det gott om

men humlornas kung han finns inte bland dom

Jag saknar honom lite när han är borta

ljuset blir sämre och dagarna korta

sommaren är slut och hösten är här

jag blir lite gramse och sur och tvär

Men … varje april när våren är ung

då dyker han upp, humlornas kung

och han är svart och beige och väldigt stor

och brummar omkring precis där vi bor

34. Rädda Livet nr 1/2008


Den tokigaste av alla

Den tokigaste av alla, honom mötte jag idag

och min första tanke var, att nu blir det du och jag

min andra att jag hoppas, du ej förändrar dig

min tredje, aldrig aldrig kommer jag att ångra mig

Jag var som träffad av blixten och jag blev nog lite yr

för jag minns att jag undrade, om högre makter styr

om de skrattar i lönn, om de driver sitt spel

och om så är fallet, inte gör de väl fel?

Nå, hur som helst, nu har jag ändå gjort mitt val

för alla mina dagar under oöverskådligt tal

ja, för hela mitt liv och kanske lite till

om ödet är mig nådigt och änglarna vill

Just så här tänkte jag, alltmedan solen sken

och vi stod där och skrattade på ostadiga ben

ja, jag visste att detta, det blir en lustiger dans

för en tokigare hittar jag inte någon annanstans

Den tokigaste av alla, honom mötte jag idag

och min första tanke var, att nu blir det du och jag

min andra att jag hoppas, du ej förändrar dig

min tredje, aldrig aldrig kommer jag att ångra mig

I Helvetets eld

I Helvetets eld vill jag de skall brinna

som skott sig på andra och ätit sig stinna

som blundat för allt och gått över lik

som gjort någon fattig för att själv kunna bli rik

Ja, jag hoppas det finns ett brinnande Gehenna

där de kollar allting och med papper och penna

skriver upp alla namn på varje elak hon och han

så man kan samla in sina smådjävlar till sista man

Och där skall de få sitta i två tusen år

utan att någon ens frågar efter hur de mår

och under ändlösa nätter och under ändlösa dagar

gör Djävulen med dem precis vad han behagar

Och ytterligare sedan, var miljonte dag

då tar vi och släpper ut dem ett litet litet slag

för att se att vi andra i vår himmel har det härligt

och att då gå tillbaka det blir ännu mer förfärligt

I Helvetets eld vill jag de skall brinna

som skott sig på andra och ätit sig stinna

som blundat för allt och gått över lik

som gjort någon fattig för att själv kunna bli rik

En bra fråga

Det där, det var verkligen en bra fråga

och jag är glad att du ställde den

men nu måste jag antingen bluffa eller båga

för jag har inte den blekaste aning om sanningen

Jag tror att jag gör en undanmanöver

och tassar en smula kring min heta gröt

ja, lite dimridåer det är precis vad jag behöver

så jag snackar bara på och är sockersöt

Ja, här står man och skall till att uttala sig

klokt och vist om både ditt och datt

men jag verkar inte kunna svara på den enklaste grej

och om själva saken vet jag inte ett skvatt

Åh, vad skönt, nu har de äntligen gått

med sina kameror och frågor och allt sitt ståhej

jag undrar om de är nöjda med det svar de har fått

eller hemska tanke – har de genomskådat mig

Det där, det var verkligen en bra fråga

och jag är glad att du ställde den

men nu måste jag antingen bluffa eller båga

för jag har inte den blekaste aning om sanningen

I sommarens hage

Vita blommor i sommarens hage

hundkex, klöver och prästens krage

jag går över marken längs doftande stig

följd utav humlor och kossors blig

Skalbaggar, myrkryp och fågelsång

blågula flaggor på vitmålad stång

stojande ungar och lyckliga skratt

jag möter en herre i halmgul hatt

Varma vindar, en sol som bränner

sommaren och jag vi har alltid varit vänner

en porlande bäck, en pärlblank ström

är inte sommaren allas dröm

Kvällning, solnedgång flammande röd

jag lutar mig mot mur, som ger ryggen stöd

ser ut över ängen och känner mig nöjd

i sommarens hage finns sommarlik fröjd

Vita blommor i sommarens hage

hundkex, klöver och prästens krage

jag går över marken längs doftande stig

följd utav humlor och kossors blig

Rädda Livet nr 1/2008 35.

Poesi


Noterat

Vem är vem?

En general, en målare, en advokat och en

läkare träffades en dag. En av dem hette

Alfred, en hette Agaton, en Albert och en

Arne. Vem av dem hette vad? Till din hjälp får

du de här upplysningarna:

• Alfred och målaren var

ovänner med Albert.

• Agaton var däremot mycket

god vän med läkaren.

• Albert var släkt med

advokaten.

• Generalen var mycket

god vän med både Arne

och läkaren.

Invecklat? Tänk efter och läs innantill!

Lös gåtan och sänd den till:

Marita Önneby, Cancerfonden,

101 55 Stockholm

eller maila till:

marita.onneby@cancerfonden.se

SLIPP DINA BESVÄR

MED FÖRSTOPPNING

Väldigt många svenskar lider av förstoppning. Orsakerna kan

vara många men i grund och botten beror det på att avföringen

är för torr och inte kan komma ut.

MOVICOL ® är ett laxantia som tillför vatten till förstoppningen

och gör den hårda avföringen mjuk igen. Med MOVICOL ®

är det inte kemi utan vatten som verkar!

• Hjälper mot hård mage genom att tillföra vatten 1

• Är skonsam mot tarmfloran och leder inte till toleransutveckling

1,2

MOVICOL ® finns receptfritt på apoteket men du kan också

köpa och få läkemedlet hemskickat via apotekets hemsida

www.apoteket.se. På apoteket kan du dessutom få goda råd

om behandling av förstoppning.

NYHET! MOVICOL ® i 8-förpackning.

Indikation: Behandling av kronisk obstipation.

MOVICOL ® är även verksamt vid

upplösning av fekalom. Förpackningsstorlekar:

Pulver till oral lösning,

dospåse, 8st, 20st & 50st (receptfritt),

100st (receptbelagd

– ingår i läkemedelsförmånen).

MOVICOL ® : Makrogol 3350

13,8 g, natriumklorid 350,7 mg,

natriumbikarbonat 178,5 mg,

kaliumklorid 46,6 mg. 1. Godkänd

produktresumé. 2. Attar

A et al. Gut 1999; 44:226-230.

Norgine AB, Frösundaviks Allé 15, 4 tr, 169 70 Solna. Tel 08-22 30 50

Läs mer om MOVICOL ® på www.fass.se

www.movicol.se löser · mjukar upp · fuktar · stimulerar

36. Rädda Livet nr 1/2008

macrogol 3350, natriumbikarbonat, natriumklorid, kaliumklorid


Om att bli sedd och att se

Hör, min vän kommer! Där är han, han springer över bergen, dansar

fram över höjderna. Min vän är lik en gasell, lik en ung hjort. Där står

han vid vår gavel, spanar genom fönstret, tittar in genom gallret.

(Höga visan, 2:8-9)

I Höga visan finns mänsklighetens äldsta visdom bevarad. Här finner

vi människans längtan efter befrielse ur fångenskapen, och

mötet med honom som lik en ung hjort far fram över öppna landskap.

Bakom galler finner han oss, när han har anlänt runt gaveln.

Vi spanar efter honom, men när han kommer är vi likväl begränsade

och kan inte nå honom, men längtar och trängtar, likt en törstande

efter vatten.

Vem är då föremålet för vår längtan? Den frågan har upptagit

människans tankar i årtusenden. Kanske är det mer korrekt att tala

om vad vi längtar efter. En rysk folksaga inspirerade Leo Tolstoj att

skriva ner berättelsen om Pappa Panovs dag och som handlar om

den här längtan. Å ena sidan handlar den om ensamhet och utanförskap

men å andra sidan handlar den om hopp och glädje. Den

handlar om Pappa Panov som en dag drabbas av missmod, men

som i sina dagdrömmar tycker sig höra en röst som säger att han

skall få ett oväntat besök.

Pappa Panov var en fattig skomakare som delade verkstaden

med sovrummet, och vars kamin tjänade både som spis och

värmekälla i vinterkylan. Hans fru hade gått bort och hans barn var

utflugna. En dag drabbades han av missmod och ensamheten

trängde sig på honom. Vid ett tillfälle mellan dröm och verklighet

tyckte han sig höra en röst som sade att Kristus konungen skulle

besöka honom innan julen var förbi. Fylld av förväntan klarnade

hans sinnen och han började längta efter att hans lilla verkstad

skulle få ett sådant fint besök.

Varje morgon såg han ut genom fönstret, och en morgon såg han

en gatsopare som var mycket frusen. Glad i hågen bjöd han in

gatsoparen att värma sig vid kaminen och dela en kopp kaffe. Han

berättade för gatsoparen om det förväntade besöket och den glädje

som han kände inför denna händelse. Gatsoparen tackade för kaffet

och delade Pappa Panovs glädje.

Nästa dag gick en ung mor förbi med sin son. Pappa Panov såg

att barnet saknade skor i vinterkylan och bjöd in dem båda för att

dela lite soppa. Även de tycktes vara glada för Pappa Panovs

förväntade glädje, och när de skulle till att gå, bad han att få ge ett

par skor till barnet som skydd mot kylan.

Rädda Livet nr 1/2008

Julen kom och passerade snart förbi, och Pappa Panov började

snart misströsta och tro att allt var inbillning, och till sist glömde

han bort alltihopa. Men en dag när han bad sin aftonbön hörde

han rösten som på nytt talade till honom:

– Gatsoparen som du bjöd in var Frälsaren. Flickan vid kaminen

var Maria, Herrens Moder, och barnet som tog emot skorna var

Jesus Kristus.

Pappa Panov förstod då att hans förväntade glädje hade

uppfyllts. Han suckade av lättnad, och med den glädje som kommer

av att någon så stor och viktig hade besökt honom fortsatte

han sitt arbete i verkstaden och med största värdighet mötte han

alla som besökte honom med vänlighet och omsorg.

Den här berättelsen är mer än en kristen berättelse. Den handlar

om att bli sedd och om att se, om mötet mellan människor i livets

utkant. Den gamles möte med en ung mor som inte ens ägde ett

par skor till sin son. Den handlar om mötet mellan hopp och förtvivlan,

och om befrielse och längtan. Såväl gatsoparen som den

unga kvinnan såg den gamles ensamhet, men också den gamles

hopp och förväntade glädje. Den gamle såg den unga kvinnans förtvivlan

och gatsoparens utsatthet, men han såg också kvinnans

glädje när hon mottog skorna och gatsoparens upptinade hjärta.

I den ryska folksjälen finns föreställningen om hur mötet ansikte

mot ansikte förvandlar och bär människan i mörka stunder. I detta

möte står vi vid gaveln och spanar ut mot svindlande höjder, gröna

ängar och djupa dalar, och vi hör hur det livgivande vattnet springer

fram i klippornas gömslen. Ett ansikte är så mycket mer än vi

någonsin kan uttrycka och samtidigt så nära oss att vi aldrig kan

glömma, aldrig någonsin sluta glädja oss, trots vinterkylan, eller

mörkrets inbrott.

Inför julen tänkte jag på Pappa Panov och i en hälsning till mina

nära och kära som jag har delat så mycket med tänkte jag:

Änglarna går förbi min dörr och jag ber dem stanna. Var och en

vänder sig om och min själ fylls av glädje, men bara en stannar och

det är du.

Michael Ellnemyr

Ortodox bildning och kultur

Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle

Andrum

37.


Noterat

Rätt svar i Rädda Livets Kryssa & vinn,

nr 4/07 är X, 2, X.

Tio vinnare får en CD med

Radiosymfonikerna och dessa är:

May Grönkvist, Söderhamn, Karin Thapper,

Hörby, Christina Söderberg, Uppsala, Ulf Karlsson,

Karlskoga, Lars Magnusson, Grums,

Elaine Andersson, Stenungsund, Ulla Ericsson,

Falun, Arne Hagberg, Hedekas, Lena Magnusson,

Söderala och Ann-Britt Schwizgold, Haparanda.

Boken ”… och du skall tacka” går till:

Karin Ohlson, Örebro, Carin Blom, Uddevalla,

Kenneth Andersson, Trelleborg, Anna Borgsten,

Stockholm, Marianne Stenberg, Karlstad och

Cecilia Erdös, Lund.

Vinnare av boken ”Bröstcancer” är:

Ann-Mari Åkerling, Odensbacken, Marianne

Elverson, Båstad, Sonja Mässgård, Malmö,

Eva Eriksson, Klippan, Asta Andersson, Degerfors,

Greta-Maria Persson, Dalsjöfors, Karin Edvardsson,

Östersund, Ingegerd Åqvist, Stockholm,

Kiki Hermansson, Sävedalen.

Vi har ett långsiktigt samarbete med vår

officiella huvudpartner. Till partnerföretag

räknas företag som sponsrar svensk cancerforskning

med minst 50 000 kronor på ett år.

Vill du engagera ditt företag, kontakta

Morgan Roos, Cancerfonden,

tel 08-677 10 54.

Officiell huvudpartner

APOTEKET

Cancerfondens partnerföretag

BARIUM AB

ELEKTA

GSK

HIQ

LINDAB

NOVARTIS

OSRAM

PON

SAKI

SANTA MARIA

SANOFI PASTEUR MSD

SIEMENS

SMV KONECRANES AB

www.danica.se

Danica Pension stöder

cancerforskningen

Vi stödjer Cancerfonden

38. Rädda Livet nr 1/2008


Pappa försökte

skämta bort sjukdomen

En tidig vårkväll 1998 ringde telefonen hemma hos

mig i min lilla etta på Söder i Stockholm.

”Hej, mitt lilla knyte, det är pappa”, sa han. Jag

hörde direkt att han hade druckit.

”Pappa, du vet att jag inte vill prata med dig när

du är onykter”, sa jag och lade på.

För sådan var vår deal. Jag lade mig inte i hans

drickande längre, men då fick han också respektera

att jag inte hade någon lust att sitta och gagga med

honom när han var full.

Han var periodare och hade varit det så länge jag

kunde minnas. Nu var det visserligen mycket bättre

än förr. Han tog långa, vita perioder och hade ett

välordnat liv med sin flickvän. Men helt kunde han

inte hålla sig från vinet. Han tyckte livet blev så tråkigt

då. Vardagen klarade han aldrig riktigt av.

Några timmar senare ringde han igen.

”Ja, förlåt att jag ringer när jag är full, men…”

Han tog en lång paus och jag var beredd att lägga

på igen.

”…men jag ville bara berätta att jag har fått cancer.”

Han hade cancer i bukspottkörteln, sa han, men det

var säkert inget att oroa sig för, läkarvetenskapen var

så fantastisk nuförtiden.

Nästa morgon satte jag mig direkt och ringde

runt till alla experter jag kunde hitta: Cancerupplysningen,

Cancerfonden, läkare och sjukvårdsexperter.

Alla tystnade när jag sa att cancern satt i bukspottkörteln.

”Har han ingen chans att överleva?”

Tystnad.

”Kan man inte operera?”

”Nej, i hans fall handlar det bara om tid.”

”Hur lång tid?”

”Det kan ingen svara på. Det kan ta två veckor

och det kan ta ett halvår.”

Jag hade alltid varit pappas flicka. Vi två var av

samma sort. Och nu skulle jag förlora honom. Min

sorg var ögonblicklig och tog nästan andan ur mig.

Jag gick varv efter varv runt Södermalm, grät så

bilarna stannade på Västerbron, för de trodde att jag

skulle hoppa, men jag fortsatte bara gå. Just då var

det mitt enda sätt att klara av de närmaste timmarna.

Rädda Livet nr 1/2008

Men min pappa ville inte ens prata om det, det

förstod jag direkt. Han ville fortsätta att ta allting

med en klackspark. Om någon frågade sa han bara

att han ”hade en släng av cancer”. När han gick på

cellgiftsbehandling sa han att han ”skulle in och ta

en sil”. Resten av tiden levde han precis som förut,

gick på kvarterskrogen i Malmö, cyklade ner till

Ribban och badade – och tittade på närmast bisarra

mängder roliga filmer. Det var hans sätt att hantera

sjukdomen på. Och jag respekterade det, för det var

ju han som var sjuk. Det var han som skulle dö.

Inte en tanke skänkte jag mig själv. Jag insåg aldrig

att jag också faktiskt hade några rättigheter. Jag

hade klippkort på flyget ner till Malmö, passade upp

honom som ett helgon, ringde och skojade varannan

kväll. Men inte någon gång fick jag tala om cancern.

Då blev han förbannad. Närmast rasande.

Trots att det var så mycket vi behövde tala om. Så

mycket vi aldrig hunnit med att fråga varandra, så

mycket praktiskt som måste ordnas, så mycket sorg

som måste bearbetas…

Han levde i ett och ett halvt år till. Hela den tiden

var som en känslomässig berg-och-dalbana. Bara

33 år gammal gick jag in i väggen med svåra sömnsvårigheter

och skrämmande stressymtom.

Men det var inte förrän han dog som jag tillät mig

själv att bli arg på honom.

”Herregud, du var faktiskt min pappa! Hade du då

inget ansvar?”

Jo, det är klart han hade. Om jag vore döende, nog

sjutton skulle jag se till att mina barn fick bära en så

liten börda av det som bara var möjligt.

Såhär efteråt har jag önskat att jag hade vågat ta

den fajten med pappa. Den om att våga prata allvar

och diskutera medan man lever. För det handlar inte

bara om den som är döende, utan också om oss som

ska orka leva vidare.

”Det är bara att gå fort och se glad ut, så är det

ingen som märker något”, sa pappa.

Men vet du, älskade pappa, ibland hjälper inte

ens det. ■

Gästkrönikör

HILLEVI WAHL,

JOURNALIST

OCH FÖRFATTARE

Krönikan

FOTO RENATO TAN

39.


Denna annons kommer från Cancerfondens officiella huvudpartner

Nu blir Apoteket både

närmare och öppnare.

För att vi ska kunna bidra till att göra Sverige

friskare måste det förstås vara lätt att besöka

Apoteket. Därför ökar vi vår service och tillgänglighet

genom att ha längre öppettider än

förut. Vi öppnar också nya apotek runt om i

landet, både Apoteket Shop, som har ett stort

utbud av receptfria läkemedel, kroppsvårdsoch

hygienprodukter och ”vanliga” apotek.

Oavsett vilket apotek du besöker, finns vår

kunniga personal på plats för att ge dig information

och råd om läkemedel och hälsa.

Välkommen!

Telefon 0771-450 450 | www.apoteket.se

Apoteket samarbetar med Cancerfonden kring prostatacancer och bröstcancer.

More magazines by this user
Similar magazines