20 DJURSKYDDSMYNDIGHETEN

20 DJURSKYDDSMYNDIGHETEN Ett steg bakåt för Djurskyddsfrågorna Från den 1 juli i år ska Djurskyddsmyndigheten avvecklas och det samlade ansvaret för djurskyddsfrågorna föras tillbaka under Jordbruksverkets kappa. Regeringen vill effektivisera statsförvaltningen medan kritikerna menar att djurskyddsfrågorna nu riskerar att hamna i skymundan. Och förslagen i den utredning som presenterades i december innebär i stora drag en återgång till ordningen anno 2003. Text: Monika Wallström Foto: Istockphoto Om Djurskyddsmyndigheten avvecklas enligt Bertil Norbelies förslag innebär det ett steg tillbaka i utvecklingen för svenskt djurskydd. Regeringen beslutade under hösten att Djurskyddsmyndigheten ska läggas ned och att det centrala myndighetsansvaret för djurskyddslagen ska återföras till Statens Jordbruksverk. Huvudskälet är att effektivisera statsförvaltningen och därigenom spara pengar. Djurskyddsmyndighetens generaldirektör Matz Hammarström anser att det är att osynliggöra djurskyddet. – Dels förlorar man den tydlighet som man har haft med en separat myndighet, dels riskerar man återigen en konfl ikt mellan djurskyddsintresset och näringsintresset när frågorna ska behandlas på samma myndighet, säger han. Anslaget sänks med en tredjedel Regeringens utredare Bertil Norbelie fi ck uppdraget att snabbanalysera formerna för avvecklingen och hur ansvaret för djurskyddet ska överföras till Jordbruksverket. Om utredningsförslaget går igenom kommer anslaget för djurskyddet att minskas med en tredjedel, ungefär 30 miljoner kronor, och de femtiotal anställda vid myndigheten att minska till omkring 30. Norbelie föreslår att Jordbruksverket även övertar huvudmannaskapet för de djurförsöksetiska nämnderna tillsammans med ansvaret för att förordna tävlings- och banveterinärer. Utredningen föreslår vidare att regeringen ska pröva om det fi nns möjligheter att samordna det centrala hundregistret som Djurskyddsmyndigheten byggt upp med Svenska Kennelkubbens register. När det gäller Djurskyddsmyndighetens tre vetenskapliga råd, Djurskyddsrådet, Rådet för alternativa behandlingsmetoder och Vetenskapliga rådet

för alternativa metoder till djurförsök föreslår Norbelie att de ska ersättas av ett nytt djurskyddsråd där ledamöterna ska utses av regeringen. Vidare får Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ett nationellt uppdrag för att ansvara för forskning och utbildning i djurskyddsfrågor. Slutligen överförs ansvaret för beviljande av forskningsmedel för djurskyddsbefrämjande forskning och forskning om alternativa metoder till djurförsök till Forskningsrådet Formas. Intressekonfl ikt befaras Redan innan Djurskyddsmyndigheten bildades framfördes kritik mot att Jordbruksverket stod som huvudman för djurskyddsfrågorna. Vissa menade att verket befann sig i en jävsituation mellan jordbruksnäringens intressen och djurskyddet, och att konfl iktsituationer oftast löstes genom att djurskyddet underordnades. Jordbruksverket fi ck också kritik för stora brister i djurskyddstillsynen efter en granskning av riksrevisionen år 2003. – Om återförandet av ansvaret för djurskyddet till Jordbruksverket ska bli bra krävs att verket får mer ekonomiska resurser och att man får behålla den personalkompetens som Djurskyddsmyndigheten har byggt upp. Men jag ser en stor risk att man hamnar på samma ekonomiska nivå som man hade 2004, säger Matz Hammarström. Han ser också en risk för att den föreslagna fl ytten av verksamheten från Skara till Jönköping kommer att innebära att fl ertalet av den befi ntliga personalen inte fl yttar med. Han menar att det innebär ett steg tillbaka för djurskyddet. – Med en egen myndighet för djurskyddsfrågor i Sverige hade vi något som utmärkte oss internationellt. Nu naggas vårt anseende ytterligare i kanten med den föreslagna minskade satsningen på djurskyddsforskning. Chanserna att vi nu ska få en lokalisering av ett europeisk djurskyddscentrum till Sverige torde ha minskat avsevärt, säger han. Forskningsanlag ska fördelas av Anslaget för djurskyddsforskning sänks från 30 miljoner kronor för år 2006 till 2 miljoner kronor för första halvåret 2007 och innebär att Djurskyddsmyndigheten under kommande halvår inte kommer att kunna dela ut några nya forskningsmedel. Utredningen föreslår också att medlen till forskningsanslag som fortsättningsvis ska fördelas av Formas sänks till 20 miljoner kronor. På föreningen Djurskyddet Sverige är besvikelsen stor över myndighetens avveckling. – Vi känner stor oro för att djurskyddsfrågorna ska tappa i fokus. Djurskyddet får ju inga ökade anslag i och med avvecklingen, tvärtom, ändå säger politikerna att arbetet ska hålla en lika hög nivå i fortsättningen. Men när man väger de ekonomiska anslagen mot vad de säger så rimmar det ganska illa, säger förbundssekreterare Lena Hallberg. Fortbildningsanslag slopas Föreningen ser även en risk för att djurskyddsforskningen kommer att försämras om Formas får ansvaret för att bevilja anslagen. – Djurskyddsmyndigheten har haft pengar som varit öronmärkta för just djurskyddsbefrämjande forskning och DJURSKYDDSMYNDIGHETEN forskning om alternativa metoder till djurförsök. Nu ser vi en risk för att de pengarna ska försvinna i mängden, fortsätter Lena Hallberg. Föreningen befarar också negativa konsekvenser för den kommunala djurskyddskontrollen då de medel som tidigare anvisats för fortbildning av djurskyddsinspektörer helt försvinner om utredningsförslaget går igenom. Djurskyddet ska integreras I ett remissyttrande till snabbutredningen förklarade Djurskyddet Sverige vikten av att ett samlat grepp över djurskyddsfrågorna bibehålles även på Jordbruksverket. Helst ser man att Jordbruksverket bygger upp en helt egen enhet av det som nu är Djurskyddsmyndigheten. – Tyvärr har vi inte fått gehör för våra synpunkter, säger Lena Hallberg besviket. Snabbutredaren Bertil Norbelie föreslår i stället att djurskyddet ska integreras i Jordbruksverkets övriga verksamhet. En integrering som ska medföra en mer kostnadseffektiv verksamhet och ge en helhetssyn på djurhälsa och brukarperspektiv. Norbelie nöjer sig med att konstatera att Djurskyddsmyndigheten höjt ambitionsnivån och medverkat till en bättre kontroll på lokal nivå, vilket var det område där Jordbruksverket mötte mest kritik i Riksrevisionens granskning år 2003. Men några konkreta skäl till varför Jordbruksverket nu står bättre rustade för att återta ansvaret för djurskyddet presenteras inte.. 21