KATT - Djurskyddet Sverige

djurskyddet.se

KATT - Djurskyddet Sverige

24

NOTISER

Tjurfäktning håller på att

försvinna i Barcelona

Den sista tjurfäktningsarenan i Barcelona

håller på att stänga. Det är helt enkelt

ingen som vill gå och se på den grymma

”sporten” längre, skriver World Society for

Protection of Animals (WSPA).

För fyra år sedan startade WSPA en

kampanj mot tjurfäktning tillsammans

med den spanska medlemsorganisationen

ADDA. Nu verkar det som att man har kommit

en bit på vägen. Men än har man inte

fått förbud mot tjurfäktning i den spanska

regionen Katalonien.

Katalonien är den region i Spanien där

motståndet mot tjurfäktning är som störst.

Flera katalanska städer, däribland Barcelona,

har deklarerat att man är emot tjurfäktning.

En färsk undersökning visade att 82

procent av människorna i Katalonien anser

att tjurfäktning är grymt orättfärdigt.

WSPA är en internationell djurskyddsorganisation

som representerar 663 djurskyddsorganisationer

från 142 länder. Djurskyddet

Sverige är en av medlemsorganisationerna.

Sveriges Radio P3

arrangerade tävling på

djurens bekostnad

Idag är det trendigt att ha en liten hund sin till

exempel chihuahua eller dvärgpinscher. Tyvärr

blir dessa småhundar ofta en blandning

av ”dockor” som man klär ut, och en förmänskligande

länk till ironi och förlöjligande.

Djurskyddet Sverige är mycket kritisk till

att radiokanalen P3 drog nytta av denna

trend genom att uppmana sina hemsidesbesökare

till att ”blinga” sina djur genom

att klä och fotografera sina sällskapsdjur

med ”gangsta-smycken, ”morsans lull-lull”

och ”stanniolen” för att vinna biljetter till en

musikgala som ägde rum den 20 januari.

Medierna har ett moraliskt ansvar eftersom

de har möjligheten att nå och påverka

så många människor.

P3:s tävling ”blinga ditt djur” tyder på dåligt

omdöme och bristande insikt i hur människor

fungerar. När människans starka behov

av att bli bekräftad går tvärt emot djurets

behov kommer många att följa sina känslor

och tillgodose sina egna behov. Som människor

är vi också skickliga på att intala oss att

vi inte skadar någon när vi ser till oss själva

och det vi upplever som viktigt för oss. Det är

naivt att tro att denna tävling inte uppmuntrar

djurägare som vill tillfredsställa egna behov av

självbekräftelse då de vill synas i media.

Det är svårt att tro att djuren själva kan

uppleva något roligt eller positivt i att bli

klädda i gulliga koftor, tunga smycken eller

diverse olika huvudbonader. Det är dessutom

ett påtagligt brott mot Djurskyddslagens

formulering om att djur ska kunna bete

sig naturligt. Hur ska de kunna röra sig på

ett naturligt sätt och visa sin egen arts behov

och känslor i en utstyrsel som denna?

Det värsta med denna trend är nog ändå

den respektlöshet mot andra djurarter som

den ger uttryck för. För att djur ska behandlas

väl i vårt samhälle krävs att man förstår

och respekterar deras egenart, det vill säga

hur varje djurart fungerar och vad de har

för speciella beteenden och behov. Med

antropomorfi sm menas att vi tillskriver djur

liknande behov och känslor som vi själva har.

Till viss del behövs antropomorfi sm för att vi

ska bli medvetna om att djur kan ha känslor

som till exempel smärta, sorg och glädje.

Utan det är risken överhängande för att djur

behandlas illa i många sammanhang.

Men det fi nns stora faror i antropomorfi

sm. När vi börjar tillskriva djuren negativa

mänskliga känslor och värderingar, som vi

inte vet om de har, leder det till allvarliga

djurskyddsfrågor. Likaså när vi låter djuren

yttra sig som människor på ett sätt som syftar

till att vi ska skratta åt dem. Behandlas

en hund som sägs vara svartsjuk eller som

”protesterar” mot det vi utsätter den för på

ett bra sätt? Kan det någonsin leda till en

större förståelse och positiva känslor för

hunden när vi förlöjligar den? Nej, naturligtvis

inte. Inom den tilltagande trenden att klä

ut hundar och låta dem framföra mänskliga

ironiska uttalanden har man defi nitivt gått

över gränsen för vad som är acceptabelt

och respektfullt.

Djurskyddet Sverige har framfört kritiken till

Radiokanalen.

Djurskyddet Karlstad ser

positivt på framtiden

För tre år sedan tillträdde Robert Westlund

posten som ordförande i Djurskyddet

Karlstad. Under denna korta tid har mycket

positivt ägt rum. Föreningen har bland annat

fått nya lokaler och en heltidsanställd till

sin verksamhet..

Djurskyddet Karlstad är en gammal

förening. Den första verksamheten starta-

des redan 1876 som Värmlands Allmänna

Djurskyddsförening.

– Under alla år har det visat sig, att det

fi nns ett klart uttalat behov för en verksamhet

av det här slaget, säger Robert

Westlund.

Föreningen har för närvarande cirka 300

medlemmar och verksamheten fi nansieras

av gåvor och arv. Robert Westlund kan berätta,

att det så gott som varje vecka kommer

in någon form av ekonomiska gåvor.

– För ett tag sedan fi ck vi ett arv på en

halv miljon kronor från en man i Sunne.

Helt fantastiskt! Vi är naturligtvis väldigt

glada över gåvorna som kommer in till

vår verksamhet. Vart enda öre går till de

hemlösa katterna.

Andra sätt att fi nansiera verksamheten

för föreningen är att arrangera loppmarknader.

Djurskyddet fi ck senast så mycket

till skänks för att ha en loppis, så att man

istället för den en-dags-marknad man hade

planerat, fi ck använda sig av sammanlagt

tre dagar för att kunna sälja alla gåvor. Det

ekonomiska resultatet blev 45.000 kronor!

Tack vare lönebidrag, har föreningen

nu också en heltidsanställd person. Det

är djurälskande Helene Bergergård, som

tillsammans med praktikanter sköter den

dagliga verksamheten.

– Vi hade inte kunnat bedriva den här

verksamheten, utan att få en anställd på

heltid. Nu kan vi erbjuda öppethållande

varje dag och våra inkvarterade katter får

den vård och omsorg som de verkligen

behöver i den situation de befi nner sig i.

Föreningen kostar på varje katt i genomsnitt

1.400 kr i veterinärkostnader, innan de

säljs till intresserade köpare. Och priset på

katterna från Djurskyddet Karlstad är fastsatt

till 600 kr styck. Under 2006 har föreningen

haft och placerat ut cirka 200 katter. För den

verksamheten får föreningen 10.000 kr per

år från Karlstad kommun, men det är bidrag

som går tillbaka till kommunen, bland annat i

form av kostnader för tillstånd med mera.

I verksamheten ingår också Djurvilan – en

plats där husdjuren kan begravas. Den startades

1974 och sköts av föreningen som ett

komplement till den övriga verksamheten.

Djurskyddet Karlstad driver även

kastreringskampanjer. Under våren 2006

var det 50-talet katter som kastrerades vid

kampanjen. Förutom själva kastreringen

genomförs samtidigt också en ID-märkning

av varje ”patient”.

– De här kampanjerna är mycket välbehövliga

och efterfrågade och därför har vi

bestämt oss för, att genomföra en ny till våren

2007. Vi har många att tacka för stödet

och för hjälpen vi får. Det fi nns ingen som

helst tvekan om, att vi får en positiv utveckling

framöver, säger Robert Westlund.

More magazines by this user
Similar magazines