KATT - Djurskyddet Sverige

djurskyddet.se

KATT - Djurskyddet Sverige

4

TEMA

Politikerna blundar för

kattproblemet

Ingen vet hur många hemlösa katter det fi nns i Sverige. Men

kvalifi cerade gissningar pekar på så många som 40 000. De allra fl esta

av dem skulle inte överleva utan den hjälp som erbjuds av landets

djurskyddsföreningar och djurhem. Kontrollmyndighet är kommunernas

miljöförvaltningar, men djurskyddsinspektörerna sitter i en rävsax

mellan luckor i lagstiftningen och djurföreningarnas krav på åtgärder.

Text: Monika Wallström

Foto: Eivor Rasehorn

I alla svenska kommuner fi nns katter

utan ägare. Mörkertalet är stort, men

beräkningar tyder på att det fi nns så

många som 40 000*. De fl esta av dem

lever ett liv med svält och sjukdomar

innan de slutligen dör av köld, törst

eller sjukdom. De är övergivna av sina

tidigare ägare eller har fötts av en övergiven

tamkatt och därmed dömts till att

klara sig på egen hand.

I dag vilar de hemlösa katternas öde i

händerna på djurföreningarna. Ungefär

hälften av föreningarna driver katthem,

de fl esta med haltande ekonomi som är

starkt beroende av donationer. Engagerade

människor arbetar ideellt med

att fånga in och hjälpa hemlösa katter

till nya hem och omsorgsfulla ägare.

Tyvärr sker arbetet mestadels i motvind

och platsantalet svarar inte ens upp till

hälften av behovet.

Efterlyser register

En av dem som ägnar sin fritid åt att

hjälpa hemlösa katter är antikvarien

Cecilia Bergström. Hon är ordförande

för föreningen ”Samvetet” i Uppsala.

En stor del av arbetet går ut på hitta

jourhem åt katterna i väntan på att hitta

katternas ägare eller någon annan som

vill köpa dem. Hon ägnar också mycket

tid åt att sprida information.

– Att dra paralleller med hur situationen

för hundarna såg ut i Sverige under

första hälften av 1900-talet är ofta

en bra väckarklocka och får människor

att tänka till, förklarar hon.

Hon hänvisar till lagen om hundskatt

som infördes 1923 för att få

bukt med problemen med de herrelösa

hundarna i samhället. Ägarregister skapades

i kommunerna och fi ck som positiv

bieffekt att hundens status ökade.

Lagen om hundskatt upphörde 1995

då politikerna ansåg att den tjänat sitt

syfte. Nu efterlyser Cecilia Bergström

en liknande lagstiftning med särskild

inriktning på katter och som tvingar

kattägare att id-märka, registrera och

kastrera sina huskatter.

– Det största problemet är katternas

ägare och myten om att katten klarar

sig själv. Kattägarna låter okastrerade

katter gå vind för våg vilket resulterar i

att de blir allt fl er, säger hon.

Cecilia Bergström beklagar att Samvetet

endast förmår ta hand om ungefär

en tredjedel av de katter som folk hör av

sig om. Snart hoppas de kunna slå upp

portarna för ett katthem, men det innebär

inte så många ytterligare kattplatser.

– Vi har lyckats ge åtminstone 300 katter

nya hem och har just nu ungefär 120

katter i föreningen. Eftersom det har varit

en riktig kattungesommar. Vi hoppades

att våra informationskampanjer om kastrering

skulle ge resultat, men efter denna

sommaren har det blivit uppenbart att det

inte har gjort det, säger hon besviket.

Tandlösa myndigheter

Den myndighet som främst kommer i

kontakt med hemlösa katter är kommunens

miljöförvaltning. En rundringning

till fl era av de större kommunerna i

landet visar att djurskyddsinspektörerna

oftast försöker lösa problemet från fall

till fall. De hänvisar till kattföreningar

och uppmuntrar anmälaren att sätta

upp lappar om den upphittade katten i

närområdet. Inspektörerna är överens

om att en stor del av problemet ligger i

frågan om hemlösa katter som ramlar

mellan paragraferna i lagen eftersom de

saknar ägare och lagen är skriven med

utgångspunkt utifrån djur i fångenskap.

– Det är ett brott mot djurskyddslagen

att överge sin katt. Problemet

är att vi inte har namnen på de som

övergerö sin katt och vi har därmed inte

någon att ställa krav mot, säger Gunilla

Ekberg som är djurskyddsinspektör i

Sundsvall och tillägger:

– Och hur ska man veta om katten

är hemlös då de fl esta katter inte är

id-märkta?

I Göteborg planerar miljöförvaltningen

ett projektarbete inför nästa år med

särskild inriktning på hemlösa katter.

– Om det blir ett projekt så vill vi

dels införa särskilda regler för katter

i de lokala ordningsförskrifterna, dels

försöka ta reda på hur många hemlösa

katter det fi nns i kommunen, säger djurskyddsinspektör

Åsa Rudén.

– Hon menar att det inte fi nns

någon konfl ikt mellan intressenterna på

området men medger att djurföreningarna

i Göteborg anser att miljöförvaltningen

gör för lite.

– Därför hoppas jag mycket på att

vi får till det här projektet nästa år,

säger hon.

Kattråd i Uppsala

Uppsala kommun är en av få kommuner

i landet som försökt att ta ett

*Fotnot: Siffran kommer från artikeln ”Hund och Katt- med olika status i samhället” som publicerats i bokserien för Formas Fokuserar, Liber.

More magazines by this user
Similar magazines