COSMONOVA

naturhistoriska.com

COSMONOVA

Lärarhandledning






1 © IMAX 2005. Created by Lifetime Learning Systems, a division of Weekly Reader.

1


Cosmonova.

Världens största filmupplevelse.

Här på Sveriges enda IMAX®-biograf får du uppleva film när den är som bäst. Och störst. Duken är

kupolformad, hela 760 kvadratmeter stor, 11 meter hög och 23 meter i diameter. Närmare 300 personer

kan tillsammans följa med till platser de annars bara når i fantasin. Rymdäventyr till främmande planeter,

fantastiska undervattensvärldar och spännande expeditioner till avlägsna platser väntar. Omsluten av ljud och

bild blir närvarokänslan så intensiv och hisnande att ingen lämnas oberörd.

Filmen ”Deep Sea”

Havet täcker ungefär 70 % av jordens yta och för många framstår det som enormt och obeboeligt. De allra

flesta får aldrig möjligheten att resa till havens djup, men genom filmen Deep Sea tas vi med på en unik resa

genom det djupa, blå havet för att se de fascinerande djur som finns där.

Uppgifterna är utformade för elever i årskurserna 3 till 9.

Även om detta material täcks av copyright får det kopieras i undervisningssyfte.

PHOTOS COPYRIGHT© 2005 WARNER

BROS. ENTERTAINMENT INC. PHOTOS:

PETER KRAGH

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

2


Namn UPPGIFT 1

Havets restaurang

Vem äter vem?

Alla levande organismer måste äta för att överleva - även du! Genom att äta får djuret energi. Alla växter och djur kan

fungera som mat. En näringsväv är ett diagram som visar alla organismer i en miljö och vad djuren äter. Alger och andra

växter kallas producenter eftersom de gör sin egen näring med hjälp av vatten och solenergi. Djur som äter producenterna

och andra djur kallas konsumenter.

En näringskedja är en modell som visar hur energi överförs från ett djur till ett annat som mat. När alla näringskedjor i en

livsmiljö sätts ihop bildar de en näringsväv. Nedanstående näringsväv visar de djur som lever på ett korallrev - och vem

som äter vem.

GÖR SÅ HÄR: Följ pilarna för att ta reda på vilket djur som finns längst upp i korallrevets näringsväv och vilka som finns

längst ned. (Pilarna betyder “blir uppäten av” eller “energi överförs till”.) Gör sedan klart nedanstående näringskedjor.

1.

2.

3.

solen krabba

bläckfisk

fytoplankton fjärilsfisk

haj

djurplankton korall

havssköldpadda

Använd ovanstående näringsväv för att rita en egen näringskedja som skall innehålla korall:

4.

sol

fytoplankton

djurplankton

havsanemon

korall

krabba

fjärilsfisk

ängelfisk

bläckfisk

havssköldpadda

IMAX® Extra! Rita en näringskedja eller näringsväv för några av de djur som lever i din omgivning.

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

haj

3


Namn

Simblåsa:

En stege under havet

I havet upplever fiskarna ”tryckande” och ”dragande”

krafter. De trycks ”upp” av flytkraften och dras ”ned” av

tyngdkraften. Hur kan då en fisk röra sig uppåt och nedåt

utan att behöva simma hela tiden? Den har ett speciellt

organ som kallas simblåsa (även kallad gasblåsa).

FRÅGA: Hur hjälper simblåsan fisken att röra sig uppåt och nedåt i vatten?

MATERIAL:

• burk (ca 1 l)

• kranvatten

• 2 glaskulor

• 2 ballonger

GÖR SÅ HÄR:

1. Rengör burken med diskmedel och vatten. Låt den torka.

2. Fyll burken med ca 7 dl vatten.

3. Dra litet i ballongerna och tryck in en kula genom öppningen på varje ballong.

4. Slå en knut så nära som möjligt kring kulan i den ena ballongen.

5. Släpp ner den ballongen i burken och se vad som händer.

6. Blås in luft i den andra ballongen.

7. Slå en knut så nära öppningen, eller ballongens ände, som möjligt.

8. Släpp ner den ballongen i burken och se vad som händer.

Vad jag tror kommer att hända: (ringa in ett alternativ för varje ballong)

Ballong 1: stiger sjunker Ballong 2: stiger sjunker

RESULTAT:

Rita en bild av ditt experiment här:

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

UPPGIFT 2

Simblåsan är en luftsäck inuti fiskens kropp som får den att

flyta. I denna uppgift använder du glaskulor och ballonger

för att ta reda på hur simblåsan hjälper fisken att röra sig

uppåt och nedåt i vatten.

4


Duos Down Deep

Namn

Par i djupet

Rumskompisar: Gobyfisken och pistolräkan

lever tillsammans på korallrev. Pistolräkan är blind,

så den kan inte se rovdjur. Men det gör inget!

Gobyfisken ”håller vakt” medan räkan gräver (med

den ena antennen på gobyfiskens stjärtfena).

Gobyfisken slår med fenan för att varna räkan

när en fara dyker upp. Sedan gömmer sig båda

rumskompisarna i hålan.

Krokodilsmil!: Nilkrokodilen gapar stort och låter

krokodilväktaren äta upp iglarna som sitter fast i

dess tandkött.

Sugfiskmeny: Sugfisken sätter sig fast på en haj

med hjälp av en sugkopp på ryggfenan. Den äter

upp matrester som flyter omkring när hajen äter.

Lyckligtvis avbryter hajen aldrig sugfiskens ätande

genom att äta upp den!

Magkultur: Många olika bakteriestammar

bor i magen och tjocktarmen hos djur, inklusive

människor. Dessa bakterier gör

ingen skada. De lever av

mat som inte är helt smält

och kan till och med

hjälpa till med

matsmältningen.

UPPGIFT 3

Samlevnad mellan två arter kan hjälpa djur i havet att skaffa mat, boplats, transport eller skydd. När organismer samlever

av dessa anledningar kallas det symbios.

Mutualism, kommensalism och parasitism är exempel på symbioser som sker i naturen.

• Mutualism är ett förhållande där båda djuren drar nytta av samlevnaden.

• Kommensalism är ett förhållande där det ena djuret drar nytta av samlevnaden men inte det andra djuret. Det

skadas dock inte av förhållandet.

• Parasitism sker mellan en parasit och en värd. I detta fall skadar parasiten värden på något sätt.

GÖR SÅ HÄR: Läs alla sammanfattningar nedan och identifiera sedan vilken typ av förhållande mellan djuren det rör

sig om. Skriv “M” för mutualism, “K” för Kommensalism och “P” för Parasitism i rätt ruta.

PHOTO COPYRIGHT© 2005 WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC. PHOTO: PETER KRAGH

Hemska havstulpaner: Havstulpaner sätter sig

fast i stora mängder på bryggor, båtar, klippor och

havssköldpaddornas skal. Eftersom havstulpanerna

inte kan förflytta sig själva åker de snålskjuts till nya

ställen med båtar och havssköldpaddor. Det händer

ofta att för många havstulpaner sätter sig fast på

sköldpaddsskalet, vilket leder till infektioner som kan

göra sköldpaddan sjuk.

Clownerier: En havsanemon har nässelkapslar

(nematocyster) som bränner allting som kommer

nära den, förutom clownfisken. Det skulle kunna

bero på att dessa djur har liknande slemmiga

ytlager över sin hud. Clownfisken rengör anemonen

från alger och anemonen utgör ett säkert ställe för

clownfisken att leva och lägga rom.

Korallblekning: Alger som kallas Zooxanthellae

lever inuti korallpolyper - små djur som bildar ett

korallrev. Algerna håller polyperna vid liv genom att

framställa syre. De ger också korallerna deras färger.

Om vattnet blir för varmt dör algerna. Polyperna

förlorar då sin färg och syret, vilket gör att de också

dör.

Tvättomat i korallrevet: Putsarfisken putsar bort

död hud och parasiter, från fiskarnas inre till deras

yttre! Fisken som vill bli putsad ger klartecken till

rengöringen genom att hålla sig helt stilla, sprida ut

fenorna och öppna gälarna och munnen.

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

5


Namn

Vad har du för havs-IQ?

1. Var kommer salter i havsvattnet ifrån?

A. nedbrytning av havsorganismer

B. från regn som faller ner i vattnet

C. från mineralsalter i klippor och jord på land och i

flodbäddar

2. Vad kallas de djupaste delarna av havet?

A. djuphavsgravar

B. åsar

C. avgrundsslätter

3. Hur mycket av jordens totala vattenmängd finns i

havet?

A. 55 %

B. 12 %

C. 97 %

4. Inget ljus når någonsin havets afotiska zon.

Sant Falskt

5. Hur mycket av jordens vulkaniska aktivitet sker i

haven?

A. 32 %

B. 61 %

C. 90 %

6. Jordbävningar under vattnet skapar:

A. rökdimma

B. flodvågor

C. baklängesströmmar

7. Vilken är havets medeltemperatur?

A. några grader över fryspunkten, 4 grader

B. 25 grader, perfekt badtemperatur

C. 17 grader, litet väl kallt för att bada

8. Det största djuret i havet är:

A. jättebläckfisken

B. vithajen

C. blåvalen

UPPGIFT 4

Hur mycket av jordens yta täcks av hav? Om du vet att svaret är nästan 71 % får du en poäng! Detta snabbtest visar

vad du har för “havsintelligenskvot” eller “IQ”. Du kan alltid förbättra din personliga havs-IQ genom att titta på

IMAX-filmen Deep Sea och lära dig så mycket som möjligt om vår vattniga planet.

9. Fisk utgör den största procentuella proteinkällan för

människor på jorden.

Sant Falskt

10. Den största levande strukturen på jorden är:

A. Stora barriärrevet

B. San Juan-öarna

C. en undervattensbergskedja i Stilla havet

11. Vad ger upphov till strömmar?

A. vind

B. tyngdkraften

C. tidvatten

D. alla de ovan nämnda

12. Den snabbaste fisken i havet är:

A. segelfisken

B. svärdfisken

C. tonfisken

13. Vilket land har den längsta kusten?

A. Brasilien

B. Kanada

C. Australien

14. Vilka djur är bentiska (lever på havets botten)?

A. kräftor

B. musslor

C. räkor

D. alla de ovan nämnda

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

6


IMAX ® Experiment

Namn

Brytningstid:

Hur föremål ser ut i vatten

IMAX® Extra!

Försök ändra den punkt där pennan ser bruten ut.

(Tips: ändra någonting hos experimentets material.)

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

UPPGIFT 5

Du kanske har tänkt på att när du sitter på en brygga eller bassängkant med benen i vattnet ser det ut som benen är böjda i

en annan riktning. Om du sticker en pinne snett ner i vattnet ser det ut som att den böjs (eller bryts) där den går ner i vattnet.

Vad är det som händer? Det kallas refraktion. Ordet refraktion kommer från ett latinskt ord som betyder ”bryta upp”.

FRÅGA: Böjer sig ljus i vatten?

MATERIAL:

• burk (ca 1 l)

• en ny blyertspenna

• röd hushållsfärg

GÖR SÅ HÄR:

1. Fyll burken till ungefär två tredjedelar med vatten.

2. Håll pennan i burken rakt upp och titta.

3. Placera pennan i vinkel (lutande mot burkens

sida).

4. Leta upp den punkt där pennan ”bryts”.

5. Titta på pennan och rita av den från sidan och

ovanifrån.

6. Tillsätt en droppe röd hushållsfärg.

7. Tillsätt ytterligare en droppe och titta på pennan

igen.

OBSERVATION:

Rita glasburken och pennan från sidan:

Rita glasburken och pennan ovanifrån:

RESULTAT:

Skriv om det du såg efter att du tillsatte en till två

droppar röd hushållsfärg:

7


Weirder Than Weird

Namn

Knäppare än knäpp

Vad heter den?

1. Palibythus magnificus

Detta kräftdjur är helt täckt av korta

hår. Men den kommer knappast

till korta. Vad som gör den ovanlig

är dess förmåga att skapa musik -

korta, spelande ljud, som en syrsa.

2. Anoplogaster comuta

Föreställ dig detta: en fisk täckt

av små, taggiga fjäll och med

vassa huggtänder som hänger ut

ur den alldeles för stora munnen.

När den stänger munnen skjuts

huggtänderna i underkäken in i

”fickor” i munnens överdel.

3. Eurypharynx pelecanoides

Tala om stor klunk! Denna fisk

kan öppna sin mun så att den blir

nästan lika stor som ett uppfällt

paraply. På svansens ände bär den

en lysande röd lampa som drar till

sig fiskar och räkor.

4. Rhinochimaera pacifica

Föreställ dig att du hade en

kroppsdel som kunde känna av

elektricitet. Denna långnästa fisk

har det! Den använder sin nos för

att känna av elektriska strömmar

från bytesdjuren under sanden;

litet grann som en metalldetektor.

5. Myxine glutinosa

Detta djur har körtlar som vid

ett enda tillfälle kan producera

IMAX® Extra!

Vetenskapliga namn

tillräckligt mycket slem för att fylla

ett mjölkpaket. Det tillverkar inget

slidder-sladderslem, utan bara slem

med mycket starka fibrer. Det täcker

sin kropp med slemmet för att

kväva rovdjur.

6. Diodon hystrix

Pust, puff och blås! Det är vad

denna fisk gör när fara hotar. Den

kan blåsa upp sig själv genom att

fylla sin mycket elastiska mage med

vatten eller luft tills den ser ut som

en ballong (tre gånger sin normala

storlek). Dessutom är den täckt av

vassa taggar.

7. Nautilus popilius

Detta havsdjur har tentakler

(upp till nittio), precis som

sina släktingar, bläckfiskarna,

kalmarerna och sepiabläckfiskarna.

Men den har behållit sitt skal! Det

kalciumrika skalet är uppdelat i

spiralformade kamrar. Djuret bor i

den sista, och största, av kamrarna.

8. Riftia pachyptila

Varmt! Varmt! Varmt! Dessa tre

meter långa, slangformade djur kan

uthärda de högsta temperaturerna

av alla levande organismer på

jorden. De behöver inte ens solljus

eller syre för att överleva.

UPPGIFT 6

Ett syrseliknande kräftdjur? En fisk med huggtänder? En bläckfisk i skal? Vad kan vara knäppare än det? Det finns många

havsdjur som ser märkliga ut. Och några har riktigt konstiga namn!

De flesta djur har ett vetenskapligt namn och ett trivialnamn (vanligt namn). Ett vetenskapligt namn består av två ord. Det

första ordet, eller släktnamnet (motsvarande efternamn), talar om vem djuret är släkt med. Det andra ordet anger vilken art

det är. Trivialnamnet är ett slags kortnamn. Det beskriver ofta hur djuret ser ut, hur det beter sig eller var det lever.

GÖR SÅ HÄR: Läs om ett ”knäppt” havsdjur under dess vetenskapliga namn. När du har läst beskrivningarna försöker du

para ihop varje vetenskapligt namn med rätt trivialnamn.

Trivialnamn

Skriv numret på det vetenskapliga

namn som hör ihop med

trivialnamnet på linjen bredvid

trivialnamnet.

Beryxfisk ____

Pirål ____

Skorstensmask ____

Pärlbåt ____

Havsmus ____

Piggsvinsfisk ____

Sväljarål ____

Langust ____

Balaenoptera musculus är förmodligen det största djur som någonsin har levt på jorden (inklusive

dinosaurierna). Slå om bokstäverna i följande ord så får du fram dess trivialnamn: BÅLLAV

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

8


Ocean Topography

Namn

Havstopografi

Kartlägga havsbotten

IMAX® Extra! Räkna ut skillnaden mellan de högsta och lägsta höjderna på kartan.

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

UPPGIFT 7

Hur kan man veta hur djupt havet är? Du kan se det på en karta! En batymetrisk karta visar höjden och djupen

på formationer under havsytan, precis som en topografisk karta visar höjdskillnader på land. Vissa kartor visar

höjdskillnaderna med färger. De första kartorna över havsbotten gjordes genom att man fäste en vikt i ett snöre och

släppte ned den från en båt. När vikten nådde botten mättes snöret. Detta var en mycket långsam metod och det var lätt

att göra misstag. Idag görs batymetriska kartor med hjälp av sonar. Speciell utrustning skickar ljudvågor till havsbotten

och mäter den tid det tar innan ljudet reflekteras tillbaka till ytan. Denna tid används för att beräkna hur djupt det är i ett

område.

GÖR SÅ HÄR: Bli kartritare och färglägg din egen batymetriska karta. Kartan nedan innehåller siffrorna 1-7. Leta upp alla

siffror och deras motsvarande färg i färgnyckeln. Färglägg alla ställen på kartan som har dessa siffror med rätt färg. (Du

kan också räkna ut hur långt över eller under havsnivån en plats på jorden ligger med hjälp av denna nyckel.)

FÄRGNYCKEL:

-11,000 meter

Svart

(7)

-7,000 meter

Mörkblå

(6)

-3,000 meter

Ljusblå

(5)

(under havsnivå) O

(havsnivå)

-1,000 meter

1,000 meter

Grön

(4)

Gul

(3)

2,000 meter

Röd

(2)

5,000 meter

Brun

(1)

(över havsnivå)

9,000 meter

9


DEEP SEA Fun Facts

Roliga fakta

• Bönsyrseräkan använder sina utskott för att spetsa eller krossa sitt byte. Kraften i ett slag från

en stor kalifornisk art kommer i närheten av en 22-kalibrig kula och kan

krossa tvåskiktat säkerhetsglas.

• Jättebläckfisken kan bli mer än 8 meter mellan

tentaklerna och väga över 100 kilo.

• Havskattålen krossar och äter taggiga sjöborrar

- med taggarna kvar!

• För varje människa som dödas av en haj,

dödas mer än två miljoner hajar av människor.

• Vissa nakensnäckor ”stjäl” giftiga brännceller

från havsanemoner. När nakensnäckan äter

anemonens tentakler går dessa genom tarmen

och avlagras på gälarna där de fungerar som skydd.

Anemonens tentakler växer ut igen.

• Bläckfiskar kan byta storlek för att kunna ta sig igenom

pyttesmå hål. Bara näbben kommer igenom kan de trycka resten av

kroppen genom en trångt passage.

• Barracudor och andra fiskar byter färg för att signalera till putsarfiskar att de vill bli rengjorda

från parasiterna som bor på deras hud.

• Forskarna har studerat korallernas lek i Mexikanska gulfen så noggrant under så många år att

de nu kan förutsäga på några ögonblick när en korallart kommer att leka.

PHOTO COPYRIGHT© 2005 WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC.

PHOTO: DREW FELLMAN

© 2005 Warner Bros. Entertainment Inc. Created by Lifetime Learning Systems, Inc., a division of Weekly Reader Corporation.

IMAX® is a registered trademark of IMAX Corporation.

10


Till läraren

Facit

UPPGIFT ETT

Havets restaurang: Vem äter vem? SIDAN 3

Årskurs 3-6

1

2

3

UPPGIFT TVÅ

IMAX-experiment: Simblåsa: En stege under havet SIDAN 4

Årskurs 3-6

solen

Fördjupning:

Förbered denna uppgift några dagar efter att klassen är färdig med ”Havets restaurang: Vem

äter vem?” Skriv först ned namnen på alla djur i korallrevets näringsväv (solen, fytoplankton,

djurplankton, krabba, havsanemon, fjärilsfisk, ängelfisk, korall, bläckfisk, havssköldpadda och

haj) på namnlappar. Dela sedan upp eleverna i två grupper med tolv i varje grupp. Ge varje

grupp ett garnnystan eller snöre. Be eleverna i varje grupp ställa sig i en ring och dela sedan ut

namnlapparna slumpmässigt och be eleverna sätta dem på sig. Ge garnnystanet till den elev som

bär lappen ”solen”. Låt sedan eleverna återskapa näringsväven genom att hålla kvar en del av

garnet och ge nystanet till nästa lämpliga elev. Denna uppgift visar för eleverna hur sammanflätad

en näringsväv är.

Simblåsor fungerar precis som ballongerna i detta experiment. När simblåsan fylls eller expanderar,

stiger fisken upp mot vattenytan. När blåsan töms helt sjunker fisken ned till havets botten.

Simblåsan är mycket viktig för fisken eftersom den utsätts för två krafter i vattnet: tyngdkraft (som

drar den nedåt) och flytkraft (som trycker den uppåt). Fiskar utan simblåsor, t.ex. hajar, måste

simma hela tiden för att inte sjunka!

Utökad uppgift:

Försöka fylla ballongerna med mer eller mindre luft och se om du kan få dem att bli stilla i vattnet,

halvvägs mellan ytan och botten.

UPPGIFT TRE

Par i det djupa SIDAN 5

Årskurs 6+

fytoplankton

krabba

bläckfisk

fytoplankton fjärilsfisk bläckfisk

haj

djurplankton korall

ängelfisk havssköldpadda

I denna uppgift lär sig eleverna om hur djur i havet kan leva tillsammans på några olika sätt. Innan

du genomför uppgiften delar du in eleverna i par och ber dem flytta sig längst bak i klassrummet för

att kunna utföra en uppgift tillsammans. Be en person i paret att blunda (eller knyt en halsduk kring

ögonen). Be den andra personen i paret ge riktningsanvisningar (vänster, höger, framåt, stopp) för

att säkert ledsaga den första personen till rummets andra ände eller till skrivtavlan. Övningen visar

hur alla elever kan dra nytta av att samarbeta med någon annan. Berätta för eleverna att djur också

samarbetar, men att inte alla förhållanden är av godo.

PHOTO COPYRIGHT© 2005 WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC. PHOTO: PETER KRAGH

11


Svar till elevuppgifterna:

1. M - Rumskompisar

2. K - Krokodilsmil!

3. K - Sugfiskmeny

4. K - Magkultur

5. P - Hemska havstulpaner

6. M - Clownerier

7. K - Korallblekning

8. M - Tvättomat i korallrevet

UPPGIFT FYRA

Vad har du för havs-IQ? SIDAN 6

Årskurs 6+

Svar till elevuppgifterna:

1. Var kommer saltet i havsvattnet ifrån?

C. Från mineralsalter i berg och jord på land och i flodbäddar. Regn och snö som rinner av från jordens landområden transporterar

mineralsalter till havet.

2. Vad kallas de djupaste delarna av havet?

A. Djuphavsgravar. Havets djupaste plats är Marianergraven på 10 911 m i västra Stilla havet.

3. Hur mycket av jordens totala vattenmängd finns i havet?

C. 97 %. Mindre än 1 % är sötvatten och 2-3 % finns i glaciärer och iskalotter.

4. Inget ljus når någonsin havets afotiska zon.

Sant. Den sista av havets zoner är den afotiska zonen. Inget solljus når denna zon.

5. Hur mycket av jordens vulkaniska aktivitet sker i haven?

C. 90 %. Södra Stilla havet har 1 133 vulkanberg och havsberg.

6. Jordbävningar under vattnet skapar:

B. Flodvågor. Även kallat tsunami, som betyder ”stora vågor”.

7. Vilken är havets medeltemperatur?

A. Några grader över fryspunkten, 4 grader.

8. Det största djuret i havet är:

C. Blåvalen

9. Fisk utgör den största proteinkällan i världen för människor.

Sant

10. Den största levande strukturen på jorden är:

A. Stora barriärrevet. Stora barriärrevet ligger i Australien, är nästan 200 mil långt och består av djur, växter och bakterier. Det är som en

regnskog på land.

11. Vad ger upphov till strömmar?

A. Vind

12. Den snabbaste fisken i havet är:

A. Segelfisk. Hastigheter på 109 km/h har uppmätts. Geparden är det snabbaste landdjuret och den kan springa i 96 km/h.

13. Vilket land har den längsta kusten?

B. Kanada. Kanadas kust är 9 083 mil lång och därmed har Kanada ungefär 15 % av världens totalt 59 916 mil kust.

14. Vilka djur är bentiska (lever på havets botten)?

D. Alla de ovan nämnda

UPPGIFT FEM

IMAX-experiment: Brytningstid: SIDAN 7

Hur föremål ser ut i vatten

Årskurs 6+

När en ljusstråle går genom ett genomskinligt (klart) material, t.ex. vatten, luft, glas eller en kameralins, ”bryts” den eller ändrar

riktning. Det brutna ljuset får det att se ut som att föremålet i vattnet också är brutet. Detta kallas refraktion. Refraktion innebär att en

våg bryts när den går in i ett material. Ju tätare materialet är, desto mer saktar ljuset av. För att visa detta kan du ändra experimentet

genom att tillsätta några droppar röd hushållsfärg. Alternativt kan du tillsätta två-tre teskedar socker eller några droppar olja till

vattnet. Be eleverna observera hur pennan bryts när vattnet blir tätare (eller större massa). Berätta att de bilder vi ser i filmer som

PHOTO COPYRIGHT© 2005 WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC. PHOTO: PETER KRAGH

12


Deep Sea skapas med hjälp av refraktion i kameralinser. Kameralinsen projicerar en bild av ett föremål på en skärm genom att

samla strålarna och rikta dem mot skärmen.

Utökad uppgift:

Experimentera med effekterna av olika infallsvinklar (den punkt där pennan ser ut att vara bruten). Rikta en ficklampa i olika

vinklar mot glaset. Be eleverna diskutera hur mycket pennan ”bryts” varje gång du ändrar ficklampans läge.

UPPGIFT SEX

Knäppare än knäpp: Vad heter den? SIDAN 8

Alla årskurser

Be eleverna diskutera skillnaden mellan ett förnamn och ett efternamn. Djur har vetenskapliga namn som visar hur de är släkt

med varandra. Forskare som talar olika språk är beroende av djur- och växtnamn på latin. Det vetenskapliga namngivandet av

levande organismer kallas taxonomi. Den utvecklades under 1700-talet av Carl von Linné.

Svar till elevuppgifterna:

Beryxfisk Anoplogaster cornuta #2

Pirål Myxine glutinosa #5

Skorstensmask Riftia pachyptila #8

Pärlbåt Nautilus pompilius #7

Havsmus Rhinochimaera pacifica #4

Piggsvinsfisk Diodon hystrix #6

Sväljarål Eurypharynx pelecanoides #3

Langust Palibythus magnificus #1

PHOTO COPYRIGHT© HOWARD HALL PRODUCTIONS. PHOTO: MICHELE HALL

13

More magazines by this user
Similar magazines