MT 3-05 - Kommunal
MT 3-05 - Kommunal
MT 3-05 - Kommunal
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>MT</strong> <strong>Kommunal</strong><br />
Stockholms län<br />
medlemstidningen<br />
medlemstidning för <strong>Kommunal</strong> Stockholms län nummer 3 / 20<strong>05</strong><br />
Validering måste ge resultat<br />
– Herre Gud, jag vet vad jag<br />
kan efter 26 år i yrket, säger<br />
Solveig. Det är andra som<br />
inte vet vad vi gör. Jag ”fuskar”i<br />
en massa yrken varje<br />
dag. Man skulle kanske valideraäldreomsorgscheferna<br />
– man undrar vad de<br />
kan egentligen?<br />
Cheferna borde veta vad personalen<br />
har för kompetens och vad det innebär<br />
att arbeta med äldre och handikappade. De borde veta vad personalen<br />
behöver för kurser utan att göra ett helt projekt av det hela. Flera av vårdbiträdena<br />
och undersköterskorna som <strong>MT</strong> talat med undrar vad som händer<br />
sen - när projektet med valideringen är över. Kommer de verkligen att märka<br />
av det eller kommer dokumentationen bara att försvinna och bli någon<br />
hyllvärmare någonstans för att så småningom kastas?<br />
sidan 4<br />
På 33:an gäller lika lön<br />
Efter tretton års arbete<br />
med handelsbolaget<br />
33:ans gruppboende går<br />
Britt-Marie snart i pension<br />
och hon tycker att de<br />
lyckats med sina ambitioner<br />
att få till ett gruppboende<br />
med trygga boende<br />
och en nöjd personalgrupp.<br />
För att bli en bra chef måste man vara med i själva arbetet i verksamheten<br />
för att förstå hur det verkligen fungerar, säger hon. Hon talar varmt och<br />
mycket om personalpolitik och det låter så enkelt och självklart det hon säger.<br />
– Hur ska jag kunna värdera vad som är mest värt i våra arbeten? Alla behövs<br />
på sitt sätt och alla uppgifter måste genomföras. Var och en är bra på<br />
sitt sätt och har sin kompetens som är betydelsefullt. Man ska inte krångla<br />
till det, vi är ju här av samma anledning och vi har samma mål.<br />
sidan 10<br />
I Nynäshamn har kommunal vunnit striden om arbetskäder<br />
inom äldreomsorgen<br />
sidan 6<br />
Åsa och Kjell har skrivit en rapport om relationer och<br />
förändringar inom hemtjänsten<br />
sidan 7<br />
Verktygslåda för en bättrearbetsmiljö. Branschrådet<br />
äldreomsorgs tips och en ny handboken för busstrafiken.<br />
sidan 14 - 15<br />
Dessutom mycket annat att läsa och korsord att lösa.<br />
www.kommunal.se/stockholm<br />
information om din lokalavdelning<br />
På denna internetadress finner du även<br />
Medlemsförmåner för dig som är<br />
medlem i <strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />
Bråk om betalning<br />
skapar hot och våld<br />
Bussförarnas arbetsmiljö blivit alltmer riskfylld. Kontanthanteringen och en stigande ovilja från framförallt<br />
ungdomsgäng att betala för biljetten ligger bakom ökningen.<br />
– Nästan nittio procent av alla hot- och våldssituationer är kopplade till tjafs om betalningen, konstaterar<br />
Mats.<br />
I hot- och våldsstatistiken är bussgaraget i Botkyrka överrepresenterat. Under den senaste tiden har<br />
det förekommit både misshandel och knivskärningar.<br />
– Jag tror att varenda förare här har blivit hotad någon gång, säger Riad Rherras som är klubbordförande<br />
för <strong>Kommunal</strong>. Men det finns stora mörkertal. Många törs inte berätta vad de utsatts för.<br />
sidan 4<br />
Därför är höjda minimilöner viktigt<br />
I årets avtalsförhandlingar på kommun- och landstingsområdet har <strong>Kommunal</strong> krävt att lägstalönerna<br />
ska höjas till 15 000 kronor i månaden. Men varför är lägstalönerna så viktiga?<br />
Ofta påverkas inte så många medlemmar direkt av att lägsta lönerna höjs. Kostnaderna för arbetsgivarna<br />
på kort sikt är därför små. Men arbetsgivaren vet att höjda lägsta löner på sikt pressar upp lönerna<br />
generellt.<br />
Priset på vårt arbete höjs för all framtid. Når vi 15 000 i år så börjar nästa<br />
avtalsrörelse från den nivån.<br />
Höjs lönegolvet trycks lönen för halla medlemmar uppåt. Även de som ligger<br />
i ”slutlön” tjänar därför på att lägstalönerna höjs.<br />
Det finns även en solidaritetstanke bakom att kravet att höja lönen för de<br />
lägst avlönade kommunalarna. Men det handlar inte om att de som har högre<br />
lön ska dela med sig till dem som är väldigt lågavlönade, det så att vi alla tjänar<br />
på att vara solidariska.<br />
POSTTIDNING B<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />
Box 300 27, 104 25 Stockholm
2<br />
Ledaren<br />
Lena EricsonHöijer<br />
Uppfyll<br />
löftena nu !!!<br />
<strong>Kommunal</strong>s avtalsrörelse pågår för fullt. Just nu handlar<br />
det om lönerna för de som arbetar i kommuner och landsting.<br />
Den uppgörelsen kommer att bli avgörande för alla<br />
medlemmar oavsett vilket avtal man går på. Det kommer<br />
att påverka låglönekampen i hela landet.<br />
<strong>Kommunal</strong>s krav är att alla ska tjäna minst 15.000 kronor<br />
och att lönerna skall höjas i nivå med övriga LO-förbund<br />
vilket innebär igenomsnitt 650 kronor i månaden. Det är inte<br />
några högt ställda krav. Tvärt om! Det finns absolut ingen<br />
prutmån.<br />
15.000 kronor innebär inte många hundra lappar över existensminimum.<br />
Våra löner innebär att de flesta av oss lever<br />
hela vårt liv med näsan knappt ovanför vattenytan. Karensdagar,<br />
tandläkarräkningar och vinterkläder till barnen ger<br />
oss ständiga kallsupar. Någon guldkant på tillvaron är det<br />
aldrig tal om. Det är inte människovärdigt att leva så!<br />
I valet 2002 lovade Göran Persson och andra ledande socialdemokrater<br />
att satsa på kommunals medlemsgrupper.<br />
Löneorättvisorna skulle åtgärdas. I avtalsrörelsen 2003<br />
blåste <strong>Kommunal</strong> till strid. Lönekampen var efterlängtad<br />
bland medlemmarna. Äntligen skulle vi ta fajten. Förhoppningarna<br />
var stora om att politikerna skulle visa att de menade<br />
allvar med sina vackra ord. Besvikelsen var stor med<br />
löneuppgörelsen. I de lokala förhandlingar som följt har inte<br />
de s-märkta politikerna i kommuner och landsting annat<br />
än i undantagsfall gjort något för att ta sitt ansvar för vallöftena.<br />
Vi är fortfarande lika skamligt lågavlönade.<br />
I valet lovade socialdemokraterna också att bli mönsterarbetsgivare<br />
i de kommuner och landsting där man fick<br />
makten. Mer personal och bättre arbetsmiljö skulle motverka<br />
långtidssjukskrivningarna. Inte heller det löftet har<br />
infriats. Istället har vi fått fortsatt ekonomistyrning. Kravet<br />
på en budget i balans är överordnat allt annat. Det har lett<br />
till att många verksamheter har drabbats av nya nedskärningar.<br />
Redan pressade kommunalare ska hinna ännu mer<br />
och räcka längre.<br />
Nu är det snart bara ett år kvar till nästa val. Det ger dagens<br />
s-politiker en sista chans att återvinna vårt förtroende.<br />
Alla vi kommunalare och andra vanliga löntagare i Sverige<br />
behöver ett arbetarparti. Ett redskap för oss att påverka politiken<br />
och hela samhällsutvecklingen. En arbetarpolitik<br />
som utgår från våra behov och våra krav på rättvisa och solidaritet.<br />
Som står på människornas sida mot marknadskrafterna.<br />
Anna Visborg var fackligt aktiv bryggeriarbeterska under<br />
första hälften av 1900-talet. Hon drog med sig sina arbetskamrater<br />
in i politiken. Bryggeriarbeterskorna var med<br />
och formade den socialdemokratiska politiken. De uppbådade<br />
alla medlemmar och gick på arbetarekommunens möte.<br />
Där krävde de bostäder, barnomsorg och starkare arbetsrätt.<br />
Genom att vara många kunde de driva igenom sina<br />
hjärtefrågor. Genom att själva vara politiskt aktiva kunde<br />
de förändra samhället.<br />
Det är dags för oss att använda samma metod idag. Under<br />
konflikten 2003 märktes det verkligen vilken kraft som<br />
finns i <strong>Kommunal</strong> när den stora majoriteten medlemmar<br />
blir aktiva. Någon tjänar på att den kraften inte används.<br />
Vem som förlorar på det behöver vi inte fråga oss – det är<br />
du och jag!<br />
LENA ERICSON HÖIJER<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Elisabeth Hammarstedt är ordförande<br />
för <strong>Kommunal</strong> Stockholms<br />
län och ledamot i förbundsstyrelsen<br />
Vi har under de senaste<br />
veckorna upplevt ett snöigt<br />
men soligt mars.Tecknen<br />
på att vi går mot ljusare<br />
tider är tydliga. Det<br />
känns skönt.<br />
Men det är en känsla som gäller enbart<br />
årstiden och inte läget som gäller<br />
i de avtalsförhandlingar <strong>Kommunal</strong><br />
för med arbetsgivarna. Löneförhandlingarna<br />
som förs på central<br />
nivå för de flesta av förbundets<br />
medlemmar går trögt.<br />
Det går trögt, mycket trögt på alla<br />
håll. Här verkar det som om arbetsgivarna<br />
inte vill gå mot ljusare tider<br />
utan snarare föra anställningsvillkoren<br />
tillbaks till mörkare tider.<br />
Dagsläget, så här dagen före påsk<br />
är: Trafikens förhandlingar ligger<br />
nere, inom Kommuner och Landsting<br />
pågår ännu förhandlingar och<br />
avtalsdelegationen är inkallad till<br />
slutet av mars.<br />
Under vattenlinjen<br />
Ett antal brandmän i landet, företrädesvis<br />
i Stockholm, anser att de inte<br />
får något fackligt resultat med sitt<br />
medlemskap i <strong>Kommunal</strong>. De anser<br />
att de inte får tillräcklig uppmärksamhet<br />
i ett “lågavlönat kvinnoförbund”<br />
som <strong>Kommunal</strong>.<br />
Som en konsekvens av det väljer<br />
de att begära sitt utträde ur <strong>Kommunal</strong><br />
och “starta eget” tillsammans<br />
med deltidsbrandmännen i Brandmännens<br />
riksförbund. De slår på<br />
trumman och säger att nu ska de<br />
driva brandmännens specifika frågor<br />
och se till att de får lön för mödan.<br />
I Uppsala begår ett antal oorganiserade<br />
ambulanssjukvårdare och<br />
sjuksköterskor samma magiska<br />
trick. De bildar en arbetstagarorganisation<br />
som de döpt till Alarm.<br />
Med förvåning betraktar man det<br />
som händer. Ett antal tidigare förtroendevalda<br />
brandmän inom Kom-<br />
Mörker i<br />
vårljuset<br />
Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt<br />
Det visar sig nu att vi behöver all<br />
vår kollektiva styrka och vilja för att<br />
rubba arbetsgivarna. Det är ett måste<br />
för varje förtroendevald och medlem<br />
att vara beredda att visa att vi<br />
står bakom <strong>Kommunal</strong>s krav. Vi har<br />
länge blivit lovade att få lön för vårt<br />
arbete. Det är många som vittnat<br />
om vårt värde och ställt sig bakom<br />
våra krav. Vi måste fortsätta att<br />
marknadsföra oss bland våra brukare<br />
och få dem att ställa upp även den<br />
här gången.<br />
Arbetsgivaren vill förändra kollektivavtalet<br />
så det mesta ska gå att<br />
sluta lokala avtal kring. Individuella<br />
lösningar skall råda.<br />
Detta har vi avfärdat från <strong>Kommunal</strong><br />
och tagit strid om. För om vi<br />
inte har starka kollektivavtal och<br />
hög organisationsgrad kommer arbetsgivaren<br />
att få fritt spelrum med<br />
löner, anställningsformer och övriga<br />
villkor. Att kollektivavtalen är<br />
värda att slåss för var också tydligt<br />
den 17 mars då tusentals människor<br />
slöt upp vid manifestationen för avtalen.<br />
Därför är det med stor förvåning<br />
Ett snedsteg<br />
munal anser att den framtida utvecklingsvägen<br />
är att skapa ett yrkesförbund.<br />
Det är samma gubbar<br />
som i olika förhandlingar företrätt<br />
<strong>Kommunal</strong> och drivit samma frågor<br />
som de nu säger att de ska göra<br />
igen. Att de tidigare inte uppnått resultat<br />
vid förhandlingsbordet har<br />
utvecklats till att vara <strong>Kommunal</strong>s<br />
fel.<br />
Men HALLÅ, är det någon hemma,<br />
eller snurrar hjulet fast hamstern<br />
är död. Man kan konstatera att<br />
det inte är mycket till organisation<br />
om det inte finns någon annan att<br />
skylla på.<br />
Tankar väcks och frågor ställs<br />
när det gäller detta. Men visst finns<br />
det visst fog i den kritik som framförs.<br />
Det kan vara lätt att en liten yrkesdel<br />
inom ett stort förbund känner<br />
sig utanför. På den punkten har<br />
<strong>Kommunal</strong> hörsammat ropet och<br />
genomför ett uppsökeri på landets<br />
alla brandförsvar för att samla in<br />
synpunkter på vilka förväntningar<br />
jag och många andra ser att enskilda<br />
medlemmar och grupper väljer<br />
att gå ur kollektivet. De spelar arbetsgivaren<br />
i händerna med att bilda<br />
egna förbund och skapa särintressen.<br />
Hur långt från arbetarrörelsens<br />
grundstenar och det fackliga<br />
löftet har man kommit, när egna intressen<br />
går före kollektivets styrka.<br />
Vi måste föra diskussioner om vad<br />
som är viktigt för oss <strong>Kommunal</strong>are<br />
och fundera på hur framtiden skulle<br />
se ut utan fackföreningar. I en sådan<br />
situation får vi ”önska ”själva som<br />
individer men det är arbetsgivarens<br />
villkor som gäller.<br />
Med förhoppning om fortsatt sol<br />
men ingen mer snö. Och framförallt<br />
en vändning i det förhandlingsläge<br />
som råder. Ur mörkret stiga vi mot<br />
ljuset som det sjungs.<br />
ELISABETH HAMMARSTEDT<br />
ORDFÖRANDE<br />
KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN<br />
som finns. Alla medlemmar, oavsett<br />
yrke, måste få komma till tals med<br />
sina yrkesfrågor<br />
Ur ett historiskt perspektiv, och<br />
även i dag, har de manliga yrkesgrupperna<br />
där brandmännen ingår<br />
haft en bättre löneutveckling än de<br />
stora kvinnokollektiven inom vården.<br />
Det finns också ett historiskt<br />
perspektiv att det är tillsammans,<br />
oavsett kön eller yrken, vi gemensamt<br />
formulerat våra krav. Tillsammans<br />
har vi stöttat, lyft och sett de<br />
gemensamma intressena i den fackliga<br />
kampen.<br />
Det är inte genom att ställa sig solitärt<br />
ute i kylan man uppnår resultat.<br />
Det är med gemensamma mål<br />
och insikt om vem som står för motståndet<br />
det går att vinna framgång.<br />
REAKTÖREN<br />
Redaktionsruta<br />
Ansvarig utgivare för <strong>MT</strong>:Elisabeth Brolin, telefon 08-619 22 86 / 070 - 629 03 32<br />
Chef red: Lena EricsonHöijer,070 - 629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61.<br />
Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen<br />
Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.För insänt,icke beställt material ansvaras ej.<br />
Telefax:08 - 618 55 53.Adress:<strong>MT</strong>,<strong>Kommunal</strong> Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm.<br />
Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se<br />
För annonsering i <strong>MT</strong> kontakta d.a.media telefon:08 - 786 03 34<br />
<strong>MT</strong> trycks i Göteborg av Adargo press AB
Ledande stick<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Litar du på Reinfeldt? Bara fyra av tio jobbar heltid<br />
Socialdemokraterna tappar i opinionssiffrorna, moderaterna<br />
växer och är i dag ett lika stort parti i procent räknat.<br />
Reinfeldts nya socialliberala giv tycks få människor<br />
att tro att den gamla högern vill dem väl. Det om något är<br />
väl att likna med kejsarens nya kläder.<br />
Det är förunderligt vilken lockelse den nya moderat-social-liberala<br />
förpackningen har. Allt fler samlas kring en<br />
lockande doft, som flugor kring en dynghög. Har folk redan<br />
glömt den blåhårda högerpolitiken vars effekter<br />
fortfarnade slår mot välfärden? Innehållet är det samma<br />
även om pappret glänser.<br />
Låt Hillman jobba<br />
för 15 000 kronor i månaden<br />
Socialdemokraten Åke Hillman slingrar sig när han intervjuas<br />
i <strong>Kommunal</strong>arbetaren. Han har som ordförande i<br />
kommunförbundet det yttersta ansvaret för löneförhandlingarna<br />
på arbetsgivarsidan. Han tycker inte att 15 000 i<br />
månaden är hög lön. Ändå vill han inte säga att det är ett<br />
rimligt krav som minimilön.<br />
Sätt 15 000 i handen på Hillman och låt honom jobba på<br />
en förskola, i hemtjänst eller någon annan kommunal arbetsplats<br />
så får vi se hur länge han klarar sig. Förmodligen<br />
högst en vecka sedan är nog både orken och pengarna<br />
slut.<br />
När det gäller oss är det tålamodet som är slut. Nu behöver<br />
vi socialdemokratiska företrädare som lever på samma<br />
villkor som sina väljare.<br />
Bert Åke Varg uppträder ombord<br />
på M/S Victoria: 11/4, 9/5<br />
Rätten till heltid är en viktig fråga i årets lönekamp.<br />
Bland medlemmar anställda inom landsting och kommuner<br />
arbetar inte ens hälften heltid, och skillnaderna<br />
är stora mellan olika regioner, visar statistik om arbetstid.<br />
Enligt partsgemensamma lönestatistiken för kommuner<br />
och landsting november 2003 är det färre kommunanställda<br />
än landstingsanställda arbetar heltid. I<br />
Gagnef i Dalarnas län arbetar till exempel bara 16 procent<br />
av medlemmarna med anställning inom kommun<br />
heltid. I Essunga i Västra Götaland är situationen den<br />
samma. Flest medlemmar som arbetar heltid inom<br />
kommun finns i Malå kommun i Västerbottens län.<br />
Där jobbar sex av tio heltid.<br />
För anställda inom landsting är inte spridningen riktigt<br />
lika stor. Hallands län hamnar på jumboplats med<br />
48 procent heltidare, att jämföra med Stockholms län<br />
och Västernorrland där tre av fyra medlemmar arbetar<br />
heltid. Genomsnittet för alla <strong>Kommunal</strong>s medlemmar<br />
inom kommun och landsting i landet ligger på 43 procent.<br />
KOM IN<br />
Det är dags för politiker och arbetsgivare att vakna<br />
upp och ordna heltider. Var är alla jämställdhetskämpar<br />
och politiska feminister när det gäller denna fråga?<br />
Det är väl inte så att deltidsarbetande och lågavlönade<br />
kvinnor sammanlever med högavlönade män i beslutande<br />
ställning som står för deras försörjning?<br />
<strong>Kommunal</strong>s vision<br />
<strong>Kommunal</strong> känner inga gränser för kampen. <strong>Kommunal</strong> med<br />
många och olika medlemmar är en stark kraft i utvecklingen<br />
av samhället.Vår förmåga och närhet skapar trygghet på<br />
arbetsplatsen och samhörighet i en föränderlig värld.<br />
08-666 60 01<br />
Klarabergsgatan 31<br />
www.tallink.se<br />
HERREN PÅ<br />
TÄPPAN<br />
Den gamla barnleken blommar ut för fulla segel. Kommun-<br />
och landstingsförbundets chefsförhandlare Åke<br />
Hillman (s) vill gärna visa “småfolket”hur makten ska<br />
användas.<br />
VÅRKRYSSA TILL<br />
TALLINN<br />
Glittrande underhållning ombord<br />
Kryssa med nya M/S Victoria och njut av våren i Tallinn – Östersjöns pärla. Låt<br />
dig glädjas av uppträdanden från några av Sveriges populäraste artister, god<br />
mat, dryck och avkoppling. Ombord möter du även välkände Bert Åke Varg<br />
(11/4, 9/5) som värd för en underhållande talkshow. I Tallinn väntar sightseeing,<br />
EU-shopping, mysiga kaféer och utsökta restauranger att välkomna våren med.<br />
Kryssning med M/S Victoria från 230:–<br />
Priset gäller p.p. del i insideshytt kategori B4. Avresa sön-ons, t.o.m. 27/4 20<strong>05</strong>. Gäller endast<br />
nybok ningar. Begränsat antal platser. M/S Regina Baltica 165:–. Uppge kod: SX4K.<br />
Hotellresa till Tallinn med M/S Victoria från 695:–<br />
Erbjudandet gäller p.p. med del i B2-hytt, samt en natt med del i<br />
dubbelrum på vårt fyr stjärniga Best Western Hotell Tallink inkl.<br />
hotellfrukost när två reser och delar boende ombord och på<br />
hotellet. Avresa lör-tis, t.o.m. 26/4 20<strong>05</strong>. Ordinarie pris övriga<br />
dagar. Begränsat antal platser. Uppge kod: SH4K.<br />
Hotellresa fr.<br />
695:–<br />
3
4<br />
Efter 26 års yrkeserfarenhet<br />
som utbildad undersköterska<br />
ska Solveig<br />
Österberg, nu få sin kunskap<br />
validerad genom<br />
Projekt Modellarbetsplatser.<br />
Solveigs arbetsplats, Johanneslunds<br />
äldreboende i Haninge kommun,<br />
var en av nio arbetsplatser,<br />
som för två år sedan såg fram mot<br />
projektet. Men de hann bara börja<br />
med projektet. Efter ett halvår fick<br />
de lägga det åt sidan. De fick reda<br />
på att de skulle flytta hela äldreboendet<br />
till nya lokaler. Solveigs arbetsgrupp<br />
skingrades i omorganisationen<br />
och gamla chefen slutade<br />
och nya chefer avlöste varandra. Nu<br />
när ursprungsprojektet snart är genomfört<br />
ska de ändå få göra sin validering.<br />
Efter flytt, omorganisation<br />
och ny chef är de på plats och arbetar<br />
in rutinerna på det nybyggda<br />
äldreboendet i Västerhaninge. Lokalerna<br />
är generöst tilltagna och en<br />
luttrad Solveig berättar hur arkitekten<br />
bestämt hur de skulle möblera.<br />
Möblerat på ritningen<br />
En soffgrupp skulle stå i entrén och<br />
se inbjudande ut för besökare. Att<br />
soffgruppen stod mitt framför dörren<br />
till en boende som behövde<br />
komma ut och in till sitt rum med<br />
rullstolen tog man ingen hänsyn till.<br />
Trots protester skulle soffgruppen<br />
stå där, det var bestämt så!<br />
Ja, ja, ställ den där du, tänkte Solveig,<br />
när du gått möblerar vi om.<br />
Solveig skakar på huvudet åt<br />
anekdoten som tydligt visar hur andra<br />
tror sig veta bäst.<br />
Solveig är kluven inför Projekt<br />
Modellarbetsplatser. Det känns lite<br />
som historien med arkitekten och<br />
soffan.<br />
– Herre Gud, jag vet vad jag kan<br />
efter 26 år i yrket, säger Solveig.<br />
Det är andra som inte vet vad vi gör.<br />
Jag ”fuskar” i en massa yrken varje<br />
dag. Man skulle kanske validera<br />
äldreomsorgscheferna – man undrar<br />
vad de kan egentligen?<br />
Nog kan man förstå hennes frustration<br />
över att ingen lyssnat på<br />
hennes yrkeskunskaper och erfarenheter<br />
tidigare. Cheferna borde<br />
veta vad personalen har för kompetens<br />
och vad det innebär att arbeta<br />
med äldre och handikappade. De<br />
borde veta vad personalen behöver<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Validering borde ge högre lön<br />
Schemakurs<br />
Carmen Vuori, Reza Yadipour, Magnolia Vilehes<br />
– När chefen säger att det<br />
är dags att byta schema<br />
vill jag veta vilka regler<br />
som gäller och hur jag<br />
kan påverka, säger Magnolia<br />
Vilehes, arbetsplatsombud<br />
på Högdalens äldreboende.<br />
Magnolia, Reza Yadipour och Carmen<br />
Vuori är tre av ombuden från<br />
<strong>Kommunal</strong> Gullmarsplan som går<br />
på schemakurs på Medlemscentret.<br />
Sonja, Homeiera, Solveig och Leilo trivs i de nya fina lokalerna de nyligen flyttat in i. Nu väntar de på validering av jobben.<br />
– Som ombud vill jag veta mer<br />
om schema för att kunna påverka<br />
arbetsmiljön, säger Reza som arbetar<br />
inom omsorgen på Södermalm.<br />
Det är viktigt att granska schemat<br />
så det är realistiskt och genomtänkt<br />
ur arbetsmiljösynpunkt.<br />
Carmen är undersköterska på<br />
Årsta sjukhem och tycker det är jätte<br />
viktigt att gå fackliga kurser.<br />
– Vi har inte bara skyldigheter<br />
utan rättigheter också, säger Carmen.<br />
LEH<br />
för kurser utan att göra ett helt projekt<br />
av det hela. Flera av vårdbiträdena<br />
och undersköterskorna som<br />
<strong>MT</strong> talat med undrar vad som händer<br />
sen - när projektet med valideringen<br />
är över. Kommer de verkligen<br />
att märka av det eller kommer<br />
dokumentationen bara att försvinna<br />
och bli någon hyllvärmare någonstans<br />
för att så småningom kastas?<br />
– Det är mycket som kommunen<br />
hittar på som aldrig leder någon<br />
vart, konstaterar Solveig. Vi som arbetar<br />
ute i verksamheterna märker<br />
sällan någon skillnad. Men jag hoppas<br />
på högre lön när de kartlagt vilken<br />
kompetens jag har.<br />
Heltid borde vara ett av<br />
villkoren för att kommunerna<br />
ska få del av de så<br />
kallade kompetenspengarna<br />
som regeringen avsatt.<br />
Det är innehållet i en<br />
riksdagsmotion från de<br />
socialdemokratiska riksdagsledamöternaChristina<br />
Axelsson och Sonia<br />
Karlsson.<br />
– Vi tycker att det är ett rimligt krav<br />
på arbetsgivarna för att de ska få<br />
pengar för kompetensutveckling,<br />
säger Christina. Antalet timanställda<br />
och deltidare har ökat de senaste<br />
åren. Det här förslaget skulle minska<br />
de anställningarna.<br />
Kraven på heltidsanställningar är<br />
ett fackligt krav som arbetsgivarna<br />
inte brytt sig om. Trots att <strong>Kommunal</strong><br />
i undersökning efter undersökning<br />
visat att det kostar stora pengar<br />
med tim- och deltidsanställningar<br />
väljer arbetsgivaren detta dyrare alternativ.<br />
Solveig vet också vilken utbildning<br />
hon behöver.<br />
– Jag skulle vilja ha kontinuerlig<br />
fortbildning gällande sårvård, där<br />
kommer det nya rön hela tiden.<br />
Ett verktyg för kunskap<br />
Projekt Modellarbetsplatser som<br />
startade våren 2003 och avslutas i<br />
april 20<strong>05</strong>, drivs av Kommunförbundet<br />
Stockholms län. Projektet<br />
skall bland annat utveckla kunskap,<br />
metoder och verktyg som stärker<br />
yrkesidentiteten och självkänslan<br />
för medarbetare inom äldre- och<br />
handikappomsorgen. Genom att<br />
klargöra de krav som ställs på yrket<br />
Motion om heltid<br />
– Vi vet att brukarna ställer allt<br />
högre krav på vården och omsorgen,<br />
konstaterar Christina Axelsson.<br />
Därför måste vi höja kompetensen<br />
och då är heltidsarbete ett<br />
bra sätt att skapa förutsättningar för<br />
det.<br />
Christina Axelsson och Sonia<br />
Karlsson ser med spänning fram på<br />
skall förutsättningar för rätt upphandling<br />
av utbildning och möjlighet<br />
till karriär och utveckling öka.<br />
I förra numret av <strong>MT</strong> berättade vi<br />
om en hemtjänstgrupp i Tyresö som<br />
också är med i projektet. <strong>MT</strong> kommer<br />
att följa upp Modellarbetsplatserna<br />
vad som händer och om våra<br />
medlemmar kommer att se någon<br />
utveckling efter projektet slut.<br />
KERSTIN RIDDERSTEDT<br />
- Jag anser att heltid borde vara en självklarhet, säger Christina<br />
Axelsson (s)<br />
vad beredningen av deras motion<br />
ska leda till.<br />
– Det ska bli spännande att se vad<br />
svaret blir, säger Christina. Men<br />
oavsett vad det blir måste <strong>Kommunal</strong><br />
jobba med den här frågan. Och<br />
det jobbet måste ske på alla nivåer,<br />
även lokalt.<br />
G.A
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 5<br />
SL tar inte ansvar för ökande våld<br />
Risken att utsättas för hot<br />
och våld ökar lavinartat<br />
för bussförarna, särskilt i<br />
trafikområdet Botkyrka.<br />
– Förra året var det i genomsnitt<br />
en anmälan varje<br />
vecka, säger huvudskyddsombudet<br />
Mats<br />
Hansson. Under de första<br />
månaderna i år har antalet<br />
ökat markant.<br />
Bakgrunden till att bussförarnas arbetsmiljö<br />
blivit alltmer riskfylld är<br />
kontanthanteringen och en stigande<br />
ovilja från framförallt ungdomsgäng<br />
att betala för biljetten.<br />
– Nästan nittio procent av alla<br />
hot- och våldssituationer är kopplade<br />
till tjafs om betalningen, konstaterar<br />
Mats.<br />
I hot- och våldsstatistiken är<br />
bussgaraget i Botkyrka överrepresenterat.<br />
Under den senaste tiden<br />
har det förekommit både misshandel<br />
och knivskärningar.<br />
– Jag tror att så gott som varenda<br />
förare här har blivit hotad någon<br />
gång, säger Riad Rherras som är<br />
klubbordförande för <strong>Kommunal</strong>.<br />
Men det finns stora mörkertal.<br />
Många törs inte berätta vad de utsatts<br />
för.<br />
Hälften är timanställda<br />
Riad berättar att ungefär hälften av<br />
alla bussförarna som kör för Swebus<br />
i Botkyrka är timanställda. Det<br />
innebär att man av rädsla för att<br />
mista jobbet kanske inte vågar berätta<br />
om det man utsätts för.<br />
– Jag känner till en händelse med<br />
en timanställd som fått en smäll så<br />
att han blödde, berättar Riad. Men<br />
han tyckte inte att det var något att<br />
prata om.<br />
Säkerhetsreglerna fastställer att<br />
en förare som utsätts för hot ska larma<br />
trafikledningen som sedan sänder<br />
ut vakter eller polis. Bussföraren<br />
ska sedan vänta på hållplatsen<br />
tills hjälpen kommer. Men det skapar<br />
irritation bland de övriga resenärerna.<br />
– I grunden handlar det om pengarna,<br />
säger Mats.<br />
Den som vägrar betala och hotar<br />
bussföraren istället vill spara trettio<br />
spänn. För SL:s del så kostar man<br />
på vakter och utryckningar för att få<br />
Bunten med anmälningar om hot och våld sväller. Riad och Mats är mycket oroade över utvecklingen.<br />
in samma belopp.<br />
Här ligger en av grundbultarna i<br />
den uppkomna våldsspiralen. Avståndet<br />
mellan bussförarna och<br />
<strong>Kommunal</strong> till beställaren SL är<br />
oöverstigligt.<br />
– <strong>Kommunal</strong> har ingen möjlighet<br />
att förhandla med SL om de här arbetsmiljöfrågorna,<br />
säger Mats med<br />
en suck. Vi kan bara förhandla med<br />
vår arbetsgivare, bussbolaget. Och<br />
de anser att det är SL som äger ansvaret<br />
för det här problemet. rena<br />
moment 22 alltså.<br />
Byt betalsystem<br />
Enligt Mats och Riad är ett sätt att få<br />
slut på problemen att ta bort all kontanthantering<br />
från bussförarna. En<br />
annan metod kan vara att ha övervakningskameror<br />
i bussarna, en<br />
omdiskuterad metod. Men som i<br />
många andra frågor inom busstrafiken<br />
råder det oenighet om vem som<br />
ska stå för kostnaderna, bussbolagen<br />
eller SL.<br />
– Det finns betalsystem som fungerar<br />
i de flesta andra storstäder, säger<br />
Mats. Men i dag satsar SL bara<br />
på att utveckla dessa i tunnelbanan.<br />
– Problemet med övervakningskameror<br />
är att det tar tid och blir<br />
dyrt att införa.<br />
På vissa utsatta hållplatser har SL<br />
vakter under nätter och helger. Men<br />
effekten av det kan vara att bråkstakarna<br />
börjar bråka först när bussen<br />
är på väg.<br />
Både Riad och Mats är överens<br />
om att det här problemet är betydligt<br />
större och att det inte är bussförarnas<br />
ansvar.<br />
– Jag tror att det behövs arbetsgrupper<br />
där sociala myndigheter,<br />
polisen, SL, <strong>Kommunal</strong> och andra<br />
aktörer ingår för att diskutera och<br />
lösa problemen, säger Riad. Det är<br />
ett samhällsproblem som vi bussförare<br />
får betala ett högt pris för.<br />
Arbetsmiljöverket har satt upp<br />
riktlinjer för avgiftskontrollanterna<br />
för hur och när de får arbeta med<br />
hänsyn till riskfaktorerna och det<br />
ökade våldet på nätter och helger.<br />
Det innebär att det är bussföraren<br />
ensam som ansvarar för biljettkontrollen<br />
vid dessa tillfällen.<br />
Ingår i jobbet<br />
– Det ingår i våra arbetsuppgifter att<br />
Eckerölinjen<br />
ta betalt och kontrollera färdbevis,<br />
säger Mats. Men i vissa lägen är det<br />
förenat med fara för livet.<br />
För den bussförare som inte tar<br />
betalt och ser mellan fingrarna kan<br />
det uppstå hot och våld från oväntat<br />
håll.<br />
– Om man skulle släppa på någon<br />
utan betalning kan andra betalande<br />
passagerare surna till och bli förbannade,<br />
fortsätter Mats. De undrar<br />
naturligtvis varför de är tvungna att<br />
betala när andra slipper.<br />
Ekvationen är svårlöst. Vilken<br />
väg bussföraren än väljer riskerar<br />
han att utsättas för hot och våld.<br />
Men enligt Mats och Riad finns det<br />
bra beredskap för att ta hand om<br />
dem som drabbas. Både Swebus<br />
och <strong>Kommunal</strong> vidtar åtgärder.<br />
Swebus har kamratstödjare och<br />
<strong>Kommunal</strong> håller kontakt med och<br />
följer upp situationen för de utsatta.<br />
– Problemet är att allt detta är reaktiva<br />
åtgärder, säger Mats. Verksamheten<br />
tar reda på effekterna av<br />
problemet. Istället borde det satsas<br />
mer resurser på förebyggande åtgärder.<br />
Men när det gäller det önskemå-<br />
let hamnar bussförarna åter i moment<br />
22. SL är bara beställare och<br />
bussbolagen utförare. SL portionerar<br />
ut pengar enligt upphandlingarna.<br />
Omöjlig situation<br />
Bussbolagen har svårigheter att förutse<br />
ökande problem av hot och<br />
våld och räkna in kostnaderna för<br />
det i anbuden. SL har enligt sin uppfattning<br />
som beställare köpt sig fria<br />
från allt ansvar.<br />
Det är inte rimligt att det är bussförarna<br />
som ska betala priset för<br />
denna situation med en allt sämre<br />
arbetsmiljö.<br />
Bussförarna och <strong>Kommunal</strong><br />
måste få en möjlighet att diskutera<br />
hot och våld på en bredare bas än i<br />
dag. Det är Mats och Riads slutsats.<br />
Det handlar om att ha en fungerande<br />
kollektivtrafik, inte om krigföring<br />
med livet som insats för en<br />
biljett.<br />
GÖTE AXELSSON
6<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
De vann kampen om kläderna<br />
I samband med lönekampen<br />
2003 startades en arbetsmiljögrupp<br />
i Nynäshamns<br />
kommun. Huvudfrågan<br />
de arbetat med är<br />
arbetsmiljön inom äldreomsorgen<br />
och hemtjänsten.<br />
– Vi var ett gäng tjejer som<br />
insåg att kampen handlade<br />
om mer än bara lönen,<br />
säger Annica Nero som<br />
ingått i gruppen.<br />
<strong>MT</strong> träffade gruppen redan under<br />
våren 2003 och berättade om deras<br />
planer. Sedan dess har några av tjejerna<br />
bytt yrken och slutat, men resultatet<br />
av jobbet lever vidare i Nynäshamns<br />
kommun.<br />
– Vi lyckades tillsammans med<br />
sektionen få arbetsgivaren att avsätta<br />
500 kronor om året för arbetskläder<br />
för varje anställd inom verksamheten,<br />
berättar Annica vidare.<br />
Det räcker till två ombyten med kläder<br />
så man använder en omgång<br />
medan den andra tvättas.<br />
Siw, Annica och Susanne är glada över att äntligen fått arbetskläder.<br />
Arbetskläder för personal inom<br />
äldreomsorgen är en omdebatterad<br />
och långlivad avtalsfråga. Egentligen<br />
borde det vara naturligt i dessa<br />
yrkesgrupper precis som det är<br />
inom manliga yrken. Till förhandlingarna<br />
samlade arbetsgruppen<br />
massor med argument och ett av de<br />
starkaste var just jämställdheten.<br />
– Det här är en jämställdhetsfråga<br />
i allra högsta grad, säger Gittan<br />
Ahlkvist som är ordförande för<br />
kommunals sektion.<br />
Smittskydd<br />
Att arbetskläder dessutom har en<br />
viktig roll i smittskyddet är en annan<br />
viktig del. När risken för<br />
MRSA (multiresistenta stafylokocker)<br />
ökar räcker det inte med bara<br />
skyddskläder.<br />
– Rent hygieniskt är det inte bra<br />
att använda privata kläder i det här<br />
jobbet, konstaterar Annica. Risken<br />
att man bär runt ohälsa ökar ju om<br />
man går hem i de kläder man arbetat<br />
i ett helt arbetspass.<br />
Förutom arbetskläderna och det<br />
nya avtalet kring dessa har sektionen<br />
hittat ett gammalt avtal om arbetsskor.<br />
– Det avtalet är riktigt gammalt<br />
och har varit bortglömt, säger Gittan.<br />
Men nu har vi aktualiserat det<br />
igen. Det innebär att personalen på<br />
flera arbetsplatser har fått skor också<br />
till sin arbetsdräkt.<br />
Lönsam kamp<br />
Trots att det är en stor framgång att<br />
ha lyckats få arbetskläder så finns<br />
det stora skillnader mellan kvinnor<br />
och mäns syn på dessa. Som ett exempel<br />
så är inte arbetskläderna personliga<br />
för tjejerna i äldreomsorgen<br />
i Nynäshamn.<br />
– Jag är tjänstledig och pluggar<br />
just nu, berättar Annica. Då använder<br />
timmisarna mina arbetskläder.<br />
De omfattas inte av avtalet och de<br />
behöver också arbetskläder.<br />
Arbetskläderna inom äldreomsorgen<br />
i Nynäshamn är ett lyft för<br />
personalen och ett stort steg framåt.<br />
Men säg den kille som skulle låna ut<br />
töjet till en vikarie. Där är det inget<br />
snack, alla ska ha egna arbetskläder.<br />
– Men det lönar sig att ta kamp,<br />
säger Janne Järebo som är en annan<br />
av tjejerna som ingått i arbetsgruppen.<br />
Det är våra nya arbetskläder ett<br />
bevis på.<br />
GÖTE AXELSSON<br />
Ylva Thörn:<br />
– Gör medlemmarna delaktiga i lönekampen!<br />
–Den viktigaste uppgiften<br />
för <strong>Kommunal</strong>s företrädare<br />
är nu att göra medlemmarna<br />
delaktiga i kampen<br />
för rättvisa och jämställda<br />
löner och anställningsvillkor.<br />
Det gäller också<br />
att tala om för allmänheten<br />
att vår kamp handlar<br />
om att göra välfärdsjobb<br />
till framtidsjobb och att<br />
högre löner lönar sig, säger<br />
<strong>Kommunal</strong>s förbundsordförande<br />
Ylva<br />
Thörn.<br />
–Vi behöver öka trycket på arbetsgivare<br />
och politiker och visa att vi<br />
<strong>Kommunal</strong>s löneförhandlingar<br />
med kommun- och<br />
landstingsförbundet börjar<br />
komma upp i varv. Förhandlingsdelegationen<br />
har flera möten inplanerade<br />
efter påsk.<br />
Men det pågår förhandlingar på<br />
många fler avtalsområden berättar<br />
Tom Jansson ombudsman på <strong>Kommunal</strong><br />
Stockholms län.<br />
Med Vårdföretagarnas arbetsgivareorganisation<br />
som organiserar<br />
arbetsgivare inom vården pågår förhandlingar<br />
även om det går trögt.<br />
Arbetsgivarna verkar vilja avvakta<br />
resultatet på kommun- och landstingssidan.<br />
är eniga i lönekampen, säger Ylva<br />
Thörn.<br />
Den avtalsrörelse som nu pågår<br />
är inne i ett skede där det är viktigt<br />
att opinionen för <strong>Kommunal</strong>s krav<br />
stärks. Alla förtroendevalda måste<br />
hålla medlemmarna informerade<br />
och se till att kampviljan väcks till<br />
liv.<br />
Opinion på gång<br />
I många av <strong>Kommunal</strong> stockholm<br />
läns sektioner pågår opinionsbildningen<br />
för fullt. Det skickas debattartiklar<br />
till lokaltidningar, det arrangeras<br />
flygbladsutdelning och<br />
manifestationer.<br />
I många stycken påminner det arbete<br />
som sker nu med löneförhandlingarna<br />
om det som hände 2003.<br />
Skillnaden är att nu är <strong>Kommunal</strong><br />
Även privatanställda påverkas<br />
När det gäller busstrafikavtalet<br />
pågår förhandlingar men parterna<br />
står långt ifrån varandra. Förutom<br />
<strong>Kommunal</strong>s krav på löner och anställningsvillkor<br />
driver vi starkt<br />
kravet på att det ska skrivas in i kollektivavtalet<br />
att alla anställda ska<br />
tas över vid byte av entreprenör,<br />
oavsett om lagen anger detta eller<br />
inte.<br />
En kamp vi måste vinna<br />
Inom Svenska kyrkans församlingsförbund<br />
pågår förhandlingar<br />
liksom med Skorstensfejarmästarnas<br />
riksförbund.<br />
– Den stora striden blir ofrånkomligen<br />
på kommun- och landstingsområdet,<br />
säger Tom Jansson.<br />
Den kampen måste vi vinna! Lyck-<br />
bättre förberedda på vad som kan<br />
ske om det går i stöpet. Erfarenheter<br />
vanns senast och det kommer väl<br />
till pass nu. det gäller att mobilisera<br />
kampviljan hos alla. Det är kring<br />
våra gemensamma villkor och löner<br />
striden står.<br />
Om vi klarar att visa vår styrka<br />
redan nu under förhandlingsarbetet<br />
och innan avtalet löper ut är mycket<br />
upppnått. Arbetsgivaren måste få<br />
veta attt vi är beredda!<br />
<strong>Kommunal</strong>s avtalsdelegerade<br />
från hela landet samlades i Stockholm<br />
på onsdagen före påsk. Då<br />
fanns det inget konkret bud attt ta<br />
ställning till. Förhandlingarna går<br />
dock vidare och delegationen träffas<br />
igen i efter påsk.<br />
as vi uppnå våra krav där blir det en<br />
draghjälp för övriga avtalsområden.<br />
Det finns därför all anledning<br />
även för privatanställda medlemmar<br />
att delta i den lönekamp som<br />
pågår nu även om det på ytan verkar<br />
handla enbart om anställda i kommuner<br />
och landsting. Under 20<strong>05</strong><br />
kommer förhandlingar även att påbörjas<br />
inom KFO området Vård och<br />
hälsa samt på KFS avtalsområde för<br />
personliga assistenter, Arbetsgivaralliansens<br />
branschkommitté för<br />
trossamfund och ekumeniska organisationer<br />
.<br />
LEH<br />
<strong>Kommunal</strong> har aktiverat lönekampen i flera lokaltidningar här från<br />
Mittt i, Nynäshamnsposten och Norrtälje tidning.
“ I pensionärens hem<br />
möts pensionären och<br />
vårdbiträdet. Ett möte och<br />
en relation som är dolt<br />
och osynligt för de flesta<br />
av dem som varit med och<br />
beslutat om ramarna, villkoren<br />
och lagarna”.<br />
Det skriver Åsa Hellberg och Kjell<br />
Engblom i sin rapport ”Den undanskymda<br />
vrån - om mötet mellan<br />
vårdbiträdet i hemtjänsten och pensionären.<br />
Det väcker nyfikenhet. Vi träffas<br />
på ett café i Västertorps centrum, en<br />
småmysig stadsdel som andas femtiotal,<br />
låga hyreshus varvas med<br />
träd och fina skulpturer.<br />
De berättar hur det hela började.<br />
I samband med en inventering av<br />
utbildningsbehovet inom hemtjänsten,<br />
frågade Kompetenscentrum<br />
inom äldreomsorg och äldrevård,<br />
(KC) om det fanns något intresse att<br />
delta i ett projekt om hemtjänsten.<br />
Åsa och Kjell skickade då in ett förslag<br />
till rapport om det mänskliga<br />
mötet i vården.<br />
Åren har satt spår<br />
De mötena har förändrats mycket<br />
under de 21 år de har arbetat tillsammans.<br />
Vårdtagarna har blivit<br />
sämre. Den biståndsbedömda tiden<br />
allt knappare och vårdpersonalen<br />
pressas hårt för att få det hela att<br />
fungera.<br />
– Vi vill ha ett mänskligare synsätt<br />
och att arbetet klassat som rela-<br />
tionsbaserat, säger Kjell, som är utbildad<br />
mentalskötare.<br />
– Då skulle också tid finnas till<br />
promenader och samtal. Idag får vi<br />
inte ens räkna gångtiden mellan de<br />
olika pensionärerna.<br />
Åsa och Kjell fick tjänstledigt i<br />
tre månader för att genomföra sitt<br />
projekt. Men att komma från ”golvet”<br />
till den akademiska världen var<br />
inte problemfritt. De fick slåss för<br />
sin idé, att göra en levande rapport<br />
och varva fakta och berättelser om<br />
olika möten. Men slutresultatet blev<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 7<br />
Hemtjänst bygger på relationer<br />
Åsa och Kjell har skrivit en rapport om möten och relationer i hemtjänstyrket.<br />
en både tänkvärd och rörande läsning.<br />
– Under hela arbetet hade vi stort<br />
stöd av varandra, säger Åsa som är<br />
utbildad barnskötare. Vi är bra på<br />
olika saker och kompletterar varandra.<br />
De första veckorna av tjänstledigheten<br />
gick åt till att samla fakta,<br />
lära sig hur datorerna fungerar och<br />
samtala med handledaren.<br />
Det märks i rapporten att de gjort<br />
ett gediget arbete. Till exempel visar<br />
de hur vården förändrats de se-<br />
Solidaritet som når målet<br />
<strong>Kommunal</strong> Västra Stockholm<br />
tycker att det internationellasolidaritetsarbetet<br />
är viktigt. Sektionen<br />
har därför inlett ett samarbete<br />
med José Estay<br />
Jeldres som arbetar på<br />
Kungsholmens stadsdelsförvaltning.<br />
José har<br />
tagit initiativ till ett kvinnohus<br />
i sin gamla hemstad<br />
Villarrica i Chile.<br />
Nu finns en chans för alla kommunalare<br />
att visa solidaritet på gräsrotsnivå.<br />
José hoppas att vi ska hjälpa<br />
honom att fylla en container som<br />
ska gå till Chile i slutet av april<br />
José upplät sin bostad i Villarrica<br />
som en fristad för misshandlade<br />
kvinnor och deras barn när han förstod<br />
att en nära släkting till honom<br />
under åratal farit illa i sitt äktenskap.<br />
Kvinnohuset är nu öppet året<br />
runt och har dessutom utökats med<br />
en rad andra aktiviteter. Det har blivit<br />
till ett kvinnocenter där medlemmarna<br />
kan få hjälp både att bygga<br />
upp ett nytt liv för sig och sina barn<br />
och samtidigt påverka samhället<br />
runt omkring, minska de sociala<br />
problemen och öka demokratin.<br />
I Chile måste barnen ha skoluni-<br />
form. Det är en omöjlig utgiftspost i<br />
många familjer. Projektet har köpt<br />
symaskiner som gör det möjligt för<br />
kvinnorna att både sy skoluniformer<br />
till sina barn samt att sy för försäljning<br />
och att åta sig reparationsarbeten.<br />
Han har hjälpt till att starta<br />
en handikappförening. Nu arbetar<br />
man för att skapa gemenskap och en<br />
någorlunda dräglig situation för<br />
handikappade barn och vuxna. I<br />
Chile finns inga statliga eller kommunala<br />
bidrag till hjälpmedel utan<br />
familjens ekonomi är avgörande för<br />
vilken hjälp människor får. Nu har<br />
José ordnat en sändning begagnade<br />
rullstolar som olika vårdinrättningar<br />
skänkt.<br />
Stora behov<br />
Behoven av ytterligare hjälpmedel<br />
är stora. De önskar sig också musikinstrument,<br />
sällskapsspel och gärna<br />
pengar till en lyftramp till sin skåpbil<br />
så att det blir lättare att komma<br />
ut på utflykter.<br />
José stöttar en fritidsklubb för<br />
barn och ungdomar i fattigkvarteren<br />
för att hindra dem från att hamna<br />
i drogmissbruk. Man ordnar fotbollsturneringar,<br />
filmvisningar och<br />
mycket annat. Klubben är i ständigt<br />
behov av papper, färgkritor och idrottsmaterial.<br />
Kungsholmens stadsdelsförvalt-<br />
ning där José arbetar har utsett Villarrica<br />
till sin vänort och har även<br />
besökt de olika verksamheterna där<br />
med en delegation. José är glad<br />
över arbetsgivarens positiva inställning<br />
men efterlyser mer konkreta<br />
insatser.<br />
– Med små medel kan vi åstadkomma<br />
mycket, säger José som är<br />
en handlingens man. Behöver några<br />
av kvinnorna cyklar för att ta sig till<br />
arbetet samlar han raskt in pengar<br />
till cyklar och fraktar dit dem.<br />
José har tidigare varit aktiv i<br />
<strong>Kommunal</strong> men som kontorsvaktmästare<br />
tillhör han numer ett<br />
annat förbund. Han har hjärtat kvar<br />
i <strong>Kommunal</strong> och fortsätter samarbetet<br />
med sina forna fackföreningskamrater.<br />
Sedan förra året stödjer<br />
<strong>Kommunal</strong> Västra Stockholm verksamheten<br />
i Villarrica med insamling<br />
av pengar och barnkläder.<br />
– Vi vet att det finns en stark<br />
känsla för solidaritet bland kommunalarna,<br />
säger Birgitta Sjögren som<br />
förhandlingsansvarig för kommunalarna<br />
på Kungsholmen. Det här är<br />
ett konkret sätt att visa det på.<br />
Frakten betald<br />
Chilenska riksförbundet står för<br />
fraktkostnaderna för den container<br />
som går till Chile i slutet av april.<br />
Nu kan du vara med och fylla den<br />
nast 10-15 åren. Bland annat på<br />
grund av ädelreformen 1992 och införandet<br />
av beställar – brukarsystemet<br />
i Stockholms stad i slutet av 90talet.<br />
Tanken med den senare var att<br />
konkurrens mellan olika utförare<br />
skulle leda till en billigare och effektivare<br />
vård. I verkligheten blev<br />
det istället både ryckigare och av<br />
sämre kvalitet.<br />
Dialog behövs<br />
Därför är det viktigt att man på mellan<br />
nivåerna inom vårdhierarkin för<br />
med handikapphjälpmedel, skolutrustning,<br />
fritidsmaterial och kanske<br />
fler cyklar och symaskiner.<br />
– I april är den chilenska vintern i<br />
antågande och barnen behöver varma<br />
kläder, säger José som även denna<br />
gång räknar med att vara på plats<br />
i Chile och ta emot containern när<br />
den kommer.<br />
Om du har något att skänka – ring<br />
Barbro Samuelsson telefon 08-<br />
6186291, hon arbetar i parkleken i<br />
Rålambhovsparken där man kan<br />
lämna saker till insamlingen. Barbro<br />
arbetar aktivt med projektet och<br />
ingick i den delegation som besökte<br />
Chile förra året.<br />
– Misären i fattigkvarteren leder<br />
till desperation bland många ungdomar,<br />
säger José, nu har vi chans<br />
att göra en insats för en demokratisk<br />
utveckling i Chile.<br />
LENA ERICSONHÖIJER<br />
en dialog med varandra, så att glappet<br />
mellan uppställda mål och den<br />
faktiska verkligheten minskar. Det<br />
är några av de förslag till förändringar<br />
som tas upp i rapporten. Men<br />
även bättre och mer anpassad utbildning<br />
för personalen är en viktig<br />
fråga.<br />
Bortom alla tidigare larmrapporter<br />
har Kjell och Åsa lyckats beskriva<br />
hemtjänstens svåra vardag, men<br />
där finns också dessa gyllene ögonblick<br />
som får allt att lysa.<br />
– Det har hänt att några börjar<br />
gråta då Kjell läst berättelsen om<br />
Angelina, en dement kvinnas livsöde,<br />
för dem, berättar Åsa.<br />
Intresset för deras arbete har varit<br />
stort, de har deltagit i seminarier<br />
och gett intervjuer.<br />
– Vi är proffs nu, säger Kjell med<br />
ett leende.<br />
Någon hyllvärmare har deras rapport<br />
verkligen inte blivit. Den har<br />
haft strykande åtgång och är en av<br />
KC:s få skrifter som fått nytryckas.<br />
– Glöm inte att skriva att det går<br />
att beställa den från KC eller ladda<br />
ner den från nätet säger Åsa innan vi<br />
skiljs.<br />
Gör det. Den är värd all uppmärksamhet<br />
LIS WEGESTAD
8<br />
Om du funderar på att<br />
börja studera men känner<br />
dig lite ringrostig inför att<br />
sätta dig på skolbänken<br />
igen kanske ABF-skolan<br />
är något för dig.<br />
Du studerar en dag i veckan under<br />
16 veckor. Studierna bedrivs i cirkelform<br />
och man har som deltagare<br />
möjlighet att påverka både innehållet<br />
och studietakten. Vill du studera<br />
vidare sedan är ABF-skolan ett utmärkt<br />
tillfälle för att värma upp sina<br />
gamla kunskaper och komma in i<br />
studietänkandet.<br />
Nu under våren går två parallella<br />
kurser med 15 deltagare i varje kurs<br />
på ABF-huset på Sveavägen i<br />
Stockholm. Deltagarna kommer<br />
från de olika LO-förbunden varav<br />
<strong>MT</strong> träffade ett par deltagare från<br />
<strong>Kommunal</strong> mitt under en lektion i<br />
matematik.<br />
Det är en lättsam stämning i<br />
gruppen och cirkelledaren Monica<br />
Axelsson ser till att deltagarna är<br />
med i diskussionen. De som kände<br />
motstånd inför matematiken i<br />
grundskolan får här nya inblickar i<br />
ämnet och kanske det visar sig att<br />
det där med matematik inte alls är<br />
någon konst.<br />
Stor entusiasm<br />
Det märks att Monica tycker det är<br />
roligt att vägleda deltagarna och<br />
hennes entusiasm smittar av sig.<br />
Under fikapausen berättar <strong>Kommunal</strong>s<br />
medlemmar om vad de tycker<br />
om ABF-skolan.<br />
Bussföraren Hasse Nilsson,<br />
Hornsberg, tycker att det är en inve-<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Kvinnodag på Långholmen<br />
Kören sjöng Åååååh tjejer och alla sjöng förstås med<br />
Den internationella kvinnodagen<br />
firades traditionsenligt<br />
på Långholmens<br />
folkhögskola den<br />
8:e mars. Biståndsminister<br />
Carin Jämtin invigningstalade<br />
till de cirka<br />
hundra kvinnorna som<br />
kommit för att fira dagen.<br />
Dagen fylldes av olika seminarium,<br />
workshops och tröjtryck. <strong>Kommunal</strong>arna<br />
Jeanette Olsson, fritidsle-<br />
dare, och Ida Johannesson, elevassisent,<br />
båda elever på folkhögskolans<br />
facklig-politiska kurs, var själva<br />
verksamma i själva aktiviteterna.<br />
Jeanette föreläste om ”Våldtäkt –<br />
om kvinnors livsutrymme” och Ida<br />
träffade vi i biblioteket där hon bistod<br />
de som ville trycka motiv på sina<br />
medhavda tröjor och örngott.<br />
Det bjöds på tårta och så småningom<br />
även lunch. En färgstark<br />
kör sjöng och fick åhörarna med sig<br />
i refrängerna och stämningen var<br />
ganska god. Seminarierna var fler<br />
än man hann med. Så det gällde att<br />
välja ut dem som verkade mest angelägna,<br />
vilket inte var lätt.<br />
I vimlet träffade vi också Carina<br />
Wester och Yvonne Koch från sektion<br />
77.<br />
Lång väg att gå<br />
De tyckte att det finns mycket kvar<br />
att göra inom kvinnokampen framför<br />
allt internationellt men även nationellt<br />
särskilt inom rättsväsendet,<br />
menade de.<br />
- Det är inte klokt när man tittar<br />
Studera med ABF-skolan<br />
Ett glatt gäng som lär sig mer på ABF-skolan.<br />
stering i sig själv att börja studera.<br />
– Det är onekligen roligt att träffa<br />
andra också och byta erfarenheter<br />
med varandra, eftersom jag arbetar<br />
lite fackligt så fick jag information<br />
om ABF-skolan därifrån.<br />
Juliana Fetter, barnskötare från<br />
Kalhäll, nosade reda på kursen via<br />
Internet.<br />
– Det är svårt att få börja plugga<br />
när man är lite äldre, då är detta jättebra.<br />
Studieupplägget är också bra<br />
tycker deltagarna. Att vara borta en<br />
dag i veckan från det ordinarie arbetet<br />
gör att arbetsveckan lättas upp.<br />
Ämnena man läser är svenska,<br />
matematik, samhällskunskap och<br />
engelska. Totalt innehåller kursen<br />
128 timmar.<br />
För förlorad arbetsförtjänst utgår<br />
ett korttidsbidrag på 80 kronor i<br />
timmen skattefritt, som betalas ut<br />
från LO. Deltagaravgiften på 2 450<br />
kronor kan du få hjälp med från din<br />
fackförbundsavdelning. Är du intresserad<br />
ta kontakt med din sektion<br />
som hjälper dig eller gå in på<br />
www.abfstockholm.se<br />
KERSTIN RIDDERSTEDT<br />
på hur domar i exempelvis våldtäktsmål<br />
ser ut, sa Yvonne, där finns<br />
det verkligen mycket att göra.<br />
En dag som denna är det naturligtvis<br />
kvinnornas arena och villkor<br />
som gäller, ändå slås man av frånvaron<br />
av män i församlingen och<br />
det går sakta upp för oss från <strong>MT</strong> att<br />
män inte är välkomna på alla kvinnors<br />
dag på Långholmen. Så vår<br />
manlige fotograf känner det bäst att<br />
avlägsna sig. Visserligen utmärker<br />
sig skolan genom att ha bara kurser<br />
för kvinnor och att få deltagarna att<br />
känna sig stärkta och uppmuntras<br />
till att ta mer plats i samhället. Det<br />
är utmärkt. Men frågan blir ändå,<br />
efter dagens besök, om man inte<br />
lägger silkesvantarna på för att<br />
”skydda” kvinnorna istället för att<br />
stärka dem. Ett tag känns det mer<br />
som man vandrar runt i ett skyddat<br />
område där alla kvinnor behandlas<br />
som porslinsdockor, det blir en ”vi<br />
mot - mentalitet”. Till nästa år borde<br />
skolan kanske tänka på att bjuda<br />
in goda exempel även från mansfolket<br />
som föreläsare. Ondskan och<br />
orättvisorna är stora ute i världen,<br />
Långholmen<br />
i korthet<br />
Långholmens folkhögskola<br />
arbetar för demokrati<br />
och jämställdhet i<br />
samhälls- och arbetsliv.<br />
Syftet med kurserna är att<br />
de studerande ska få möjligheter<br />
att utveckla sina<br />
baskunskaper, resurser<br />
och sitt självförtroende.<br />
En del kurser vänder sig enbart till<br />
kvinnor. Skolan vill stimulera till<br />
fackligt, politiskt och kulturellt arbete<br />
med arbetarrörelsens värderingar<br />
om alla människors lika värde<br />
som grund. I korta kurser samverkar<br />
skolan främst med organisa-<br />
tioner inom arbetar-, kvinno- och<br />
handikapprörelserna. Skolan är en<br />
externatfolkhögskola och tillgänglig<br />
för rullstolsburna.<br />
Vuxenstudier<br />
På Långholmens folkhögskola utgår<br />
man från vuxna människor, målet<br />
är att de studerande ska kunna<br />
söka kunskap själva och bilda sig<br />
en egen uppfattning i olika frågor.<br />
därför behövs goda exempel inom<br />
alla områden. Goda exempel som<br />
kan sprida ringar på vattnet och som<br />
vi kan arbeta tillsammans med - inte<br />
mot.<br />
KERSTIN RIDDERSTEDT<br />
Biståndsminister Carin Jämtin<br />
talade kvinnor och bistånd den 8<br />
mars<br />
Långholmens folkhögskola har<br />
lokaler i Fasta paviljongen på<br />
Långholmen och på Fridhemsgatan<br />
9. På Långholmen bedrivs kurser<br />
enbart för kvinnor och på Fridhemsgatan<br />
finns kurser för både<br />
män och kvinnor. Skolan har kurser<br />
för människor med kort utbildning,<br />
fackligt aktiva, invandrare som vill<br />
läsa svenska på olika nivåer och<br />
funktionshindrade. LO-distriktet i<br />
Stockholms län är huvudman för<br />
skolan.<br />
Aktivt deltagande<br />
Långholmens folkhögskola försöker<br />
hålla små grupper som studerar<br />
de olika ämnena i temaform. Man<br />
utgår från kursdeltagarnas behov,<br />
förkunskaper och erfarenheter.<br />
Kursdeltagarna har stora möjligheter<br />
att påverka studiernas inriktning<br />
och innehåll. Studiearbetet bygger<br />
på kursdeltagarnas aktiva deltagande<br />
där grupparbeten, diskussioner<br />
och studiebesök är viktiga delar.<br />
Undervisningen på Långholmens<br />
folkhögskola är avgiftsfri.<br />
Däremot får du, som i alla former<br />
av utbildning för vuxna, betala en<br />
kursavgift för läromedel och studiebesök.<br />
Om du är LO-medlem kan du söka<br />
stipendium för kursavgiften.<br />
FRÅN FOLKHÖGSKOLANS<br />
HEMSIDA
– Nu har styrelsen för sektion<br />
Räddningstjänsten<br />
besökt nästan varenda<br />
brandstation i hela länet,<br />
berättarr ordföranden<br />
Matts Jangerstad.Vi har<br />
hittills inte träffat en enda<br />
brandman som tyckt att<br />
<strong>Kommunal</strong> inte representerar<br />
dem och driver räddningstjänstens<br />
frågor<br />
bra.<br />
Efter den uppståndelse som uppstod<br />
i och med att ett antal brandmän<br />
i Stockholm begärde sitt utträde<br />
ur <strong>Kommunal</strong> beslöt <strong>Kommunal</strong><br />
att genomföra ett uppsökeri på<br />
brandstationerna. Från <strong>Kommunal</strong><br />
Stockholms län har tre styrelsemedlemmar<br />
från sektionen och två ombudsmän<br />
rest runt till länets brandstationer.<br />
– Visst finns det synpunkter på<br />
<strong>Kommunal</strong> och det agerande vi som<br />
sektion och förbund har, säger<br />
Matts. Men den fråga som kritiseras<br />
mest handlar om att avgiften är för<br />
hög. Och den uppfattningen är det<br />
inte bara brandmän som har.<br />
Avgiften måste förklaras<br />
– Men vi har förklarat hur det fungerar<br />
och när det blir klart vart av-<br />
giften går så ställer de flesta upp på<br />
att kostnaden är acceptabel.<br />
När Matts och hans sektionskompisar<br />
kommer är de välkomna besökare.<br />
De flesta anser att de borde<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 9<br />
<strong>Kommunal</strong> ett välkommet besök<br />
Kunskap om rehab<br />
Baiba och Åsa fick lära sig mer om hur de kan stötta medlemmar<br />
i rehabärenden<br />
Att stötta medlemmar<br />
som behöver rehabilitering<br />
är en viktig facklig<br />
fråga.<br />
I mars höll <strong>Kommunal</strong> Stockholms<br />
län en tvådagars kurs för fackliga<br />
företrädare kring regler och arbetsmetoder<br />
på detta område.<br />
– Vi behöver ge fackliga företrädare<br />
en ökad kompetens när det gäller<br />
arbetsgivarens skyldighet att göra<br />
rehabiliteringsutredning, säger<br />
Ann Georgsson, ombudsman på<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms län, och<br />
ansvarig för utbildningen.<br />
Kunskapen är extra viktig idag<br />
Brandmännen i Stockholms län är nöjda med <strong>Kommunal</strong>. De knappt<br />
200 som begärt sitt utträde orsakade mycket rök med liten eld.<br />
med tanke på Försäkringskassans<br />
hårdare tillämpning när man bedömer<br />
rätten till sjukpenning.<br />
– När Försäkringskassan drar in<br />
sjukpenningen blir det tydligt att arbetsgivaren<br />
inte skött sitt rehabiliteringsansvar,<br />
säger Ann Georgsson.<br />
Det innebär en stor otrygghet för<br />
<strong>Kommunal</strong>s medlemmar men också<br />
en påfrestning för de fackliga företrädarna<br />
om man inte vet hur man<br />
skall hantera situationen.<br />
– Jag uppmanar alla medlemmar<br />
som är på väg in i en långtidssjukskrivning<br />
att ta kontakt med sin<br />
klubb eller sektion så snart som<br />
möjligt, säger Ann Georgsson.<br />
Det är arbetsgivaren som skall<br />
kommit både tidigare och oftare.<br />
Ett problem med att besöka räddningstjänsten<br />
är att det är olika skift<br />
och omöjligt att träffa alla medlemmar<br />
vid samma tillfälle.<br />
göra utredningen men en facklig företrädare<br />
kan stötta dig som medlem,<br />
följa upp att arbetsgivaren lever<br />
upp till sitt ansvar och hjälpa dig<br />
att tillvarata dina rättigheter.<br />
Kan göras förebyggande<br />
– Man kan begära en rehabutredning<br />
i förebyggande syfte om man<br />
känner att man riskerar att bli sjukskriven,<br />
säger Ann Georgsson. Då<br />
blir utredningen också ett redskap<br />
för att förbättra arbetsmiljön.<br />
Baiba Byberg från <strong>Kommunal</strong><br />
Sigtuna och Monica Mavroidis från<br />
<strong>Kommunal</strong> Upplands Väsby tycker<br />
att kursen var både intressant och<br />
lärorik.<br />
– Våra medlemmar är hårt drabbade<br />
av långtidssjukskrivningar,<br />
säger Baiba Byberg, utan en bra rehabiliteringsutredning<br />
riskerar en<br />
del att bli uppsagda. Speciellt gäller<br />
det små privata arbetsgivare som<br />
har små möjligheter att omplacera<br />
personal.<br />
Åsa Svensson från <strong>Kommunal</strong><br />
Attendo uppskattar att hon nu fått<br />
en samlade dokumentation över vilka<br />
lagar hon kan stödja sig på i kontakterna<br />
med arbetsgivaren.<br />
– Det är viktigt att veta vad en rehabplan<br />
skall innehålla, säger Åsa,<br />
och inte minst att arbetsgivaren<br />
skall ha pengar avsatta för rehabilitering.<br />
LENA ERICSON HÖIJER<br />
– Svårigheten för oss i sektionen<br />
är att vi inte har någon egentlig tid<br />
för att besöka de lokala klubbarna<br />
och medlemmarna på brandstationerna,<br />
förklarar Matts.<br />
Tiden för det fackliga arbetet disponerar<br />
de lokala klubbarna själva<br />
för det lokala fackliga arbetet. Det<br />
innebär att sektionsstyrelsen får söka<br />
tid för besöken på andra vägar.<br />
– Vi måste lösa det här och förbättra<br />
oss på att besöka brandstationerna<br />
och killarna.<br />
Måste se hela länet<br />
Enligt Matts så är reaktionerna från<br />
de som begärt utträde ett bevis på att<br />
det inte går att bara “jobba i egen<br />
verkstad”, det är nödvändigt att höja<br />
blicken och se hela länets verksamhet<br />
sammantaget. För att klara<br />
av det finns branschrådet för Räddningstjänsten<br />
både i <strong>Kommunal</strong><br />
Stockholms län och på Förbundet.<br />
– Arbetet i branschråden är viktigt,<br />
konstaterar Matts. Här pratar vi<br />
om alla frågor från arbetsmiljö till<br />
avtalskrav och framtidens förändringar.<br />
<strong>Kommunal</strong>s branschråden deltar<br />
i många utredningar och förberedande<br />
arbeten.<br />
– Jag satt med och diskuterade<br />
den nya räddningsskolan och utbildningen.<br />
Det var intressant. Vi<br />
insåg att vi var tvungna att delta i ett<br />
Att bemöta vårdtagare<br />
och anhöriga inom vården<br />
av funktionshindrade<br />
är en konst. Det måste ske<br />
med respekt och förståelse.<br />
För att skapa bättre<br />
kunskap om förutsättningar<br />
i bemötandet har<br />
det nu skapats en handbok<br />
för dem som arbetar<br />
med funktionshindrade.<br />
– Jag hoppas att den här handboken<br />
blir en naturlig del i vårt arbete som<br />
vårdare, säger Lena Fjällborg från<br />
<strong>Kommunal</strong>s Botkyrkasektion. Jag<br />
fick positiva erfarenheter av den.<br />
Lena och hennes arbetskamrater<br />
har varit provgrupp och använt<br />
handboken. Ansvariga för projektet<br />
har FUB, förbundet för utvecklingsstörda<br />
barn, ungdomar och<br />
vuxna varit. Pengar till arbetet har<br />
kommit från Sisus, statens institut<br />
för särskilda utbildningsinsatser.<br />
– Boken Perspektivmöten ger<br />
personal, föräldrar och anhöriga<br />
möjlighet att se varandras roller och<br />
lösa eventuella konflikter.<br />
Det som kan vara ett problem att<br />
använda handboken är att flera handikappboenden<br />
måste deltaga. Arbetsformen<br />
kallas för perspektivmöten<br />
och bygger på att bearbeta<br />
och diskutera med till exempel föräldrar<br />
från ett annat boende hur de<br />
upplever relationer med personalen<br />
och tvårs om. Perspektivmötena ge-<br />
arbete vi var motståndare till. Men<br />
det var enda sättet att kunna påverka<br />
det som var tänkt att bli.<br />
Avtalsförhandlingar pågår<br />
En stor brist som visat sig vid besöken<br />
är att det saknas bra informationskanaler<br />
från branschråden via<br />
sektionen till de lokala klubbarna.<br />
Men som sagt, besöken är mycket<br />
välkomna och de diskussioner<br />
som tas upp utvecklar <strong>Kommunal</strong>.<br />
Men redan nu pågår fajten för<br />
brandmännens avtal och villkor.<br />
Under den pågående avtalsrörelsen<br />
driver kommunal specifika avtalskrav<br />
för yrkesgruppen brandmän.<br />
Det är 42-timmarsvecka, OB-ersättning<br />
med storhelgstilläg för<br />
samtliga helger enligt Allmänna bestämmelserna,<br />
se över OB-ersättningarnas<br />
utformning, semesterperiodens<br />
förläggning och pensionsvillkoren<br />
i bilaga E.<br />
Skapa respekt<br />
GÖTE AXELSSON<br />
nomförs i internatform.<br />
–Det jag lärt mig är att olika situationer<br />
som är naturliga för oss i<br />
personalen lätt kan missuppfattas,<br />
säger Lena. Min upplevelse är att de<br />
Lena Fjällborg vill att handboken<br />
ska användas av fler.<br />
här mötena kan vara mycket kompetenshöjande<br />
för personalen. De<br />
som deltagit är väldigt nöjda.<br />
Med eget boende för handikappade<br />
skapas många olika roller för<br />
de boende, personal och föräldrar.<br />
För många föräldrar kan det kanske<br />
vara svårt att se vilken roll de har<br />
kontra personalen.<br />
– Föräldrarna är fortfarande föräldrar<br />
och personalen är den professionella<br />
resursen, säger Lena. Med<br />
perspektivmöten blir rollerna tydligare.<br />
GÖTE AXELSSON<br />
Vill du veta mer om handboken och<br />
arbetsmodellen kan du gå in på<br />
www.fub.se/stockholm eller ringa<br />
08 - 600 16 68
10<br />
En bra lön, ett schema som medarbetarna<br />
är nöjda med och möjlighet<br />
att kunna påverka är nyckeln<br />
till en bra arbetsplats. Det är<br />
förutsättningarna för dem som<br />
arbetar på 33:ans gruppboende<br />
för begåvningshandikappade i<br />
Åkersberga. Har man en nöjd<br />
personal mår också de boende<br />
bättre, säger föreståndaren<br />
Britt-Marie Gustafsson.<br />
Att ha en god arbetsmiljö och ett öppet klimat<br />
där alla medarbetare känner att de är betydelsefulla<br />
för verksamheten, var en av de<br />
grundläggande värderingar som Britt-Marie<br />
och kollegan Kersti Fagerlund-Jungmarker<br />
hade i åtanke när de startade eget för tretton<br />
år sedan.<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Ett gruppboende med<br />
Följ med in på 33:ans gruppboende.<br />
Britt-Marie, Magdalena, Reneé och Marina trivs med varandra och sitt arbete. De känner sig som en stor familj<br />
ansvarar för . På 33:ans gruppboende görs ingen skillnad på chef, personal eller boende.<br />
Britt-Marie och Kersti fick nog en dag i<br />
början av 1990 talet, då de arbetade inom<br />
omsorgen i landstingets regi. En av de boende<br />
for så illa av alla personalbyten som ständigt<br />
pågick, att de fick idén att starta eget. Så<br />
1992 startade de två ett handelsbolag tillsammans<br />
och började sin verksamhet med<br />
tre boende. Deras personalpolitik, där alla<br />
har lika lön, formar hela verksamheten.<br />
Om personalen trivs och mår bra så speglar<br />
det av sig på de boende, de blir både lugnare<br />
och tryggare, säger Britt-Marie. Som<br />
personal behöver du en bra arbetsplats att<br />
komma till, en bra lön, ett bra schema och<br />
möjligheter till att påverka.<br />
Ser möjligheterna<br />
När vi kliver in genom dörren till trerumslägenheten<br />
på Norrgårdsvägen i Åkersberga<br />
har Marina Boström, skötare, packat sin väska<br />
för att åka hem. Hon har varit i tjänst en<br />
vecka och kommande vecka har hon beredskap<br />
i hemmet, vilket betyder att hon rycker<br />
in och arbetar då det behövs. Sen följer tre<br />
veckors ledighet. Alla trivs med sina scheman<br />
och skulle det vara så att de behöver åka<br />
hem ett tag för att ordna upp någonting så går<br />
det för sig. Här ser man möjligheterna och<br />
inte svårigheterna i arbetet och i schemat. De<br />
som arbetar hjälper varandra och man täcker<br />
upp för varandra om man av någon anledning<br />
behöver åka hem eller exempelvis gå<br />
iväg till tandläkaren. Någon sjukfrånvaro<br />
finns inte.<br />
-Jo, skrattar Britt-Marie och tittar på Magdalena<br />
Fagerlund-Jungmarker, du bröt ju foten<br />
förra året. Men annars har vi ingen sjukfrånvaro.<br />
Att det inte finns någon sjukfrånvaro beror<br />
till stor del på det fördelaktiga schemat som<br />
de har. Med tre veckors ledighet är det inget<br />
problem för någon av dem att rycka in om<br />
någon skulle behöva byta några arbetspass. I<br />
arbetsgruppen finns det både småbarnsföräldrar<br />
och de som är äldre.<br />
Jobbet har blivit en livsstil, säger Magdalena,<br />
vi tar ansvar för att vi vill ha ansvar.<br />
När Britt-Marie snart går i pension tar<br />
Magdalena över hennes roll som föreståndare<br />
och delägare. Magdalenas mamma är den<br />
andra delägaren, men det är inte därför som<br />
hon träder in, utan för att det inte var någon<br />
annan i personalgruppen som kände sig tillräckligt<br />
manad.<br />
Lika lön<br />
Hennes lön, på 26 000 kronor som för alla<br />
andra anställda, kommer inte att förändras<br />
och hon kommer att fortsätta i samma anda<br />
som tidigare. Här är alla lika viktiga och värderas<br />
likvärdigt med lika lön.<br />
Efter tretton års arbete i handelsbolaget<br />
går Britt-Marie snart i pension och hon tyck-
d familjekänsla<br />
j tillsammans med dem som de<br />
er att de lyckats med sina ambitioner att få<br />
till ett gruppboende med trygga boende och<br />
en nöjd personalgrupp. För att bli en bra chef<br />
måste man vara med i själva arbetet i verksamheten<br />
för att förstå hur det verkligen fungerar,<br />
säger hon. Hon talar varmt och mycket<br />
om personalpolitik och det låter så enkelt<br />
och självklart det hon säger.<br />
– Hur ska jag kunna värdera vad som är<br />
mest värt i våra arbeten? Alla behövs på sitt<br />
sätt och alla uppgifter måste genomföras.<br />
Var och en är bra på sitt sätt och har sin kompetens<br />
som är betydelsefullt. Man ska inte<br />
krångla till det, vi är ju här av samma anledning<br />
och vi har samma mål.<br />
Skälet till att de startade eget för tretton år<br />
sedan var med tanke på de boendes bästa.<br />
Man hade inget vinstintresse utan ambitionen<br />
var att få ett så bra boende som möjligt<br />
med en nöjd personalgrupp. Med facit i handen<br />
kan man hålla med om att de lyckats.<br />
När man bestämde sig för det nuvarande<br />
schemat utgick man naturligtvis från de boendes<br />
behov. Med sina tidigare erfarenheter<br />
från landstinget i bagaget ville de skapa mer<br />
kontinuitet. Man ville ha mer hjärta i vården<br />
både för de boende och för personalen. Det<br />
är bra för de boende att möta samma personal<br />
på morgonen som på kvällen, med samma<br />
personal skapas det heller inte utrymme<br />
för någon boende att spela ut personalen mot<br />
varandra.<br />
Hemlik miljö<br />
Gruppboendet ligger insprängt i ett flerfamiljshus<br />
och den gemensamma lägenheten<br />
på trerum och kök är hemtrevligt inredd. Det<br />
är som att komma hem till någon bekant när<br />
kliver in över tröskeln. Här finns inga institutionsmöbler<br />
eller annan känsla av att det<br />
skulle vara ett gruppboende. Personerna som<br />
får hjälp bor i de kringliggande tvårumslä-<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 11<br />
genheterna och de kommer upp till gemensamhetslägenheten<br />
om de har lust på kvällarna<br />
för att se på tv, fika eller äta middag tillsammans.<br />
De boende ska ha så hemlik miljö som<br />
möjligt. Många av våra boende har bott hemma<br />
hos sina föräldrar länge innan de flyttade<br />
hit, så det känns angeläget att de får en bra<br />
miljö så även de anhöriga kan släppa taget<br />
och känna sig trygga. När vi tänker så, då<br />
kommer det automatiskt att även personalen<br />
ska ha det bra. Det vi tittar mest på när vi anställer<br />
är lämpligheten och att personen i fråga<br />
har ett positivt sinnelag. Utbildning är bra<br />
men det är inte alltid man passar för yrket<br />
trots att man har ordentligt med skolning, säger<br />
Britt-Marie. Man måste ta in ljuset och se<br />
möjligheterna.<br />
Här går de boendes välmående och personalens<br />
arbetsmijö hand i hand. Britt-Marie<br />
återkommer ständigt till vikten av en välmå-<br />
ende personal och trygga boende.<br />
Gruppboendet har tillstånd för tio boende<br />
men just nu bor det åtta personer här och det<br />
är det optimala tycker Britt-Marie, för att<br />
verksamheten ska fungera bra.<br />
Fotnot: Som delägare i ett handelsbolag<br />
har man fullt solidariskt ansvar i bolaget,<br />
man behöver inte ha något aktiekapital eller<br />
styrelse.<br />
KERSTIN RDDERSTEDT
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
12<br />
Inte riktigt som man tänkt sig...<br />
November 1998 Mia vaknar av<br />
skramlet i korridoren eller var det<br />
något annat. Hon hade den där<br />
drömmen igen, i drömmen var hon<br />
frisk. Hon var frisk och drack kaffe<br />
hemma på trappen och solen sken,<br />
men nu var hon tillbaka i verkligheten<br />
igen. Och här fanns det banne<br />
mig ingen sol som sken. Nä, på riktigt<br />
var det november och trappen<br />
den var såld. Och frisk det var hon<br />
bara på natten i sina drömmar. Verkligheten<br />
var något helt annat. Verkligheten<br />
sög.<br />
Av ljuden att döma så var klockan<br />
runt halv åtta och personalen på avdelningen<br />
gjorde ordning frukosten,<br />
den som hon inte får äta. Har du<br />
bestämt dig för att inte bli fet… en<br />
gammal reklamslogan for genom<br />
huvudet. Fet var hon verkligen inte<br />
40 kilo och 163 cm lång, nä fet var<br />
hon inte. Men hål på tarmarna hade<br />
hon, därför fick hon inte äta. Därför<br />
fick hon dropp. Och på grund av hålen<br />
i tarmarna så läckte det in magsafter<br />
i njurarna och därför var det<br />
slangar där och så vidare. Det var<br />
som en ond cirkel. En väldigt ond<br />
tänker hon och får lov att trycka på<br />
pumpen med smärtstillande, igen.<br />
Den är som en livlina för smärtorna<br />
är så jävliga att hon inte kommer ur<br />
sängen utan ett extra tryck på pumpen.<br />
Det har dessutom tillkommit<br />
smärtor i revbenen, konstigt. Under<br />
tiden som hon ligger och väntar på<br />
att smärtisen ska börja värka lyssnar<br />
hon på skramlet utanför. Hon<br />
hör mumlande röster och lite skratt.<br />
När den värsta smärtan släppt masar<br />
hon sig upp och in på toaletten. I<br />
spegeln ser hon en främling med ett<br />
litet blekt ansikte och ett par otroligt<br />
stora och svarta ögon. Hon ler mot<br />
sin spegelbild. Hon har hört att man<br />
lurar sig själv att bli glad om någon<br />
ler mot en, så då gör hon det. Och<br />
det funkar lite. Hon hasar sig tillbaka<br />
till sängen. Hon mår verkligen<br />
skit idag.<br />
Då kommer den nya sköterskan<br />
lilla Anna in och säger lite käckt.<br />
- God morgon Mia, har du sovit<br />
gott.<br />
- Ja ganska, svarar Mia.<br />
- Hoppar du upp och duschar lite då,<br />
sägar lilla Anna hurtigt.<br />
Men då får Mia nog. Vi kan kalla det<br />
33års trots men någon liten 20årig<br />
hoppa ska inte komma och säga åt<br />
henne vad hon ska göra eller inte<br />
göra.<br />
- Nej inte idag faktiskt, svarar Mia.<br />
- Nähä, säger lilla Anna undrande.<br />
Varför inte?<br />
- Nä, jag har ingen lust. Och det är<br />
det enda som jag kan bestämma om<br />
och därför så gör jag inte det idag.<br />
Och kanske inte imorgon heller, säger<br />
Mia nöjt.<br />
Hon är inte jätte förtjust i lilla<br />
Anna och nu har hon hittat en enda<br />
sak som hon kan bestämma själv.<br />
Och det är om hon ska vara skitig<br />
eller inte. Och om det dessutom retar<br />
lilla Anna så är det en bonus.<br />
Anna gör klart det som ska göras på<br />
rummet, bädda, vädra och eftersom<br />
Mia inte vill duscha så går det rätt<br />
fort.<br />
Skönt tänker Mia när hon gått. Hon<br />
gillar faktiskt i princip alla på den<br />
här avdelningen utom lilla Anna.<br />
Det är väl något med personkemi,<br />
man kan ju inte gilla alla tänker Mia<br />
och ler. För är det något Mia har<br />
svårt för så är det att inte hitta något<br />
att gilla hos alla. Men ibland får<br />
man lov att ge sig filosoferar hon.<br />
Och låter tankarna glida över till<br />
några som Mia verkligen gillar, sina<br />
döttrar Hulda och Blondie. De är<br />
anledningen till att hon står ut med<br />
alla stick, all röntgen och alla slangar.<br />
Ja, cancer är en mäktig motståndare,<br />
den kan många trick. Men än<br />
så länge har Mia trumf på hand. Sin<br />
vilja.<br />
Eller som en doktor sa att när hon<br />
blev sjuk:<br />
Hederspris i <strong>MT</strong>:s<br />
skrivartävling 2004<br />
- Du har femtio procents chans att<br />
klara dig.<br />
- Klara mig! svarar Mia, det är väl<br />
klart att jag gör.<br />
- Ja med den inställningen så, säger<br />
doktorn.<br />
Och det är det som Mia klamrar sig<br />
fast vid nu.<br />
Som ett mantra jag ska bli frisk,<br />
jag ska bli frisk, precis som i drömmarna<br />
på nätterna ska hon bli frisk.<br />
Men det är en sak till, som ska till,<br />
en operation. Och det är den hon<br />
ligger och laddar för nu. Det är<br />
nämligen så att man måste ha lite<br />
kraft i kroppen för att kunna opereras<br />
och det är det hon håller på att<br />
mobiliserar nu. Kraft.<br />
Och det är ju inte som att försöka<br />
ladda till tjejmilen eller något liknande.<br />
Då ska man ju äta rätt och<br />
träna rätt. Nä här ska man vila, inte<br />
få infektioner och samla positiv<br />
energi. Och det finns det ju gott om<br />
här tänker Mia när hon ser sig<br />
omkring på de oinspirerade väggarna.<br />
Tur att Mia är som en ekorre,<br />
hon har som ett helt hav av vackra<br />
minnesbilder samlade i huvudet.<br />
Det är något som hon och hennes<br />
flickor brukar roa sig med. Att så<br />
fort de gör något mysigt så ”klick”<br />
sparar de det i sina huvuden. Och<br />
det har Mia nytta av nu. Jag och tje-<br />
jerna plockar svamp. Mia manar<br />
fram bilden av dem i svampskogen<br />
och försöker hitta känslan av lycka<br />
när man hittar kantareller. Det funkar,<br />
hon känner den där sköna känslan<br />
i magen. Men i nästa sekund<br />
känner hon tårarna som rinner ner<br />
för hennes kinder. Det var ju inte<br />
alls så här det skulle bli. Hon skulle<br />
ju bli bästa mamman med goda bullar<br />
och roliga upptåg som alltid<br />
fanns där hemma om tjejerna ville<br />
henne något. Så där gulligt som i en<br />
Astrid Lindgren-bok. Och det är det<br />
väl egentligen fast istället för att de<br />
bor hemma hos Madicken så bor de<br />
hos Abbe. Men han hade det kanske<br />
inte så eländigt ändå. Det fanns ju<br />
kärlek i alla fall, tänker Mia.<br />
Höjdpunkten på dagen är när tjejerna<br />
kommer på besök pladdriga,<br />
smutsiga och fulla av liv, underbart.<br />
De berättar om Lukas som är dum<br />
och blodpuddingen som var äcklig.<br />
De blir inte kvar så länge men tillräckligt<br />
för att säga det viktigaste<br />
och för att tanka varandra med kramar<br />
och jag älskar dig.<br />
Jag ska bli frisk, jag ska bli frisk allt<br />
kommer att bli jättebra tänker Mia<br />
när hon somnar på kvällen.<br />
Och så går dagarna. Till slut är Mia<br />
så pass stark att det går att operera.<br />
Och i riktig Hollywoodanda så går<br />
det bra. Såklart, hon hade ju bestämt<br />
sig. Fast det gick ju inte riktigt<br />
så lätt. Det var många svordomar,<br />
mycket letande i minnesbanken och<br />
många tårfyllda kramar mellan en<br />
mor och hennes döttrar. Men det<br />
gick.<br />
Som det stod på ett kort som Mia en<br />
gång fick ”Det omöjliga tar bara lite<br />
längre tid.”<br />
Så är det nog, livet blir ju aldrig riktigt<br />
som man tänkt sig.<br />
MONICA SALKERT.
Monika Salkert fick hederspris<br />
Med perspektiv på livet<br />
Man kan få lite perspektiv<br />
på livet och sig själv när<br />
man träffar Monica Salkert<br />
och läser hennes berättelse<br />
”Inte riktigt som<br />
man tänkt sig”. Monica<br />
sprudlar av livsglädje och<br />
ser oförskämt fräsch och<br />
pigg ut. Det är sällan man<br />
träffar en så positiv och<br />
optimistisk människa<br />
som henne.<br />
Det är så mycket man tänker om hur<br />
livet ska förflyta och så mycket man<br />
tar för självklart. Vi rusar genom livet<br />
och ser inte allt fantastiskt som<br />
vi faktiskt har runt omkring oss.<br />
Hur ofta säger vi inte ” det viktiga är<br />
ändå att man är frisk” , vi säger det<br />
liksom i förbifarten när vi kommer<br />
på oss själva med att vi är missnöjda<br />
eller allmänt gnälliga över vardagliga<br />
saker.<br />
Drabbades av cancer<br />
Monica tänkte sig också sin framtid<br />
med familj, barn och jobb som de<br />
flesta av oss men istället för att få leva<br />
ett vanligt familjeliv med allt vad<br />
det innebär drabbades hon hårt efter<br />
sin andra förlossning. Monica hade<br />
haft problem med magen under en<br />
längre tid och kopplade först ihop<br />
det med sin senaste graviditet, när<br />
problemen inte gick över och hon<br />
äntligen kom till läkaren fick hon<br />
reda på att hon hade cancer och lades<br />
in på sjukhus för operation.<br />
Hemma hade hon två små döttrar på<br />
tre år och den yngsta bara sex månader,<br />
som väntade på sin mamma<br />
som snart skulle vara hemma igen.<br />
Men något gick fel under operationen<br />
och så följde tolv år med sjukhusvistelser,<br />
operationer, slangar,<br />
påse på magen, nya operationer<br />
som gick fel. Hon satt i rullstol en<br />
period och fick lära sig att gå igen.<br />
Eländet tycktes aldrig ta slut. Inte<br />
nog med det genomgick hon dessutom<br />
en skilsmässa. Hur orkar man<br />
igenom allt elände egentligen och<br />
var kommer kraften ifrån?<br />
- Mycket av min kraft kom naturligtvis<br />
från tjejerna. Jag tänkte hela<br />
tiden att det skulle bli bättre - sen.<br />
Hela tiden var det – sen, bara det här<br />
är över – sen. När jag låg på sjukhuset<br />
besökte barnen mig varje dag.<br />
Jag höll kontakt med dem via telefon<br />
på kvällarna och jag tittade själv<br />
på barnprogrammen för att veta vad<br />
tjejerna såg på och berättade om.<br />
Monica berättar osentimentalt<br />
om sina svåra år och har lätt för att<br />
skratta.<br />
Gick på dans<br />
– Jag var till och med ute och dansa-<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 13<br />
Monika Salkert drabbades av cancer, det är den upplevelsen hon beskriver i sin novell<br />
de med slangar i kroppen, även om<br />
jag inte orkade mer än två danser,<br />
säger hon skrattande åt minnet.<br />
Den senaste tiden har hon börjat<br />
skriva, förutom berättelsen till <strong>MT</strong><br />
som handlar om henne själv, har<br />
hon även skrivit boken ” Hurra jag<br />
lever” som hon hoppas snart ska publiceras.<br />
Med den hoppas hon kunna<br />
hjälpa andra människor igenom<br />
Bli förförd av WALLMANS<br />
Tel: 08-50 55 60 70<br />
SÅ IN I NORDEN!<br />
www.wallmans.com<br />
svåra stunder och sjukdomar och<br />
visa att det finns hopp och ett fantastiskt<br />
liv trots allt elände en del av<br />
oss måste gå igenom.<br />
Monica har även varit ute och föreläst<br />
för vårdpersonal om sina erfarenheter<br />
som patient, hon har gått<br />
skrivarkurser och är just nu mitt i en<br />
flytt som bär till Nyköping och den<br />
nya sambon. Det händer mycket i<br />
Monicas liv just nu och hon medger<br />
att hon har bråttom att leva.<br />
– Jag har ju en del att ta igen, säger<br />
hon och skyndar iväg för att<br />
träffa den äldsta dottern som nu<br />
hunnit bli femton.<br />
KERSTIN RIDDERSTEDT<br />
Tel: +47 23 22 65 90 Tel: +45 33 16 37 00
14<br />
Krishantering<br />
Kartläggning av risker som kan<br />
uppstå på arbetsplatsen.<br />
Beredskap: Utrustning för första<br />
hjälpen.<br />
Krisgrupp.<br />
Rutiner för tillbud<br />
Handlingsplan ska finnas. Som de<br />
anställda varit med och tagit fram.<br />
Uppföljning/utvärdering.<br />
Rutiner ska gås igenom med alla<br />
nyanställda.<br />
Alla på arbetsplatsen ska veta vart<br />
man ska vända sig vid en kris.<br />
Hänvisning:<br />
Se AFS 1999:7<br />
Hantering av<br />
arbetskador / tillbud<br />
Arbetsgivaren ska kartlägga och åtgärda<br />
brister innan någon skadas eller<br />
blir sjuk. Riskbedömning och<br />
handlingsplan.<br />
Tillbud – är en händelse som kunnat<br />
leda till ohälsa eller olycksfall.<br />
Alla tillbud ska anmälas till arbetsgivaren<br />
och facket.<br />
Arbetsskada – är olyckor och sjukdomar<br />
som uppstått i arbetet. Eller<br />
om man skadar sig på arbetet.<br />
Alla arbetsskador ska anmälas till<br />
arbetsgivaren som ska skicka dessa<br />
vidare till försäkringskassan samt<br />
till den fackliga organisationen och<br />
afa . Oavsett om arbetsskadan lett<br />
till sjukfrånvaro eller inte.<br />
Arbetsgivaren ska i allvarligare fall<br />
utöver anmälan till försäkringskassan<br />
omedelbart informera arbetsmiljöverket.<br />
Genom att medverka till att arbetsskadan/<br />
tillbudet fylls i så noggrant<br />
som möjligt, hjälper du till att lyfta<br />
fram och peka på brister i arbetsmiljön.<br />
Det ska finnas en uppföljning av arbetsskador<br />
på arbetsplatsen så att<br />
det inte inträffar igen”.<br />
Man ska föra statistik över arbetsskador<br />
och tillbud, som sedan ska<br />
tas upp i skyddskomittén.<br />
Hänvisning: Arbetsgivaren.<br />
Arbetsmiljöverket. www.av.se<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Verktygslådor för bättre arbetsmiljö<br />
Arbetsmiljökrav för äldreomsorg oc<br />
Arbetsmiljö är den absolut<br />
viktigaste fackliga frågan.<br />
För oss som arbetar<br />
inom äldreomsorgen<br />
finns det mycket att ändra<br />
på. Det har blivit tufft på<br />
våra arbetsplatser. Att arbeta<br />
inom äldreomsorgen<br />
är ofta både fysiskt och<br />
psykiskt tungt.<br />
Varje år skadar sig många kommunalare<br />
i samband med lyft och förflyttning<br />
av vårdtagare. De arbetsskador<br />
som godkänns är bara toppen<br />
på ett isberg, de flesta anmäls<br />
inte ens. Bland långtidssjukskrivna<br />
är kvinnor inom vården klart överrepresenterade.<br />
Otillräcklig be-<br />
manning skapar stress och utbrändhet.<br />
Utan tydliga åtgärdsplaner kan<br />
hot och våld lätt bli en del av vardagen.<br />
Det behöver inte vara så, genom<br />
gemensamt fackligt arbete kan vi<br />
förändra våra arbetsplatser. Med<br />
den här informationen vill vi i Äldreomsorgens<br />
branschråd för <strong>Kommunal</strong><br />
Stockholms län ge dig och<br />
dina arbetskamrater stöd till att förändra<br />
och förbättra er arbetssituation.<br />
Här följer några hänvisningar<br />
och tips för det lokala arbetsmiljöarbetet<br />
BRANSCHRÅDET FÖR<br />
ÄLDREOMSORG<br />
Delegering<br />
Den arbetsuppgift som delegeras<br />
skall vara klart definierad.<br />
Kommentar: En arbetsuppgift som<br />
delegeras får inte beskrivas i allmänna<br />
termer såsom t.ex. ”injektioner”<br />
eller ”omvårdnads uppgifter”,<br />
I stället måste tydligt anges vilken<br />
eller vilka uppgifter som delegeringen<br />
avser samt under vilka förutsättningar<br />
denna delegering skall<br />
gälla.<br />
Ett beslut om delegering är personligt.<br />
Kommentar: Av denna föreskrift<br />
följer att ett delegeringsbeslut endast<br />
får avse en person som är<br />
namngiven och inte en viss yrkesgrupp(t.ex.<br />
enhetens undersköterskor),<br />
att den som genom ett delegeringsbeslut<br />
tilldelats viss arbetsuppgift<br />
i sin tur inte får delegera<br />
uppgiften till någon annan person,<br />
och att delegeringsbeslutet inte gäller<br />
ersättare/efterträdare när den<br />
som beslutet gäller, har semester,<br />
annan tjänstledighet eller har avgått<br />
från sin tjänst.<br />
Den som meddelar ett delegeringsbeslut<br />
skall inte bara vara formellt<br />
utan också reellt kompetent för den<br />
arbetsuppgift som beslutet avser.<br />
Ett delegeringsbeslut skall utfärdas<br />
att gälla för viss tid – högst ett år –<br />
eller för ett bestämt tillfälle.<br />
Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras.<br />
Av dokumentationen ska<br />
framgå vilken arbetsuppgift som<br />
delegerats, vem som delegerat uppgiften,<br />
till vem uppgiften delegerats,<br />
tiden för delegeringsbeslutets<br />
giltighet, samt datum då beslutet<br />
fattades.<br />
Den som delegerar och den som<br />
mottar en arbetsuppgift skall underteckna<br />
delegeringsbeslutet.<br />
Beslutet om ändrade delegeringar<br />
och om återkallelser av delegeringsbeslut<br />
skall också dokumenteras.<br />
En delegering kan ej vara muntlig.<br />
Hänvisning: IMR Institutet för Medicinsk<br />
Rätt AB<br />
www.imrab.se<br />
Ledarskap<br />
Kravprofiler ska finnas på chefer.<br />
Krav att chefer och arbetsledare ska<br />
ha mod att vara chefer, även i kontakt<br />
med politiker. Chefens / Arbetsledarens<br />
arbetsområde måste<br />
vara tydligt avgränsade.(Ej för stora.)<br />
Chefens/ arbetsledarens befogenheter<br />
ska svara mot ansvaret.<br />
Befogenheter att åtgärda brister,<br />
kräva att de har god kunskap om arbetsmiljöfrågor.<br />
Arbetsledare med personalansvar<br />
ska ha kunskap om lagar och avtal.<br />
Hur ser det ut hos dig ?<br />
Hänvisning: <strong>Kommunal</strong>s handlingsprogram<br />
HEJA CHEFEN<br />
www.kommunal.se eller till din sektion.<br />
Belastningsskador<br />
Belastningsskadorna i arbetslivet är<br />
fortfarande en dominerande orsak<br />
till långa sjukskrivningar och förtidspensioner.<br />
Arbetsgivaren har ansvaret för att<br />
de anställda har tillräckliga kunskaper<br />
för att utföra jobbet på ett sätt<br />
som är bra för kroppen. Här kan företagshälsovården<br />
eller annan arbetsmiljöexpertis<br />
vara till god hjälp<br />
med rådgivning.<br />
Det är viktigt att: undvika tunga lyft<br />
använda tekniska hjälpmedel<br />
se till att bördan hålls nära kroppen<br />
undvika att lyfta och vrida samtidigt<br />
Inom vården är ambitionen att inga<br />
manuella lyft av vårdtagare ska behöva<br />
göras. För att leva upp till detta<br />
krävs det en tillräcklig bemanning,<br />
att lokalerna är planerade för vård<br />
och omsorg och tekniska hjälpmedel,<br />
Arbetstagaren har en skyldighet att<br />
berätta för sin arbetsgivare om en<br />
arbetsuppgift upplevs medföra<br />
skadliga belastningar.<br />
I första hand har arbetsgivaren ansvaret,<br />
men vi måste alla samverka<br />
för att utveckla och förbättra vår arbetsmiljö.<br />
Läs gärna föreskriften AFS 1998: 1<br />
Belastningsergonomi som kan beställas<br />
från:<br />
Arbetsmiljöverkets Publikationsservice<br />
Box 1300<br />
171 25 Solna<br />
Telefon 08-730 97 00. Fax 08-735<br />
85 55<br />
Arbetsgivaren är skyldig att ha reglerna<br />
om belastningsergonomi och<br />
arbetsmiljölagen på arbetsplatsen.<br />
Arbetsskadeanmälan<br />
Ska göras: Då du skadat dig på<br />
jobbet eller på väg till och från arbetet.<br />
Om du blivit sjuk och misstänker<br />
att det beror på jobbet.<br />
Hur: Tala så snart som möjligt om<br />
för din arbetsgivare att du har skadat<br />
dig eller blivit sjuk på grund av<br />
jobbet. Arbetsgivaren är sedan<br />
skyldig att anmäla skadan till Försäkringskassan.<br />
(blankett finns att<br />
hämta från www.fk.se eller på Försäkringskassan)<br />
Innan anmälan skickas in skall den<br />
skrivas under av arbetsgivaren/chefen,<br />
skyddsombudet och den skadade.<br />
Kopia ska skickas till facket<br />
och AFA.<br />
Arbetsgivare som inte gör anmälan<br />
kan bötfällas enligt lagen om arbetsskadeförsäkring<br />
(LAF 8 kap.<br />
§11) Din sektion hjälper dig med<br />
anmälan om inte arbetsgivaren gör<br />
det.<br />
Anmälan av arbetsskada kan ge rätt<br />
till ersättning enligt LAF<br />
Sjuknärvaro<br />
Ett allt vanligare problem är den<br />
ökande sjuknärvaron, man arbetar<br />
fast man är sjuk. Orsakerna är flera,<br />
bland annat att man inte har råd att<br />
vara hemma på grund av karensdagen<br />
och ersättningsnivån. Man vet<br />
också att frånvaro ofta drabbar arbetskamraterna<br />
negativt då vikarier<br />
inte sätts in. Risken för långtidsjukskrivning<br />
ökar i samband med att<br />
man arbetar trots att man inte är<br />
frisk.<br />
Det är vi som är b
ch vården<br />
Introduktion till alla<br />
om Hot &Våld<br />
Handlingsplan & Uppföljning<br />
Företagshälsovård<br />
med Kristeam<br />
Stress<br />
Hot & Våld<br />
Arbetsmetodik och kartläggning<br />
Tydligt ledarskap<br />
Kartläggning om<br />
Hot & Våld<br />
Säkerhetsrutiner<br />
Bildspel + föreläsning<br />
Samt tryckt material<br />
Hänvisning: AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön.<br />
Broschyren: Våld och hot inom omsorg och skola.<br />
Stressframkallande faktorer kan vara...<br />
- Kraven på arbesplatsen är höga samtidigt som arbetstagarens möjlighter<br />
att påverka sin arbetssituation är små.<br />
- Det sociala stödet från ledning och arbetskamrater är otillräckligt.<br />
- Det erkännande som arbetstagaren får i form av lön, uppskattning eller<br />
möjlighet att påverka sin personliga utveckling i yrket motsvarar inte arbetsinsatsen.<br />
branschrådet för äldreomsorg<br />
Agneta Falk-Rodrigues (sekreterare) Justinian Rupia,<br />
Carina Ervallius, Cabir Aksu, Eva Isaksson, Mariette Carlsson,<br />
Lilian Karlsson, Britt-louise Andersson, Lena lagnestad<br />
och Mait Wenström<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 15<br />
Facklig handbok för<br />
bussförares hälsa<br />
Leif Länghemmer och Gunnar Ljuslin har sammanställt handboken som ger svar på många<br />
arbetsmiljöfrågor inom bussföraryrket.<br />
Nu finns det en faktaguide<br />
till bussförarnas arbetsmiljö<br />
och hälsa. Handboken<br />
har sammanställts av<br />
Gunnar Ljuslin och Leif<br />
Länghemmer från trafiksektionen.<br />
Grunden är<br />
forskningsrapporter och<br />
arbetarskyddsstyrelsens<br />
föreskrifter.<br />
– Med handboken vill vi skapa en<br />
helhetssyn på vad arbetsmiljön betyder,<br />
säger Gunnar Ljuslin. Den<br />
påverkar hela livssituationen med<br />
familjeliv och möjligheten att vara<br />
frisk.<br />
Boken fungerar som en uppslagsbok<br />
med hänvisningar till föreskrifter<br />
och forskningsresultat. För att<br />
tillgodogöra sig innehållet krävs<br />
kanske vissa förkunskaper. I första<br />
hand riktar den sig till skyddsombud.<br />
Men antagligen kan alla bussförare,<br />
och andra, hitta lösningar<br />
och frågeställningar i boken.<br />
– Vi har valt att inte popularisera<br />
texten, säger Leif Länghemmer.<br />
Det innebär att det kan krävas en introduktion<br />
till handboken för dem<br />
som inte är vana att arbeta med paragrafer<br />
och fackspråk.<br />
Kan bli studiecirklar<br />
Boken ges ut på Bilda förlag. Leif<br />
och Gunnar pratar med dem om hur<br />
framtiden för deras projekt ska se<br />
ut. Kanske blir det ett introduktions-<br />
och studiematerial kopplat<br />
till den. Arbetet att ta fram och sammanställa<br />
uppgifterna och alla fakta<br />
har pågått under drygt tre år. Sammanlagt<br />
har Leif och Gunnar lagt<br />
ner 6-8 veckors arbete på handboken.<br />
Arbetet har varit ett förbundsprojekt<br />
och initierades redan 2001.<br />
– Det känns jättebra nu när den<br />
fackliga handboken är färdig, konstaterar<br />
Leif.<br />
Enligt Leif och Gunnar är ett av<br />
problemen på arbetsplatserna att<br />
chefer har dålig kunskap om arbetsmiljöfrågorna.<br />
När allt fler skyddsombud<br />
och bussförare börjar lära<br />
sig mer måste även resten av organisationen<br />
följa med.<br />
– Det är först när alla parter vet<br />
hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete<br />
ska göras som det ger ordentligt<br />
resultat, säger Leif.<br />
Ingen dammsamlare<br />
Men än så länge är arbetsgivarna<br />
lyckligt ovetande om den fackliga<br />
handboken. Men om Leif och Gunnar<br />
får som de vill med boken ska<br />
arbetsgivarna snart upptäcka att det<br />
finns regler och föreskrifter för de<br />
flesta situationer. När en bussförare<br />
upptäcker ett problem slår han upp<br />
alla fakta i handboken, sedan kan<br />
skyddsombudet sätta snurr på hjulen.<br />
– Handboken får inte bli ytterligare<br />
en dammsamlare i hyllorna på<br />
fackexpeditionerna, betonar Leif.<br />
Vi vill att den ska bli ett aktivt arbetsredskap<br />
för bussförarna i jobbet<br />
att få både en bättre arbetsmiljö och<br />
livssituation.<br />
Materialet som sammanställts i<br />
boken går tillbaks ända till 1970-talet.<br />
Det finns få yrkesgrupper som<br />
det utretts och forskats kring så<br />
mycket som bussförarna. Tyvärr<br />
har inte arbetsmiljön påverkats i<br />
samma omfattning. Än i dag har<br />
bussförarna endast förtroendet att<br />
styra bussen, alla övriga förutsättningar<br />
för arbetet styrs av andra.<br />
Kanske kan den bilden förändras<br />
med hjälp av den fackliga handboken.<br />
GÖTE AXELSSON<br />
Facklig handbok kostar 75 kronor<br />
och kan beställas från Bilda förlag.
16<br />
Boktips<br />
Vallonernas järnbruk i Uppland<br />
Hammarens slag<br />
och hjärtats<br />
av Lars Ardelius och Carin Svensson<br />
Förlag: Ordfront<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
Jag trodde i min romantiska enfald under flera år när jag var yngre att vi hade<br />
vallonskt påbrå i vår släkt på mammas sida, enligt uppgifter från en släkting.<br />
Tyvärr har jag inte fått några trovärdiga bevis på att det är sant. Däremot<br />
kan jag rekommendera alla historieintresserade att läsa författarna Lars<br />
Ardelius och Carin Svenssons roman Hammarens slag och hjärtats, om de<br />
första Vallonerna som kom till Sverige för att arbeta som smeder. Vi får bekanta<br />
oss med räckaren Martin Corneille och hans närmaste och deras uppbrott<br />
från Vallonien. Familjen skapar sig ett nytt liv på järnbruket Stora Stäv<br />
i Uppland i början av 1600-talet. Tillvaron var slitsam och alla i hela familjen<br />
fick arbeta från tidig morgon till sen kväll. Det fanns också glädjeämnen<br />
i vardagens lunk för Martin och hans gelikar. Vallonerna dansade och festade<br />
ett par gånger om året i den traditionsbundna och skojfriska karnevalen<br />
samtidigt som svenskarna misstänksamt stod och tittade på deras upptåg.<br />
Vallonernas yrkesstolthet och tekniska kunskaper som järnarbetare hjälpte till att bygga upp stora förmögenheter<br />
till brukspatroner och annat herrefolk. Språket i boken är ibland lite högtidligt och stelt<br />
men det glömmer man snabbt när alla historiska detaljer skapar en spännande episk ådra som rinner igenom<br />
hela berättelsen. Vill man vara samhällsanalytisk kan man solklart dra en parallell mellan Vallonernas<br />
invandring till Sverige under 1600-talet till dagens invandring och alla nya svenskar. Romanen<br />
väcker tankar om utsattheten att lämna sitt eget land, sin egen kultur och mötet med andra folkslag, traditioner<br />
och vanor.<br />
PIA OLSSON<br />
Barnböcker i vår<br />
Bertil och Råttan Rutger<br />
av Viveka Sjögren (bild och text)<br />
En liten berättelse för 3-4 åringar om Bertil som är ledsen eftersom hans<br />
bästa vän råttan Rutger verkar vara försvunnen. Bertil letar och letar och blir<br />
allt ledsnare, fast han är ju inte så bra på att leta. Rutger busar bara och gömmer<br />
sig. Barnen jag läste för såg förstås hela tiden var Rutger höll hus. Men<br />
till slut hoppar Rutger fram när han märker att Bertil verkligen är jätteledsen<br />
så det slutar bra!<br />
Pingvinkvartetten, fyra sydpolare på äventyr i New York<br />
text Peter Arrhenius och bild Ingela Peterson<br />
De fyra pingvinkompisarna Wille, Bruno, Lasse och Arne har väldigt tråkigt<br />
när de ska ha hand om sina små ägg medan deras fruar är ute och roar sig.<br />
De kommer på att de ska resa till New York och spela Jazz, så de tar första<br />
bästa flyg.<br />
Trots att de inte har en aning om hur man beter sig i en storstad så lyckas de<br />
få jobb på en jazzklubb och dessutom gör de succé. Men det blir problem när<br />
de ska vara med i TV, lamporna i TV-studion lyser så starkt att äggen börjar<br />
kläckas. Hals över huvud måste de bege sig hem. Barnen ska förstås födas<br />
hemma på sydpoolen.<br />
Det här är en berättelse för de äldsta förskolebarnen och för vuxna, en hel<br />
del av skämten och bilderna förstår inte barnen. Men det tror jag inte gör så<br />
mycket eftersom det ändå är mycket som är gjort för barnen.<br />
Bilderna är glada och detaljrika, fast det är inte alltid så lätt att hålla reda på<br />
vem som är vem av de fyra vännerna. Man ser verkligen att det är i New York som man hamnat, Woody<br />
Allen går förbi och taxibilarna är gula som dom ska vara.<br />
Det var en bra historia tyckte mina Väderleksbarn, speciellt var det roligt när äggen började kläckas.<br />
Men barnen tyckte att pingvin-ungarna såg lite konstiga ut, de borde ha varit mer lika sina föräldrar.<br />
En mörk hemsk historia : Ruth Brown (text och bild)<br />
En väldigt vacker och hemsk historia verkar det vara, bilderna är mörka, dova<br />
och fantasieggande. Vi tar oss från heden genom den mörka skogen till ett<br />
hus, kanske ett spökslott? In i huset, uppför trappan och genom den mörka<br />
gången och fram till ett mystiskt skåp. Stämningen trissas upp hela tiden så<br />
när det helt ofarliga slutet kommer så blir mina 4 och 5åringar väldigt besvikna,<br />
vart tog egentligen häxan eller om det nu var spöket vägen???<br />
KAJSA LINDBLOM<br />
BARNSKÖTARE PÅ FÖRSKOLAN VÄDERLEKEN<br />
Böckerna ingår i En bok för allas vårpaket<br />
Debatt / Insän<br />
Nattpatrullen vardagshjältar<br />
i natten.<br />
Räddningshelikoptern i all ära visst är de värda en eloge<br />
dessa flygande räddare i nöden.<br />
Men när mörkret vilar tungt över Värmdö kör nattpatrullen ut.<br />
Deras arbetspass börjar när de flesta av oss bereder oss på att gå till sängs.<br />
De kör mellan husen och orterna i hela kommunen. Bara att köra bil är en<br />
prestation när vägen ligger oplogad och nästan oframkomlig. När infarterna<br />
till husen som ska besökas stängs av drivor. Eller när höstnattens mörker<br />
äter ljuset från bilens strålkastare och blicken förtvivlat söker efter älgar<br />
och dolda faror. Då spänns muskler och sinnet är på helspänn. Vissa nätter<br />
kör dom upp till 25 mil. Två ska dom vara, oftast två kvinnor. Deras arbetsplats<br />
är hela kommunen och deras arbetsuppgift är att se till äldre och behövande.<br />
Deras ärendelista kan bestå av 20 namn, människor som får tröst<br />
och omvårdnad i natten. Dessa kvinnor har alltid ett varmt ord och en vänlig<br />
hand. De är även ansvariga vid en del sos-larm. De får vara förtrupp för<br />
att se vad för insatser samhället skall göra. De vet ofta inte vad de ska mötas<br />
av, men på natten sover det mesta av samhällets resurser och de står ensamma.<br />
Det krävs mod styrka och kärlek till människor för att orka arbeta i<br />
nattpatrullen, till en lön som inte är i nivå med det ansvar som arbetsuppgifterna<br />
kräver.<br />
Folkomrösta om<br />
EU-konstitutionen !<br />
ANNE-LIE HUGDAHL<br />
Den 22 november hade <strong>Kommunal</strong> Stockholms län representantskapsmöte.Till<br />
mötet hade sektion 30 inlämnat<br />
en motion som antagits på medlemsmöte, denna<br />
var ett förslag till uttalande där kravet på folkomröstning<br />
om EU-s nya grundlag fördes fram. Motionen<br />
föll med siffrorna 96 emot och 88 för.<br />
”Vi äger inte frågan” var avdelningsstyrelsens majoritets motivering till<br />
sitt avslagsyrkande. Frågan om en folkomröstning menade man är ”en<br />
icke-facklig fråga” som vi som förbund bör vara neutrala till.<br />
Som känt är kommer folkomröstningar om fråga att äga rum i en rad andra<br />
EU-länder. Spanien har redan genomfört sin och på tur står bland annat<br />
Danmark, Frankrike och Storbritannien. Det är svårt att förstå varför man i<br />
Sverige inte är lika angelägen om att få en folklig legitimitet för ett så betydelsefullt<br />
beslut som detta. En färsk SIFO-undersökning visar att 58% av<br />
medborgarna vill folkomrösta och en rad organisationer som exempelvis<br />
Transport har ställt sig bakomkravet. Det är också svårt att förstå varför<br />
<strong>Kommunal</strong> skulle vara ”neutrala” till kravet på en folkomröstning. Varför<br />
skulle vi inte ha en åsikt om hur demokratin på bästa sätt bör fungera? Som<br />
fackförbund verkar vi för att våra medlemmar ska vara delaktiga i beslut<br />
som rör deras arbetssituation. Varför ska vi inte ha en åsikt när det gäller<br />
delaktighet i processer som påverkar hela samhällsutvecklingen?<br />
STYRELSEN<br />
SEKTION 30-CENTRALA LÄNET<br />
KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN
t<br />
Hur får jag en lön som går att leva på?<br />
Får jag säga några ord. Ja, vi vill ha en<br />
lön som jag kan leva på, resten ger sig<br />
själv! Jovisst och hur får jag det som utbildad<br />
vårdare? Varför ska jag vara med<br />
och slåss?<br />
Så här ligger det till, de senaste åren 20003 - 2004 fick<br />
jag en lönehöjning på 375 kronor + 300 kronor = 675<br />
kronor. Outbildade vårdare fick under samma period<br />
från 1000 kronor + 775 kronor = 1775 kronor.<br />
Så löneförhandla ni, alla får inte en rättvis del av lönepotten.<br />
Jag överklagade skriftligt år 2004 till chefer och<br />
fackliga ombuden. Jag har även skrivit till Ylva Thörn.<br />
Tror ni någon har svarat? Nej, naturligtvis inte. De bryr<br />
<strong>Kommunal</strong> driver kraven<br />
Nästan samtliga av de avtal <strong>Kommunal</strong><br />
tecknat med arbetsgivarna (förutom vissa<br />
undantag, som bl.a. SLA som har tarifflöner)<br />
är baserade på individuell och<br />
differentierad lönesättning.<br />
Arbetsgivaren har stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning<br />
och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren<br />
når målen med verksamhetens effektivitet, produktivitet<br />
och kvalitet. Därför är lönen vara individuell<br />
och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat.<br />
Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla<br />
personal påverkar löne- och anställningsvillkoren.<br />
Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat<br />
och löneutveckling knyts samman så att det positiva<br />
sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås.<br />
Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef<br />
och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda<br />
resultat och lön.<br />
Uttalande från sektion 30:<br />
I massmedia bedrivs idag en kampanj mot fackföreningsrörelsen.Vår kamp för<br />
att svenska kollektivavtal ska gälla framställs med utgångspunkt från exempelvis<br />
skolbygget i Vaxholm som en kamp för privilegier, ibland till och med som<br />
främlingsfientlighet. Målet för kampanjen är klart; att undergräva kollektivavtalen<br />
och pressa ned lönerna.<br />
Till denna kampanj bidrar tyvärr också arbetarrörelsen själv med argument. Metall i Trollhättan, lägenhetsfifflare<br />
i Stockholm och riksdagsmän har alla varit behjälpliga. Inom <strong>Kommunal</strong> finns cirka 34 000 förtroendevalda<br />
vars dagliga basarbete till exempel medlemsvärvning försvåras av det missbruk av medlemmarnas<br />
förtroende vi kunnat ta del av i massmedia.<br />
Vi som vill försvara kollektivavtal, sociala reformer och arbetsrätt mot borgerliga attacker måste också ta<br />
tag i frågan om skandaler och privilegier inom arbetarrörelsen. För det handlar om ett reellt problem, och vi<br />
tror inte att det enbart är ett individproblem.<br />
Det handlar i grunden om att vi fått ett skikt inom rörelsen som har en annan ekonomisk standard än medlemmarna.<br />
Det behöver inte handla om olagligheter. Ibland, som i Trollhättan, är det en fråga om fiffel och sådant<br />
kan upptäckas av rörelsens egen interna kontroll som en följd av att aktiva medlemmar har ställt krav på<br />
ekonomisk redovisning av hur deras avgifter används. Men det stora problemet är att vi fått en organisationskultur<br />
som tillåter och tycker att det är naturligt att våra högre företrädare inte bara har en lön som vida överstiger<br />
deras medlemmars och väljares inkomster utan också tillåts ha en mängd uppdrag vid sidan av som ytterligare<br />
späder på deras inkomster. Att en riksdagsledamot tjänar 45 000 kronor i månaden motiveras med att denne<br />
har ett tungt och ansvarsfyllt arbete. Hur kan man, med en sådan arbetsbörda förväntas att fungera som VD.<br />
i ett bolag och göra rätt för ytterligare 40 000 kronor? Hur vanligt är det bland förbundsledningar inom LOfacken<br />
att parallellt sitta med andra styrelseuppdrag med höga styrelsearvoden?<br />
Våra kollektivavtal och vår rörelse försvaras bäst om kampen för dessa går hand i hand med en strävan till<br />
jämlikhet inom rörelsen och avskaffandet av ekonomiska privilegier. Vi måste leva som vi lär.<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 20<strong>05</strong> 17<br />
sig inte, de har väl nog att själva se över sina lönehöjningar.<br />
Hur ska kommunal få personal att söka sig till vård- och<br />
omsorgsyrkena? Naturligtvis borde ingångslönen ligga<br />
på 18.00 kronor per månad för att höja statusen i vården<br />
och uppmuntra folk att utbilda sig, då blir yrkena attraktiva.<br />
Angående lönekampen har inget yttrats på min arbetsplats.<br />
FANNY GUSTAFSSON<br />
<strong>Kommunal</strong> är starkt drivande i löneförhandlingarna<br />
både centralt och lokalt för att uppnå en bra löneutveckling<br />
för sina medlemmar, höja relativlönen, utjämna löneskillnaderna<br />
mellan män och kvinnor, att det inte existerar<br />
lönemässig särbehandling på grund av etnicitet,<br />
att lägsta lönerna höjs samt att lönesättningen stimulerar<br />
och ger stöd till medlemmarnas yrkesutveckling.<br />
När det centrala avtalet är klart och undertecknat påbörjas<br />
de lokala förhandlingarna. Då läggs samtliga<br />
pengar, oavsett om det är i procent eller krontal, som<br />
det centrala avtalet angett ihop och arbetsgivaren lägger<br />
förslag på fördelning på samtliga medlemmar.<br />
Här är <strong>Kommunal</strong> med och förhandlar och slåss för<br />
att tillvarata samtliga medlemmars intressen.<br />
Vi arbetar på att höja lägstalöner och arbetar även lokalt<br />
med att få befattnings ingångslöner.<br />
AVTALSENHETEN<br />
STYRELSEN KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN SEKTION 30 CENTRALA LÄNET<br />
Hejsan!<br />
Äntligen har ljuset kommit åter till vår del av världen och vi känna att våren<br />
är på väg. Semeservikariernas tid börjar sakta nu under vårterminen.<br />
Glöm inte att fråga de nya på jobbet om de är med eller vill gå med i<br />
facket. Som ny på jobbet behöver vi alla stöd av våra arbetskamrater men<br />
även stödet av en stark facklig organisation, och starka blir vi bara tillsammans!<br />
Denna dag som jag skriver detta är alla kvinnors dag, 8 Mars!<br />
Så GRATTIS kvinna var stolt och bär ditt huvud högt!<br />
LOWISA LOWE ANDERZON<br />
Köttberget byggde välfärden<br />
Köttberget, det är vi som en gång i tiden unga och friska kände oss värdefulla<br />
och behövda. Det var vi som vårdade dina nära och kära. Vi var ofta<br />
fulltaliga på arbetsplatsen,vid sjukdom och semestrar fanns det en vikarie<br />
pol, det kändes roligt att gå till jobbet. Det var tungt, mycket tungt många<br />
gånger både fysiskt och psykiskt och visst var det ont om personal ibland<br />
då också, men bara ibland, idag hör det till vardagen. Men blev det någon<br />
tid över gick man in till den som behövde lite mer omsorg. Ja det är klart att<br />
det handlar om sjukvården i dåtid. Man kan inte låta bli att blicka tillbaka<br />
och jämföra dåtid med nutid.<br />
Köttberget, det är vi som lyckligtvis börjar droppa av i pension, till en<br />
pension som knappt räcker till kattmat när hyran är betald, men större delen<br />
mer eller mindre halv-döda. De senaste 20 åren av vårt yrkesverksamma<br />
liv har sugit musten ur oss, vi är totalt utslitna snudd på i behov av vård.<br />
Skulle det vara nödvändigt att lämna landet för varmare klimat får det väl<br />
ske på bår. Blir man sjukare återvänder man hem till den vård som nödtorftigt<br />
fungerar, om det överhuvudtaget finns någon vård för just dig, trots<br />
att du i hela ditt liv har slitit för brödfödan och betalat skatt för allas vår välfärd.<br />
Köttbergets lilla klick som lyckligtvis lyckats komma upp sig till portföljbärare,<br />
har orken kvar och kan njuta till fullo och aldrig bli vuxen, om<br />
man nu med vuxen menar en söndersliten kropp, tack för ordet.<br />
KOMMUNALARE BP<br />
Avgiftstabell för<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms Län<br />
Grundavgift 171 kr plus procentavgift 1,07 procent av<br />
bruttolönen.<br />
Den totala avgiften blir då enligt följande:<br />
Bruttoinkomst Avgift Bruttoinkomst Avgift<br />
1-1000kr 176 kr 13001-14000kr 315 kr<br />
1001-2000kr 187 kr 14001-15000kr 326 kr<br />
2001-3000kr 198 kr 15001-16000kr 337 kr<br />
3001-4000kr 208 kr 16001-17000kr 348 kr<br />
4001-5000kr 219 kr 17001-18000kr 358 kr<br />
5001-6000kr 230 kr 18001-19000kr 369 kr<br />
6001-7000kr 241 kr 19001-20000kr 380 kr<br />
7001-8000kr 251 kr 20001-21000kr 390 kr<br />
8001-9000kr 262 kr 21001-22000kr 401 kr<br />
9001-10000kr 273 kr 22001-23000kr 412 kr<br />
10001-11000kr 283 kr 23001-24000kr 422 kr<br />
11001-12000kr 294 kr 24001-25000kr 433 kr<br />
12001-13000kr 3<strong>05</strong> kr 25001-26000kr 444 kr<br />
o s v<br />
OBS!<br />
På <strong>Kommunal</strong> Stockholm läns representantskap de 22 november 2004 beslutades<br />
att avgiften inte höjs 20<strong>05</strong>.
18<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län<br />
Demonstration 17 mars<br />
Rör inte mitt Kollektivavtal<br />
Tusentals slöt upp till försvar för våra<br />
kollektivavtal vid manifestationen den<br />
17 mars. I väntan på avmarsch fylldes<br />
plattan, sedan ringlade tåget genom staden<br />
till Mynttorget där tal och appeller<br />
hölls.<br />
Det var många “Vi tar fajten” - jackor, skyddsvästar och<br />
Semesterhemmet Nygård ligger vid<br />
Vallentunasjön i Täby kyrkby.Vi har ett<br />
antal stugor för självhushåll lediga i<br />
sommar. Kallt rinnande vatten i stugorna,<br />
kyl och spis.<br />
Toalett och dusch i gemensamma servicehus. Bad och<br />
lekplats finns. Det enda du tar med dig är lakan och örn-<br />
Hjälp med fackliga frågor<br />
Du kan ringa Jouren om Du har frågor<br />
om ditt avtal eller anställningsvillkor. I<br />
jouren finns en ombudsman som svarar<br />
på dina frågor eller skapar den kontakt<br />
du behöver för att få svar.<br />
Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta<br />
eller varit i kontakt med din lokala sektion av <strong>Kommunal</strong>.<br />
Detta på grund av att Jouren inte har möjlighet att<br />
känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser<br />
som kan påverka svaret på din fråga.<br />
Nästa nummer av <strong>MT</strong> kommer vecka 17 - 20<strong>05</strong><br />
nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
arbetskläder som satte färg på demonstrationståget som<br />
gick via Kungsan och slottet. Väl framme på Mynttorget<br />
var det många talare som vittnade om och gav vilka<br />
konsekvenser avsaknad av kollektivavtal ger.<br />
Det blev en kraftfull markering mot de krafter som<br />
anser att individuella lösningar är det bästa för arbetsmarknaden.<br />
RÖR INTE VÅRA KOLLEKTIVAVTAL!<br />
Semester på<br />
semesterhemmet Nygård<br />
gott. 3 o 4 bäddsstugor kostar 2.000 kr i veckan, bytesdag<br />
lördag. 6 bäddsstuga kostar 2.500 kr i veckan<br />
Bokning sker på 08 510 123 41, 070 484 68 21 eller epost<br />
norton.steele@telia.com<br />
Mötesplatsen<br />
KOMMUNAL JÄRFÄLLA<br />
sektion 14<br />
Kallar till Medlemsmöte !<br />
Tisdag 12 April<br />
kl. 18.30<br />
Folkets hus, Kallhäll, biosalongen<br />
Ur dagordningen.<br />
* Lönekampen, hur går vi vidare ?<br />
* Avd. årsmötes handlingar<br />
mm.<br />
Viktigt att vi alla kommer för att besluta hur vi<br />
går vidare med löneförhandlingarna lokalt.<br />
Vi måste visa att vi är många som är värda mer,<br />
för att orka vårda välfärden<br />
Hur kan vi utveckla<br />
medlemsdemokratin i facket?<br />
Demokratiafton<br />
Tisdagen den 5 april 20<strong>05</strong> 18.30<br />
Kaffe från 18.00<br />
<strong>Kommunal</strong>s Medlemscenter Gullmarsvägen 29<br />
På gångavstånd från Gullmarsplan eller<br />
en hållplats med buss 160.<br />
www.kommunal.se/stockholm<br />
1:a pris: Sex Trisslotter,<br />
Krysslösning Lena Åsbrandt, Nynäshamn<br />
<strong>MT</strong> 2/2004 2:a pris: Fyra Trisslotter,<br />
Kajsa Friström, Stockholm<br />
3:e pris: Två Trisslotter,<br />
Kerstin Bremvik, Saltsjö-Boo<br />
ELYSEISK<br />
PLATS<br />
HÖLJT I<br />
MYSTIK<br />
HAR<br />
OFTAST<br />
STYR-<br />
ELSE<br />
ARSENIK<br />
LIVS-<br />
FARLIG A TINGEST G E<br />
ÄR GASER<br />
SOM R OGÄRNA I N<br />
REAGERAR<br />
SYSSLAR<br />
MED DET E SKRIVNA F Ö R<br />
ORDET<br />
FÅR DEN<br />
SOM N A T S LIGGER I<br />
SELEN?<br />
Välkomna !<br />
Styrelsen<br />
Eva Nilsson från <strong>Kommunal</strong>s förbundskontor berättar om demokratin i<br />
<strong>Kommunal</strong>. Var tas besluten om hur facket skall fungera? Hur fungerar<br />
den representativa demokratin? Hur kan medlemmar från en arbetsplats<br />
påverka facket?<br />
Hur kan vi göra inom <strong>Kommunal</strong> för att bygga upp vår kamporganisation?<br />
Fler planerade möten:<br />
Tisdagen den 12 april kl 18.30 träffas vi igen, då ska vi diskutera inför<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms läns representantskap som äger rum den 21 april<br />
Tisdagen den 3 maj kl 18.00 kommer LO-tidningens chefredaktör<br />
Martin Lindblom att medverka på temat ”fackföreningspressen och den<br />
fria debatten”.<br />
Intresserade från alla <strong>Kommunal</strong>s sektioner är välkomna.<br />
Arrangörer: Sektion 26 (Gullmarsplan), Sektion 27, sektion 28 (Västra<br />
Stockholm) och sektion 34 (Trafiken)<br />
I<br />
I<br />
I<br />
EXV. TRICK-<br />
FILMNING<br />
POSTALT<br />
ÄR VISST ÄR HADE STÄLLA<br />
SAINT<br />
MARKEN OTTE- BARA<br />
HELENA<br />
VÄREND SÅNGER ETT ÖGA ORDNING<br />
BRUKAR<br />
PREDIKA<br />
RELATIVT<br />
NYA<br />
Jouren har telefonerna öppna mellan 9.00 - 15.00 måndag<br />
till torsdag<br />
Telefonnumret är 08 - 619 22 54 / 08 - 619 22 37 / 08 -<br />
619 22 48<br />
Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller<br />
arbetslöshetsförsäkringen. Har du tillgång till internet<br />
kan du även ställa frågor på <strong>Kommunal</strong> Stockholm läns<br />
hemsida: www.kommunal.se/stockholm<br />
HAR MAN<br />
PÅ HUS<br />
SOM SKA<br />
SÄLJAS<br />
ICKE-RÄT<br />
ÄR AV<br />
EN FORM<br />
AN-<br />
AV<br />
SENLIG<br />
REKLAM<br />
LÄNGD<br />
SÄNDS<br />
VARN-<br />
ANDE<br />
SÄTTS<br />
MARKEN MAJAS<br />
/<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
I<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms län i samarbete med Semesterhemmet<br />
Nygård .<br />
S H<br />
P A S T O R<br />
S E N T I D A<br />
C E D E N<br />
V I S N I N G<br />
A V I G E<br />
BIRGITTAS HEMORT<br />
RYGG-<br />
GLIDYTA<br />
INNAN HON BLEV HELIG<br />
STYCKE<br />
HÅLLER<br />
PÅ SKIDA<br />
AV BL.A.<br />
SEGEL<br />
H U B<br />
BÄSTIS<br />
HJORT<br />
BRUKA P L Ä G A SPÄNT R<br />
B 746 © PROPRES info@propres.se<br />
KALLADES JOBBAR<br />
MASSIVA<br />
ÄR EN ALLVARLIG<br />
FAR ÖVER<br />
ROCK- IHOP<br />
INUTI<br />
DEN SUGER<br />
SAK FÖR FISKAR<br />
HAVEN<br />
KUNGEN<br />
BLOD-<br />
H O T E L S E B R E V<br />
OBE- L A G UPP<br />
KRYDDADE SÅ<br />
MED<br />
NYGREN<br />
KÄRL L<br />
TYDLIGA<br />
BRÄNSLE<br />
DET FÖRSLÅR<br />
OLJA<br />
VARAR<br />
HAR ETT<br />
HUVUD- STABBE<br />
LÄNGE<br />
SPJUT<br />
STAD SÄGER<br />
NOSEN N A R V A L MAROCKO DE UNGA F A R S A TILL- E V I G H E T<br />
TYGAD<br />
ÄR<br />
BRUKAR<br />
FÖRSTÅS<br />
HA<br />
EXPERT? HAR S K Å D A R TRÅKIGT, F R A M T I D E N TOFT E K A<br />
TAGGAR<br />
LIVLÖST<br />
RÖRDE<br />
GÖR MAN<br />
SIG<br />
URFADER PÅ BANA<br />
V I S SAKTA S E G A D E G Å T L I K T NORDEN T MED ETT N<br />
ATLANTÖ<br />
SKOTT<br />
KROSSAR<br />
O-<br />
GILLAR<br />
SOM EN<br />
KAN BLI<br />
RÖD<br />
VISSA ÄR<br />
ORDNAD<br />
VATTEN<br />
VACKER<br />
TRÅD G UPP- M A L BOTTEN- B Ö K I G MÖRK A L G E R SAME- A S K<br />
ODLADE<br />
SLAM<br />
TID<br />
SLÖJD<br />
UTDUNST-<br />
BLIR<br />
ADE, UT-<br />
KUNG PÅ<br />
T E M A FÄRDADE<br />
BRÄDE M A T T GÖRA EN E N A N N A N T E<br />
IBLAND<br />
SKÅRA<br />
VATTEN-<br />
GREKISK<br />
HAR<br />
EKONOMI-<br />
ÄLSKARE,<br />
BOKSTAV<br />
LAD<br />
BYGGNAD L A D A FISKE- U T T E R FYNDIG- A L F A EXV. V Ä V A R<br />
REDSKAP<br />
HET<br />
UPPLEVS<br />
GÖRS PÅ<br />
SOM EN<br />
GULD RYGG<br />
EN<br />
SMÄLL<br />
FÖR<br />
BÖN<br />
KLATSCH<br />
K R E V A D KEMIST MEDIE- R I T T<br />
V Ä R DÄR BAK<br />
GALEN<br />
FÖRTAG<br />
SPEL<br />
DIKTAR<br />
KAN GÅ<br />
T O K I G ARM D A M<br />
ARM<br />
PORTORD T Ä T A E R T A<br />
KAN BE-<br />
HANDLING<br />
INGÅR<br />
AV SJUK<br />
KRETS-<br />
T E R A P E U T I S K<br />
VARA<br />
LOPP V<br />
L A G<br />
HÖGAR<br />
EN FORM<br />
OCH<br />
AV UPP-<br />
SPRINGER T R A V A R REPNING G N A T E<br />
D R A<br />
DRICKS
medlemsutbildning<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län<br />
1:a pris Sex Trisslotter<br />
2:a pris Fyra Trisslotter<br />
3:e pris Två Trisslotter<br />
Lösningen skall vara<br />
redaktionen tillhanda<br />
senast den 20 april 20<strong>05</strong><br />
för att deltaga i dragningen.<br />
Jag som löst krysset heter<br />
Adress<br />
Postadress<br />
Telefon dagtid<br />
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län<br />
Du har säkert många frågor eller åsikter om <strong>Kommunal</strong>. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de<br />
medlemsutbildningar som anordnas av <strong>Kommunal</strong>. Kursupplägget brukar oftast vara så här:<br />
Kursen är på två dagar och pågår mellan 8.00 -16.30 båda dagarna.<br />
Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 640 kronor skattefritt per dag.<br />
Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor – och vad andra funderar på.<br />
Du träffar även nya vänner.<br />
Du är varmt välkommen<br />
För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till:<br />
Barbro Pousette<br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />
Box 300 27<br />
104 25 Stockholm<br />
eller sänd ett E-brev med uppgifterna till:<br />
barbro.pousette@kommunal.se<br />
Barbro Pousette vidarebefordrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig<br />
Namn<br />
Adress<br />
Arbetsplats<br />
Personnr<br />
Krysset<br />
BÖR<br />
VETA<br />
VAD<br />
ORO ÄR<br />
VIT, ”REN”<br />
BLOMMA<br />
ENKLA<br />
HUS<br />
TACKAR<br />
EJ NEJ<br />
TILL ETT<br />
KADAVER<br />
SYSSLAR<br />
MED BÅG<br />
GÖMMER<br />
MÅNGA<br />
SMYCKEN<br />
I<br />
TAR TAXERA<br />
GÄRNA SES<br />
HAND OM MUSLIM<br />
PENGAR OFTA PÅ<br />
ÄR DET<br />
OM ANDRA<br />
ILLA<br />
SAGDA<br />
VILL<br />
SPELARE<br />
HA PÅ<br />
HAND<br />
MONTANA<br />
OCH<br />
MALTA<br />
POSTALT<br />
RÖRA MED<br />
MANDEL<br />
OCH<br />
SOCKER<br />
STICKER<br />
UT I HAV<br />
LIGGER I<br />
VATTEN<br />
TYSK<br />
FLOD<br />
FAL<br />
JONG MED<br />
”RÄDD ATT<br />
FLYGA”<br />
RASPIGT<br />
CARLOS,<br />
MEXIKANSK<br />
FÖR-<br />
FATTARE<br />
HENNING<br />
MED<br />
DECKARNA<br />
FLICKA<br />
nummer 3 - 20<strong>05</strong><br />
För alla medlemmar som vill veta<br />
mer om <strong>Kommunal</strong><br />
B 732 © PROPRES / info@propres.se<br />
MÅSTE<br />
OS-DEL-<br />
TAGARE<br />
HA<br />
HAR NY<br />
ORK<br />
SATS-<br />
BÖRJAN<br />
EN HEL<br />
RADDA<br />
KAN ORG-<br />
ANISERA<br />
Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen <strong>MT</strong><br />
<strong>Kommunal</strong> Stockholms län<br />
Box 300 27<br />
104 25 Stockholm<br />
ROV-<br />
FÅGELN<br />
ÄR BE-<br />
HAGFULL<br />
GILLAR<br />
YLLE<br />
ÄLV-<br />
BRANT<br />
LYSER<br />
SVAGT<br />
HEIN,<br />
DANSK<br />
POET<br />
LOCKAR<br />
KRAMA,<br />
OMSLUTA<br />
KNÄCKTE;<br />
STOPPADE<br />
BROM<br />
TYDER<br />
PÅ<br />
TRÄD<br />
ADLIG-<br />
HET<br />
KRÄVS<br />
DET ATT<br />
CYKLIST<br />
HAR<br />
PRYDDE<br />
HERR-<br />
SKJORTA<br />
ÖMSINT<br />
HAR NOG<br />
FALL-<br />
FRUKTEN<br />
PRÅL<br />
BÄLTÖ<br />
ROANDE<br />
SIGNATUR<br />
TALARE<br />
AVTAG-<br />
ANDE I<br />
MUSIKEN<br />
BLIR NOG<br />
KJOL VID<br />
PROVNING<br />
RIKTNING<br />
KALL<br />
PERIOD<br />
GUDS<br />
TJÄNARE<br />
REGION<br />
GE EN EN KORT<br />
ÉDITH<br />
ÅLDRIG LUFT-<br />
MED ”MI<br />
AIR STÖT<br />
LORD”<br />
INLEDER<br />
GALA<br />
SVAVEL<br />
ÄR DE PÅ<br />
DEN ÖDE<br />
ÖN<br />
FN:S<br />
FÖRSTE<br />
LEDARE<br />
FRUKT<br />
(SAMMAN-<br />
VUXNA<br />
BÄR)<br />
KASS-<br />
ERAD<br />
MÅSTE<br />
LASTEN<br />
VARA<br />
FYLLIG<br />
KAN<br />
TUFFING<br />
MYCKET<br />
KOMMER<br />
MED DEL AV<br />
NYTT BIBELN<br />
ASAGUD<br />
MOTVIND<br />
BRUKAS<br />
MED<br />
KRAFT<br />
AGERAR<br />
KUJON<br />
GAMMAL<br />
I GÅRDEN<br />
KONS<br />
STÖRSTA<br />
FÖR-<br />
MAGE<br />
DEN<br />
FÅNGAR<br />
UPP DET<br />
GROVA<br />
TRIVS I<br />
TALLINN<br />
EJ VI;<br />
ÅBEROPA<br />
TRÅNGT<br />
OCH<br />
SNÄVT<br />
VÄG<br />
19<br />
VILDSINT<br />
GUD I<br />
GREK-<br />
LAND
<strong>MT</strong><strong>Kommunal</strong> medlemstidningen Stockholms län<br />
nummer 3 /20<strong>05</strong><br />
presslagd<br />
den 25 april<br />
NU FORTSÄTTER VI FAJTEN FÖR HÖGRE LÖNER<br />
Undersökning efter undersökning visar att det arbete<br />
vi välfärdsarbetare gör uppskattas av alla de människor<br />
som behöver oss. Nu vill vi ha bevis även från arbetsgivarna.<br />
För att välfärdsjobben ska bli framtidsjobb<br />
kräver vi bland annat att heltid ska vara en rättighet<br />
och lägsta lönen ska vara 15 000 kr i månaden. Genom<br />
ett nytt arbetsmiljöavtal vill vi påverka arbetsorganisation<br />
och bemanning. I förra lönekampen tog vi ett steg<br />
mot rättvisa och jämställda löner. Nu fortsätter vi fajten<br />
för högre löner! Läs mer på www.kommunal.se