Gullspång årsredovisning 2011 - Gullspångs kommun

Årsredovisning 

2011 

GULLSPÅNGS KOMMUN

2 

Årsredovisning 2011 

Översikt och politik 

Innehåll 


Innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 

Händelser under året . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 

Politisk kommentar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Förvaltningsberättelse 

Ekonomisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Kommunkoncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Driftredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Investeringsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

Varifrån kommer kommunens resurser ? . . . . . . . . . . 13 

Personalekonomisk redovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

5 år i sammandrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Finansiella rapporter 

Redovisningsmodell och redovisningsprinciper . . . . . 20 

Ord- och begreppsförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Kassaflödesrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Noter och tilläggsupplysningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Nämndernas verksamhetsberättelser 

Kommunens nämndorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Allmänna utskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Barn- och utbildningsutskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

IFO/LSS-utskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

Äldreomsorgsutskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Överförmyndarnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Miljö- och byggnadsnämnden MTG . . . . . . . . . . . . . . 45 

Lönenämnden MTGK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

Ekonominämnden TG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 

Avfallsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 

IT-nämnden MTG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 

Tekniska nämnden MTG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 

Diverse 

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 

Produktion: Hatech – Digital grafisk produktion 2012 

Foto: Gullspångs kommun 

Gullspångs kommun 

Gullspång – en kommun vid Vänern 

Wing Meet på Göta holme i Gullspång. 

Hur fördelades dina skattepengar 2011? 

Gullspångs kommuns verksamhet finansieras till största delen av 

skatter 187 mkr. Generella statsbidrag 69 mkr. Övrigt från av gifter, 

hyror och bidrag mm 81 mkr, totalt 337 mkr. 

Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: 

Verksamhet Totalt i kr 

Kommunstyrelsen: 

– Allmänna utskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14,45 kr 

– Barn- och utbildningsutskottet . . . . . . . . . . . . 23,54 kr 

– IFO/LSS utskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17,58 kr 

– Äldreomsorgsutskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22,38 kr 

Teknisk verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8,52 kr 

Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13,53 kr 

SUMMA 100,00 kr

Några händelser från 2011 

Moelven förvärvade Vänerply. 

Broholms Nostalgi och Café Södra Råda. 

Gullspångbostäder redovisar ett plusresultat för 

andra året i rad. 

Invigning av äldreboende i Gullspång. 




3

4 



Kommunstyrelsens ordförande har ordet: 

”Tanken är att locka fler boende och företag” 

Gullspångs kommuns resultat 2011 blev mycket bättre än förväntat. 

Högre skatteintäkter och plusresultat i en del verksamheter. 

Resultat blev drygt 12 miljoner kronor. Ändå var början av 2011 

snörik och kall precis som året innan vilket fick konsekvenser i 

form av ökade kostnader för el, värme och snöröjning. 

Vårt bostadsbolag Gullspångsbostäder visar åter plusresultat. 

Under året påbörjades arbetet med nya ägardirektiv 

som ska ge bostadsbolaget en mer offensiv roll i arbete 

med att skapa bra boende. 

Investeringar har gjorts under året med 6,3 miljoner. Vi 

påbörjade projektering av Storgatan i Gullspång och i slutet 

av året så började vattenledningar att bytas ut. Trafikverket 

kommer under 2012 att göra trafikförbättrande 

åtgärder på såväl gång och cykelväg som vägbanan. Ny 

dagvattenledning i småbåtshamnen Otterbäcken har anlagts 

och förbättringar av cykelvägen i området har påbörjats. 

Solrum på Amnegårdens äldreboende har inretts och 

fått nya möbler. Odenslund (deponin) har fått ny 

omlastningsplats. En hel del förbättringar och 

renoveringar av skollokaler har gjorts och 

en hiss har byggts till kommunkontoret 

i Hova. 

De gemensamma nämnderna som 

vi har tillsammans med Töreboda, 

Mariestad och Karlsborg visar alla 

på plusresultat eller går jämt upp 

förutom Tekniska nämndens verksamheter 

som visar ett stort underskott. 

Den kalla vintern ökade på 

kostnaderna för el, värme och snöröjning. 

Verksamheten har under året 

arbetet aktivt med att få ned vattenläckor 

och svinn för VA- kollektivet. Kostnaden 

har minskat med nästan 2 miljoner 

jämfört med året innan. Vidare har en VA-strategiplan 

arbetats fram och där det för 2012 gäller att göra en prioritering 

för att börja gräva så fler får kommunalt vatten 

och avlopp. 

Resultatet för kommunstyrelsens verksamheter blev positivt 

men inom t.ex skolan och äldreomsorgen har man 

inte lyckats rekrytera behörig personal. Att inte få tag i 

behörig personal kan få negativa konsekvenser. För oss 

som arbetsgivare är det viktigt att undersöka och utvärdera 

varför tjänster inte kunnat tillsättas med behörig personal. 

Vi vet att vi behöver ha kompetent personal inom hela vår 

verksamhet. Hur vi ska bli en bättre arbetsgivare blir en av 

våra största frågor att lösa. 

För barn- och utbildningsutskottets verksamhet har det 

investerats i elevdatorer som ett hjälpmedel i den pedagogiska 

utvecklingen och ett led i insatser för att få till en 


kreativ lärmiljö. Verksamheterna har jobbat vidare med 

hållbar utveckling där bl.a. en miljövecka genomfördes 

under året. Caféverksamheten på Gullstensskolans äldre är 

tillbaka. Ungdomsverksamhet i förändrad tappning startades. 

Vi har nu Smältverket där ungdomarna själva är 

med och påverkar innehållet. Det har ordnats danskurser 

och grafittikurser. Verksamheten har haft öppet 3 kvällar i 

veckan. 

Biblioteket utvecklar vidare. I samarbete med Försäkringskassan 

så fungerar biblioteket i Gullspång som ett servicekontor 

som utför enklare tjänster. Biblioteket kan 

guida på Försäkringskassans hemsida och se till att frågeställaren 

får rätt blankett. Det går också bra att lämna in 

sina handlingar och få vägledning till hur de ska gå till 

väga för att få personlig service från kassans personal. 

Detta skapar en viss trygghet hos de som vill ta del av kassans 

tjänster, då frågeställaren under alla bibliotekets öppettimmar 

har chansen att prata ”ansikte mot 

ansikte” med någon som är lite insatt i Försäkringskassans 

verksamhet. Biblioteken 

har också samverkansavtal med Polis - 

en. Hjälp ges med blanketter och 

det finns även möjlighet lämna in 

mindre hittegods på biblioteken. 

För IFO/LSS-utskottets verksamhet 

så har under året olika 

former av daglig sysselsättning 

ökats. Exempelvis så flyttades 

Sörgårdens dagverksamhet in på 

Amnegården där tvätteriverksamhet 

startades upp. ”Stig In” en 

mötesplats med cafédel och daglig 

sysselsättning startades upp. Vi ser ett 

ökande behov av daglig verksamhet för fler 

grupper. 

Försörjningsstöd har ökat vilket är oroande. Ungdomsarbetslösheten 

ligger över riksgenomsnittet. I samverkan 

med Arbetsförmedlingen har 10 invandrare haft instegsjobb 

där studier har varvats med praktik. Instegsjobben 

har lett till minskade försörjningsstöd och högre lön för 

denna grupp. För ungdomsgruppen har ett EU-projekt 

startats Kraftsamling – unga till arbete. Här sker en samverkan 

med Mariestad och Töreboda. Vi hoppas få ett positivt 

besked under 2012 för en fortsättning. 

Under året kördes Familjecentrum igång och tanken är 

att utveckla verksamheten. Verksamheter i båda kommundelarna 

med inriktningen 0-20 år. I Gullspångsdelen bytte 

man lokal och är numera i dagvårdens ”gamla” lokaler på 

Amnegården. 

” 

strategisk 

markanvändning och 

sjönära boende 

”

Äldreomsorgen får fortsatt bra betyg i brukarundersökningar 

men vi har fortfarande en utvecklingspotential. Servicelägenheterna 

och vårdavdelningarna på Amnegården i 

Gullspång renoverades och byggdes om och utemiljön på 

Mogården i Hova färdigställdes. Till servicelägenheterna 

har det varit kö vilket är något att ta i beaktande för framtiden 

där vi vet att antalet äldre ökar i vår kommun. 

Resultatet visar plus 1,7 miljoner trots ökade lokalkostnader. 

Flera av verksamheterna gör ett plus beroende på 

återhållsamhet och att man inom sjuksköterskeorganisationen 

inte kunnat täcka sjukfrånvaro med behöriga vikarier. 

Sjukfrånvaron har ökat vilket är oroande. Här måste vi se 

upp så att inte återhållsamheten gör att det blir tungjobbat 

i verksamheterna och att sjukskrivningstalen ökar. 

Under året togs korttidsplatser hem från Mariestad. 

Tanken är att ge korttid, växelvård och avlastning på hemmaplan. 

Dock var bemanningen för korttidsplatserna för 

snålt tilltaget vilket måste ökas för att det ska bli bra och 

för att ha den personaltätheten på 0.66 personal/brukare 

som bestämts. 

Ökad daglig verksamhet vid båda våra dagvårdsgrupper. 

Med ökningen av andelen äldre så finns behovet av utökad 

dagvård. Önskemålen finns om att ha verksamhet i båda 

kommundelarna. 

Med pensionsavgångar så finns ett stort behov av personal. 

Och här kan behövas lite ”nytänk”. Hur ska vi få 

människor att välja att jobba inom vården i Gullspångs 

kommun? Hur blir vi en attraktiv arbetsgivare är en fråga 

som både politiker och chefer behöver fundera på. 

Allmänna utskottets verksamhet gjorde sammantaget 

plusresultat. Men nödvändig förstärkning kommer 2012 

att göras på kommunkansliet. 

För kommunkansliet har det varit ett tufft år. Vår kommunchef 

Ralf Dahl drabbades av sjukdom och gick tyvärr 

hastigt bort. Vi förlorade en god arbetskamrat och en 

hemvändande visionär. Flera medarbetare ställde upp som 

tillförordnad kommunchef och lotsade ändå verksamheten 

framåt. 

Inom Skaraborgs kommunalförbund har kommunerna 

samverkat inom t.ex turism, kultur, infrastruktur, utbildning 

och kompetensförsörjning. Inom turism- och besöksnäringen 

gör Gullspångs kommun dessutom en lokal 

satsning med ett projekt som handlar om Det Goda Värdskapet. 

Planer för strategisk markanvändning och sjönära boende 

påbörjades under året. Tanken är att locka fler boende 

och företag. 

Inom ramen för Kultur som tillväxtfaktor har 30 ungdomar 

fått anställning som Piccolokulturutvecklare. På 

Riddarveckan samverkade de med Hammarkullen så ett 

gäng dansare var hos oss och gjorde ett framträdande. 

Vi har under året tagit fram en Framtidsberättelse Vision 

2020 där fullmäktige gör beställning ut till verksamheterna. 

I Gullspångs kommun kan man bo, leva och 

verka i en trygg 

och säker kommun 

dygnets alla 

timmar – överallt 

är en beställning 

som vi politiker 

nu vill att verksamheterna 

tar 

fram förslag på 

hur vi ska kunna 

leva upp till beställningen. 

Otterbäckens 

hamn ökade återigen. 

Med fler 

magasin och 



ökade lagringsytor så ökade verksamheten vilket gav kommunen 

en positiv intäkt för 2011. Den positiva utvecklingen 

för hamnen fortsätter och för framtiden jobbar vi 

för att ännu mer gods ska gå ut från djuphamnen i Otterbäcken. 

För 2012 hoppas vi på en ägarutdelning. 

För att få till en samverkan med näringslivet och få till 

fler arbetstillfällen så gjordes i slutet av året en nyanställning 

av en näringslivsansvarig. Ansvaret är att samverka 

med befintliga företag men också aktivt jobba för etableringar. 

För gymnasieungdomar så erbjöds återigen feriearbete 

under två perioder på sommarlovet. 90 feriearbetande 

ungdomar fick anställning under 3 veckor. 

En glädjande nyhet som kom under året var att Moelven 

förvärvade Vänerply. En stabil ägare som tänker satsa i 

Otterbäcken. 

I framtidsvisionen så har vi 2012 påbörjat nybyggnation 

av lägenheter och hus. Vi har påbörjat planeringen för 

fler servicelägenheter. De digitala vägskyltarna är på plats 

utmed E-20. Vi har tagit fram en plan för kompetensutveckling 

för vår personal och en rekryteringsstrategi. På 

biblioteken kan man köpa biljetter till Västtrafiks kollektivtrafik. 

Vi har fått till nya företagsetableringar och näringslivet 

är mer nöjda med kommunens service. För att 

nå en kreativ lärmiljö så har skolans lokaler och utemiljö 

förbättrats. 

Avslutningsvis vill jag tacka all personal och alla som är 

verksamma i Gullspångs kommun. Tack vare er har vi fått 

högre skatteintäkter och vi har bra verksamheter. 

Carina Gullberg 

Kommunstyrelsens ordförande 

Carina Gullberg 

Kommunstyrelsens ordförande 


5

6 



Ekonomisk översikt 

Ett bra resultat i kommunen 

för tredje året i rad! 

Gull spångs kommun redovisar ett bra resultat för tredje 

året i rad. Bokslutet redovisar ett positivt resultat på + 12,0 

mkr, vilket motsvarar 4,7 % av skatteintäkter och generella 

statsbidrag. 

Skatter och bidrag har genererat ett överskott gentemot 

budget om 5,2 mkr. Förklaringen är att Sverige klarat konjunkturnedgången 

efter finanskrisen mycket bra. Den befarade 

minskningen av sysselsättningen uteblev, vilket 

medförde att kommunen erhöll mer i skatteintäkter och 

statsbidrag. 

Verksamheterna har under året 2011 genomfört effek - 

tiviseringar för att klara av den minskade resurstilldelningen. 

Dessutom har det inom samliga verksamheter 

varit flera vakanta tjänster. Detta har medfört att verksamheterna 

har redovisat en positiv avvikelse gentemot budget 

om 3,4 mkr. 

Årets resultat 

Mnkr 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

–2 

–4 

–6 

–8 


Kommunen 

Koncernen 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Finansiella mål och måluppfyllelse 

Inför 2011 beslutade fullmäktige om fyra finansiella mål. 

1. 

2. 

3. 

4. 

Resultatmål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter 

och generella statsbidrag ska vara 1%. Strategi 

för att nå målet är att genomföra generella strukturella 

kostnadsminskningar. 

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. 

Investeringar: Målet är att Gullspångs kommun som 

huvudregel skall skattefinansiera investeringar. Om 

totala investeringsbehovet ett enskilt år överstiger 5 

mkr kan lånefinansiering bli aktuellt. Strategin för 

att klara målet är att under normalår inte investera 

mer än 6 mkr. 

Måluppfyllelse: Under år 2011 uppgick investeringarna 

till 6,3 mkr, och investeringarna har finansierats 

av egna medel. Målets syfte är att klara inves - 

teringarna utan lånefinansiering vilket är uppfyllt. 

Låneskulden: Målet att minska låneskulden ska göras 

med en årlig amortering på 5 000-6 000 tkr år 2011, 

5 000-6 000 tkr år 2012 och 8 400 tkr år 2013. 

Måluppfyllelse: Kommunen har amorterat 5 400 tkr 

och uppfyller därmed målet. 

Soliditet: Målet är att soliditeten i Gullspångs kommun 

årligen skall förbättras. Strategin för att nå 

målet är att årligen uppfylla kommunens resultatmål, 

2 % av skatter och bidrag. 

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. 

Underbara sommardagar i Gullspångs kommun.

Skatteintäkter och statsbidrag 

Skatteintäkterna grundas på den prognos som SKL (Sveriges 

kommuner och landsting) rekommenderar. Skatte - 

prognosen bygger på den samhällsekonomiska bilden för 

kommande år och den främsta parametern är antalet arbetade 

timmar. 

Skatteintäkter och statsbidrag uppgick till 256,3 mkr 

vilket är en förbättring gentemot föregående år med 1,6 

mkr. Förändringen mellan åren är ökade skatteintäkter i 

och med att slutavräkningen för år 2011 blev mycket 

bättre än planerat dvs. fler arbetade timmar. Totalt har de 

generella statsbidragen minskat mellan åren med 1,7 mkr. 

Balanskravet 

Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk 

hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det 

så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens 

intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet 

måste vara större än noll. En avstämning gentemot balanskravet 

är enligt: 

Balanskravet 

(tkr) 2011 

Årets resultat enligt resultaträkningen 12 040 tkr 

Avgår samtliga realisationsvinster – 288 tkr 

Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 0 tkr 

Resultat enligt balanskravet 11 752 tkr 

Gullspångs kommun redovisar ett resultat enligt balanskravet 

som är positivt och klarar därmed balanskravet. 

Finansiella nyckeltal 

Nedan följer finansiella nyckeltal som visar den finansiella 

utvecklingen över de senaste tre åren. Den finansiella utvecklingen 

belyser utvecklingen av; verksamheternas kostnader 

och ekonomiskt handlingsutrymme på kort- och 

lång sikt samt kommunens riskåtaganden. 

Verksamhetens andel av skattintäkter och generella statsbidrag 

För att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det 

avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett 

mått på denna balans är driftkostnadens andel, som innebär 

att samtliga löpande kostnader ska täckas av kommunens 

skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en 

driftkostnadsandel under 100 % har kommunen en positiv 

balans mellan löpande kostnader och intäkter. 

Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 

Bokslut Bokslut Bokslut 

(%) 2009 2010 2011 

Verksamhetens andel av skatteintäkter 

och generella statsbidrag 96,9 97,0 94,6 



Av redovisad tabell kan utläsas att kommunen över en 

treårsperiod har klarat balansen mellan löpande kostnader 

och intäkter. De tre senaste åren visar återigen att kommunen 

har haft en god ekonomi. 

Hur den procentuella förändringen är över skatteintäkt - 

erna och nettokostnaden kan utläsas av nedanstående tabell. 

Skatte- och nettokostnadsutvecklingen 

Bokslut Bokslut Bokslut 

Förändring i % gentemot föregående år 2009 2010 2011 

Skatte- och statsbidragsutvecklingen -1,0 % 1,7 % 0,6 % 

Nettokostnadens utveckling -4 % 2 % -2% 

Av ovanstående tabell kan vi utläsa hur styrningen har 

varit av kommunens resurser över treårsperioden. Nettokostandens 

utveckling över treårsperioden visar att verksamheternas 

kostnader har efter 2008 minskats för att 

anpassas mot minskade intäkterna. Skatteintäkterna har 

inte ökat i samma omfattning det senaste året, vilket beror 

på att återhämtningen efter konjunkturnedgången var som 

störst 2010. Verksamheternas kostnader har minskat med 

2 % gentemot föregående år vilket främst förklaras av effektiviseringar 

inom verksamheterna. 

Finansnetto 

Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin 

och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. 

Finansnetto – kommunen 

Mnkr 

0 

–1 

–2 

–3 

–4 

–5 

–6 

–7 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 


Finansnettot bedömer hur finansiellt stark kommunen 

är. De finansiella kostnaderna har ökat under år 2011. 

Kommunen har under de senaste åren haft samtliga lån 

rörliga vilket har varit gynnsamt under de senaste årens 

låga ränteläge. Samtliga lån är samlade hos Kommuninvest 

till en genomsnittlig ränta på 2,7 %. 


7

8 



Soliditet 

Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. Utvecklingen 

av soliditeten är beroende dels av resultatutvecklingen 

och dels av ökningen av tillgångar. Hög soliditet 

innebär låg skuldsättning vilket medför låga finansiella 

kostnader. Soliditetsmåttet visas utifrån samtliga pensionskostnader 

och med pensionskostnaderna inom linjen. 

Soliditet – kommunen 

% 

30 

20 

10 

0 

–10 

–20 

–30 

–40 

–50 

–60 

Soliditeten har påverkats positivt av årets resultat. Vilket 

medför att soliditeten har ökat från 22 % till 28 %. När 

hänsyn tas till samtliga skulder dvs., pensionsskulden som 

redovisas under ansvarsförbindelser, minskar soliditeten till 

-49 %. I jämförelse med andra kommuner i landet är 

Gullspångs kommun bland de som har lägst soliditet. 

Kommunens pensionsskuld som redovisas under ansvarsförbindelser 

uppgår till 155,5 mkr. 

Likviditet 

Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap 

kommunen har på kort sikt. 


Kommunen 

Kommunen beaktat samtliga pensioner 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

MS Marianne. 

De likvida medlen uppgick vid årets slut till 20 mkr, 

vilket är en försämring med 2,5 mkr gentemot föregående 

år. Av nedanstående diagram kan vi utläsa en positiv utveckling 

av likviditeten de senaste åren, vilket beror främst 

på förbättringar i resultaten och att kommunen inte har 

lånat utan amorterat av befintliga lån. En annan faktor 

som påverkar är investeringsnivån. Gullspångs kommun 

har investerat för 6 mkr under år 2011 och 13 mkr år 

2010. Investeringarna har finansierats av egna medel. 

Likvida medel – kommunen 

Mnkr 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Kommunen 

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Låneskuld 

Låneskulden uppgår till 46 mkr när årets amorteringar är 

bokförda. Under året har inte några nya lån upptagits. 

Kommunen har en checkräkningskredit på 30 mkr, som 

inte har nyttjats under året. 

Borgensåtaganden 

Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens 

riskförhållande studeras. 

Kommunens borgensåtaganden uppgår till totalt 95 

mkr. I och med försäljningen av äldreboenden beslutade 

kommunfullmäktige under 2009 en borgen på 75 mkr till 

RKHF Gullspång-Hova äldrebostäder. Under året har 

kommunen inte ingått i några nya borgens åtaganden.

Kommunkoncernen 

Den sammanställda redovisningen, kommunkoncernen, 

består av Gullspångs kommun och Gullspångsbostäder AB. 

Gullspångsbostäder AB 

Ägarandel: 100 % 

Aktiekapital: 2 800 tkr 

Ordförande: Kjell Lindholm 

Verkställande direktör: Lars Johansson 

Antal anställda: 2 

Gullspångsbostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. 

Bolaget skall uppföra och förvalta flerbostadshus. 

Bolaget förvaltar 226 bostadslägenheter. 

Bolaget redovisar ett överskott med 20 tkr. 

Nyckeltal 

2009 2010 2011 

Resultat i tkr – 756 + 29 +20 

Eget kapital i tkr 1 511 1 540 1 560 

Soliditet i % 6,1 % 6,0 % 6,5 Snabbfakta 

Totala lånebeloppet uppgår till 19,4 mkr. Huvuddelen 

av lånen har kommunal borgen och är hos Kommun - 

invest. Bolagets vakansgrad har under året minskat från ca 

10 % till ca 8 %. För närvarande kan det inte bli en lägre 

vakansgrad beroende på att det finns tomma lägenheter 

som måste renoveras innan de kan hyras ut. 

Intressebolag 

Vänerhamn AB 

Vänerhamn bedriver hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- 

och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, 

Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. 

Dessutom bedriver företaget speditions- och klareringsverksamhet 

i Kristinehamn, Ottebäcken, Lidköping och 

Vänersborg. Gullspångs kommuns ägarandel är 13,1 procent. 

2011 var ett bra år för Otterbäckens hamn, höga godsvolymer 

och ett antal nya kunder. Vänerhamn har fortsatt 

sin satsning på att utveckla hamnområdet med bland 

annat ett nytt tältmagasin och iordningsställande av nya 

ytor för godshantering. 

Kommunalförbundet Räddningstjänst Östra 

Skaraborg (RÖS) 

Räddningstjänsten är en gemensam organisation för 

Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg och 

Gullspångs kommuner. Gullspångs kommuns medlems - 

bidrag utgör 8,31 % av nettokostnaderna. 



Räddningstjänstens huvudsakliga uppdrag är räddningsinsatser 

vid olyckor, förebyggande åtgärder mot 

brand, tillståndsprövning och tillsyn över hanteringen av 

brandfarliga och explosiva varor och utbildning av medlemskommunernas 

personal. 

Under året har totalt 1317 räddningsinsatser genomförts 

varav 92 i Gullspångs kommun, en ökning från 75. 

Antalet är något högre än förväntat. Antalet bränder i 

byggnader ökade från 9 till 15 och antalet trafikolyckor 

ökade från 15 till 21. Under året omkom en äldre person i 

en villabrand och två personer vid trafikolyckor och en 

genom suicid. 

På 3-10 års sikt måste det planeras för att bygga och finansieras 

nya brandstationer både i Mariestad och Skövde, 

en arbetsgrupp utreder för närvarande finansieringsfrågan. 

Köp av brandstationen i Hova kan även bli aktuellt. En 

ökad personalomsättning förväntas genom flera förestående 

pensionsavgångar. 

mnkr 2011 2010 2009 

Årets resultat före bokslutsdispositioner 

och skatt 4,9 2,1 2,5 

Balansomslutning 64,0 57,0 70,7 

Eget kapital 20,8 15,9 13,8 

Summa skulder och avsättningar 43,2 41,0 56,9 

Nettoinvesteringar 6,7 1,6 5,5 

Antal anställda 351,0 356,0 332,0 

Skaraborgs kommunalförbund 

I samband med att den ideella föreningen Kommunförbundet 

Skaraborg upphörde så bildades istället Skaraborgs 

kommunalförbund 2007. Gullspång är en av femton medlemmar 

från det gamla länet Skaraborg och betalar årlig 

avgift i förhållande till invånarantal. 


9

10 



Driftredovisning 

Driftredovisningen visar bokslutet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoav - 

vikelserna dvs. intäkter i förhållande till kostnader. 

driftredovisning 

Bokslut Budget Utfall Avvikelse 

Belopp i tkr 2010 2011 2011 2011 

Verksamhetens nettokostnad -239 742 -237 328 -232 610 4 718 

Avskrivningar -7 315 -8 500 -9 809 -1 309 

Verksamhetens nettokostnad -247 057 -245 828 -242 419 3 409 

Skatteintäkter 183 903 183 518 187 272 3 754 

Generella statsbidrag 70 778 67 559 69 051 1 492 

Finansiella intäkter 151 0 265 265 

Finansiella kostnader -1 441 -2 600 -2 129 471 

Resultat 6 334 2 650 12 040 9 391 

Finansiellt mål 2,5% 1,1% 4,7% 

specifikation till resultatuppföljningen: 

Bokslut Budget Utfall Avvikelse 

Belopp i tkr 2010 2011 2011 2011 

KF 236 365 309 56 

Revision 219 180 276 -96 

Allmänna val 129 20 97 -77 

Överförmyndarnämnd 168 160 84 77 

Kommunstyrelsen 208 715 211 139 204 744 6 395 

– AU 36 310 38 133 36 467 1 666 

– BUN 77 233 75 198 72 404 2 794 

– IFO/LSS 34 349 34 697 34 478 220 

– ÄO 60 823 63 111 61 396 1 715 

Fastighetsunderhåll 1 132 1 200 867 333 

KF till förfogande -162 0 -162 

Lönenämnden MTGK 1 341 1 406 1 295 111 

Miljö- och byggnadsnämnden MTG 2 411 2 401 2 448 -47 

Tekniska verksamheten 29 061 22 896 27 851 -4 955 

IT nämnden MTG 1 896 1 898 1 895 3 

Ekonominämnd TG 1 714 1 767 1 681 86 

Avfallsnämnden MG 452 708 373 335 

Pensionskostnader inkl löneskatt 5 687 6 500 6 530 -30 

Reavinst -987 -288 288 

Kapitaltjänstkostnader mm -12 432 -13 150 -15 502 2 352 

Nedskrivning andel Upplevelse omr Göta Kanal -50 50 

Summa verksamhetens nettokostnad 239 742 237 328 232 610 4 718 

Skatteintäkterna 

Kommunalskatten 183 903 183 518 187 272 3 754 

Inkomstutjämningsbidrag 55 072 56 100 57 120 1 020 

Kostnadutjämningsavgift -3 849 -5 052 -5 293 -241 

Regleringsbidrag (ingår tillfälligt statsbidrag 2011) 6 558 5 365 5 434 69 

Strukturbidrag 692 686 690 4 

LSS-utjämningen 2 761 1 489 1 748 259 

Införandebidrag 607 

Fastighetsskatt 8 937 8 971 9 353 382 

Summa Skatteintäkter och bidrag 254 681 251 077 256 324 5 247 

Gullspångs kommun

Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen redovisar totalt ett överskott gentemot 

budget om 6 395 tkr. Kommunstyrelsens verksamheter 

omfattas främst av barn- och utbildningsverksamhet, vård 

och omsorg samt individ och familjeomsorg. 

Barn- och utbildningsverksamheten redovisar ett överskott 

på 2 794 tkr vilket beror till stor del på att det under 

året varit vakanser på flera tjänster med krav på behörighet 

och/eller specialkompetens . Inom det allmänna utskottet 

redovisas totalt ett överskott med 1 666 tkr vilket beror på 

icke tillsatta tjänster inom den centrala administrationen, 

hamnverksamheten visar också ett positivt resultat, kostverksamheten 

visar ett negativt utfall som bland annat 

beror på ökade råvarukostnader. Inom individ och familjeomsorgen 

redovisas ett överskott med 220 tkr. Äldreomsorgsutskottets 

visar ett positivt resultat på 1 715 tkr här 

inkluderas lokalkostnaderna underskott på drygt en miljon. 

Planer för strategisk markanvändning och sjönära boende påbörjades under året. Tanken är att locka fler boende och företag. 



Gemensamma verksamheter 

Den största avvikelsen inom de gemensamma verksamheterna 

har Tekniska nämnden. Förklaringen till det är 

främst inom gatuavdelningen –773 tkr beroende på att 

verksamheten är underbudgeterad. Fastighetsavdelningen 

visar också ett negativt utfall –2 910 tkr som delvis beror 

på minskade intäkter på grund av outhyrda lokaler i Vårdcentralen 

Gullspång, ökade kostnader för bostadsanpassning 

och nedskrivning av bokfört värde på fastigheten 

Björtorp 4:1. Inom den tekniska verksamheten redovisas 

VA-verksamheten som redovisar ett underskott med 1 673 

tkr. Va-verksamhetens underskott täcks genom skatte - 

finansiering. Utredning pågår av vilka kostnader som ska 

täckas av Va-kollektivet. 


11

12 



Investeringsredovisning 

Investeringarna uppgick till totalt 6 mkr, vilket motsvarar 

54 % av totala investeringsbudgeten. Den största investeringen 

på 1,2 mkr var installation av hiss vid kommunkontoret 

Hova och renovering av ledningsnät 0,8 mkr. 

investeringsredovisning 

För övrigt är det mindre investeringar inom verksamheterna. 

Investeringarna finansieras av egna medel vilket är 

förenligt med finansiella målet. Nedan redovisas en sammanställning 

över årets investeringar. 

Bokslut Budget Avvikelse 

Belopp i tkr 2011 2011 2011 

Kommunstyrelsens verksamhet 2 302 6 088 3 786 

Byggnadsavdelningen 1 935 2 801 866 

Gatuavdelningen 877 1 169 292 

VA-avdelningen 905 1 252 347 

Städavdelningen 94 81 -13 

Avfallsnämnden 207 207 0 

Total investering 6 320 11 598 5 278 

Vänerhamn AB. Foto: Nils Axelsson. 


Varifrån kommer kommunens resurser? 

Inkomster Kostnader 

Inkomsternas uppdelning (%) 

Kommunalskatt 55,4% 

Generellt statsbidrag 20,4% 

Driftbidrag 11,5% 

Hyror och arrenden 3,4% 

Avgifter och ersättningar 4,6% 

Försäljningsmedel 4,6% 

Finansiella intäkter 0,1% 

Varifrån kommer inkomsterna? 

tkr % 

Kommunalskatt 187 272 55,4% 

Generellt statsbidrag 69 051 20,4% 

Driftbidrag 38 891 11,5% 

Hyror och arrenden 11 495 3,4% 

Avgifter och ersättningar 15 471 4,6% 

Försäljningsmedel 15 624 4,6% 

Finansiella intäkter 265 0,1% 

Summa 338 069 100% 

Känslighetsanalys – Faktorer som påverkar kommunens inkomster: 

Förändring av utdebiteringen med 1 kr. 

mkr 

+ – 8,0 

Förändring av det generella statsbidrag med 1%. + – 0,7 

Generell taxehöjning med 1%. + – 0,2 

Förändring av likviditeten med 10 milj. + – 0,2 

Kostnadernas uppdelning (%) 



Personal 56,5% 

Tjänster 26,7% 

Verksamhetskostn 11,2% 

Bidrag 4,9% 

Finansiella kostn 0,7% 

Anläggn. material 0,1% 

Vart går pengarna? 

tkr % 

Personalkostnader 178 671 56,4% 

Anläggning o material 342 0,1% 

Bidrag 15 370 4,9% 

Tjänster 84 391 26,7% 

Verksamhetskostnader 35 316 11,2% 

Finansiella kostnader 2 129 0,7% 

Summa 316 220 100% 

Känslighetsanalys – Faktorer som påverkar kommunens kostnader: 

Löneökning med 1% 

mkr 

+ – 1,7 

10 heltidstjänster + – 3,4 

Prisförändring på varor och tjänster med 1% + – 1,1 

Prisförändring på bränsle och energi med 1% + – 0,1 


13

14 



Personalekonomisk redovisning 

Förord 

Sedan 1994 sammanställer Gullspångs kommun personalekonomisk 

årsredovisning i samband med det ekonomiska 

bokslutet. Syftet med redovisningen är att lyfta fram personalfrågorna. 

Informationen används dels inom kommunen 

för att göra jämförelser både över tid för hela 

kommunen, med andra verksamheter och med andra 

kommuner i landet. 

Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av 

ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning 

av kommunens personal. 

Det sker fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbete 

vid kommunens arbetsplatser. Motiverade och engagerade 

medarbetare med rätt kompetens, är tillsammans med hälsosamma 

arbetsplatser en grundförutsättning för att kommunen 

ska kunna tillhandahålla medborgarnytta på ett 

effektivt sätt. 

Uppgifterna i den personalekonomiska årsredovisningen 

hämtas fr.o.m. 2010-09-01 från kommunens personal- 

och lönesystem Personec. 

De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i 

huvudsak tillsvidareanställd personal. 

Under året har antalet tillsvidareanställda minskat. 

Gullspångs kommun hade 374 tillsvidareanställda den 

31 december 2011. Utöver dessa fanns det 35 månadsanställda 

vikarier. 

Sysselsättningsgrader 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 88 procent. 

Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 87,8 

procent och männens 94,5 procent. Av kvinnorna arbetade 

50 procent heltid. 85,4 procent av männen arbetade 

heltid. 

Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet 

att arbeta heltid. Sedan hösten 2009 pågår ”Helaprojektet” 

inom äldreomsorgen. Det ger möjlighet för 

arbetstagarna att själva välja sysselsättningsgrad. Den ofrivilliga 

arbetslösheten som tidigare funnits inom äldreomsorgen 

har därmed tagits bort. 

tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet 


Sysselsättningsgrader för tillsvidareanställd personal (%) 

Antal årsarbetare 2005-2011 

Antal 

– 49% 

50 – 74% 

75 – 99% 

100% 

Ålder- och könsfördelning 

Antalet tillsvidareanställda män var 51 och antal kvinnor 

var 323. Männen utgör 13,6 procent. 

Åldersgruppen 50 år och äldre utgör 54 % av alla tills - 

vidareanställda. 

Medelålder 

Medelåldern på kommunens tillsvidareanställda personal 

är 49,2 år. Männens medelålder är 50 år och kvinnornas 

medelålder 49,1 år. 

Se genomsnittlig ålder av kommunens tillsvidareanställda 

personal per verksamhet i följande diagram på nästa 

sida. 

2010-12-31 2011-12-31 Förändring 

Verksamhet Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare 

Barn- och utbildning 114 105,5 108 101,1 - 6 - 4,4 

Social verksamhet 227 199,5 214 179,1 - 13 - 20,4 

Allmänna utskottet 39 33,5 37 32,1 - 2 - 1,4 

Lönenämnden 13 12,2 15 14,2 + 2 +2,0 

Totalt 393 350,7 374 326,5 - 19 - 24,2 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

I beräkningarna används begreppet årsarbetare. Ex. två halvtider betraktas som heltid eller en årsarbetare. 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Medelålder per verksamhet 

Ålder 

54 

53 

52 

51 

50 

49 

48 

47 

46 

45 

44 

Barn- och 

utbildning 

Socialverksamhet 

Allmänna 

utskottet 

Medelålder 

Medelålder kvinnor 

Medelålder män 

Lönenämnden 

Personalens hälsa 

En av Gullspångs kommuns viktigaste uppgifter är att 

skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Sedan 2008 

har Gullspångs kommun köpt tjänsten ”rehabcoach” från 

Kinnekullehälsan. Rehabcoachen stöttar arbetsledarna så 

att de på ett effektivt och strukturerat arbetssätt kan 

minska sjukfrånvaron. De får hjälp med att skapa förutsättningar 

för att förhindra sjukfrånvaro och införa rutiner 

för snabb återgång i arbete vid en eventuell frånvaro. Personal 

som är i ”riskzonen”, erbjuds hälsosamtal med sjuksköterska 

från företagshälsovården. 

Alla anställda har erbjudits gratis träning i träningslokal 

både i Hova och i Gullspång. Motion kan, om verksamheten 

tillåter, utövas en timma/vecka på arbetstid. 

Rökfri arbetstid 

Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen ska vara en 

rökfri arbetsplats från den 1 januari 2012. Tobakspolicyn 

”Gullspångs kommun – en rökfri arbetsplats” är antagen 

av Kommunfullmäktige. Policyn är ett steg i ett hälsofrämjande 

arbete vars syfte är att skapa rökfria miljöer och att 

ingen ofrivilligt ska utsättas för passiv rökning i kommunens 

verksamheter 

Mål 

– färre ska börja röka 

– de som röker ska sluta eller röka mindre 

– ingen ska utsättas för passiv rökning 

– kommunens medarbetare och förtroendevalda ska 

vara goda förebilder 

– färre ska använda snus 

Stor del av vår personal kommer dagligen i kontakt 

med barn och unga. Vuxnas vanor och beteenden speglas 

tydligt i vår växande generation. Vi vill vara goda förebilder 

vilket förhoppningsvis leder till att färre barn och unga 

ska börja använda tobak. 



Personal och förtroendevalda har erbjudits hjälp med 

tobaksavvänjning. Rökavvänjningen sker i grupper och 

leds av företagshälsovården. Syftet är att motivera till ett 

nikotinfritt liv vilket ger en hälsosammare arbetsplats med 

minskad risk för sjukfrånvaro samt ökad prestationsförmåga. 

FAS 05 

I den centrala överenskommelse FAS 05 om Förnyelse, Arbetsmiljö, 

Samverkan sägs att de lokala parterna har frihet 

att utveckla samverkansformer utifrån egna mål, förutsättningar 

och behov. Tanken är att frågor ska diskuteras så tidigt 

som möjligt med dem som är berörda. 

Lokalt kollektivavtal tecknades med de fackliga organisationerna 

under våren 2009. Arbete pågår med att tydliggöra 

hur man ska använda FAS. Alla ska veta vilket ansvar 

man har som medarbetare samt vilka frågor som ligger på 

samverkansnivå. 

En utbildningsdag har genomförts, om FAS-avtalets 

tillämpning, för den sociala verksamheten. Målgrupp för 

utbildningen var arbetsledare och fackliga företrädare. En 

representant från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 

medverkade. 

Genom FAS-avtalet har personalen större inflytande 

och kan påverka sin egen arbetsmiljö direkt i samarbete 

med sin chef. En del frågor kan behandlas och beslutas direkt 

på arbetsplatsen. Samverkansavtalet ska ge förutsättningar 

för ett positivt arbetsklimat, god hälsa och en bra 

arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är 

en rättighet. 

Sjukfrånvaro 

Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal 

2011 var 5,66 procent. Under 2010 var den genomsnittliga 

sjukfrånvaron 6,44 procent. Genomsnittlig 

sjukfrånvaro för all personal, såväl månadsanställda som 

timavlönade, var 5,41 %. 

Nedanstående diagram avser sjukfrånvaro för månadsavlönad 

personal. 

Sjukfrånvaro i procent 2011 

% 

7,5 

7,0 

6,5 

6,0 

5,5 

5,0 

4,5 

4,0 

3,5 

Januari 

Februari 

Mars 

April 

Maj 

Juni 

Juli 

Augusti 

September 

Oktober 

November 

December 


15

16 



Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det 

dagliga arbetet och är en stående punkt på arbetsplatsträffar, 

i samverkansgrupper och i medarbetarsamtalen. Arbetsplatsträffarna 

är grunden för arbetsmiljöarbetet. Det är 

där arbetsskador och tillbud följs upp, riskinventeringar 

görs. Årlig uppföljning av arbetsmiljön görs i samverkansgrupperna 

och redovisas i den centrala samverkansgruppen. 

Anmälda arbetsskador 

Under 2011 har 31 arbetsskador inkommit till lönekontoret. 

Samtliga anmälningar gäller kvinnor. Fördelning av arbetsskador 

på olika verksamheter: 

Anmälda arbetsskador 

Social verksamhet 


25 

Barn- och utbildning 4 

Kommunstyrelsen 2 

Lönenämnden 1 

Summa 31 

8 anmälningar avser problem med ohälsosam luft på arbetsplatsen 

Östergatans gruppboende. En firma har anlitats 

för att bekämpa fukt och de boende har flyttats till 

andra lokaler. Både boende och personal är positiva till 

den tillfälliga lösningen. Samtlig personal har besökt läkare 

på företagshälsovården. 

5 anmälningar avser halkolyckor utomhus. 6 anmälningar 

avser personal som ramlat inomhus. I de fall det 

har varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador 

i framtiden. 

Utbildning 

En arbetsrättslig utbildning har genomförts för samtliga 

chefer och arbetsledare under året. 

Pensionsavgångar 

15 personer har avgått med ålderspension under 2011. 

Under åren 2012 – 2015 kommer 46 personer att uppnå 

65 års ålder. 


Personal som uppnår 65 års ålder per verksamhet 

Antal 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2012 

Barn- och utbildning 

Social verksamhet 

2013 

2014 

Allmänna utskottet 

Lönenämnden 

2015 

Till Allmänna utskottet hör förutom personal inom 

kommunkontoret Hova, Lärcentrum, Kök. 

Avgångsorsaker 1 januari – 31 december 

Avgångsorsak Antal 

Egen begäran 10 

Pension 15 

Sjukersättning tillsvidare 2 

Annan orsak 4 

Löner 

Lokala löneöversynsförhandlingar har genomförts under 

året. Löneökningarna blev i genomsnitt 2,1 % fr.o.m. 1 

april. 

Den genomsnittliga månadslönen (heltidsbelopp) exkl. 

lönetillägg vid årsskiftet 2011/2012 var 24 365 kronor. 

Den genomsnittliga månadslönen för män var 27 185 kronor 

och för kvinnor 23 950 kronor.

Personalkostnader 

Den totala lönesumman inkl. bil- och traktamentsersättningar 

var 179 381 155 kr. 

Kostnader inkl sociala avgifter (Belopp i tkr) 

Personal 2010 2011 

Årets totala lönesumma inkl bil- och 

traktamentsersättningar 176 569 179 381 

Exempel på belopp som ingår i lönesumman: 

Utbetald sjuklön 2 212 2 682 

Övertid och fyllnadstid 3 777 3 992 

OB-tillägg 3 078 3 884 

Fyllnadstid, månadsavlönad personal som 

vikarierar på annan tjänst 252 222 

Timlöner 10 466 13 402 

Övriga rese- och traktamentsersättningar 

(skatte- och avgiftsfria ersättningar som inte 

ingår i lönesumman) 410 393 

*) Förhållandet mellan övertid och fyllnadstid samt OB-tillägg har 

ändrats p.g.a. att man i Hela-Projektet omvandlar OB-tillägg till 

tid i timbank. Vid månadsrapporteringen kan arbetstagaren välja 

att överföra tid i timbanken till ersättning. 

Redovisning av sjukfrånvaro 

Kostnader inkl sociala avgifter (Belopp i tkr) 

Personal 2010 2011 

Antal personer som fått lön i genomsnitt/månad 670 632 

Antal personer i Offentlig Skyddad Anställning, OSA 1 1 

Antal lönebidragsanställningar 8 7 

Antal Nystartsjobb 5 14 

Trygghetsanställning 1 5 

Instegsjobbare 11 10 

Antal feriearbetare under sommaren 

(3 veckor/feriearbetare) 67 87 Pensionsförvaltning 




Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas 

ordinarie arbetstid. I redovisningen ingår all personal inom 

kommunen, såväl månadsanställda som timavlönade. 

Personal Timmar % 

1 Total sjukfrånvaro 44 134 

Sammanlagd ord. arbetstid 815 481 5,41 % 

2 Summa långtidsfrånvaro 19 209 

Total sjukfrånvaro 44 134 43,52 % 

3 Summa sjukfrånvaro kvinnor 38 951 

Sammanlagd ord. arbetstid kvinnor 688 543 5,66 % 

4 Summa sjukfrånvaro män 5 183 

Sammanlagd ord. arbetstid män 126 935 4,08 % 

5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre 1 864 

Sammanlagd ord. arbetstid 29 år eller yngre 83 030 2,24 % 

6 Summa sjukfrånvarotid 30 – 49 år eller yngre 14 465 

Sammanlagd ord. arbetstid 30 – 49 år eller yngre304 229 4,75 % 

7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre 27 805 

Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre 428 222 6,49 % 

Pensionsförpliktelser och pensionsmedel 

Nedan redovisas kommunens samlade pensionsåtaganden. 

Årets Föregående 

(tkr) värde års värde 

Avsättningar inkl löneskatt 14 735 tkr 14 302 tkr 

Ansvarsförbindelse inkl löneskatt 155 510 tkr 142 465 tkr 

Total pensionsförpliktelse 170 245 tkr 156 767 tkr 

Diskonteringsräntan sänks med 0,75 procentenheter 

från år 2012. En sänkt diskonteringsränta betyder att pensionsskulden 

ökar med 13,5 mkr. 


17

18 



5 år i sammandrag 

FEM ÅR I SAMMANDRAG 2007 2008 2009 2010 2011 

FRÅN RESULTATRÄKNINGEN 

Verksamhetens nettokostnader 238,4 251,7 242,6 247,1 242,4 

Kronor per invånare 43 952 46 866 45 471 46 694 46 166 

Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 95,4% 99,5% 96,9% 97,0% 94,6% 

Skatteintäkter och statsbidrag 250,0 252,9 250,4 254,7 256,3 

Förändring från föregående år 1,6% 1,2% -1,0% 1,7% 0,6% 

Finansnetto -5,2 -5,9 -2,1 -1,3 -1,9 

Årets resultat 6,3 -4,7 5,7 6,3 12,0 

Kronor per invånare 1 159 -879 1 067 1 197 2 293 

FRÅN BALANSRÄKNINGEN 

Tillgångar 224,8 208,9 222,7 204,2 203,4 


Eget kapital 36,5 31,8 37,6 44,3 56,3 


Avsättningar och skulder 188 177 185 160 147 


Soliditet 16% 15% 17% 22% 28% 

Soliditet med hänsyn till alla pensioner -43% -50% -47% -48% -49% 

ÖVRIGT 

Nettoinvesteringar 6,2 1,3 11,1 13,0 6,3 

Självfinansieringsgrad 256% 364% 136% 105% 346% 

Utdebitering per skattekrona 22,92 22,92 22,92 22,92 22,92 

Antal invånare 31/12 5 425 5 371 5 335 5 291 5 251 

Förändring från föregående år -81 -54 -36 -44 -40 



Redovisningsmodell och redovisningsprinciper . . . . 20 

Ord- och begreppsförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Kassaflödesrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 

Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 

Noter och tilläggsupplysningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Riddarveckan i Hova som under 2011 lockade många besökare. 




19

20 



Redovisningsmodell och redovisningsprinciper 

Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning 

samt en kassaflödesrapport. För kommunens interna redovisning 

tillkommer även drift- och investeringsredovisning. 

Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. 

Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- 

och balansräkning med de bolag i vilka kommunen har 

betydande inflytande. 

Finansiell analysmodell 

Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning 

till resultaträkning, kassaflödesrapport, balansräkning samt 

driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka 

risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen 

ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, 

långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och 

riskförhållande. 

I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens 

övergripande ekonomiska mål. Från och med år 

2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver 

att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen 

ska kommunens förmåga att leva upp till detta 

framgå. 

Övergripande principer 

I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen 

följs ett antal övergripande redovisningsprinciper 

vilka skapat ett normverk som styr innehållet i 

redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen 

och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa 

principer har följts. Principerna är följande: 

Principen om pågående verksamhet 

Objektivitetsprincipen 

Försiktighetsprincipen 

Matchningsprincipen 

Principen om öppenhet 

De principer som tillämpas leder till att en återhållsam 

bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär 

exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med 

såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare 

innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar 

ska ske med försiktighet. En tillämpning av god 

redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen 

ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen 

och situationer. Redovisningen anger en 

miniminivå för det ekonomiska läget. 


Tillämpning av redovisningsprinciper 

Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer 

som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan 

följer en kort beskrivning av några väsentliga principer 

som påverkar bokslut och redovisning. 

Redovisning av hyres/leasingavtal Rek 13.1 

Kommunen har inga kontrakt avseende leasing av maskiner 

och inventarier eller hyra av fastigheter, där kommunen 

i allt väsenligt intar samma ställning som vid direkt 

ägande av tillgångarna. 

All leasing avser operationell leasing och kostnadsförs i 

resultaträkningen. 

Redovisning av leverantörsfakturor 

Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit 

efter 21 januari 2012, men är hänförliga till redovisningsåret 

2011, har skuldbokförts och belastar 2011 års redovisning. 

Redovisning av räntor 

Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan 

hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive 

fordran och påverkar 2011 års resultat. 

Redovisning av pensionsförpliktelser Rek 2.1 och 17 

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen 

är beräknade enligt RIPS07. 

Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension 

redovisas som avsättning när det är troligt att de 

kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut 

redovisas som ansvarsförbindelse. 

Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del 

av heltid har rätt till pension enligt bestämmelser om pension 

och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) 

ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning 

och ansvarsförbindelse. 

Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade ”blandmodellen” 

Den pensionsskuld som uppkommit under 

åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades 

före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. 

Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell 

kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. 

KPA:s beräkning har använts för att ta fram 

skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner 

intjänade under år 2011 redovisas som verksamhetskostnad 

i resultaträkningen och är upptagna som 

kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive 

löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som 

ansvarsförbindelse.

Turistbyrån vid E20 i Hova. 

Avskrivningar 

Avskrivningar på kommunens anläggningstillgångar har 

gjorts enligt metoden rak avskrivning på historiska anskaffningsvärden 

till och med 2010. Från 2011 ligger nyttjandeperioden 

som grund för beräkning av avskrivningstiden. 

På tillgångar i form av mark och pågående arbeten 

görs emellertid inga avskrivningar. 

Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 

3, 5, 7,10 ,15, 20, 33 och 50 år. 

Skatteintäkter Rek 4.2 

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras 

på SKL:s decemberprognos. 

Lånekostnader Rek 15.1 

I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inga lånekostnader. 

Avsättningar Rek 10.1 

Avsättningar för deponi har tagits upp till del av det belopp 

som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. 

Avsättningen avser framtida 

återställningskostnader för sluttäckning av deponi och årliga 

driftkostnader för att ta hand om lakvatten och deponigas. 

De årliga driftkostnaderna beräknas finnas kvar i 30 

år efter stängning. Ett pilotförsök pågår i Mariestads kommun 

där aska används som täckningsmaterial. Blir detta 

godkänt av Länsstyrelsen kan sluttäckningsarbetet förvän- 



tas starta upp tidigast under 2013. Enligt tidigare beslut 

från Länsstyrelsen 2004 i gällande avslutningsplan ska 

sluttäckningen vara avslutad 2015. Kommunen kommer 

att begära omprövning av beslut om tidpunkt för färdigställandet 

med hänvisning till sluttäckningsmetod och 

produktionstakt av aska. Sluttäckningsarbetet förväntas 

pågå under en längre period. Ansökan för omprövning 

kan göras tidigast 2012 då pilotförsöken med aska som 

täckmaterial är utvärderade. Ytan som ska sluttäckas är 

5 500 m². 

Semesterlöneskuld 

Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. 

Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upp - 

lupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som 

kortfristig skuld. 

Löneskuld 

Lön som utbetalas i januari året efter redovisningsperiodens 

slut (upparbetade löner i december) redovisas som 

kortfristig skuld. 

Sammanställd redovisning Rek 8.2 

I den kommunala koncernen ingår kommunens bostadsbolag. 

Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens 

sammansättning. 


21

22 



Ord- och begreppsförklaringar 

Anläggningskapital 

är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga 

skulder plus avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. 

Anläggningstillgångar 

är tillgångar som ska användas en längre tidsperiod till exempel 

byggnader, fordon, maskiner, värdepapper etc. 

Ansvarsförbindelser 

är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska 

åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i 

balansräkningen till exempel borgensåtagande, ställda panter 

och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias så belastar 

den resultatet. 

Avskrivningar 

är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för 

att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade 

nyttjandeperiod. 


Avsättningar 

är förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin 

förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. 

När förpliktelsen uppstår belastas resultatet. I kommunen 

gäller detta bland annat avsättning för pensioner och sluttäckning 

av soptipp. 

Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt 

blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och 

med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. 

Pensionsskuld upparbetad från och med 

1998 redovisas som avsättning. Från 2000 betalar kommunen 

hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell 

avsättning. 

Balanskrav 

är lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga 

kostnaderna.

Balansräkningen 

visar den ekonomiska ställningen vid årets slut uppdelad 

på tillgångar (anläggnings- och omsättningstillgångar) eget 

kapital, avsättningar samt skulder (lång- och kortfristiga 

skulder). 

Driftredovisning 

redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten 

under året ställt mot budget. 

Eget kapital 

är kommunens förmögenhet, det vill säga alla tidigare års 

ackumulerade överskott/underskott. Består dels av rörelsekapital 

dels av anläggningskapital. 

Exploateringsverksamhet 

är åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark 

för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. 

Finansiella intäkter/kostnader 

avser kostnader och intäkter för räntor på in- och utlåning, 

utdelningar m.m. 

Finansnettot 

är finansiella intäkter minus finansiella kostnader. 

Intern ränta 

är en intern ersättning mellan finansförvaltningen och 

verksamheten för det kapital som nyttjas. 

Jämförelsestörande poster 

avser händelser eller transaktioner som inte är extraordinära 

men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser 

mellan åren. 

Kassaflödesrapport 

visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, 

investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringar. 

Kapitalkostnader 

är periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning 

dels av ränta. Är en intern post. 

Kortfristig placering 

är pengar som placerats i fonder på kort sikt. 

Likvida medel 

består av kassa, plusgiro och bankmedel. 

Långfristiga fordringar och skulder 

är skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett 

år efter balansdagen. 

Löneskatt 

är skatt på pensionsförmåner till anställda. 



Omsättningstillgångar 

är tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida 

medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. 

Periodisering 

innebär en fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod 

till vilken de hör. 

Rörelsekapital 

är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga 

skulder. Visar kommunens finansiella styrka. 

Soliditet 

är eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna. 

Visar hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats 

med egna medel. 

Utdebitering 

anger hur stor del per intjänad hundralapp som betalas i 

kommunalskatt. 


23

24 



Resultaträkning 

Kommunen Sammanställd 

(tkr) Not 2011 2010 2011 2010 

Verksamhetens intäkter 1 81 481 91 632 92 262 102 112 

Verksamhetens kostnader 2 -314 091 -331 374 -323 108 -340 368 

Avskrivningar 3 -9 809 -7 315 -11 033 -8 511 

Verksamhetens nettokostnad -242 419 -247 057 -241 879 -246 768 

Skatteintäkter 4 187 272 183 903 187 272 183 903 

Generella statsbidrag 5 69 051 70 778 69 051 70 778 

Finansiella intäkter 6 265 151 266 152 

Finansiella kostnader 7 -2 129 -1 441 -2 649 -1 702 

Resultat efter finansiella poster 12 040 6 333 12 061 6 362 

Årets resultat 8 12 040 6 333 12 061 6 362 

I resultatet ingår: 

Avsättning deponi 0 5 000 

Täckning VA-kollektiv 1 673 3 611 

Utredning pågår vilka kostnader som skall täckas av VA-kollektivet resp kommunen. 

Kassaflödesrapport 



DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 8 12 040 6 333 12 061 6 362 

Justering för av- och nedskrivningar 3 9 809 7 315 11 033 8 511 

Justering för pensionsavsättningar 433 -133 433 -95 

Justering för deponiavsättning 0 5 000 0 5 000 

Justering för realisationsvinster -288 -989 -288 -989 

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 21 51 285 51 285 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 22 045 17 812 23 289 19 074 

Ökning/minskning förråd och varulager 0 0 -61 -88 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -5 269 648 -2 659 856 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -7 868 -25 866 -8 899 -27 467 

Medel från den löpande verksamheten 8 908 -7 406 11 670 -7 625 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anläggningstillgångar -6 320 -12 983 -8 366 -13 467 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 22 300 32 050 300 32 050 

Medel från investeringsverksamheten -6 020 19 067 -8 066 18 583 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Nyupptagna lån 0 0 0 2 000 

Amortering av skuld -5 400 -4 050 -6 116 -5 347 

Ökning av långfristiga fordringar 23 0 -1 100 0 -1 100 

Minskning av långfristiga fordringar 20 20 20 20 

Medel från finansieringsverksamheten -5 380 -5 130 -6 096 -4 427 

ÅRETS KASSAFLÖDE -2 492 6 531 -2 492 6 531 

Likvida medel vid årets början 22 616 16 086 22 616 16 086 

Likvida medel vid årets slut 20 125 22 616 20 125 22 617 


Balansräkning 





TILLGÅNGAR 

Materiella anläggningstillgångar 

Mark, byggnader och tek.anläggningar 9 126 515 129 278 144 671 146 282 

Maskiner och inventarier 10 8 687 9 440 12 579 13 661 

Summa materiella anläggningstillgångar 135 202 138 717 157 250 159 943 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier, andelar & bostadsrätter 11 19 628 19 678 2 828 2 878 

Långfristiga fordringar 12 1 140 1 160 1 140 1 160 

Summa finansiella anläggningstillgångar 20 768 20 838 3 968 4 038 

Summa anläggningstillgångar 155 970 159 555 161 218 163 981 

Omsättningstillgångar 

Förråd m.m 14 382 382 832 771 

Fordringar 13 26 936 21 667 27 573 22 166 

Kassa och bank 15 20 125 22 616 20 125 22 617 

Summa omsättningstillgångar 47 442 44 665 48 530 45 553 

SUMMA TILLGÅNGAR 203 412 204 220 209 748 209 534 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 16 

Eget kapital vid årets början 44 237 37 917 28 977 22 628 

Årets resultat 12 040 6 333 12 061 6 362 

Summa eget kapital 56 277 44 251 41 037 28 990 

Avsättningar 17 

Pensionsskuld 14 735 14 302 15 851 15 435 

Övriga avsättningar 10 000 10 000 10 000 10 000 

Summa avsättningar 24 735 24 302 25 851 25 435 

Skulder 

Långfristiga skulder 18 44 888 50 288 63 390 69 506 

Kortfristiga skulder 19 77 512 85 380 79 470 85 602 

Summa skulder 122 400 135 668 142 860 155 108 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 203 412 204 220 209 748 209 534 

Inom linjen 20 

Ansvarsförbindelser 155 510 142 465 155 510 142 465 

Borgensförbindelser 95 137 96 454 75 867 76 161 

Ställda panter 3 016 3 016 

Limit checkräkningskredit 30 000 30 000 30 000 30 000 


25

26 



Noter och tilläggsupplysningar 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal 

redovisningslag, grundläggande redovisningsprinciper 

och god redovisningssed. Rekommendationer från Rådet 

för kommunal redovisning har beaktats. 

Periodisering har skett enligt bokföringsmässiga grunder. 

Den sammanställda redovisningen ”kommunkoncernen” 

har upprättats enligt förvärvsmetoden med propor- 

noter 


tionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden har kommunens 

bokförda värde på aktier i dotterbolag eliminerats 

mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell 

konsolidering innebär att den ägda andelen 

av dotterföretagens tillgångs- och skuldposter repektive intäkts- 

och kostnadsposter har tagits med i sammanställningen. 

Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har 

eliminerats. 


(tkr) 2011 2010 2011 2010 

1. Verksamhetens intäkter 81 193 87 739 91 974 98 219 

Jämförelsestörande poster 

– Realisationsvinster 288 3 893 288 3 893 

81 481 91 632 92 262 102 112 

varav – försäljningsmedel 4 117 4 104 5 646 5 671 

– taxor och avgifter 15 471 20 179 15 471 20 179 

– hyror och arrenden 11 495 13 141 20 746 22 054 

– bidrag 38 891 40 413 38 891 40 413 

– försäljning verksamhet 11 219 9 902 11 219 9 902 

2. Verksamhetens kostnader 314 091 328 468 323 108 337 462 

– Realisationsförlust 0 2 906 0 2906 

314 091 331 374 323 108 340 368 

varav – löner 126 066 123 814 126 613 124 141 

– sociala avgifter 33 242 41 594 33 453 41 755 

– pensionskostnader 18 702 10 146 18 708 10 233 

– bidrag 15 370 15 840 15 370 15 840 

– köp av verksamhet 82 979 97 850 82 979 97 850 

– hyra leasing anl tillg 1 400 1 447 1 400 1 447 

– övriga kostnader 36 333 37 777 44 586 46 196 

3. Avskrivningar 

Planenliga avskrivningar byggnader och mark 7 007 6 587 7 902 7 683 

Nedskrivning fastighet 1 000 1 000 

Planenliga avskrivningar inventarier 1 802 728 2 131 828 

9 809 7 315 11 033 8 511 

4. Skatteintäkter 

Preliminär skatteinbetalning 182 645 181 337 182 645 181 337 

Slutavräkningsdifferens föregående år 767 138 767 138 

Preliminär slutavräkning innevarande år 3 860 2 427 3 860 2 427 

187 272 183 903 187 272 183 903

noter 





5. Generella statsbidrag och utjämning 

Inkomstutjämning 57 120 55 072 57 120 55 072 

Strukturbidrag 690 692 690 692 

Införandebidrag 0 607 0 607 

Regleringsbidrag 5 434 1 366 5 434 1 366 

Kommunal fastighetsavgift 9 353 8 937 9 353 8 937 

Kostnadsutjämningsagift -5 293 -3 849 -5 293 -3 849 

Tillfälligt konjunkturstöd 5 192 5 192 

Bidrag LSS-utjämning 1 748 2 761 1 748 2 761 

69 051 70 778 69 051 70 778 

6. Finansiella intäkter 

Finansiella intäkter avser ränteintäkter 

Räntor likvida medel 262 147 263 148 

Räntor utlämnade lån 3 4 3 4 

265 151 266 152 

7. Finansiella kostnader 

Finansiella kostnader avser räntekostnader samt finansiella kostnader 

på pensionsskulden. 

Räntor upplåning 1 448 1 094 1 968 1 355 

Övriga räntor 681 347 681 347 

2 129 1 441 2 649 1 702 

8. Årets resultat, avstämning mot balanskravet 

Årets resultat enligt resultaträkning 12 040 6 333 12 061 6 362 

Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -288 -3 893 -288 -3 893 

Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 2 906 0 2 906 

Justerat resultat 11 752 5 346 11 773 5 375 

9. Mark, byggnader och tekniska anläggningar 

Ingående värde 129 277 160 004 146 282 177 740 

Nettoinvestering 5 271 6 847 7 317 6 968 

Försålt, justering m.m -26 -30 987 -26 -30 987 

Nedskrivning fastighet -1 000 -1 000 

Planenlig avskrivning -7 007 -6 586 -7902 -7 439 

Bokfört värde 126 515 129 278 144 671 146 282 

Avskrivningstider 20-50 år 20-50 år 

Allmän markreserv 

Anskaffningsvärde vid årets början 6 702 6 850 6 702 6 850 

Investeringar 0 0 0 0 

Försäljningar 0 -148 0 -148 

Utgående bokfört värde 6 702 6 702 6 702 6 702 

Verksamhetsfastigheter 


Investeringar 2 792 4 003 2 792 4 003 

Försäljningar -12 -51 907 -12 -51 907 

Nedskrivning fastighet -1 000 -1 000 

Ackumulerade avskrivningar -78 113 -74 718 -78 113 -74 718 



27

28 



noter 



Vatten och avlopp 


Investeringar 1 253 634 1 253 634 



Renhållning 





Hamnen 





Publika fastigheter (gator, vägar, broar mm) 


Investeringar 1 003 1 540 1 003 1 540 



Hyresfastigheter 

Anskaffningsvärde vid årets början 946 946 43 889 43 962 

Investeringar 0 0 2 167 121 

Ackumulerade avskrivningar -812 -804 -27 766 -26 936 

Utgående bokfört värde 134 142 18 290 17 146 

Övriga fastigheter 





10. Maskiner, inventarier och transportmedel 

Ingående värde 9 440 4 106 13 661 8 307 

Nettoinvestering 1 049 6 136 1 049 6 500 

Försålt m.m -75 -75 

Planenlig avskrivning -1 802 -728 -2 131 -1 072 

Bokfört värde 8 687 9 440 12 579 13 661 

Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år 


noter 





11. Aktier, andelar och bostadsrätter 

Aktier 

Gullspångsbostäder AB 16 800 16 800 

Vänerhamn AB 1 855 1 855 1 855 1 855 

Naturgaskonsortiet Skaraborg AB 3 3 3 3 

Västtrafik AB 420 420 420 420 

Summa bokfört värde aktier 19 078 19 078 2 278 2 278 

Andelar 

MS Marianne 250 250 250 250 

Uppleverlseområde Göta kanal 0 50 0 50 

Kommuninvest 300 300 300 300 

Summa andelar 550 600 550 600 

Summa aktier, andelar och bostadsrätter 

Bokfört värde 19 628 19 678 2 828 2 878 

12. Långfristiga fordringar 

RÖS, Räddningstjänst Östra Skaraborg/MS Marianne 40 60 40 60 

Kommuninvest förlagslån 30 år 1 100 1 100 1 100 1 100 

1 140 1 160 1 140 1 160 

13. Fordringar 

Kundfordringar 1 333 1 524 1 787 1 998 

Förvaltade medels tillgångar 682 712 682 712 

Momsfordran 1 848 1 125 1 848 1 125 

Fora 217 785 217 785 

Uppl ränteintäkter 194 126 194 126 

Uppl skatteinäkter 10 971 5 701 10 971 5 701 

Förutbetalda kostnader 3 560 3 529 3 653 3 554 

Övr uppl intäkter-övr interimsfordringar 8 132 8 165 8 222 8 165 

26 936 21 667 27 573 22 166 

14. Förråd 

Förråd och exploateringsmark 382 382 832 771 

15. Likvida medel 

Kassa 

Plusgiro 19 475 22 588 19 475 22 589 

Bank 650 28 650 28 

20 125 22 616 20 125 22 617 

Utnyttjad checkkredit 0 0 0 0 

Beviljad checkkredit 30 000 30 000 30 000 30 000 


29

30 



noter 



16. Eget kapital 

Eget kapital vid årets början 43 798 37 465 28 538 22 175 

Avfallsfond-affärsdrivande sophämtning 418 427 418 427 

Avfallsfond-affärsdrivande återvinning 21 25 21 25 

Årets resultat 12 040 6 333 12 061 6 362 

56 277 44 251 41 037 28 990 

Anläggningstillgångar 155 970 159 555 161 218 163 981 

Långfristiga skulder och avsättningar -69 623 -74 590 -89 241 -94 941 

Anläggningskapital 86 347 84 965 71 977 69 040 

Omsättningstillgångar 47 442 44 665 48 530 45 553 

Kortfristiga skulder -77 512 -85 380 -79 470 -85 602 

Rörelsekapital -30 070 -40 715 -30 940 -40 049 

17. Avsättningar 

Avsatt för återställande av deponi 

Redovisat värde vid årets början 10 000 5 000 10 000 5 000 

Nya avsättningar 0 5 000 0 5 000 

Utgående avsättning 10 000 10 000 10 000 10 000 

Avsättningen avser återställande av deponin Odenslund-tippen 

17. Avsatt till Pensioner 

Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 11 080 10 679 12 196 11 812 

Avsatt till pensioner ÖK-SAP 0 0 0 0 

Avsatt till pensioner förtroendevalda 542 337 542 337 

Avsatt till pension AGF-KL tom 2012 236 494 236 494 

Summa pensioner 11 858 11 510 12 974 12 643 

Löneskatt 2 877 2 792 2 877 2 792 

Summa avsatt till pensioner 14 735 14 302 15 851 15 435 

18. Långfristiga skulder 

Samtliga lån med rörlig ränta. Under 2011 konverteras 

lånen om till Kommuninvest 

Ingående låneskuld 50 288 54 338 69 506 72 853 

Återföring av beräknad amortering 4 050 33 902 5 332 34 970 

Nyupplåning under året 0 0 0 2 000 

Årets faktiska amorteringar -4 050 -33 902 -5 114 -34 985 

Nästa års beräknade amortering -5 400 -4 050 -6 334 -5 332 

44 888 50 288 63 390 69 506 

Kreditgivare 

Nordea 10 856 10 856 

Swedbank, Spintab 43 482 43 482 

Statshypotek Handelsbanken 166 168 

SBAB 250 572,3 

Kommuninvest 50 288 69 308 19 760 

Avgår summa nästa års amortering -5 400 -4 050 -6 334 -5 333 

44 888 50 288 63 390 69 506 


noter 





19. Kortfristiga skulder 

Beräknad amortering 5 400 4 050 6334 5 333 

Leverantörsskulder 12 521 10 445 13 358 12 058 

Moms 75 52 217 226 


Personalens källskatt 2 717 2 842 2 734 2 853 

Sociala avgifter 3 143 3 225 3 183 3 243 

Upplupna löner 3 735 3 379 3 735 3 379 

Semesterlöneskuld 12 816 13 734 12 858 13 757 

Upplupna räntor 72 68 131 129 

Upplupen pensionskostnad individuell del 5 580 5 437 5 595 5 451 

Upplupen löneskatt individuell del 2 674 2 560 2 684 2 563 

Förutbetalda hyror 1 001 1 018 1 555 1 695 

Förutbetalda skatteintäkter 0 6 365 0 6 365 

Inkomstförskott 7 929 7 265 7 929 7 265 

Statens bostadskreditnämnd 2 725 2 725 2 725 2 725 

Övriga skulder och interimsskulder 16 119 18 460 16 432 18 560 

77 512 85 380 79 470 85 602 

20. Inom linjenposter 

Ansvarsförbindelser 

Pensioner anställda inklusive löneskatt 155 510 142 465 155 510 142 465 

Borgensförbindelser 


Riksbyggen koop hyresrättsf Gullspång 74 330 74 625 74 330 74 625 

Förlustansvar, Egna hem 255 288 255 288 

Föreningar 1 282 1 248 1 282 1 248 

95 137 96 454 75 867 76 161 

Gullspångs kommun har den 15 juni 2009 (Kf§90) ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande 

och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande 

borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret 

mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i 

förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Gullspångs kommuns ansvar 

enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB.s totala förpliktelser till 224 781 496 815 

kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 131 238 556 kronor och andelen av 

de totala tillgångarna uppgick till 130 357 998 kronor. 

Ställda panter, fastighetsinteckningar 3 016 3 016 

Limit checkräkningskredit 30 000 30 000 30 000 30 000 


31

32 



noter 



21. Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 

Nedskrivning investeringskostnad 14 14 

Nedskrivning andelar Göta Kanal 50 50 

Avsättning deponi mot eget kapital -14 285 -14 285 

51 285 51 285 

22. Försäljning anläggningstillgångar 

Mogården (Äldreboende) 21 000 21 000 

Hemmet 22, del 24 (Äldreboende) 9 000 9 000 

Hova 3:1 mfl 1 000 1 000 

Stampen 5 och 6 440 440 

Häljatorp 1:45 180 180 

Kvarnhäljatorp 1:11 375 375 

Björtorp 1:19 55 55 

Gårdsjö skola 300 300 

300 32 050 300 32 050 

23. Ökning av långfristiga fordringar 

Förlagslån Kommuninvest 30 år 0 1 100 0 1 100 

0 1 100 0 1 100 



Kommunens nämndorganisation . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Allmänna utskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

Barn- och utbildningsutskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

IFO/LSS-utskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 

Äldreomsorgsutskottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Överförmyndarnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Miljö- och byggnadsnämnden MTG . . . . . . . . . . . . . 45 

Lönenämnden MTGK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

Ekonominämnden TG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 

Avfallsnämnden MG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 

IT-nämnden MTG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 

Tekniska nämnden MTG . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 

Ståtlig flugsvamp. 




33

34 



Kommunens nämndorganisation 

Ekonominämnd 

TG 


Valnämnd 

Teknisk nämnd 

MTG 

Kommunstyrelsen 

Lönenämnd 

MTGK 

Antal invånare 31/12 

(antal) Antal 

2006 5 506 

2007 5 425 

2008 5 371 

2009 5 335 

2010 5 291 

2011 5 251 

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2011-2014 

Antal 

(antal) mandat 

Arbetarpartiet socialdemokraterna 17 

Moderata samlingspartiet 8 

Centerpartiet 3 

Folkpartiet liberalerna 3 

Rätt Väg för Gullspångs kommun 2 

Sverigedemokraterna 1 

Miljöparti de gröna 1 

Totalt 35 

Gullspång 

kommunfullmäktige 

– Allmänna utskottet 

– Barn- och utbildningsutskottet 

– IFO/ LSS-utskottet 

– Äldreomsorgsutskottet 

Miljö- och 

byggnämnd 

MTG 

IT-nämnd 

MTG 

Överförmyndarnämnd 

Revision 

Avfallsnämnd 

MG 

Gemensamma nämnder: M = Mariestad, T = Töreboda, G = Gullspång, K = Karlsborg 

Skattesats 

(tkr) 2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunen 22,92 22,92 22,92 22,92 22,92 

Regionen 10,45 10,45 10,45 10,45 10,45 

Kommunalskatt 33,37 33,37 33,37 33,37 33,37 

Riket 31,55 31,44 31,52 31,56 31,55

Allmänna utskottet 

Under året som gått har stora personella förändringar skett. Ett 

flertal omfattande rekryteringsprocesser har påbörjats. Detta har 

medfört att kommunledningskontoret i perioder varit underbe- 

mannat. 

Ny Översiktsplan-Vision 2020 och Vindbruksplan har antagits 

av kommunfullmäktige under 2011. 

Försäljning av fastigheter och mark har skett under 2011. 

Inom ramen för Turismstrategi Skaraborg och med stöd 

av Västsvenska turistrådet har Gullspång deltagit i en arbetsgrupp 

tillsammans med Mariestad, Töreboda och 

Karlsborgs kommuner, ”Kanallandskapet mellan sjöarna”. 

Här har man bl a tittat på destinationsutveckling och 

framtida samarbete i turismfrågor. 

Gullspångs kommun har också aktivt medverkat arbetet 

med Destination Skaraborg. 

Ett utvecklingsprojekt för turist- och besöksnäringen, 

Det goda värdskapet, har startats. 

Projektet ingår i landsbygdsprogrammet och erhåller 

stöd från Jordbruksverket. 

Inom ramen för ”Kultur som tillväxtfaktor” har ett 30tal 

ungdomar haft feriearbete som Piccolokulturutvecklare. 

Kulturväckan gick av stapeln i november där föreningar, 

konstnärer och företag visade upp sig i tomma lokaler. 

Utskottets ansvarsområde omfattar följande 

verksamheter: 

Näringslivsutveckling 

Kostproduktion 

Komvux med IV-programmet och SFI – undervisning 

Kommunens arbetsmarknadsåtgärder 

Turism och besöksnäring 

Föreningsbidragshantering 

Dressinbana på den gamla smalspåriga järnvägen finns mellan 

Gullspång och Torved, 20 km och mellan Gullspång och Degerfors i 

Värmland ca 40 km. 

Kollektivtrafikplanering. Från och med 2012-01-01 

flyttas ansvaret, via en skatteväxling, över till Västra 

Götalandsregionen 

Planärenden 

Förvaltning av mark och skog 

Övergripande informationsarbete 

Infrastrukturplanering 

Ekonomiskt resultat 

Allmänna utskottets resultat är 1 666 tkr. 

Stora avvikelser mellan personalkostnader och intäkter 

beror till stor del på Lärcentrum som inte budgeterat för 

personalkostnader som finansierats med bidrag (statliga 

medel). Den centrala administrationen har ett överskott 

på personalkostnader som beror på icke tillsatta tjänster. 

Hamnverksamheten visar en stor positiv avvikelse som 

beror på fler båtar och att mer tonnage har hanterats i 

Otterbäckens hamn. Föreningsbidragen redovisar ett överskott 

som förklaras främst av att de utbetalda investeringsbidragen 

var lägre än föregående år och att en planerad 

höjning av skötselbidragen har skjutits fram till nästa år. 

Inom kostverksamheten ser vi ett negativt resultat som 

beror på råvarukostnaden samt reparationer av gamla maskiner. 

Måluppfyllelse 



Driftsbudget 

Budget Redovisat Avvikelser 

(tkr) 2011 2011 2011 

Intäkter -7 795 -13 163 5 368 

Personalkostnader 21 855 23 453 -1 598 

Övrigs kostnader 24 073 26 177 -2 104 

Total 38 133 36 467 1 666 

Hamnverksamhet 189 -416 605 

Räddningstjänsten 6 003 6 006 -3 

Föreningsbidrag 2 500 2 153 347 

Västtrafik 2 054 1 988 66 

Kostverksamheten 7 451 8 126 -675 

Lärcentrum 3 835 4 364 -529 

Mål 1: 

2011 skall en förvaltningsövergripande administration med 

kundtjänstansvar finnas. Målet har inte nåtts. Men arbetet 

är påbörjat. 

Mål 2: 

Fler nystartade företag 2011 jämfört med 2010. Målet har inte 

nåtts. 2010 hade 3,4 företag startats per 1000 invånare i 

kommunen. 2011 var siffran 2,6 företag. 


35

36 



Mål 3: 

Fler ungdomar i arbete och studier. Målet har uppfyllts. 

Ungdomar till arbete: 

Antal registrerade arbetssökande ungdomar har minskat 

sedan motsvarande mätvecka (52) 2010. 

Ungdomar till studier: 

Färre elever har valt att avbryta gymnasiet 

Färre elever har sökt sig till IM/IV 

Ingen ungdom i gymnasieför ålder står utanför skolgång 

eller annan planerad aktivitet enligt det kommunala 

uppföljningsansvaret nov 2011 

Mål 4: 

Antalet sålda villatomter skall vara fler 2011 jämfört med 

2010. Målet har inte nåtts. Förutsättningarna för privat - 

personer att bygga nya bostäder har försämrats beroende 

på både räntenivåer och nya lånebegränsningar. 

Viktiga händelser 

Under 2011 har kommunövergripande Värdegrund 

och Framtidsberättelse 2020 tagits fram. Samtliga 

kommunanställda har fått tagit del av styrdokumenten 

genom upptaktsträffar. 

Kommunstyrelseförvaltningen har inrättat en heltidstjänst 

som näringslivsansvarig. 

Ansvarig för kommunens hemsida har lyfts in till kommunledningskontoret. 

Nytt ärendehanteringssystem är infört och utvecklats 

under 2011. 

Lärcentrum/utbildning genomförde i samarbete med 

Töreboda kommun en yrkesutbildning för vuxna 2010 

vars samarbete även fortsätter under 2011. 

Arbetsförmedlingen och kommunen upprättade ett 

etableringsavtal, vilket innebär nya åtaganden och arbetssätt 

för Lärcentrum. 

Instegsjobb, 2 grupper á 10 personer var anställda av 

Lärcentrum. (Varje anställning pågick i sex månader 

vilket motsvarar 10 heltidstjänster) 

Mobiliseringsfas Kraftsamling – ungdomsvärd samt ytterligare 

två ungdomar anställda. 

Färre IM-elever än 2010 (tidigare kallad IV) 

Mottagningsköken på Gullstensskolan och Regnbågsskolan 

har ändrats till tillagningskök, vilket har get en 

bättre arbetsmiljö. 

Under sommaren startades arbetet i Det goda värdskapet, 

som vänder sig mot aktörer inom besöksnäringen 

och ska erbjuda stöd i form av t ex nätverk och utbildning. 


Feriearbetande ungdomar närmare 90 st fick chansen 

att prova 3 veckors arbete. 

Framtiden 

Värdegrund och Framtidsberättelse kommer att vara 

riktningsvisare för framtida beslut på såväl den politiska- 

som tjänstemannanivån. 

Kommunledningskontoret kommer att utöka servicenivån 

och förbättra arbetsmiljön genom att förstärka med 

ett antal tjänster. 

Öka möjligheterna för vuxenstudier. 

Arbete har påbörjats med att utveckla samarbetet med 

det lokala närings- och föreningslivet. 

Verka för att fler företag etablerar sig i kommunen och 

tillför fler arbetstillfällen 

En bredbandsutbyggnad skall genomföras i hela kommunen 

och påbörjas 2012. 

Besöksnäringen skall utvecklas. 

Kommunen skall verka för en landsbygdsutveckling 

med strandnära boende och ökat fritidsboende. 

Vatten och avlopp skall byggas ut till strandnära områden. 

Två områden för företagsetablering i Norra Otterbäcken 

och i Hova skall skapas. 

Område för bostäder skall skapas i södra Otterbäcken 

Fortsatt utveckling av projektet ”Kultur som tillväxtfaktor”. 

Samverkan i Skaraborgs kommunalförbund med utbildnings-, 

arbetsmarknads- och infrastrukturfrågor. 

Aktiv medverkan i utvecklingen av Destination Skaraborg. 

Fortsatt samverkan med Mariestad, Töreboda och 

Karlsborg vad gäller turismfrågor. 

Kommunens telefonväxel finns i Töreboda.

Barn och utbildningsutskottet 

Verksamhet 

Barn- och utbildningsutskottet omfattar förskoleverksamhet, 

grundskola F-9, särskola, bibliotek och övrig kulturverksamhet. 


Driftsbudget 



Intäkter -5 038 -7 474 2 436 

Personalkostnader 47 089 46 396 693 

Övriga kostnader 33 147 33 482 -335 

Totalt 75 198 72 404 2 794 

Barn- och utbildningsutskottet redovisar ett överskott 

på 2 794 tkr som till stor del beror på att det under året 

var vakanser på flera tjänster med krav på behörighet 

och/eller specialkompetens. Eventuella konsekvenser för 

eleverna av att flera tjänster inom förvaltningen inte kunnat 

tillsättas under året är en angelägen uppgift att undersöka 

och utvärdera. 

Resultatet av de interkommunala kostnaderna blev i år 

positivt delvis p g a att elever från andra orter valt Gullspång 

som studieort men också för att ett flertal elever 

valde att gå ytterligare ett år i grundskolan innan de gick 

vidare till gymnasiet i andra kommuner. Det innebär för 

förvaltningen endast en uppskjuten kostnad. 

Bibliotekets del av överskott kommer från intäkter som 

man fick för förtidsröstningen till omvalet i regionen. 


Mål 1: 

En skola för alla. 

Delmål 1. Hållbar utveckling genomsyrar verksamheten. 

Delmål 2. Inkluderande arbetssätt genomsyrar verksamheten. 

Delmål 3. Kreativ lärmiljö genomsyrar verksamheten. 

Delmål 4. Ämnesövergripande arbetssätt genomsyrar verksamheten. 

Mål 2: 

Ungdomsverksamhet som arena för kulturella aktiviteter. 

Mål 3: 

Biblioteket ska underlätta för de studenter som väljer att bo i 

kommunen. 

Arbetet har under 2011 genomförts strategiskt mot 

målen och resultatet är mycket gott. 



Utmärkelsen ”Hållbar utveckling” har förnyats vid våra 

skolenheter och arbetet utifrån detta har fördjupats med 

bl a miljövecka. Under arbetsnamnet ”Synvändan” har ett 

inkluderande arbetssätt införts på enheterna och alla elever 

tillhör idag en ordinarie undervisningsgrupp och endast i 

undantagsvis undervisats utanför sin grupp. Ett stort antal 

insatser för en kreativ lärmiljö och för att arbeta ämnesövergripande 

har genomförts under året. Exempel på detta 

är inköp av datorer till eleverna, utbildning och kompetensutvecklingsinsatser 

samt organisations/schemaändringar. 

För ungdomarna i kommunen har kulturaktiviteter 

som dans- och grafittikurser anordnats. Den gamla fritidsgården 

har bytt namn till Smältverket för att markera 

nystart av en verksamhet som är mer aktiv och har en kulturell 

inriktning. 

Under året har biblioteket ökat sina öppettider och arbetat 

för att köpa in mer kurslitteratur för utlåning, vilket 

delvis är en förklaring till att fjärrlånen av kurslitteratur 

har minskat från 823 till 512 st. Det finns också tillgång 

till datorer för allmänhet och studerande. 


Ny skollag, ny läroplan för grundskolan och förnyad 

läroplan för förskolan har införts under 2011. 

”Stadieövergripande” projekt i ämnet matematik startades 

hösten 2011 

Synvändan, organisations- och schemaförändringar för 

att inkludera alla elever i ordinarie undervisningsgrupp. 

Satsningen med att ge eleverna tillång till ”egen” dator 

är påbörjad vid Gullstensskolan Yngre och fortsätter 

vid övriga skolor under 2012. Beslut har tagits om att 

installera trådlöst nätverk vid våra skolor och ett flertal 

lärare deltar fortbildning inom data. 

Familjecentralen blir permanent och har fått projektmedel 

för att utveckla verksamheten till att omfatta 

åldrarna 0-18 år under namnet Familjcentrum. 

Genomförandet av Rfid och chippning av alla böcker 

på biblioteket. Detta skapade förutsättning för den 

utlånings- och återlämningsautomat som under året 

togs i bruk på biblioteket i Gullspång. Det gör att 

verksamheten blir effektivare och personalen kan ge 

fördjupad service (t.ex. boktips, fjärrlån, bränna ner 

talböcker till äldre eller låntagare med dyslexi). 


37

38 



Nyckeltal 

Gullpångs kommunbibliotek 

Att utlåningstalet har ökat beror på fler besök av skol - 

klasser samt ökad service till de äldre. Idag kan vi bränna 

ner talböcker (daisy) direkt och låna ut. 


Utlån Utlån Utlån 

2009 2010 2011 

Totalt 34 845 36 399 37 827 

Antal barn förskolan 

2009 2010 2011 

Förskolan 169 167 174 

Fritidshem 121 130 126 

Förskoleklass 41 47 47 

Grundskola inkl särskola 478 474 468 

Totalt 809 818 815 

Antal elever per lärare 

Lärare/ Lärare/ Lärare/ 

elev elev elev 

2009 2010 2011 

Grundskola 1-6 8,9 8,7 8,7 

Grundsskola 7-9 11,7 10,1 9,9 

Summa/Snitt 10,0 9,3 9,1 

Fritidsaktiviteter i Gullspångs kommun. 

Det finns en liten variation i lärartäthet över år, medelvärdet 

för Sveriges kommunala skolor läsåret 2010/11 var 

8,3 lärare per 100 elever. Gullspångs kommun har alltså en 

något högre lärartäthet än riket i övrigt och förklaringen 

finns i att elevunderlaget varierar över år och att vi inte alltid 

kan fylla upp till optimalt elevunderlag per klass samt 

att vi geografiskt finns på flera orter. 

Framtiden 

Vi står inför ett intensivt och kreativt utvecklingsarbete 

inom skolan som kräver förändringar och investeringar på 

både lång och kort sikt. Skolans lokaler och utemiljöer är i 

stort behov av upprustning och på flera ställen behövs ombyggnader 

för att skola och undervisning ska vara i enlighet 

med statliga styrdokument och kommunala 

verksamhetsplaner. 

Arbetet med att implementera den nya skollagen, ny 

läroplan och förnyad läroplan för förskolan har bara påbörjats. 

Dessa verktyg kommer att stödja arbetet med att 

hitta nya arbetsformer och arbetssätt för en ökad måluppfyllelse 

men också kräva insatser för personalen i form av 

avsatt tid för diskussion, studier och kompetensutveckling. 

Allt för att eleverna ska få så mycket som möjligt med sig 

ut i livet och till framtida studier. 

Biblioteket konstaterar att läsning av böcker inte minskar, 

men att formen gör det. I framtiden kommer den digitala 

tekniken göra det möjligt att läsa på många olika 

sätt förutom de vanliga fysiska böckerna. Det kommer att 

kräva investeringar i digital teknik och i kompetensutvecklingsinsatser 

för personalen.

IFO/LSS utskottet 

Verksamhet 

Inom IFO/LSS ryms följande verksamheter, Individ- och 

familjeomsorg, d v s barn- och ungdomsvård, missbruksvård, 

försörjningsstöd, familjerätt, flyktingmottagning, 

tillstånd och tillsyn enligt Alkohollagen. Insatser för funktionshindrade 

enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till 

vissa funktionshindrade, samt kommunal psykiatri. 


Driftsbudget 



Intäkter -27 340 -24 880 -2 460 

Personalkostnader 37 754 38 156 -402 

Övriga kostnader 24 283 21 202 3 083 

Totalt 34 697 34 478 221 

IFO/LSS-utskottets verksamheter visar tillsammans på ett 

positivt slutresultat. Överskottet uppgår till 221 tkr. 

Större negativa budgetavvikelser finns för: 

– HVB-vård för barn och ungdom. 

– Boendestöd LSS, p.g.a. att det saknas budget för insatsen. 

– Gemensam administration, en avgångsersättning har 

påverkat utfallet negativt. 

– Gemensam administration för IFO, merkostnader för 

en konsultanställning. 

– Bergsgatan på grund av högre personalkostnader än 

budgeterat. 

– Försörjningsstöd (-501 tkr) särredovisning. 

Större positiva budgetavvikelser finns för: 

– Familjecentrum, p.g.a. att verksamheten inte kom 

igång förrän mars 2011. 

– Institutionsvård vuxna missbrukare, p.g.a. få placeringar 

under 2011. 

– Familjehemsvård för barn och ungdom, färre barn och 

unga placerade. 

– Kajaken, återhållsamhet. 

– Björkebo, återhållsamhet. 

– Personlig assistans, överskott beror bl a på att intäkter 

från -10 bokfördes under -11. 

– Gemensam administration LSS, p.g.a. att kostnaderna 

för elevhemsboende minskat, detta överskott ska delvis 

täcka underskottet för boendestöd LSS. 


1. Antal hushåll med försörjningsstöd ska minska fram till 2013 

Behovet av försörjningsstöd är konjunkturberoende och 

kan endast påverkas inom vissa gränser. Ersättningarna 



från A-kassan och sjukförsäkringarna har påverkat försörjningsstödet 

negativt. 

Försörjningsstöd 

2009 2010 2011 

Ekonomiskt bistånd – insats 80 89 75 

Ekonomiskt bistånd flykting - insats 22 11 12 

Övriga mål för 2011 enlig LSS-planen: 

2. Undersöka samverkansmöjligheterna inom MTG avseende 

daglig verksamhet för brukaren tillhörande personkrets 3. 

Den föreslagna ändringen av lagstiftning till att omfatta 

rätt till daglig verksamhet för personkrets 3 antogs inte. 

Verksamheten fortsätter som tidigare att söka sysselsättning 

för personer tillhörande personkrets 3, t.ex personer 

med psykisk funktionsnedsättning. Inom socialpsykiatrin 

finns daglig sysselsättning inom Bergsgatans lokaler, men 

även integrerat med den dagliga verksamheten på Sörgården. 

I det arbetsmarknadsprojekt som bedrivs inom 

MTG, i Gullspång ”Stig In” får personer tillhörande personkrets 

3 sysselsättning. 

3. Under planperioden ska arbetsledarutbildningar genomföras 

Arbetsledarutbildningar har utlovats under flera års tid. 

Det som f n är aktuellt är de Lärmöten som tidigare kommunchef 

startade. Dessa möten ska innehålla aktuell information 

om vad som sker i kommunen, men även 

fördjupning inom vissa områden som ekonomi, arbetsrätt 

m m. 

Sociala verksamhetens ledningsgrupp genomgår f n en 

ledarutbildning genom SKL – ”Leda för resultat”. Fortsättning 

på denna utbildning för nästa chefsled kan bli 

aktuell. 

En årlig utbildningsdag i arbetsrätt anordnas inom 

MTG. 

Den tidigare utlovade arbetsledarutbildning, som även 

skulle innefatta medarbetar- och lönesamtal, bör ske 

under 2012. Nya chefer har tillkommit sedan föregående 

utbildning och ny forskning finns tillgänglig inom området. 

4. Under planperioden ska nya boendeplatser tillskapas i första 

hand inom befintliga kommunala lokaler 

Under sommaren/hösten 2012 kommer platser att beredas 

i befintliga boenden för de personer som söker bostad 

med särskild service för vuxna. 

Planeringen pågår och möte med gode män/föräldrar 

är inplanerat i februari månad 2012. 

I samband med stängning av Kajakens korttidsboende 

planeras även fortsatta insatser för de personer som idag 

får insatser där, men som just nu inte är aktuella för 

gruppbostad. 


39

40 




➢ Gullspångs kommun hade vid årets slut tio stadigvarande 

serveringstillstånd, samt 5 detaljhandelsföretag 

som säljer folköl. 

➢ Under året tecknades avtal med Skara kommun att 

sköta all alkoholhandläggning. 

➢ Samarbetet inom MTG avseende beroendecentrum 

fortlöper och under hösten har det tagit fart rejält då 

ett tiotal klienter erhåller stöd och hjälp från beroendecentrum. 

➢ En ny överenskommelse för 2011 mellan AME och 

IFO har bidragit till att 10 flyktingar haft instegsjobb 

under sex månader för kommunen som helhet har det 

lett till minskat försörjningsstöd och ökade skatteintäkter. 

➢ Det gemensamma sysselsättningsprojekt som bedrivs 

inom MTG och där medel beviljats från EFS har pågått 

under 2011. Under året startades en mötesplats 

upp med cafédel som är öppen tre dagar i veckan och 

kallas ”Stig In”. I verksamheten pågår också betongtillverkning, 

en verksamhet som växer. 

➢ Beslut har tagits om flyttning av Broddens verksamhet 

till lokaler på Bergsgatan. Syftet med detta har bl a 

varit att utöka samverkan med mellan Brodden och 

övrig socialpsykiatri. 

➢ Under juni månad gjorde Socialstyrelsen en tillsyn av 

socialpsykiatrin. 

➢ Sörgårdens dagliga verksamhet flyttade i mars till 

vårdcentrum i f d arbetsterapins lokaler. 

➢ Östergatans gruppboende drabbades under hösten av 

en fuktskada som medfört att boende och personal har 

evakuerats till en ”vinge” på Amnegården. 

Utfall försörjningsstöd Gullspångs kommun 2010-2011 

Tkr 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Januari 

Februari 

Mars 

April 

Maj 

Juni 


Bidrag och transfereringar 2011 

Budget per månad 2011 

Bidrag och transfereringar 2010 

Juli 

Augusti 

September 

Oktober 

November 

December 

Nyckeltal 

Ensamkommande barn 

På Långgatan (boendet för ensamkommande barn) finns 

11 platser för både pojkar och flickor i ålder 13-15 år vid 

ankomst till Hova. Av 11 platser har vi under 91dagar 

haft 10 barn inskrivna. Under 44 dygn har vi haft 12 

barn inskrivna. Övriga 230 dygn har 11 barn varit inskrivna 

på boendet. Ett barn har skrivits ut till följd av 

beteendeproblem och omplacerades av socialtjänsten till 

familjehem. Vi har haft ungdomar placerade i familjehem 

149 dygn under året. 

IFO-verksamhet 

2009 2010 2011 

Antal barnavårdsutredningar 43 43 54 

Antal bidragshushåll** 200 172 155 

Antal vårddygn i familjehem (barn, unga)** 4 109 2 920 2297 

Antal vårddygn HVB ( barn) **) 2 138 515 5025 

Antal vårddygn HVB vuxna exkl. missbruk 0 0 30 

Antal fastställda faderskap 18 19 35 

Antal ansökningar om LVU 1 0 2 

Antal ansökningar om LVM 0 0 0 

Antal vårddygn HVB vuxna missbrukare 339 37 240 

Mottagna flyktingar 41 23 

Antal ärenden med personlig assistans LSS/LASS 9 10 10 

Därav med LASS 8 9 10 

Antal boende i gruppbostad vuxna 8 8 7 

Antal boende i annan särskild bostad 8 8 8 

Antal som beviljats daglig verksamhet 14 15 12 

**) inkl invandrare. 

Framtid 

I framtiden ser vi att stress och psykisk ohälsa ökar, att 

fler människor hamnar i utanförskap är också ett problem. 

Vi vill i framtiden också se ett fortsatt samarbete inom 

MTG i syfte att se möjliga samarbetsområden, detta för 

att kunna klara av framtidens utmaningar. Vi måste också 

utveckla samarbetet inom vår egen kommun. Något 

annat som är viktigt är en fortsatt utveckling av familjecentral 

till familjecentrum. 

Vi bör utöka daglig sysselsättning för psykiskt funktionshindrade. 

Sysselsättningsprojektet för missbrukare ”Stig In” 

kommer att pågå under 2012. Det ska vidareutvecklas så 

att det lever vidare efter 2012 och att om möjligt även 

bilda ett eget socialt kooperativ. 

Under 2012 har förvaltningen fått ett uppdrag att ta 

fram ett förslag som ska redovisas under hösten på ett 

”mellanboende” för ensamkommande barn. 

Kajaken avvecklar sin verksamhet under 2012 då tre av 

ungdomarna har ansökt om gruppbostad.

Äldreomsorgsutskottet 

Verksamhet 

Verksamheten omfattar äldreomsorg enligt Socialtjänst - 

lagen samt kommunal hälso- och sjukvård. Hemvård, särskilt 

boende, dagvård, fritidsverksamhet, anhörigstöd, 

fotvård, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering 

med mera samt handikappomsorg som ej tillhör LSS. 


Driftsbudget 



Intäkter – 13 196 – 14 154 958 

Personalkostnader 58 568 58 049 519 

Övriga kostnader 17 739 17 501 238 

Totalt 63 111 61 396 1 715 

Budgeten för äldreomsorgsutskottet slutade på ett överskott 

motsvarande 1 715 tkr. I bokslutet är även lokalkostnaderna 

inkluderade som skulle särredovisas. Lokalkostnadernas 

underskott motsvarar drygt en miljon kronor. 

Budgetavvikelser – åtgärder 

Större negativa budgetavvikelser finns för: 

– Lokaler, mindre intäkter än budgeterat samt ej full 

kostnadstäckning för ”kringytor” (-1 043 tkr) 

– Korttids- och avlastning/växelvårdsplatser, mindre 

intäkter än budgeterat (-124 tkr) 

– Mogården, ökade personalkostnader med anledning 

av mycket korttidsfrånvaro och att verksamheten 

drar en större kostnad på grund av 

Hela-projektet (-156 tkr). 

Större positiva budgetavvikelser finns för: 

– Gemensam administration främst på grund av återhållsamhet 

(215 tkr) 

– Äldreomsorgssamordnare, den största avvikelsen är 

ett överskott för färdtjänst men det finns även ett 

överskott på administrationen samt på utbildningskontot 

(776 tkr) 

– Hemvården Hova, återhållsamhet på personalsidan 

när verksamheten haft mindre ärenden (311 tkr) 

– Hemvården Gullspång, (448 tkr) 

– Dagvårdsverksamheten, utökad personalbudget 

samt mindre kostnader för dagvårdsresor än budgeterat 

(329 tkr) 

Hembygdsgården i Södra Råda. 



– Amnegården, återhållsamhet på personalsidan när 

det inte varit full beläggning (164 tkr) 

– HSL, inom rehabverksamheten har tjänster minskat 

i tjänstgöringsgrad samt i lön. På sjuksköterskesidan 

har det varit sjukfrånvaro som inte gått att 

täckas med vikarier (875 tkr). 


1. Antal vårdare som besöker en äldre person, med beviljad 

hemtjänst av kommunen, ska vara färre till antalet under 2011 

jämfört med 2010. 

Mätbarhet: Kommunen rapporterar in antal olika personal 

som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. 

Under 2009 låg detta resultat på i genomsnitt 17 olika 

personer. Resultatet för mätningen visade 2010 att antal 

olika personal som besöker en hemtjänsttagare är 13 personer 

vilket är en minskning med 4 personer sedan mätningen 

2009. Under 2011 kvarstår detta resultat. 

Övriga mål för 2011 enlig ÄO-planen: 

2a. Kommunen ska under planperioden införa möjlighet till service 

till äldre utan biståndsbedömning 

Under 2011 har riktlinjerna för biståndsbedömning skrivits 

om. Det har dock inte införts någon service till äldre 

utan biståndsbedömning förutom larm och matlådor som 

funnits sedan tidigare. På sikt bör man se över möjligheterna 

att införa vissa servicetjänster utan biståndsbedömning. 

2b. Att inrätta riktlinjer för anhörigstöd 

Riktlinjer finns för anhörigstödet, de ska revideras under 

2012. 


41

42 



3a. Vid planperiodens slut ska all tillsvidareanställd omvårdnadspersonal 

ha motsvarande undersköterskekompetens 

Målet är inte uppfyllt. Idag har 87 % av omvårdnadspersonalen 

en undersköterskekompetens eller motsvarande. 

Vid varje pensionsavgång återbesätts tjänsten med ovanstående 

kompetens. 

3b. Andelen sjusköterskor med vidareutbildning som kommuneller 

distriktssköterska ska successivt öka under perioden 

Samtliga sjuksköterskor i Gullspångs kommun utom en 

har vidareutbildning. Detta betraktas av Vårdförbundet 

som ganska unikt. Kommunen har äldresjuksköterska, distriktssköterskor, 

psykiatrisjuksköterska och demenssjuksköterska. 

Viktiga händelser under året 

Ombyggnadsarbetet på Amnegården färdigställdes under 

våren. De nya miljöerna invigdes i augusti. Utemiljön på 

Mogården färdigställdes och invigdes i juni. 

Arbetet har fortsatt under 2011 med att få struktur på 

verksamheten. Det har bl a skett genom införande av 

StödJa-projektet i organisationen med huvudfokus på rehabiliterande 

förhållningssätt. Olika arbetsgrupper har arbetat 

fram underlag för hur det fortsatta arbetet ska se ut. 

Förbättringsområden har identifierats och planer har utarbetats. 

Pensionärer i Solrummet på Amnegården. 


Gullspångs kommun fick återigen framskjutna placeringar 

när Öppna jämförelser presenterades av Socialstyrelsen 

och SKL. Brukarna på särskilt boende var så nöjda 

med sin omvårdnad att Gullspång hamnade på 1:a plats. 

När det gällde hemvård kom Gullspång på en femte plats. 

Vi har startat upp vårt egna Vårdplaneringsteam i april, 

vilket har inneburit nya arbetssätt för personalen. Andra 

saker som skett under året är; Start av korttidsplatser i 

egen regi, demenssjuksköterskan har blivit färdigutbildad 

och arbetar 40 % med demens, frivilligarbetarna har varit 

inbjudna att delta i en studiecirkel. Ett antal olika fortbildningar 

har erbjudits personalen. 

Nyckeltal 

Sjukfrånvaron har sedan 2006 sjunkit avsevärt inom äldreomsorgen. 

Resultatet från december 2011 var högre än vid 

motsvarande tid 2010. Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen 

har i genomsnitt legat på 4,66 % under 2011 att jämföra 

med 7,46 % under 2010. 

Personaltätheten på de särskilda boendena ligger på 

Sjukfrånvaro inom äldreomsorgen 2007-2011 

Dec. Dec. Dec. Dec. Dec. 

(tkr) 2007 2008 2009 2010 2011 

Frånvaro 13,22 % 9,63 % 7,79 % 4,33% 6,56 %

0,66 (d v s 0,66 personal/brukare). Vi når dock inte upp 

till denna personaltäthet på ett av boendena i Gullspång 

efter övertagandet av korttidsplatser från Mariestad. 

Det finns 103 platser på särskilt boende i kommunen 

varav 46 är serviceboende på Amnegården och Mogården. 

8,8 platser har i genomsnitt stått tomma på särskilt boende 

(Amnegården och Mogården exkl. serviceboende). 

Till kommunens serviceboende har det varit kö i stort sett 

hela året. 

Av totalt 118 omvårdnadspersonal är 102 undersköterskor 

vilket motsvarar 87 %. 

Hemvårdsärenden låg i oktober på ungefär 115 ärenden, 

vilket är en ökning med cirka 15 % jämfört med 

2010. Beslutade timmar har dock inte ökat i samma omfattning 

som ärenden utan ligger på 3 %. 

Antal inskrivna vårdtagare vid dagvården 

31/12-2010 31/12-2011 

Vid demensdagvården: 7 gäster 10 gäster 

Vid träning/social/avlastningsdagvård: 17 gäster 24 gäster 

Framtid 

Den största utmaningen för Gullspångs kommun är den 

ökande andelen befolkning som är 65 år och äldre. Idag 

ligger siffran på strax över 25 % men redan om fyra år är 

siffran knappt 30 %. Redan idag arbetar verksamheten för 

att ha beredskap för kommande behov. Det görs bl a 

genom: 

– Utöka dagvårdsverksamheten för att täcka det 

ökade behovet. Vid en utökning av dagvård måste 

också lokalerna ses över då den somatiska/socialaoch 

demensdagvården idag bedrivs i samma lokal. 

Det är inte lämpligt. 

– Demensteamet kommer att innebär att demensvården 

förbättras och möjligheten att bo kvar hemma 

stärks för människor med demenssjukdom. 

– Vidmakthålla innehållet i Stödja-projektet och underprojekten 

”Nya arbetsätt”. Att arbeta utifrån ett 

rehabiliterande förhållningssätt kommer vara nödvändigt 

då vi inte kommer att ha tillräckligt med 

resurser för att arbeta på det sätt som traditionellt 

gjorts. 

– Utöka anhörigstödet i syfte att förlänga kvarboendet 

så långt det är möjligt. 

– Möjliggöra och ge förutsättningar för växelvård 

och avlastning. 

– Införande av genomförandeplan, utvecklande av 

kontaktmannaskapet samt införande av vårdtyngdsmätning. 

– Införandet av planeringssystemet LAPS CARE för 

Laxfiske utanför Gullspång. 



hemtjänsten i kommunen i syfte att öka brukar - 

tiden. 

– Att införa någon form av planeringssystem för 

HSL, dels för att kvalitetssäkra och samtidigt få 

kontroll på insatser och resurser. 

– Vidareutveckla Intraphone så att så mycket tid som 

möjligt finns redovisad. 

– Gemensamma, tydliga och kända kvalitetsindikatorer 

ska införas inom hela äldreomsorgen 

– Att börja arbetet med vårdhund på remiss i verksamheterna. 

– Under 2012 kommer ny ledningsorganisation att 

införas. LSS kommer organisatoriskt att ligga 

under vård och omsorg. 

Dessa insatser kommer inte att räcka. Ska kommunen 

arbeta med en kvarboendeprincip måste man räkna med 

att hemvården kommer att öka i omfattning. Det innebär 

att budgeten måste anpassas till behoven. Slutligen en stor 

utmaning vi har framför oss och det handlar om den framtida 

kompetensförsörjningen. 


43

44 



Överförmyndarnämnden 

Verksamhet 

Nämndens uppgift är att bistå ÖIS (överförmyndare i 

samverkan) i att rekrytera gode män samt att ha en dialog 

med ÖIS. Nämnden ansvarar för budgeten med kostnader 

som rör utbetalningar till gode män. Brukare i denna verksamhet 

är dels gullspångsinvånare samt ensamkommande 

flyktingbarn. 


Överförmyndarnämndens resultat är 84 tkr. 

Driftsbudget 



Intäkter 0 – 297 297 

Personalkostnader 0 208 – 208 

Övriga kostnader 160 173 – 12 

Totalt 160 84 77 

Nämndens överskott beror på intäkter från migrationsverket 

för ensamkommande flyktingbarn. Kostnaden 

är förd på flyktingverksamheten. 

Laxtrappan i Gullspång. 


Miljö- och byggnadsnämnden MTG 

Ansvarsområde 

Den för Mariestad, Töreboda och Gullspång gemensamma 

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter 

inom byggnadsväsendet och miljöområdet. 

Nämnden har under 2011 haft ansvar för prövning, 

kontroll och/eller tillsyn enligt bl.a. följande lagstiftningar 

med tillhörande författningar: 

1. Plan- och bygglagen 

2. Miljöbalken 

a. Miljöövervakning 

b. Områdesskydd 

c. Miljöfarliga verksamheter 

d. Miljöbalkstillsyn – övrigt 

e. Hälsoskydd 

f. Enskilt dricksvatten 

g. Verksamheter som orsakar miljöskador 

h. Vattenverksamhet 

i. Jordbrukets miljöpåverkan 

j. Kemiska produkter 

k. Avfall 

l. Skydd av naturen 

3. Livsmedelslagen 

4. Lag om Foder och animaliska biprodukter 

5. Tobakslagen 

6. Lag om Handel med vissa receptfria läkemedel 

7. Strålskyddslagen 

I Miljö- och byggnadsnämndens uppdrag ingår också 

att till respektive kommunledning bidra med en god samlad 

kompetens för Agenda 21/miljöstrategiska frågor och 

naturvård. Vidare ska nämnden uppmärksamt följa planeringen 

och den allmänna utvecklingen inom verksamhetsområdet 

med en attraktiv, fungerande, tillgänglig samt 

långsiktigt hållbar bygd. 

Ekonomisk översikt 

Ett fortsatt relativt stort inflöde av ansökningar om bygglov 

har genererat mer intäkter än budgeterat och även intäkterna 

på miljöbalkssidan har varit relativt goda. 

Miljö- och byggnadsnämnden har kunnat generera ett 

överskott genom att finansiera en del verksamhet med externa 

medel såsom arbetet med miljömål. Viss verksamhet 

har utförts som uppdrag exempelvis för Tidans Vattenförbund 

och Mariestads kommun. Detta överskott kommer 

att behövas för finansiering av 2012 års nödvändiga verksamhet. 



Årets viktiga händelser 

2011 är det femte året med en gemensam Miljö- och 

byggnadsnämnd för Mariestad, Töreboda och Gullspångs 

kommuner. Utöver sedvanligt myndighetsarbete i form av 

prövning av ansökningar, handläggning av anmälningar, 

tillsyn och kontroll i övrigt, så är följande händelser viktiga 

att speciellt redovisa: 

Januari: Fastställda kvalitetsmål för verksamheten 

har som syfte att ge verksamheten hög kvalité och 

medborgarna god service. Målen har ännu inte karaktären 

av s.k. kundgarantier. Det finns dock krav 

i viss lagstiftning om längsta handläggningstider 

vilka självklart är styrande. 

Februari: Miljöförhållandena i de tre samverkande 

kommunerna har sammanställts och återfinns på 

kommunernas hemsidor. 

Maj: En ny plan- och bygglag började gälla den 2 

maj 2011. Det har inneburit en hel del merarbete 

för Miljö- och byggnadsförvaltningen. Tillämpningen 

av den nya lagen har ställt krav på utbildning 

av personal och politiker, ändring av rutiner, 

instruktioner, mallar och blanketter, framtagande 

av ny taxa m.m. Omställningsarbetet kommer att 

pågå även under 2012. 

Vårmotiv. 


45

46 



Augusti: Livsmedelskontrollen har fått ändrade regler 

vilket inneburit bland annat ny riskklassificering 

och framtagande av ny taxa. Kontrollen har 

utförts i enlighet med planeringen. 

September: Miljö- och byggnadsnämnden har i en 

nationell enkätundersökning kallad ”Insikt - en 

enkät om företagsklimatet i Sveriges kommuner” 

hamnat på plats nummer två när det gäller myndighetsutövningen 

inom miljöbalks- och livsmedelsområdena. 

Detta kvitto på en relativt god 

myndighetsutövning gentemot företagen, förpliktigar 

till ett fortsatt arbete med rutiner, instruktioner 

och utbildning av personalen. 

December: Arbetet med att sanera områden med 

bristfälliga avlopps- och dricksvattenförhållanden 

har fortgått. En samordning med främst MTG 

Kommunalteknik har resulterat i ett förslag på gemensam 

VA-strategi för de tre samverkande kommunerna. 

Strategin är en förutsättning för att 

långsiktigt kunna lösa landsbygdens och tätorternas 

försörjning när det gäller avloppsrening och dricksvatten. 

Utvecklingen i de tre kommunerna är direkt 

beroende av att VA-frågorna ges en hållbar 

förutsättning att kunna lösas. 

December: Provtagning av strand- och bassängbaden 

visade på godtagbara resultat. 

December: Kalkning av sjöar och vattendrag i Töreboda 

kommun har genomförts programenligt dock 

med vissa problem bland annat med en kalkdoserare. 

Under hela året 

Byggverksamheten har under året varit fortsatt relativt 

hög. Totalt har 486 bygglov slutförts under 

året. I Gullspång har 57 bygglov handlagts, i Mariestad 

328 och i Töreboda 101. 

För att bättre öka tillgängligheten och kvalitén i arbetet 

pågår en pilotverksamhet på Miljö- och byggnadsförvaltningen 

med att digitalisera 

ärendehanteringen. Därmed minskar på sikt arkivlagringsbehovet 

av papper. De problem som återstår 

att lösa är att kvalitetssäkra skanningsprocessen 

och att tillskapa ett digitalt arkiv med tillräcklig 

arkivbeständighet. 

Under året har handläggningen av ärenden om förfallna 

hus och nedskräpade tomter fortgått och behovet 

för fortsatt tillsyn föreligger för åtskillig tid 

framåt. 


Golfbana på Ribbingsfors herrgård, Gullspång. 

Vindkraftsutbyggnadsplanerna i de tre kommunerna 

har inneburit omfattande arbetsinsatser i 

såväl handläggande av bygglov och anmälningsärenden 

enligt miljöbalken som remisshantering av 

planer och tillståndsansökningar. 

Framtiden 

De besparingskrav som åligger Miljö- och byggnadsnämnden 

för den kommande treårsperioden kommer att ställa 

krav på effektivare och framförallt bättre myndighetsutövning. 

Skattefinansieringen måste minska till förmån för 

mer avgifter. Nya taxor inom alla områden kommer att behöva 

tas fram. Det är också viktigt att hitta alternativa finansieringsformer 

till stöd för det uppdrag som Miljö- och 

byggnadsnämnden har. 

Det är en viktig uppgift för Miljö- och byggnadsförvaltningen 

att medverka till att de tre samverkande kommunerna 

arbetar i riktning mot ett hållbart samhälle i linje 

med miljökvalitetsmålen. De bidrag som Miljö- och byggnadsförvaltningen 

fått för att underlätta detta arbete utbetalades 

under 2011 men ska även räcka för det arbete som 

ska bedrivas under 2012.

Utvecklingen av MTG-samarbetet och att genomföra 

ändringar i arbetsrutiner fortsätter att vara prioriterat. 

Kvalité och god service ska gå hand i hand med korrekt 

myndighetsutövning. En viktig uppgift för Miljö- och 

byggnadsnämnden är att medverka till att utveckla de tre 

kommunerna i en långsiktigt hållbar riktning. Kommun - 

ernas visioner och mål ska vara vägledande för Miljö- och 

byggnadsnämndens arbete. 

Trots Mariestads kommuns beslut att avvakta med att 

utveckla en separat Kundtjänst så måste servicen till medborgarna 

ytterligare förbättras. Miljö- och byggnadsförvaltningen 

kommer därför bland annat ta fram detaljerade 

checklistor för att möjliggöra snabb och kvalitetssäkrad information. 

Även arbetet med bra information på hemsidorna 

måste prioriteras. 

Miljö- och byggnadsförvaltningen ska ta fram en aktuell 

dokumenthanteringsplan som bör kunna ligga till grund 

även för övriga förvaltningars planer. Arbetet ska göras i 

nära samarbete med arkivsansvarig på kommunerna. 

Handläggningen av den obligatoriska ventilationskontrollen 

som energideklarationer måste intensifieras och utvecklas. 

Ytterligare övertagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken 

över bl.a. tillståndspliktig verksamhet i Töreboda 

kommun kommer att diskuteras med Länsstyrelsen i syfte 

Det mobila poliskontoret. 



att börja gälla från 2013. Miljö- och byggnadsförvaltningen 

behöver en förbättrad kompetens och resurs för 

tillsynen över jordbruket och för kontroll enligt lag om 

foder och animaliska biprodukter. 

Ett LOVA-projekt som handlar om att kretsloppsanpassa 

toalettavloppsvatten (urin och/eller avföring) genom 

sortering, insamling, hygienisering och spridning på lämplig 

jordbruks- eller skogsmark kommer Miljö- och byggnadsförvaltningen 

vara en viktig part tillsammans med 

MTG Kommunalteknik. I det projektet handlar det också 

om att skapa en kväve- och fosforneutral kommun. 

Inriktningen på tillsynen enligt miljöbalken i övrigt 

kommer förhoppningsvis att handla om att bl.a. vara med 

i länsövergripande projekt, genomföra rutinmässiga besök, 

få förekommande nedskräpningar åtgärdade och prioritera 

avfalls-, kemikalie- och energihushållningsfrågor. Även sanering 

av förorenad mark är ett viktigt arbetsområde. Tillsynen 

över hälsoskyddet inte minst i kommunernas skolor 

och förskolor är ett viktigt uppdrag för Miljö- och byggnadsnämnden. 

Slutligen är det en viktig strategisk fråga för Miljö- och 

byggnadsnämnden att kunna rekrytera och behålla kompetent 

personal samt att kunna få tillräckligt med resurser 

för det uppdrag nämnden har att fullfölja. 


47

48 



Lönenämnden MTGK 

Verksamhet 

Lönekontoret MTGK, gemensamt lönekontor för Mariestad, 

Töreboda, Gullspång och Karlsborg. Lönekontoret 

utför löneadministrativa arbetsuppgifter, systemförvaltning 

och driftsplanering för kommunerna inom MTGK. I arbetsuppgifterna 

ingår även support, pensions- och försäkringsfrågor, 

utbildning och information. Lönekontoret 

sluter avtal med leverantörer av personaloch lönesystem, 

schemasystem och avtal för drift. Fr.o.m. den 1 april 2011 

ingår Karlsborg i lönenämnden och i lönekontorets verksamhet. 

Avstämning av mål och verksamhet 

1. Hög kostnadseffektivitet genom att större arbetsvolymer 

hanteras. 

Det sker en kontinuerlig genomgång och översyn 

av verksamheten när det gäller kostnader och effektivitet. 

2. Utveckling av personaloch lönesystemet till en 

nivå som motsvarar de behov som finns ute i verksamheterna. 

Det ska ske via hög kvalitet i systemet 

och hög kompetens hos personalen. 

Ett byte av personaloch lönesystem har genomförts 

under 2010-2011. Detta arbete har krävt 

mycket stora insatser av personalen och även ställt 

krav på verksamheterna vid bytet av systemet. 

Bytet har genomförts på ett bra sätt. Personal- och 

lönesystemet IFS har ersatts med Aditros personaloch 

lönesystem. 

3. Hög driftsäkerhet genom att driften centraliseras. 

Driften av personaloch lönesystemet har under 

2010-2011 förts över till IT MTG. Avtal om driften 

har överenskommits med IT MTG. Under året 

har förberedelser och planering genomförts med IT 

MTG inom de samverkande kommunerna för 

övertagande av driften utifrån att driftsäkerheten 

kan säkerställas. Denna överföring har följt den 

planering som är fastställd. 

4. Strukturerat arbetssätt genom rationell standardisering. 

Denna del fortsätter med att skapa gemensamma 

rutiner och system för kommunerna inom MTGK. 

5. Hög kvalitet i löneadministrationen genom ett 

strukturerat kvalitetsarbete. 

Förbättringsarbetet med tydliggörande av kvalitetsmål 

för verksamheten har fortsatt under 2011. 

6. Hög nivå på arbetsprocesser, metoder och redskap. 

En översyn av arbetsprocesser pågår och har intensifierats 

i samband med byte av personaloch löne- 


system. WINLAS har införts i Mariestads kommun 

under året och införs i Karlsborg under 2012. Systemet 

finns därmed i samtliga av de samverkande 

kommunerna. Det är ett system som bland annat 

möjliggör en bättre bevakning och uppföljning av 

anställningstider. Det innebär även en mer rationell 

hantering av anställningsbeslut. 

7. Professionellt stöd och en god service till verksamheterna. 

Ett exempel på detta är målen att ha en 

hög kompetens och korta svarstider vid frågor från 

verksamheterna. 

Supportorganisationen har setts över, förbättrats 

och ytterligare anpassats till verksamheternas 

behov. 

8. Lägre driftskostnader än tidigare, till gagn för 

samtliga samverkande kommuner. 

Driftskostnaderna har kontinuerligt kunnat minskas 

sedan verksamhetsstarten 2007. Verksamheten 

har genom detta kunnat lämna ett överskott för 

åren 2007 - 2010 som återgår till de samverkande 

kommunerna. Även för 2011 kommer ett överskott 

att lämnas, överskottet uppgår till 

628 800 kronor. 

9. En god arbetsmiljö som präglas av tillit, förtroende 

och trivsel. 

Utgångspunkten är att en god kvalitet på arbetsmiljön 

lägger en grund för att skapa en effektiv 

verksamhet för att därmed uppnå verksamhetsmålen. 

Som en del i detta är målet att arbeta förebyggande 

för att kunna behålla en så låg sjukfrånvaro 

som möjligt. En uppföljning av arbetsmiljön har 

gjorts kontinuerligt under verksamhetsåret. Under 

2011 har det krävts stora arbetsinsatser på grund av 

bytet av personaloch lönesystem. Det har varit en 

hög arbetsbelastning under hela 2011. Men från 

2012 skall det ske en återgång till en mer normal 

arbetssituation. 


Under 2010-2011 genomfördes byte av personaloch lönesystem 

för fyra kommuner, med gemensam projektledning 

via Lönekontoret. Under samma år flyttades även 

driften av personaloch lönesystemet från Systeam, Linköping, 

till IT MTG. Det sistnämnda renodlar kontakterna 

när det gäller systemfrågor och tydliggör på ett positivt sätt 

för verksamheten förhållandet mellan kund och leverantör. 

Fr.o.m. 1 april 2011 ingår Karlsborg fullt ut i lönekontorets 

verksamhet. Det innebär att de som arbetar med löneadministration 

för Karlsborg är anställda av Gullspångs 

kommun.


Nyckeltal och prestationer 

Antalet lönespecifikationer kan variera mellan åren beroende 

på en ökning eller en minskning av antalet tillsvidareanställda. 

Tillfälliga variationer kan t ex bero på att 

antalet vikarier som anställs har ökat eller minskat. Genom 

de projekt som pågår i kommunerna och som ger de deltidsanställda 

möjlighet att öka sin sysselsättningsgrad 

minskar behovet av vikarier. Det sistnämnda minskar antalet 

lönespecifikationer. 

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2,14 

(2,10) %. 

Framtid 

Under 2010-2011 har ett gemensamt projekt bedrivits för 

MTGK-kommunerna för byte av personaloch lönesystem. 

Framöver gäller att arbetet med att säkerställa kvaliteten 

på löneutbetalningarna fortsätter. Under det första 

halvåret 2012 kommer en internkontrollplan att fastställas 

för Lönekontorets verksamhet. Arbetet med att standardisera 

och utveckla utdata genomförs, dvs. att nyckeltal skall 

finnas tillgängliga för chefer och verksamhetsansvar iga. 

En levande landsbygd. 



Lönespecifikationer 

Mariestad Töreboda Gullspång Karlsborg 

Lönespecifikationer 38 564 (39 800) 13 757 (13 651) 7 587 (8036)* 8870 

Kostnad per lönespec. 119,36 (115,65) 174,45 (175,81) 186,63 (173,09) 153,44 (183) 

Just. för pensionsadm. 119,36 (115,65) 164,85 (166,16 ) 172,93 (160,80) 146,68 (176)** 

Justerat för överskott 2011 110,40 (110,60) 152,07 (160,02) 158,22 (154,54) 146,68*** 

* Inom parentes anges 2010 års siffror. 

** I kostnad per lönespecifikation för Töreboda, Gullspång och Karlsborg ligger även pensionsadministration som utförs av Lönekontoret. 

För Töreboda och Gullspång utförs även WINLAS och viss schemahantering av Lönekontoret. 

*** För Karlsborgs del gjordes en besparing i samband med att Karlsborg gick med i det gemensamma lönekontoret 1 april 2011. Det motsvarar 

en besparing på ca 300 000 kronor i jämförelse med 2010. Kostnaden per lönespecifikation har därmed minskat med ca 30 kr. 

Resultatsammanställning 

Budget Bokslut Avvikelse 


Intäkter -10 490 -10 519 29 

Kostnader 9 440 9 469 -29 

Kapitaltjänstkostnader 1 050 1 050 0 

Nettokostnader 0 0 0 

varav 

– Töreboda 2 614 2 432 182 

– Mariestad 5 225 4 867 358 

– Gullspång 1 406 1 295 111 

– Karlsborg 1 160 1 160 0 

Därmed kommer de att kunna följa upp sina verksamheter 

på ett bättre sätt än tidigare. För att genomföra detta planeras 

utbildningsinsatser och uppföljning från Lönekontorets 

sida. Införandet av självservice kommer att planeras 

för ett genomförande på de arbetsplatser där det i dagsläget 

inte används. En översyn av de system som inte är integrerade 

med personaloch lönesystemet genomförs och 

målsättningen är att under 2012 skall samtliga av dessa system 

vara integrerade med personaloch lönesystemet, det 

handlar framförallt om schema- och bemanningssystem. 

För Karlsborgs del införs WINLAS under det första kvartalet 

2012. Lönekontoret kommer att utföra och ansvara 

för pensionsadministrationen för samtliga av de samverkande 

kommunerna. Pensionsadministrationen för Mariestad 

flyttas över till Lönekontoret under 2012. 


49

50 



Ekonominämnden TG 


Ekonominämnden redovisar ett bra resultat för år 2011. 

Verksamheten har under året haft kostnader som var 230 

tkr lägre än tilldelade intäkter. Förklaringen till överskottet 

är att vi inte haft behov av konsultinsatser i lika stor omfattning 

som planerades samt en vakant tjänst i slutet av året. 


Vi har arbetat med ledning och styrdokument i båda kommunerna 

och anpassat ekonomistyrningen till dem. Ett gediget 

målarbete har genomförts i båda kommunerna, där 

vi i olika led har varit med i processerna. Töreboda kommun 

har varit med i Skl:s nätverk, resultatnätverk och 

kommunens kvalitet i korthet. Gullspångs kommun har 

varit med i nätverket kommunens kvalitet i korthet. Resultaten 

från dessa nätverk har används i kommunernas målprocesser. 

Som ett led i kompetensutvecklingen har ekonomer och 

controller deltagit i ett utbildningsprogram för ekonomer i 

Skaraborg. Detta program kommer att fortgå under nästkommande 

år. 

Ekonomistödet till verksamheterna har utvecklats ytterligare 

under året. I Töreboda kommun har det under året 

startats igång en ledarskapsutbildning där ekonomiutbildning 

ingått som en del i utbildningen. Den ekonomiut- 

Vinter i Gullspångs kommun. 



Bokslut Budget Avvikelse 


Intäkter – 4 925 – 4 925 0 

Kostnader 4 695 4 925 230 

Nettokostnader – 230 0 0 

Varav 

– Töreboda 2 849 2 993 144 


– Törebodabostäder AB 

och Gullspångsbostäder AB 165 165 0 

bildning som har genomförts har riktats till budgetansvariga 

chefer, med inriktning mot budgetuppföljning och 

budgetstyrning. 

Framtiden 

Under nästkommande år kommer arbetet att fortsätta 

med att utveckla vårt ekonomisystem, med bl. a elektroniska 

internfakturor. Vi kommer att köpa in ett nytt verksamhetssystem 

för att underlätta arbetet med uppföljning 

av ekonomiskt resultat och verksamhetsuppföljning.

Avfallsnämnden MG 


Den nya renhållningstaxan från 2011-01-01 med en 

grundavgift för alla fastigheter i kommunen säkerställer intäkter 

för avfallsavdelningens fasta utgifter. 

Asfaltering av ytor för vitvaror i enlighet med Läns - 

styrelsens krav och asfaltering av den nya omlastningsplatsen 

för hushållsavfall har färdigställts under sommaren. 

Ytan för slamkompostering av reningsverksslam på 

Odenslund är i drift sedan årsskiftet. Förseningar i leverans 

av aska har gjort att anläggningsarbetet fortfarande 

pågår. 

Upprustning och underhåll av personalbyggnad och 

redskapsbod har gjorts under våren. 

En informatör har anställts tillsammans med fem kommuner 

i östra Värmland för att uppfylla det krav kommunerna 

har på att informera allmänheten om återvinning. 

En ommöblering har gjorts på återvinningscentralen 

där en återvinningsstation med behållare för förpackningsmaterial 

färdigställs utanför hallen. I hallen bereds mera 

plats för återvinningscentralens material. Nya skyltar monteras 

upp under vinterhalvåret. 

Inventeringen av kundregistret i Gullspång fortsätter 

och fler abonnemang för sophämtning har startats upp. 

Upphandling av flisning av returträ ger verksamheten 

bättre intäkter jämfört med tidigare. Ny entreprenör är 

Neova. 

Periodisk besiktning av deponin gjordes i december. 

Brister i verksamheten som påpekades kommer så långt 

det går att åtgärdas under 2012. 

Kommunens avtal om transport och omhänder tagande 

av hushållsavfall har förlängts fr.o.m. 2012 till utgången av 

2013, vilket ger stabilitet i ekonomin. De kommande två 

åren betalar kommunen samma pris året om, det dyrare 

sommarpriset är borta. Mängden hushålls-avfall första halvåret 

motsvarar fjolårets och priserna på återvinningsmaterial 

ligger också på 2010 års nivåer. 



Framtid 

Fortsatta satsningar på information om avfallsminimering 

och återvinning kommer ske. 

Sluttäckning av deponin är ett stort arbete som kommer 

att påbörjas under andra halvan av 2012. 

Förberedelser för att ta hand om matavfall i kommunen 

påbörjas under 2013 för att vara slutfört under 2015. 

Uppföljning av verksamhetsmål 

Verksamhetens mål att tillhandahålla webblankett för att 

byta storlek på sopkärl är uppfyllt fr.o.m. 2011-04-15. 

Arbetet med målen i avfallsplanen fortsätter. Arbetet 

med att nå målet ”Kommunens verksamheter är ett föredöme” 

till 2013, startas upp under hösten och sker i samarbete 

med avfallsavdelningen och kommunens andra 

verksamheter. 

Avfallsverksamheten Gullspångs kommun mot fond 

Kostnader Kapitaltjänst- Intäkter Överföring 

(tkr) kostnader till fond 

Sophämtning 5 514,8 171,3 5 667,9 -18,2 

Slamtömning 11,3 20,1 8,8 

Återvinning 256,3 252,0 -4,3 

Balansräkning avfallsfond 

IB Årets UB 

(tkr) avsättning 

Sophämtning 433,3 -18,2 415,1 

Slamtömning -6,1 8,8 2,7 

Återvinning 25,2 -4,3 20,9 


51

52 



IT-nämnden MTG 

Sammanfattning 

Den gemensamma IT-avdelningen för Mariestad, Töreboda 

och Gullspång (MTG-samarbetet) startade upp den 

1 januari 2008 och genomförde således under 2011 sitt 

fjärde verksamhetsår. 

IT-avdelningens primära mål och inriktning för 2011 

var att först färdigställa överflyttning av verksamheter och 

personal till den nya IT-plattformen och därefter motsvarande 

arbete avseende IT-miljön för skolor och elever. På 

grund av hög arbetsbelastning och efterfrågan av IT-resurser 

i verksamheternas övriga utveckling och projekt uppfylldes 

inte målsättningen helt utan de sista skolverksamheterna 

flyttas över under första halvåret av 2012. 

IT MTG klarade uppsatta besparingskrav och höll sin 

budget även 2011. 



Budget Bokslut Avvikelse 


Intäkter -13 874 -14 792 918 

Kostnader 13 874 14 792 -918 

Nettokostnader 0 0 0 

varav 

– Töreboda 3 072 3 066 6 

– Mariestad 7 407 7 393 14 


Totalt 12 377 12 354 23 


IT-avdelningens primära målsättning under 2011 var att 

först färdigställa överflyttning (migrering) av alla verksamheter 

och personal till den nya IT-plattformen. Detta slutfördes 

under året. Därefter var inriktningen att genomföra 

samma arbete med IT-miljön för skolor och elever. Detta 

arbete slutfördes inte under året utan beräknas kunna färdigställas 

under första halvåret 2012. 


IT-avdelningen slutförde under 2011 överflyttning (migrering) 

av MTG-kommunernas verksamheter och personal 

till den nya IT-plattformen. I samband med övergången 

har IT-avdelningen gemensamt med verksamheten gått 

igenom samtliga program och applikationer för att rensa 

och samtidigt verifiera licensrättigheter. Alla program har 

därefter installerats och paketerats för automatisk hantering 

i den nya IT-plattformen. 

Därefter påbörjades motsvarande arbete av IT-miljön 

för skolor och elever vilken även omfattade en ”molnlösning” 

med e-post, lagring och Office 365 med möjlighet 

för eleverna att nå och arbeta med skolarbetet både från 

skolan och hemifrån. För att hantera kopplingen pedagogisk 

omfattade lösningen även en enklare skolportal. På 

grund av försenad leverans av leverantören till skolportalen 


senarelades stora delar av övergången och beräknas istället 

att slutföras under första halvåret 2012. 

Sedan IT-nämnden startade 2008 har andelen datorer, 

servrar och ärende kraftigt ökat och passerar under 2011 

nya rekordnoteringar. Vid slutet av 2011 fanns t ex ca 

4 100 datorer registrerade i MTG-kommunerna, att jämföra 

med ca 2 000 st vid uppstarten år 2008. 

Under året var det fortfarande hög efterfrågan på IT-avdelningens 

resurser i ett stort antal verksamhetsprojekt. 

Nedan redovisas några av de viktigaste händelserna. 

Migrering till nya IT-miljön och programpaketering för 

verksamheter och personal inom MTG slutförd 

Migrering till nya IT-miljön och programpaketering för 

skolverksamheter och elever inom MTG påbörjad och 

beräknas att slutlevereras första halvåret 2012. 

Uppsättning av teknisk lösning för elevdatorer, s.k 1-1, 

inom MTG. Till Vadsbogymnasiet i Mariestad levererades 

under 2011 totalt 547 datorer enligt 1-1 standard 

till elever. 

Byte till ny brandväggslösning och mailgateway. 

Windows 7 infördes som standard för nya och ominstallerade 

datorer. 

Större uppgraderingar eller nyinstallationer av verksamhetssystem 

har skett fortlöpande under året. Fler och 

fler verksamhetssystem kräver uppgradering utanför arbetstid 

och flera större system som t ex Procapita, Personec 

P mfl kräver en uppgradering per månad. Totalt 

uppgraderades ca 10-15 system varje månad. 

Omorganisation av IT-avdelnings IT-support, bl a med 

införande av koordinator-funktion för effektivare och 

snabbare åtgärdshantering och prioritering av supportärenden. 

Förändringen har gett mätbar effekt och positiv 

återkoppling från kunderna. 

Nyckeltal/verksamhetsmått 

Några nationella gemensamma nyckeltal för kommunala 

IT-avdelningar finns inte framtagna. 

IT-Nämnden MTG 2009 2010 2011 

Antal inkomna ärenden 11.824 16.345 15.586 

Antal avslutade ärenden 11.438 16.283 15.592 

Balans pågående ärenden 31 december 590 611 344 

Antal anmälda supportärenden har nu för första gången 

minskat sedan IT-avdelningen startade 2008. Ökningen 

fram till 2010 har berott på införande av ett nytt supportärendesystem 

där allt registreras men ökningen 2010 beror 

till stor del på en ökning av antal datorer, nya/uppgraderade 

verksamhetssystem samt ökade krav och behov från 

verksamheterna. Övergång till den nya IT-miljön, som 

varit mycket stabil i drift, har däremot medfört minskat 

antal felanmälningar och det totala antalet supportärenden 

har därigenom minskat under 2011.

Tekniska nämnden MTG 

Driftbudget inkl kapitaltjänstkostnader 

Budget Utfall Avvikelse 


Administrativa avdelningen 278 247 31 

Byggnadsavdelningen 275 86 189 

Kart- och mätavdelningen 295 230 65 

Städavdelningen 4 772 4 656 116 

Gatuavdelningen 5 189 5 962 -773 

Fastighetsavdelningen * 13 368 16 278 -2 910 

VA-verksamheten 0 1 673 -1 673 

Nettokostnader 24 177 29 132 -4 955 

* I fastighetsavdelningens utfall ingår nedskrivning av fastigheten 

Björtorp 4:1 med 1 milj och kostnader som tillhör fastighetsavdelningen 

men som inte redovisats genom Mariestads kommun. 

Enligt lag skall va-verksamheten fr o m redovisningsåret 

2007 särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är 

att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över 

tiden. 

VA-verksamheten har under perioden 2007-2011 redovisats 

i skattefinansierad verksamhet. 

VA-avräkning 2008-2011 – Gullspångs kommun 

2008 2009 2010 2011 

Intäkter MTG 9 203 10 331 9 804 10 179 

Kostnader MTG 8 333 10 342 9 983 8 367 

Kapitaltjänstkostnader 3 879 3 675 3 431 3 485 

-3 009 -3 686 -3 611 -1 673 

Skattefinansierad 3 009 3 686 3 611 1 673 

Ansvarsområden 

De avdelningar som ingår i tekniska nämnden och deras 

ansvarsområden är följande: 

Administrativa avdelningen 

VA-avdelningen 

Gatuavdelningen 

Kart- och mätavdelningen 

Byggnadsavdelningen 

Fastighetsavdelningen 

Städavdelningen 

Ekonomisk översikt – Gullspång 




Byggnadsavdelningen visar ett överskott på 189 tkr beroende 

på lägre kostnader som en effekt av färre uppdrag. 


Gatuavdelningen går med ett underskott på -773 tkr beroende 

på att verksamheten är underbudgeterad. Enskilda 

större underkott driftskostnad gata ca -500 tkr och driftskostnad 

park ca - 200 tkr. 

Fastighetsavdelningen: 

Fastighetsavdelningen redovisar ett underskott på -1 424 

tkr, delvis beroende av följande: 

Minskade intäkter p.g.a outhyrda lokaler Vårdcentralen 

GLSP (-203 tkr). 

Ökade kostnader inom ramen för bostadsanpassningen 

på (- 450 tkr). 

Otterbäcksgården har varit helt ofinansierad under 

2011 (- 375 tkr). 

Hyresfastigheterna redovisar ett underskott på (183 tkr) 

vilket är beroende på extra insatser inom 4 lägenheter 

Städavdelningen: 

Städavdelningen visar ett överskott på 116 tkr och det 

beror främst på att de varit restriktiva med vikarieersättningen. 


Vid årets början fanns inga extra resurser utöver normal 

drift i budgeten. 

VA-avdelningen redovisar ett underskott på -1 391 tkr. 

En felperiodiserad kostnad på 110 tkr påverkar 2011 istället 

för 2010. 

Industritaxan har genererat 200 tkr mindre än budgeterat. 

Ökade kostnader p.g.a. översvämningarna, mindre tid 

har därför lagts på investeringsprojekt. 

Lönekostnaderna för VA-ingenjörerna har ökat med 

110 tkr mot budgeterat. 

Översvämningskostnaderna som utbetalts under 2011 

uppgår till 215 tkr. 

VA-verken har fått utöka med 50-% tjänst p.g.a. elproblem 

på reningsverkssidan, ca 250 tkr. 

Ökade kostnader för reparationer av maskiner och elutrustning. 


53

54 



Sammanfattning viktiga händelser – MTG 

VA-strategiplanen för MTG har presenterats och 

beskriver kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för en 

kommungemensam lösning. 

Den stränga vintern i början av 2011 innebar en 

stor ekonomisk och organisatorisk påfrestning för 

verksamheten. Året har avslutats med ovanligt milt 

och snöfritt väder vilket ger positiva effekter på 

ekonomin. 

Bland större projekt kan nämnas omoch tillbyggnad 

av Högelidsskolan, renovering av Marieholmsbron 

samt upprustning av torgyta vid 

resecentrum som har färdigställts. 

Utveckling av Gärdesparken, som inletts med byggstart 

av murgård för Göteborgs Universitet, är ett spännande 

framtidsprojekt. 

Årets viktigaste händelser 

Tekniska förvaltningen 

Den tekniska förvaltningen har nu genomfört sitt fjärde år 

med uppdrag även i Töreboda och Gullspångs kommuner. 

Årets verksamhet har präglats av ekonomi- och organisationsförändringar. 

Kommunledningens förslag till besparingar i budget 

2012 och framåt – ”Åtgärder för en långsiktigt stark ekonomi 

i Mariestads kommun” - har inneburit en påfrestning 

för förvaltningens organisation, planering och 

ekonomi. 

Förvaltningen har under året initierat eller deltagit i 

flera viktiga händelser såsom VA-strategiplan, ombyggnad 

av Marieholmsbron, upprustning av stationsområdet och 

färdigställande av Högelidsskolan. 


Under året har stora resurser lagts på att utreda översvämningarna 

2010-08-13 inom MTG. Fokus har legat på 

orsak och vem som ska bära det ekonomiska ansvaret. Utbetalning 

av ersättningar påbörjades i november. 

Ett förslag till VA-strategiplan presenterades i november. 

Planen är framtagen med hjälp av en konsult, och har 

bearbetats i en styrgrupp bestående av politiker och tjänstemän. 

Strategiplanen bygger på ett mycket stort samarbete 

mellan MTG-kommunerna för att på lång sikt kunna 

minska antalet VA-anläggningar samt säkerställa den framtida 

reservvattenförsörjning i kommunerna. Förslaget till 

VA-strategiplan är överlämnat till MTG styrgrupp för 

fortsatt handläggning. 

På avloppsreningsverket i Mariestad har energibesparande 

åtgärder genomförts genom att utnyttja gasen från 

rötningsprocessen effektivare till uppvärmning av lokaler. 


Förbättringsåtgärder och renoveringar på ledningsnätet 

har i stort följt planerna, dock är Stockholmsvägen försenad. 

Större insatser har gjorts på Norra vägen (etapp 1 av 

2), Grangärdesgatan och Blomstervägen. 


Kostnaderna för vinterväghållningen blev inte fullt så höga 

trots stort snöfall under januari-mars. Snöfallet och halkbekämpningen 

under oktober-november var i stort sett 

obefintligt. 

I Mariestad pågår arbetena med exploateringsområdet 

Västra skogen där tomterna kommer att vara färdigställda 

för bebyggelse under 2012. På Ekuddenområdet pågår färdigställning 

av parkytor och cykelvägar vilket kommer 

fortsätta under 2012. I väntan på exploatering har ytorna 

på gamla siloområdet vid hamnen utnyttjats som parkering 

och på en del av dessa ytor har en provisorisk lekplats 

anordnats. 

Inom ramen för gällande funktionsavtal för beläggningsunderhåll 

har ytterligare cirka 14 000 m 2 asfaltsytor 

renoverats. Under 2011 har delar av Drottning Kristinas 

väg och Hammarsmedsgatan asfalterats. Båda gatorna 

ingår i serviceklass två som är matargator och industrigator. 

I Ullervad har gatuavdelningen byggt cykelväg utmed 

Åvägen. Cykelvägen har finansierats tillsammans med Trafikverket. 

Den nya cirkulationsplatsen Ovadellen har färdigställts 

och invigts. Stationshuset vid Nygatan har fått en ny an - 

göring vilken inramas av den renoverade gamla kiosken 

med omgivande nyplanterad vegetation. Marieholmsbrons 

renovering är slutförd och i samband med det har en om - 

fattande vassröjning av Tidan genomförts. 

I Töreboda har arbetena med den nya gång- och cykelvägen 

utefter Halnavägen slutförts. Genom ombyggnaden 

av bussterminalen har tillgängligheten för rörelsehindrade 

förbättrats. Projektet har samfinansierats av Trafikverket. 

Vidare har gatuavdelningen på uppdrag av fastighetsförvaltningen 

deltagit i etableringen av de provisoriska skol - 

lokalerna för Kastanjens förskola. 

I Gullspång har gång- och cykelvägen utefter väg 26 

färdigställts. Det är nu möjligt at cykla från Sjötorp till 

Otterbäcken. I slutet av året har gång- och cykelvägen 

längs Ankarvägen vid Vänerhamn påbörjats. 

Kart- och mätningsavdelning 

Kontoret är inne i en generationsväxling och två medarbetare 

med tillsammans 100 års erfarenhet i yrket slutade vid 

halvårsskiftet, en ny mätningsingenjör anställdes under 

våren. 

Under våren bytte Mariestads kommun höjdsystem. 

Mätningar och beräkningar pågår för att kunna räkna om

Gullspång och Töreboda till detta nya nationella höjd - 

system under 2012. 

Karttjänsterna på intranätet har förbättrats avsevärt 

under året. 

På fältsidan har de större projekten varit exploateringen 

av Västra Skogen, utbyggnaden av Universitetsparken, inmätning 

och utsättning på Marieholmsbron samt projekteringsmätning 

av Storgatan i Gullspång och 

Centrumgestaltning i Töreboda. 

Vi har i anslutning till nybyggnation medverkat vid ca 

50 st utstakningstillfällen, 15 st nybyggnadskartor har levererats 

och vi har medverkat i lantmäteriförrättningar där 

25 st fastigheter har ingått. 

I Mariestad har 60 nya adresser registrerats samt 94 nya 

lägenheter. 


Inom verksamhetsområde Mariestad har ett antal investeringsprojekt 

handlagts. Det enskilt största projektet är omoch 

tillbyggnad av Högelidsskolan till en total kostnad av 

drygt 115 miljoner kronor. Övriga större projekt under 

året är byggstart av Murgården i Gärdesparken, ombyggnad 

av Vadsbogymnasiets matsal, planering av nya förskolor 

i Österåsens skola och Marieholmsskolan, ny Kombihall 

samt lokaler för Göteborgs Universitets Trädgårdsutbildning 

i Gärdesparken. 

Avdelningen har under året genomfört projekt för ca 95 

miljoner kronor. 

Inom verksamhetsområde Töreboda har avdelningen 

slutfört en nödvändig upprustning av simhallen inklusive 

ny vattenrening. Under året har nybyggnad av Förskola 

Kastanjen påbörjats och vidare planeras ombyggnad av 

Centralskolans hus D, ny entré till Kommunkontoret 

samt omklädningsrum vid Töreshov. 

Avdelningen har under året genomfört projekt för ca 18 

miljoner kronor. 

Inom verksamhetsområde Gullspång har avdelningen 

genomfört en installation av hiss vid kommunkontoret 

samt diverse åtgärder vid Gullstensskolan. 

Avdelningen har under året genomfört projekt för ca 

1,5 miljoner kronor. 


Under 2011 har fastighetsavdelningen fortsatt med att utföra 

större insatser på utvalda objekt. Fastighets- och byggnadsavdelningen 

har tillsammans utfört projekt avseende 

energieffektivisering vid Ishallen, Centralköket, Ullervads 

skola m.fl. Renovering av Vadsbogymnasiet har fortsatt. 

Året inleddes med mycket snö och låga temperaturer 

som satte verksamheten, lokalerna och ekonomin på hårda 

prov. Insatserna för att skotta våra tak i de tre kommunerna 

blev väldigt kostsamma men kommunen klarade sig 

från takras vilket hände på andra orter i Sverige. 



Under året har ny arrendator av Ekudden och Töreboda 

camping upphandlats. 

Städavdelning 

Verksamheten har bedrivits som tidigare år. En anpassning 

till den nya skolstrukturen har genomförts. ”Varannandagsstädning” 

i klassrummen för att minska städkostnader 

har påbörjats, detta efter förhandling med grundskolan. 

Ett nytt system för att täcka upp vid sjukdom har införts 

för att minska vikarietimmar och för att sänka kostnaderna. 

Ordinarie personal har bestämda dagar som de 

”priostädar” på. 

Amnegården i Gullspång. 


55

56 



Framtiden 

Tekniska förvaltningen 

Förvaltningens uppdrag kommer framöver att styras av föreslagna 

besparingar i budget 2012 och framåt. Förutom 

kännbara ekonomiska konsekvenser kommer även strukturella 

organisatoriska förändringar krävas. Med detta avses 

förändrade ledningsfunktioner samt verksamhetsövergångar 

inom park- och städverksamheten som planeras för 

ett genomförande 2013. 

Utöver detta sker en anpassning till förändrat uppdrag i 

samband med relativt sett stora minskningar av kommun - 

ernas egna fastighetsbestånd. 

Som en effekt av pensionsavgångar och uppsägningar av 

chefer i ledande befattning tappas mycket kompetens och 

ett stort rekryteringsbehov uppstår. 


Fortsatta utredningar efter översvämningarna samt framtagande 

av åtgärdsplaner kommer ske för att minska risken 

för nya översvämningar. 

Avdelningen väntar på beslut från MTG Styrgrupp om 

fortsatta utredningar för VA-strategiplanen. 

Under våren kommen avdelningen fortsätta med etapp 

2 för Norra vägen samt under hösten genomföra etapp 1 

för Stockholmsvägen. I övrigt fortsätter arbetet enligt ledningsnätsplanerna. 


Efter att exploateringsprojektet Västra skogen färdigställts 

står Sjöstaden och Nolskogen på tur. I dagsläget finns 

dock ingen detaljerad tidsplan för projekten framtagna. På 

Ekudden ska nya tillfartsvägar anläggas till de nya fastig - 

heterna som är under byggnation. Förnyelsen av Stockholmsvägen 

kommer att påbörjas under 2012 och förväntas 

pågå under en treårsperiod. 

I Töreboda är omgestaltningen av Torget till stor del 

projekterad och arbetena förväntas påbörjas under 2012 

med avbrott för Törebodafestivalen. 

Ett nytt cykelvägnät mellan Björkängsskolan och Centralskolan 

behöver byggas, statsbidrag är beviljat för delar 

av sträckningen. Sträckan är en del i arbetet med att knyta 

ihop cykelvägnätet mellan centrum och Industrigatan via 

Börstorpsgatan och Torstorpsgatan. 

I Gullspång är förväntningarna stora på att angöringen 

för skolungdomar vid Gullstensskolan ska lösas. Gångoch 

cykelvägen längs Ankarvägen är ett projekt som sam - 

finansieras med Trafikverket och som utförs under 2012. 

Under 2011 har projekteringsarbete för en ombyggnad 

av Storgatan i Gullspång pågått tillsammans med Trafikverket. 

Prioriteringen ligger på att få fram en sammanhängande 

cykelväg på sträckan, tillgänglighetsanpassning 

samt att skapa en trevlig centrummiljö. Byggstart är planerad 

under våren 2012. 


Genom Mariestads kommunfullmäktiges beslut i december 

2011 har tekniska förvaltningen fått ett år på sig 

att förbereda konkurrensutsättning av parkdriften i Mariestad, 

viken förväntas träda i kraft vid halvårsskiftet 

2013. Tekniska nämnden har uppdragit åt tekniska förvaltningen 

att ta fram besparingsförslag för att inrymma 

gatuverksamheten i den ram som kommer att beslutas för 

2012 och framåt. Ett stort eftersatt behov av vården av naturmarken 

i framförallt Töreboda och Gullspång har aktualiserat 

framtagning av en naturvårdsplan för de båda 

kommunerna. 

Kart- och mätningsavdelningen 

Under nästa år kommer ett nytt system för lagring och 

produktion av kartdata att införas, detta kommer att underlätta 

tillhandhållandet av kommunens Geodata i enlighet 

med EU-direktivet Inspire. 


Planerade investeringar innebär under 2012 en successiv 

minskning i Mariestad som en effekt av besparingspaketet, 

men en ökning av avdelningens resurser i Töreboda. Planerade 

projekt i Mariestad är Tunaholmsskolans aula, förskola 

i Österåsens skola samt i Marieholmsskolan, ny 

kombihall vid Vadsbohallen samt byggnader i Gärdesparken. 

Planerade projekt i Töreboda är ny entré till Kommunhuset, 

ny förskola Kastanjen, omklädningsbyggnad 

vid Töreshov och ombyggnad av Centralskolan hus D. 


Under 2012 och framåt har fastighetsavdelningen i Mariestad 

stora besparingskrav vilket innebär ett fastighets - 

underhåll på en låg nivå. Vid kommunens fastigheter 

kommer i princip enbart akuta insatser att kunna genomföras. 

Pensionsavgångar inom avdelningen kommer att innebära 

att organisationen ses över och i vissa fall behöver nya 

medarbetare rekryteras. 

Ekonomin är svag i alla tre kommunerna och kräver 

återhållsamhet och noggrann uppföljning. 

Städavdelningen 

Inför 2012 är den stora utmaningen att ta fram ett underlag 

för privatisering av städverksamheten alternativt att 

sänka kostnader så att verksamheten kan bedrivas i egen 

regi. ”Varannandagsstädning” i klassrummen kommer att 

tillämpas fullt ut.

Revisionsberättelsen 


Diverse 


57

58 


Diverse 

Revisionsberättelsen 


. 


GULLSPÅNGS KOMMUN 

Postadress Box 80, 548 22 Hova Telefon 0506-36 000 Webbplats www.gullspang.se 

Produktion: Hatech – Digital grafisk produktion 2012

Gullspång årsredovisning 2011 - Gullspångs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?