Ta en titt i broschyren - Svedala kommun
Ta en titt i broschyren - Svedala kommun
Ta en titt i broschyren - Svedala kommun
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
lindholm<strong>en</strong>, vid Börringesjöns<br />
nordvästra strand är idag <strong>en</strong><br />
gräsbevux<strong>en</strong> kulle i ett idylliskt<br />
beteslandskap. M<strong>en</strong> under<br />
slutet av 1300-talet reste sig<br />
här <strong>en</strong> impo nerande försvarsanläggning<br />
med dubbla<br />
vall gravar, murar och torn,<br />
här skedde våldsamma kraftmätningar<br />
och här skrevs<br />
nordisk historia med svärd<br />
och fjäderp<strong>en</strong>na.<br />
Romeleås<strong>en</strong> & sjölandskapet i skåne<br />
Lindholm<strong>en</strong><br />
RiksboRg<strong>en</strong> vid böRRingesjöns stRand
lindholm<strong>en</strong><br />
– RiksboRg<strong>en</strong> vid<br />
böRRingesjöns stRand<br />
någon gång mellan 1310 och<br />
1315, gav d<strong>en</strong> danske kung<strong>en</strong><br />
order att uppföra <strong>en</strong> kraftfull borg<br />
i skåne. Plats<strong>en</strong> för borgbygget<br />
var <strong>en</strong> holme eller ö, bevux<strong>en</strong> med<br />
stora lindar, på Börringeklosters<br />
marker intill Börringesjöns nordvästra<br />
strand.<br />
Borg<strong>en</strong> kom att kallas Lindholm<strong>en</strong>.<br />
Under <strong>en</strong> tid var Skåne och Lind<br />
Trots att man hämtade st<strong>en</strong> till andra bygg<strong>en</strong><br />
stod ruinerna kvar länge.<br />
holm<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>skt m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> danske kung<strong>en</strong><br />
Valdemar Atterdag återerövrade Lindholm<strong>en</strong><br />
år 1360. Under slutet av 1300<br />
talet spelade Lindholm<strong>en</strong> stor roll i<br />
kamp<strong>en</strong> mellan olika politiska konstellationer<br />
i Nord<strong>en</strong>.<br />
År 1526 inrättades Malmöhus län.<br />
Fram till dess var Lindholm<strong>en</strong> förvaltnings<br />
c<strong>en</strong>trum i Skåne. M<strong>en</strong> verksamhet<strong>en</strong><br />
på Lindholm<strong>en</strong> pågick fram<br />
till 1540talet. I början av 1600talet<br />
uppfördes ett korsvirkeshus på ruinerna.<br />
Byggnad<strong>en</strong> användes då som jaktslott<br />
av Christian IV.<br />
Trots att man här hämtade st<strong>en</strong> till<br />
and ra bygg<strong>en</strong> stod de väldiga ruinerna<br />
kvar länge.<br />
När Caroli kyrka i Malmö uppfördes<br />
i mitt<strong>en</strong> av 1600talet, hämtades tegel<br />
från Lindholm<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> betydande<br />
rester av ruin<strong>en</strong> var kvar år 1749, när<br />
Carl von Linné var här på sin Skånska<br />
resa. Linné berättar att några år tidigare<br />
hade ett 18 meter högt murparti rivits<br />
ned. Lind holm<strong>en</strong> omnämns som<br />
st<strong>en</strong> täkt så s<strong>en</strong>t som andra halvan av<br />
1800talet.<br />
I dag är plats<strong>en</strong> ganska oans<strong>en</strong>lig.<br />
En låg kulle beläg<strong>en</strong> i ett beteslandskap<br />
nära tätort<strong>en</strong> <strong>Svedala</strong> och Malmö Airport.<br />
M<strong>en</strong> d<strong>en</strong>na idylliska borgkulle var<br />
under medeltid<strong>en</strong> plats<strong>en</strong> för våldsamma<br />
kraftmätningar. Här skrevs nordisk<br />
historia med svärd och fjäderp<strong>en</strong>na.<br />
oRoliga tideR kRävde<br />
föRsvaRsanläggningaR<br />
Militära konflikter, dyra krig och lyxigt<br />
hovliv präglade d<strong>en</strong> danske kung<strong>en</strong><br />
Erik M<strong>en</strong>veds (Erik VI 1286–1319)<br />
regeringstid i början av 1300talet –<br />
och p<strong>en</strong>garna sinade i statskassan. För<br />
att kunna fortsätta lyxliv och expansiva<br />
krig höjdes skatt<strong>en</strong>.<br />
Följd<strong>en</strong> blev uppror bland undersåtarna.<br />
För att trygga makt<strong>en</strong> behövdes<br />
ett starkt försvar. Att kung<strong>en</strong> investerade<br />
i dyra försvarsborgar var därför<br />
ing<strong>en</strong> slump. Lindholm<strong>en</strong> var <strong>en</strong> del<br />
av det riksomfattande och påkostade<br />
borgbyggnads program som g<strong>en</strong>omfördes<br />
i Danmark under kung Erik<br />
M<strong>en</strong>veds regering.<br />
När Erik M<strong>en</strong>ved dog år 1319, ärvde<br />
hans bror Kristoffer II Danmarks tron.<br />
En väpnare och hans två följeslagare framför<br />
Lindholm<strong>en</strong>s borg.<br />
Han fortsatte sin brors inslagna väg med<br />
krig och lyxigt hovliv. För att få loss<br />
kapital, pantsattes delar av riket för stora<br />
<strong>en</strong>gångssummor och g<strong>en</strong>om diverse<br />
händel ser kom Skånelandskap<strong>en</strong> nu i<br />
d<strong>en</strong> tyske grev<strong>en</strong> Johan av Plöns händer.<br />
boRg<strong>en</strong>s föRsta tid<br />
Lindholm<strong>en</strong> omnämns första gång<strong>en</strong><br />
d<strong>en</strong> 4 november år 1332 då ett uppror<br />
mot tyska herremän i Skåne bröt ut.<br />
När fred<strong>en</strong> slöts blev d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ske<br />
kung<strong>en</strong> Magnus ”Smek” Ericksson<br />
kung också i Skåne.<br />
Vid d<strong>en</strong>na tid överlämnades Lindholm<strong>en</strong><br />
av d<strong>en</strong> tyske riddar<strong>en</strong> Eggert<br />
Brockdorf till d<strong>en</strong> skånske riddar<strong>en</strong><br />
2 lindholM<strong>en</strong><br />
lindholM<strong>en</strong> 3
Vid det stora mötet sommar<strong>en</strong> 1395<br />
bodde fotfolket trolig<strong>en</strong> i tält.<br />
J<strong>en</strong>s Uffes<strong>en</strong> Neb – som övertog borg<strong>en</strong><br />
för Magnus Erickssons räkning. I de<br />
skriftliga källorna från d<strong>en</strong>na tid står att<br />
Lindholm<strong>en</strong> var kronans näst främsta<br />
fäste i Skåne, efter Helsingborg.<br />
Med list och <strong>en</strong> stor summa p<strong>en</strong>gar<br />
erövrade d<strong>en</strong> danske kung<strong>en</strong> Valdemar<br />
Atterdag Skånelandskap<strong>en</strong> från Sverige<br />
år 1360. Under rest<strong>en</strong> av 1300talet<br />
spelade Lindholm<strong>en</strong> stor roll i kamp<strong>en</strong><br />
mellan olika politiska konstellationer i<br />
Nord<strong>en</strong>.<br />
valdemaR atteRdag,<br />
olof och maRgaReta<br />
Valdemar Atterdag dog år 1375. Då var<br />
Albrekt av Meckl<strong>en</strong>burg kung i Sverige<br />
och Håkon Magnusson kung i Norge.<br />
När Valdemars dotter Margareta (född<br />
på Söborgs borg på Själland i mars<br />
månad 1353) giftes bort med d<strong>en</strong> norske<br />
kung<strong>en</strong> Håkon i april 1363 var hon<br />
bara drygt nio år gammal.<br />
I äkt<strong>en</strong>skapet med Håkon födde<br />
Margareta son<strong>en</strong> Olof när hon var<br />
17 år. När Valdemar dog blev 6årige<br />
Olof kung i Danmark. När fadern<br />
Håkon dog 1380, blev Olof också<br />
kung i Norge. Tills Olof blev myndig<br />
år 1387, styrde Margareta de båda<br />
rik<strong>en</strong>a åt honom. Samma år dog Olof<br />
på Falsterbo hus. Margareta blev då<br />
drottning över Norge och Danmark<br />
och efter Dalaborgs över<strong>en</strong>s kommels<strong>en</strong><br />
1388 äv<strong>en</strong> över Sverige.<br />
kung albRekt dRog in i skåne<br />
D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ske kung<strong>en</strong> Albrekt av<br />
Meckl<strong>en</strong> burg ansåg sig ha arvsrätt<strong>en</strong><br />
till Norges och Danmarks troner. Han<br />
hade valts till sv<strong>en</strong>sk kung 1364 och för<br />
att sätta militär kraft bakom sitt krav<br />
på tron<strong>en</strong>, drog hans armé in i Skåne år<br />
1368. Allierad med handelsförbundet<br />
Hansan, intog han snart hela Skåne.<br />
Endast borgarna Helsingborg och<br />
Lindholm<strong>en</strong> höll ut.<br />
belägRing av lindholm<strong>en</strong> 1368–69<br />
Albrekt ledde personlig<strong>en</strong> belägring<strong>en</strong><br />
av Lindholm<strong>en</strong> och hade sitt härläger<br />
i Aggarp. På höst<strong>en</strong> år 1368 var<br />
Kung Albrekt på Falsterbohus m<strong>en</strong><br />
sommar<strong>en</strong> 1369 var han åter utanför<br />
Lind holm<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na gång med <strong>en</strong> eg<strong>en</strong><br />
armé på cirka 1 000 man. Han fick<br />
förstärkning av Hansan med ytterligare<br />
1 100 man, <strong>en</strong> här som just intagit<br />
Helsing borg. I augusti 1369 för<strong>en</strong>ades<br />
de båda arméerna utanför Lindholm<strong>en</strong>.<br />
Flera stormningsförsök gjordes m<strong>en</strong><br />
borg<strong>en</strong> försvarades beslutsamt. Hansans<br />
förband bestod av kontin<strong>en</strong>tala yrkeskrigare,<br />
vana vid belägringar och stormningar<br />
av borgar. Vid <strong>en</strong> stormning<br />
trängde Hansan, tillsammans med Kung<br />
Albrekts män ig<strong>en</strong>om porttornet och in<br />
Lindholm<strong>en</strong> var under s<strong>en</strong>are del<strong>en</strong> av 1300-talet<br />
kronans näst störst fäste, efter Helsingborg.<br />
på borggård<strong>en</strong>. De arkeologiska fynd<strong>en</strong><br />
vittnar om hårda strider man mot man<br />
m<strong>en</strong> Lindholm<strong>en</strong> förblev i danska händer.<br />
Fred slöts i Stralsund 1370.<br />
slaget vid åsele – albRekt av<br />
meckl<strong>en</strong>buRg inom lås och bom<br />
Kamp<strong>en</strong> mellan Albrekt av Meckl<strong>en</strong>burg<br />
och de allierade nordiska rik<strong>en</strong>a<br />
fortsatte. Meckl<strong>en</strong>burgarna höll<br />
Stockholm och sv<strong>en</strong>ska vasaller höll ett<br />
antal borgar i Sverige. Med förstärkning<br />
av Hansan försökte Kung Albrekt rädda<br />
borg<strong>en</strong> Axvalla i Västergötland m<strong>en</strong><br />
utanför Falköping lyckades Margaretas<br />
här skära av hans marschväg och slaget<br />
vid Åsele var ett faktum.<br />
I slaget vid Åsele 1389 besegrades<br />
meckl<strong>en</strong>burgarna och Kung Albrekt<br />
4 lindholM<strong>en</strong><br />
lindholM<strong>en</strong> 5
och hans minderårige son Erik togs<br />
till fånga av Margaretas här. För att<br />
förnedra Kung Albrekt fördes han och<br />
son<strong>en</strong> till Lindholm<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> borg han<br />
aldrig lyckades inta.<br />
föRst falsteRbohus<br />
sedan lindholm<strong>en</strong><br />
År 1395 hölls slutlig<strong>en</strong> överläggningar<br />
om frigivning av Kung Albrekt och hans<br />
son. Mötet började på Falsterbohus m<strong>en</strong><br />
flyttades snart till Lindholm<strong>en</strong> så att<br />
Albrekt personlig<strong>en</strong> kunde närvara.<br />
Under de 16 dagar som mötet varade<br />
samlades upp mot 3 000 människor i<br />
och kring Lindholm<strong>en</strong>s borg. Drottning<strong>en</strong><br />
själv var naturligtvis på plats,<br />
liksom riksråd<strong>en</strong> i Sverige Norge, Finland<br />
och Danmark, ärkebiskoparna i<br />
Ett möte på Lindholm<strong>en</strong> med<br />
Drottning Margareta.<br />
Lund, Uppsala och Trondheim, biskoparna<br />
i Århus, Ribe, Od<strong>en</strong>se, V<strong>en</strong>dsyssel,<br />
Strängnäs, Lindköping, Åbo, Oslo och<br />
Berg<strong>en</strong>. Dessutom deltog d<strong>en</strong> förnämsta<br />
adeln från de tre rik<strong>en</strong>a.<br />
På Meckl<strong>en</strong>burgarnas sida fanns<br />
före trädare för Albrekt av Meckl<strong>en</strong>burgs<br />
tyska vasaller, <strong>en</strong> stor delegation<br />
från Tyska Ord<strong>en</strong>, borgmästare och<br />
rådmän från de V<strong>en</strong>diska, Preussiska<br />
och Livländska hansestäderna.<br />
Alla dessa förnäma politiker omgav<br />
sig med ett stort antal människor, sina<br />
familjer, eskorterande soldater, kuskar,<br />
tjänare, smeder, vagnmakare, kockar,<br />
tunnbindare, hästpojkar och alla andra<br />
som behövdes i ett sådant stort och<br />
viktigt sammanhang.<br />
fRedstRaktas skRevs undeR<br />
och utväxlades 17 juni 1395<br />
Fred slöts och fredstraktat skrevs under<br />
och utväxlades d<strong>en</strong> 17 juni 1395. Alla<br />
från de nordiska rik<strong>en</strong>a som var närvarande<br />
på mötet vid Lindholm<strong>en</strong> satte<br />
sina sigill efter börd, inte efter nationalitet.<br />
Kung Albrekt frigavs, mot att<br />
Drottning Margareta fick Stockholm.<br />
Albrekt seglade sedan till Meckl<strong>en</strong>burg<br />
och fortsatte att regera sina tyska<br />
besittningar fram till sin död. Hans son<br />
Erik hade nog farit ganska illa under<br />
fång<strong>en</strong>skap<strong>en</strong> och dog strax efter frigivning<strong>en</strong>.<br />
Fred<strong>en</strong> på Lindholm<strong>en</strong> pekar rakt<br />
fram mot Kalmarunion<strong>en</strong> två år s<strong>en</strong>are<br />
1397 – då de nordiska länderna blev <strong>en</strong><br />
union.<br />
Fredstraktat<strong>en</strong> skrevs under och utväxlades d<strong>en</strong><br />
17 juni 1395. Ett av traktat<strong>en</strong> finns bevarat på<br />
Rigsarkivet i Köp<strong>en</strong>hamn.<br />
kalmaRunion<strong>en</strong> 1397<br />
Samma nordiska män och kvinnor<br />
som deltagit i mötet på Lindholm<strong>en</strong><br />
samlades i juni månad 1397 i Kalmar<br />
för att hylla d<strong>en</strong> nordiska union<strong>en</strong> och<br />
kung<strong>en</strong> Erik av Pommern. D<strong>en</strong> 22 juli,<br />
på Margaretas namnsdag, godkändes<br />
unionsavtalet.<br />
Trots att Erik av Pommern var krönt<br />
till kung över d<strong>en</strong> nordiska unionsstat<strong>en</strong>,<br />
fortsatte Margareta i praktik<strong>en</strong><br />
att regera fram till sin död 1412. Hon<br />
dog av böldpest på ett skepp i stad<strong>en</strong><br />
Fl<strong>en</strong>sburg hamn, när hon förhandlade<br />
om att återfå Schleswig.<br />
6 lindholM<strong>en</strong><br />
lindholM<strong>en</strong> 7
landskapet kRing lindholm<strong>en</strong><br />
1700–1800<br />
Lämningarna efter Lindholm<strong>en</strong>s borg<br />
ligger idag i ett landskap med mest<br />
betesmark och skogdungar. Här finns<br />
också flera mindre områd<strong>en</strong> med sankmark.<br />
M<strong>en</strong> hur såg här ut i äldre tider?<br />
En ganska bra bild ger <strong>en</strong> geometrisk<br />
karta från år 1709 som visar Lindholm<strong>en</strong>s<br />
omgivningar.<br />
Kartan visar att borgruin<strong>en</strong> ligger på<br />
mark som tillhörde Lindved och inte på<br />
Lindholm<strong>en</strong>s ladugård ägor. Hela området<br />
från Lindveds gårdsläge i söder<br />
(vid nuvarande Södra Lindveds gård)<br />
till hästhag<strong>en</strong> Lille Bal och Börringeklosters<br />
djurhage i norr, utgjordes då<br />
av inägor dvs åker och ängsmark som<br />
tillhördel Lindved.<br />
I början av 1700talet har d<strong>en</strong> dåvarande<br />
gård<strong>en</strong> antaglig<strong>en</strong> legat inom<br />
<strong>en</strong> <strong>en</strong>da stor vång. Då fanns här ett fåtal<br />
åkerområd<strong>en</strong> m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> största del<strong>en</strong> bestod<br />
av skog. En stor del av mark<strong>en</strong> har<br />
trolig<strong>en</strong> brukats som slåtteräng. Enligt<br />
kartan var bok det dominerande trädslaget<br />
på backarna medan det växte alskog<br />
på de mer låglänta och blötare ytorna.<br />
ån och väg<strong>en</strong><br />
En väg sträckte sig i nordsydlig riktning<br />
alldeles invid borglämning<strong>en</strong>.<br />
Väg<strong>en</strong> kom från d<strong>en</strong> så kallade Landsväg<strong>en</strong><br />
(Ystad–Malmö) i söder och<br />
sträckte sig till Börringekloster i<br />
nord ost. En bäck eller <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> å från<br />
Börringe sjön, rann mot nordväst, direkt<br />
norr om borglämning<strong>en</strong>.<br />
böRRingesjön föRe sänkning<strong>en</strong><br />
Borglämning<strong>en</strong> låg ett hundratal meter<br />
från Börringesjöns strand. När d<strong>en</strong><br />
skånska rekognoceringskartan ritades<br />
på 1810talet, låg borglämning<strong>en</strong> alldeles<br />
nära sjöstrand<strong>en</strong>. När sjön s<strong>en</strong>are<br />
sänktes ökade borg<strong>en</strong>s avstånd till<br />
strand<strong>en</strong>. Att Lindholm<strong>en</strong> <strong>en</strong> gång<br />
byggdes vid strand<strong>en</strong> är idag inte lika<br />
lätt att förstå.<br />
Rekognosceringskartan visar tydligt<br />
att Lindholm<strong>en</strong> låg i ett trädbeväxt<br />
sank eller kärrområde. Kartan visar<br />
också att Lindveds gård efter 1709<br />
dela des och blev Norra respektive Södra<br />
Lindveds gård.<br />
Lindholm<strong>en</strong> uppfördes i ett sank- och kärrområde.<br />
På vintern då mark<strong>en</strong> var frus<strong>en</strong> var det<br />
lättare att ta sig fram i de sanka markerna<br />
kring Lindholm<strong>en</strong>.<br />
8 lindholM<strong>en</strong><br />
lindholM<strong>en</strong> 9
Gulsparv<br />
10<br />
fåglaR vid lindholm<strong>en</strong><br />
RovfåglaR<br />
D<strong>en</strong> omväxlande miljön kring Lindholm<strong>en</strong><br />
skapar förutsättningar för ett<br />
rikt fågelliv året runt. Röd glada, Skånes<br />
landskapsfågel, kan man se över området<br />
under alla årstider. D<strong>en</strong> har här ett av<br />
sina starkaste fäst<strong>en</strong> i Europa. En annan<br />
vanlig rovfågel i området är ormvråk<strong>en</strong>,<br />
<strong>en</strong> sorkspecialist som ofta ses sittande<br />
på staketpinnar eller i döda träd. Såväl<br />
kungsörn som havsörn häckar i området<br />
och under sommarhalvåret<br />
jagar brun kärrhök<br />
på låg höjd samtidigt<br />
som lärkfalk<strong>en</strong> jagar<br />
trollsländor och<br />
svalor över vattnet.<br />
våR<strong>en</strong><br />
När d<strong>en</strong> sista snön<br />
försvunnit drar berg fink<strong>en</strong> norrut och<br />
koltrast<strong>en</strong>, gärd smyg<strong>en</strong> och röd hak<strong>en</strong><br />
inleder vår<strong>en</strong>s konsert. När sälg<strong>en</strong><br />
blommar hörs de första sång lärkorna.<br />
Nya fågelstämmor tillkommer och i<br />
slutet av maj – när kärrsångarna anlänt –<br />
är vår<strong>en</strong>s fågelkör komplett.<br />
sommaR<strong>en</strong><br />
Större hackspett, grönsångare, st<strong>en</strong>knäckare,<br />
nötväcka och gransångare<br />
håller till här under<br />
försommar<strong>en</strong>, liksom gulsparv,<br />
lövsångare och bofink som<br />
hörs överallt. Längs buskridåerna<br />
utmed dik<strong>en</strong>a och<br />
strand<strong>en</strong> sjunger törnsångar<strong>en</strong><br />
och i videbuskage och vass<br />
håller sävsparv<strong>en</strong> och rörsångar<strong>en</strong><br />
till. I Sege å trivs rörhönan.<br />
Havsörn<br />
Sothöns och skäggdopping syns på<br />
Börringesjöns vatt<strong>en</strong>yta och med lite<br />
tur kan man få se de skiffergrå svarttärnorna<br />
när de snappar insekter.<br />
Efter midsommar tystnar fågel kör<strong>en</strong>.<br />
Överallt hörs i stället tigg lät<strong>en</strong>a från<br />
nyutflugna ungar. Ett första teck<strong>en</strong> på<br />
att höst<strong>en</strong> nalkas är storspovarna som<br />
drar mot söder. En del passar på att<br />
rasta på de när liggande fält<strong>en</strong>. Allt fler<br />
änder och gäss samlas efter hand ute på<br />
Börringe sjön.<br />
höst<strong>en</strong><br />
I augusti, september och oktober är<br />
det flyttfågeltider. Ladusvalor ses jaga<br />
insekter lågt över Börringesjön och<br />
i skymning<strong>en</strong> landar de i tus<strong>en</strong>tal i<br />
vass<strong>en</strong> tillsammans med stora flockar<br />
med starar för att övernatta. Ringduvor,<br />
bivråkar och ormvråkar får ofta sällskap<br />
av röda glador, bruna kärrhökar<br />
och sparvhökar och ibland äv<strong>en</strong> av<br />
fiskgjusar och havsörnar.<br />
flyttfågelstRåket<br />
– <strong>en</strong> osynlig motoRväg<br />
Börringesjön och Klostervik<strong>en</strong> ligger<br />
mitt i Nordeuropas mest utpräglade<br />
flyttfågelstråk och fungerar tillsammans<br />
med Havgårdssjön som <strong>en</strong><br />
uppsamlings plats för många flytt fåglar.<br />
Här kan de söka föda och invänta<br />
lämplig väderlek inför d<strong>en</strong> fortsatta<br />
färd<strong>en</strong> mot sydligare breddgrader.<br />
Vid gynnsam väderlek ses flyttfåglarna<br />
följa de osynliga motorvägarna<br />
Grönsångare<br />
Ormvråk<br />
Röd glada<br />
mot sydväst i <strong>en</strong> aldrig sinande ström.<br />
Via Falster bo näset beger de sig ut<br />
över Öster sjön och vidare ner g<strong>en</strong>om<br />
Europa. Samtidigt fylls det på med<br />
gäster från norr.<br />
vinteRn<br />
Antalet örnar i området ökar under<br />
vinterhalvåret när fåglar från nordligare<br />
breddgrader söker sig till dessa<br />
viltrika trakter. Övriga rovfåglar kan ses<br />
under hela vintern liksom stora flockar<br />
med björk och rödvingetrastar som<br />
övervintrar här. När bok<strong>en</strong> haft god<br />
frösättning kan flockar med tiotus<strong>en</strong>tals<br />
bergfinkar dröja sig kvar hela vintern<br />
och förse sig av det dukade bordet.<br />
Bergfink Björktrast<br />
Nötväcka
12<br />
växtlivet<br />
Lindholm<strong>en</strong>s borgruin omges av fuktiga<br />
betesmarker och kärr. Stig<strong>en</strong> ut till<br />
plats<strong>en</strong> går över svagt kuperade betesmarker<br />
med träddungar och spridda<br />
buskage. Dominerande trädslag är ek<br />
och bok med inslag av hagtorn och<br />
hassel. Längs Börringesjöns strand<br />
växer rikligt med videbuskage och bladvass.<br />
Under slutet av 1800talet och början<br />
av 1900talet dikades betes markerna<br />
och delar av området odlades upp. När<br />
torvjord<strong>en</strong> sjunkit ihop blev området<br />
lindholM<strong>en</strong><br />
återig<strong>en</strong> betesmark och några dec<strong>en</strong>nier<br />
s<strong>en</strong>are blev mark<strong>en</strong> fuktigare.<br />
Från medeltid och fram till mitt<strong>en</strong><br />
av 1900talet fanns stora betade strandängar<br />
mellan borgruin<strong>en</strong> och Börringesjön.<br />
På strandängarna fanns <strong>en</strong> mycket<br />
rik flora och rikt fågelliv. När strandängarna<br />
i söder planterades med al och<br />
gran och i norr fick växa ig<strong>en</strong> med vass<br />
och videsnår, försvann artrikedom<strong>en</strong>.<br />
Idag består betesmarkerna runt borgruin<strong>en</strong><br />
av främst gammal åkermark och<br />
gödslade vallar med <strong>en</strong> ganska trivial<br />
flora. På vallarna<br />
kring borgruin<strong>en</strong><br />
finns dock <strong>en</strong> hel del<br />
intressanta växter,<br />
bland annat gullviva<br />
som annars är sällsynt<br />
i <strong>Svedala</strong> trakt<strong>en</strong>.<br />
I Drottning<br />
Margaretas trädgård, kull<strong>en</strong> nordväst<br />
om Lindholm<strong>en</strong>, finns <strong>en</strong> hel del gamla<br />
träd med många intressanta vedlevande<br />
insekter. Här finns också tickor, ett rikt<br />
fågelliv och fladder möss.<br />
Artrikedom<strong>en</strong> kring Lindholm<strong>en</strong> har förändrats<br />
och minskat från medeltid<strong>en</strong> och fram till<br />
våra dagar. Området består idag av gammal<br />
åkermark och gödslad betesmark. M<strong>en</strong> på<br />
vallarna kring borgruin<strong>en</strong> finns <strong>en</strong> hel del<br />
intressanta växter.
På borggård<strong>en</strong> var det alltid liv och rörelse.<br />
På trappan står Drottning Margareta och <strong>en</strong> vakt.<br />
Staanstorp<br />
Bara<br />
E65<br />
11<br />
<strong>Svedala</strong><br />
Klågerup<br />
Yddingesjön<br />
Dalby<br />
Romeleås<strong>en</strong> & sjölandskapet<br />
Detta område har mycket att<br />
erbjuda – från slott och museer<br />
till skogar och betesmarker<br />
med sällsynta växter och djur.<br />
Området har många pärlor.<br />
Vissa lämpar sig bäst för stövlar<br />
och ryggsäck, medan andra kan<br />
avnjutas på söndagsutflykt i<br />
lågskor.<br />
ta buss<strong>en</strong> ut i natuR<strong>en</strong><br />
Med buss kan du nå stora delar<br />
av Romeleås<strong>en</strong> och sjölandskapet.<br />
En fördel, förutom att du<br />
skonar miljön, är att vandringstur<strong>en</strong><br />
inte behöver sluta där d<strong>en</strong><br />
började.<br />
Kontakta Skånetrafik<strong>en</strong> för<br />
information om busslinjer och<br />
tider: 077177 77 77 eller<br />
www.skanetrafik<strong>en</strong>.se<br />
16<br />
Börringesjön<br />
11<br />
G<strong>en</strong>arp<br />
Torna Hällestad<br />
Häckeberga<br />
naturvårdsområde<br />
Veberöd<br />
Idala<br />
R O M E L E Å S E N<br />
102<br />
Skurup<br />
1 ToruP Populärt utflyktsområde<br />
med bokskog, motionsspår, slott,<br />
statarmuseum och skolmuseum.<br />
2 Hyby backar Öppet, kuperat<br />
beteslandskap med dungar och snår.<br />
Bra utflyktsmål för björnbärsplockare.<br />
3 risEn naturreservat med skog<br />
och fälad som betas av hästar och<br />
kor.<br />
4 HäckEbErga naturreservat<br />
med bok- och blandlövskog och<br />
öppna marker. slottet ligger vackert<br />
på <strong>en</strong> ö.<br />
5 roMELEkLinT Urbergsknalle<br />
175 m.ö.h. med milsvid utsikt, bl.a.<br />
över Vombsänkan.<br />
6 HuMLaröDsHus fäLaD<br />
naturreservat med artrik flora och<br />
utsikt över Vombsänkan. Betas av kor<br />
och hästar.<br />
11<br />
E65<br />
Vombsjön<br />
Bl<strong>en</strong>tarp<br />
Rydsgård<br />
Sövde<br />
sommarby<br />
Sövdesjön<br />
Sjöbo<br />
Snogeholmssjön<br />
Ellestadssjön<br />
7 kuLTurEns ös<strong>Ta</strong>rP Levande<br />
friluftsmuseum som bedriver jordbruk<br />
på gammalt vis.<br />
8 snogEHoLM stort omväxlande<br />
strövområde med flera markerade<br />
vandringsslingor. Bad, fiske och<br />
båtuthyrning.<br />
9 kragEHoLM i markerna runt<br />
sjön finns det gott om rovfågel och<br />
rådjur. slottet visas efter över<strong>en</strong>skommelse.<br />
svanEHoLM Vid slottet finns<br />
museum, prom<strong>en</strong>adstig, båtuthyrning<br />
och gästgiveri.<br />
gabELjung Från d<strong>en</strong> stora<br />
kull<strong>en</strong> har man milsvid utsikt över<br />
slätt<strong>en</strong>.<br />
LinDHoLMEns borgruin<br />
På 1300-talet <strong>en</strong> mäktig borg, nu <strong>en</strong><br />
fyrkantig gräsklädd kulle i naturskönt<br />
läge vid Börringesjön.<br />
13<br />
13<br />
lindholM<strong>en</strong> 15
Malmö<br />
E65<br />
<strong>Svedala</strong><br />
G<strong>en</strong>arp<br />
Dalby<br />
hitta till lindholm<strong>en</strong><br />
Avtagsväg<strong>en</strong> mot Lindholm<strong>en</strong>s borgruin finns på e65, strax väster<br />
om rondell<strong>en</strong> där man tar av mot Malmö Airport.<br />
Från skurupshållet tar man avtagsväg<strong>en</strong> mot Titt<strong>en</strong>te, och kör<br />
sedan tillbaka <strong>en</strong> bit på <strong>en</strong> vändslinga för att komma till väg<strong>en</strong> mot<br />
Lindholm<strong>en</strong>. Från Malmöhållet tar man av söderut vid vägskylt<strong>en</strong><br />
n Lindholm<strong>en</strong>.<br />
Vid parkering<strong>en</strong> finns informationsskyltar, telefonguidning, bord<br />
och bänkar. Väg<strong>en</strong> ut till borgruin<strong>en</strong> är <strong>en</strong> naturstig. Drottning<br />
Margaretas trädgård kallas d<strong>en</strong> kulle med många gamla träd som<br />
ibland förväxlas med borgruin<strong>en</strong>. Man kan anting<strong>en</strong> vandra på<br />
stig<strong>en</strong> rakt över kull<strong>en</strong> eller ta stig<strong>en</strong> till vänster om kull<strong>en</strong>.<br />
Väl förbi Drottning Margaretas trädgård syns borgkull<strong>en</strong> tydligt.<br />
Ju närmare man kommer borgruin<strong>en</strong> desto blötare blir underlaget.<br />
<strong>en</strong> spång är lagd på det blötaste stället. Via <strong>en</strong> bro över sege å tar<br />
besökar<strong>en</strong> sig upp på Lindholm<strong>en</strong>s borgruin – idag <strong>en</strong> gräsbevux<strong>en</strong><br />
kulle på <strong>en</strong> plats där man i slutet av 1300-talet skrev nordisk historia.<br />
På bron finns <strong>en</strong> modell över borg<strong>en</strong> i skala 1:100.<br />
Östersjöled<strong>en</strong> går i området.<br />
Veberöd<br />
11<br />
Skurup<br />
Bl<strong>en</strong>tarp<br />
Sjöbo<br />
romeleås- och sjölandskapskommittén, rÅsk, har bildats av<br />
<strong>kommun</strong>erna Lund, Malmö, sjöbo, skurup, svedala, Trelleborg<br />
och Ystad samt Region skåne. www.romeleas<strong>en</strong>.se<br />
E65<br />
13<br />
Tomelilla<br />
Texter: Anders Reisnert, Lars Persson,<br />
P-G B<strong>en</strong>tz, Per Blomberg.<br />
Textbearbetning: karin Leeb-Lundberg.<br />
Målningar: Bertil Lundahl (bertillundahl.se)<br />
Foto: sid 10, 11 P-G B<strong>en</strong>tz (sturnus.se),<br />
sid 7 Rigsarkivet köp<strong>en</strong>hamn,<br />
sid 13 nils-Arvid Andersson.<br />
Grafisk formgivning: Lönegård & Co.<br />
Tryck: elanders 2012.
Change language