Ladda ner handledningen till "Jag vill ju bara ha ... - Polismuseet

JAG VILL JU BARA
HA RESPEKT
1

JAG VILL JU BARA HA RESPEKT
Uppfattningen att fysiskt våld i offentlig miljö bland ungdomar ökar är stark. Uppfattningen att
ungdomars benägenhet att både anmäla och vittna om händelser minskar, är också stark.
Bilden av att polisen inte utreder händelser är också utbredd. Hur förhåller det sig egentligen?
Målgrupp
Materialet är riktat till dig som är lärare på högstadiet eller gymnasiet.
Introduktion
Brottsoffer, förövare, vittne, hjälpare eller anhörig – alla har sin historia att berätta. Dessa perspektiv har en
viktig roll i utställningen och illustreras med ungdomars egna erfarenheter. De finns i de röda skolskåpen
i mitten av utställningen. I vissa skåp finns föremål som har haft en roll i det som hände. Bilden som ges i
media kanske bidrar till föreställningen att våldet bland ungdomar ökar.
Är det verkligen så? Vad gör polisen, skolan och föräldrarna?
I utställningen visas även två filmer som handlar om mobbning och våld. Fallet John och fallet Ebba. För
dessa filmer finns en särskild handledning som du kan få, om du vill att jobba vidare med dessa filmer.
Denna handledning är tänkt som ett verktyg för dig som vill gå på egen hand med din klass. Den fungerar
också som en fördjupning, som du kan använda efter ditt besök. Handledningen är uppdelad i rubriker
och ger en presentation av utställningens olika delar, samt diskussionsfrågor och uppgifter till varje del.

RESPEKT?
Nyckelordet i utställningen är ”respekt”. Så här definierar nätupplagan av National Encyklopedin
ordet: Respe´kt, visad eller upplevd (tillräckligt) hög värdering (av person[s egenskaper] e.d.; ofta med
bibetydelse av fruktan); ställning eller uppträdande som inger aktning. Denna definition är en av flera möjliga.
Ordet ”fruktan” förekommer i beskriningen, vilket man skulle kunna ifrågasätta.
Riccardo, ”Romario” och Therese - människoöden som fått oss att vakna
Tre händelser som skapat stora löpsedlar och fått många människor att reagera är morden på
Riccardo Campogiani, ” Ahmed ”Romario” Ibrahim Ali” och Therese Johansson Rojo. Ett mord på en ung
människa ger inte bara konsekvenser och sorg bland de närstående - hela samhället drabbas.
Den 16 åriga Riccardo Campogiani misshandlades till döds utanför en festlokal i Stockholms innerstad i
september 2007. Fem unga män åtalades för dödsmisshandeln. Tre av dem dömdes.
Dödsmisshandeln väckte reaktioner och motstånd. I Stockholm samlades 10000 människor i en kraftfull
protest mot gatuvåldet.
Den 23-åriga Ahmed ”Romario” Ibrahim Ali knivskars till döds vid E4.an i Kista, i oktober 2008. Det spekulerades
om att det var en gänguppgörelse. Men något kriminellt förflutet hade inte Ahmed. Tre unga män
åtalades för mordet. Ingen blev dömd trots en av de åtalade erkänt att han knivhuggit Ahmed ”Romario”
Ibrahim Ali.
Hon skulle bara gå och kissa. Therese Johansson Rojos kropp hittades i en skogsdunge den 6
juni 2009, i Stureby utanför Stockholm. Ett kärlekspar greps samma natt, misstänkta för mordet.
Demonstration mot gatuvåldet, november 2008. Foto: Scanpix

VARFöR SLåR MAn?
Ingen föds ond. Men vi har olika personlighetsdrag
och temperament redan från början. Små barn behöver få gensvar från sina
närmaste. Barn behöver veta att de är värdefulla och de behöver de vuxnas tid.
Ett våldsamt beteende kan bero på många olika saker.
Vi utsätts alla för riskfaktorer i livet som kan ge näring åt ett våldsamt beteende.
En eller ett par sådana faktorer klarar de flesta av. Men om det
blir fler ökar risken för att man blir våldsam.
”Det var mycket bråk runt omkring mig.
Jag ville ha respekt.
Jag ville att folk skulle se på mig som de såg på min bror.
Jag hade otroligt mycket ilska inom mig
Fast egentligen handlade det nog mest om rädsla.”
Milen - brottsoffer, förövare och hjälpare
Milen blev slagen av både sin pappa och sin bror. När Milen själv ville få respekt
så slogs hon och använde våld. Idag är Milen 23 år och jobbar på Unga KRIS,
där hon stöttar utsatta ungdomar och föreläser om sina erfarenheter. Det finns
riskfaktorer som ökar risken att begå våldshandlingar. Dessa faktorer hjälper oss
att förstå varför människor slåss. Men att förstå är inte samma sak som att godkänna.
Förklaring är inte samma sak som bortförklaring.
1.
2.
Fråga/uppgift till eleverna:
Gå igenom texten ”Varför slår man?” och läs om olika riskfaktorer som
kan vara bidragande orsaker till våld. Studera också Antivåldsfiat som
hänger i taket bredvid. Vilka riskfaktorer tycker du är mest viktiga?
Varför? Diskutera gärna med varandra i gruppen eller klassen!
Vad betyder ordet Respekt för dig? Beskriv en situation där respekt:
Finns eller upplevs
Inte finns eller upplevs
Jämför sedan dina definitioner och situationer med andra i klassen.
Vilka skillnader och likheter kan ni hitta? Vi vill påstå att beroende på
hur man tolkar ord (som t ex respekt) agerar man också på olika sätt
och det i sin tur ger olika konsekvenser. Vad tycker du?

MoBBnInG
”När jag började gymnasiet trivdes jag bra till en början.
På chatsajten Playahead hittade jag några klasskompisar
som jag ”addade”.
Jag började skriva lite till en av tjejerna.
I början var det helt OK.
Plötsligt började hon kalla mig saker.
Jag skrev tillbaka och undrade varför hon var så elak.
Då skrev hon att jag äcklade henne
och att jag lika gärna kunde dö
för ingen skulle sakna mig.
Jag förstod inte vad jag hade gjort mot henne.”
Elsa - brottsoffer
Elsa har varit mobbad under hela sin skolgång. Många kanske tycker att ungdomsvåld är lika med slag
och sparkar. Men man kan påverka och förstöra livet för någon på andra sätt, t ex genom mobbning. Man
behöver inte ens vara fysiskt närvarande i samma rum för att mobba någon. Tekniken möjliggör detta.
Sms, chatt och mail kan användas i mobbningssyfte. Alla skolor måste ha en antimobbningsplan och alla
skolor måste följa lagen. Reglerna finns, frågan är om alla skolor följer dem?
Termen ”mobbning” används i dagligt språkbruk ofta om gärningar som man kan bli straffad för. Det kan
röra sig om misshandel, förolämpning och i vissa fall om sexualbrott. Mobbning är ett allvarligt vardagsproblem
för ca 130 000 svenska barn i skolan och på fritiden. Enligt FN:s barnkonvention får inget barn utsättas
för olagliga angrepp på sin heder och sitt anseende (artikel 16). De stater som antagit konventionen,
t ex Sverige, ska vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt
våld.
•
•
•
•
Frågor/uppgifter till eleverna
Läs igenom Elsas berättelse. Är de trakasserier Elsa utsattes för
olagliga?
Hur skulle du definiera mobbning?
Vad är skillnaden mellan mobbning och kränkning? Diskutera!
Varje skola ska ha en antimobbningsplan. Hur ser din skolas
antivåldsplan ut? Används den i praktiken?
Sist men inte minst: Vad kan DU göra? Ge förslag och
diskutera gärna i en grupp eller i hela klassen!

VAD VåLDET GöR
”Många känner inte till hur sårbar kroppen är
och det kan vara svårt att skilja på verkligt och påhittat.
Ett slag med en bandyklubba i ansiktet gör att
benen smulas sönder som cornflakes.
Misshandeln kanske tar 30 sekunder.
Men för brottsoffret kan det ta 30 år att ta sig tillbaka.”
Sebastian Törnfeldt - Södersjukhusets antivåldsgrupp.
Våldets konsekvenser kan vara fysiska och psykiska. De hänger ihop. En stor del av utställningen handlar
om våldets konsekvenser. Det är viktigt i förebyggande syfte att känna till detta, för våra handlingar har
konsekvenser, både negativa och positiva.
När en ung människa utsätts för ett våldsbrott tar det lång tid att bli hel igen. Efteråt är personen som blivit
utsatt förändrad och man bär på ett ärr i hjärtat. Tiden före och tiden efter brottet upplevs helt olika.
Alla reagerar olika på en misshandel, en våldtäkt eller en hotfull situation. Men det finns några stadier som
de flesta går igenom:
1. En overklighetskänsla. Det första är en overklighetskänsla. Det man
har varit med om är sådant som händer på TV och på film. Det är
ingenting man trodde kunde hända en själv.
2. Chocken. Man börjar ta in och förstå det som hänt. Man inser
kanske också att det kunde ha gått värre.
3. Skuldkänslor. Kanske anklagar man sig själv för vad som hänt. Varför
gick jag den vägen? Människor runt omkring brukar ha svårt att förstå
de här känslorna.
4. Ilskan. I nästa steg brukar ilskan komma. Väldigt svarta tankar som
ofta handlar om hämnd. Rättsprocessen kan också skapa ilska och
frustration.
5. Att kunna gå vidare. Till slut börjar man försiktigt gå vidare med sitt
liv och tänka på andra saker än brottet.
•
•
•
Frågor/uppgifter till eleverna
Läs utställningstexterna som handlar om våldets konsekvenser. Titta
även på klockan som sitter på väggen. Den beskriver våldsamma
kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser av våldet.
Vilka fysiska konsekvenser kan våld mot huvudet ha?
Vilka känslomässiga stadier brukar ett brottsoffer gå igenom?
Varför är det viktigt att få stöd när man genomgår de olika faserna?
Läs texten ”Vad kostar våldet”. Läs också Mostafas berättelse i de
röda skåpen. När är det viktigt att skjuta till resurser?

VAD GöRS?
Det är viktigt med förebyggande arbete. Det är många som måste
hjälpas åt om vi ska kunna minska ungdomsvåld och brottslighet.
”Vi måste våga lämna våra jäkla bilar
och gå ut och prata och skaka hand med folk.
Jag har nästan aldrig behövt använda våld.
Jag försöker bygga upp ett förtroende.
Men allt ansvar kan inte ligga på polisen.
Även om vi gör mycket kan vi inte göra allt.
Man måste ställa krav på både föräldrar och ungdomar.
Vi kan inte lösa allt med socialtjänst och polis.”
Mostafa Alshawi - närpolis
Mustafa har jobbat som polis i drygt två år. Han tror att det är viktigt att sätta in resurser tidigt,
redan när man är nio till tio år kan man befinna i riskzonen. Han menar också att det kanske
redan är försent när polisen kommer in bilden.
Frågor/uppgifter till eleverna
Läs igenom Mostafas berättelse, samt texterna under rubriken
”Vad görs”. Vad ska polisen göra för att ungdomsvåldet ska
minska? Vilka ska de samarbeta med? Hur vill du att polisen ska
agera för att hjälpa till att minska antalet våldshandlingar?

VAD KAn VUxnA GöRA?
”Ungdomarna själva måste ju ta mer ansvar
för det som händer.
Men man vill ju ha respekt.
Och dagens respekt bygger på våld.
Om föräldrarna låter sina barn
göra vad de vill från att de är 12-13 år.
Då blir det ju så att de hänger på stan när de är 14 år.
Mina föräldrar vet inte så mycket om vad jag gör.
De är födda på 50-talet och då var det annorlunda.
Man skulle göra en dokumentär om
hur det verkligen är att vara ung idag.
Hur vi slåss och super och att det finns överallt.
Så kanske föräldrarna kan börja se
och prata med sina barn på riktigt.”
Richard, brottsoffer
När Richard var 16 år blev han utsatt för ett väpnat rån, där tolv unga killar
hotade och slog honom. Han beskriver hur få vuxna som är närvarande i de
miljöer där ungdomar vistas och hur lite vuxna vet om vad som händer ”där
ute”.
VAD KAn DU GöRA?
Vem som helst kan råka ut för både bra och dåliga händelser. Att bli misshandlad
kan vara väldigt traumatiskt, men det finns saker som man ändå kan
göra för att underlätta och hjälpa till. Alla bär ett ansvar.
Frågor/uppgifter till eleverna
Maria Chami är förälder och projektansvarig för Fotbollsalliansens
föräldraforum Huliganpäron. Läs hennes berättelse.
Vad kan föräldrar göra i förebyggande syfte? Ge konkreta förslag! Hur
mycket vill du att dina föräldrar ska veta av vad du gör? Vad ska de
inte veta? Varför?
Vad är viktigt att tänka på när man ska hjälpa ett brottsoffer,
t ex någon som blivit misshandlad? Till vem/vilka kan man vända sig
till för stödsamtal? Vad kan du själv göra för att minska våldet i skolan
och i din närmiljö? Ge exempel!
112

Då...
Kravaller och upplopp är fenomen som har funnits länge. I utställningen berättar vi om Ugglevikskravallerna
och Kungsankravallerna. Dessa händelser utspelades med 80 års mellanrum. Ändå finns det många
likheter mellan dem.
...oCH nU
Idag är det vanligare att ungdomar engagerar sig för en viss sak än i ett visst parti. För att förändra samhället
använder man aktioner och demonstrationer. Sabotage, hot om våld eller våld kan ingå i aktionerna.
En annan typ av våld som förekommer i Sverige är politiskt våld. Mötet mellan ungdomar och de som står
för makt, till exempel polisen, upplevs mer hotfullt och våldsamt än det var förr.
Diskutera med eleverna!
• Läs tidningsurklippen på glasskivan om Ugglevikskravallerna. Vad ansågs vara orsak till sammandrabbningen
mellan ungdomar och poliser?
• Läs tidningsurklippen på glasskivan om Kungsanskravallerna. Hur gick det till på 1980talet
i Kungsträdgården? Vad ansågs vara skälet till dessa kravaller?
• Vilka typer av politiskt våld förekommer i Sverige? Vilka våldsamma grupperingar finns det? Var
slutar en människas rätt att utnyttja sina demokratiska rättigheter genom t ex demonstration?
Hitta bra exempel på detta!

VåLD oCH GEnUS
Gatuvåld är nästan bara män som skadar män. För det mesta är det unga män, påverkade av
alkohol. Ca. 70 % av män som söker vård för misshandel är onyktra.
Varför är det så?
Huliganism är också ett fenomen där det nästan bara är killar som slåss mot andra killar.
Huliganer begår brott genom våld på och omkring fotbollsarenor. De till och med avtalar tid
och plats för slagsmål med varandra.
Diskutera med eleverna!
•
•
•
•
Vilket våld råkar tjejer ut för enligt dig? Jämför detta med typ av våld som du tror att
killar råkar ut för. Vad finns det för eventuella skillnader och likheter? Varför är det så
tror ni?
Läs färska tidningsartiklar som tar upp våldsbrott där kvinnor respektive män är brottsoffer.
Är det någon skillnad på hur man vinklar nyheten och beskriver offret? Är det
någon skillnad på hur man skildrar man och kvinnor som utövat våld?
Varför slåss nästan bara män i fotbollssammanhang?
ilder och
FöR DIG SoM VILL LÄRA DIG MER
Det var nå´t med uppväxten, Unga kriminellas Livshistorier,
Gudrun Uddén, Rädda Barnen, 2000.
Hej, hoppas allt är okej, Ann Hellströmer, Ulrika By. Jure förlag, 2008.
Pojkar som gått vilse, varför våra söner blir våldsamma och hur vi kan rädda dem,
James Garbarino. Stockholm Sfph, 2004.
Storstadsvåld 2, Sören Carlsson Sanz. Södersjukhuset, 2008.
Den svenska ungdomsbrottsligheten, Filipe Estrada och Janne Flyghed. BRÅ, 2001
Barn som begår brott: Polisens hantering av misstänkta personer under femton år,
Jonas Öberg. BRÅ, 2007.
www.brottsrummet.se, Brottsförebyggande rådets ungdomssajt kring brott och straff.

PERSPEKTIV
Hjälpare, brottsoffer, förövare och vittnen. De flesta bär flera av dessa perspektiv med sig.
Perspektiven hjälper oss att svara på varför våldsbrott sker och vilka konsekvenser det ger, både för offret
och samhället runt omkring. ”Jag vill bara ha respekt” ställer frågor men ger bara några svar. Ni som besöker
utställningen får flera perspektiv för att själva kunna diskutera ungdomsvåldet och bidra med era svar.
Läs berättelserna i de röda skåpen och jämför dem med dina egna erfarenheter och tankar.
Vi hoppas att du lär dig något om dig själv.
VI som skapade handledningen:
Handledningen är skriven av: Sanjin Kovacevic
Layout: Tina Landgren
Foton och illustrationer: Elever från Samgymnasiet i Järfälla samt Tina Landgren.
PERSPEKTIV

Besöksadress: Museivägen 7
Postadress: Box 122 56
102 26 Stockholm
Telefon: 08-504 471 00
E-post: bokning@rps.police.se
www.polismuseet.se