Vastermark - En sammanfattning - Riotminds

Vastermark - En sammanfattning
5 april 2008
Denna text har skapats av personer fr˚an Riotminds forum. Den är en
sammanfattning av Riotminds bok Vastermark, en värlsbok till deras rollspelsvärld
Trudvang. För mer information se deras hemsida www.riotminds.com.
Namnen p˚a personerna som beskrivit världsdelarna är de smeknamn personen
valt att ha p˚a Riotminds forum.
De världsdelar som är sammanfattade, samt de som sammanfattat dem är
som följer:
Bysente - beskrivet av Vigor Rosenblad
Carlonne - beskrivet av Jeraes
Fjal - beskrivet av Jeraes
Silvtrunder - beskrivet av Nidhögg
Thoorkaal - beskrivet av Vildhjarta
Tronland - beskrivet av GeolRipper
Viranne - beskrivet av Jeraes
Vistergalp - beskrivet av Jeraes
Jag som gjort PDF av texten är Jon-Erik Karlsson (JK), dokumentet är
skapat i L ATEX.
Korrekturläsning är gjord av Nidhögg och av Rokk.
Länderna är beskrivna efter följande mall:
Land:
Märk att landets namn inte alltid överensstämmer med hur inv˚anarna vill
kalla det.
Region:
Länderna är uppdelade i en av Trudvangs fem regioner: Vastermark, Mittland,
Osthem, Nhoordland eller Soj.
Landets regent:
Vissa länder saknar regenter överhuvudtaget. Det är vanligt i länder där
framförallt vildfolk härskar. De tenderar till att vara uppdelade i mindre
klaner snarare än under en gemensam fana.
1

Religion:
Här beskrivs vilken religion eller hur m˚anga religioner som är mest utbredda
inom landets gränser.
Folkslag:
Vilket eller vilka folkslag som är mest utbredda i landet
Inflytelserika sällskap:
Det är naivt att tro att ett folk kan styra sig själv utan p˚averkan fr˚an n˚agon
organisation eller n˚agot förbund.
Statsskick:
Kort beskrivning om hur makten fördelas och fungerar
Kultur och Historia:
Lite om traditioner, seder och landets historia.
Beskrivning:
Klimat och natur, legender och myter samt vad utomst˚aende tycker om landet
beskrivs här.
2

Vastermark - Landet där tron blandas med krig, där riddarna ständigt
vakar.
Land: Bysente.
Region: Vastermark.
Landets regent: Ingen, men Nidendomen styr i praktiken över landet.
Religion: Nidendomen.
Folkslag: Viranner.
Inflytelserika sällskap: Information saknas
Statsskick: Landet styrs av stormän som styr över sina egna ägor. Nidendomens
riddare är den enda större militärmakten och Nidendomen har
därför mycket att säga till om i landet.
Kultur och historia: För länge sedan styrde tre bröder över det som idag
är Bysente. De kallade sig för drakkungarna och träffades vartannat ˚ar för
att samtala om läget i landet vid en plats kallad Draktungan, en stor platt
sten som sägs vara en förstenad draktunga. När bröderna blev äldre orkade
de inte längre mötas vilket gav upphov till misstro och splittring dem emellan.
Det oundvikliga skedde, bröderna rustade för krig. Alla kungar dräptes
i kriget och Bysente styckades upp emellan de som hade makt att ta för
sig. D˚a kom arkerna till Bysente och plundrade landet. Man tvingades att
kalla p˚a hjälp fr˚an den heliga makten. När riddersmännen n˚adde gränsen
tvingade de stormännen att överge ostroseden innan sommarens slut för
Nidendomen. När rortväktarna s˚a ˚atervände till Bysente visade det sig att
landets inv˚anare inte tagit detta p˚a allvar. Nidrannsakningen statuerade exempel
och lät dräpa var tionde person p˚a varje g˚ard i hela Bysente, utan
skillnad mellan kvinna och man eller gammal och ung. Idag lever tron p˚a
drakkungarnas ättlingar kvar, myten säger att dessa ättlingar finns i landet
idag och bara väntar p˚a att f˚a ta makten. I Bysente är bysen en regelbunden
gäst p˚a människornas g˚ardar, och det sägs att bysen gav landet dess namn.
Den som inte ger bysen vad den vill ha kan r˚aka riktigt illa ut. Ofta kan det
räcka med att ställa ut en sk˚al gröt till bysen men ibland kan de kräva mer.
Beskrivning: Bysente är ett land som ligger som en sista utpost mot norr,
med Jarngand i öster och Svartliden i norr. Hotet fr˚an arkerna är ständigt
närvarande och man tvingas därför ha Nidendomens riddare i landet, n˚agot
som Ovus gärna fortsätter med. Bysenterna är p˚a grund av livet i ständig
beredskap luttrade människor och vanligast är att man lever p˚a f˚ar- eller
boskapsskötsel istället för jordbruk eftersom dessa hjordar är lättare att
flytta omkring än ett jordbruk. M˚anga bysenter lever i förhoppningen att
Drakkungarnas ättlingar ska ge landet sin frihet ˚ater och man har inte glömt
s˚angen om dessa ättlingar som skrevs av Bridor F˚agels˚ang när kriget mellan
bröderna var slut. Landets största städer är Nore, Roedal och Flesbuerg.
I Flesbuerg har Nidendomen sitt starkaste fäste i landet och här bor
Vaukan Hrimmfläta med det högsta heliga ämbetet i Bysente. Alldeles norr
om staden ligger den mytomspunna platsen Draktungan. I Nore finns det
3

starkaste och kanske enda riddarhuset i dagens Bysente - huset Avold som
är starkt knutet genom blodseder och gifterm˚al till riddarhuset Nibhel i Silvtrunder.
I den lilla handelsstaden Gol i öster finns en enorm kunskapskälla.
Det sägs att man fann en grotta full av ur˚aldriga pergament som innehöll s˚a
mycket kunskap att s˚aväl alfer som dvärgar förundrades. Kunskapstörstarna
i staden vägrar lämna ifr˚an sig kunskapen till den heliga makten.
Land: Carlonne.
Region: Vastermark.
Landets regent: Den under˚ariga kyrkofurstinnan Chrothine med pendelherren
Gelimer som förmyndare.
Religion: Traditionell nidendom med vissa omtolkningar av Forgallas brev
om livets renhet.
Folkslag: Viranner.
Inflytelserika sällskap: Magaliekulten (sid 58-60 i Vastermark) samt Blodkapporna
(sid 59 och 60-61 i Vastermark).
Statsskick: Kyrkofurste, direkt underställd Ovus i Viranne.
Kultur och historia: Carlonne har alltid varit ett fattigt land. Förr levde
här tv˚a stolta folk, tervingerna i de norra slätterna och greutungerna i de
södra skogskullarna. Det sägs att de ständigt l˚ag i krig med varandra. Det
var först efter att nidendomen f˚att sin utbredning under den carlonnska
erövringen som Carlonne fick sitt namn och folket började kallas för carlonner.
Virannerna invaderade landet men slogs upprepade g˚anger tillbaka
av det envisa motst˚andet som fortsatte även när den grymme härföraren
Widul L˚angh˚ar lät plundra g˚ardar och rekrytera carlonnernas kvinnor och
barn i sina led. Motst˚andet växte och efter m˚anga ˚ar av invasion lämnade
den nidendomska hären Carlonne ˚at sitt öde. Landet drabbades av sv˚ar
svält och fattigdom till följd av förstörda fält och nedhuggna skogar som
till slut knäckte carlonnernas stolthet. Folket bad till slut om undsättning
fr˚an Viranne. Ovus i sin barmhärtighet lovade bröd, kött och vatten till alla
carlonner som lovade sig till Gave. Nidendomen hade kommit för att stanna,
kyrkofursteämbetet tillsattes och Carlonne blev ett lydrike under Viranne.
Fattigdomen har med ˚aren blivit allt värre i Carlonne och det har satt sina
sp˚ar i folket. Carlonnerna är misstänksamma och saknar gästfrihet. Landet
är ocks˚a känt för sitt gift och giftanvändande. Att smörja gift p˚a sitt vapen
är ett tecken p˚a ärligt upps˚at d˚a ens offer slipper lida sv˚ara skador eller dö
av förblödning. Bland carlonnerna är det status att bära l˚angt h˚ar. Det är
dock endast riddarsläkter och gavlianer som f˚ar bära det.
Beskrivning: Landet är till stora delar täckt av ormbunkar. Där skogen inte
breder ut sig är marken till stora delar täckt av ormbunkar som döljer b˚ade
giftiga ormar och eventuella illgärningsmän. Carlonne kännetecknas ocks˚a
av hornpaddor som även är landets riksdjur. Deras kväkande är grunden till
m˚anga sägner och berättelser i landet samt del av landets monumentalkonst.
Det enda som folk egentligen känner till om Carlonne i östra Mittland
4

och kanske även i Osthem är den carlonnska drakdruvan som används till
kryddvin. Kryddvin gjord p˚a drakdruvan är mycket vanlig i m˚anga länder.
Land: Fjal
Region: Vastermark
Landets regent: ’Härföraren’
Religion: Gerbanis (dyrkan av b˚ade stormgudar och kaosgudar)
Folkslag: Amurer, trollfolk samt dvärgar i Fjaalgand.
Inflytelserika sällskap: Information saknas.
Statsskick: Diktatur.
Kultur och historia: Den fornamuriska epoken tillhör förhistorien och
inte mycket är känt om den. Det var en tid d˚a man trodde p˚a de gamla
gudarna. Detta till trots finns det i Fjal fortfarande tecken p˚a att en barbarisk
högkultur blomstrat och g˚att under för lite mer än tv˚atusen ˚ar sedan.
Ingen vet vad som egentligen hände, men enligt sägnen föll amurernas huvudstad
Amur för en okänd arme, möjligen hrimtursar fr˚an Isvidda. Efter
det splittrades det amuriska riket i sm˚a obetydliga fraktioner. Till skillnad
fr˚an arkerna som lever för kriget är amurerna ett med kriget. Det finns ingen
plats för den svage i Fjal. Det ständiga kriget har fostrat förhärdade
krigare vars ättlingar blivit starkare och starkare för varje generation som
g˚att.Amurernas krigare kallas för enhärjare och kan vara b˚ade män och
kvinnor Namnet kommer antagligen fr˚an stormländarna och de kan liknas
vid Osthems bärsärkar. En stor del av folket är inblandad i krigsmakten
p˚a n˚agot vis. Amurerna är mycket misstänksamma mot främlingar och nya
kulturinslag. Sedan ˚arhundraden har amurerna dyrkat stormgudar och kaosgudar.
Detta har sin botten i att stormländare för mer än femhunda˚ar sedan
kom till Fjal med sina gudar. Man säger att det fanns lika m˚anga helbrotrar
som stormetroende bland förkunnarna och detta har gett Fjal det religiösa
landskapet som amurerna har idag. Stormländarna smälte med tiden samman
med amurerna och idag blotar amurerna friskt till b˚ade stormgudar och
kaosgudar. Gerbanis i Fjal är idag helt oberoende fr˚an gerbanis i Osthem.
Kyrkan styrs av tv˚a andliga ledare, en med förankring hos stormgudarna och
en hos kaosgudarna. Stormgudarnas spr˚akrör kallas för Paatur och kaosgudarnas
kallas för Hvergelmann. Härföraren som är amurernas ledare i b˚ade
stort och sm˚att styr alla Fjals klaner och stammar fr˚an sin tron i Amur. Även
paatur och hvergelmann har valt att underkasta sig Härföraren. En härförare
väljs inte utan det är en makt man tar. Härföraren f˚ar inte heller dö av ˚alder
eller naturliga orsaker utan m˚aste alltid dö i strid. Vem som helst kan kräva
att bli härförare men m˚aste d˚a besegra och döda fem av härförarens utvalda
krigare och sedan även härföraren själv i strid. Om utmanaren misslyckas
ska alla i hans familj dränkas. Dör härföraren p˚a slagfältet skall alla som
gör anspr˚ak p˚a titeln samlas och mötas i Härskarcirkeln i Amur. Den som
st˚ar som enda överlevare f˚ar utropa sig till härförare och alla stammar och
klaner skall lyda honom.
5

Beskrivning: I Fjal har det under tv˚atusen ˚ar varit ett ständigt krig emellan
människor och troll. Kriget har bitit h˚art p˚a människorna här som alltid
varit i underläge mot trollen. Fjal har ett extremt ogästvänligt klimat med
uteslutande vida, platta och trädlösa tundralandskap. Landet är mycket
kallare än vad det borde vara, oavsett ˚arstid p˚a grund av stormvindarna
som bl˚aser. Amurerna vid kusten lever i hastigt uthuggna tunnlar under
jorden medan de som bor in˚at landet lever ett nomadliv i flyttbara k˚ator av
djurhudar där de följer sina hjordar med renar mellan betesplatser. I skogarna
har det byggts trädfästningar med spetsiga palissader som skydd mot
inkräktare. Trollen i fjal är uppdelade i tre grupperingar med hundratals
stammar i vardera grupp. De tre trollgrupperna benämns; Fjaldgandshären,
Jarngandshären och Hrimskogshären. De krigar b˚ade sinsemellan och mot
amurerna. Som om inte trollen vore nog har även Silvtrunder alltid haft ett
ont öga mot Fjal och det p˚ag˚ar ständigt en kamp länderna emellan även om
det inte kan beskrivas som krig.
Land: Silvtrunder.
Region: Vastermark.
Landets regent: Silverkonung Sang Alben Gavlond.
Religion: Nidendomen, Wertetro.
Folkslag: Viranner
Inflytelserika sällskap: Information saknas.
Statsskick: Monarki. De olika riddarordnarna f˚ar alla rösta vilken järnfurste,
dvs en ordens stormästare, de vill se tillträda p˚a Silvtrunders tron som Silverkonung
d˚a den gamle konungen inte längre kan regera.
Kultur och historia: Silvtrunder är det land i Vastermark vid sidan av
Tronland som har äldst anor. Det är även det land i Vastermark som har de
äldsta och stoltaste riddarordnarna. Dessa ordnar har alltid funnits i landet
och har stort inflytande, trots att nidendomens administration försökt
minska deras makt. De olika riddershusen är svurna till olika uppgifter,
till exempel s˚a är huset Valsong i norr svuret till att skydda landet fr˚an
vildmän. Ty s˚a länge man kan minnas har folket fr˚an Silvtrunder varit hotat
av amurer fr˚an Fjal. En särskild religion bland riddersmännen i norr är
den s˚a kallade Wertetron. Detta är en n˚agot hemlig tro där riddersmännen
hyllar Siro Werte mer än den enda guden Gave. De menar att Siro Werte
trots allt var den som fann Gave och blev kunskapens väktare. En del vill
g˚a s˚a l˚angt som att säga att Siro kanske ocks˚a är en gudom. Självklart ses
inte detta p˚a med blida ögon fr˚an nidrannsakningen och därför tillber man
Wertetron i smyg.
Beskrivning: Silvtrunder är ett rikt land. Man har byggt sina rikedomar p˚a
det silver som finns i Silferspiir-bergen. Silvret har en egendomlig bl˚a lyster,
och kallas bl˚asilver. Bergen är ocks˚a rikt p˚a järn och av dvärgarna har man
i Silvtrunder lärt sig att smida st˚al. Näringarna i landet best˚ar av ängs- och
fäbobruk i norr, jordbruk och boskapsskötsel i söder, och fiske vid kusten.
6

Riddersmännen i landet lever efter sina ordnars principer, ofta rör sig dessa
principer om mod, ärlighet, givmildhet och att skydda andra. De som lever
upp till dessa normer p˚a ett speciellt bra sätt kan ta sig tilläggsnamnet Sang,
vilket ˚atnjuter stor respekt.
Land: Thoorkaal.
Region: Vastermark.
Landets regent: Ingen.
Religion: Ygghaladyrkan.
Folkslag: Thoorkaaler.
Inflytelserika sällskap: Information saknas
Statsskick: Nomadsamhälle, varje stam är ledd av en Orla.
Kultur och historia: Enligt sagan var Thoorkaal tidigare ett vackert och
stort naturomr˚ade dit lärda sökte sig för att studera växt- och djurlivet som
var utan dess like. Dock drabbades landet av en katastrof som förändrade
landet för alltid. Kunskapen om vad som hände är sedan länge bannlyst av
nidendomen. Enligt thoorkaalerna själva skall det ha varit gudinnan Ygghala
som vaknade ur sin sömn och lade sig till rätta, varvid förstörelse spred
sig över landet. Numer är Thoorkaal ett väldigt högland, täckt av mindre
gejsrar, varma källor och vulkaniskt landskap.
Beskrivning: Thoorkaal är ett eldhärjat vulkanlandskap där de olika stammarna
lever bland geisrar och vulkaner. Landet färgas fr˚an rostrött till svart
och kan nästan liknas med en gigantisk s˚arskorpa. Det växer ett rödfärgat
gräs ur den rödbruna marken som är giftigt för de som normalt inte bor i
landet. Endast staden Goldum st˚ar kvar sedan tiden innan thoorkaalerna
blev nomader. Den staden är numer en övergiven spökstad och det verkar
som om tiden stannat och vitnervävare talar om en abnorm dimma av vitner
i staden. Geisrar som spyr ut lava eller eld kallas logubolder och är heliga
för folket. Där finner de den eftertraktade loguboldstenen som thoorkaalerna
använder till sina eldgissel.
Land: Tronland.
Region: Vastermark.
Landets regent: Kung Eormenric Whotgall.
Religion: Ursprungsberättelsen om Whote.
Folkslag: Tronländare
Inflytelserika sällskap: De nio sköldätterna.
Statsskick: Kungen under inr˚adan av sina˚atta r˚adgivare bestämmer i grunden.
De nio ätterna har därmed mycket att säga till om och kungen tillsammans
med sina ˚atta r˚adgivare tillhör alla n˚agon av ätterna.
Kultur och historia: Tronländarna lever i ett med sina traditioner. Deras
beteende och kulturella skillnader är beroende av vilken sköldätt de tillhör.
Tronländarna studerar fr˚an tidig˚alder ursprungsberättelsen om Whote (Manvjala)
och Tronlands härskarbok, vilken g˚ar igenom Tronlands egen historia.
7

Tronland bildades av nio sköldfurstar under ledning av sköldfurst Huhtigern
Björnsjäl som valde att bosätta sig där efter att ha funnit ett magnifikt löv
fr˚an ursprungsträdet Yggdhraasil. Av trädet gjorde de tronen Ard Kumpu
som Tronlands kungar sedan dess suttit p˚a. Efter att ha befriat tv˚a kidnappade
alfer och drivit bort vildfolket kunde de sl˚a sig till ro. Nio alfer kom d˚a
till kungarna, gifte sig med dem och gav dem alla sköldar som ˚aterspeglade
deras karaktärer. Ätten Whotgall valdes till att bli rikets kungaätt. En position
de h˚allit förutom under fem generationer i Profeternas tids˚alder d˚a
kungen tillhörde ätten Kulhjan. Tronländarna h˚aller sig i regel borta fr˚an
andra folkslag. Endast vid ett par tillfällen har de valt att involvera sig i
s˚adant som skett utanför deras gränser.
Beskrivning: Landet best˚ar främst av ett kuperat högland och ofruktbara
hedar. Det enda omr˚adet som är bördigt är det mellan bergskedjan
Cnuc na Stuin och sjön Artenskimmer. Där odlas det blankgula gyllenhirs
i l˚anga fält. Näckrosväxten Vattenhuldra växer längs Artenskimmers
stränder. Tronländarna lever förutom av jordbruk p˚a boskapsh˚allning och
d˚a i synnerhet med tjockulliga f˚ar och rödbrockiga kor. I det vilda är hjort
och grip vanligt. I Tronland växer det en särskild typ av äpplen som kallas för
Kungsäpplen. De är ovanliga och synnerligen goda, vissa sägs förlänga livet.
Av äpplena gör man kungsvin, en delikatess som är ytterst ovanlig och alltid
dyr utanför Tronland. Avsaknaden av järn har har tvingat tronländarna att
framställa en speciell typ av metallegering kallad Gripbrons. Gripbrons ökar
vapen och rustningars skärpa och h˚allbarhet.
Land: Viranne.
Region: Vastermark.
Landets regent: Ovus Sulpi.
Religion: Nidendomen (rortannar, stenbyggare, trädmästare).
Folkslag: Viranner, pilgrimer fr˚an mittland samt vildfolk vid Alliung.
Inflytelserika sällskap: Information saknas.
Statsskick: Hierokrati. Prästvälde med Ovus som högste ledare.
Kultur och historia: Viranne ses som nidendomens vagga och centrum.
Förr fanns här tre riken varav den ena Illiell blev nästintill helt förintad av
vildmän och trollfolk. De övriga, Viron och Narkass gick samman och bildade
det som idag kallas Viranne. I slutet av drottningens tids˚alder föddes
Siro Werte i Viranne och förde Gave till folket. Det ligger sedan 80 ˚arstider
tillbaka en förbannelse som häxmästaren Morva i Alliung lade över Viranne
som gör att det föds väldigt f˚a pojkar i landet, vilket gjort att kvinnor f˚att
alltmer ökat inflytande över maktstrukturen. Vitnervävande straffas h˚art i
Viranne och vitnervävare f˚ar inte leva p˚a n˚agot annat än tiggeri och andras
barmhärtighet.
Beskrivning: Viranne har, liksom Silvtrunder och Vistergalp, en kustlinje
med vita klippor och steniga stränder med m˚anga naturliga hamnar. I norr
löper floderna Konigsflut och Södervass och bildar gräns mot Silvtrunder.
8

Nära västkusten lite in˚at landet finns skogen Torigsvald där man kan hugga
timmer. Bergen i söder bildar gräns mot Vistergalp. I Viranne lever man
främst p˚a fiske, f˚ar och tjurskötsel, skogs- och stenhuggning, byggkonst, silverbrytning
och stenrovsodling.
Land: Vistergalp.
Region: Vastermark.
Landets regent: Ingen.
Religion: Nidendomen.
Folkslag: Viranner.
Inflytelserika sällskap: Undonorden, Provinsen Blodlaend s. 86 i Vastermark.
Statsskick: Inget gemensamt styre.
Kultur och historia: En g˚ang för länge sedan var Vistergalp fylld med
vackra skogar, en underbar flora och alferna levde i harmoni med landets
inv˚anare. Det sades vara ett förtrollat sagoland med bland annat fjoltroll
i skogarna. Detta förändrades helt när kraftiga skalv s˚arade landskapet för
drygt hundra ˚ar sedan. Jorden vände sig och blottade mörka sprickor. Stora
delar av landet drabbades och p˚a vissa h˚all dog en stor del av befolkningen i
städerna och byarna. Folket i Vistergalp blev oroliga d˚a likheterna med vad
som hänt i Thorkaals eldhärjade land blev uppenbara och man befarade att
ett efterskalv skulle vända upp och ner p˚a landet. Likheterna med Thorkaal
och de demoniska tecknen i sprickorna fick landets gavlianer att fly in under
Ovus skyddande kappa i Viranne. Folkets osunda leverne sades vara orsaken
till skalven och folket var rädda för att dömas som kättare. S˚a l˚angt gick
det dock aldrig men administrationen i grannländerna har sedan dess varit
vaksamma mot Vistergalps befolkning. Landet blev fördömt och lämnades
˚at sitt öde av sina forna allierade. Viranne upprättade gränsposteringar
avskärmade sig helt fr˚an Vistergalp. Ett tag gick det s˚a l˚angt att viranner,
med Ovus välsignelse, gav sig av mot Vistergalp i det ena plundringst˚aget
efter det andra. Detta slutade s˚a sm˚aningom men folket i Vistergalp är fortfarande
misstänksamma mot grannen i norr. Landet är sedan länge indelat i
nio provinser där numera tre betydande ätter regerar. Den fjärde, Herstalerna
besegrades och förlorade sitt överhuvud för fyra ˚ar sedan. Alla ätter har
legat i krig med varandra sedan Ovus gavlianer lämnade landet. Tv˚a av
ätterna st˚ar dessutom i konflikt med den heliga makten och tar avst˚and
fr˚an den Enda tron. Ätterna har styckat upp provinserna emellan sig med
klodvigerna i öst, hugleikarna i söder och grimolderna i norr och de numera
besegrade herstalerna i väst. Dessutom har lokala ledare s˚asom riddersmannen
Rodbond i Hlig och gavlianen Meld i Olpen gjort sig självständiga, eller
˚atminstone självstyrande fr˚an de andra ätterna. För trettio ˚ar sedan började
krigföringen emellan ätterna trappas upp p˚a allvar och sedan dess har allt
blivit värre. Städer sätts i brand, landsändar skövlas och hela byar utpl˚anas.
De f˚a alfer som lever i skogen Kantergrif bevittnar den skymning som fal-
9

lit över landet och förbereder sig p˚a det oundvikliga. Det ryktas även att
dvärgarna i Thorduun h˚aller p˚a att rusta sig för att ta över det malmrika
höglandet i norr vilket skrämmer alferna och den heliga makten i Viranne än
mer. I söder har hugleikarna allierat sig med sina forna fiender thorkaalerna
som f˚att härja fritt i grannprovinserna, i öster riktar klodvigerna all sin
uppmärksamhet p˚a att bekämpa hugleikarna i söder och i norr sveper en
v˚ag av religiös fanatism över folket. Landet verkar g˚a mot sin underg˚ang
och m˚anga menar att detta kommer att leda till hela Vastermarks förfall.
Beskrivning: Vistergalp är indelat i nio provinser och gränsar till Viranne
i norr, Tronland i nordöst och Thorkaal i sydöst. Bergskedjorna Thoordun
och Thoorpars samt floden vitnarv bildar en naturlig gräns i söder. Landet
har en västkust mot det fiskrika Vilorehavet. I öst finns sjön Artenskimmer.
Mitt i landet finns den sköna skogen Kantergrif som fortfarande breder ut
sig över stora delar av landet. De fagra slätternas blomfyllda ängar har dock
förvandlats till leriga slagfält. Folket i Vistergalp är vana vid krig p˚a alla
fronter och misstänksamheten är hög. ’Jag sover hellre i skogen än hos den
som kallar sig min vän’ är ett gammalt ordspr˚ak som vunnit ny kraft.
10