TUT I VÄRMLÄNDSK NÄVERLUR

även tillhört hans stora fritidsintressen,
och hur många rävar
som fått hjälp till de sällare jaktmarkerna,
kan han inte säga på
rak arm.
»
TUT I VÄRMLÄNDSK NÄVERLUR
Tö^flnrar är Georg www^a^^ • :f
Näverlurar är Georg
^m^ ® * ' I
Halstensons specialitet
— bilden. Han bor i Östmark
i Värmland och tillhör
dem som håller näverslöjdens
traditioner vid liv
i dessa bygder. Hr Halstenson
har tillverkat närmare
1 000-talet näverlurar. Lurarna
är smala och som en
uträtad trumpet 117 cm
långa. Tonkanalen är också
trumpetens och med
olika munsättning kan man
pressa fram sex toner ur
*:

i MSK TRADITION I NÄVERSLÖ
Decimeterhög
suvenirgumma
prisbelönades
VÄRMLANDS FINNSKOGA,
fredag.
Tlet finns inte många hemslöjdare
kvar av den gamla
stammen i Värmlands finnbygder,
där slöjdandet i trä
och näver har tradition sedan
invandringen på 1600-talet.
De yngre flyttar till tätorterna
när de slutat skolan, och
de som stannar kvar tycker
att det lönar sig dåligt. Men
nu är marknaden tillverkarnas
egen. Det har på senare år blivit
en enorm efterfrågan på
konstnärlig hemslöjd, och de DEN LILLA FINSKA STABBSTOLEN th på vänstra bilden sommar. Alla finns journalförda, och hängen
få hemslöj dare som finns kvar gör Einar Johansson i Lekvattnet också i rätt storlek. Träsnideriet snart är han uppe i tusentalet. kade ha
— Det börjar bli ont om material, lund, oc
hinner inte riktigt med.
är bara en hobby för honom och tiden vill inte räcka till. — När säger han. På de gamla ödetorpen mit. Nä
Den gamla värmländska finnslöj- björkarna savar i juni hämtar Georg Halstenson — t h — material tar man bort björkarna och sätter strålkast
dens traditioner måste bevaras, där- till sina näverlurar och andra vackra saker som han tillverkar granplantor, så jag får passa på när så det
om är man överens. Fröken Anna- i källaren till den egna villan i Östmark. — Fru Anna Hedåsen, markägarna fäller björkarna till löv- TV-smyc
Greta Påhlman, chef för Värmlands
massa. Det jag kom över i somras Den g
Hemslöjd, har lagt ned mycket ar- Gräsmark, — infälld — visar upp sin prisbelönta lilla näver- tog snart slut, men så fick jag köpa längs de
bete, och på några år har hon fått
gumma.
ett parti på annat håll.
från Vär
se försäljningen mångdubblas i hem-
Hans näverlurar är smala, och den lung oc
slöjdsaffärerna. Där säljer man så Brödfat, saltkar i gamla model- j verslöjdens traditioner kan hållas vita barken är borta. Stommen är är i Vä
mycket att tillverkarna gjort slut | len, ljusstakar och mycket annat är j vid liv och spridas.
av alvirke, som han kapar i längder ursprung
1 på materialet. En del firmor i stor- hennes mest sålda saker. Till somma- på 117 cm. Så lång är en vanlig öster ut
:
städerna har också försökt få dem ! ren får hon ta emot ett tiotal med-: Finsk tradition
trumpet om man rätar ut den. Ton- slöjd me
som leverantörer, men så länge man I lemmar i Svenska Ungdomsringen, Längre norr ut hälsar vi på hos kanalen är också trumpetens, och i Värm
i Värmland kan avsätta vad de får
lantbrukare Einar Johannesson i Lek- längst ute har den ett klockstycke av sin natu
fram, tycker hemslöjdarna att deras
vattnet, den socken där en gång trumpetmodell. Sex olika toner pres- så mån
produkter bör säljas inom landska-
Skansens rökstuga stått och där ett sar hr Halstenson fram med olika gott för
pet. Några kolleger inom konsthant-
nyinvigt minnesmärke över den fins- munsättning.
derbart
verket har också blivit brända av
ka invandringen finns. Hans gård Torgväskor och brödfat gör han pas av k
kontakter med storköpare på annat
ligger bara en kilometer från norska också, och dessutom halsband, ör- den.
håll, som kört fram deras varor nå-
gränsen.
gon säsong och sedan låtit dem falla
Det blir inte mycket gjort nu
i glömska.
för tiden, säger den träsnidande
gränsbon. Förr när jag låg ute i
Suvenirgumma
skogskojorna hade jag bättre tid.
Uppe i Gräsmark, där finnkultu-
Dörrhandtagen till Lekvattnets kyrren
har något av gammalt centrum,
ka är hans, och nu har man bett
har överlärarparet Anna och Joel
att han skall göra en dopfunt. Han
Hedåsen tagit upp näverslöjd och
är av gammal finnätt, och det är an-
gör de mest förtjusande små saker.
nars gammaldags nödvändighetsvaror
En decimeterhög gumma med scha-
som han tillverkar med en extra
lett och förkläde och till och med
dekor. Han tycker också att de gam-
flätade näverskor har blivit korad
la finska slöjdtraditionerna borde
till den bästa Värmlandssuveniren.
bevaras på något sätt. Men nu är
16 kr kostar den i hemslöjdsaffä-
det bara en eller två sockenbor som
rerna — men så tar det också 4—5
kan göra en näverkont, summerar
timmar att göra den. Då räknar man
han eftertänksamt.
ändå inte med tiden det tar att samla
näver. Det görs i juni när björ-
Lurjournal
karna savar eller "lagom som löven
Längre inåt landet kommer vi till
är utväxta". Skogvaktarna brukar ge
Georg Halstenson i Östmark. Han är
en vink om var man fäller träd, och FYRA FEM TIMMAR tar inte finnättling — inte ens värmlän-
så går hr Hedåsen ut och hämtar det att tillverka en sådan här näning — men han är en noggrann
nävern från stammarna.
vergumma, som i hemslöjdsaf- hantverkare. För tio år sedan blev
— Det är lika roligt att dra nävern
av björkarna som att sedan sitta färerna kostar 16 kr.
han invalid och måste sluta med sin
mekaniska verkstad. Näverslöj-
hemma och "nävra", betygar han. som kommer till Gräsmark på en j den har blivit hans avkoppling, och
Fru Anna instämmer, fast hon är kurs i näverslöjd. Så hon har inget j den ger honom en extra slant,
designern och gör slutarbetet, den emot att få konkurrenter. Tvärtom j Näverlurar är hans specialitet. När-
konstnärliga touchen.
tycker hon att det är bra om närmare 400 har han gjort sedan mid-