Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv
31.07.2013 • Views
Share Embed Report

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

Ladda ner hela numret som pdf - Till Liv

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
tillliv.se

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

Start now

eVaNGeLIsK-LuTHeRsK mIssIoNsTIDNING<br />

NummeR 2 2012 • 50 kr<br />

Om att åldras<br />

Hur blir det när jag dör?<br />

KALLELsEn i LiVET

OMsLAgsBiLd: frEE sTOCK iMAgE<br />

EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING<br />

NUMMER 2 2012 • 50 kr<br />

Om att åldras<br />

Hur blir det när jag dör?<br />

kallelsen i livet<br />

Här är<br />

vägen,<br />

vandra<br />

på den!<br />

rEdAKTÖrEn HAr OrdET<br />

jeS. 30:21<br />

äVen om det är mer än fyrtio år sedan så minns<br />

jag Credo-samlingen en kväll i en källarlokal<br />

på Klippans Gymnasieskola. Det handlade om<br />

kallelse och vägval och blev rätt avgörande för<br />

mitt liv. Ett bibelord blev viktigt: Och om du<br />

viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så<br />

skall dina öron höra detta ord ljuda bakom<br />

dig: ”Här är vägen, vandra på den.”<br />

Vi BehöVer inte Vänta på ’en röst från himlen’<br />

för varje steg vi tar i livet. För några människor<br />

fi nns säkert en alldeles speciell väg <strong>som</strong><br />

Gud tänkt ut – det vittnar Bibeln om. Men<br />

livet och uppgiften är inte förutbestämd, det<br />

fi nns oftast inget ’det enda rätta’. Om vi säger<br />

ja till Guds kallelse, tar emot tron <strong>som</strong> en gåva<br />

och ber honom leda oss genom livet, då kan vi<br />

frimodigt ’vandra på’. Gud kallar oss tillbaka<br />

och visa rätt väg när det behövs. Och vi får<br />

vara i hans hand vad <strong>som</strong> än händer. Vi får lita<br />

på hans löften och se tillbaka på hans omsorg<br />

om oss. Vi får stå i hans tjänst om vi är tjugo,<br />

fyrtio eller åttio år – hans välsignelse varar.<br />

i hans tJänst BehöVer Vi vandra bönens väg.<br />

Genom stillhet och förtröstan blir ni starka.<br />

Vi får vara rädda om varandra i den kristna<br />

gemenskapen och ta hänsyn till olikheter och<br />

svagheter. Det kan till och med berika. Och<br />

genom bönen förändras våra liv och gemenskapen<br />

med varandra och med Jesus fördjupas.<br />

Svårigheter och bekymmer kan lösas den vägen.<br />

Vi får se fram emot att en dag få leva med<br />

Jesus, helt och fullt. Vägen dit är bara en – i<br />

förtröstan på Jesus Kristus, endast på honom.<br />

Väl framme kommer den dag då HERREN<br />

förbinder sitt folks skador och <strong>hela</strong>r såren<br />

efter slagen <strong>som</strong> det fått. (Ur Jes. 30.) Men så<br />

stor är den store läkaren att han kan börja <strong>hela</strong>ndet<br />

redan här.<br />

eva anderSSon, redaktor@tillliv.se<br />

innehåll<br />

3 Flickan med 48 syskon gUnnEL JOnssOn<br />

5 Kort & gott från medarbetardagar isAK EngsTrÖM<br />

Anställda i ELM och ELU fi ck batterierna laddade i januari.<br />

6 Ord till liv • Ta emot Jesus, Guds frälsning MArTin sVEnssOn<br />

simeon i templet fi ck se och ta emot guds frälsning. Jesus, låt mig också få det!<br />

8 Kallelsen i livet dAniEL EngELBrEKT<br />

själva styr vi ganska lite över våra liv – men vi får tro att de är förberedda av Herren<br />

och att han leder oss.<br />

11 Rakt på sak • Våga utmana! dAniEL ringdAHL<br />

12 Böneskola • Bön tillsammans BEnEdiKTE niLssOn<br />

Att be tillsammans med andra människor är enormt värdefullt för kristna<br />

och något Jesus uppmanar oss till. följ <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s serie om bön!<br />

14 Småprat och en kram … Ann-CHArLOTTE sELAndEr sMETAnA<br />

säkert tycker många att de inte har någon uppgift i arbetet för guds rike,<br />

särskilt inte när man blivit äldre. följ med på ett samtal med inger och Elin.<br />

17 Aktuellt från ELU<br />

17 På tråden med Per-Jonas Svensson<br />

18 Själavård • Hur blir det när jag dör? gUsTAV BÖrJEssOn<br />

Kanske bär du på någon fråga – ta vara på möjligheten att få svar på den.<br />

19 Resa till mognad JOHn BrEnEMAn<br />

Vad händer med oss när vi blir gamla? Kanske ska vi börja tänka på vårt<br />

åldrande av andra skäl än hur vi placerar våra pensionsfonder …?<br />

22 ELMnytt & info<br />

23 Annonser & adresser<br />

följ med på en missionsresa till Etiopien <strong>som</strong>maren 2012!<br />

24 En öppen famn<br />

Annonsbilaga bifogas.<br />

fOTO: KOZZi sTOCK iMAgE<br />

8<br />

2 TiLL LiV 2 • 2012<br />

fOTO: KrisTOffEr EngsTrÖM<br />

19<br />

17<br />

iLLUsTrATiOn: JOAnnA s frAnssOn

fOTO: BEnEdiKTE niLssOn<br />

fLiCKAn MEd<br />

48 syskon<br />

i möten med andra människor kan vi få en glimt av guds oerhörda kärlek.<br />

den insikten fi ck jag och resten av min bibelskoleklass under vår missionsresa till Peru.<br />

<strong>som</strong> en del aV utBildningen på Strandhems Bibel-<br />

och lärjungaskola åkte vi, 16 elever samt två lärare,<br />

till Peru under en månad hösten 2011. Där fi ck vi<br />

se mission på nära håll, ja, vi fi ck se att Gud verkar<br />

på andra sidan av vår runda jord. Men framförallt<br />

fi ck vi möta människor. Se dem i ögonen, ge dem en<br />

puss på kinden (för det är helt enkelt så man gör),<br />

kliva in i deras fattiga hem, bli offer för deras ge<strong>ner</strong>ositet,<br />

inspireras av den glädje <strong>som</strong> utstrålades,<br />

lyssna på deras livshistorier, känna gemenskapen i<br />

Kristus, dela liv tillsammans.<br />

Ett av alla dessa möten satte extra djupa spår<br />

hos mig. Det mötet ägde rum på ett barnhem, mer<br />

korrekt vore att kalla det en stor familj, där ett<br />

amerikanskt kristet par levde med 49 barn. Paret<br />

hade känt Guds kallelse att ta hand om alla barn<br />

<strong>som</strong> kom i deras väg, trots att de redan hade nio<br />

biologiska barn. När jag och några av mina vän<strong>ner</strong><br />

klev in i familjens hem slogs vi av den kärleksfulla<br />

atmosfär <strong>som</strong> fanns där. Överallt fanns barn <strong>som</strong><br />

lekte, några gömde sig bakom några tunnor medan<br />

andra hade vattenkrig eller spelade fotboll. Där fi ck<br />

jag träffa Mery, 17 år, <strong>som</strong> är en av de adopterade<br />

döttrarna i familjen. Mitt i vimlet slog vi oss <strong>ner</strong> på<br />

en ranglig träbänk och jag fi ck prata en stund med<br />

henne.<br />

en tragisk bakgrund<br />

Merys biologiska familj hade levt ett tufft liv ute<br />

i djungeln. Pappan var inblandad i narkotikahandel<br />

och försvann <strong>som</strong> en följd av det mycket tidigt i<br />

hennes liv. Mamman försörjde sig genom prostitution<br />

och de åtta barnen i familjen led svårt. Några<br />

av syskonen dog, andra försvann, en led av svår<br />

epilepsi och det förekom sexuellt utnyttjande inom<br />

familjen. På grund av de svåra familjesituatio<strong>ner</strong>na<br />

mission<br />

vill du veta<br />

mer?<br />

• om bibelskolans resa<br />

till peru:<br />

www.bibelskolan.strandhem.nu<br />

• om Strandhems Bibeloch<br />

Lärjungaskola:<br />

www.strandhem.nu<br />

TiLL LiV 2 • 2012 3

mission<br />

fOTO: BEnEdiKTE niLssOn<br />

Missionärer<br />

i Peru<br />

Missionärerna Elin<br />

och Mattias Lindström<br />

arbetar sedan 2009<br />

i Chiclayo, Peru. Efter<br />

avslutade teologistudier<br />

arbetar även steffen<br />

Baagø Madsen, ELM<br />

danmark, heltid <strong>som</strong><br />

missionär fr.o.m. februari.<br />

Karin och Jonas<br />

roslund är volontärer<br />

under läsåret 2011–<br />

2012. Betty svensson<br />

återvände till sverige i<br />

mitten av januari efter<br />

några goda månader<br />

<strong>som</strong> volontär.<br />

växlade Mery mellan<br />

att bo hos sina<br />

morbröder, där hon<br />

tvingades ta droger<br />

och brändes med cigaretter,<br />

och att bo<br />

på gatan med sin<br />

yngre bror, där de<br />

stal för att få mat<br />

för dagen.<br />

kärlek <strong>som</strong> förvandlar liv<br />

Det var under den tid hon levde på gatan <strong>som</strong> hon<br />

kom i kontakt med det kristna paret <strong>som</strong> driver<br />

barnhemmet. De tog Mery och hennes bror under<br />

sina vingar och började överösa dem med kärlek.<br />

Det var något <strong>som</strong> Mery inte var van vid. <strong>Liv</strong>et<br />

hade gjort henne bitter och besvärlig, ingen orkade<br />

egentligen med henne. Men paret såg förbi all<br />

trasighet och fortsatte att älska henne, vad hon än<br />

gjorde. De älskade henne. Och älskade henne. Och<br />

älskade.<br />

Efter en lång tid av denna villkorslösa kärlek raserades<br />

alla de murar av försvar <strong>som</strong> Mery under<br />

så lång tid hade byggt upp kring sig. Hon kunde<br />

ta till sig den kärlek <strong>som</strong> gavs henne, hon började<br />

på nytt, hon lärde sig sakta lita på att människor<br />

ville henne väl. Hon fann en ny familj, hon vågade<br />

drömma om en ljus framtid och hon la sitt liv i Jesu<br />

händer. Hon fi ck nytt liv. <strong>Liv</strong> <strong>som</strong> hon nu utstrålar<br />

med <strong>hela</strong> sin person.<br />

en ständig kamp<br />

Trots denna nystart vill hon poängtera att allt inte<br />

har varit lätt efter det. Hennes biologiska mamma<br />

vill inte veta av henne, hon har fortfarande svårt<br />

att våga känna tillit och ibland är det lätt att falla<br />

tillbaka i gamla vanor. Det är dock tydligt att hon<br />

fi n<strong>ner</strong> ett oerhört stort stöd hos sina nya föräldrar,<br />

de är hennes förebilder i allt. När Mery berättar<br />

om när hennes nya pappa sa att ”det spelar ingen<br />

roll vilken hudfärg mina barn har” tåras hennes<br />

ögon för första gången. Tårar fyllda av glädje och<br />

tacksamhet över den trygghet hon har funnit.<br />

Hela hennes värld har<br />

förändrats – bara genom kärlek.<br />

tron är den största gåvan<br />

Jag ber Mery berätta om sin relation till Gud och<br />

när hon har gjort det inser jag att det är den största<br />

gåva <strong>som</strong> hon har fått från sina nya föräldrar,<br />

hon har fått se Gud. Föräldrarna har med sina liv<br />

pekat vidare på Jesus. Det har inte bara handlat<br />

om tak över huvudet och mat på bordet för dem,<br />

utan det har också handlat om Gud och att leva ut<br />

hans kärlek. Genom dagliga andakter, outtröttlig<br />

kärlek och en förtröstan på att Gud förser så har<br />

Gud fått bli en självklar faktor i vardagen för Mery.<br />

Hennes nya pappa har även lärt ut vikten av att<br />

läsa Bibeln. Men inte bara att läsa den, han säger<br />

också ”jag vill inte att du bara ska kunna rabbla<br />

bibelverser, jag vill att du ska leva dem”. Det är det<br />

<strong>som</strong> Mery nu vill göra. Hon vill ge vidare av allt<br />

det <strong>som</strong> hon har fått ta emot av tro och hopp, men<br />

framförallt kärlek.<br />

Vi rundar av samtalet med några enkla frågor<br />

då jag får reda på att Mery tycker om att spela bas,<br />

sjunga, tillbringa tid med familjen – ja, hon är <strong>som</strong><br />

vem <strong>som</strong> helst av oss. Men någonstans här försvin<strong>ner</strong><br />

jag bort i tankarna. Här har hon precis berättat<br />

för mig om hur <strong>hela</strong> hennes värld har förändrats<br />

– bara genom kärlek. Kärleken <strong>som</strong> kommer från<br />

Gud, genom människor, människor precis <strong>som</strong> du<br />

och jag.<br />

Många frågor väcks i mitt inre. Är jag en människa<br />

<strong>som</strong> visar på Guds kärlek till andra? Hur gör<br />

man det – konkret? Förlitar jag mig på att Gud förser<br />

och ser alla situatio<strong>ner</strong> jag står i? Lever jag bibelord<br />

eller kan jag bara rabbla dem, eller ”spy ut”<br />

dem <strong>som</strong> Merys nya pappa egentligen så starkt uttryckte<br />

sig? Lever jag ut min tro med <strong>hela</strong> mitt liv?<br />

För det vill jag göra.<br />

mötet med mery, fl ickan med de 48 syskonen, kommer<br />

jag aldrig att glömma. Och listan på givande<br />

möten under vår välsignade resa till Peru kan göras<br />

oerhört lång. Men vi i klassen bevarar allt i våra<br />

hjärtan och tar med det hem till kalla Sverige. Vi<br />

har fått se hur människors liv har förändras. Så nu<br />

vill vi ännu mer leva Jesus, leva kärlek.<br />

gunnel Jonsson, studerande på strandhems Bibel- & lärjungaskola<br />

4 TiLL LiV 2 • 2012

kort<br />

&gOTT<br />

<strong>Ladda</strong>de för<br />

fortsatt arbete<br />

Jag kliVer in genom dörren till<br />

Missionsgården Strandhem och<br />

redan i hallen möts jag av glada mi<strong>ner</strong><br />

och samtalande folk. Anställda<br />

inom ELM/ELU-sfären har samlats<br />

för sin årliga medarbetardag.<br />

Allt från gårdsarbetare till<br />

tidningsfolk, ordförande<br />

till volontärer – och<br />

det märks att folket<br />

är glada över att få<br />

träffa varandra!<br />

Temat för dagen<br />

är ”För Sverige –<br />

mot strömmen” och<br />

handlar om hur vi <strong>som</strong><br />

kyrka måste ta vår plats<br />

i det samhälle <strong>som</strong> vi lever i.<br />

Vi kan inte bara ställa oss utanför<br />

det eller glida med <strong>som</strong> om vi var<br />

helt överens med det, utan vi måste<br />

vara ”levande fi skar” <strong>som</strong> simmar<br />

mot strömmen när det<br />

behövs, oavsett om<br />

det kostar på.<br />

Efter gruppsamtal<br />

och<br />

genomgång av<br />

årets händelser<br />

i ELM/ELU, står<br />

det gemenskap på<br />

programmet. Vi får<br />

möjlighet till att umgås<br />

och samtala, prome<strong>ner</strong>a och<br />

bara ha det skoj. Gemenskapen<br />

mynnar ut i en kafékväll med god<br />

mat och trevlig musikunderhållning.<br />

Kvällen avslutas med en andakt.<br />

En del av oss stannar över<br />

till tisdagen och vi får då<br />

berätta för varandra<br />

om hur det har gått<br />

Benedikte<br />

nilsson. i vårt arbete under<br />

2011, vad <strong>som</strong> har<br />

varit bra och mindre<br />

bra, och vad vi vill att<br />

de andra ska be för.<br />

Väldigt inspirerande och<br />

peppande att få höra om<br />

allt <strong>som</strong> händer i vår organisation!<br />

Särskilt uppmuntrande är det<br />

att höra om den precisa tajmning<br />

på tisdagen fi ck alla berätta hur det gått i deras arbete under 2011.<br />

fOTOn MEdArBETArdAgAr: isAK EngsTrÖM<br />

<strong>som</strong> Gud har haft i många av de<br />

anställdas liv det senaste året.<br />

Som när alla bitar faller på<br />

plats och en tidigare arbetslös<br />

kan bli anställd i en<br />

tjänst <strong>som</strong> verkar gjord<br />

just för honom; <strong>som</strong><br />

när en nybliven kristen<br />

får be för en sökande<br />

ungdom och denne blir<br />

<strong>hela</strong>d; <strong>som</strong> när ett samtal<br />

man väntat länge på kommer<br />

i precis rätt tid. Exempel<br />

på tajmning <strong>som</strong> inte vi människor<br />

har kunnat tänka eller<br />

räkna ut – vittnesbörd<br />

om hur Gud griper in VÄLDIGT<br />

och verkar än i dag! INSPIRERANDE<br />

<strong>Till</strong> sist får vi i oCH PEPPANDE aTT<br />

mindre grupper be<br />

FÅ HÖRa om aLLT<br />

för varandra och för<br />

det <strong>som</strong> vi behöver <strong>som</strong> HÄNDeR!<br />

förbön för. Härligt att<br />

få gå in i sitt fortsatta<br />

arbete omsluten av bön! Och<br />

det får också bli vår önskan till er<br />

– att omsluta oss anställda och alla<br />

ideellt arbetande i våra organisatio<strong>ner</strong><br />

i förbön.<br />

iSaK engStröM<br />

ELUs informationsvolontär, Kristianstad<br />

med<br />

arbetar<br />

dagar<br />

jonny Bjuremo<br />

höll i undervisning<br />

utifrån ämnet<br />

”För Sverige – mot<br />

strömmen”.<br />

TiLL LiV 2 • 2012 5<br />

fOTO: AndErs gÖTH<br />

på kafékvällen höll<br />

andreas giselsson<br />

en andakt. Han<br />

sjöng och spelade<br />

tillsammans med<br />

david gustavsson,<br />

daniel Carlsson och<br />

jonatan Bertilsson.

ORD TILL LIV • KYndELsMässOdAgEn<br />

tro<br />

en gÅva<br />

är tiden för deras rening var förbi, den<br />

<strong>som</strong> var föreskriven i mose lag, förde de<br />

honom upp till Jerusalem för att bära fram<br />

honom inför Herren, <strong>som</strong> det var befallt i Herrens<br />

lag: ”Varje förstfödd son <strong>som</strong> öppnar moderlivet skall<br />

räknas <strong>som</strong> helgad åt Herren.” De skulle även offra<br />

ett par turturduvor eller två unga duvor, enligt Herrens<br />

lag.<br />

På den tiden fanns i Jerusalem en man <strong>som</strong> hette<br />

simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade<br />

på Israels tröst, och den helige ande var över<br />

honom. och av den helige ande hade han fått den<br />

uppenbarelsen att han inte skulle se döden, förrän han<br />

hade sett Herrens smorde. Ledd av anden kom han<br />

till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för<br />

att göra med honom <strong>som</strong> det var sed enligt lagen, tog<br />

han honom i sina armar och prisade Gud och sade:<br />

”Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid,<br />

så <strong>som</strong> du har lovat. Ty mina ögon har sett din frälsning,<br />

<strong>som</strong> du har berett att skådas av alla folk, ett ljus<br />

<strong>som</strong> skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet<br />

för ditt folk Israel.”<br />

Hans far och mor förundrade sig över det <strong>som</strong> sades<br />

om honom. och simeon välsignade dem och sade<br />

till hans mor maria: ”se, denne är satt till fall och<br />

upprättelse för många i Israel och till ett tecken <strong>som</strong><br />

blir motsagt. Ja, också genom din själ skall det gå ett<br />

svärd. så skall det bli uppenbarat vad många människor<br />

tänker i sina hjärtan.” LUK. 2:22–35<br />

6 TiLL LiV 1 • 2012<br />

BiLd: CiA BJÖrK

Ta emoT Jesus<br />

gUds fräLsning<br />

Jesus – genom en uppenBarelse hade simeon fått veta att han inte skulle dö förrän han hade<br />

sett dig. Jesus, du vet hur gärna jag skulle vilja äga en sådan förvissning! Att inte dö utan att<br />

ha sett dig. inte med kroppens ögon, utan verkligen se dig, med trons ögon. Och efter döden<br />

hoppas jag att få se dig på ett annat sätt. simeon fick inte bara nåden att se dig, Jesus. Han<br />

tog dig i sina armar. Jesus, låt också mig, osynligt, hålla dig i min famn.<br />

ty mina ögon har sett din frälsning … Hur blir<br />

Guds frälsning, Jesus, min frälsning? Bibeln svarar:<br />

genom tron.<br />

I vår tid pratas det mycket om ”sökande”. Ibland<br />

får vi det att låta <strong>som</strong> om allt beror på oss: min iver,<br />

mitt sökande, min beslutsamhet, mina bö<strong>ner</strong>, min<br />

tro osv. Det kanske inte är så konstigt att man kän<strong>ner</strong><br />

sig lite matt, efter att ha försökt länge, på gränsen<br />

till uppgiven. ”Jag klarar nog inte av att tro tillräckligt.”<br />

Men, Gud är den störste sökaren. Han söker oss<br />

oändligt mycket intensivare än vi någonsin kan söka<br />

honom. Jesus ber för oss med mycket större iver än vi<br />

någonsin ber för oss själva. Och vi kan med Bibeln i<br />

hand säga: det är inte jag <strong>som</strong> fin<strong>ner</strong> tron, det är tron<br />

<strong>som</strong> fin<strong>ner</strong> mig.<br />

”Vad skall Vi göra för att utföra Guds gärningar?”<br />

frågar folket Jesus (Joh. 6:28). Jesus svarar: ”Detta är<br />

Guds gärning, att ni tror på den <strong>som</strong> han har sänt.”<br />

Tron är en gåva från Gud, en gärning <strong>som</strong> Gud gör i<br />

oss. ”Alltså beror det inte på någon människas vilja<br />

eller strävan utan på Guds barmhärtighet” (Rom.<br />

9:16).<br />

i Vår kultur riskerar tron – <strong>som</strong> så mycket annat –<br />

att bli ett eget projekt. Det hänger på mig, på min<br />

förmåga att tro. Tron blir ett religiöst byggnadsprojekt.<br />

Men i evangeliets upp- och nedvända logik är<br />

vår största tillgång i trons värld – vår svaghet. ”Saliga<br />

är de <strong>som</strong> är fattiga i anden …” (Matt. 5:3); ”…<br />

när jag är svag, då är jag stark” (2 Kor. 12:10). Vi<br />

behöver inte ’pumpa upp’ vår tro när vi kommer till<br />

Jesus; vi kommer ju till Jesus för att få ta emot tro.<br />

så är trons Väg till en människa ofta den att när vi<br />

gett upp alla våra försök att skapa tron på egen hand,<br />

så kommer Jesus till oss och skapar den i våra hjärtan.<br />

Kanske oväntat och överraskande. Då blir ”ljuset <strong>som</strong><br />

skall uppenbaras för hedningarna” – Jesus – också<br />

vårt personliga ljus, <strong>som</strong> frälser oss till det eviga livet.<br />

Bön: Helige Ande, förhärliga Jesus för oss. Jesus, avslöja<br />

det i vår tro <strong>som</strong> är vårt eget bygge och ersätt<br />

det med en tro <strong>som</strong> inte ”bygger på människors visdom<br />

utan på Guds kraft”. Låt din vilja ske och låt<br />

ditt rike komma! Amen.<br />

Martin SvenSSon, ungdomssekreterare i ELU, Kristianstad<br />

TiLL LiV 1 • 2012 7

fOTO: KOZZi sTOCK iMAgE<br />

underVisning<br />

kallelsen<br />

i LiVET<br />

en färdig livsberättelse är alltid impo<strong>ner</strong>ande – antingen <strong>som</strong> avskräckande<br />

eller lockande exempel. själva styr vi ganska lite över<br />

vad <strong>som</strong> ska berättas om oss. men det innebär inte att Gud skulle<br />

stå utan pla<strong>ner</strong> för vilken roll vi ska ha.<br />

fOTO: MOHAMEd riffATH<br />

8 TiLL LiV 2 • 2012<br />

fOTO: KOZZi sTOCK iMAgE

fOTO: KOZZi sTOCK iMAgE<br />

ag ser mig omkring … På ena sidan om mig<br />

ser jag kristna i dagens Sverige <strong>som</strong> är mitt<br />

uppe i sina liv. Ännu har våra livsberättelser<br />

inte skrivits klart. På andra sidan ser jag bibliska<br />

perso<strong>ner</strong>. De har gått före oss genom livet, deras livshistoria<br />

är avslutad och överräckt till oss <strong>som</strong> uppmuntrande<br />

eller avskräckande exempel. Det är inte<br />

rätt att säga att Gud var mer engagerad i deras liv än<br />

i våra liv – även om vi kanske kän<strong>ner</strong> eller tror det.<br />

så framgångsrika och så vanliga ...<br />

Först tittar jag på dagens kristna människor. Vår<br />

mångfald och våra resurser gör mig impo<strong>ner</strong>ad.<br />

Många lever i stort välstånd och här fi nns kunniga<br />

inom princip alla yrkeskategorier. Det fi nns kristna<br />

hantverkare, assistenter, lärare, hemmafruar, affärsmän<br />

och läkare. Alla är inte bara framgångsrika.<br />

Om man skrapar lite på ytan ser man att de<br />

även har erfarenheter av livets tråkiga sidor: sjukdom,<br />

utbrändhet, arbetslöshet och relationsproblem<br />

har inte gått förbi dem. När fasaderna plockas<br />

bort behöver man inte vara rädd för dem. Det är<br />

slående hur vanliga människor de är.<br />

Sett till de kristnas kompetens saknas inte förmågan<br />

att göra skillnad i samhället. Ändå är missionsföreningar<br />

och församlingar ganska marginaliserade<br />

och frimodigheten ofta sviktande.<br />

När jag betraktar gruppen påmin<strong>ner</strong> den om<br />

Mose. Hans liv personifi erar på många sätt dagens<br />

kristna. Jag använder honom <strong>som</strong> en spegelbild.<br />

… går de in i 80-årskrisen<br />

En hebreisk gosse göms av sin mamma för att få behålla<br />

livet. Det otroliga mötet med faraos dotter sker,<br />

och på fantastiska väger blir<br />

han son i Faraos palats.<br />

Klassresan är total och<br />

fOTO: ALfOnsO rOMErO<br />

Mose insuper allt det han får lära sig i centrum av<br />

världens då främsta högkultur. Karriär möjligheterna<br />

är oändliga – men inför sitt eget folks lidande står<br />

han handfallen <strong>som</strong> en bortkommen främling. Han<br />

vill hjälpa en av sina landsmän mot slavdrivarnas<br />

förtryck och gör ett helhjärtat försök <strong>som</strong> resulterar<br />

i ett okontrollerbart vredesutbrott. Han, <strong>som</strong> med<br />

sina kontakter kunde löst saken på bättre sätt, blir<br />

en mördare och tvingas fl y ut i öknen.<br />

Efter fyrtio år vid hovet lever han ytterligare fyrtio<br />

år i öknen <strong>som</strong> herde. Där bygger han upp en<br />

vardag med fru och barn. Högst troligt återkommer<br />

tanken: ”Varför blev det så här? Min karriär<br />

var inte till någon nytta. Hur ska jag nu kunna hjälpa<br />

mitt folk?”<br />

När Herren genom en brinnande buske väl kommer<br />

med det konkreta uppdraget förstår Mose ingenting<br />

(2 Mos. 3–4). Gud berättar att han bestämt<br />

sig för att föra folket ut ur Egypten och att han vill<br />

ha Mose <strong>som</strong> ledare. Undanfl ykterna är oändliga:<br />

”Vem är jag till att göra detta … De lyssnar inte på<br />

mig … Jag kan inte tala inför folk …” Om och om<br />

igen försäkrar Gud att han ska vara med, utrusta<br />

och lägga ord i hans mun. Gud själv ska visa vem<br />

<strong>som</strong> är GUD den Allsmäktige.<br />

Det ser ut <strong>som</strong> att många av oss kristna, oavsett<br />

ålder, har kommit till Moses åttioårsålder i våra<br />

erfarenheter. Kapaciteter och kvalitéer genom livet<br />

har inte saknats – om man bortser från egna ursäkter<br />

– men ändå har det inte räckt till.<br />

När Mose, med ålderns rätt, har förväntat sig<br />

ett fortsatt lugnt liv har Gud andra tankar. Mose<br />

minns sin 40-årskris när han fi ck lämna Egypten<br />

och inser nu att 80-årskrisen kommer vara än mer<br />

omvälvande. Tiden är inne för honom att lära sig<br />

vem Gud är. Förberedelsetiden är över och nästa<br />

fas väntar.<br />

TiLL LiV 2 • 2012 9<br />

fOTO: CELAL TEBEr

fOTO: KOZZi sTOCK iMAgE<br />

gud kan använda alla erfarenheter<br />

När vi väntar på att ”kallelsen” ska komma så<br />

har den varit förberedd av Gud sedan innan vi<br />

föddes. Uppfostran, skolgång, ambitio<strong>ner</strong>, misslyckanden,<br />

arbetsliv, kontakter med allehanda<br />

människor, förlåtna synder – allt väver Gud samman<br />

till en livshistoria <strong>som</strong> han vill vända till välsignelse<br />

för oss. Moses liv visar oss att ingen del av<br />

livet var slump eller oväsentlig utan kan användas<br />

av Gud. Paulus skriver: Vi vet att för dem <strong>som</strong> älskar<br />

Gud samverkar allt till det bästa, för dem <strong>som</strong><br />

är kallade efter hans beslut (Rom. 8:28).<br />

Ursäkterna till att inte tjäna Herren<br />

får därmed tystna.<br />

Gud älskar att visa oss sanningen<br />

i löftet om att kraften fullkomnas<br />

i svaghet (2 Kor. 12:9). Det är det<br />

bästa sättet att lära känna Gud.<br />

Det är också den viktigaste erfarenheten<br />

utifrån vilken man<br />

kan möta människor och tala om<br />

Guds förlåtelse utan att skrämma<br />

bort dem.<br />

Den förlåtna syndaren har fått se<br />

Guds nåd och kärlek på ett långt djupare<br />

sätt än den <strong>som</strong> lever kvar i sin illusion om att livet<br />

är hyfsat välordnat. Därför kan den förlåtne<br />

räcka Guds nåd och kärlek vidare på ett<br />

sätt <strong>som</strong> är omöjligt för andra. Det<br />

<strong>som</strong> varit så svårt – äktenskap <strong>som</strong><br />

knakat i fogarna, vilsen sexualitet,<br />

statusbegär, låg självkänsla<br />

och tider av ensamhet – blir<br />

efter Guds upprättande en tillgång.<br />

fOTO: KOZZi sTOCK iMAgE<br />

fOTO: BEnJAMin EArWiCKEr<br />

fOTO: MiKHAiL LAVrEnOV<br />

… och gud vill göra mer.<br />

När vi speglar oss i berättelsen om Mose och sedan<br />

ser hur Gud fortfarande handlar likadant med<br />

människor föds ny tro och en vision. Tänk när<br />

svenska kristna hör tilltalet från Gud: ”Låt mig använda<br />

både dina stora resurser och dina misslyckanden!”<br />

Tänk när svenska kristna lämnar ursäkterna<br />

och verkligen tror när Gud säger att han ska<br />

göra något genom oss!<br />

Då kommer utbildningen man går att få ännu en<br />

dimension. Inte nog med att man kan göra en stor<br />

insats i samhället. Man förbereder sig också för något<br />

<strong>som</strong> bara Gud vet. Jordbrukaren kommer att<br />

lägga upp sina pla<strong>ner</strong> för kommande års produktion,<br />

väl medveten om att Gud kanske kommer att<br />

använda honom, hans arealer, djur och maski<strong>ner</strong><br />

på ett helt annat sätt än han själv har tänkt. Fritidspredikanten<br />

kanske kommer att inse att det snart<br />

kan vara dags att minska på förvärvsarbetet för<br />

att kunna predika mer. Missionshusengagerade får<br />

lämna tanken på att det är en hobby man gör i mån<br />

av tid och inse att just här och nu fl ammar en brinnande<br />

buske där Gud säger: ”Tro mig, jag ska göra<br />

det, och du ska vara mitt redskap.”<br />

det är inte säkert att man kommer att skriva biografi<br />

er och krönikor över våra liv. Det största sker<br />

alltid i det lilla. Det viktiga är att våra liv alltid ska<br />

få ledas av Herren, genom de uppgifter han ger oss<br />

och till det mål han har föreberett.<br />

danieL engeLBreKt<br />

Lärare på strandhems Bibel- och lärjungaskola<br />

fOTO: HOrTOn grOUP<br />

10 TiLL LiV 2 • 2012

det senaste året har jag funderat över vad <strong>som</strong><br />

hände med Sverige under 1900-talet. Grovt förenklat<br />

gick vi från ett land <strong>som</strong> vid 1800-talets slut<br />

var byggt på kristna värderingar och med en luthersk<br />

väckelsefromhet <strong>som</strong> grund för det personliga<br />

livet, till ett av världens mest sekulariserade och<br />

individua listiska länder. Varför – och var höll kyrkan<br />

hus?<br />

Jag tror att svaret är att utvecklingen i Sverige beror<br />

av vissa perso<strong>ner</strong> och organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> har<br />

brunnit för sin sak, <strong>som</strong> har identifi erat strategiska<br />

områden att erövra och <strong>som</strong> målmedvetet och e<strong>ner</strong>giskt<br />

har kämpat för sin sak. Det är anmärkningsvärt<br />

att lobbyorganisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> till exempel RFSL<br />

lyckats sätta agendan inom sexualpolitiken, trots<br />

att de är mindre än ELM är i dagsläget.<br />

Det går inte att underskatta betydelsen av Elise<br />

Ottesen-Jensens sexualpolitik, eller socialdemokrains<br />

ateistiska vision, eller Herbert Tingstens och<br />

Inge mar Hedenius kulturella insatser genom böcker<br />

och DNs kultursidor. De har varit målmedvetna,<br />

strategiska och ihärdiga – och hundra år senare ser<br />

vi resultatet.<br />

Varför har inte kristenheten i Sverige antagit utmaningen?<br />

Tror vi inte att det är vi <strong>som</strong> förvaltar<br />

sanningen om människan, världen och Gud? Eller<br />

saknar vi lidelse för det <strong>som</strong> vi tror är sant, så att<br />

vi lika gärna kan titta på medan Guds ära förtalas<br />

genom dåliga argument?<br />

när ett nytt år nu har börjat efterlyser jag samma<br />

arbetsiver <strong>som</strong> våra meningsmotståndare har, och<br />

jag vill uppmana <strong>hela</strong> vår rörelse: Våga arbeta strategiskt<br />

för att våra medmänniskor ska få möta Jesus!<br />

ELM-BV: Var behöver vi plantera missionsföreningar<br />

och sätta ut missionärer för att kunna genomsyra<br />

Sverige och bereda väg för väckelse? Vilka<br />

samarbeten behöver vi gå in i för att tillsammans<br />

med den övriga kristenheten i Sverige verka för att<br />

evangeliet görs känt?<br />

ELM Syd och Nord: Hur ska vi utveckla arbetet<br />

VÅgA<br />

UTMAnA!<br />

bland barn för att fl er tidigt ska få möta Jesus?<br />

ELU: Var behöver vi starta ungdomsgrupper och<br />

sätta ut nya ledare för att ”Kalla, Utrusta och Sända”<br />

unga människor?<br />

BV-Förlag: Vilka böcker behöver vi ge ut för att<br />

dels undanröja intellektuella hinder för den<br />

kristna tron, och dels tillhandahålla själslig<br />

näring <strong>som</strong> talar till dagens svenskar?<br />

ELMs missionsföreningar: Var<br />

ska vi starta hemgrupper, vilka bibelkvällar<br />

ska vi bjuda in till, osv.<br />

för att människor ska se att Jesus<br />

lever bland oss?<br />

framför allt Vill jag uppmuntra<br />

dig <strong>som</strong> läser artikeln: Låt ditt arbete<br />

vara en lovsång till Gud <strong>som</strong><br />

vittnar om hans godhet. Guds rike i<br />

Sverige är i stort behov av kristna journalister,<br />

ekonomer, poli tiker, författare, kulturarbetare,<br />

akademiker, läkare, psykologer, lärare,<br />

m.m. Våga se dig själv <strong>som</strong> Guds redskap där du är,<br />

och våga frimodigt tjäna honom genom ditt arbete!<br />

det finns ingen motsättning mellan att arbeta<br />

strategiskt och vara ledd av Anden. Det fi nns inte<br />

heller någon motsättning mellan intellektuell skärpa<br />

och barnslig gudsförtröstan. Man behöver inte<br />

vara professor för att berätta för andra om hur<br />

Jesus har fått förvandla livet. Man är inte fanatiker<br />

för att man sätter upp mål för sitt arbete.<br />

ELM har med sin bibelfromhet och enkla Jesusglädje<br />

mycket gott att tillföra Sverige. Genom Guds<br />

nåd fi nns det hopp om att vända den skarpa opinion<br />

vi klassiskt kristna har emot oss i dag. Men<br />

inget av detta kommer utan vårt idoga arbete. Låt<br />

oss därför sätta spaden i marken och pennan till arket<br />

och så beträda vägen. Du och jag. Här och nu.<br />

I Jesu namn!<br />

daniel ringdahl, stockholm<br />

Ledamot i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s redaktionsråd och ordförande i ELU<br />

rakt på sak<br />

fOTO: sAnJA gJEnErO<br />

våga se<br />

dig själv<br />

<strong>som</strong> guds<br />

redskap<br />

där du är.<br />

TiLL LiV 2 • 2012 11

BÖnEsKOLA<br />

Mångfalden<br />

berikar bönegemenskapen.<br />

Bön tillsammans<br />

Att be tillsammans med andra människor<br />

är enormt värdefullt för kristna och något<br />

Jesus uppmanar oss till. till. följ <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>s serie<br />

om bön!<br />

många löften i BiBeln är knutna till gemensam bön<br />

och det gör något med oss <strong>som</strong> människor när vi<br />

ber tillsammans. När man kommer till ett nytt sammanhang,<br />

en ny umgängeskrets, en ny hemgrupp<br />

eller liknande, är det naturligt att tänka: ”Hur gör<br />

man här?” Så också när det gäller bön. Och det är<br />

väl egentligen sunt att pejla läget. Tyvärr görs det<br />

ofta utifrån rädslan för att ’göra fel’, i stället för<br />

tanken: ”Hur kan jag bidra?” Om denna rädsla,<br />

osäkerhet eller ’stelhet’ fi nns i bönegemenskapen<br />

behöver vi befrias ifrån det.<br />

Vårt BöneliV präglas av olika faktorer: vår personlighet<br />

och våra karaktärsdrag samt omständigheter<br />

vi befi n<strong>ner</strong> oss i. Detta påverkar hur vi ber<br />

och vad vi ber om.<br />

Det är ingen överraskning att vi är olika <strong>som</strong><br />

människor. Vi har grundläggande genetiska mönster<br />

för hur vi fungerar och reagerar vilket också påverkar<br />

vårt sätt att be. Vissa perso<strong>ner</strong> är livliga och<br />

sorglösa, andra är hetsiga och temperamentsfulla.<br />

Några är mycket känsliga och djupt refl ekterande<br />

och andra igen lugna, sävliga näst intill tröga. Det<br />

fi nns inga karaktärsdrag <strong>som</strong> passar bättre för bön<br />

än andra, men de har olika styrkor och utmaningar.<br />

Mångfalden berikar bönegemenskapen.<br />

Vår personliga erfarenhet, det förfl utna och undermedvetna,<br />

präglar oss också. Har man växt upp<br />

med ett sätt att be kan det ha blivit normen för bön<br />

(åter handlar det om både form och innehåll). Man<br />

behöver kanske upptäcka att ’mitt sätt’ inte är det<br />

enda sättet att be.<br />

Det kan öppnas nya dimensio<strong>ner</strong> i bönen genom<br />

att be tillsammans med människor <strong>som</strong> har helt andra<br />

karaktärsdrag och en annan personlighet än jag.<br />

situationen Vi är i påverkar vår bön, för vi kan<br />

självklart inte alltid välja omständigheterna i livet<br />

och vad <strong>som</strong> upptar våra tankar. Men här fi nns en<br />

nyckel till att öppna för en levande bönegemenskap.<br />

<strong>Till</strong>sammans kan vi skapa ramar för att be<br />

så att ”<strong>hela</strong> livet” får plats i den. Det handlar om<br />

att känna sig trygg. Vi behöver sätta ord på hur<br />

vi ber tillsammans för att faktiskt våga göra det.<br />

Tankar <strong>som</strong> ”jag är inte en sådan <strong>som</strong> ber högt”,<br />

”jag formulerar mig inte så bra”, ”de andra tycker<br />

jag ber om konstiga/oviktiga saker”, ”jag vet aldrig<br />

vad jag ska be om när vi sitter där”, ”Hur länge<br />

ska vi sitta här i tystnad?”, ”Vem säger amen?” etc.<br />

minskar frimodigheten och spontaniteten i bönen.<br />

Vet man däremot ’vad <strong>som</strong> gäller’ för just denna<br />

bönesamling är det lättare att förhålla sig till det i<br />

relation till sin egen personlighet.<br />

Det kan vara en god idé att man i en grupp pratar<br />

igenom olika sätt att be och vilka förväntningar<br />

<strong>som</strong> fi nns, och alla har glädje av att den <strong>som</strong> leder<br />

en bönesamling är konkret och tydlig. Då försvin<strong>ner</strong><br />

en del av osäkerheten, och frimodigheten och<br />

variationen ökas. Förhoppningsvis ökar öppenheten<br />

och gemenskapen fördjupas också beträffande<br />

vad vi ber om och delar med varandra.<br />

det kan Vara en utmaning att utveckla en redan<br />

existerande bönegemenskap – och få människor att<br />

växa. Det handlar om att skapa en atmosfär i gemenskapen<br />

där alla kän<strong>ner</strong> att man kan dela och be<br />

med varandra, men också att man vill det. Vi har alla<br />

något att ge till varandra till uppmuntran, tröst och<br />

vägledning. Och vi behöver dela glädjen i Jesus med<br />

varandra – oavsett vilken personlighetstyp vi är och<br />

vilka omständigheter <strong>som</strong> är vår verklighet just nu.<br />

Benedikte nilsson, bibelskollärare på strandhem<br />

12 TiLL LiV 2 • 2012

Ty endast du kän<strong>ner</strong> alla<br />

människors hjärtan. 1 KUng. 8:39<br />

Himmelske Fader –<br />

påminn oss ständigt om att vi är Dina älskade barn<br />

att vi får vara hemma i din gemenskap,<br />

att vi är oupplösligt förenade med dig.<br />

Där Du är, är glädje och frihet,<br />

där är kärleken äkta och hel.<br />

Där befrias vi från ängslan och otrygghet<br />

till frimodighet och lovsång.<br />

Låt Din Ande bestämma vår livsinriktning<br />

och förlösa alla positiva krafter inom oss.<br />

Gör oss lyhörda för Din vilja och hjälp oss att respektera<br />

och glädjas över våra olika uppgifter i Ditt rike.<br />

Tack för att Du ger oss förtroendet<br />

att vårda gemenskapen omkring Dig.<br />

Låt Din kärlek genomströmma oss,<br />

så att den gemenskapen blir en miljö<br />

för det himmelska livet på jorden.<br />

Ur Bö<strong>ner</strong> från S:t DaviDSgårDen<br />

Ty där två eller tre är samlade i mitt namn,<br />

där är jag mitt ibland dem. Matt. 18:20<br />

De höll troget fast vid apostlarnas<br />

lära och gemenskapen,<br />

vid brödsbrytelsen och bö<strong>ner</strong>na. apg. 2:42<br />

TiLL LiV 2 • 2012 13

samtal<br />

elin Lundberg<br />

Småprat<br />

inger Heikki<br />

14 TiLL LiV 2 • 2012

Förbön och läxhjälp<br />

nÖd OCH nÅd<br />

och en kram<br />

det är säkert så att många tycker att man inte har någon uppgift<br />

i arbetet för guds rike, särskilt inte när man blivit äldre.<br />

Lyssna till samtalet om hur det är att åldras och om att ha en uppgift.<br />

det är en oVanligt Varm decemberdag<br />

och snön lyser fortfarande med sin<br />

frånvaro, när jag kliver in hemma hos<br />

Inger Heikki. Levande ljus och doften<br />

av mat välkomnar mig. Ljudet av röster<br />

når mig från köket och de blandas<br />

med pärlande barnskratt. Det är Jonatan,<br />

grannpojken, <strong>som</strong> är där. Vi befi n<strong>ner</strong><br />

oss på Missionsgården Fridhem i<br />

Vännäs, där Inger har sin bostad. Jag<br />

är här för att samtala med henne och<br />

Elin Lundberg om hur det är att bli<br />

äldre och samtidigt tjäna i Guds rike.<br />

De är båda pensionärer och mycket aktiva<br />

i missionsgårdens verksamhet och<br />

i församlingen på Fridhem. Vi slår oss<br />

<strong>ner</strong> vid köksbordet och jag ber Inger<br />

och Elin börja med att berätta lite om<br />

sig själva.<br />

Elin är 71 år. Hon kommer från Finland,<br />

gifte sig med en svensk bonde och<br />

fl yttade till Gullsjö 1990. Där arbetade<br />

hon halvtid inom hemtjänsten.<br />

– Jag har blivit änka två gånger, berättar<br />

Elin, men jag har verkligen fått<br />

uppleva att Gud har lett mig genom livet.<br />

Inger föddes i Danmark för 69 år<br />

sedan och fl yttade till Korpilombolo i<br />

Norrbotten, där hon har bott nästan<br />

halva livet. För sex år sedan fl yttade<br />

hon till Vännäs.<br />

– I många år jobbade jag inom vården<br />

och i församlingen där, <strong>som</strong> kyrkvärd<br />

och husmor. Under några år vår-<br />

dade jag min sjuke make, innan jag<br />

blev änka för elva år sedan.<br />

Hur upplever ni det är att åldras?<br />

– Nu har man den livserfarenhet <strong>som</strong><br />

man önskar att man hade haft tidigare,<br />

säger Elin och ler. Jag kän<strong>ner</strong> mig<br />

mycket lugnare och tryggare och vet<br />

att saker och ting ordnar sig. När jag<br />

gick i pension var jag inte riktigt förberedd<br />

och stod handfallen, men efterhand<br />

kom jag in i det och fi ck nya uppgifter<br />

och nu tycker jag att jag aldrig<br />

har haft det så bra, frånsett krämporna<br />

<strong>som</strong> smyger sig på. Det är underbart<br />

att kunna ta dagen <strong>som</strong> den kommer!<br />

– Det är roligt att bli äldre, nu är<br />

andra tvungna att ta hänsyn, infl ikar<br />

Inger med glimten i ögat.<br />

– Mänskligt sett är man närmare döden<br />

och jag upplever att jag har fått en<br />

särskild nöd för mina medmänniskor,<br />

säger Elin. Det är så många runt omkring<br />

oss <strong>som</strong> inte kän<strong>ner</strong> Jesus.<br />

– Om jag inte hade varit kristen<br />

hade jag inte orkat bli gammal, säger<br />

Inger. Tänk att bli äldre och veta att<br />

snart klipps livstråden av, och så inte<br />

ha något hopp för evigheten. Ändå är<br />

det mycket prövningar. Jag trodde nog<br />

att när jag blev äldre skulle jag inte ha<br />

några bekymmer med tron, men jag<br />

upplever att det nästan är tvärt om. I<br />

Bibeln står det dock mycket trösterikt<br />

om att bli gammal och om Guds tro-<br />

fasthet. I Jesaja kan vi läsa: ”<strong>Till</strong>s dess<br />

ni blir grå ska jag bära er. Så har jag<br />

hittills gjort, och även i fortsättningen<br />

skall jag stödja er, jag ska bära och rädda<br />

er.”<br />

Vad gör ni om dagarna?<br />

– Jag bakar och hjälper till i köket på<br />

Fridhem när det behövs, berättar Elin.<br />

Jag ansvarar också för städningen av<br />

elevhemmet, där vi har ca 20 elever boende.<br />

På söndagarna brukar jag hämta<br />

upp äldre <strong>som</strong> har svårt att ta sig till<br />

gudstjänsten.<br />

– Jag bor ju på Fridhem med allt vad<br />

det innebär, säger Inger. Jag brukar ta<br />

hand om besökande predikanter, ordna<br />

fi ka till styrelsemöten och konferenser<br />

och även till gruppen från handi kappomsorgen<br />

<strong>som</strong> är här varje torsdag.<br />

Sedan hjälper jag Abeba från Etiopien,<br />

<strong>som</strong> städar på Fridhem. Hon kommer<br />

hit två dagar i veckan och jag hjälper<br />

henne med läxorna. Det fi nns många invandrarfamiljer<br />

<strong>som</strong> behöver stöd, man<br />

kan t.ex. ta kontakt med fl yktingmottagningen<br />

där man bor och bli extramormor<br />

eller morfar.<br />

Ofta hamnar nya besökare på Fridhem<br />

uppe hos Inger på mat – den verkar<br />

alltid räcka till många. Både Inger<br />

och Elin betonar välsignelsen av att ha<br />

ett öppet hem. Vi börjar prata om att<br />

vara ett vittne för andra och Inger säger,<br />

med viss sorg i rösten:<br />

TiLL LiV 2 • 2012 15<br />

fOTOn: Ann-CHArLOTTE sMETAnA

– När jag tänker tillbaka så återkommer<br />

jag ofta till allt det där jag inte<br />

sade. Vad har jag gjort för att andra<br />

ska få höra om Jesus? En tröst är att<br />

det kanske inte var meningen att jag<br />

skulle göra så mycket, men att Gud<br />

fi ck använda mig på ett sätt jag inte<br />

kan förstå. Vi blir så lätt fokuserade<br />

på vad vi själva ska göra och går före<br />

Gud. Vi ber om välsignelse, men har<br />

redan tänkt ut hur det ska gå till. När<br />

det inte blir <strong>som</strong> vi har tänkt oss är det<br />

inte nödvändigtvis ett misslyckande.<br />

Kanske var det just så Gud ville ha det.<br />

Inger berättar om byggkillen <strong>som</strong><br />

borrar på Fridhem – varje dag kommer<br />

han upp och hämtar en termos med<br />

kaffe <strong>som</strong> Inger har bryggt åt honom.<br />

Genom att tjäna andra kan vi också<br />

vittna om Jesus. Inger berättar om sin<br />

far <strong>som</strong> varje morgon bad: ”Välsigna<br />

mig så jag får vara till välsignelse för<br />

någon människa.”<br />

Ni ger så mycket av er tid åt Guds rike.<br />

Varifrån får ni er motivation och kraft?<br />

– När jag känt mig trött eller missmodig<br />

har jag ofta upplevt att Gud<br />

har låtit mig läsa eller höra något <strong>som</strong><br />

uppmuntrat mig att fortsätta arbetet<br />

i Guds rike, svarar Elin. Jag upplever<br />

att jag, genom det jag gör, får peka på<br />

Jesus så att han ska bli känd. På Fridhems<br />

elevhem, där det bor fl era muslimska<br />

invandrarkillar <strong>som</strong> inte har<br />

sina familjer hos sig, blir det många<br />

fi na möten med möjlighet att ge en<br />

kram och byta några ord. Möten med<br />

människor är något <strong>som</strong> ger förnyad<br />

Jag får hålla fast vid att det är Gud<br />

<strong>som</strong> kallar och utrustar mig.<br />

kraft. Ibland känns det självklart tungt,<br />

så är det i allt arbete, och då vill den<br />

ondes kraft hindra mig och få mig att<br />

tappa modet. Då får jag hålla fast vid<br />

att det är Gud <strong>som</strong> kallar och utrustar<br />

mig.<br />

– Jag upplever att arbetet är en tillfredsställelse<br />

i sig och jag vet att jag<br />

står i Guds tjänst, säger Inger. Han ger<br />

mig ny kraft varje dag, även om jag<br />

kvällen före tänkt att i morgon orkar<br />

jag inte stiga upp. Jag tycker att jag får<br />

mycket uppmuntran av andra människor,<br />

jag har ju ett arbete <strong>som</strong> syns<br />

på ett annat sätt än t.ex. Elins. Det<br />

kan nog vara en prövning att arbeta<br />

utan att någon uppmärksammar det,<br />

även om det absolut inte är för människors<br />

uppskattning man gör det.<br />

Samtidigt skulle vi behöva tänka på<br />

att uppmuntra varandra mer än vi gör.<br />

Hur ser ni på vikten av olika ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong><br />

i en församling/förening?<br />

– Olika ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> behöver varandra<br />

i en församling! De ungas röster och<br />

livlighet är upplyftande, tycker Elin.<br />

De yngre har nya idéer och vågar förändra.<br />

Äldre å andra sidan har ofta<br />

levt längre med Jesus och har erfarenhet<br />

av att det bär, genom både glädje<br />

och sorg.<br />

– Det kan vara yttre saker <strong>som</strong> skiljer<br />

oss åt, men vi förenas ändå genom<br />

tron på Jesus. Om vi däremot aldrig<br />

möts och lär känna varandra blir det<br />

lätt missförstånd, menar Inger.<br />

Elin tar upp att ungdomarna inte<br />

hälsar när de går förbi. Som äldre kan<br />

man kanske uppleva att de yngre inte<br />

har något intresse för mig.<br />

– Ta första steget i stället, säger Inger.<br />

Sätt dig med ungdomarna vid fi kabordet.<br />

Intressera dig!<br />

– Inte vill de sitta med mig, protesterar<br />

Elin.<br />

Vi fortsätter att samtala och enas om<br />

att många yngre nog kan uppskatta att<br />

prata med någon <strong>som</strong> har tid att lyssna.<br />

Det är en utmaning att organisera<br />

församlingens/föreningens verksamhet<br />

så att människor får möjlighet att mötas<br />

över ge<strong>ner</strong>ationsgränserna. Elin berättar<br />

att både hon och Inger är med i<br />

en bönegrupp för kvinnor i alla åldrar.<br />

Har ni fl er förslag på uppgifter man<br />

<strong>som</strong> äldre kan gå in i?<br />

– Att besöka människor <strong>som</strong> är ensamma<br />

eller sjuka är något de fl esta kan<br />

göra, menar Inger. Det fi nns många<br />

behövande människor runt omkring<br />

oss, vi behöver inte gå särskilt långt. I<br />

en församlingsgemenskap fi nns också<br />

mycket man kan hjälpa till med. Om<br />

ingen frågar dig så våga säga: Nu är jag<br />

pensionär och jag har tid <strong>som</strong> jag vill<br />

ägna åt arbete i församlingen – vad kan<br />

jag göra?<br />

Vi är överens om att vi behöver bli<br />

bättre på att se äldre <strong>som</strong> en tillgång<br />

i församlingen, även dem <strong>som</strong> är så<br />

sjuka att de inte orkar mycket. Kanske<br />

den <strong>som</strong> är sjuk får mer tid till förbön,<br />

vilket är bland det största vi kan göra.<br />

Elin avslutar med att citera Bo Giertz:<br />

”Så länge du kan bedja en bön är du<br />

inte onyttig!”<br />

glad oCh uppmuntrad lämnar jag<br />

mina trossystrar. Som stressad småbarnsförälder<br />

har jag fått nya perspektiv.<br />

Alla har vi en plats i Guds rike,<br />

bara genom att vara. De uppgifter vi<br />

får gå in i kan se små eller stora ut, men<br />

Gud ser till hjärtat.<br />

En vers ur sångboken Lova Herren<br />

kommer för mig när jag beger mig hem<br />

i decembermörkret: ”Gör det lilla du<br />

kan och besinna att Gud, hos oss alla<br />

blott trohet vill se. O, så gläds att få gå<br />

med hans ringaste bud, och att själv<br />

han all hjälp dig vill ge! Men vad fröjd,<br />

om en dag han ock säger till dig: Vad<br />

du gjorde, det gjorde du mig!”<br />

ann-CHarLotte SeLander SMetana, Vännäs<br />

16 TiLL LiV 2 • 2012

elu<br />

En viktig del av ELUs<br />

arbete utgörs av arbetet med och av<br />

ungdoms ledare och anställda volontärer.<br />

Efter några år med färre ungdomsledare<br />

vill ELU vända trenden<br />

och satsa på många ungdomsledare<br />

och volontärer nästa läsår! Denna<br />

satsning kallar vi ”ELU och DU?”<br />

Ängelholm, Gagnef, Hässleholm,<br />

Lund, Vikbolandet, Stockholm, Kristianstad,<br />

Helsingborg – platserna och<br />

föreningarna där man kan hjälpa till<br />

eller starta ett nytt arbete är många.<br />

En ny tanke är att allt <strong>som</strong> ungdomsledarna<br />

arbetar med inte måste<br />

vara kopplat till ungdomar, även om<br />

det fortfarande är den huvudsakliga<br />

målgruppen. Tanken är ju att de<br />

under ett år ska utbildas till ledarskap<br />

för unga, och en sån utbildning får<br />

gärna ge en bred erfarenhet från andra<br />

verksamhet<strong>som</strong>råden. Hör gärna<br />

av er om er förening behöver hjälp<br />

med något eller har en idé! Många<br />

små arbetsuppgifter på olika håll kan<br />

tillsammans bli en hel massa att göra.<br />

Två alternativ<br />

Det fi nns alltså sedan förra året två<br />

olika sätt att stå med i ELUs arbete.<br />

• Som ungdomsledare går du ledarutbildningen,<br />

<strong>som</strong> ELU m.fl . driver<br />

på Glimåkra folkhögskola, och är<br />

information och nyheter från ungdomsorganisationen ELU<br />

samtidigt anställd. Det är en investering<br />

inför framtiden, samtidigt <strong>som</strong><br />

du hjälper till på t.ex. läger, ungdomsgrupper,<br />

skolor och caféer. Här får du<br />

utbildas i, prova på och växa i ledarskap<br />

under personlig handledning.<br />

• Som volontär gör du ett eller fl era<br />

år <strong>som</strong> volontärsanställd på heltid<br />

eller halvtid och kan arbeta med<br />

något speciellt område. Tjänsten<br />

innebär ett större ansvar och mer<br />

självständigt arbete än för dem <strong>som</strong><br />

går ledar utbildningen.<br />

du?<br />

Sista ansökningsdag är 30 april. Den<br />

kommer vi hålla hårt på i år, så att<br />

vi hin<strong>ner</strong> förbereda höstens arbete<br />

före <strong>som</strong>maren. Fundera på ”ELU<br />

och DU?” Kanske ska du vara med?<br />

Och för dig <strong>som</strong> detta inte är aktuellt<br />

för: Stå gärna med oss i bön och i<br />

givande. Vi behöver mycket av båda<br />

två!<br />

för mer info: www.elungdom.se<br />

elus årsmöte<br />

28 april på strandhem<br />

Motio<strong>ner</strong> till årsmötet sänds till daniel<br />

ringdahl, ordforande@elungdom.se,<br />

senast 28/2. Välkomna alla ombud<br />

för föreningar och ungdomsgrupper!<br />

proppfullt nyårsläger på Strandhem<br />

fOTO: KrisTOffEr EngsTrÖM<br />

omkring hundra ungdomar samlades<br />

till fyra dagar av undervisning, bön, lovsång,<br />

bibelläsning, gemenskap, fi lm, idrott och<br />

fest. Temat var Guds väg 2012 och handlade<br />

bl.a. om Guds väg till oss – genom Bibeln,<br />

om den enda vägen och den smala vägen,<br />

om Guds väg för vår framtid och om Jona,<br />

<strong>som</strong> lär oss om kallelse, lydnad, omvändelse<br />

och Guds trofasthet. Vi fi ck fantastiska dagar,<br />

med höjdpunkten i lovsången till Jesus,<br />

efter att vi vakat in det nya året i bön. Det<br />

var så att taket lyfte!<br />

Du vet väl att all undervisning från ELUs<br />

läger fi nns inspelade på vår hemsida!<br />

jaKoB anderSSon, ungdomssekreterare nV skåne<br />

På tråden Per-jonas Svensson<br />

Från och med den 1 februari<br />

är Per-Jonas svensson anställd<br />

av eLu <strong>som</strong> ungdomssekreterare<br />

i Lund. Vi har ställt några<br />

frågor till Pelle angående<br />

hans kommande uppdrag.<br />

Per-Jonas Svensson – vem är du?<br />

– Kortväxt snapphane från Skånes Viby utanför Kristianstad.<br />

31 år och gift med Lina. Utbildad gymnasielärare<br />

i idrott och engelska.<br />

Varför sökte du tjänsten <strong>som</strong> ungdomssekreterare?<br />

– Jag är kallad, utifrån och inifrån. Lina med.<br />

Vilka blir dina arbetsuppgifter?<br />

– Gud leder. Möta och lära känna ungdomar, fi nnas<br />

till hands och fi xa go’a läger. Okej, organisera<br />

ungdomsverksamheten lite också. ”Kalla, Utrusta,<br />

Sända” – inga konstiga nyheter alltså.<br />

Något du brin<strong>ner</strong> lite extra för?<br />

– Ja! Att i vardagstugget förstå hur du tänker om<br />

Jesus i ditt liv. Och ja! Att ungdomar får se Gud förverkliga<br />

sina löften i deras liv, höra Mästarens röst,<br />

våga gå på den och bli använda för hans plan.<br />

Vad Vad ser du fram emot mest i i din nya anställning?<br />

anställning?<br />

– Att Att tränas i beroende beroende samt samt att att i tjänsten ta för mig<br />

av förmånen att ständigt påminnas om varför varför vi är<br />

här. Det är fett meningsfullt. Jag Jag ser fram emot att se<br />

Gud verka i i människor, kanske rentav förvandla liv.<br />

Minns att vi inte är kallade till framgång för evangelium,<br />

utan till trohet mot evangelium.<br />

Vad Vad blir den största utmaningen?<br />

– Att förvalta ett ett förtroende. Att förmedla förmedla sanning<br />

i kärlek och kärlek sanningsenligt. Vad man sår får<br />

man också skörda.<br />

Något speciellt du vill säga till ELUs ungdomar?<br />

– Längtar efter att lära känna er! Skickar med ett<br />

ord: Och Gud skapade människan till sin avbild, till<br />

Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna<br />

skapade han dem (1 Mos. 1:27).<br />

Vi Välkomnar Pelle till ELU och önskar honom<br />

Guds rika välsignelse i arbetet! Be gärna för Pelle och<br />

våra andra anställda, volontärer och ungdomsledare.<br />

iSaK engStröM, informationsvolontär i ELU<br />

TiLL LiV 2 • 2012 17

sJälaVård<br />

Fråga<br />

Kommer Jesus mig till mötes<br />

direkt när jag dör eller finns<br />

det ett ”väntrum”? för mig<br />

är det en sådan tröst att<br />

tänka på att Jesus springer<br />

mig till mötes (<strong>som</strong> fadern i<br />

den förlorade sonen) i mitt<br />

dödsögonblick. Men då har<br />

ju inte domen varit ... hur<br />

går det ihop? Hur ska man<br />

tänka kring detta och trösta<br />

människor <strong>som</strong> är döende?<br />

Undrande<br />

Kära vän!<br />

Tack för Dina frågor. Det är säkert fler<br />

än Du <strong>som</strong> bär på dem. Du är glad vid<br />

tanken på att Herren Jesus kommer Dig<br />

till mötes när Du dör. Samtidigt undrar<br />

Du hur det blir sedan. Och det är befogat.<br />

För det hopp <strong>som</strong> Gud har för oss<br />

är mer än vi kan tänka (Ef. 3:20).<br />

Alltsammans kommer från Jesus.<br />

Han har sonat vår skuld och öppnat<br />

himlen för oss. När vi tror på honom<br />

blir det för oss så<strong>som</strong> det blev för honom<br />

själv när han dog. Han överlämnade<br />

sin ande i Faderns händer (Luk.<br />

23:46). Hans anhängare lade honom i<br />

graven. Men där blev han inte kvar. På<br />

tredje dagen stod han upp med en ny<br />

kropp.<br />

Nu blir det på samma sätt för oss<br />

när vi tror på Jesus. Vi får följa honom.<br />

Och detta börjar redan nu medan vi är<br />

mitt uppe i livet. Det överraskar oss.<br />

Men så är det. Jesus drar oss genast in<br />

i sin död och uppståndelse. Det är till<br />

detta vi är döpta: Vi är döpta in i Jesu<br />

död och uppståndelse (Rom. 6:3ff.).<br />

Det <strong>som</strong> har skett med Jesus ska<br />

nu ske med oss. Så<strong>som</strong> Jesus har dött<br />

bort från synden (1 Petr. 3:18), så ska<br />

vår gamla onda människa dag för dag<br />

utlämnas till döden. Så<strong>som</strong> Jesus har<br />

uppstått med nytt liv, så ska en ny människa<br />

dag för dag stå upp och komma<br />

… hur blir det<br />

när jag dör?<br />

fram hos oss. Vi ska klä av oss det<br />

gamla onda och klä oss i det nya från<br />

Jesus. Detta går igen i apostlarnas maningar.<br />

Och vi har det <strong>som</strong> ett stycke i<br />

Lilla katekesen, i kapitlet om Dopet.<br />

Och därmed är vi framme vid det<br />

<strong>som</strong> Du frågar om. Vad händer när vi<br />

dör i tro på Jesus? Svar: Då blir det för<br />

oss <strong>som</strong> det blev för honom. Så<strong>som</strong><br />

han dog bort från synden, så dör vår<br />

gamla människa slutgiltigt. Så<strong>som</strong> han<br />

lämnade sin ande till Fadern, så får vi<br />

i vår ande möta Jesus och vara med<br />

honom. Det är detta <strong>som</strong> berättas om<br />

rövaren <strong>som</strong>, medan han hängde bredvid<br />

Jesus på Golgata, hade kommit till<br />

tro på Jesus. När han vände sig till Jesus<br />

och bad ”Jesus, tänk på mig när du<br />

kommer i ditt rike”, då svarade Jesus<br />

”San<strong>ner</strong>ligen säger jag dig: I dag skall<br />

du vara med mig i paradiset” (Luk.<br />

23:43).<br />

Sedan talar Paulus om detta i brevet<br />

till församlingen i Filippi. Han sitter i<br />

fängelse och vet inte hur det blir. Kanske<br />

blir han avrättad, kanske blir han<br />

frikänd. Men hur det än blir är han<br />

viss om att Kristus kommer att förhärligas<br />

i honom. Han skriver: ”För mig<br />

är livet Kristus och döden en vinst. …<br />

Jag dras åt båda hållen. Jag skulle vilja<br />

bryta upp och vara hos Kristus” (Fil.<br />

1:20). Han vet att om han dör, då får<br />

han bryta upp från detta livet och vara<br />

hos Jesus.<br />

Detta är vad Guds Ord lär oss om<br />

dem <strong>som</strong> dör i tro på Jesus. De får genast<br />

möta Jesus och dela hans salighet<br />

och glädje. Men samtidigt väntar de<br />

på uppståndelsen. Deras stoft ligger ju<br />

i graven. Deras jordiska tält har rivits<br />

ned (2 Kor. 5:1). De väntar på den dag<br />

då Jesus ska träda fram i härlighet och<br />

uppväcka de döda. Kanhända undrar<br />

de varför detta dröjer. Då får de höra<br />

om Guds stora tålamod. Han vill att<br />

alla skall få tid att omvända sig (2 Petr.<br />

3:9). Och Jesus är alltjämt upptagen av<br />

kampen mot sina fiender.<br />

Men när den stora dagen bryter in<br />

och Jesus träder fram i härlighet och<br />

uppväcker de döda, då blir det för dem<br />

<strong>som</strong> det blev för Jesus. Då får de ikläda<br />

sig den nya kroppen. Och de får med<br />

alla de andra gå fram till domen. Men<br />

de står där frikända. Det blir <strong>som</strong> Jesus<br />

har sagt: ”Den <strong>som</strong> hör mitt ord och<br />

tror på honom <strong>som</strong> har sänt mig, han<br />

har evigt liv och kommer inte under<br />

domen utan har övergått från döden<br />

till livet” (Joh. 5:21).<br />

Detta får Du ta till dig, både <strong>som</strong><br />

tröst för Dig själv och <strong>som</strong> något Du<br />

kan ge vidare till andra.<br />

Själavård<br />

i <strong>Till</strong> liv<br />

gUStav BörjeSSon<br />

Välkommen med din fråga – och vänta<br />

inte med att skicka in den. Vi har i varje<br />

nummer plats för en fråga med svar av<br />

Gustav Börjesson, präst i sätila.<br />

mejla: sjalavard@tillliv.se (obs. tre l) eller<br />

skriv till: <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> ”själavård”, sandgatan<br />

14B, 223 50 Lund. Var gärna anonym.<br />

18 TiLL LiV 2 • 2012

Vad händer med oss när vi blir<br />

gamla?<br />

Kanske ska vi börja tänka på<br />

vårt åldrande av andra skäl än<br />

hur vi placerar våra pensionsfonder?<br />

Hur jag lever påverkar hur min<br />

ålderdom kommer att bli.<br />

mognad<br />

resa till<br />

år 1950 Var 10 % aV sVeriges Befolkning över 65<br />

år. 2010 hade den siffran stigit till 19 %. Den beräknas<br />

öka till 25 % år 2030. Denna åldersgrupp är en<br />

betydelsefull del av vårt samhälle. De flesta svenskar<br />

kan förvänta sig att uppnå den åldern. Men samtidigt<br />

är det många <strong>som</strong> inte ser fram emot det. Hur<br />

ska vi se på åldrandet? Hur kan vi bejaka den tanken<br />

att vi är gamla eller kommer att bli gamla? Ett<br />

sätt är att se åldrandet <strong>som</strong> en resa.<br />

förbered för åldrandets resa<br />

Hur kan vi bäst förbereda oss för åldrandet? På ett<br />

sätt är de första 65 åren en förberedelse för den sista<br />

delen av vår jordiska resa. Hur vi lever livet fram till<br />

65 påverkar väldigt mycket livet efter 65. Vår förberedelse<br />

kan delas upp i fem olika områden:<br />

• Andligt perspektiv<br />

Vad är det <strong>som</strong> är grunden för vårt värde, vår trygghet,<br />

bekräftelse och betydelse? Det verkar <strong>som</strong> att<br />

det handlar om att se bra ut, vara friska och aktiva,<br />

prestera mycket, vara omtyckta, osv. När vi har detta<br />

kan livet kännas bra. Åldrandet blir ett hot efter<strong>som</strong><br />

risken är stor att vi kommer att förlora det <strong>som</strong><br />

är grunden för vårt värde.<br />

Den ende <strong>som</strong> kan tillfredsställa vår djupaste längtan<br />

efter att vara älskad och betydelsefull är Jesus<br />

Kristus. Han älskar oss villkorslöst och ger oss bety-<br />

aktuellt ämne<br />

iLLUsTrATiOnEr: JOAnnA s. frAnssOn<br />

TiLL LiV 2 • 2012 19

aktuellt ämne<br />

Om vi prioriterar<br />

relatio<strong>ner</strong> kommer<br />

det att finnas<br />

människor i vår<br />

omgivning när vi<br />

blir äldre.<br />

delsefulla uppgifter. När Jesus Kristus är grunden i<br />

våra liv är vi väl förberedda att åldras.<br />

• Fysisk hälsa<br />

När vi tar hand om vår hälsa genom att äta sunt,<br />

motio<strong>ner</strong>a lagom mycket, få tillräcklig sömn och gå<br />

på regelbundna hälsoundersökningar finns det goda<br />

förutsättningar för ett liv med kvalitet efter 65.<br />

• Sociala aktiviteter<br />

En annan del av vår förberedelse handlar om relatio<strong>ner</strong>.<br />

Om vi prioriterar relatio<strong>ner</strong> kommer det<br />

att finnas människor i vår omgivning när vi blir<br />

äldre. Om vi försummar våra relatio<strong>ner</strong> kommer<br />

vi att känna oss ensamma senare i livet. Principen<br />

”Det människan sår skall också hon skörda” gäller<br />

också här.<br />

Dels handlar det om familjerelatio<strong>ner</strong>. Om vi investerar<br />

tid till att bygga upp våra relatio<strong>ner</strong> hemma<br />

kommer vi att ha barn, barnbarn och syskonbarn<br />

<strong>som</strong> vill vara i vår närhet när vi är äldre.<br />

Dels handlar det om vänskapsrelatio<strong>ner</strong>. När vi<br />

tar tid att odla sådana relatio<strong>ner</strong> kommer vi att få<br />

vän<strong>ner</strong> <strong>som</strong> oftast blir vän<strong>ner</strong> för livet. Ett bra sätt<br />

att bygga nya relatio<strong>ner</strong> är att vara gästfri genom<br />

att bjuda hem folk till sig. Vårt engagemang i församlings-<br />

och föreningsliv och i andra slags aktiviteter<br />

är naturligtvis också viktigt. Där finns det<br />

människor <strong>som</strong> vi kanske umgås med <strong>hela</strong> livet ut.<br />

De intressen vi utvecklat tidigare under livet ger oss<br />

förutsättningar för att kunna fortsätta med dem<br />

när vi har kommit upp i åldern och då minskar risken<br />

att vi ska bli ensamma.<br />

• Intellektuella aktiviteter<br />

Vi kan läsa böcker, gå på kurser eller föreläsningar,<br />

jobba med olika projekt och lösa korsord, <strong>som</strong> ett<br />

sätt att engagera oss tankemässigt. Det är viktigt<br />

att förvalta vår förmåga att tänka och reso<strong>ner</strong>a för<br />

att vara så pigga <strong>som</strong> möjligt när vi kommer upp i<br />

de senare åren.<br />

• Emotionell hälsa<br />

Vad vi gör med våra smärtsamma känslor har stor<br />

betydelse för hur livet kommer att se ut för oss när<br />

vi går in i den sista fasen av våra liv. Vi kan bära på<br />

en mängd olika känslor <strong>som</strong> vi inte har hanterat på<br />

ett sunt sätt. Kanske vi har förnekat eller förträngt<br />

dem tidigare – då återkommer de och påverkar oss<br />

senare i livet.<br />

Rädsla är en av nyckelkänslorna. Det kan till exempel<br />

finnas en rädsla för att åldras <strong>som</strong> gör att vi<br />

inte vill prata om det. Det kan också vara rädslan<br />

för sjukdom och döden, för att bli beroende av andra,<br />

för att misslyckas eller för något annat. När vi<br />

inte pratar om eller bearbetar det <strong>som</strong> vi är rädda<br />

för, kan rädslan bli ännu större och så småningom<br />

få makt över oss.<br />

En annan känsla <strong>som</strong> är vanlig när vi blir äldre är<br />

skuld. Vi har en tendens att skuldbelägga oss själva<br />

20 TiLL LiV 2 • 2012

för våra misstag och misslyckande – inte minst i<br />

våra familjerelatio<strong>ner</strong>. När vi tänker bakåt och ser<br />

vad vi har gjort <strong>som</strong> har varit fel och vilka konsekvenser<br />

det har fått, då ångrar vi att vi har gjort<br />

<strong>som</strong> vi har gjort eller att vi inte har gjort tillräckligt.<br />

Om vi inte bearbetar detta kan det kännas <strong>som</strong> om<br />

bördan blir allt för tung att bära.<br />

Det är också viktigt att få sörja våra förluster i<br />

livet. Vi råkar ut för mycket sådant. En förlust kan<br />

vara en familjemedlem eller kamrat <strong>som</strong> dör, det<br />

kan vara en skilsmässa, arbetslöshet eller att gå i<br />

pension, att råka ut för olycka eller sjukdom. Det<br />

kan också vara ett ekonomiskt bakslag, att inte ha<br />

kvar en viktig ägodel eller att inte uppnå något <strong>som</strong><br />

man haft <strong>som</strong> en ambition eller målsättning. Om vi<br />

inte sörjer våra förluster fi nns det risk att detta kan<br />

leda till depression.<br />

SaXat<br />

&UTBLiCKAr<br />

kristna syskon arresterade<br />

på WWW.open-doors.se meddelades<br />

den 1 januari 2012 att evangeliska<br />

luthera<strong>ner</strong> arresterats i Eritrea: ”Säkerhetstjänsten<br />

i Eritrea grep 65 medlemmar<br />

från den evangeliska lutherska<br />

En annan känsla <strong>som</strong> ofta fi nns hos äldre människor<br />

är bitterhet, <strong>som</strong> är en konsekvens av att livet<br />

inte blev <strong>som</strong> vi tänkt oss. Då är det viktigt att<br />

förlåta andra för att inte hamna i bitterhet resten av<br />

sitt liv. Det fi nns också andra känslor <strong>som</strong> kan sätta<br />

djupa spår.<br />

Förberedelsen för denna resa är oerhört viktig<br />

för att åldrandet ska få så stor behållning <strong>som</strong> möjligt.<br />

Och det är aldrig för tidigt att börja förberedelsen<br />

för denna resa.<br />

resans slutstation<br />

Hur ser vi på döden? Döden kan vara ett skrämmande<br />

ord. Hur reagerar vi till exempel när vi får<br />

besked om att vi har en dödlig sjukdom? Det är<br />

ofta en process <strong>som</strong> börjar med att vi vägrar erkänna<br />

att det är sant. Sedan kommer en fas när vi blir<br />

arga efter<strong>som</strong> det känns så orättvist. Många försöker<br />

träffa en uppgörelse – inte minst med Gud – för<br />

att få fortsätta leva. Det fi nns en risk att man hamnar<br />

i en depression efter<strong>som</strong> man ser det <strong>som</strong> en<br />

förlust. Därför är det viktigt att sörja denna förlust.<br />

Det sista steget i denna process är vi accepterar att<br />

vi kommer att dö och upplever frid.<br />

Men döden är inte slutstationen för den <strong>som</strong> är<br />

kristen. Vårt verkliga hem är inte här på jorden<br />

utan vi får se fram emot att komma till något bättre.<br />

Vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån<br />

väntar vi Herren Jesus Kristus <strong>som</strong> Frälsare.<br />

Han skall förvandla vår bräckliga kropp, så att den<br />

blir lik den kropp han har i sin härlighet (Fil. 3:20–<br />

21). Då får vi se honom sådan han är och får för<br />

alltid vara nära Herren.<br />

joHn BreneMan, gråbo<br />

Teolog, lärare och terapeut<br />

kyrkan i staden Adi Keyh på kvällen<br />

den 31 december. De kristna hade samlats<br />

för att fi ra in det nya året.<br />

Arresteringen kom <strong>som</strong> en överraskning<br />

för de kristna i Eritrea efter<strong>som</strong><br />

den evangeliska lutherska kyrkan<br />

har fått offi ciellt erkännande i landet<br />

tillsammans med den ortodoxa kyrkan,<br />

den katolska kyrkan samt islam. Eritreanska<br />

kristna ber om förbön för den<br />

grupp <strong>som</strong> arresterats ... ” De arres-<br />

terade tillhör alltså ELMs samarbetskyrka<br />

i Eritrea. Bed för dem och för<br />

kyrkan och dess medlemmar.<br />

Så skall<br />

vi alltid få<br />

vara hos<br />

Herren.<br />

open Doors mål kan sammanfattas i tre<br />

huvudområden:<br />

1. att stärka och uppmuntra den förföljda<br />

kyrkan.<br />

2. att förbereda och utrusta den hotade<br />

kyrkan.<br />

3. att upplysa och motivera den fria kyrkan.<br />

(www.open-doors.se)<br />

red.<br />

1 teSS. 4:17<br />

TiLL LiV 2 • 2012 21

eLM<br />

nYTT & infO<br />

årsmöte i eelC<br />

Etiopiens evangelisk-lutherska<br />

kyrka, EELC, håller sitt års möte<br />

den 9 och 10 mars i Harrar.<br />

Den 11 mars sker invigningen<br />

av den nya kyrkobyggnaden på<br />

EELCs område i Harrar. Det är<br />

Sture och Elsie Bengtsson <strong>som</strong><br />

är kyrkans byggmästare. Kyrkan<br />

bjuder in ELM-vän<strong>ner</strong>na<br />

att komma och delta i festligheterna.<br />

Välkomna!<br />

Offi ciellt representeras ELM<br />

av Mats Giselsson <strong>som</strong> är där<br />

tillsammans med sin hustru<br />

Gunnel. Undertecknad kommer<br />

att närvara vid både årsmötet<br />

och invigningen.<br />

I mars undervisar Mats Giselsson<br />

på kyrkans teologiska<br />

seminarium, LTS i Asella. De<br />

13 studenterna på LTS avslutar<br />

sin treåriga teologiska utbildning<br />

med slutprov och examen<br />

den 29 och 30 juni 2012.<br />

Låt oss tacka och be för årsmötet<br />

och invigningen samt för<br />

undervisningen och studenterna<br />

vid LTS.<br />

jenS aage nieLSen,<br />

ELMs missionssekreterare för Etiopien<br />

ny resa<br />

till indien<br />

Vid två tidigare tillfällen har<br />

repre sentanter för ELM besökt<br />

Indien för att knyta kontakter<br />

och undersöka möjligheter till<br />

missionsarbete. Nu sänder vi en<br />

ny liten grupp till Indien för att<br />

fOTO: KETAn BAKHsHi<br />

Sök glädjen i guds ord!<br />

elm syd har sedan 2006 varje år haft ett tema<br />

<strong>som</strong> på olika sätt fått påverka vår verksamhet.<br />

Jag tror att vissa teman har fått mer genomslagskraft<br />

än andra, t.ex. första årets tema: ”Hemmet<br />

en plats för Jesus.”<br />

Förra årets tema var ”Kraften i Guds ord”.<br />

Styrelsen har nu utgått från förra årets tema och<br />

formulerat det <strong>som</strong> en uppmaning: Sök glädjen<br />

i Guds ord. Temat presenterades vid ELM Syds<br />

möte i Hjärsåslilla den 8 januari.<br />

det finns många bibelverser med ordet sök.<br />

Jag tänker på Matt. 7:7–8: Be, så skall ni få.<br />

Sök, så skall ni fi nna. Bulta och dörren skall<br />

öppnas. Ty den <strong>som</strong> ber, han får. Den <strong>som</strong> söker<br />

han fi n<strong>ner</strong> och för den <strong>som</strong> bultar ska dörren<br />

öppnas. Här fi nns ett tydligt löfte till den <strong>som</strong><br />

söker, han kommer att fi nna.<br />

Det andra ordet i vårt tema är glädjen. Evangelium<br />

betyder ett glatt budskap. Hela Skriften<br />

andas glädje över Guds uppenbarelse i Jesus<br />

Kristus. Ängeln <strong>som</strong> kom med budskapet till<br />

herdarna förmedlade den stora glädjen: Jag bär<br />

bud till er om en stor glädje för <strong>hela</strong> folket. Ty<br />

i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids<br />

stad, och han är Messias, Herren (Luk. 2:10f.).<br />

I Filipperbrevet uppmanas vi att glädja oss i<br />

Herren: Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill<br />

><br />

undervisa pastorer, kvinnor<br />

och barn, samt se på möjligheterna<br />

att kunna hjälpa till med<br />

köp eller bygge av barnhem till<br />

Bethesda Childrens Ministries<br />

(BCM). BCM har 25 föräldralösa<br />

barn boende i ett litet hus<br />

med bara två rum. Vi kän<strong>ner</strong> att<br />

Gud har fortsatt att öppna dörrar<br />

i Indien.<br />

Den 21 februari åker Benedikte<br />

och Olof Nilsson, Jonny<br />

Bjuremo, Mekonnen Gemerew<br />

och Peter Storgaard till Indien.<br />

Besöket innebär ett nytt kapitel<br />

i vår missions historia: För första<br />

gången åker en broder från<br />

en av våra syskonkyrkor med<br />

till en annan världsdel för att<br />

undervisa. Qes Mekonnen ska,<br />

tillsammans med Jonny, undervisa<br />

upp till hundra pastorer<br />

från olika församlingar. På<br />

den senaste resan undervisade<br />

Jonny ungefär en fjärdedel<br />

så många. Det är fantastiskt<br />

att vi i år kan öka så mycket!<br />

Pastorsundervisningen ska<br />

pågå under tre dagar. Vidare<br />

ska Benedikte undervisa på<br />

en kvinnodag när man samlas<br />

för fördjupning i Guds Ord,<br />

och Peter ansvara för en dag<br />

för barnen med mycket sång,<br />

undervisning, drama och lek.<br />

Be gärna för dessa samlingar!<br />

Vi behöver Guds vägledning i<br />

undervisningen och Guds kärlek<br />

till människorna vi möter.<br />

Därutöver ska vi besöka församlingar<br />

kopplade till BCM.<br />

Vi ska tillsammans med BCM<br />

se på olika möjligheter för att<br />

barnhemmet ska kunna få mer<br />

plats och bättre möjligheter<br />

för barnen. Indienresan blir<br />

två veckor lång och avslutas<br />

med ett besök hos Operation<br />

Missions (OM) huvudkontor i<br />

Hyderabad.<br />

peter Storgaard,<br />

ELMs missionssekreterare<br />

jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur vänliga<br />

ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer<br />

för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar<br />

genom åkallan och bön med tacksägelse.<br />

Då skall Guds frid, <strong>som</strong> över går allt förstånd,<br />

bevara era hjärtan och tankar i Kristus Jesus (Fil.<br />

4:4–7).<br />

Hela Bibeln är Guds ord. För oss <strong>som</strong> en<br />

evangelisk luthersk rörelse är det viktigt att allt<br />

<strong>som</strong> står i Bibeln är Guds ord eller, <strong>som</strong> det står<br />

i våra stadgar, ”Guds levande och alltigenom<br />

sanna ord”.<br />

Bibeln håller sitt eget ord högt: Himmel och<br />

jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå<br />

(Matt, 24:35, Luk. 21:33). Guds ord kommer<br />

alltid att bestå. Guds ord är viktigare än materian.<br />

Ord är viktigare än saker och ting – något<br />

att tänka på när vi dagligen själva använder oss<br />

av så många ord.<br />

Vi i styrelsen hoppas att årets tema ska få genomslag<br />

i vårt arbete såväl regionalt <strong>som</strong> lokalt<br />

i missionsföreningarna. Nästa års tema kommer<br />

att tas fram tidigare så att det kan vara en<br />

hjälp i <strong>som</strong>marmötespla<strong>ner</strong>ingen.<br />

styrelsen för ELM syd genom<br />

CHriSter UnoSSon<br />

kafésamlingar<br />

på nytt hopp<br />

Nytt Hopp i Helsingborg bjuder<br />

sedan i november in till kafésamlingar<br />

varannan tisdag kväll.<br />

Vi fi kar tillsammans och får<br />

samtidigt lyssna till undervisning<br />

<strong>som</strong> vi sedan samtalar om<br />

kring borden. Nu under våren<br />

kommer, förutom undertecknad,<br />

Anna Arvidsson och Hjalmar<br />

Unosson att tala. På programmet<br />

återfi nns ämnen <strong>som</strong>: Att<br />

tackla tvivel, Vägen till livsmod<br />

och Treenigheten. Programmet<br />

i sin helhet hittar ni på den nya<br />

hemsidan www.nytthopp.se.<br />

En liknande verksamhet pla<strong>ner</strong>as<br />

på Filippi i Lund.<br />

MarKUS HeCtor, Helsingborg<br />

22 TiLL LiV 2 • 22<br />

2012<br />

fOTO: KEiTH sYVinsKi

årsmöten i elm<br />

ELM-BV 1–3 juni Falketorp, Falketorp, Vikbolandet<br />

Vikbolandet<br />

ELM Nord 12–13 maj Lutherska<br />

kapellet, umeå<br />

ELM Syd 12–13 maj eLF-kapellet,<br />

Kristianstad<br />

Följ med på en<br />

MiSSiONSrESa<br />

<strong>Till</strong> ETiOPiEN<br />

fOTO: rUBEn fLOrEs<br />

elus årsmöte<br />

28 april på strandhem<br />

motio<strong>ner</strong> till årsmötet sänds till Daniel<br />

Ringdahl, ordforande@elungdom.se,<br />

senast 28/2. Välkomna alla ombud<br />

för föreningar och ungdomsgrupper!<br />

SOMMarEN 2012<br />

du behövs!<br />

För att asella S ports Camp<br />

ska kunna genomföras behövs<br />

svenska volontärer. volontärernas<br />

uppgift på plats är att tillsammans<br />

med en etiopisk ”coach” vara<br />

ledare för en mindre grupp barn.<br />

Konkret kan det innebära att man<br />

serverar mat till barnen, ser till att<br />

alla trivs, lär sig sånger tillsammans<br />

med barnen och hjälper till<br />

praktiskt. Utifrån egna intressen<br />

kan volontärens uppgifter variera.<br />

veckan kommer att bli givande<br />

och rolig, men också intensiv och<br />

utmanande. ingen uppmuntran är<br />

större än att se ett barn upptäcka<br />

vad jesus har gjort för honom/<br />

henne på korset!<br />

Vill du bli fadder?<br />

följ barnen på Bethesda<br />

Gå in på www.elmbv.se/fadder,<br />

eller konktakta sofi a Nilsson:<br />

sofi a.elisabet.74@gmail.com<br />

efterlysning:<br />

konstnärer<br />

Konstnärer Konstnärer – – kom kom med med era era bidrag bidrag<br />

till till till till vår vår vår vår pla<strong>ner</strong>ade pla<strong>ner</strong>ade pla<strong>ner</strong>ade pla<strong>ner</strong>ade utställning utställning utställning utställning<br />

18–27 18–27 18–27 maj! maj! maj! Hör Hör Hör av av av er er er till till till Åhus Åhus Åhus<br />

missionsgård, info@ahusmissionsgard.se<br />

en chans att resa<br />

runt i etiopien!<br />

Som volontär deltar man<br />

en vecka på asella Sports<br />

Camp och två veckor på<br />

organiserad rundresa i landet<br />

tillsammans med guide.<br />

Under rundresan kommer<br />

vi att träffa kristna i lokala<br />

församlingar, se vacker natur<br />

och känna på den etiopiska<br />

kulturen från insidan. vi bor<br />

enkelt och resan sker i mindre<br />

grupp. dagarna inramas<br />

av andakt, bön och lovsång.<br />

konfi rmandläger<br />

på fridhem 25/6–22/7<br />

Välkommen med din anmälan!<br />

Info, kontakt och anmälan:<br />

www.fridhem.info, eller Jan-ulrik<br />

smetana, 0768-168 907.<br />

elm-BVs samarBetskyrka i etiopien<br />

ligger i startgroparna för ett evangeliseringsprojekt<br />

<strong>som</strong> riktar sig till barn i åldrarna<br />

10–16 år. tanken är att använda fotboll och<br />

lek <strong>som</strong> en plattform för att berätta om jesus<br />

för barn <strong>som</strong> annars inte skulle komma i<br />

närheten av kyrkan. Konceptet har prövats<br />

med goda resultat av andra kristna organisatio<strong>ner</strong>.<br />

projektet kommer att genomföras i<br />

asella <strong>som</strong> ligger 18 mil söder om huvudstaden<br />

addis abeba. Under sex veckor kommer<br />

ca 30 barn per vecka att bjudas in till asella<br />

Sports Camp. Under veckan kommer lekar,<br />

fotbollsträningar och måltider mixas med<br />

undervisning, sångstunder och personliga<br />

samtal. efter veckans avslutning kommer barnen<br />

att följas upp av campets lokala ledare<br />

och inbjudas till kyrkans gemenskap.<br />

praktiskt om resan<br />

resan riktar sig till ungdomar<br />

och unga vuxna <strong>som</strong> är aktiva i<br />

eLM (eLM nord, eLM Syd & eLU).<br />

Åldersgräns 18 år. vi pla<strong>ner</strong>ar för<br />

två reseperioder: vecka 29–31 eller<br />

vecka 32–34. exakta resdatum<br />

meddelas i mitten av mars. total<br />

kostnad är 13 000 kronor och då<br />

ingår fl yg, lokala resor, måltider,<br />

logi (ej vaccinatio<strong>ner</strong>). av avgiften<br />

kommer 1000 kronor att gå direkt<br />

till arrangemanget av asella Sports<br />

Camp. ett tips är att samla in detta<br />

belopp från hemförsamlingen/föreningen<br />

så att asella Sports Camp<br />

blir ett gemensamt projekt. Ytterligare<br />

information <strong>som</strong> kan spridas i<br />

församlingar/föreningar, kommer att<br />

delas ut under våren.<br />

anmälan<br />

För vidare information och intresseanmälan (gärna så snart <strong>som</strong> möjligt!)<br />

kontakta Linnea Åström eller rakel Smetana. Bindande anmälan och delbetalning<br />

för att täcka fl ygbiljetten (ca 6000 kr) senast den 10 mars.<br />

varmt välkommen med på en unik resa till afrika! (Se även www.elmbv.se.)<br />

Linnea Åström: linneaaa@hotmail.com, 0738-436 392 (nås ej 5/2–6/3)<br />

rakel Smetana: rakel.smetana@umea.se, 0705-321 446<br />

elm-BV www.elmbv.se<br />

Missionsgården strandhem<br />

smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga<br />

Tel 08-559 231 04<br />

E-post expeditionen@elmbv.se<br />

ordförande Arne Engström<br />

Tel 042-678 30, e-post ordf@elmbv.se<br />

organisationssekreterare Ola Hector<br />

Tel 08-559 231 231 57, e-post e-post ola.hector@elmbv.se<br />

ekonomi E-post ekonomi@elmbv.se<br />

ELM-ekonomi, smålandsvägen 48,<br />

286 35 35 Örkelljunga Örkelljunga<br />

Missionsledare<br />

Missionsledare<br />

Erik J Andersson<br />

Tel 08-559 231 231 42, 0700--212 619212619<br />

619<br />

E-post erik.j.andersson@elmbv.se<br />

Missionss ekreterare (Etiopien)<br />

Jens Aage nielsen<br />

Tel 08-559 231 56<br />

E-post jens-aage.nielsen@elmbv.se<br />

Missionssekreterare (Kenya och Peru)<br />

Peter storgaard<br />

Tel 08-559 23 153, 0733-148 997<br />

E-post peter.storgaard@elmbv.se<br />

pg 5 58 43-7, bg 476-1144<br />

autogiro (8327-9) 23 699 246-7<br />

elm nord www.elmnord.se<br />

ordförande Carlåke söderlind<br />

E-post carlake.soderlind@kramnet.se<br />

pg 37 52 74-8, bg 5782-4096<br />

elm syd www.elmsyd.se<br />

ordförande Christer Unosson, tel 0435-534 90<br />

E-post ramnekarr@crossnet.se<br />

Expedition: ELM syd c/o Erling Hansson,<br />

Esplanaden 3f, 280 40 skånes fagerhult<br />

Tel. 0433-340 63, e-post erling.hansson@lm.lrf.se<br />

pg 38 16 87-3, bg 917-4418<br />

elu www.elungdom.se<br />

ordförande och ungdomsföreståndare<br />

daniel ringdahl Tel 0768-985 551<br />

E-post daniel.ringdahl@elungdom.se<br />

pg 3 16 86-9, bg 305-0960<br />

BV-förlag www.bvforlag.se<br />

Tel 0435-521 77, fax 0435-522 05<br />

E-post info@bvforlag.se<br />

Kristen bokhandel i Helsingborg<br />

Tel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8<br />

pg 87 81 74-2, bg 503-3147<br />

till liV www.tillliv.se<br />

ägare och utgivare ELM-BV<br />

Ansvarig utgivare Erik J Andersson<br />

redaktör för till <strong>Liv</strong><br />

Eva Andersson, tel 046-39 93 65<br />

<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, sandgatan 14B, 223 50 Lund<br />

E-post eva.andersson@tillliv.se<br />

redaktionsråd för till <strong>Liv</strong><br />

Erik J Andersson Maria gunnarsson, Anders göth,<br />

daniel ringdahl, Ann-Charlotte selander smetana<br />

redaktör för Begrunda<br />

Peter Henrysson, tel. 046-211 84 61<br />

E-post peter.henrysson@tillliv.se<br />

grafi sk form Cia Björk<br />

expedition & annonser<br />

<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>, sandgatan 14B, 223 50 Lund<br />

Tel 046-39 93 60, e-post design@tillliv.se<br />

Annonser insändes senast:<br />

10:e jan, mars, maj, aug, okt, nov.<br />

Kostnad för privata/kommersiella annonser:<br />

10:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr<br />

(ELM/ELU-föreningar: 5:50 kr/mm)<br />

gåvor och kollekter till till <strong>Liv</strong>:<br />

pg 607 98 93-1, bg 5316-4000<br />

prenumeration pg 607 98 94-9<br />

<strong>Till</strong> <strong>Liv</strong> ny pren./<strong>pdf</strong> 350 kr;<br />

ordinare 480 kr; student/<strong>pdf</strong> 260 kr<br />

mp3 480 kr (ny pren. 350 kr)<br />

Begrunda, 2 nr/år (bilaga i <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>)<br />

för <strong>Till</strong> <strong>Liv</strong>-pren. 80 kr/år<br />

Endast Begrunda 100 kr, lösnummer 50 kr<br />

prenumeration Annika Lind, tel 0435-543 47<br />

göingegatan 1 A, 286 32 Örkelljunga<br />

E-post prenumeration@tillliv.se<br />

taltidning Annika Lind, tel 0435-543 47<br />

tryck norra skåne Offset Hässleholm<br />

16:e årgången issn 1402-1838<br />

TiLL LiV 2 • 2012 23

Bilaga medföljer<br />

posttidning<br />

Bvid obeställbarhet återsänds tidningen till<br />

annika Lind, göingegatan 1 a, 286 32 örkelljunga<br />

fOTO: sXC<br />

nÄSta<br />

nUMMer<br />

utkommer<br />

Ca 1 mars<br />

En<br />

i rWanda finns en kVinna <strong>som</strong> heter Debora Niyakabirika.<br />

Hon berättade för några missionärer från World<br />

Vision om hur hennes son mördades, för att han tillhörde<br />

fel etnisk grupp. Några månader efter mordet knackade<br />

det på dörren hemma hos Debora. Utanför stod det en<br />

ung man. Han sa:<br />

– Det var jag <strong>som</strong> mördade din son. Ta mig till polisen.<br />

Jag har inte sovit en blund sedan jag sköt din son. Varje<br />

gång jag blundar så ser jag en kvinna <strong>som</strong> ber, och jag vet<br />

att det är du <strong>som</strong> ber för mig.<br />

Debora tittade på honom och sa:<br />

– Jag vill inte låta död leda till ännu mera död. Men jag<br />

vill att du bidrar till rättvisan genom att ersätta den son<br />

jag har förlorat. Jag ber dig att bli <strong>som</strong> en son för mig.<br />

Debora härmade sin Gud. Trots att vi dödade hans son<br />

vill han adoptera oss. Vi får bli Guds barn. Samtidigt blir<br />

vi syskon med alla <strong>som</strong> har samma pappa. Vår relation<br />

till fadern går inte att skilja från relationen till våra systrar<br />

och bröder. Guds familj är ett nytt sätt att höra ihop<br />

<strong>som</strong> inte har med släktträd att göra.<br />

ÖPPEn<br />

fAMn<br />

ÅSa MoLin<br />

Ur Himlen omfamnar jorden (en vandring genom fader vår)<br />

Libris förlag (fi nns på Bokus.com)<br />

Den kämpande tron • ord till liV<br />

En eller fl era omvändelser? • underVisning<br />

Förvaltare av livet • aktuellt ämne<br />

Daglig bön • Böneskola

Yumpu Logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie settings
Accessibility Statement
Accessibility Statement
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2026 Yumpu.com, all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!