Väsby 1810-1914 Agrarhistorisk beskrivning - Sollentuna kommun

Väsby 1810 - 1914 1 

Väsby 

1810 - 1914 

Sollentuna socken 

Agrarhistorisk 

beskrivning 

Historiskt Odlingslandskap mellan Bög och Väsby 

Historiskt odlingslandskap mellan Bög ocH VäsBy sollentuna kommun 2007

Väsby 1810 - 1914 

Innehåll 

Inledning ........................................................................... 3 

Edsbergsarkivet 

Bakgrundsfakta till Väsby 

Åkerbruket ........................................................................ 4 

Åkerarealen 

Odlingssystemets förändring 

Nya åkerbruksmetoder 

Grödorna 

Odling på trädan 

Ängsbruket ....................................................................... 6 

Lövtäkten .......................................................................... 6 

Försäljning av jordbrukets produkter ................................ 7 

Byggnaderna .................................................................... 7 

Byggnaderna på den gamla bytomten 

De nya byggnaderna vid sekelskiftet 1900 

Skogen ............................................................................. 8 

Försäljning av timmer 

Skogsbeteshagarna 

Arrendet .......................................................................... 12 

Andra skyldigheter än de mot jordägaren 

Torpen under Väsby ....................................................... 12 

Hällen 

Berghäll 

Båtsmanstorpet 

Hägnaderna .................................................................... 14 

Litteratur ......................................................................... 15 

Bilaga1:........................................................................... 16 

Förteckning över dokument i Edsbergsarkivet som berör Väsby 

Bilaga 2:.......................................................................... 19 

Edsbergs ägarelängd 

Omslag: Del av karta över Edsbergs marker från 1811. 

Mitt i kartan visas Väsby med två gårdar. 

Historiskt 

Odlingslandskap 

mellan Bög och Väsby 

Ett odlingslandskap från förr 

Mellan Bögs gård och Väsby gård i 

Sollentuna finns odlingslandskapets 

historia väl bevarad. Här finns en 

lantlig atmosfär i storstadens närhet! 

Jordbruket har präglat landskapet från 

bronsålder och fram till nutid. Varje 

år arrangeras skötselträffar, temavandringar 

och visningar. Välkommen att 

delta i aktiviteter eller gör egna strövtåg 

i landskapet. Aktiviteterna presenteras 

i ett program som anslås i området och 

på kommunens hemsida: 

www.sollentuna.se/natur 

Gamla mått och enheter 

1 aln = 2 fot = 24 tum = 59,4 cm 

1 fot = 29,7 cm 

1 tum = 2,47 cm 

1 tunnland = 4936 m 2 

1 kappland = 1/32 tunnland = 154 m 2 

Utgiven av 

SollentUna kommUn 

text: olof lUndkviSt 

layoUt och illUStrationer: 

monica erikSSon, illUme 

dennq agrarhiStoriSka fördjUpning är 

prodUcerad med bidrag från länSStyrel- 

Sen, LokaLa naturvårdssatsningar och 

”Släkten rUdbeckS StipendiUm för 

lokalhiStoriSk forSkning.” 



Väsby 1810 – 1914. Agrarhistorisk beskrivning 

Inledning 

Denna undersökning ger grundfakta för arbetet med att restaurera och sprida 

information om det historiska odlingslandskapet mellan Bög och Väsby på 

Järvafältet i Sollentuna. Den huvudsakliga källan är dokument som ligger i 

Edsbergsarkivet, Sollentuna. Väsby var en arrendegård under Edsbergs gods. 

Edsbergsarkivet 

Edsbergsarkivet är placerat i Sollentuna kommuns arkiv och innehåller handlingar 

från Edsbergs gods. Arkivet överlämnades 1964 som en gåva till Sollentuna 

köping. I arkivet finns handlingar från 1400-talet till 1918 

De handlingar som finns i arkivet och berör Väsby är i huvudsak av ekonomisk 

natur. Det finns handlingar som reglerar förhållandet mellan arrendatorn 

på Väsby och jordägaren på Edsberg. Till exempel arrendeavtal, från- och 

tillträdessyner, spannmålsböcker, skjutsnoteringar och skogskvittenser. Handlingarna 

som berör Väsby kommer tidsmässigt till största delen från mitten av 

1800-talet till början av 1900-talet. 

Vi får veta väldigt lite om människorna på Väsby från dessa handlingar. De 

finns med som namn på kvittenser och undertecknare på olika kontrakt och 

förrättningar. 

Handlingarna är uppskrivna i två nummerserier ”Edsbergsarkivet” (EA) 

och ”Nya Edsbergsarkivet” (NEA). Underlaget till fördjupningen är hämtat 

från nummerserien EA. I arkivförteckningarna finns register med olika sökord. 

Även dokument som inte är direkt kopplade till Väsby har utnyttjats t.ex. 

Edsbergs dagsverksböcker, skördeböcker och skogsbruksplaner. I bilaga 1 finns 

förtecknat de dokument som berör Väsby. Denna fördjupning beskriver åren 

1810-1914. 

År 1810-11 lät P A Rudbeck göra en karta över hela Edsbergs gods ägor. 

Lantmätare var Per Jacobsson. Kartan hänger idag på en vägg i Sollentuna 

kommuns arkiv. Kartans storlek är 2,28 m hög och 1,66 m bred. (Se skriftens 

omslag.) 

Kartbeskrivningen och kartbilden med de olika markslagen ger en god 

inblick i markanvändningen. 

Bakgrundsfakta till Väsby 

Väsby ligger i Sollentunas västra del på Järvafältet. Marken ägs idag av kommunen. 

Gården ägdes tidigare av Edsbergs gods. I bilaga 2 finns en ägareförteckning 

för Edsberg. Väsby är för första gången nämnt i ett häradsrättsprotokoll 

från 1444. 

Väsbys marker består av en öst-västlig dalgång begränsad både i norr och 

söder av skogsklädda bergsområden. Sjön Ravalen gränsar i nordväst mot 

Väsby ägor. Inägomarken med åker och äng ligger i dalgången med lerhaltiga 

jordar. Utmarken är på de skogsklädda höjderna. I dalbotten går ett mindre 

vattendrag från söder mot nordost till Ravalen. 



Åkerbruket 

Åkerarealen 

Den första uppgiften om Väsbys åkerareal finner jag i beskrivningen till 1810- 

11 års karta. Där står att Östra gärdet har storleken 21 tunnland och 17 1/2 

kappland och det Västra gärdet 33 tunnland och 16 1/2 kappland, tillsammans 

blir det 55 tunnland och 2 kappland. 1 

Enligt en annan arealmätning som troligen är gjord under första delen av 

hälften av 1800-talet, men efter det att kartan från 1811 gjordes. Detta är 

troligt då numreringen på markområdena följer de som användes på kartan. 

Här finns uppgift om att några mindre områden i åkergärdena plöjdes upp och 

blev åkermark. Väsbys åker fick därmed arealen i Östra gärdet 24 tunnland 16 

kappland och i det Västra gärdet 38 tunnland 17 kappland. Tillsammans blir 

det 63 tunnland 1 kappland. 2 

En stor förändring av åkerarealerna ägde rum under 1800-talet senare del , 

det visas i en arealuppgift från 1902. Där uppges att Väsbys åkrar har arealen 

63,4 ha. Kartograf Jonas Hilding har mätt arealen enligt på kartan utlagd gräns. 3 

63,4 ha motsvarar ungefär 126,8 tunnland. Det innebär mer än en fördubbling 

av åkerarealen från 1810 till 1902. Den stora utvecklingen av jordbruket under 

1800-talets senare del gjorde det möjligt att öka åkermarken. 

För att få så stora åkerarealer måste större delen av ängsmarkerna plöjas upp 

och brukas som åker. År 1810 fanns det 64 tunnland 21 kappland äng inom 

Väsbys domäner, inklusive de ängar som brukades av andra gårdar. Den arealen 

plus Väsbys tidigare totala åker på 63 tunnland 1 kappland ger en total areal 

på 127 tunnland 22 kappland, vilket i stort sett ger den åkermark som anges 

för år 1902. Ängsbruket har alltså helt upphört och ersatts av vallodling på 

åkermark i början av 1900-talet. 

Odlingssystemets förändring 

Väsby tillhör den del av Sverige som har haft tvåsädesbruk från tidig medeltid 

fram till jordbrukets omställning vid den agrara revolutionen under 1800-talet. 

Tvåsädesbruk innebär att byns åkerareal delades in i två delar som gav lika stor 

avkastning. Den ena delen besåddes med säd och den andra delen fick ligga i 

träda som bearbetades med harv eller årder för att bekämpa ogräsen. Trädan 

användes också för bete. Året efter såddes säd på trädan och den del som året 

tidigare bar säd fick ligga i träda. 

Arrendeavtalen ger information om vilket odlingssystem som användes. 

I avtalet som gällde åren 1860 till 1872 bestämdes att åkern skulle ligga i tvåsäde. 

Kontraktet krävde att: 

”Båda åkergärdena, inom den hägnad, som för närvarande deromkring finnes, 

skola brukas på så sätt, att då det ena är i säde, skall det andra ovillkorligen helt 

och hållet vara i träde, ohägnadt och tillgängligt för kreatur, …” 4 

Odlingssystemets förändring kan vi se i det arrendekontrakt som skrevs 1871 

för åren 1872 till 1882. Åkern skulle brukas i tvåsäde om det inte fanns en 

skriftlig överenskommelse med jordägaren om en viss cirkulationsplan. 5 

Arrendeavtalet för åren 1882 till 1897 borde ge mer information om odlingssystemets 

förändring. Tyvärr har jag inte hittat avtalet i arkivet. 

Att Edsberg var intresserad av det nya inom jordbruket kan man utläsa i till 

exempel att på Edsbergs egna gärden finns en tabell över en sjuårig växtföljd som 

cirkulerar på sju olika gärden. 6 Tabellen visar cirkulationen för åren 1866 till 

och med 1883. Vi kan förmoda att Baron Rudbeck lät pröva det nya odlingssystemet 

innan han införde det på sina underlydande arrendegårdar. 

I och med arrende kontraktet för åren 1897 till 1907 var omställningen till 

1 EA 1802 

2 EA 1804 

3 EA 1813 

4 EA 723 

5 EA 725 

6 EA 1796 



växelbruk genomförd på Väsby. I kontraktet bestäms att en sjuårig växtföljd 

(med träda, höstsäd, gräs, gräs, gräs, vårsäd, vårsäd) skall användas. 7 

Nya åkerbruksmetoder 

Diken 

I de arrendeavtal som skrevs under 1800-talet poängterades att åkerns diken 

skulle väl underhållas. Eller som det står i ett kontrakt ”noga utdika syran”. 8 

Täckdikningen var ett led i att rationalisera åkerbruket under den agrara 

revolutionen. Träslanor eller stenar lades i botten av dikena som sedan fylldes 

igen. Överskottsvattnet från åker kunde ledas bort under markytan. Härigenom 

fick man bort de öppna dikena och åkern blev därmed mer lättbrukad. 

Täckdikning var tillåten i arrendekontraktet för åren 1897 till 1907. 9 Jordägaren 

skulle hålla med trävirke. 

För att dikessystemet ska fungera väl är det viktigt att de större dikena underhålles. 

De stora dikena leder inte bara bort vattnet från den egna marken utan 

även från andra arrendatorers mark. I arrendekontraktet från 1911 står det: 

”Arrendatorn är skyldig att underhålla afloppsdikena väl öfver den arrenderade 

egendomen” 10 

Hässjor 

De ökade mängderna hö som vallodlingen gav krävde nya metoder för torkning 

än den tidigare använda volmningen. I Edsbergs dagsverksbok för år 1892 finns 

en anteckning om hässja. 11 En annan finns från 1897. 12 

Hölador 

De ökande hömängderna krävde stora lagringsutrymmen. Det bekräftas av att 

i den nya ladugården som byggdes 1898 fick en stor höskulle på 31,5x15 m 

med 5,2 m i nockhöjd. 13 Från 1897 finns en av och tillträdes syn där två lador 

är upptagna, (Hälleladan) med måtten 10,6 x 7,4 m med 3,25 m i höjd och 

annan lada 7,7 x 5,1 m, 6,1 m hög. 14 

Grödorna 

Utsädet 

Vallodlingen som infördes krävde att det fanns klöver och timotejfrö. Arrendatorn 

fick själv odla dessa fröer. I arrendeavtalat för åren 1897 till 1907 

står det att arrendatorn fick odla klöver och timotejfrön men enbart för egna 

behov. 15 

De fyra sädesslagen, råg, korn, havre, vete, odlades på Väsby. Vidare odlades 

potatis, rovor och ärtor. Det finns inga uppgifter om vilka sorter som förekom. 

Anteckningar i skörde- och dagsverksböcker från Edsberg ger information om 

sorter som användes där och det är troligt att några av dessa användes på Väsby. 

Midsommarråg, Vasaråg var några sorters råg som användes. 

Råg och midsommarråg på Väsby enligt skördebok från 1817. 16 På godset 

förekom flera olika sorter råg. År 1890 Probstejerråg och Nylandsråg 17 , år 1892 

Vikbolandsråg. 18 Skörderesultaten från Edsberg år 1878 upptar Wasaråg och 

år1879 både Midsommarråg och Probstejråg. 19 Det finns inga noteringar om 

sorter på de andra sädesslagen. 

Gamla lantsorter som sammanfattningsvis kallas Nordiskt höstråg ingår 

Vasaråg och Nylandsråg. Dessa utmärkes av en medelmåttig bestockningsförmåga, 

vek lång råg, medelstora ax och en synnerligen god vinterhärdighet. 

Under 1870-talet infördes från Tyskland Probsteirågen. Den är härdig ända 

upp till Mälardalen. Högre avkastning och större kärnor gjorde att den trängde 

undan de gamla lantsorterna. 20 

7 EA 726 

8 EA 725 

9 EA 726 

10 EA 597 

11 EA 1999 

12 EA 2000 

13 EA 730 

14 EA 597 

15 EA 726 

16 EA 204 

17 EA 1998 

18 EA 1999 

19 EA 1997 

20 Osvald s.93 



Odling på trädan 

Vid tvåsädesbruk ligger den ena åkerhälften i träda. Den ska vara ohägnad och 

tillgänglig för bete. I arrendekontraktet för åren 1860 till 1872 tillåts dock att 

inhägna två tunnland för odling av klöver, rovor och ärter. 21 

Ängsbruket 

På lantmäterikartan från 1810 kan man se att Väsbys ängsmarker fanns på tre 

håll. Den till arealen största ängsmarken låg i norr vid sjön Ravalen och kallades 

Norrängen. Denna äng var på 24 tunnland 17 kappland. Vid sjöns södra del var 

några partier av stränderna som slogs. I en dalgång en rakt söder om bytomten 

fanns en fuktig ängsmark som delades upp i främsta kärret med en areal på 

7 tunnland 7 kappland och yttre kärret 19 tunnland 25 kappland. Söder om 

byn öster om kärren var det tredje området med ängsmarker på sammanlagt 

4 tunnland 24 kappland. 22 

I arrendekontrakten från 1862 och framåt kan man se att den agrara revolutionen 

börjar göra insteg i ängarnas utnyttjande. Arrendatorerna fick möjlighet 

att öka produktionen av hö genom att gödsla och så med klöver och timotej. 

Vallodlingen startar och höproduktionen ökar. 

Arrendekontrakt 1862 23 

Ängarna fick plöjas upp och två skördar fick tas med gödsling sedan skulle det 

igenläggas till timotejland enligt arrendekontrakt från 1862. 24 Kärrmarkerna 

fick igenläggas till timotejland med bränning. 


Enligt detta kontrakt får ängar och hagar odlas, men bara två vårsädskördar 

får tagas i följd. Därefter ska de ligga i träda, gödslas och sås med klöver och 

timotej. Denna odling fick inte ske utan jordägarens tillstånd. Vidare var flåhackning 

och bränning förbjuden. 


Nyodlingar fick inte göras utan jordägarens tillstånd. Flåhackning och bränning 

var förbjudet. 

Lövtäkten 

Torkat löv var ett huvudfoder för får och getter under vintern. Varje får fick 

en eller två kärvar med löv varje dag. Det blir några tusen kärvar som skulle 

bindas varje sensommar Lövfoder användes fram till att jordbruket lagts om 

och mängderna av hö ökade i och med att man odlade hö på åkrarnas vall. 

Jag har inte hittat några belägg för hur mycket lövfoder som samlades in 

varje år. En uppgift finns i ”Uppbördsbok på bonderäntan vid Edsbergs säteri” 

från 1763 där tre av Väsbys fyra bönder levererat löv. 27 

Ett annat belägg för lövtäkt kommer från ett häradsrättsprotokoll daterat 

i november 1852. Där stadgas att ett förhöjt vite på 25 Riksdaler vid olovlig 

lövtäkt. 28 

I en PM om skogshushållning från 1867 står att om björkar fälles för 

lövtäkt skulle dessa träd upphuggas till famnved. Om man inte skulle hinna 

med att hugga upp björkarna till famnved skulle lövet tagas hamlingsvis. Det 

rekommenderades att inget löv fick tas i skogar eller hagar utan utsyning. 29 I 

dagsverksböckerna från Edsbergs eget jordbruk finns uppgivet arbetsdagar med 

att skära löv t.ex. hösten 1885 och 1887. 30 

21 EA 723 

22 EA 1802 

23 EA 723 

24 EA 723 

25 EA 725 

26 EA 726 

27 EA 1820 

28 EA 1808 

29 EA 1881 

30 EA 1998 



Försäljning av jordbrukets produkter 

Jordägaren skrev in i arrendekontrakten att ” Intet foder af hvarken hö eller halm, 

ej heller någon spillning” fick avyttras från gården. 31 Tydligen ville jordägaren 

ha kontroll över arrendatorns ekonomi? 

I kontraktet som gällde från år 1872 skrevs också att ”icke från gården afyttra 

bortföra eller låta bortföra foder af hvad beskaffenhet som helst eller gödsel.” 32 År 

1897 skrev ”icke afyttra, bortföra eller låta bortföra från gården hö, halm eller 

gödsel.” 33 Inte förrän i arrendekontraktet från år 1912 får arrendatorn rätt att 

sälja överblivet foder av hö och halm. 34 

Byggnaderna 

Byggnaderna på den gamla bytomten 

Lantmäterikartan från 1811 över Edsbergs ägor 35 ger en bild av hur Väsby by 

såg ut. Byn bestod av två gårdar en på norra och den andra på södra sidan av 

den lilla vägen genom byn. Varje gård hade ett flertal hus. På kartan har byn 

14 hus inritade. 

Syneprotokollet från 1848 36 beskriver de olika husen i byn. Byggnaderna 

hade i princip bara en funktion. I byn fanns: Boningshus, boningsstuga, ett 

gammalt boningshus, ny loge, en logsträcka, stall och foderlada, oxhus med 

foderlada, fähus, ett gammalt stall med foderrum och redskapslider, redskapslider, 

halmlider, hemlighus, smedja och badstuga. 37 

De flesta husen var byggda av timmer. Halmlidrets uppbyggnad var annorlunda, 

där var väggar av stolpar och gärdsel. Taken till bostadshusen hade 

torvtäckning och övriga hus halmtak. En modernisering skulle ske år 1849 då 

boningshuset och boningsstugan skulle få tegeltak. 

31 EA 723 

32 EA 725 

33 EA 726 

34 EA 597 

35 EA 1802 

36 EA 722 

37 EA 722 



Under 1850-talet blev det en del förändringar i husbeståndet. Fem nya hus 

byggdes. En ny ladugårdssträcka byggdes med fähus för 20 kor, ett oxhus för 3 

oxar och ett stall för 5 hästar. Ett hus inrett till tvätt och drängstuga. Mangelbod, 

svinhus och vagnslider fanns i ett tredje hus, samt smedja och badstuga. 

De nya byggnaderna vid sekelskiftet 1900 

Vid slutet av 1800-talet har den agrara revolutionen helt förändrat gårdens 

produktionsförhållanden. Åkermarken brukas med växelbruk och man satsade 

stort på mjölkproduktionen. Den gamla byplatsen med två gårdar avvecklades 

och ett nytt gårdscentrum byggdes några hundra meter sydväst om det 

ursprungliga läget. 

Ett nytt modernt bostadshus byggdes 1897 med fyra rum och kök samt 

ett vindsrum. 

År 1897 skrivs ett kontrakt mellan Baron Reinhold C. G. Rudbeck och 

byggmästarna Andersson och Eriksson om att bygga nya ekonomibyggnader 

på Väsby. En stall- och ladugårdsbyggnad samt en loge skulle byggas. 38 Båda 

husen har samma storlek, 31,5 m långt, 15 m brett och 5,2 m högt. Taken 

täcktes med spån. 

Stall- och ladugårdsbyggnaden skulle byggas av timmer med en höskulle av 

stolpar och brädpanel. Där skulle det vara plats för 48 uppbundna kor och 12 

hästar. I ladugården gjordes foderbord, båspallar och urinrännor av cement. En 

vattenledning dras från ett kärr på berget norr om Väsby till ladugården. 

Logen hade en enklare konstruktion av stolpar och bräder. På ena långsidan 

var ett körhus tillbyggt. I körhuset gick hästar eller oxar i en vandring som 

skulle driva tröskverket. 

Vid byggnationerna skulle allt tjänligt virke från de befintliga logarna och 

ladugården användas. 

Under militärens tid på Väsby förstördes logen av en brand år 1950. Branden 

förorsakades av en lysgranat som landade i en halmstack bredvid logen. 

Skogen 

Jordbrukslandskapets som vi ser det på 1811 års karta är mycket hårt utnyttjad. 

Det finns inga områden som inte är omgärdat med gärdesgårdar och har en 

viss funktion. Skogsmarken är indelat i stora betesfållor, endast tre områden 

betecknas som skog. Längst bort från byn i väster ligger skogen Väsby kilen, 

med en areal på 42 tunnland och 21 kappland. Området gränsar mot torpet 

Hällens marker. Nordväst om byn på bara 100 meters avstånd ligger en skog 

på 41 tunnland och 5 kappland. Den tredje skogen som kallas för Lillskogen 

ligger söder om byn och gränsar till Stens ägor. Arealen är den minsta och är 

på 36 tunnland. 

Claes Reinhold Rudbeck på Edsberg begärde på förekommen anledning 

vid laga höstting 16 november 1852 att ett förhöjt vite skulle erläggas vid 

åverkan på Edsbergs ägor. Häradsrätten fann skäligt stadga om ett förhöjt vite 

på 25 Riksdaler utöver böter enligt lag och skadans ersättande. Domboken tar 

upp många exempel vad som inte var tillåtet, mycket gällde skogen och dess 

produkter: 

”olofligen hugger timmer, ved eller gärdsel, tager löf, torf, bark eller begagnar 

otillåtna vägar och stigar öfver åkrar och ängar, insläpper och betear kreatur 

nedbryter eller förderfvar gärdesgårdar, grindar eller led, lemnar desamma vid 

genomfart efter sig öppna, fiskar eller jagar eller företager något annat, som tillåverkan 

räknat kan,…” 39 

Häradsrätten bestämmer också att domslutet ska uppläsas från predikstolarna 

i Sollentuna och angränsande socknar. På sista sidan i dokumentet finns 

38 EA 730 

39 EA 1808 



RAVALEN 

signerade intyg från Sollentuna, Järfälla, Danderyd och Spånga socknar att 

domen var uppläst, från 1852 och sedan årligen fram till 1867 

Från 1866 har vi en bra beskrivning av de tre skogarna. J. O. af Zellén 

gjorde en ”Allmän beskrifning öfver Edsbergs skogar och hagar, deras tillstånd 

behandling och avkastning.” 

”Skogen norr om Wäsby 

Ett större berg förekommer i skogens södra ända – för öfrigt ganska god mark. 

Ståndskogens ålder är omkr. 100 år och bestå af tall och gran i ungefärligen lika 

blandning. Ett sankare drog är afverkat, men börjar nu åter blifva skogbeväxt; med 

undantag af några graanar uti ett kärr bör ej något af denna skog afverkas. 

Wäsby kil 

utgöres af gammal grof ståndskog af tall och mot vester af gran, åldern synes vara 

omkr. 150 år. – På några ställen der afverkning skett af några stammar har ungskog 

uppkommit. Marken något bergaktig i sydvästra ändan sedan sänker den 

sig mot vester och bildar ett mindre kärr i skogens midt, mot högnoret höjer den 

sig åter och bildar uti vestligaste delen ett skogsbevuxet berg. Hela skogen bör så 

småningom traktafverkas. 

Wäsby Lillskog 

En mindre skogslott bevuxen med omkring 20 till 30 årig tall gran och björkskog. 

– Björkskogen ofta öfvervägande. Marken är starkt stenbunden, ofta med flackgående 

mindre berg. Hjelpgallring behöflig – dervid erhålles stör och gärdsel – bör 

såsom alla hjelpgallringar uti särdelas täta bestånd verkställas med försigtighet så 

att skogen ej afstanna uti växten.” 40 

Zellén skriver att behovet av sommarbete åt kreaturen är stort och att även 

skogen användes som betesmark. För att förbättra betet har man gjort av- 

40 EA 1878 



röjningar. Behandlingen av skogsmarken har skett på ett planlöst och på ett 

”skogsdödande och marker förstörande sätt.” Hagarna hade också röjts på ett 

sätt så att varken gräs eller skog gynnades. 

I ett PM om ”Villkor för ett ordnat skogsbruk vid Edsberg” som är odaterat 

skrivet av Zellén står det bland annat att: 

”Skog och beteshagar åtskiljas noggrant. Å hagarna må dock ej röjning ske på till 

gräsproduktion oduglig mark. 

Skogen afverkas taktvis, så vida beredningshuggning ej erfordras. Kultur sker i 

den mån sjelfsådden visat sig hafva misslyckats. På betets förbättrande fästes intet 

afseende. 

Hagarna afverkas genom gallring – dock bör barrskog traktvis afverkas med 

qvarlemnade af fröträd till ett antal af 20 på Tdldet . Röjning sker i alla dälder, 

der gräs kan växa. Risbränning verkställes även der.” 41 

Skogs- och betesbrist verkar vara en anledning till att godset ville införa ett 

medvetet och modernt skogsbruk. 

Skogsbruksplanerna som finns från åren 1866 42 och en från 1867 43 som 

måste ses som viktiga handlingar för övergången till ett modernt skogsbruk. 

Man frångår ett skogsbruk där man hade en skog med träd i olika åldrar och 

en blandning av olika arter. Detta var resultatet av ett skogsbruk med blädning. 

Enstaka träd höggs och nya träd och örter kunde etablera sig i de ljusbrunnar 

som då bildades i skogen efter det borttagna trädet. Det nya skogsbruket 

innebar bland annat att trakthuggning tillämpades, mindre kalhyggen bildades. 

För återväxten lämnades fröträd på hygget. Plantskolor anlades för att förse 

hyggena med plantor om fröträden inte gav tillräckligt med återväxt på hygget. 

Allt känns igen från dagens moderna skogsbruk. 

Veden till gårdens behov fick arrendatorn inte hugga hur som helst. Det 

skulle göras utsyningar för att visa var och hur mycket som fick tas ur skogen. 

Från kvittenser för åren 1874-81 får Väsby 10 famnar ved de flesta åren. 10 famnar 

kastved eller lövved motsvarar 31,4 m 3 . 44 Även andra mindre virkesbehov 

finns med bland kvittenserna. T ex material till husen som takstänger, timmer 

till svillstock, slöjdvirke av björk och grindstolpar. Under fyra år kvitteras 2 

lass brovirke per år. Virke till gärdesgårdarna finns också med. 45 

Från utsyningarna av skog vintern 1857 kan vi se att timmerbehov till 

byggnationer på gården tillgodoses. Från Väsby hage hugges 25 timmerstockar 

av tall till en badstuga. Påbyggnad av loge får 12 timmerstockar tall från Väsby 

kilen och 18 sågstockar tall från Väsby hagen går till golv och fönster. 46 

Försäljning av timmer 

Skogen på Väsbys ägor såldes också av RCG Rudbeck på Edsberg till byggmästare 

och sågverksägare utanför socknen. Den 29 april år 1873 undertecknade 

köparen Byggmästare L M Elfling ett köpekontrakt på alla träd som två fot 

(60 cm) över marken hade en diameter på 13 tum (52,5 cm) under barken. 

Avverkningen skulle ske i skogsområdet ”Väsbykilen” längs bort i nordväst 

om byn. För varje betalades 4 Riksdaler Riksmynt. I kontraktet bestäms också 

41 EA 1877 

42 EA 1878 

43 EA 1881 

44 Jansson 1995 s.71 

45 EA 1987 

46 EA 1990 



att köparen skulle betala i förväg. Vid undertecknandet av kontraktet erlades 

5000 Riksdaler Riksmynt, 2000 i mars året efter (1874) och återstoden i mars 

1875. 

Efter huggning görs en avräkning i februari 1875. Då redovisas att 980 träd 

är huggna till ett pris av 3920 Riksdaler Riksmynt. Elfling får då tillbaka 1080 

Riksdaler Riksmynt av de 5000 som erlades år 1873 plus ränta. 

Kontraktet innehåller också bestämmelser om att de skador som huggning 

och körning av timmer på ungskog, gärdesgårdar, grindar och broar skulle ersättas. 

Vidare förbjudes att ta vägar över åkrar, plogar och ängar utan arrendator 

eller jordägares tillstånd. 

Ett annat avsnitt handlar om skogsarbetarnas uppförande och moral. I 

kontraktet står det följande: 

”Köparen är skyldig att under arbetets utförande begagna välfrejdadt folk samt 

tillhålla dem att med höflighet bemöta mig och mitt ombud samt i öfrigt föra ett 

anständigt och oklanderligt lefnadssätt.” 

Att ett ordnat skogsbruk har slagit igenom vid den här tiden märks på att 

kontraktet kräver att fröträd kvarlämnas. 47 

Nästa kontrakt är från år 1891 och är skrivet med ägaren till Käppala Ångsåg, 

Gustaf Samuel Arfwidsson. Kontraktet gäller maximalt 5000 sågtimmerträd 

av tall eller gran från Knista och Väsby skog. Storleken på träden begränsas 

av att diametern på det smalaste stället fem fot från roten ska vara minst 12 

engelska tum (30 cm). 12 tums träd betalades med 3 kr 25 öre, sedan ökar 

priserna med 25 öre per tillkommande tum. Ett 23 tum träd betalades med 

11 kr. Betalningen skulle ske senast 14 dagar efter utstämplingen. Inga träd 

fick fraktas från platsen innan betalningen var skedd. 

Detta kontrakt innehåller också bestämmelser om att köparen skulle iaktta 

försiktighet så att inte skador uppkommer på omgivande skog och mark. 

Köparen fick lägga upp timret på Edsvikens strand för flottning, men allt 

skulle ovillkorligen vara borta till sommaren. 48 

Avverkningarna under vintern 1891 medförde tydligen en del skador på 

gärdesgårdarna. Den 28 april 1891 verkställdes en syn på skadorna. Man fann 

att 325 famnar gärdesgård var skadad på Edsbergs marker. Det skulle kosta 

106,85 kr att reparera skadorna. Ett dagsverke kostade 1,50 kr. 76 famnar 

(137 m) var skadade på Väsbys gärdesgårdar. 49 

Det sista köpeavtalet som jag hittat kommer från år september 1903. Avtalet 

slöts mellan R C G Rudbeck och Herrar Olsson & Rosenlund om 3466 

utbläckade träd, gran och tall, på Väsby ägor, till ett pris av 13 000 kr. Trädens 

dimensioner var från 11 tum (verktum) i diameter vid brösthöjd och uppåt. 

Tre tusen kronor skulle köparen erlägga vid kontraktets underskrivande och 

resten den 1 mars 1904. 50 

Den 6 juli 1904 görs ett tillägg kontraktet. Ytterligare 1823 träd såldes på 

Väsbys marker till ett pris av 6300 kr. Avverkningen skulle vara klar till mars 

månad 1906. 51 

Kontrakten blir enklare för varje år. Mindre detaljstyrning och bestämmelser 

om ansvar för skador och olägenheter som kan uppkomma vid avverkningen. 

Genomgående är att inga träd fick fällas utan att träden var märkta av säljaren 

(bläckade). Rudbeck skyddade sig mot ekonomiska förluster genom att avverkningen 

betalades i förskott och en avräkning gjordes då arbetet var klart. 

Köparen fick tillgodoräkna sig en ränta på fem på hundra. 

47 EA 1888 

48 EA 1897 

49 EA 1897 

50 EA 1910 

51 EA 1910 



Skogsbeteshagarna 

På kartan från 1811 är skogsmarken indelad i områden som betecknas som skog 

eller beteshage. Genom att dela in skogen i olika beteshagar kunde betesresurserna 

utnyttjas bättre. Djuren fick beta av en hage i taget. Därigenom kunde 

ett nytt friskt bete växa upp till nästa gång djuren vallades till hagen. 52 

Arrendet 

Arrendatorn hade många förpliktelser förutom att betala en kontant summa 

pengar varje år. Sex par skjutsar per år ingick i alla arrendekontrakt fram till år 

1912. Skjutsarna var av olika slag. T ex med tunnor råg till staden 53 , efter 30 

tunnor pottaska 54 , att skjutsa godsägaren från Riddarholmsbryggan till Edsberg 55 

eller en famn björkved till staden. 56 

Vidare skulle kvarnvägen vid Edsberg underhållas. 

Andra skyldigheter än de mot jordägaren 

Väghållningen av häradsvägen mellan Barkarby och Sollentuna samt vägen 

mellan Pommern och Knista. 

Torpen under Väsby 

Hällen 

Längst västerut på Väsbys ägor fanns torpet Hällen. Avståndet mellan Hällen 

och Väsby är 1,6 km. Torpets marker gränsade till Järfälla. 

Kartuppgifter från början av 1800-talet visar att torpet var ganska stort med 

23 tunnland och 2 kappland mark. Av det var 3 tunnland och 2 kappland åker 

och 7 tunnland och 7 kappland äng. En kål och kryddgård på ungefär 1100 

m 2 hörde också till torpet. 57 

Ett syneprotokoll från 1848 58 ger en bild av vilka hus som fanns på torpet. 

Torparen och hans familj bodde i en timrad stuga med kök, kammare och förstuga. 

Hela huset var 7,75 m långt och 5,4 m brett. Taket var täckt med torv. 

Torpet hade flera ekonomibyggnader av timmer med halmtak. För djuren 

fanns ett litet stall som var 6,6 x 3,9 m stort och ett fähus med loge med måtten 

14,7 x 5,9 m. Badstugan var bristfällig och inte värd att reparera. 

52 EA 1802 

53 EA 1990 

54 EA 1991 

55 EA 1993 

56 EA 1995 

57 EA 1802 

58 EA 722 



SÄBY- 

SJÖN 

RAVALEN 

Hällen får utsynat virke 1857 till ombyggnad av logen, där behövs 50 timmerstockar 

tall som hugges i Väsby hage. Logens botten tilldelas 4 sågstockar 

gran från Väsby kil. Till svill och stugans panel utsynas från Väsby hage 2 

sågstockar tall och en timmerstock tall. 59 

Även vintern 1858 utsynas virke till Hällen. Fyra sågstockar tall till boningsstugans 

panel kommer från Väsbykilen. Svill och bjälkar får 4 timmerstockar 

tall från Väsby hage. 60 

Bergshäll 

Bershäll låg i brynet mellan åkern och beteshagarna söder om byn. En beskrivning 

av torpet finns i syneprotokollet från 1848 då Abraham Carlsson tillträdde 

Väsby. Tre hus finns beskrivna alla i mycket dåligt skick. Ett boningshus med 

två rum som är 14 alnar långt och 9 alnar brett. Höjden var 10 varv. Byggnaden 

hade torvtak och var byggd av timmer. Vidare fanns en loge av timmer med 

halmtak och hade måtten 14 alnar 10 tum långt och 8 alnar 6 tum brett. Det 

tredje huset var ett stall och fähus av timmer med halmtak. Storleken på detta 

hus finns inte med i protokollet. Tillträdande arrendator Abraham Carlsson 

fick använda husen mot ”takhållnings skyldighet.” 61 

Torpet finns inte med på kartan från 1811. Märkligt är att torpet var i så 

dåligt skick efter bara något mer än 30 års användande. 

Båtsmanstorpet 

Norr om Väsby låg Väsby båtsmanstorp. Torpet finns med på 1811 års karta. 62 

Från Väsby till torpet finns en liten väg inritad. Markstycket som tillhörde 

torpet är omgärdat av en gärdesgård. Inägomarken består av 13 kappland åker 

och 11 kappland slåttermark, tillsammans ungefär 3750 m 2 . På kartan finns 

två hus inritade. 

Protokoll från syn av torpet hösten 1866 63 beskriver att stugan var byggd 

av timmer med tegeltak. Ladugården ansågs vara otjänlig för kreatur med en 

höjd av 1,25 m. Huset höjdes med två stockvarv. 

59 EA 1990 

60 EA 1991 

61 EA 722 

62 EA 1802 

63 EA 1204 



Hägnaderna 

Landskapsbilden under 1800-talet präglades starkt av trägärdesgårdarna som 

omgärdade åker, äng och betesmarker. Inom Väsby bys territorium var största 

delen av markerna inhägnade. En uppmätning av hägnadernas längd på 1811 

års karta ger en sträcka på 19-20 kilometer. (2,7 km gärdesgård i rågång mot 

andra gårdar och resten inom Väsbys domäner.) 

En trägärdesgård behöver ses över varje år och efter 25-30 år det dags att 

bygga en ny. En stor del av arbetet på gården krävdes för att hålla hägnaderna 

laggilla. Dessutom var de kostnadskrävande. Enligt Örjan Kardell som är expert 

på gärdesgårdar, behövs 5-6 kubikmeter virke för 100 meter vid nystängning 

av hägnaderna. 64 Eller uttryckt i mängden virke behövs 200 gärdsel ca 4 meter 

långa, 250 störar och 325 vidjor för att stänga 100 meter gärdesgård. 65 En 

person stängde cirka 50 meter gärdesgård per dag om han fick hjälp med att 

basa vidjorna som binder ihop hägnaden. 66 Därtill kommer arbetet med att 

hugga och köra fram materialet. 

Hägnadsvirke behövdes utsynas av jordägaren varje år. I arkivmaterialet har 

jag hittat kvittenser på skogsutsyningar från åren 1874 till 1881. Varje år är det 

medtaget virke till gärdesgårdarna. Ett år 200 gärdsel och 200 stör, två år med 

600 gärdsel och 600 stör, två år med 800 gärdsel och 600 stör, ett år med 800 

gärdsel och 800 stör och slutligen två år med 900 gärdsel och 800 stör. 67 Traditionellt 

användes granvirke i gärdesgårdarna. Andra träslag användes också. I 

en avverkningsplan för vintern 1870-71 står det att asp lämnade dugligt gärdsel 

och en användes till stör. 68 

De västra delarna av Väsbys område hade olika brukare. Torpet Hällen hade 

sina åkrar och ängar. Skälby hade både äng och hage. Ängstorp en mindre 

ängsmark och Herby en ängsmark. Ansvaret och kostnaderna delades troligen 

mellan de olika brukarna. Jag har inte hittat något dokument som visar hur 

man reglerade ansvaret för hägnaderna inom Väsbys ägor. 

Detta innebär att Väsby har 1 km hägnad mot Hällen, 900 m mot Hersbys 

äng, 560 meter mot Skälby äng och hage. Gärdesgården som gränsar till Bögs 

hage är 360 m. Delad rågång i gräns 2160 m. Delad hägnad 4980 m, Väsby 

ansvarar för hälften 2490 m. 

Hägnader som Väsby inte var delaktig i, var 520 m i rågång mot Stens ägor. 

Hällen ansvarade för 1000 m. Hällen delade på 680 m med Skälby. Inom 

Skälbys äng och hage 520 m. Hersby delade hägnad mot Ängstorp och Skälby 

i 320 m. Väsby båtsmanstorp har 360 m hägnad. Hägnad som Väsby inte var 

delaktig i 3400 m. 

64 Kardell 2004 s.215 

65 Ibid s.169 

66 Ibid s. 215 

67 EA 1987 

68 EA 1884 



Sammantaget blir det (19500 – 5890 = 13610 m) en uppskattad längd på 

ca 13,5 km gärdesgård som Väsby hade ansvaret för. 

För att göra stängning och underhåll av hägnaderna mindre, gjordes avtal 

med Bög om gärdeslag. Man kan se på 1811 års karta att det inte är uppritat 

en hägnad i gränsen mellan Väsbys östra åkergärde och Bögs västra åkergärde. 

Genom att låta båda gärdena ha samma tvåsädesrytm, dvs båda angränsande 

gärden hade träda samtidigt och säd samtidigt nästkommande år. Därför behövdes 

inte något hägnad mellan åkrarna. 

På 1811 års karta finns förberett ett stycke vid Lillskogen i Väsbys södra gräns 

för framtida stängning av gärdesgård genom att några markeringar (wettar) 

blev utsatta mellan två rösen i rågången mellan Väsby och Stens ägor. 

Ansvaret för en nystängning av hägnad i Väsbys norra gräns mot Sollentunaholms 

marker blev reglerat i en förrättning ledd av lantmätare A C Fahlström 

den 8 februari år 1839. I det gärdesgårds delnings instrument som skrevs 

bestämdes att Väsby stänger från röset vid Knutsboda västerut i två skiften, 

350 alnar och 670 alnar långa. Sammanlagds blir det 1020 alnar (512 m) för 

Väsby. Sollentunaholm fortsatte sedan västerut med att stänga 1530 alnar (918 

m). Skillnaden i längd på de olika styckena beror på att man tagit hänsyn till 

att Väsby hade 2 mantal och Sollentunaholm 3 mantal. 69 

Väsbys sträcka för nystängningen krävde ungefär 10-11 dagsverken. Arbetena 

skulle vara färdiga till den 15 juni 1839 enligt delningsinstrumentet. 

Tiden passar in i en period med mindre arbetsbelastning mellan vårbruket och 

slåttern. Tidpunkten bestämdes också med anledning av risken för skogsbrand 

eftersom man basade vidjorna över öppna eldar. C E Rudbeck som deltog i 

förrättningen var nöjd med villkoren om datum för färdigställande förlängdes 

till 15 maj 1840. 70 

En bild av hägnadernas kondition kan vi få genom en avträdes- och tillträdessyn 

på Väsby år 1848. Under rubriken Hägnader står det: 

”Enligt Träffad överenskommelse mellan Jordegaren och Tillträdaren emottogs 

alla hägnader af den sistnämnde, som tillhörde 2 mtl Wäsby uti såväl Rågångar 

som Inägor på sätt neml att 1/3 del ansågs för goda, 1/3 del ansågs för hjelpeliga, 

1/3 del ansågs för odugliga och till nystäng nödiga.” 71 

Arbetsinsatsen för att ställa i ordning hägnaderna måste ha varit en tung 

börda för den nya arrendatorn på Väsby. Om vi använder oss av den hägnadslängd 

som uppmätts på 1811 års karta blir det ca 4 500 meter att nystänga 

eller omräknat i arbete blir det 90 dagsverken. Därtill kommer lika lång sträcka 

att underhålla. Utökningen av hägnadslängden under 1800-talet första hälft 

ger än mer arbete. 

Litteratur 

Holmberg, Odenstam, Svanberg; 1993; Edsbergs slott – Sollentunas krona. 

Sollentuna 

Osvald Hugo; 1959; Åkerns nyttoväxter. Stockholm 

Kardell Örjan 2004; Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640-1900. 

Uppsala 

69 EA 1117 

70 EA 1117 

71 EA 722 



BILAGA 1 

Förteckning över dokument från Edsbergsarkivet som berör Väsby med arkivserie EA. 

EA nr Dokument År Innehåll 

2 köpebrev 1640 riksskattmästare Gabriel Bengtsson Oxenstierna köper 2 gårdar i 

Wäsby 

3 köpebrev avskrift 1640 av 2 

4 donationsbrev avskrift 1631 Gustav II Adolf till Erik Larsson von Der Linde på de gods 

(se dok7) som Erik Göransson ägt 

7 förteckning hemman 1681 se dok 4 Väsby m fl 

8 köpebrev 1640 G B:son Oxenstierna köper av E Larsson von Der Lindes 

arvingar , Väsby m fl 

22 skrivelse 1716 Från landshövding T Bielke till kronolänsman Rydeen 

anmodades vaka över olaga bygge ej sker på Edsb. Skog 

24 skrivelse Begäran till landsh. Att frälsebönder under E. Befriades från 

kronoskjutsning 

25 handlingar 1704 Nr 25-40 Rörande några torp under E. 

Som felaktigt uppgivits för mantal år 1704-1716 

97 rusttjänstlängder 1696 Nr 97-121 för E. Med underlydande år 1696-1716 

138 handingar 1699 Nr 138-147 Rörande olaga åverkan på E. Gods skogar 

År 1699-1744 

148 båtsman och rustningsl 1694 Nr 148-151 Rörande båtsmans-och rustningslängder. 

År 1699-1710 

151 jordebok Edsbergs landboräntor 

163 häradsrättsprotokoll 1813 Akala byamäns klander av fasställande av rågångsförättning 

av Pehr Jacobsson 1810-11 

216 uppgörelse 1641 Avstå Wässjö äng som vederlag för skadad skog vid svedjande 

223 skrivelse 1646 skälen att vägra arvingarna efter E Jöransson Tegels änka nådår 

på vissa gårdar , Väsby 

282 bytesbrev avskrift 1644 John Bernde får 2 gårdar i Wäsby av riksskattmästare 

Gabriel Oxenstierna 

283 brev 1645 landshövding J Berndes påminner om bytesaffären dok.282 

284 häradsrättsprotokoll 1690 Tvist mellan Gertrud Andersdotter på Wäsby och 

greve Gustaf Oxestierna om en ängsrödja 

285 uppgörelse 1696 Mellan greve G A Oxenstierna och Johan Andersson i Wäsby 

angående Wäsby kärr.. 

286 köpebrev 1761 Överste Thure Gustaf Rudbeck köper av Per Johansson 

1/2 frälsehemman Wäsby 

287 fastebrev 1687 på hustru G Andersdotter på 5öres och 5pen land jord i 

Wäsby som hon köpt av sin brorson A Larssson 

288 köpebrev 1728 Johan Andersson köper av sin svåger och svägerska deras 

andelar i skattehemmanet Wäsby 

289 fastebrev 1730 För Johan Andersson på köp av de delar av Wäsby han köpt 1728 

290 köpebrev 1766 Thure G Rudbeck köper av E Andersson hustru S Jansdotter 

3ö o 3p land i 1/2 frälsehemmanet Wäsby 

305 Inteckning 1827 D G Ankarloos inteckning i de av A Rudbeck ägda Wäsby m fl 

skulle förnyas 

319 reduktionskommissionen 1681 5 handlingar rörande Wäsby m fl som G B Oxenstiernas 

arvingar inlämnat till reduktionskommissionen 

320 reduktionskommissionen 1687 Utdrag ur reduktionskommissionens protokoll rörande 

Wäsby m fl rörande anspråk på ersättning 

325 reduktionskommissionen 1690 Koncept till skrivelse från G A Oxenstirna till reduktionsk. 

Rörande Wäsby m fl som kommissionen ville indraga 

326 reduktionskommissionen 1692 Dom utfärdad av reduktionsk. vari utkrävs avgifter till 

Kronan för Wäsby m fl 




332 räntan 1695 Skrivelse från landsh. till G A Oxenstierna med anhållan om 

förklaring till den låga betalningen av räntan av Wäsby 

339 reduktionskommissionen 1704 Skrivelse från reduktionsk. till grevinnan C Oxenstierna 

med observationer rörande Wäsby m fl , anh om förklaring 

473 bytesbrev 1644 G Oxenstierna får gårdar i Svartinge, J Berndes som får 

två gårdar i Wäsby 

474 brev 1644 Från G Berndes till G Oxenstierna angående det avslutade 

gårdsbytet 

475 brev 1644 Avskrift av AE 474 

501a köpekontrakt 1908 R:C:G: Rudbeck överlåter Edsberg… Bög och Väsby till 

Edsbergs fastighetsbolag 

501b köpebrev till dok 501a 

546 köpebrev 1828 Edsbergs skogar. År 1828-1832 

558 protokoll Styrelsen Edsbergs fastighetsbolag 

561 köpekontrakt 1908 a-d Åtkomsthandlingar rörande Edsberg med underlydande .. 

Bög och Väsby till Edsbergs fastighetsbolag. 

597a syneinstrument 1897 avträdande arrendator C Carlsson, tillträdande Helmer Thunberg 

597b arrendekontrakt 1911 J. Fr. Tärnström 2år 1912-1914 med Edsbergs fastighets AB 

597d syneinstrument 1914 avträdande arrendator J.Fr. Tärnström, tillträdande J. Johansson 

697 

722 syneinstrument 1848 tillträdande arrendator Abraham Carlsson, tillägg 1852 1854 1858 

723 arrendekontrakt 1858 Abraham Carlsson i ytterligare 12 år, 1860-1872, tillägg 1867 

724 uppgörelse 1861 mellan jordägare och arrendator Abraham Carlsson 

ang olovligen försåld halm 

725 arrendekontrakt 1871 C Carlsson 10år 1872-1882 

726 arrendekontrakt 1896 C Aug. Lundén 10år, 1897-1907 

727 syneinstrument 1897 Carl Carlsson avträdande 

728 arredekontrakt tillägg 1896 

729 resolution 1888 K. Befh. I Stockh. Län beviljas att roten Wäsberg tills 

vidare vakant 

730 byggnadskontrakt 1897 Mellan jordägaren J Andersson o byggm E Eriksson, 

uppförande av stall ladugård och loge, på Wäsby 

731 räkenskaper 1867 Räkenskaper, kvittenser, brandförsäkringsbrev mm 1867-1907 

734 köpekontrakt 1913 koncept Edsbergs Fastighets AB säljer till Kungl Maj:t och Kronan 

736 köpekontrakt 1914 Edsbergs Fastighets AB säljer till Kungl Maj:t och Kronan 

738 karta översiktskarta Järvafältet 1:20 000 

739 karta 1906 Sollentuna härad 1901-1902 , beskrivning upprättad 1905 

1080 båtsmanskontrakt 1848 8st från åren 1848, 1862-1867 

1111 karta dombok gränser Sollentunaholm- Väsby 

1117 gärdesgårdsdelningsin 1837 Gärdesgårdsdelningsinstrument 11 st. Sollentunaholm-Väsby 

År 1827-1850 

1204 syneinstrument 1866 Båtmanstorpet Wäsberg 

1796 karta 1872 Över åker och ängcirkulationen till Säteriet Edsberg 

1797 karta 1875 24st över åkrar och ängar vid Edsberg angående cirkulationen 

1800 karta 1866 över trädgården vid Edsberg med uppgift om vad de 

14 trädgårdslanden buro 1866 

1801 karta 1714 Geometrisk karta över Edsbergs gårds säteri och avskrift av 

beskrivning och vilka delar som lagts till E. 

1802 karta 1810 Beskrivning till karta 

1802a karta äldre avskrift av beskrivning dok 1802 

1802d karta 1811 Över Edsbergs säteris ägor 1810-1811 

1803 karta 1812 karta 1811-12 stadfästs ur dombok 

1804 arealbeskrivning över Edsberg med underlydande från förra hälften v 1800-talet 

1806 gärdesgårdsdelningsin 1839 mellan Sollentunaholm och Wäsby 




1808 dombok 1852 angående förhöjt vite för olovlig vedhuggning, begagnande av 

otillåtna vägar m.m. 

1813 arealuppgift 1902 för Wäsby 1816-17 Edsberg med underlydande 

1815 fastebrev 1864 avskrift ur Sollentuna häradsrätts dombok av fastebrev 

på E med underlydande för RCG Rudbeck 

1820 uppbördsbok 1763 på bonderäntan vid Edsbergs säteri 

1822 arrendekontrakter 1860 Edsbergs hela egendoms arrendekontrakter som husesyner 

vid avllemnande till min käre R Rudbeck 

1836 mantalsförteckning 1859 rörande Edsberg med underlydande 

1837 skatter 1807 skatter å jorden Jordebok 

1838 skatter 1862 skatter å jorden Bevillningstaxeringslängden 

1840 skatter 1863 skatter å jorden Debiteringslängden 

1842 skatter 1871 skatter å jorden Jordebok 

1843 skatter 1873 skatter å jorden Tablå över utlagor kronotionde, odlingslån mm 

1846 skatter 1880 skatter å jorden Uppgift å räntor och utskylder 

1847 skatter 1881 skatter å jorden Bevillningsskattelängden 

1851 skatter odat skatter å jorden Förteckning över olika skatter som vila 

på Edsberg o underlydande av RCG Rudbeck 

1852 skatter odat skatter å jorden Förteckning över olika skatter som vila 

på Edsberg o underlydande av RCG Rudbeck 

1853 skatter 1894 skatter å jorden Uträkning av vägskatt, landstingsskatt och 

bidrag till skjutsentr å Edsberg 1894, 1898-1900,1907 

1854 skatter 1861 skatter å jorden Uträkning över Rusttjänstbevillningen 

uti Sollentuna 1861 

1855 skatter 1891 skatter å jorden Kammarrättens utslag på framställda anm 

ang beskattning av vissa vakanssatta båtsmanstorp 

1856 skatter 1858 skatter å jorden Debetsedlar ang Edsberg 1858, 1863, 1869, 

1877-1882, 1884-1900, 1902-1907 

1858 fattigvårdsrote 1871 räkenskaper för Edsbergs fattigvårdsrote 1871-1875 

1859 fattigvårdsrote 1874 roteindelning för fattigvården i Sollentuna 1974-1878 

1860 brandförsäkring 1861 förteckning på brandförsäkring i länets och landets 

brandförsäkring för Edsberg 

1872 brandförsäkring Reglemente för Allm. försäkringsverket för byggnader på landet 

1873 roteringslängder 1828 För Båtsmanskompanier förlagda i Sollentuna fögderi 

1877 skogsbruk odat PM Villkor för ett ordnat skogsbruk vid Edsberg 

1878 skogsbruk 1866 Beskrivning över Edsbergs skogar och hagar deras tillstånd 

behandling och avkastning 

1879 utsyningslista odat För Edsberg arrendegårdar 

1880 skogsbruk 1866 Huggningsplan för Edsberg skogar 

1881 skogsbruk 1867 PM ang skogshushållning samt huggningsplan för åren 1857-1868 

1882 skogsbruk 1867 Huggningsplan 1867-1868 

1883 skogsbruk 1868 Huggningsplan för Edsbergs skogar för året 1868-1869 

1884 skogsbruk 1870 Afverkningsplan för vintern 1870 o 1871 

1885 skogsavverkning 1871 Skogsavverkning å Edsberg med underlydande egor 

1886 skogsbruk Skogsinstruktioner ej Edsberg 

1888 köpekontrakt 1873 timmer från skogen Wässby-kilen 

1888 skogsbruk 1873 Köpekontrakt ang timmer från Wäsby kilen 

1897 skogsbruk 1891 Köpekontrakt ang 5000 timmer från Knista och Wäsby skogar 

1898 skogsbruk koncept till dok 1897 

1910 skogsbruk 1903 Köpekontrakt ang 3466 träd från Väsby skog 

1931 

1933 vägar 1725 Ang. vägdelningar Sollentuna härad underhåll Ulriksdals och 

Bällsta bro1825-1894 

1987 skogsbruk 1874 Kvittensbok på ved, timmer, gärdsel tiil Edsbergs 

arrendatorer 1874-1881 




1990 skogsbruk 1857 Edsbergs skogsutsyningar 1857 

1990 skjutsar 1857 Edsbergs skjutsar 1857-1858 

1991 skogsbruk 1858 Edsbergs skogsutsyningar 1858 

1991 skjutsar 1858 Edsbergs skjutsar 1858-1859 

1993 skjutsar 1865 Skjutsar 1865-1866, 1866-1867, 1867-1868 

1995 skjutsar 1869 Skjutsar 1869-1870, 1870-1871, 1871-1872, 1872-1873 

1996 dagsverksböcker 1847 1847-1849, 1850-1861 

1997 dagsverksböcker 1861 1861-1885 






2004 skördebok 1816 för Wäsby 1816-17 

2004 skördebok 1816 Skördeböcker för Wäsby 1816-1817 

2005 spannmålsbok 1862 Edsberg 

2006 spannmålsbok 1861 Edsberg Åtgången därav under åren 1861-1862 

samt mängden hö till kor och hästar 1862-1865 

2007 spannmålsbok 1867 Edsberg 1867-1870 

2008 spannmålsbok 1874 Edsberg 1874-1875 

BILAGA 2 

Edsbergs ägarelängd 72 

1620-talet – 1633 Henrik Olfsson 

1633 – 1634 Daniel Krigzman 

1634 – 1639 Henrik Olofsson 

1639 – 1656 Gabriel Bengtsson Oxenstierna 

1656 – 1660 Dödsboet efter Gabriel Bengtsson Oxenstierna 

1660 – 1669 Christina Oxenstierna 

1669 – 1673 Gabriel gabrielsson Oxenstierna 

1673 – 1680 Anna von Dohna f. Oxenstierna 

1680 – 1697 Gustaf Adolf Oxenstierna 

1697 – 1712 Christina Oxenstierna f. Douglas 

1712 – 1714 Ulrika Eleonora Oxenstierna 

1714 – 1742 Gabriel Ribbing af Zernava o. Ulrika Eleonora f. Oxenstierna 

1742 – 1754 Ulrika Eleonora Ribbing af Zernava f. Oxenstierna 

1754 – 1755 Adolf Mörner af Morlanda o. Agneta Christina f. Ribbing af Zernava 

1754 – 1757 Johan Mauritz Banér o. Hedvig f. Ribbing af Zernava 

1754 – 1757 Didrik Henrik Taube o. Magdalena Beata f. Ribbing af Zernava 

1757 – 1786 Thure Gustaf Rudbeck 

1786 – 1809 Magdalena Rudbeck f. von Mentzer 

1809 – 1832 Per Alexander Rudbeck 

1832 – 1833 Dödsboet efter Per Alexander Rudbeck 

1833 – 1663 Claes Reinhold Rudbeck 

1863 – 1908 Reinhold C. G. Rudbeck 

1908 – 1918 Edsbergs Fastighets AB 

1918 – 1936 Reinhold H. J. Rudbeck 

1936 – 1955 Dödsboet efter Dagmar Rudbeck 

1955 - Sollentuna kommun 

72 Holmberg m.fl. 

1993 s 33 



FRAMSIDAN

Väsby 1810-1914 Agrarhistorisk beskrivning - Sollentuna kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?