SCHYSSTA BANANER? - Fairtrade

SCHYSSTA BANANER? 

99999999 

HÅLLBAR UTVECKLING GENOM MEDVETEN 

KONSUMTION OCH RÄTTVIS HANDEL 

LärarhAndledning 

årskurs 1–6

© Fairtrade Sverige 

Grafisk form: PATRIK STHLM och Fairtrade Sverige 

Foto: Kastenskov Henrik Fotoco, Simon Rawles, 

Linus Hallgren, Linda Ålrud, Ann-Katrin Persson och 

Shutterstock 

Tryck: Wikströms tryckeri AB, Uppsala 2012

Om "Schyssta bananer?" 

Det här är ett studiematerial om hur våra val som konsumenter påverkar 

andra människor. Materialet riktar sig till elever i årskurserna 1–6. 

I det här materialet hittar du förslag på lektionsplaneringar med lustfyllda 

och enkla övningar kring teman som bland annat berör handel, 

konsumtion och barns rättigheter. Ni får även tillfälle att, genom berättelser 

och film, lära känna flickan Grace som bor i Ghana. Graces mamma berättar 

om hur det är att arbeta på en Fairtrade-certifierad bananplantage och vad 

Fairtrade har inneburit för familjen och samhället de bor i. Graces mamma berättar 

varför det är viktigt att vi i Sverige väljer Fairtrade-märkta bananer när vi 

handlar. 

"Schyssta bananer?" ger dig som pedagog möjlighet att introducera elever i 

frågor om hur våra val som konsumenter påverkar människor i andra delar av 

världen. Vi kan välja att förbättra förutsättningarna för människor som lever i fattigdom 

genom att göra val som leder till en hållbar utveckling. 

Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska 

ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter 

och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter 

(Lgr 11)

Innehåll 

ÖVERGRIPANDE 

Om Schyssta bananer? 5 

Skolans mål och riktlinjer samt koppling till ämnen 6 

Att arbeta pedagogiskt med hållbar utveckling 8 

Om lektionsplaneringarna 9 

LEKTIONSPLANERINGAR 

Lektion 1: Relationen mellan konsument och producent 12 

Lektion 2: Barnarbete och barns rättigheter 14 

Lektion 3: Fairtrade – ett enkelt sätt att göra skillnad 16 

Lektion 4: Studiebesök – eleverna undersöker i butiken 18 

Lektion 5: Vad kan jag göra? 20 

BILAGOR 

Om Fairtrade 22 

Om Fairtrade-kriterierna 23 

Vanliga frågor och svar om Fairtrade 24 

Barns rättigheter 26 

Om Grace i Ghana 1 27 



De populäraste frukterna i Sverige 30 

Bananens väg från Ghana till Sverige 31 

Varsågod – två recept! 32 

Tackbrev till butik 33

Skolans mål och riktlinjer 

Samt koppling till ämnen 

"Schyssta bananer?" är förankrat i Lgr 11, nedan ser du beröringspunkterna. Därefter följer en vägledning 

som beskriver hur materialet korrelerar med olika delar av läroplanen i de samhällsorienterade ämnena 

för årskurs 1–3, samhällskunskap för årskurs 4–6 samt hem- och konsumentkunskap för årskurs 1–6. 

Koppling till skolans mål och riktlinjer 

• Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka 

medvetna etiska ställningstaganden grundade 

på kunskaper om mänskliga rättigheter och 

grundläggande demokratiska värderingar samt 

personliga erfarenheter. 

• Respekterar andra människors egenvärde. 

• Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck 

och kränkande behandling, samt medverkar till 

att hjälpa andra människor. 

• Kan leva sig in i och förstå andra människors 

situation och utvecklar en vilja att handla också 

med deras bästa för ögonen. 

• Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön 

som miljön i ett vidare perspektiv. 


• Ger eleven kunskap om mänskliga rättigheter. 

• Ger eleven möjlighet att formulera etiska 

ställningstaganden grundade på kunskaper om 

mänskliga rättigheter. 

• Ger eleven ökad förståelse för andra människors 

situation. 

• Ger eleven verktyg för att kunna hjälpa andra 

människor att visa respekt och omsorg gällande 

såväl närmiljö som miljö i ett vidare perspektiv. 

Koppling till kursplaner 

Nedan ser du vilka kursplaner och centrala innehåll 

som detta material berör. 

DE SAMMHÄLLSORIENTERADE ÄMNENA (ÅK 1–3) 

Undervisningen ska bland annat behandla följande 

centrala innehåll: 

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel 

gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, 

SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 6 

jämställdhet och relationer. 

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla 

människors lika värde samt barnets rättigheter i 

enlighet med konventionen om barnets rättigheter 

(FN:s barnkonvention). 

• Metoder för att söka information från olika källor: 

intervjuer, observationer och mätningar. 


Det här materialet möter upp nämna centrala innehåll 

genom att: 

• Ge eleven kunskap om hur olika livsförutsättningar 

kan se ut i världen. 

• Ge eleven kunskap om grundläggande mänskliga 

rättigheter och FN:s barnkonvention. 

• Ge eleven uppgifter som innebär att söka 

information genom intervjuer och observationer. 

SAMHÄLLSKUNSKAP (ÅK 4–6) 

Undervisningen ska bland annat behandla följande 

centrala innehåll: 

•De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och 

betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet 

med barnkonventionen. 

•Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar 

av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, 

välstånd och fattigdom. 


Det här materialet möter upp nämna centrala innehåll 

genom att: 

• Ge eleven kunskap om mänskliga rättigheter och 

barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. 

• Ge eleven förståelse för några av orsakerna till fat-

tigdom. 

• Ge eleven ökad förståelse gällande konsekvenser 

av fattigdom. 

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP (ÅK 1–6) 

Genom undervisningen i ämnet hem-och konsumentkunskap 

ska eleverna sammanfattningsvis ges 

förutsättningar att utveckla sin förmåga att: 

• Värdera val och handlingar i hemmet och som 

konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. 

Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska 

bland annat behandla följande centrala innehåll: 

• Val och användning av varor och tjänster som används 

i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. 

• Jämförelser av några vanliga varor, till exempel 

utifrån jämförpris. 


Materialet behandlar nämna centrala innehåll och 

ger eleverna möjlighet att utveckla nämnda förmågor 

genom att: 

• Ge eleven kunskap om vilka olika val konsumenten 

kan göra och hur dessa val kan påverka andra. 

• Ge eleven övning i att värdera och välja mellan 

varor, utifrån jämförelser. 

SCHYSSTA BANANER? • LÄRARHANDLEDNING • SID 7

Pedagogik för hållbar utveckling 

Finns det? 

Vad är en hållbar utveckling? Och hur är det tänkt 

att elever ska ta till sig den kunskapen på ett sätt så 

att de själva blir en del av en hållbar utveckling? 

Ett pedagogiskt förhållningssätt till begreppet 

”hållbar utveckling” bör innefatta mer än enbart information 

om vad begreppet innebär. Material och 

metodik som kan användas för att inspirera eleverna 

till handlingskraft, som ger eleverna möjlighet att utveckla 

handlingskompetens för hållbar utveckling, 

är en viktig del av det pedagogiska arbetet kring 

ämnet. 

Studier visar att ungdomar som utvecklat handlingskompetens 

för hållbar utveckling gör detta genom 

några centrala punkter som bland annat innebär 

att eleven upplevt en känsla av att vilja förändra 

något i världen, och att samtidigt ändå känna en 

framtidstro och uppleva att man besitter den kunskap 

som krävs för att göra denna förändring man vill 

se. Det innebär att man i rollen som pedagog måste 

ge eleven möjlighet till att både förstå sin omvärld 

såväl som att få tillfälle att reflektera över sin egen 

roll i den. Och inte minst att få verktyg för förändring. 

Det här materialet är ett verktyg för att arbeta 

med detta. Dels så ger det eleverna möjlighet till 

omvärldsanalys och dels så får eleverna möjlighet 

att formulera egna etiska ställningstaganden. Det 

verktyg för förändring som det kretsar kring i det här 

materialet är konsumentens möjlighet till påverkan. 

MEN BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 

För att bli stärkt i sitt engagemang för en bättre värld 

är det viktigt att få veta att världen utvecklas och på 

många sätt blir bättre, det kan annars vara svårt att 

känna att de val man gör spelar någon roll i ett större 

sammanhang. Det kan däremot vara svårt att entydigt 

säga att världen blir ”bättre”, till exempel ökar 

klyftorna mellan fattiga och rika och hungern ökar istället 

för att minska, ca 1 miljard människor är kroniskt 

hungriga och enlig UNICEF dör tusentals barn varje 

dag av orsaker som skulle kunna förhindras (UNICEF: 

The State of the World’s Children 2011: Adolescence 

– An Age of Opportunity). Det är med andra ord en 

lång väg kvar, där varje steg i rätt riktning är värd 


att gå. Glädjande nog så är världen i stort en bättre 

plats att leva på idag jämfört med för 25 år sedan. 

Fler människor kan läsa och skriva än tidigare och 

andelen fattiga är mindre än någonsin. På en global 

nivå har den förväntade livslängden ökat markant, 

1960 var livslängden 52,5 år och idag är den 

nästan 70 år. Även andelen barn som börjar skolan 

ökar, 2007 påbörjade 137 miljoner barn någon form 

av skolgång vilket är sju miljoner fler än 1999. (Källa: 

UNPD) 

TIPS! 

På www.millenniemalen.nu finns lättillgänglig 

information om utvecklingen i 

världen. Där finns även boken ”Blir världen 

bättre?” att beställa eller att ladda ner 

som PDF.

Om Lektionsplaneringarna 

"Schyssta bananer?" är upplagt på fem lektionstillfällen, varav det fjärde är ett annorlunda och 

undersökande studiebesök i en mataffär. Nedan finner du kortfattad information om varje lektions 

tema och innehåll samt hur materialet är åldersanpassat. 

LEKTION 1 

Relationen mellan konsument och producent 

Varifrån kommer bananen vi äter? Vem har odlat 

den och hur kommer den hit till Sverige? Eleverna lär 

sig om handelskedjan för bananer och får lära känna 

Grace och hennes mamma som bor i Ghana. 

Graces mamma arbetar på en Fairtrade-certifierad 

bananplantage. 

LEKTION 2 

Barnarbete och barns rättigheter 

Varför tvingas många barn att arbeta istället för att 

gå i skolan? Eleverna lär sig exempel på orsaker till 

varför inte alla barn kan gå i skolan. Eleverna får lära 

sig om barns rättigheter och FN:s barnkonvention. 

LEKTION 3 

Fairtrade – ett enkelt sätt att göra skillnad 

Hur kan vi förbättra förutsättningarna för andra människor? 

Eleverna får lära sig om etisk handel och vad 

Fairtrade är. Eleverna får veta hur vi kan förbättra 

förutsättningarna för andra människor genom våra 

val som konsumenter. 

LEKTION 4 

Butiksbesök (undersökningar kring Fairtrade-märkta 

produkter) 

Hur vet vi vilka varor som är Fairtrade-märkta? Eleverna 

lär sig om Fairtrade-märkta produkter genom 

lustfyllda uppgifter som ska lösas i butiken. För de 

äldre eleverna finns uppdragskort med enkätundersökning 

mm. 


LEKTION 5 

Vad kan jag göra? 

Eleverna får möjlighet att knyta ihop säcken och 

reflektera över arbetet som gjorts. Avslutningsvis 

ges möjlighet för eleverna att själva fundera över 

val som kan göras i sin omgivning, på skolan eller 

hemma. 

ÅLDERSANPASSNING 

Materialet är indelat efter årskurs 1–3 och 4–6. Du 

som lärare kan anpassa upplägget genom att lägga 

till eller ta bort delar samt att använda extramaterialet.



LEKTIONSPLANERINGAR

Lektionsplaneringar 

NNNNN 

lektion 1: Relationen mellan konsument och producent 

Varje dag köper och konsumerar vi varor som människor har producerat i andra delar av världen. I 

Sverige kan vi till exempel inte odla bananer, kaffe, kakao eller bomull, så vi köper detta av människor 

från bland annat Costa Rica, Peru, Kenya och Ghana. Inte alla av oss har kunskap om vem det är som 

odlat och producerat de råvaror vi äter. Kanske är det just därför som många av oss köper varor som 

producerats under svåra förhållanden. Bananen är den populäraste frukten i hela världen, 100 miljoner 

ton bananer produceras varje år varav 15 miljoner exporteras till Sverige. Hur kommer det sig att de 

som odlar något som säljer så bra som bananer är fattiga? Hur odlas bananer och hur kommer de hit 

till Sverige? 

åk 1–3 

DU BEHÖVER: 

- Whiteboard och pennor 

- Tavelmagneter/häftmassa 

- Bilderna på frukterna 

- Bakgrundsfakta om frukterna 

(Sid 30) 

- Någon typ av världskarta 

- Bilderna på handelskedjan 

för bananer 

- Filmen om Grace i Ghana 

eller Text 1 om Grace i Ghana 

(Sid 27) 

- Uppkopierade bildmanus 

(Kopieringsmaterial sid 30) 

- Ev. läsförståelseuppgift 

om Ghana 


- Färgpennor till eleverna 

- Ev. bananer 

EXTRAUPPGIFTER: 

Uppgifter med exempelvis 

cirkeldiagram, procent och 

bråk finns för åk 4–6 men kan 

även passa yngre elever. 

INGÅNG 

Fruktfotografierna. Vilken är elevernas favoritfrukt? 

• Sätt upp fruktbilderna, en i taget. Fråga eleverna om någon har 

just denna frukt som sin favorit. 

• Rösta fram klassens favoritfrukt. 

SAMTAL 

Vilken frukt köper vi mest av i Sverige? (Svaren finns på sid 30) 

• Låt eleverna gissa vilken av frukterna som är Sveriges mest 

populära, näst mest populära osv. Berätta sedan ordningen. 

• Prata om var frukterna kommer ifrån. Visa på kartan. 

FAKTA 

Diskussionsmaterial om var bananer kommer ifrån. Övningen 

leder in på Grace, 11 år i Ghana som har skickat en hälsning. 

• Sätt upp bilderna på hur bananer kommer från Ghana till 

Sverige. Ta en bild i taget, börja med pojken som äter banan. 

Vad ser vi? Var har pojken fått bananen ifrån? Hur kom 

bananerna till butiken? Baklänges färdas vi till var bananen kom 

ifrån och hamnar i det här fallet i Ghana. 

• Visa filmen från Grace i Ghana. Alternativ kan du högt läsa Text 

1 om Grace i Ghana (Sid 27). 

• Återgå till bilderna. Prata om hur de bananer vi äter har köpts 

i butiken, färdats över haven, skördats och vuxit fram på 

plantage. 

UPPDRAG 

Rita och reflektera 

• Bildmanus. Låt eleverna rita till texten. Alternativt får eleverna 

rita till en läsförståelseuppgift som du läser högt. 

AVSLUTNING 

Ta tid till att se på de bilder som ritats och prata om dessa. 

• Ät bananer och/eller ha utställning med elevernas bilder. 

• Berätta att ni kommer att återkomma till Grace och hennes 

familj igen. 


åk 4–6 

DU BEHÖVER: 

- Whiteboard och pennor 

- Tavelmagneter/häftmassa 

- Bilderna på frukterna 

- Bakgrundsfakta om frukterna 

(Sid 30) 


- Bilderna på handelskedjan för 

bananer 

- Filmen om Grace i Ghana eller 

Text 1 om Grace i Ghana 

(Sid 27) 

- Uppgifter om bananer mm 

(Kopieringsmaterial sid 22, 26, 27) 

- Uppgifter om Ghana 

(Kopieringsmaterial sid 11–14) 


- Ev. bananer 

INGÅNG 

Fruktfotografierna. Vilken är elevernas favoritfrukt? 

• Sätt upp fruktbilderna, en i taget. Fråga eleverna om någon har 

just denna frukt som sin favorit. 

• Rösta fram klassens favoritfrukt. 

SAMTAL 

Vilken frukt köper vi mest av i Sverige? (Svaren finns på sid 30) 

• Låt eleverna gissa vilken frukt som är Sveriges mest populära, 

näst mest populära osv. Berätta sedan ordningen. 

• Prata om var frukterna kommer ifrån. Visa på kartan. 

FAKTA 

Diskussionsmaterial om var bananer kommer ifrån. Övningen 

leder in på Grace, 11 år i Ghana som har skickat en hälsning. 

• Sätt upp bilderna på hur bananer kommer från Ghana till 

Sverige. Ta en bild i taget, börja med pojken som äter banan. 

Vad ser vi? Var har pojken fått bananen ifrån osv? Hur kom 

bananerna till butiken? Baklänges färdas vi till var bananen kom 

ifrån och hamnar i det här fallet i Ghana. 

• Visa filmen från Grace i Ghana. Alternativ kan du högt läsa Text 

1 om Grace i Ghana (Sid 27). 

• Återgå till bilderna. Prata om hur de bananer vi äter har köpts 

i butiken, färdats över haven, skördats och vuxit fram på 

plantage. 

UPPDRAG 

Svenska- / matematikuppgift (Kompieringsmaterial sid 22, 26, 27) 

• Uppgifter om bananodling i Ghana mm. 

AVSLUTNING 

• Ät bananer och/eller gå igenom elevernas arbete med 

uppdraget. 


familj igen. 

Beställ Fairtrade-rapporten 2011 kostnadsfritt från Fairtrade.se om du vill veta mer om 

barnarbete och Fairtrade. 


Lektionsplaneringar NNNNNN


NNNNN 

lektion 2: Barnarbete och barns rättigheter 

Många barn berövas sin barndom genom att tvingas arbeta hårt. Enligt FN arbetar 215 miljoner barn 

idag, varav 115 miljoner är fast i vad som kallas för värsta formen av barnarbete. De allra flesta barn 

som arbetar gör det inom jordbrukssektorn. Barnarbete är ett problem för hela samhällen eftersom det 

berövar barn möjlighet till skolgång, vilket innebär ett stort hinder för ekonomisk tillväxt och utveckling. 

Barnarbete går inte att skilja från andra utvecklingsproblem, utan måste ses som en konsekvens av 

fattigdom där föräldrars ekonomiska förutsättningar är vad som till stor del avgör om barnen måste 

jobba eller inte. Varför går inte alla barn i skolan? Vad är barnarbete? Vad innebär barns rättigheter 

och FN:s barnkonvention? 

åk 1–3 

DU BEHÖVER: 



bananer 

- Text 2 om Grace i Ghana (Sid 28) 

- Barns rättigheter (Sid 26) 

- Uppkopierade, isärklippta 

artikelkort ur barnkonventionen 

(Kopieringsmaterial sid 24, 25) 


- Stora ritpapper 

- Ev. bananer 

TIPS! 

På www.unicef.se finner 

du hela barnkonventionen 

i tre versioner; 

hela konventionen, i en 

förkortad version samt i 

en lättläst version. 

INGÅNG 

Grace berättar att inte alla barn går i skolan i Ghana. 

• Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. Återkoppla 

till förra lektionen, vad pratade ni om sist? Var bor Grace och 

hennes familj? Visa på kartan. 

• Läs för eleverna om Grace, Text 2 om Grace i Ghana. (Sid 28) 

SAMTAL 

Barnarbete. Varför har inte alla barn möjlighet att gå i skolan? 

• Grace går i skolan. Varför är det så många barn som inte gör 

det? Finns det barnarbete som är bra? Är det barnarbete 

att hjälpa till hemma på en gård? När är det inte ok att barn 

arbetar? 

• Arbetar barn i Sverige istället för att gå i skolan? Varför? 

FAKTA 

Barns rättigheter och FN:s barnkonvention. (Info finns på sid 26) 

• Barnkonventionen. Berätta för eleverna om barnkonventionen. 

• Ta upp några av de artiklar som beskrivs på sid 26 utan att 

förklara så mycket kring dem (om det passar dina elever, ex för 

åk 3). 

UPPDRAG 

Eleverna arbetar med några artiklar ur barnkonventionen. 

• Dela in eleverna i mindre grupper. Ge ett artikelkort till varje 

grupp. 

• Yngre elever: Vad betyder artikeln? Rita en bild som passar till. 

• Äldre elever: Vad betyder artikeln? Eleverna planerar en teater 

eller en muntlig redovsning om sin artikel. 

• Elevgrupperna redovisar för varandra om sina artiklar. 

AVSLUTNING 

Avslutning kring det ni arbetat med under lektionen. 

• Ät bananer och/eller ha utställning med elevernas bilder. 

• Samtala kring vilken artikel eleverna tycker känns allra viktigast. 


familj. 


åk 4–6 

DU BEHÖVER: 



bananer 

- Text 2 om Grace i Ghana (Sid 28) 

- Barns rättigheter (Sid 26) 

- Uppkopierade, isärklippta 

artikelkort ur barnkonventionen 


- Ev. bananer 

INGÅNG 

Grace berättar att inte alla barn går i skolan i Ghana. 




• Läs för eleverna om Grace, Text 2 om Grace i Ghana. (Sid 28) 

SAMTAL 

Barnarbete. Varför har inte alla barn möjlighet att gå i skolan? 

• Grace går i skolan, men varför är det så många barn i Ghana 

som inte gör det? Finns det barnarbete som är bra? Är det 

barnarbete att hjälpa till hemma på en gård? När är det inte ok 

att barn arbetar? 

• Arbetar barn i Sverige istället för att gå i skolan? Varför? 

FAKTA 

Barns rättigheter och FN:s barnkonvention. (Info finns på sid 26) 

• Barnkonventionen. Berätta för eleverna om barnkonventionen. 

• Ta upp några av de artiklar som beskrivs på sid 26 utan att 

förklara så mycket kring dem. 

UPPDRAG 

Eleverna arbetar med några artiklar ur barnkonventionen. 

• Dela in eleverna i mindre grupper. Ge ett artikelkort till varje 

grupp. 

• Vad betyder artikeln? Eleverna planerar en teater eller en 

muntlig redovsning om sin artikel. 

• Elevgrupperna redovisar för varandra om sina artiklar. 

• Efter varje redovisning har ni korta samtal kring vilka hinder 

det kan finnas i världen för att just den artikeln ska kunna 

upprätthållas. 

AVSLUTNING 

Avslutning kring det ni arbetat med under lektionen. 

• Ät bananer och samtala kring vilken artikel eleverna tycker 

känns allra viktigast för dem. 


familj. 

"Vi lät eleverna göra egna konstverk utifrån barnkonventionens artiklar. Sedan lät vi andra 

gissa vilka artiklar som målningarna föreställde – det blev en riktig snackis!" 

Lärare, Stockholm 




NNNNN 

lektion 3: fairtrade - ett enkelt sätt att göra skillnad 

Fairtrades vision är en världshandel på rättvisa villkor där mänskliga rättigheter inte kränks i produktionen 

och där odlare och anställda i utvecklingsländer får möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor. Genom 

kriterier för högre löner och minimipris får odlarna och deras familjer en ökad ekonomisk trygghet och 

Fairtrade-premien används till utveckling av samhället, exempelvis för skolor och hälsovård. FN:s mål är 

att utrota skadligt barnarbete till år 2015. En del i det arbetet är att skapa en rättvis handel som främjar 

fattiga länders utveckling och det kan vi som konsumenter vara delaktiga i. Verktygen för förändring 

finns, vilket ger oss konsumenter möjlighet att göra bra val när vi handlar. Vad kan vi hjälpa eleverna att 

göra i sin närmiljö? Hemma? I skolan? 

åk 1–3 

DU BEHÖVER: 


bananer 

- Elevernas teckningar från lektion 2 

- Film 2 från Ghana eller Text 3 om 

Grace i Ghana (Sid 29) 

- Fakta om Fairtrade (Sid 22, 23) 

- Bilden på Fairtrade-logotypen 

- Rituppgift – vad föreställer 

Fairtrade-märkningen? 



- Ev. bananer 

TIPS! 

På www.millenniemalen. 

nu finns lättillgänglig information 

om utvecklingen 

i världen. Där kan du 

även beställa boken ”Blir 

världen bättre?”. 

INGÅNG 

Videohälsning från Grace. Graces mamma berättar om det 

Fairtrade-certifierade bananplantage hon arbetar på. 




• Titta på Film 2 från Ghana. Alternativt läser du Text 3 om Grace i 

Ghana för eleverna. (Sid 29) 

FAKTA 

Vad är Fairtrade? (Info finns på sid 22, 23) 

• Vad betyder Fairtrade? 

• Läs/berätta för eleverna vad Fairtrade är eller utgå från filmen ni 

sett/texten ni läst. 

• Om du tycker att det passar: Berätta om Fairtrade-premien och 

Fairtrade-kriterierna. 

SAMTAL 

Vad händer när vi köper Fairtrade-märkta bananer istället för 

konventionella bananer? 

• Visa bilderna igen på bananens resa från plantagen till barnets 

mun. 

• Vad är skillnaden för familjer liknande Graces och hennes familj 

om vi äter bananer med eller utan Fairtrade-märkningen i 

Sverige? Sätt gärna upp fotografiet med Fairtrade-märkningen. 

• Varför tror du att Fairtrade finns? 

• Vad tycker du är viktigt med Fairtrade? 

UPPDRAG 

Eget arbete kring Fairtrade och vad eleverna själva kan göra. 

• Eleverna ritar vad de tycker att Fairtrade-logotypen föreställer. 

• Låt eleverna fundera över vad de kan göra för att familjer 

liknande Graces och hennes familj ska kunna få bättre 

förutsättningar. 

• Anteckna elevernas förslag. Spara förslagen till lektion 5. 

AVSLUTNING 

• Ät bananer och ha utställning med elevernas bilder. 


åk 4–6 

DU BEHÖVER: 


bananer 

- Elevernas teckningar från lektion 2 

- Film 2 från Grace eller Text 3 om 

Grace i Ghana (Sid 29) 


- Bilden på Fairtrade-logotypen 

- Kopiera och förstora gärna 

”Vad kan jag göra?” 


- Rituppgift – vad föreställer 

Fairtrade-märkningen? 



- Ev. bananer 

INGÅNG 

Videohälsning från Grace. Graces mamma berättar om det 

Fairtrade-certifierade bananplantage hon arbetar på. 

• Sätt upp bilderna på handelskedjan för bananer. 

• Sätt ev upp elevernas teckningar av barnkonventionen. 

• Frågor: Minns ni vad vi pratade om sist? Varför finns det barn 

som inte går i skolan? Varför kan Grace gå i skolan? 

• Titta på Film 2 från Ghana. Altternativt läser du Text 3 om Grace i 

Ghana för eleverna. (Sid 29) 

FAKTA 

Vad är Fairtrade? Fairtrade-kriterierna? (Info finns på sid 22, 23) 

• Vad betyder Fairtrade? 

• Berätta för eleverna vad Fairtrade är eller utgå från filmen ni 

sett/texten ni läst. 

• Berätta om Fairtrade-premien och Fairtrade-kriterierna. 

SAMTAL 



• Visa bilderna igen på bananens resa från plantagen til barnets 

mun. 

• Vad är skillnaden för familjer liknande Graces och hennes familj 

om vi äter bananer med eller utan Fairtrade-märkningen i 

Sverige? Sätt gärna upp fotografiet med Fairtrade-märkningen. 

• Varför tror du att Fairtrade finns? 

• Vad tycker du är viktigt med Fairtrade? 

UPPDRAG 

Eget arbete kring Fairtrade och vad eleverna själva kan göra. 

• Låt eleverna rita sin egen tolkning av vad Fairtrade-logotypen 

föreställer medan de funderar på vad de kan göra för att 

familjer liknande Graces och hennes familj ska kunna få bättre 

förutsättningar. 

• Anteckna elevernas förslag. Spara elevernas förslag till lektion 5. 

AVSLUTNING 

• Ät bananer och ha utställning med elevernas bilder. 

Visa filmen "Gör Skillnad" där odlare berättar om Fairtrade. Filmen medföljer på DVD och är 

5 minuter (den finns även i en version som är 1 minut). Filmen är på engelska med svenska 

undertexter. 




NNNNN 

lektion 4: studiebesök - eleverna undersöker i butiken 

Varje dag konsumerar vi produkter som kommer från andra delar av världen. Vi har möjlighet att välja 

produkter som producerats med hänsyn till mänskliga rättigheter och på så vis förbättra förutsättningarna 

för andra människor genom våra val när vi handlar. I Sverige finns över 1300 Fairtrade-märkta produkter 

inom ett 20-tal produktgrupper. Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ökade med 18 

procent under 2010. 2007 var ökningen 165 procent, 2008 var den 75 procent, 2009 var ökningen 25 

procent. 4,25 procent av de bananer vi köper i Sverige är Fairtrade-märkta. Finns det Fairtrade-märkta 

bananer i matbutiken du brukar handla i? Hur vet man att en produkt i mataffären är Fairtrade-märkt 

och hur hittar man dessa i butiken? 

åk 1–3 

DU BEHÖVER: 

- Uppdragskort 


- Tipspromenaden, den första sidan 

(Kopieringsmaterial sid 8) Klipp 

isär frågorna, eller förstora så att 

en fråga finns på varje A4 

- Pennor till eleverna 

- Gärna en kamera för 

dokumentation 

TIPS! 

Sida två i tipspromenaden 

är för äldre elever, 

men vissa frågor kanske 

passar dina elever? 

INFÖR BUTIKSBESÖKET 

Inför butiksbesöket väljer du vad du vill göra med dina elever, 

kontaktar butiken och säger att ni kommer – och har roligt. 

• Kontakta gärna butiken i förväg och berätta om arbetet 

eleverna gör. 

• Fråga om någon i personalen vill ställa upp på frågestund om 

deras Fairtrade-märkta produkter i butiken. Förbered i så fall 

några frågor tillsammans med eleverna. 

• Förbered de uppdragskort och tipspromenadsfrågor som passar 

dina elever. 

• Gå gärna till butiken med en åldersblandad grupp, exempelvis 

med faddergrupper. Då kan eleverna hjälpa varandra. 

• Ni är med fördel två kollegor i butiken, alternativt går i halvklass. 

Vad passar bäst för dina elever? 

• Ta gärna med en kamera för dokumentation. 

UNDER BUTIKSBESÖKET 

Tipspromenad, uppdragskort och undersökningar. Kanske handlar 

ni Fairtrade-märkt att baka med? 

• Tipspromenad i butiken. 

• Uppdragskort att lösa i butiken. 

• Undersökning bland kunder och personal. 

• Välj vad som passar dina elever bäst. Är gruppen uppdelad i 

par som gör tipspromenaden tillsammans? Gör ena halvan av 

klassen tipspromenaden medan andra halvan arbetar med 

uppdragskorten – och sedan tvärtom? 

EFTER BUTIKSBESÖKET 



• Samla in alla uppdragskort och svar från tipspromenaden. 

• Om du vill får du gärna skicka eller överlämna tackbrevet till 

butiken, som uppskattning å Fairtrade Sveriges vägnar (Sid 33). 


åk 4–6 

DU BEHÖVER: 

- Uppdragskort 


- Tipspromenaden 


Klipp isär frågorna, eller förstora 

så att en fråga finns på varje A4 

- Pennor till eleverna 

- Gärna en kamera för 

dokumentation 

INFÖR BUTIKSBESÖKET 

Inflör butiksbesöket väljer du vad du vill göra med dina elever, 

kontaktar butiken och säger att ni kommer – och har roligt. 

• Kontakta gärna butiken i förväg och berätta om arbetet 

eleverna gör. 

• Fråga om någon i personalen vill ställa upp på frågestund om 

deras Fairtrade-märkta produkter i butiken. Förbered i så fall 

några frågor tillsammans med eleverna. 

• Förbered de uppdragskort och tipspromenadsfrågor som passar 

dina elever. 

• Ni är med fördel två kollegor i butiken, alternativt går i halvklass. 

Vad passar bäst för dina elever? 

• Ta gärna med en kamera för dokumentation. 

UNDER BUTIKSBESÖKET 

Tipspromenad, uppdragskort och undersökningar. 

• Låt eleverna göra tipspromenaden och uppdragskorten du valt. 

• Allteftersom eleverna blir klara kan du låta dem göra en 

undersökning i butiken. Formulera en relevant fråga som 

eleverna frågar kunder i butiken och/eller söka svar bland 

varorna. Kanske kan eleverna redovisa svaren i klassrummet 

med lämpligt diagram? 

Exempel på undersökande uppgifter: 

• Hur många sorters kakao finns? Hur många av dem är Fairtrade? 

• Fråga en kund om han/hon vet vad Fairtrade är. Gör statistik på 

hur många ja- och nej-svar du får. 

• Fråga någon som jobbar i butiken om det blir fler eller färre 

Fairtrade-märkta varor i butiken. 

• Vilka länder kommer de Fairtrade-märkta produkterna ifrån? 

EFTER BUTIKSBESÖKET 



• Samla in alla uppdragskort och svar från tipspromenaden. 

• Om du vill får du gärna skicka eller överlämna tackbrevet till 

butiken, som uppskattning å Fairtrade Sveriges vägnar (Sid 33). 

Om ni är två kollegor i butiken hinner den ena av er gå runt och sätta upp tipspromenaden 

medan den andre instruerar eleverna, delar ut papper och pennor mm. 




NNNNN 

lektion 5: vad kan jag göra? 

Konsumentpåverkan är ett av de verktyg som kan användas för att förbättra förutsättningarna för 

många människor i utvecklingsländer. Konsumenter vill inte vara med och bidra till barnarbete om 

det finns möjlighet att låta bli, och där är oberoende certifieringar och produktmärkningar ett sätt för 

en medveten konsumtion. En mångårig utvärdering* av arbetet med att avskaffa barnarbete inom 

kakaoindustrin i Ghana och Elfenbenskusten lyfter särskilt fram oberoende certifiering som en viktig 

väg att gå och pekar på Fairtrade som ett exempel på sådan certifiering. Det som behövs är en 

efterfrågan från oss konsumenter. Vad kan göras på skolan? På arbetsplatsen? Hemma? 

åk 1–3 

DU BEHÖVER: 


bananer 


- Materialet från besöket i butiken 

- Kopiera, och förstora 

görna, "Vad kan jag göra?" 


- Fyll på med elevernas egna 

förslag från lektion 3 på ”Vad kan 

jag göra?”-pappret 

- Ev. ingredienser till bakning 

- Ev. recept till bakning (Sid 32) 

- Ev. filmen ”Gör Skillnad” 

- Ev. bananer 

TIPS! 

Bjud in föräldrar till föräldramöte 

där eleverna 

bjuder på Fairtrade-märkt 

fika. Låt föräldrarna titta 

på målningar av artiklar 

ur barnkonventionen. 

Kan de gissa vilka artiklar 

eleverna har målat? 

INGÅNG 

Återkoppla till butiksbesöket 

• Vad var det vi gjorde i affären? 

• Gå igenom de rätta svaren från tipspromenaden. 

UPPDRAG 

Fortsatt arbete med det eleverna gjorde under butiksbesöket 

• Eleverna får de uppdragskort och övrigt material som de 

arbetade med i butiken. 

• Eleverna berättar två och två för varandra vad de kom fram till, 

alternativt ritar. 

• Eleverna gör stapeldiagram eller tecknar en serie kring vad de 

fått reda på under besöket i butiken. 

AVSLUTNING 

Vad kan vi göra framöver? 

• Ät bananer tillsammans och läs upp förslagen på handlingar 

som står på ”Vad kan jag göra?”. 

• Eleverna funderar på vad de känner att de skulle kunna göra 

och bestämmer sig för ett av uppdragen. Ni bestämmer en dag 

då eleverna får berätta hur det har gått med uppdraget. 

UPPFÖLJNING 

Hur har det gått med elevernas Fairtrade-uppdrag? 

• Eleverna får berätta (muntligt, skriftligt, med bilder etc) hur det 

har gått med uppdraget. 

• Ta gärna fram "vad kan jag göra?" då och då. Fortsätt samtala 

med eleverna om konsumentens makt och barnkonventionen. 

*Oversight of Public and Private Initiativet o Eliminate the Worst Forms of Chlid Labor in the Cocoa Sector in the Côte d’Ivorie and 

Ghana, Tulane University, 2011 


åk 4–6 

DU BEHÖVER: 


bananer 


- Materialet från besöket i butiken 

- "Vad kan jag göra?" 


Fyll på med elevernas egna 

förslag från lektion 3 

- Ev. ingredienser till bakning 

- Ev. recept till bakning (Sid 32) 

- Ev. filmen ”Gör Skillnad” 

- Ev. bananer 

INGÅNG 

Återkoppla till butiksbesöket 

• Vad var det vi gjorde i affären? 

• Gå igenom de rätta svaren från tipspromenaden. 

UPPDRAG 

Fortsatt arbete med det eleverna gjorde under butiksbesöket 

• Eleverna får de uppdragskort och övrigt material som de 

arbetade med i butiken. 

• Uppdragskorten kan redovisas i samtal, som kollage, stapel- eller 

cirkeldiagram, tecknad serie etc. 

AVSLUTNING 

Vad kan vi göra framöver? 

• Ät bananer tillsammans och läs upp de olika förslagen på 

handlingar från "vad kan jag göra?". För in elevernas förslag från 

lektion 3 om du inte redan gjort det. 

• Eleverna funderar på vad de känner att de skulle kunna göra 

och bestämmer sig för ett av uppdragen. Ni bestämmer en dag 

då eleverna får berätta hur det har gått med uppdraget. 

UPPFÖLJNING 

Hur har det gått med elevernas Fairtrade-uppdrag? 

• Eleverna får berätta (muntligt, skriftligt, med bilder etc) hur det 

har gått med uppdraget. 

• Ta gärna fram "Vad kan jag göra?" då och då. Fortsätt samtala 

med eleverna om konsumentens makt och barnkonventionen. 

Varför inte utlysa en teckningstävling på skolan med temat: ”Måla en schysst banan”? 

Fotografera och maila gärna till Fairtrade: info@fairtrade.se 



ilagor NNN 

om Fairtrade 

Ditt val vid butikshyllan kan göra en stor skillnad för människor på andra sidan jorden. Enligt FN arbetar 

215 miljoner barn idag, och av dessa är 115 miljoner barn fast i vad som kallas för värsta formen av 

barnarbete. Barnarbete är till stora delar en konsekvens av fattigdom, men om dessa familjer istället 

kan få mer pengar för sitt arbete och det som de odlar, så får de bättre förutsättningar i sina liv. Då 

har de råd med mat, och barnen kan gå i skolan istället för att arbeta. När du väljer Fairtrade-märkta 

produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina 

arbets- och levnadsvillkor. 

FAIRTRADE ÄR EN PRODUKTMÄRKNING 

Fairtrade är ett namn på en produktmärkning som 

handlar om rättvis handel. För att en produkt ska 

få Fairtrade-märkningen krävs att vissa kriterier har 

uppfyllts. Dessa kriterier är baserade på mänskliga 

rättigheter (ILO:s kärnkonventioner) och förbjuder 

till exempel skadligt barnarbete i produktionen. 

Fairtrade-kriterierna är till för att skapa ekonomisk, 

social och miljömässig utveckling. 

Ett sätt för konsumenter att göra skillnad 

Fairtrade är ett sätt för konsumenter att kunna göra 

ett enkelt val i vardagen som gör skillnad. Handlar 

man Fairtrade-märkta varor så vet man att de som 

odlat exempelvis bananerna man köpt har fått betalt 

för sitt arbete och det som de odlat, vilket ger 

dem möjlighet till att förbättra sina levnadsvillkor, till 

skillnad mot att få för lite betalt. 

Fairtrade är enkelt – när vi köper Fairtrade-certifierade 

varor får odlare i utvecklingsländer betalt 

enligt Fairtrades kriterier så att de kan förbättra sina 

levnadsvillkor. 

Fairtrade motverkar skadligt barnarbete 

Fairtrade är ett sätt att motverka fattigdom på sikt, 

genom våra val när vi handlar. Fairtrade är även ett 

sätt att motverka barnarbete i utvecklingsländer, 

bland annat därför att barnarbete är en konsekvens 

av fattigdom. 

Fairtrade är inte bistånd, det handlar om att de 

som odlar råvaran ska få ett bättre pris för sitt arbete. 

Dessutom ska inga mänskliga rättigheter kränkas 


i själva arbetet enligt Fairtrade. Du kan läsa mer på 

fairtrade.se 

För en hållbar utveckling 

Brundtlandrapporten (”Our Common Future”) är en 

rapport som utarbetades av FN:s Världskommission 

för miljö och utveckling 1987. Brundtlandkommissionens 

definition av begreppet hållbar utveckling 

lyder: "En hållbar utveckling är en utveckling som 

tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillfredsställa 

sina behov." 

Arbetet för hållbar utveckling ses som en process 

som berör sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter, 

där en helhetssyn är central – alla tre pelarna 

måste finnas på plats för att vi ska kunna tala om en 

hållbar utveckling. Denna helhetssyn finns i Fairtrades 

kriterier som syftar till att skapa utveckling inom alla 

de tre områdena.

om Fairtrade-kriterierna 

vad innebär det att något är Fairtrade-märkt? 

När Fairtrade-märka varor produceras så görs detta utifrån särskilda kriterier. Dessa kriterier är till 

för att kunna styra in produktionen på ett sätt som leder till förbättrade livsvillkor för människor i 

utvecklingsländer. Kriterierna ser lite olika ut beroende på vilken produkt det handlar om. Fairtrade- 

märkta produkter har ofta ett högre pris än liknande produkter utan märkning, vilket bland annat 

beror på att odlarna som lägst ska få ett minimipris vid försäljningen av råvaran, ett pris som inte får 

understiga produktionskostnaden. Dessutom garanteras odlarna en Fairtrade-premie – ett ekonomiskt 

tillskott utöver försäljningspriset – som används till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet, till 

exempel i hälsovård, utbildning, infrastruktur och produktivitetsförbättringar. 

VAD SÄGER FAIRTRADE-KRITERIERNA? 

Varor som är Fairtrade-märkta har producerats utifrån 

kriterier som innebär att odlare och anställda i 

utvecklingsländer ska få: 

1. Betalt för sitt arbete. 

2. En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor. 

3. Vara med och tala om vad de tycker. 

4. Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att 

arbeta. 

5. Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar mm. 

"Betalt för sitt arbete” innebär? 

Som anställd på ett Fairtrade-certifierat plantage 

får du en minimilön och regler för dina arbetstider 

mm. Som odlare får du ett minimipris för det du odlar, 

oavsett om världsmarknadspriset sjunker. Du får 

även kontrakt under längre tid, med de som köper 

det du odlar. Det gör att du är lite tryggare då du vet 

att du har en inkomst en tid framåt. 

"En bra miljö på sin arbetsplats och där de bor" 

innebär? 

Det är förbjudet med gifter som är farliga för dig och 

miljön. 

"Vara med och tala om vad de tycker" innebär? 

Enligt Fairtrade har alla som vill rätt att organisera sig 

fackligt. 

Den Fairtrade-premie som betalas ut måste användas 

till något som alla berörda kommer fram till under 

demokratiska former. Alla får vara med och bestämma. 


"Möjlighet att låta barn gå i skolan istället för att arbeta" 

innebär? 

Skadligt barnarbete är förbjudet enligt Fairtrade. 

Inget Fairtrade-certifierat plantage får till exempel 

ha barn anställda hos sig. De vuxna får även tillräckligt 

betalt för att ha råd att låta sina barn gå i skolan 

istället för att arbeta. 

"Pengar till skolor, sjukhus och vattenbrunnar" innebär? 

En Fairtrade-premie betalas ut till odlare och anställda. 

Premien innebär extra pengar som ska användas 

till att förbättra samhället där odlarna och 

deras familjer bor. Som exempel används Fairtradepremien 

ofta till att förbättra skolor, hälsovård eller 

vattenförsörjning. För till exempel bananer uppgår 

Fairtrade-premien till en dollar per bananlåda, 

pengar som köparen betalar till odlaren. 

Exempel på förbättrade ekonomiska villkor (2007) 

(Källa: Fairtrade International, barchart.com) 

Odlare i Fairtrade-certifierade kaffekooperativ erhöll 

88 miljoner kr i premie, vilket användes främst till: 

1. Investeringar i produktionen 

2. Samhällsutveckling (infrastruktur, byggnader, bostäder, 

mikrokrediter, äldreomsorg) 

3. Hälsa (hälsovård, sanitet, medicin, nödsituationer) 

Minimipris: odlarna fick också 252 miljoner kronor i 

”prisfördel” (utöver premien) en extra intäkt utöver 

det konventionella priset. 

bilagor NNNN

ilagor NNN 

Vanliga frågor och svar om Fairtrade 

Varför finns Fairtrade? 

Vad är Fairtrade? 

Vilka produkter kan vara 

Fairtrade-märkta? 

Vad är skillnaden mellan KRAV 

och Fairtrade? 

Hur stor del av de Fairtrademärkta 

produkterna är ekolgiska? 

Är det inte bättre att köpa närproducerat 

istället för Fairtrademärkta 

produkter? 

Men transporterna av Fairtrademärkta 

produkter från utvecklingsländer 

har väl klimatpåverkan? 

Kan en produkt som innehåller 

flera ingredienser vara Fairtrademärkt? 

Hur mycket av mina pengar går 

till den som producerat varan när 

jag handlar Fairtrade-märkt? 

Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa 

mat, dryck och andra produkter så billigt som möjligt. Mycket av det vi 

konsumerar producerats i världens utvecklingsländer under bedrövliga 

arbets- och levnadsvillkor. Ibland även genom barnarbete och under 

slavliknande förhållanden. 

Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar 

för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- 

och levnadsvillkor. 

Exempelvis kaffe, te, kakao, drickchoklad, chokladkakor, bananer och 

annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, snacks/godis 

och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, sportbollar, 

och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull. 

Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns omfattande 

kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk produktion. 

KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. 

I Sverige är ca 78 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter 

även ekologisk. I världen ca 30 procent. 

Alla de produkter som är Fairtrade-märkta har producerats i utvecklingsländer 

i Afrika, Asien eller Sydamerika. De flesta Fairtrade-märkta 

produkterna kan man inte odla här i Sverige. 

En vanlig missuppfattning är att avståndet är avgörande för hur klimatsmart 

en vara är, men produktionsförhållandena bidrar ofta med den 

största delen av utsläppen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar 

odlas i Europa i växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur 

klimatsynpunkt kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor 

som produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver 

framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket längre 

Ja, det kallas för ”sammansatta produkter”, t ex glass och chokladkakor. 

I regel innebär det att alla ingredienser i produkten ska vara Fairtrademärkta 

om det finns att tillgå. T.ex. socker och vanilj i vaniljglass. 

När du köper exempelvis en Fairtrade-märkt banan så har odlaren redan 

fått betalt för den, allt enligt Fairtrades kriterier, av den som importerar 

varan. På så sätt behövs alltså inget sätt att kanalisera dina 

pengar till odlaren. Däremot kontrollerar FLO-Cert (det kontrollorgan 

som kontrollerar att Fairtrades kriterier uppfylls) att betalningar, volymer 

och leveranser följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier. 


Vad är det för skillnad mellan 

Fairtrade och bistånd? 

Är rättvis handel samma sak som 

Fairtrade? 

Vad är Rättvisemärkt? 

Uttrycket ”Trade – not aid” förklarar det enklast. Dvs till skillnad från 

bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor 

möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, 

genom handel och entreprenörskap. 

Nej. Fairtrade är en oberoende produktmärkning. Inom rättvis handelrörelsen 

skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden 

handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. 

Fairtrade Sverige hade tidigare det svenska namnet Rättvisemärkt. För 

att kunna förenkla handeln med Fairtrade-märkta produkter internationellt 

heter Rättvisemärkt numera Fairtrade Sverige. 


bilagor NNNN

ilagor NNN 

Barns rättigheter 

kort om fn:s barnkonvention 

Arbetet kring barns rättigheter påbörjades redan efter 

första världskriget och sedan 1989 finns FN:s barnkonvention, 

54 artiklar om mänskliga rättigheter för 

barn. 

Artiklarna gäller för alla barn i alla länder och de 

länder som undertecknat konventionen åtar sig 

att följa den. I de fall som länder inte lever upp till 

barnkonventionen är det ofta en följd av fattigdom. 

Exempelvis har alla barn rätt att gå i skolan enligt 

barnkonventionen, men trots att ett land har skolplikt 

är det inte säkert att möjlighet finns för alla att låta 

sina barn gå i skolan, av ekonomiska skäl. 

Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration 

om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen 

och flertalet av ILO:s konventioner. FN:s barnkonvention 

tar i flera artiklar upp frågor som har att 

göra med barnarbete. Här följer några exempel på 

vad som beskrivs i artiklarna. 

EXEMPEL PÅ ARTIKLAR UR BARNKONVENTIONEN 

Artikel 1 handlar om att ett barn är varje människa 

under 18 år. 

Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. 

Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, 

oavsett hudfärg, kön eller religionstillhörighet. 

Artikel 6 handlar om att barnet har rätt att leva och 

utvecklas. Rätt till att leva kan både innefatta att 

barn inte blir dödade i krig och att barn får den vård 

de behöver. Rätt att utvecklas innebär att länderna 

ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. 

Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, 

ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. 

Artikel 24 handlar om att varje barn har rätt till hälso- 

och sjukvård. 

Artikel 27 handlar om att varje barn har rätt till skälig 

levnadsstandard. 


Artikel 28 handlar om att varje barn har rätt till gratis 

grundskoleutbildning. 

Artikel 31 handlar om att varje barn har rätt till lek, 

vila och fritid. 

Artikel 32 handlar om att varje barn har rätt att skyddas 

mot ekonomiskt utnyttjande samt mot hårt arbete 

som skadar eller hindrar barnets skolgång eller 

äventyrar barnets hälsa. 

Artikel 34 handlar om att varje barn har rätt att skyddas 

mot alla former av sexuella övergrepp och mot 

att utnyttjas i prostitution och pornografi. 

Artikel 35 handlar om att staten ska bekämpa handel 

med barn. 

Texten bygger på Utrikesdepartementets skrift Konventionen 

om barnets rättigheter omskriven till lättläst. 

Fullständiga exemplar finns kostnadsfritt att beställa 

från www.ud.se 

TIPS! 

På www.unicef.se finner du hela barnkonventionen 

i tre versioner; hela konventionen, i en 

förkortad version samt i en lättläst version.

Om Grace i Ghana 1 

Text att läsa som alternativ till filmen 

EN HÄLSNING 

Hej. 

Jag heter Grace och är 11 år. Jag bor i Ghana i västra 

Afrika med min familj. Jag ska berätta lite om mig 

själv, min familj och om Ghana. 

Vi bor i en liten by som ligger utanför staden Akuse. 

Jag bor tillsammans med min mamma Patience, 

pappa Rafael och mina tre syskon. I byn som vi bor i 

finns det 16 hus, och vi är 16 familjer som bor här. Husen 

ligger tätt ihop och alla familjerna i husen delar 

på tre toaletter. Duscharna och toaletterna finns i ett 

litet hus i området. Dricksvatten hämtar vi i en brunn 

en bit härifrån. 

I vår familj hjälper alla till med någonting, och min 

uppgift är att sköta disken. Jag diskar varje morgon 

och kväll. Jag hämtar vatten i huset där duscharna 

finns, sen brukar jag sitta utanför vårt hus och diska i 

en diskbalja som vi har. 

Min skola ligger i Akuse, en liten stad som ligger en 

bit bort. Jag promenerar dit varje dag, oftast tillsammans 

med min kompis. Jag tycker om att gå i skolan, 

när jag blir stor vill jag bli journalist och rapportera 

nyheter i tv. 

På fritiden brukar jag umgås med min kusin. Vi brukar 

leka eller bada efter skolan. Vi sjunger ganska 

mycket också. 

Jag tycker att det är roligt att ni nu sitter i Sverige och 

läser om Ghana och om mig. Jag hoppas ni har det 

bra, och att ni ska få lära er lite grann om Ghana och 

att ni får se hur det går till när man odlar bananer 

som sedan hamnar i mataffärerna hos er i Sverige. 

Jag har hört att ni äter mycket bananer i Sverige! Det 

är så varmt här i Ghana, så det passar väldigt bra att 

odla bananer här. 

Hej då, från Grace. 


bilagor NNNN

ilagor NNN 

Om Grace i Ghana 2 

OM BARNARBETE I GHANA 

Varje vardag går Grace i skolan. På somrarna har 

hon sex veckors sommarlov. Det är skolplikt i Ghana, 

precis som i Sverige. Det betyder att alla barn ska 

gå i skolan. Ändå är det många barn som inte går i 

skolan i Ghana. Deras familjer har för lite pengar, så 

barnen måste arbeta istället. 

Ghana är ett fattigt land, framförallt på landsbygden, 

men det blir bättre och bättre. Eftersom Ghana 

är ett fattigt land är det vanligt att många barn 

arbetar istället för att gå i skolan. Just nu måste så 

många som en miljon barn arbeta istället för att gå i 

skolan, och i norra delarna av Ghana är det ganska 

vanligt med trafficking av barn, det betyder att man 

köper och säljer barn som tvingas jobba. De barn 

som säljs och tvingas skiljas från sina familjer är ofta 

7-11 år. Det händer att de aldrig mer träffar sina familjer 

igen. De familjer som skickar iväg sina barn är 

oftast så fattiga att de inte har råd med mat till sina 

barn hemma, kanske hoppas man att barnet ska få 

det bättre dit man skickar barnet. Man arbetar för 

att få slut på barnarbete och tvångsarbete i Ghana, 

men det är svårt eftersom många i landet är så fattiga. 

Grace har tur. Hennes mamma och pappa arbetar 

på en Fairtrade-certifierad plantage som odlar bananer. 

Det betyder att de som arbetar där har det 

bättre än de som arbetar på andra bananplantage. 

Det innebär att Graces mamma och pappa tjänar 

tillräcklig med pengar för att Grace ska kunna gå i 

skolan istället för att jobba. 

De som jobbar på Fairtrade-plantagen får bland annat 

gratis sjukvård och bättre lön. Inga farliga kemikalier 

används mot ogräset heller, så det är en bättre 

miljö att arbeta i än på andra bananplantage. Grace 

går i skolan för att hennes familj har råd att låta 

henne göra det. 


Fairtrade-plantagen ger även pengar till familjen så 

de kan gå till sjukhuset om någon i familjen blir sjuk. 

Tack vare Fairtrade har även sjukhuset och skolan 

kunnat bli bättre. 

”Det är viktigt att ni köper Fairtrade-märkta bananer” 

säger Graces mamma och menar att odlarna i 

fattiga länder får det bättre. 

BARNARBETE PER SEKTOR 

(Inom åldersgruppen 5–17 år) 

Källa: ILO 2010 

Odefinerad 

(7 %) 

Service & tjänster 

(26 %) 

Industri 

(7 %) 

Jordbruk 

(60 %) 

Värsta formen av barnarbete 

minskar i världen. men i Afrika 

söder om Sahara ökar siffrorna, 

där är 1 av 4 barn fast i 

barnarbete. 

(Källa: ILO 2010)

om Grace i Ghana 3 

Text att läsa som alternativ till filmen 

GRACES MAMMA BERÄTTAR OM FAIRTRADE 

Grace mamma arbetar på en bananplantage. Det 

är ett Fairtrade-certifierat plantage, vilket betyder 

att arbetet med bananerna sker utifrån vissa regler, 

så kallade kriterier. Dessa kriterier finns för att de som 

arbetar med bananerna ska få det bättre än om de 

hade arbetat med bananodling på andra ställen. 

Graces mamma heter Patience, hon berättar för oss 

vad som är bra med att arbeta på Fairtrade-plantage. 

”Den här Fairtrade-plantagen är även ekologisk, 

så här använder vi inga skadliga gifter mot ogräs. 

Istället rensar vi allt ogräs för hand. Det tar lite tid att 

rensa ogräs, men jag är glad att jag inte behöver 

arbeta i gift. Många andra som arbetar med bananodling 

arbetar med farliga gifter.” 

Fairtrade-plantagen har även andra fördelar för de 

som arbetar där. Fördelarna får även arbetarnas 

familjer och omgivning ta del av. Patience berättar 

vidare: 

”Vi tjänar inte mycket pengar här. Men vi tjänar lite 

bättre är de flesta andra som arbetar med bananodling. 

Jag tjänar 16 kronor om dagen, annars tjänar 

man vanligtvis 14 kronor om dagen.” 

Men Fairtrade innebär inte bara en lite högre lön till 

de anställda. Grace berättar om Fairtrade-premien 

som alla som arbetar inom Fairtrade-plantagen ska 

vara med och bestämma vad den ska användas till. 

Det är extra pengar som ska användas till något som 

är bra för alla. 

”Med hjälp av Fairtrade-premien har sjukhuset förbättrats 

här. Förut var sjukhuset för litet, nu har de 

byggt en utbyggnad av sjukhuset så allt fungerar 

mycket bättre. Alla vi som arbetar på plantagen har 

även fått en sjukförsäkring betald. Den kostar 100 


kronor om året, det är inte alla som har råd med det 

annars. Sjukförsäkringen gäller även för tre andra i 

familjen, så om någon av oss blir sjuk så har vi råd att 

gå till sjukhuset. Det känns tryggt.” 

Av Fairtrade-premien har vi 

förbättrat sjukhuset och vi som 

jobbar på Fairtrade-plantagen 

har sjukförsäkring som även gäller 

för tre närstående. 

Patience, bananodlare i Ghana 

bilagor NNNN

ilagor NNN 

Frukt 

Sveriges mest populära frukter 

De populäraste frukterna i Sverige, sett till andelen 

av totala fruktförsäljningen är: 

1. Bananer 18 % 

2. Äpplen 14 % 

3. Apelsiner 7 % 

4. Vindruvor 7 % 

5. Päron 5 % 

(Källa: SCB) 

Andelarna varierar aningen år från år och under 

vissa delar av året kan stora variationer ske. 

VAR KOMMER FRUKTEN IFRÅN? 

Banan 

En tredjedel av bananerna vi importerar kommer 

från Costa Rica. De Fairtrade-märkta samt ekologiska 

bananerna vi importerar till Sverige kommer 

främst från Dominikanska Republiken. 

Äpple 

Det finns ca 7 000 äppelsorter. Många av våra mest 

populära sorter växer i Sverige. I stort sett finns det 

gott om svenska äpplen från höst till vår i våra matbutiker. 

Apelsin 

Under vinterhalvåret importeras apelsiner exempelvis 

från Spanien. Under sommarhalvåret importeras 

apelsinerna bland annat från Sydafrika och Brasilien. 

Fairtrade-märkta apelsiner importeras främst från 

Sydafrika och Egypten. 

Vindruvor 

Vindruvor odlas och importeras från olika delar av 

världen. Fairtrade-märkta vindruvor importeras 

främst från Sydafrika. (Enbart ca 10 % av alla vindruvor 

i världen som skördas äts som färsk frukt, sk bordsdruvor. 

85 % används istället till vintillverkning och 5 

% till russin.) 

Päron 

Päron odlas i stora delar av världen. Svenska päron 

finns i våra butiker under hösten, övrig del av året importerar 

vi päron från bland annat USA, Sydamerika 

och Sydafrika. 


ananens väg från ghana till sverige 

förslag på frågeställningar till diskussionsmaterialet 

BILD 1 

Pojken som äter bananen 

Vad ser vi? 

Var tror ni han har fått bananen ifrån? 

Var tror ni bananen är köpt? 

BILD 2 

Mataffären där bananen är köpt 

Hur ofta tror ni hans föräldrar köper bananer? 

Hur kom bananen till butiken? 

BILD 3 

Lastbåten som kommer med bananen 

Odlas inga bananer i Sverige alls? 

Var växer det bananer? 

Hur växer bananen innan den skeppas iväg? 

Hur lång tid fraktades banann med båt tror ni? 

BILD 4 

Bananen på bananplantaget i Ghana 

Visste ni hur bananer växer? 

Varför skördas bananer gröna och omogna tror ni? 

Vem är det som har odlat bananen? 

BILD 5 

Grace och Patience 

Flickan till vänster heter Grace och är 11 år. Hennes 

mamma heter Patience och jobbar på bananplantage. 

De har aldrig varit i Sverige men vet att vi äter 

mycket bananer här. 

Vad gör man på ett bananplantage? 

Vad tror ni att det är för skillnad mellan Sverige och 

Ghana? Vad tror ni är lika? 


bilagor NNNN

ilagor NNN 

Varsågod – två recept! 

BANAN-KLADDKAKA 

Enkelt recept på en god kladdkaka med banansmak. 

Använd givetvis Fairtrade-märkta varor i den 

utsträckning som går. 

Tid: 45 minuter (varav 30 minuter i ugnen) 

8 portioner 

Ingredienser: 

150 g smör 

2 st ägg 

3 dl strösocker (Fairtrade) 

2 tsk vaniljsocker (Fairtrade) 

4 msk kakao (Fairtrade) 

1,5 dl vetemjöl 

2 st mogna bananer (Fairtrade) 

Gör så här: 

Smält smöret och låt det svalna under tiden du rör 

ihop resten. 

Vispa ägg och socker. Blanda ner vaniljsocker och 

kakao. Tillsätt vetemjölet och blanda till en jämn 

smet. 

Rör i det smälta smöret. 

Hacka bananerna grovt och blanda ner dem eller 

lägg i bananerna hela och kör med elvisp. 

Häll smeten i en rund form (ca 25 cm i diameter) som 

man kan smörja om man vill. 

Grädda mitt i ugnen i 175°C i 30 minuter. 

Ta ut kakan ur ugnen och låt den svalna till rumstemperatur. 

Förvara den därefter i kylen tills servering. 

Den blir ännu godare efter ett par dagar i kylen och 

håller sig där i åtminstone en vecka. Man kan också 

frysa kakan. 

BANAN-SOCKERKAKA 


Väldigt god sockerkaka med smak av banan, ingefära 

och kanel. Passar bra med bananer som är så 

mogna att de börjar bli mörka i skalet. Använd givetvis 

Fairtrade-märkta varor i den utsträckning som går. 

Tid: 1 timme och 15 min (varav ca 1 timme i ugnen) 

Ingredienser: 

100 g smör eller margarin 

3 dl strösocker eller brun farin (Fairtrade) 

2 st ägg 

5 dl vetemjöl 

1 tsk bakpulver 

1 tsk bikarbonat 

1 tsk ingefära (Fairtrade) 

2 tsk kanel (Fairtrade) 

0,5 dl mjölk eller 0,5 dl kallt vatten och 2 tsk snabbkaffepulver 

(Fairtrade) 

2 st mogna bananer (Fairtrade) 

Gör så här: 

Smörj och bröa en sockerkaksform med hål i mitten 

som rymmer ca 1 ½ liter. 

Låt matfettet bli rumsvarmt. Rör ihop matfett och 

socker. 

Tillsätt äggen ett i taget och vispa till en jämn smet. 

Blanda vetemjöl, bakpulver, bikarbonat, ingefära 

och kanel. 

Rör ihop med det andra till en jämn smet. 

Blanda ihop vatten och snabbkaffepulver. 

Mosa bananerna ordentligt. 

Tillsätt alltsammans till smeten och rör till en jämn 

smet. 

Häll i smeten i formen och grädda i nedre delen av 

ugnen i 175°C i ca 1 timma. 

Låt banankakan svalna några minuter innan du stjälper 

upp den på ett fat. Låt svalna under sockerkaksformen.

Tack! 

för att er butik tog emot en skolklass 

Eleverna har arbetat med ett pedagogiskt material om medveten konsumtion, rättvis 

handel och barnarbete. I arbetet ingick ett besök i en mataffär där de har fått möjlighet 

att undersöka Fairtrade-märkta produkter. 

I er butik har barnen gjort undersökningar, svarat på frågor och bekantat sig med de 

olika Fairtrade-märkta produkterna ni har. Kanske har några av er fått svara på elevernas 

frågor? 

De som besökte er var (klass och skola): 

Fairtrade Sverige vill tacka för att ni tog er tid i butiken och gjorde detta möjligt för eleverna. 

Vänliga hälsningar, genom

Materialet är utvecklat med stöd från Allmänna arvsfonden och 

Konsumentverket. Allmänna arvsfonden och Konsumentverket 

tar inte ansvar för innehållet i materialet. 

Fairtrade Sverige 

Åsögatan 115 

116 24 Stockholm 

Telefon: 08-1220 89 00 

Mail: info@fairtrade.se 

www.fairtrade.se

SCHYSSTA BANANER? - Fairtrade

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?