29.09.2013 Views

REFERATSAMLING 2009 - Brottsoffermyndigheten

REFERATSAMLING 2009 - Brottsoffermyndigheten

REFERATSAMLING 2009 - Brottsoffermyndigheten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N S<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong><br />

<strong>2009</strong>


<strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s<br />

referatsamling<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

<strong>2009</strong>


<strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

Box 470, 901 09 Umeå<br />

Tel 090- 70 82 00<br />

Referatsamlingen kan beställas hos Fritzes<br />

Beställningsadress:<br />

Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm<br />

Orderfax: 08-690 91 91<br />

Ordertelefon: 08-690 91 90<br />

E-post: order.fritzes@nj.se<br />

Internet: www.fritzes.se<br />

© <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>, <strong>2009</strong><br />

ISSN 1403-4077<br />

ISBN 978-91-977205-4-0<br />

Åströms Tryckeri AB, Umeå <strong>2009</strong>


Innehåll<br />

FÖRORD.................................................................................................................... 5<br />

Rättstillämpningen......................................................................................... 7<br />

. Brottsskadeenhetens.arbetssätt................................................................ 7<br />

. Allmänt.om.handläggningen.av.brottsskadeärenden................................ 8<br />

. Allmänt.om.kränkningsersättning............................................................ 11<br />

. Särskilt.om.ideell.ersättning.vid.sexualbrott........................................... 15<br />

. ersättning.för.indirekt.personskada.på.grund.av.anhörigs.död.............. 17<br />

. livränta...................................................................................................... 22<br />

. ny.form.av.brottsskadeersättning............................................................ 23<br />

. europeisk.brottsskadeersättning............................................................. 27<br />

. Sakskador.och.rena.förmögenhetsskador............................................... 29<br />

. Jämkning.................................................................................................... 32<br />

. Självriskavdrag.......................................................................................... 33<br />

. Ansökningstid.och.preskription................................................................ 34<br />

. Ränta.......................................................................................................... 35<br />

. ersättning.för.utredningskostnader......................................................... 35<br />

VARFÖR en ReFeRAtsAmling?......................................................................... 37<br />

seXUAlBROtt mOt VUXnA FR.O.m. ApRil 2005............................................... 39<br />

. Våldtäkt...................................................................................................... 39<br />

. Försök.till.våldtäkt..................................................................................... 42<br />

. Sexuellt.tvång............................................................................................. 42<br />

. Sexuellt.ofredande..................................................................................... 43<br />

. Människohandel/människohandel.för.sexuella.ändamål....................... 46<br />

seXUAlBROtt mOt BARn FR.O.m. ApRil 2005................................................. 47<br />

. Våldtäkt.mot.barn...................................................................................... 47<br />

. Våldtäkt.mot.barn.med.inslag.av.våld.eller.tvång.................................... 49<br />

. Sexuellt.utnyttjande.av.barn...................................................................... 51<br />

. Sexuellt.övergrepp.mot.barn.................................................................... 57<br />

. Utnyttjande.av.barn.för.sexuell.posering.................................................. 59<br />

. Köp.av.sexuell.handling.av.barn............................................................... 60<br />

. Sexuellt.ofredande..................................................................................... 60<br />

BROtt mOt liV OCH HälsA................................................................................. 63<br />

. Försök.till.mord/dråp................................................................................ 63<br />

. Våld.i.nära.relation.–.riktat.mot.kvinna..................................................... 64<br />

. Våld.vid.enstaka.tillfälle............................................................................. 65<br />

. Våld.vid.flera.bestämda.tillfällen.............................................................. 68<br />

. Stort.antal.opreciserade.tillfällen.(inkl..grov.kvinnofridskränkning)...... 72<br />

. Våld.i.nära.relation.–.riktat.mot.barn........................................................ 75<br />

. Övrig.misshandel/grov.misshandel.......................................................... 80<br />

. hIV-smitta.................................................................................................. 89


FRiHets- OCH FRiDsBROtt................................................................................ 92<br />

. Olaga.hot.................................................................................................... 92<br />

. Ofredande................................................................................................... 96<br />

. hemfridsbrott.......................................................................................... 100<br />

. Överträdelse.av.besöksförbud................................................................ 101<br />

. Olaga.tvång............................................................................................... 103<br />

BROtt mOt Allmän VeRKsAmHeT................................................................. 105<br />

. Våld.och.hot.mot.polismän...................................................................... 105<br />

. Andra.än.polismän................................................................................... 115<br />

. Övergrepp.i.rättssak................................................................................ 122<br />

RÅn mOt BAnKeR, pOstKOntOR OCH BUtiKeR........................................... 124<br />

tAXiRÅn............................................................................................................... 133<br />

tillgReppsBROtt mOt peRsOn..................................................................... 135<br />

. Stöld/grov.stöld........................................................................................ 135<br />

. Personrån................................................................................................. 137<br />

mORDBRAnD....................................................................................................... 141<br />

egenmäKtigHet meD BARn............................................................................ 145<br />

OlAgA FRiHetsBeRÖVAnDe OCH männisKOROV......................................... 147<br />

UtpRessning..................................................................................................... 151<br />

OAKtsAmHetsBROtt........................................................................................ 154<br />

. Trafikbrott................................................................................................ 156


FÖRORD<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> redovisar fr.o.m. år 1998 sin rättstillämpning i<br />

en särskild referatsamling. Den förra utgåvan kom ut i april 2006. Under<br />

tiden mellan utgåvorna sprider <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> information<br />

om förändringar i skadeståndsrättslig praxis genom sitt nyhetsbrev.<br />

Samma information kan man hitta på <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s<br />

hemsida www.brottsoffermyndigheten.se, där förändringar redovisas<br />

i ett särskilt supplement till nätversionen av referatsamlingen.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s referatsamling har rönt stor uppskattning<br />

bland främst yrkesverksamma jurister i rättsväsendet, där den ofta<br />

används som ett arbetsverktyg vid bedömningar av frågor gällande<br />

kränkningsersättning. Vi får ofta höra uppskattande kommentarer,<br />

vilket är roligt och sporrar oss till att försöka ytterligare förbättra vår<br />

publikation. De avgöranden som refereras utgör exempel på vad<br />

myndigheten uppfattar som gällande skadeståndsrättslig praxis. Vi<br />

har också ambitionen att genom referatsamlingen sprida information<br />

om brottsskadelagen och dess praktiska tillämpning samt att<br />

redovisa <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s syn på vissa skadeståndsrättsliga<br />

spörsmål.<br />

Det ska i detta sammanhang göras helt klart att brottsskadeersättning<br />

bestäms med tillämpning av skadeståndslagen och skadeståndsrättslig<br />

praxis och att några samhällsekonomiska hänsyn följaktligen inte tas.<br />

Brottsskadelagen stadgar dock om ett ”tak” för den statliga ersättningen:<br />

tjugo basbelopp vad avser personskada och tio basbelopp vad avser<br />

kränkning respektive sakskada och ren förmögenhetsskada. Vidare<br />

öppnar brottsskadelagen betydligt större möjligheter till jämkning än<br />

vad skadeståndslagen medger. Dessa särbestämmelser tillämpas dock<br />

först sedan den på skadeståndsrättsliga grunder vilande bedömningen<br />

är gjord i ärendet.<br />

Vi som arbetar på <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s brottsskadeenhet har<br />

en omfattande och mycket givande kontakt med representanter<br />

5


för rättsväsendet i övrigt liksom med ideellt arbetande personer<br />

i olika organisationer. Vi vet därför att man ofta hänvisar till<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s praxis vid hanteringen av skadeståndsrättsliga<br />

frågor i anledning av brott. Vår förhoppning är att man<br />

även fortsättningsvis med förtroende ska kunna använda sig av<br />

referatsamlingen i det praktiska arbetet.<br />

Vi vill rikta ett stort tack till alla våra medarbetare på Brottsoffer-<br />

myndighetens brottsskadeenhet och ett särskilt tack till Ulrika<br />

Forsgren, Maria Königsson, Ulrika Johansson och Åsa Lundmark<br />

för korrekturläsning och givande urvalsdiskussioner.<br />

Umeå i januari <strong>2009</strong><br />

Per Rubing Hans Sjölander<br />

Brottsskadechef Avdelningsdirektör<br />

6


.RäTTSTIlläMPnIngen<br />

Brottsskadeenhetens arbetssätt<br />

Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem med förebild<br />

från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Rotlarna förestås av en<br />

brottsskadejurist, ofta med erfarenhet av domstolsarbete. Till sin hjälp<br />

med utredningsarbetet har rotelinnehavaren beredningspersonal,<br />

som kontrollerar formalia och utreder ärendet. Detta innebär bl.a. att<br />

kontrollera skadevållarens betalningsförmåga, att efterhöra om domar<br />

har vunnit laga kraft, att kontakta den sökande för klarläggande av<br />

yrkanden och försäkringsförhållanden samt att införskaffa medicinsk<br />

utredning. Det kan också nämnas att myndigheten har möjlighet att<br />

inhämta yttranden från sakkunniga läkare. När ärendet är färdigutrett<br />

överlämnas det till rotelinnehavaren, i de flesta fall med ett förslag<br />

till beslut.<br />

Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. I de<br />

flesta fallen beslutar rotelinnehavaren. Vissa ärenden, där huvudfrågan<br />

är av principiell karaktär, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning,<br />

som fr.o.m. januari <strong>2009</strong> har följande sammansättning: justitierådet<br />

Ann-Christine Lindeblad (ordförande), hovrättspresidenten Anders<br />

Iacobæus och hovrättsrådet Anders Dereborg (vice ordförande),<br />

docenten Mårten Schultz samt riksdagsledamöterna Karin Nilsson och<br />

Elisebeht Markström (ordinarie ledamöter). Ersättare är lagmannen<br />

Pia Johansson, vice överåklagaren Astrid Eklund, försäkringsjuristen<br />

Urban Bergman, riksdagsledamoten Anders Hansson och kommunfullmäktigeledamoten<br />

Ronald Krahtmann. Nämnden sammanträder<br />

cirka sex gånger om året. Vid vissa sammanträden avhandlas ärenden<br />

under ett tema, exempelvis kränkningsersättning vid en viss typ av<br />

brott eller någon annan skadeståndsrättslig fråga av speciellt slag.<br />

Till personalens arbetsuppgifter hör också att besvara frågor om<br />

brottsskadeersättning såväl från allmänheten och ideella organisa-<br />

tioner som från domare, åklagare och advokater. Brottsoffer-<br />

7


myndigheten har inrättat en servicetelefon – en telefonlinje som är<br />

öppen mellan kl. 9 och 15 och bemannad med minst en tjänsteman<br />

enligt ett jourschema.<br />

8<br />

Allmänt om handläggningen av<br />

brottsskadeärenden<br />

Den övervägande delen av beslutsunderlaget i ett brottsskadeärende<br />

tillhandahålls av sökanden själv. Uppgifter om sökandens person,<br />

brottet, uppkomna skador, den ersättning som yrkas under olika<br />

rubriker, försäkringsförhållanden m.m. ska lämnas på ett av sökanden<br />

undertecknat ansökningsformulär. Till ansökningen ska fogas allt<br />

efter omständigheterna förekommande förundersökningshandlingar,<br />

domar, intyg från arbetsgivare om förlorad arbetsinkomst, läkarutlåtanden,<br />

utredningar om skadevållarens betalningsförmåga – oftast<br />

genom bevis från Kronofogdemyndigheten om att utmätningsbar<br />

egendom inte funnits – och andra handlingar som sökanden önskar<br />

åberopa.<br />

I brottsskadeärendena förekommer inte något tvåpartsförhållande.<br />

Skadevållaren, i den mån denne är känd, får dock i samband med<br />

beslutet om brottskadeersättning information om att staten övertagit<br />

hela eller en del av brottsoffrets fordran på skadeståndet.<br />

En grundläggande förutsättning för brottsskadeersättning är att<br />

sökanden har skadats till följd av brott. Om gärningsmannen är<br />

känd krävs i princip en fällande dom eller ett beslut av åklagaren<br />

att underlåta åtal. I vissa fall har den utpekade gärningsmannen<br />

avlidit innan skuldfrågan har prövats i det straffrättsliga förfarandet.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har då ansett brottsrekvisitet vara uppfyllt<br />

om den misstänkte har erkänt vid polisutredningen eller det på annat<br />

sätt klart framgår att han eller hon har begått brottet. Detsamma<br />

gäller när den misstänkte är straffomyndig. I fall med okänd<br />

gärningsman får <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> självständigt bedöma om<br />

sökanden har skadats genom brott. Bedömningen görs på grundval<br />

av förundersökningshandlingar och medicinsk dokumentation samt<br />

uppgifter som sökanden har lämnat i skriftlig form eller vid samtal<br />

med handläggare hos myndigheten. Beviskravet ställs inte alltför


högt, men det krävs ändå övervägande sannolikhet för att sökanden<br />

har fått sina skador genom brott. Något enskilt intresse skadas inte<br />

genom denna tillämpning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> är emellertid<br />

uppmärksam på risken för att det någon gång kan framställas helt<br />

ogrundade ersättningsanspråk.<br />

En annan grundläggande förutsättning för brottsskadeersättning är att<br />

skadan inte kan ersättas på annat sätt, dvs. av skadevållaren eller genom<br />

en försäkring. När det gäller skadevållarens betalningsförmåga kräver<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> regelmässigt att Kronofogdemyndigheten<br />

gjort en fullständig undersökning av skadevållarens tillgångar<br />

inklusive fast egendom och att en sådan utredning visar att denne<br />

saknar medel och tillgångar till betalning av skulden. När en domstol<br />

har förpliktat flera skadevållare att solidariskt ansvara för betalningen<br />

av ett skadestånd, är det inte ovanligt att någon av dem önskar ingå<br />

ett avtal med den skadelidande, som mot erhållande av viss betalning<br />

åtar sig att avstå från krav på ytterligare betalning av skadevållaren.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avråder bestämt från att ingå sådana avtal.<br />

Ett solidariskt betalningsansvar innebär att den skadelidande kan<br />

kräva vem som helst av skadevållarna på hela skadeståndet. Redan på<br />

denna grund saknas anledning att godta enbart viss betalning. Om en<br />

skadelidande ändå väljer att ta emot enbart viss betalning, är det viktigt<br />

att den skadelidande inte avstår från ytterligare krav på skadevållaren.<br />

Nämnden för brottsskadeersättning har nämligen i två ärenden funnit<br />

att en skadelidande, som ingått ett avtal av angivet slag, inte kunnat<br />

visa att den skadevållare, med vilken den skadelidande ingått avtalet<br />

och som betalat ett visst belopp, saknade förmåga att utge ytterligare<br />

betalning. Någon brottsskadeersättning kunde därför inte utgå (dnr<br />

1528/2003 och 8811/2004).<br />

Brottsskadeersättning bestäms enligt skadeståndsrättsliga principer.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> är inte bunden av ett domstolsavgörande<br />

rörande skadehändelsen. Har domstolen sakprövat skadeståndet<br />

bestämmer myndigheten oftast brottsskadeersättningen till<br />

samma belopp, särskilt när fråga är om ett hovrättsavgörande.<br />

Skäl för myndigheten att frångå domstolsavgörandet kan vara att<br />

rättstillämpningen inte varit korrekt, att ersättningsnivån klart<br />

avvikit från rådande praxis eller att myndigheten kan grunda sitt<br />

beslut på omständigheter som inte har varit kända för domstolen.<br />

9


<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> kan följaktligen arbeta med en delvis egen<br />

profil vilket har den fördelen att myndigheten kan medverka till<br />

en positiv utveckling av skadeståndsrättslig praxis. I domar från<br />

både tingsrätt och hovrätt anges ofta att man vid avgörandet av<br />

skadeståndsfrågan följt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s synsätt i liknande<br />

fall. Myndigheten får på detta sätt en betydelse för brottsoffren som<br />

går utöver den direkta tillämpningen av brottsskadelagen.<br />

I personskadefallen använder <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>, liksom<br />

domstolarna, Trafikskadenämndens hjälptabeller vid fastställande av<br />

ersättning för sveda och värk, lyte och men samt särskilda olägenheter.<br />

Detsamma gäller den hjälptabell med tillhörande fotosamling för<br />

bestämmande av ersättning för utseendemässiga skadeföljder (ärr) som<br />

har införts. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillämpar också den hjälptabell<br />

för fastställande av ersättning för utseendemässiga skadeföljder vid<br />

amputationer, som Trafikskadenämnden tagit fram. För bestående<br />

skadeföljder, dvs. sådana som kvarstår efter att den skadelidandes<br />

tillstånd har blivit stationärt, lämnar <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ersättning<br />

för lyte eller stadigvarande men. Som lyte räknas t.ex. ärr och förlust av<br />

friska tänder. Som stadigvarande men räknas t.ex. nedsatt hörsel, syn<br />

eller lukt. Vid en bestående skada kan ersättning också utgå för särskilda<br />

olägenheter. Som en allmän riktlinje gäller att minst ett år ska ha<br />

förflutit från skadetillfället innan <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tar ställning<br />

till ersättning för bestående skada. För att fastställa ersättningen för<br />

ärr behöver <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ha tillgång till fotografier som<br />

visar de kvarvarande ärrens eller amputationsskadornas utseende.<br />

För att bestämma ersättningen för stadigvarande men måste en<br />

invaliditetsgrad bestämmas för skadan. Myndigheten anlitar därvid<br />

ett antal sakkunniga läkare som är specialister inom sitt respektive<br />

område. Mot bakgrund av medicinsk utredning i ärendet fastställer<br />

dessa invaliditeten utifrån 2004 års tabellverk för gradering av<br />

medicinsk invaliditet. Ersättningen för särskilda olägenheter ska bl.a.<br />

kompensera den som trots betydande grad av anspänning fortsätter<br />

att arbeta och som, om han/hon istället är passiv, skulle få kostnader<br />

eller inkomstförlust.<br />

Brottsskadelagen medger inte att brottsskadeersättning betalas i<br />

förskott eller à conto. Däremot kan ett skadeärende delas upp så<br />

att beslut meddelas beträffande färdigutredda poster medan övriga<br />

10


poster får anstå i avvaktan på ytterligare utredning. Detta förfaringssätt<br />

kan ibland vara lämpligt vid allvarliga skadefall med komplicerad<br />

utredning. Den post som bäst ägnar sig för särbehandling är ersättning<br />

för kränkning. Denna utgör i regel en betydande del av den totala<br />

brottsskadeersättningen och det kan därför vara väsentligt för den<br />

skadelidande att få ut den ersättningen utan dröjsmål.<br />

En skadelidande som är omyndig företräds i brottsskadeärendet av<br />

sin vårdnadshavare, eller vid intressekollision av en särskilt förordnad<br />

god man. Ersättningen tillerkänns den omyndige och sätts in på<br />

ett bankkonto med överförmyndarspärr som har öppnats för den<br />

omyndiges räkning.<br />

Allmänt om kränkningsersättning<br />

Kränkningsersättning förutsätter inte att en medicinskt påvisbar<br />

psykisk personskada föreligger. Det är ändå det vanligaste att<br />

kränkningsersättning utgår parallellt med ersättning för personskada<br />

(företrädesvis sveda- och värkersättning). Gemensamt för de två<br />

ersättningsslagen är att de utgör ersättning för en icke-ekonomisk<br />

skada, dvs. en ideell skada.<br />

Det går dock en skiljelinje mellan ersättningsslagen. Denna har<br />

klargjorts av Högsta domstolen i NJA 1999 s. 441: Lidande som någon<br />

drabbas av till följd av brott kan ersättas enligt olika bestämmelser i<br />

skadeståndslagen. Enligt 5 kap. 1 § har den som utsatts för brott rätt<br />

till ersättning för bl.a. sveda och värk som hon eller han drabbats av<br />

till följd av brottet. Som sveda och värk räknas även olika former av<br />

psykiskt lidande, exempelvis i form av ångest, sömnsvårigheter eller<br />

depressiva reaktioner, som sålunda, åtminstone i den mån de närmast<br />

är att se som ett led i ett sjukdomstillstånd, kan bli ersatta på denna<br />

grund. Bestämmelsen i 1 kap. 3 § (numera 2 kap. 3 §) är däremot<br />

inte avsedd att ge ersättning för denna form av lidande utan för den<br />

personliga integritetskränkning som följer av sådana brott som avses<br />

med bestämmelsen (jämför t.ex. NJA 1991 s. 766). Detta utesluter<br />

inte att ersättning enligt 1 kap. 3 § kan utgöra kompensation även för<br />

sådan oro och sådant obehag som kan bli följden av ett angrepp på<br />

den personliga integriteten.<br />

11


Skillnaden mellan ersättning för kränkning och för sveda och värk<br />

kan kortfattat beskrivas i följande fyra punkter:<br />

1. Kränkningsersättningen förutsätter inte en personskada, vilket<br />

sveda- och värkersättningen gör.<br />

2. Kränkningsersättningen avser till allra största delen upplevelsen<br />

vid och karaktären av själva skadehändelsen (momentant), medan<br />

ersättning för personskada tar sikte på följdverkningarna efter<br />

skadehändelsen.<br />

3. Kränkningsersättningen bestäms huvudsakligen på objektiva<br />

grunder, medan ersättning för personskada bestäms helt efter<br />

subjektiva förhållanden.<br />

4. Kränkningen ersätts bara om den orsakats av brottslig gärning av<br />

visst slag, vilket inte krävs för en personskada. Vilka brott det är<br />

frågan om beskrivs senare i detta avsnitt.<br />

I proposition 2000/01:68 uttalas följande (s. 19 och s. 51 f.).<br />

Kränkningsersättningen tar sikte på att ersätta den kränkning som<br />

uppkommer just i samband med angreppet. Utgångspunkten för<br />

bestämmande av kränkningsersättning måste vara en skönsmässig<br />

bedömning, baserad på förhärskande etiska och sociala värderingar.<br />

Man bör alltså i första hand se till vilken kränkning som typiskt<br />

sett kan anses ha uppkommit genom angreppet. Det innebär att<br />

ersättningen i stor utsträckning får bestämmas med ledning av<br />

objektiva faktorer. Trots detta bör man i särskilda fall kunna ta hänsyn<br />

till intensiteten i den skadelidandes upplevelser av kränkningen. Om<br />

det i det enskilda fallet framkommer att kränkningen har varit särskilt<br />

allvarlig eller kanske lindrigare än normalt, bör detta således kunna<br />

medföra avvikelse från den mera schablonartade bedömning som<br />

annars bör göras. Det kan t.ex. vara fråga om att den kränkte på grund<br />

av tidigare upplevelser har påverkats särskilt starkt av ett angrepp på<br />

den personliga integriteten. Om detta har varit förutsägbart måste<br />

det också kunna beaktas vid bedömningen av graden av kränkning<br />

(jämför NJA 1989 s. 374). Men det ska understrykas att det endast<br />

är i undantagsfall en sådan bedömning kommer in. I ovannämnda<br />

HD-fall (NJA 1999 s. 441) uttalas: Bestämmelsen i 1 kap. 3 § (numera<br />

2 kap. 3 §) är inte avsedd att ge ersättning för den form av psykiskt<br />

12


lidande som ersätts som sveda och värk vid personskada utan för den<br />

personliga integritetskränkning som följer av sådana brott som avses<br />

med bestämmelsen. Det är därför naturligt att kränkningsersättning<br />

inte, på samma sätt som ersättning för sveda och värk, varierar med<br />

hänsyn till hur brotten påverkat enskilda brottsoffer.<br />

Momentant synsätt och objektivitet gäller alltså vid bestämmande av<br />

kränkningsersättning.<br />

För ersättningsrätt krävs att kränkningen varit allvarlig. Vid bedömningen<br />

av om så är fallet ska samtliga relevanta omständigheter kring<br />

handlingen beaktas. Bagatellartade kränkningar bör inte medföra att<br />

skadestånd ska betalas. Lagstiftaren pekar på att <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

i sin praxis har ansett att en allvarlig kränkning inte kan uppskattas<br />

till ett lägre belopp än 5 000 kronor. I övrigt kan man hämta ledning<br />

av den uppräkning som gjorts i propositionen 2000/01:68 rörande<br />

de faktorer som påverkar skadeståndets bestämmande. Självklart<br />

spelar övergreppets natur en stor roll i denna bedömning. Övergrepp<br />

som upprepas eller sker under en längre tidsrymd innebär vidare<br />

typiskt sett svårare kränkningar av den personliga integriteten än<br />

om motsvarande övergrepp sker vid endast ett tillfälle. Regeringen<br />

pekar i propositionen på att utgångspunkten vid bestämmandet<br />

av ersättningen och dess storlek främst bör vara den kränkande<br />

handlingens art och varaktighet. Detta kommer också till uttryck i<br />

lagtexten. Där anges även några omständigheter som särskilt ska<br />

beaktas när ersättningen bestäms. Med tanke främst på sexualbrotten<br />

föreskrivs att hänsyn ska tas till om övergreppet har haft förnedrande<br />

eller skändliga inslag. En annan omständighet som nämns är om<br />

handlingen har varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller<br />

hälsa, vilket i första hand syftar på allvarligare våldsbrott. Vidare bör<br />

särskilt beaktas om angreppet har riktat sig mot någon med särskilda<br />

svårigheter att värja sin personliga integritet eller om gärningen har<br />

inneburit ett missbruk av ett beroende- eller förtroendeförhållande.<br />

Det senare tar framför allt sikte på sexuellt utnyttjande av underårig.<br />

En stor del av den utgivna brottsskadeersättningen avser just ersättning<br />

för kränkning av den personliga integriteten. Stor betydelse för<br />

utvecklingen av nivåerna för kränkningsersättningen, framförallt vid<br />

misshandel och mordförsök, har två rättsfall från Högsta domstolen<br />

13


haft. I det ena fallet (NJA 1991 s. 766) bestämdes ersättningen<br />

för kränkning till 70 000 kr och i det andra (NJA 1992 s. 541) till<br />

75 000 kr. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beslutade i september 1995<br />

att normalbeloppet för kränkning vid mordförsök skulle höjas till<br />

100 000 kr, en nivå som Högsta domstolen anslutit sig till<br />

(NJA 1997 s. 315).<br />

Andra brott än mordförsök och misshandel som kan grunda rätt till<br />

kränkningsersättning är företrädesvis<br />

• sexualbrotten<br />

• rån<br />

• olaga tvång<br />

• olaga hot<br />

• grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning<br />

• ofredande<br />

• hemfridsbrott och överträdelse av besöksförbud<br />

• olaga frihetsberövande<br />

• övergrepp i rättssak.<br />

Brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig<br />

avlyssning och ärekränkningsbrott ger enligt brottsskadelagen inte<br />

rätt till kränkningsersättning, till skillnad mot skadeståndslagen.<br />

AFA Försäkring ersätter vanligen både fysisk och psykisk personskada<br />

som uppkommit till följd av brott i arbetet. AFA Försäkring<br />

lämnar dock inte ersättning för den kränkning av den personliga<br />

integriteten som brottet kan ha inneburit. Av denna anledning ställs<br />

i ett stort antal fall av arbetsskada krav på brottsskadeersättning för<br />

kränkning. Särskilt frekventa är bank-, post- och butiksrån. Andra<br />

ofta förekommande fall gäller våld eller hot mot tjänsteman. I flertalet<br />

fall har <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnat kränkningsersättning.<br />

Myndigheten har emellertid också i en del fall avslagit ansökningar<br />

om brottsskadeersättning när det gällt personangrepp av det slag<br />

som typiskt sett är att räkna med inom vissa yrken, såsom inom<br />

polisen, kriminalvården, den psykiatriska vården och några andra<br />

vårdområden. (Se avsnittet Brott mot allmän verksamhet. Jfr NJA<br />

1994 s. 395 och NJA 1999 s. 725.)<br />

14


Lägsta ersättningsbelopp är 5 000 kr. Skälet härtill är att endast<br />

allvarliga kränkningar kan ersättas, jfr proposition 2000/2001:68<br />

s. 49. De oftast förekommande beloppen ligger mellan 5 000 och<br />

15 000 kr. Spännvidden uppåt är dock stor.<br />

”Standardbeloppen” – 5 000 – 15 000 kr – används normalt vid t.ex.<br />

bank-, post- och butiksrån och oprovocerad misshandel. Vid rånbrotten<br />

är ersättningar på mer än 10 000 kr inte ovanliga och även högre<br />

belopp har fastställts i särskilt allvarliga fall. Här kan särskilt beaktas<br />

Högsta domstolens avgöranden NJA 1997 s. 723 och 767. I några<br />

rånfall har yrkanden om kränkningsersättning ogillats på grund av att<br />

den anställde enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s bedömning inte blivit<br />

utsatt för en sådan allvarlig kränkning av sin personliga integritet som<br />

krävs för ersättning. Så kan fallet vara vid exempelvis ett bankrån då en<br />

anställd inte befinner sig i den lokal där rånet pågår och således inte<br />

omfattas av rånarens hot. I misshandelsfallen är omständigheterna<br />

oftast sådana att det finns skäl att utge kränkningsersättning, särskilt<br />

om någon egentlig provokation inte har förekommit. Har misshandeln<br />

varit särskilt brutal eller hänsynslös utgår regelmässigt ersättning över<br />

10 000 kr. En s.k. väskryckning som innebär ett fysiskt ofredande<br />

ersätts normalt med 5 000 kr för kränkningen.<br />

Särskilt om ideell ersättning vid sexualbrott<br />

Den ideella ersättningen vid sexualbrott fastställs liksom vid andra<br />

brottstyper på grundval av en individuell bedömning av varje enskilt<br />

fall. För att främja en enhetlig praxis tillämpar <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

emellertid vissa belopp som riktlinje för den ideella ersättningen vid<br />

sexualbrott. Normal ersättning vid våldtäkt är för närvarande 10 000 kr<br />

för sveda och värk samt 75 000 kr för kränkning. Vid våldtäktsförsök<br />

som ligger tämligen nära fullbordat brott är normalersättningen för<br />

kränkning drygt hälften av det angivna beloppet, 40 000 kr. För<br />

grova sexuella övergrepp mot barn är normalbeloppen 30 000 kr<br />

för sveda och värk samt 150 000 kr för kränkning. Vid mycket grova<br />

övergrepp kan upp till 50 000 kr utges för sveda och värk utan<br />

närmare medicinsk utredning. När det gäller ersättning för sveda<br />

och värk vid sådana brott har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2005<br />

s. 919 anfört bl.a. följande.<br />

15


16<br />

Sveda och värk är en av de skadeföljder som enligt 5 kap. 1 § första stycket<br />

3 skadeståndslagen (1972:207) omfattas av skadeståndsskyldighet för<br />

personskada. För att någon ska ha rätt till ersättning för sveda och värk<br />

måste han eller hon alltså ha drabbats av en sådan skada. Begreppet<br />

personskada definieras inte i skadeståndslagen men har berörts i lagens<br />

förarbeten (se senast prop. 2000/01:68 s. 17 f.). Till personskada räknas<br />

såväl fysiska som psykiska defekttillstånd. För att psykiska besvär ska<br />

anses som personskada krävs att en medicinskt påvisbar effekt föreligger.<br />

Bevisbördan vilar på den som begär ersättning.<br />

I lagen beskrivs sveda och värk som fysiskt och psykiskt lidande av<br />

övergående natur. Lagtexten fick denna lydelse genom en ändring<br />

som trädde i kraft den 1 januari 2002. Syftet med ändringen var att<br />

innebörden skulle framgå tydligare (se prop. 2000/01:68 s. 68). Någon<br />

ändring i sak var således inte avsedd. Sveda och värk avser lidande<br />

under akut sjuktid efter skadefallet, dvs. till dess att skadan läks eller ett<br />

varaktigt invaliditetstillstånd inträder. Ersättningen för sveda och värk<br />

bestäms i regel schablonmässigt med ledning av hjälptabeller som har<br />

utformats av Trafikskadenämnden. Högsta domstolen har i ett flertal<br />

fall godtagit denna praxis (se bl.a. NJA 1972 s. 81, 1991 s. 766, 1992<br />

s. 740 I, 1993 s. 68 och 2004 s. 26, jfr prop. 2000/01:68 s. 19 och 24<br />

f.). För att ersättning för sveda och värk ska utgå krävs i allmänhet att<br />

den skadade har varit sjukskriven. När det gäller fall då sjukskrivning<br />

inte är aktuell, t.ex. beträffande barn och pensionärer, får den totala<br />

akuttiden uppskattas på grundval av annan medicinsk utredning. Enligt<br />

tabellerna bestäms ersättningen med utgångspunkt i ett grundbelopp<br />

per månad, som varierar med hänsyn till vårdformen, skadans art och<br />

vårdtidens längd.<br />

Vid sexuella övergrepp mot barn är situationen ofta sådan att<br />

läkarbehandling inte förekommer i anslutning till övergreppen,<br />

eftersom dessa upptäcks först senare. Att det i dessa fall därför inte<br />

funnits medicinsk utredning om skadeverkningarna har i praxis inte<br />

hindrat att ersättning har lämnats för sveda och värk. Det har nämligen<br />

ansetts stå klart att den skadade genom övergreppen måste ha tillfogats<br />

medicinska besvär i form av t.ex. depression, oro, ångest, sömnbesvär<br />

m.m. (Jfr SOU 1992:84 s. 217 f.) I brist på närmare utredning om<br />

besvären måste ersättningen i dessa fall bestämmas efter schabloner.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillämpar ett normalbelopp om 30 000 kr för<br />

grova sexuella övergrepp mot barn även när det har varit fråga om<br />

flera övergrepp (se <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s referatsamling 2003 s.<br />

16). Denna schablon får godtas, men den ska givetvis inte tillämpas i


sådana fall där det finns utredning som gör det möjligt att bestämma<br />

ersättningens storlek med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet.<br />

Det får antas att omständigheterna även i andra fall kan vara sådana<br />

att schablonen inte bör tillämpas, såsom då det är fråga om ett mycket<br />

stort antal övergrepp under lång tid.<br />

När den medicinska utredningen visar att den akuta sjukdomstiden<br />

har överstigit två år, men inte närmare preciserats, lämnar<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ersättning för sveda och värk med upp till<br />

50 000 kr.<br />

Ersättning för indirekt personskada<br />

på grund av anhörigs död<br />

Genom de förändringar i skadeståndslagen som blivit gällande<br />

fr.o.m. den 1 januari 2002 har det blivit enklare för nära anhöriga till<br />

dödade att få skadestånd för sin egen personskada. Skadeståndslagen<br />

innehåller numera regler om ersättning till nära anhöriga (5 kap.<br />

2 § tredje punkten). I proposition 2000/2001:68 sägs följande.<br />

En lagreglering av rätten till skadestånd för anhörigas psykiska<br />

besvär bör inriktas på fall där en nära anhörig har dödats genom<br />

en skadeståndsgrundande handling. Det finns knappast skäl att låta<br />

rätten till skadestånd vara beroende av om skadan har framkallats<br />

uppsåtligen eller av ett grovt vårdslöst eller ett enbart vårdslöst<br />

beteende. När någon dödas torde psykiskt lidande hos de anhöriga i<br />

regel vara lika typiska och beräkneliga oavsett om skadevållaren varit<br />

oaktsam eller handlat med uppsåt. Det finns knappast heller några<br />

rationella skäl för att här sätta en gräns vid de fall där en nära anhörig<br />

har dödats genom ett vårdslöst förfarande. Det skulle tvärtom bara<br />

försvåra skaderegleringen, om man måste utreda om vårdslöshet har<br />

förekommit även när skadeståndsansvaret är strikt. - Vid en lagstadgad<br />

rätt till ersättning för psykiskt lidande till följd av att en nära anhörig<br />

dödats bör det normalt inte krävas läkarintyg eller liknande utredning<br />

för att styrka att de psykiska besvären är att hänföra till personskada.<br />

När det inte är aktuellt att ersätta andra skadeföljder än sveda och<br />

värk och smärre belopp avseende kostnader eller inkomstförlust<br />

bör man utan närmare utredning kunna utgå från att dessa besvär<br />

innebär en personskada. - Berättigade till skadestånd är de som har<br />

17


stått den avlidne särskilt nära. Regleringen tar främst sikte på make,<br />

registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. I första hand avses då<br />

medlemmar i samma etablerade hushållsgemenskap som den som<br />

ryckts bort genom dödsfallet. Det kan dock inte uteslutas att även<br />

andra personer någon gång kan komma i fråga för ersättning, t.ex.<br />

syskon som inte sammanbodde med den döde (jfr rättsfallen NJA<br />

1996 s. 509 och NJA 2000 s. 521).<br />

När det gäller nivån på ersättningen för sveda och värk till den<br />

efterlevande har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2004 s. 26 anfört<br />

bl.a. följande.<br />

18<br />

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2002 har nära<br />

anhöriga till en person som dödats genom en skadeståndsgrundande<br />

handling en i lag reglerad rätt till skadestånd för personskada som<br />

har åsamkats dem till följd av dödsfallet (5 kap. 2 § första stycket 3<br />

skadeståndslagen). Detta gäller inte endast uppsåtliga och därmed<br />

jämförliga handlingar utan oavsett grunden för skadeståndsansvaret.<br />

I lagstiftningsärendet diskuterades också möjligheterna att ge<br />

efterlevande rätt till ersättning för sorg och saknad eller kränkning,<br />

varvid dock lagstiftaren fann att det inte borde införas någon rätt till<br />

sådan ersättning.<br />

Vad som kan ersättas enligt den nya lagstiftningen är således psykiska<br />

besvär som går utöver sådana känslor av sorg och saknad som ett<br />

dödsfall brukar medföra för nära anhöriga. För att besvären ska anses<br />

som personskada krävs att de är medicinskt påvisbara. Enligt vad som<br />

sägs i lagmotiven (prop. 2000/2001:68 s. 36 och 71), med hänvisning<br />

till rättsfallet NJA 2000 s. 521, är det emellertid naturligt att utgå från<br />

en bevislättnad i så måtto att det normalt inte bör krävas läkarintyg eller<br />

liknande utredning för att styrka att de psykiska besvären är att hänföra<br />

till personskada.<br />

När det gäller ersättningens storlek anförs i lagmotiven (a. prop. s.<br />

35), som skäl för att låta ersättningen utgå för personskada, att det är<br />

rimligt att skadeståndet bestäms efter besvärens svårhet i det enskilda<br />

fallet. Samtidigt sägs (s. 71) att bevislättnaden är av betydelse när den<br />

anhörige yrkar ersättning för psykiska besvär under sådan tid eller av<br />

sådan omfattning i övrigt som normalt sett uppkommer i dessa typer<br />

av fall, dvs. vid ersättning i enlighet med gällande praxis. Avsikten har<br />

uppenbarligen varit att ersättningen i sådana fall ska bestämmas med<br />

hjälp av schabloner utan krav på närmare utredning om de psykiska


esvären. Lagmotiven innehåller inte något uttalande om vad som skulle<br />

vara en rimlig ersättningsnivå annat än att det sägs att det belopp om<br />

25 000 kr som i hittillsvarande praxis synes ha dömts ut schablonmässigt<br />

numera framstår som lågt. (Jfr a. prop. s. 37.) I fråga om andra slag<br />

av ersättning för lidande än ersättning i form av personskada har<br />

sedan början av 1990-talet rättspraxis blivit allt generösare när det<br />

gäller ersättningsbeloppens storlek. Att lagstiftaren har valt att reglera<br />

skadestånd för psykiska besvär till nära anhöriga till följd av dödsfall<br />

som en ersättning för personskada i form av sveda och värk innebär<br />

emellertid att de normer som allmänt tillämpas vid bestämmande av<br />

sådan ersättning även fortsättningsvis får tas till utgångspunkt när det<br />

gäller att fastställa vilket belopp som schablonmässigt ska utgå. Detta<br />

gäller även om det medför att de belopp som kan utdömas från allmänna<br />

synpunkter kan framstå som ganska låga (jfr justitierådet Bengtssons<br />

tillägg i NJA 1993 s. 41 II). Enligt Trafikskadenämndens hjälptabeller<br />

för 2002 motsvarar 25 000 kr avrundat en akut sjuktid på ett år med<br />

annan vård än sjukhusvård. Det finns inte underlag för att anta att<br />

de psykiska besvär, utöver sorg och saknad, som kan uppkomma till<br />

följd av ett skadeståndsgrundande dödsfall i allmänhet är av en sådan<br />

omfattning och karaktär att de kan motivera en högre schablonmässig<br />

ersättning.<br />

Det kan emellertid finnas skäl att tillämpa olika schabloner beroende<br />

på omständigheterna i det särskilda fallet. När det gäller ersättning<br />

för sveda och värk i form av fysisk skada har det visserligen ansetts<br />

att den skadegrundande gärningens beskaffenhet inte ska påverka<br />

bedömningen av ersättningens storlek (se NJA 1992 s. 740 I). I fråga<br />

om psykiska besvär ligger det emellertid i sakens natur att gärningens<br />

beskaffenhet kan vara av betydelse för skadans intensitet. Det får<br />

exempelvis antas att psykiska besvär till följd av att en nära anhörig<br />

dödats i allmänhet blir allvarligare vid uppsåtliga brott än när den som<br />

orsakat skadan endast varit vårdslös eller svarar för skadan på annan<br />

grund (jfr SOU 1995:33 s. 386). Det får därför vid uppsåtligt dödande<br />

anses rimligt att ett schablonbelopp läggs på en dubbelt så hög nivå,<br />

dvs. för närvarande 50 000 kr.<br />

Schablonbeloppet 25 000 kr tillämpas i regel vid fall av icke uppsåtligt<br />

dödande.<br />

Eftersom brott av detta slag inte riktas mot den efterlevande kan det<br />

inte läggas till grund för kränkningsersättning.<br />

19


Fråga uppkommer någon gång om nära anhörig till en genom brott<br />

svårt skadad person har rätt till ersättning för sveda och värk för<br />

indirekt personskada. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2006 s.<br />

181 förklarat att en sådan rätt kan föreligga. Målet gällde skadestånd i ett<br />

fall där en ung man hade utsatts för ett dråpförsök. Gärningsmannen<br />

hade tilldelat honom ett kraftigt slag med ett metallrör i huvudet.<br />

Slaget förorsakade hjärnblödning, brott på skallbenet och allvarliga<br />

hjärnskador. Den unge mannen var i ett livshotande tillstånd under<br />

åtminstone 14 dagar och han var under denna tid medvetslös. Frågan i<br />

Högsta domstolen gällde bl.a. om modern, som fick underrättelse om<br />

skadorna i nära anslutning till att de uppkom, hade rätt till ersättning<br />

för de psykiska besvär som hon ostridigt hade åsamkats som en följd<br />

av brottet. Domstolen biföll moderns yrkande om ersättning för sveda<br />

och värk med 10 000 kr och anförde i nu aktuella delar:<br />

20<br />

Skadeståndslagen innehåller inte någon bestämmelse som är direkt<br />

tillämplig på den fråga som målet gäller. För det fall en personskada lett<br />

till döden finns emellertid sedan den 1 januari 2002 i 5 kap. 2 § första<br />

stycket 3 en regel som ger rätt till ersättning för personskada som till<br />

följd av dödsfallet åsamkats någon som stod den avlidne särskilt nära.<br />

Regeln är utformad så att skadestånd kan utgå oavsett grunden för<br />

skadeståndsansvaret, och således inte endast i de fall skadevållaren<br />

handlat med uppsåt eller varit oaktsam.<br />

Före tillkomsten av nyssnämnda bestämmelse hade Högsta domstolen<br />

i pleniavgörandena NJA 1993 s. 41 I och II slagit fast att skadestånd för<br />

personskada i form av psykiska besvär kunde tillerkännas närstående<br />

till den som dödats genom uppsåtlig handling. Vidare hade Högsta<br />

domstolen i rättsfallet NJA 1996 s. 377 uttalat att skadestånd kunde<br />

utgå också när dödsfallet orsakats genom en grov vårdslöshet som<br />

ligger mycket nära ett uppsåtligt handlande. I pleniavgörandena<br />

berörde Högsta domstolen frågan huruvida närstående borde kunna<br />

få skadestånd även när någon har tillfogats personskada som inte har<br />

lett till döden. En långtgående utvidgning av skadeståndsmöjligheterna<br />

utöver fall av uppsåtligt dödande ansågs emellertid förutsätta så ingående<br />

överväganden av både principiell och praktisk natur att de lämpligen<br />

borde ankomma på lagstiftaren. Denna restriktiva inställning kom även<br />

till uttryck i 1996 års fall, liksom i rättsfallet NJA 1999 s. 632, där<br />

skadestånd ansågs inte böra utgå när dödsfallet orsakats av vårdslöshet<br />

som inte var grov.


I lagmotiven till 2002 års ändringar i skadeståndslagen angavs att<br />

den lagreglerade rätten till skadestånd borde begränsas till fall där den<br />

nära anhörige hade dödats. Detta skulle emellertid inte utesluta att<br />

skadestånd i särskilda fall borde kunna utgå även för psykiska besvär till<br />

följd av att en nära anhörig skadats allvarligt. Framför allt gällde detta<br />

när någon har tillfogats lidandet av att bevittna själva skadehändelsen<br />

(jfr NJA 1971 s. 78). Även annars, t.ex. när den nära anhörige överlevt<br />

efter att ha svävat mellan liv och död, kunde enligt motiven en rätt till<br />

skadestånd te sig befogad. Dessa fall borde dock även i fortsättningen<br />

avgöras i rättstillämpningen med beaktande av samtliga föreliggande<br />

omständigheter. (Prop. 2000/01:68 s. 33.) Högsta domstolen har därefter<br />

i rättsfallet NJA 2003 s. 508 prövat frågan om skadestånd till föräldrar<br />

för personskador som vållats dem till följd av att deras minderårige<br />

son utsatts för människorov. Högsta domstolen uttalade att det borde<br />

finnas ett visst utrymme för skadestånd också när den anhörige inte<br />

dödats genom brottet. Omständigheterna i det fallet ansågs emellertid<br />

vara sådana att fastställande av en rätt för föräldrarna till skadestånd<br />

för psykiska besvär skulle innebära en principiellt sett betydande<br />

utvidgning av rätten till skadestånd. Av försiktighetsskäl borde en<br />

sådan utvidgning inte ske i rättstillämpningen utan genom lagstiftning.<br />

Det finns goda skäl att vidhålla den försiktiga inställning som tidigare<br />

har kommit till uttryck när det gäller att i rättstillämpningen utvidga<br />

skadeståndsmöjligheterna på området. I förevarande fall är det fråga<br />

om uppsåtligt våld som lett till att den som utsatts för våldet fått skador<br />

som varit livshotande under en inte obetydlig tid. Att nära anhöriga till<br />

den skadade under sådana omständigheter drabbas av psykiska besvär<br />

får anses vara en typisk och närliggande skadeföljd även när dessa inte<br />

har bevittnat själva skadehändelsen.<br />

Bedömningen av om en skada har varit livshotande kan i regel ske utan<br />

större svårighet med utgångspunkt i medicinsk utredning. En utvidgning<br />

av rätten till skadestånd för anhöriga till att omfatta även sådana fall kan<br />

därför inte antas medföra några avsevärda avgränsningsproblem. En<br />

sådan utvidgning får vidare anses ligga i linje med de tidigare återgivna<br />

uttalandena i lagmotiven och inte strida mot avgörandet i 2003 års<br />

rättsfall. Vad som nu har sagts får inte uppfattas så att det inte kan finnas<br />

också andra fall då skadestånd kan utgå på grund av psykiska besvär till<br />

följd av att en nära anhörig skadats.<br />

Liksom i fråga om ersättning till anhöriga när offret avlidit bör ersättningen<br />

i fall som det nu behandlade kunna bestämmas schablonmässigt utan<br />

21


22<br />

krav på närmare utredning om de psykiska besvären (jfr NJA 2004 s.<br />

26). Ett belopp om 10 000 kr framstår som rimligt, när det är fråga om<br />

psykiska besvär till följd av att en nära anhörig genom uppsåtligt våld<br />

tillfogats skador som varit livshotande under inte obetydlig tid. Moderns<br />

skadeståndstalan ska således helt bifallas.<br />

Livränta<br />

Ersättning för inkomstförlust lämnas med ett belopp som utgör<br />

skillnaden mellan den skadelidandes inkomst efter skadan och den<br />

inkomst som denne skulle ha haft om skadan inte hade inträffat. Vid<br />

tillämpningen av brottsskadelagen är huvudregeln att ersättningen för<br />

framtida inkomstförlust lämnas med ett engångsbelopp. Endast när<br />

ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadades framtida vård<br />

eller försörjning ska ersättning lämnas i form av livränta. En sådan<br />

ersättning utgår för varje år med högst tre gånger det basbelopp som<br />

gäller det år då livräntan bestäms. Livräntan värdesäkras enligt en lag<br />

om ändring av skadeståndslivräntor.<br />

Vid bedömningen av om livränta ska beviljas beaktar <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

först den skadades medicinska invaliditet. Ju högre<br />

invaliditet, desto större är risken för att den skadade inte kan få<br />

en tryggad försörjning genom egen arbetsinkomst. I de ärenden<br />

där livränta har beviljats har de skadelidande med få undantag en<br />

invaliditetsgrad på omkring 50 procent. Förutom invaliditetsgraden<br />

beaktar myndigheten också om de förmåner som utgår till den skadade<br />

efter skadan ger en tillfredsställande försörjning. Sådana förmåner<br />

kan till exempel vara sjukersättning. I de ärenden där livränta har<br />

beviljats har de skadades årsinkomst efter skadan varit som högst<br />

175 000 kr (nämndens beslut i oktober 2005). Sådana inkomster har<br />

inte ansetts ge de skadade en tillfredsställande försörjning. Vid en<br />

jämförelse mellan deras inkomster efter skadan och det tillskott som<br />

en livränta skulle ge har livräntan ansetts vara av väsentlig betydelse<br />

för deras försörjning.


Ny form av brottsskadeersättning<br />

Från och med den 15 november 2006 har barn, som bevittnar ett<br />

brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande<br />

till en närstående person, rätt till brottsskadeersättning från staten. I<br />

förarbetena till bestämmelserna förklarar regeringen bl.a. följande.<br />

Det är för ett barn en mycket svår upplevelse att bevittna att en av<br />

föräldrarna eller någon annan närstående person utsätts för våld<br />

eller hot om våld. En sådan upplevelse kan ge upphov till känslor<br />

och reaktioner av samma slag som när barnet självt utsätts för brott,<br />

vilket gör att det kan finnas liknande behov av stöd. I dag har barn<br />

som bevittnat brott mot närstående under vissa förutsättningar rätt till<br />

skadestånd från förövaren. Men det finns fall där de förutsättningarna<br />

inte är uppfyllda och barn som därmed saknar en sådan möjlighet till<br />

ekonomisk ersättning. För barn som bevittnat brott finns ett stort värde<br />

i att deras känslor och upplevelser av händelsen uppmärksammas<br />

och bekräftas. Införandet av en särskild rätt till ersättning för barn<br />

som bevittnar brott mot en närstående får ett stort värde genom<br />

att öppna möjligheten till en sådan bekräftelse även för andra barn<br />

än de som enligt gällande regler är berättigade till skadestånd för<br />

personskada. Genom brottsskadelagen har staten tagit på sig ett<br />

ansvar för ersättning till dem som skadas genom brott. Staten bör<br />

också ta ett ersättningsansvar för barn som i allvarliga fall bevittnar<br />

brott mot en närstående person. Om rätten till ersättning knyts till<br />

brottsskadelagens reglering och benämns brottsskadeersättning,<br />

markeras det att även de barn som utsätts för att bevittna brott är att<br />

betrakta som brottsoffer. Ersättningen ska bestämmas efter vad som är<br />

skäligt med hänsyn till hur grovt det bevittnade brottet är. Den undre<br />

gränsen för de fall som ersätts bestäms av att endast bevittnande av<br />

brott som är ägnade att skada barnets tillit och trygghet ger rätt till<br />

ersättning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s tillämpning av de nya bestämmelserna har<br />

resulterat i ett antal ersättningsfall där följande ärenden utgör exempel<br />

på olika ersättningsnivåer.<br />

• En flicka, som vid tillfället var ett år och fyra månader, bevittnade att<br />

hennes far försökte misshandla hennes mor genom att rikta en spark<br />

mot modern. Sparken missade dock. Vid samma tillfälle förstörde<br />

23


24<br />

fadern moderns mobil- och hemtelefoner genom att kasta dessa<br />

mot golvet. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att brottsligheten inte var<br />

av så allvarligt slag att den typiskt sett är ägnad att skada tryggheten<br />

och tilliten hos flickan i hennes förhållande till en närstående<br />

person. Hon kunde därför inte få någon brottsskadeersättning.<br />

Dnr 191/07.<br />

• En pojke, som var sex år gammal, bevittnade att hans far vid<br />

ett tillfälle hotade hans mor till livet. Pojken fick inte någon<br />

brottsskadeersättning med motiveringen att brottet inte var av så<br />

allvarligt slag att det typiskt sett är ägnat att skada tryggheten och<br />

tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Dnr<br />

1463/07.<br />

• Modern till en treårig pojke misshandlades och hotades vid ett antal<br />

tillfällen av pojkens styvfar. Hovrätten dömde slutligt styvfadern<br />

för grov kvinnofridskränkning till tio månaders fängelse och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till pojkens mor med bl.a.<br />

sakprövade 40 000 kr för kränkning. Av utredningen framgick<br />

att pojken vid ett tillfälle bevittnade när styvfadern misshandlade<br />

modern. Mannen drog modern i håret, tryckte upp henne mot en<br />

vägg och slog henne med öppen hand i ansiktet. Han tilldelade<br />

henne även ett slag i ansiktet med en väska. Pojken, som vid<br />

tillfället befann sig i rummet bredvid, började gråta. Modern<br />

gick och tog upp honom, och under tiden hon höll honom i<br />

famnen tilldelade mannen henne flera slag med öppen hand i<br />

ansiktet. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att det brott som pojken<br />

bevittnat varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos honom<br />

i förhållande till en närstående person. Han hade därför rätt till<br />

brottsskadeersättning. Ersättningen bestämdes till skäliga 5 000<br />

kr. Dnr 11285/06.<br />

• Fadern till en pojke misshandlade och hotade pojkens mor så gott<br />

som dagligen under drygt ett års tid. Fadern slog henne i ansiktet,<br />

sparkade henne på kroppen, drog henne i håret och uttalade hot<br />

om att döda eller låta döda henne. Hovrätten dömde slutligt<br />

fadern för grov kvinnofridskränkning samt att betala skadestånd<br />

till pojkens mor med bl.a. sakprövade 50 000 kr för kränkning.<br />

I samma dom dömdes fadern även för att ha misshandlat


pojkens bror vid minst fyra tillfällen. Påföljden bestämdes till 9<br />

månaders fängelse. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att det genom<br />

utredningen i ärendet var med tillräcklig grad av säkerhet visat att<br />

pojken bevittnat brott mot modern vid ett tillfälle då han var tio<br />

år gammal. Den misshandel som pojken bevittnat har varit ägnat<br />

att skada tryggheten och tilliten hos honom i förhållande till en<br />

närstående person. Han hade därför rätt till brottsskadeersättning<br />

som bestämdes till skäliga 5 000 kr. Dnr 2272/07.<br />

• Fadern till en femårig pojke utsatte under fyra månaders tid<br />

pojkens mor för ofredande, hot och misshandel. Hovrätten<br />

dömde slutligt fadern för grov kvinnofridskränkning till ett<br />

års fängelse samt förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

modern med sakprövade 50 000 kr för kränkning. Av utredningen<br />

framgick att pojken vid tre tillfällen bevittnade hur fadern utsatte<br />

modern för brott. Vid det första tillfället ofredade fadern modern<br />

genom att skrika tillmälen till henne och vid det andra tillfället<br />

uttalade han hotelser med innebörd att han skulle döda henne.<br />

Vid det tredje tillfället uttalade fadern hot och kallade modern<br />

nedsättande saker varefter han misshandlade henne genom att<br />

ta ett grepp om halsen på henne samt dunka hennes bakhuvud<br />

i golvet. Av våldet tillfogades modern bland annat smärta och<br />

andnöd. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att de brott som pojken<br />

bevittnat varit ägnade att skada tryggheten och tilliten hos honom<br />

i förhållande till en närstående person. Han hade därför rätt till<br />

brottsskadeersättning. Ersättningen bestämdes till skäliga 10 000<br />

kr. Dnr 2142/07.<br />

• Fadern till en flicka misshandlade och hotade flickans mor<br />

regelbundet under fyra års tid. Även i övrigt betedde sig<br />

mannen mycket ofta hänsynslöst mot kvinnan genom att uttala<br />

nedvärderande kommentarer till henne om hennes person.<br />

Fadern misshandlade och hotade även flickans storasyster och<br />

storebror under samma tid. Tingsrätten dömde mannen för grov<br />

kvinnofridskränkning samt förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till modern med bl.a. 75 000 kr för kränkning. Tingsrätten<br />

dömde även mannen för grov fridskränkning och förpliktade honom<br />

att utge skadestånd till flickans storebror och storasyster med bl.a.<br />

75 000 kr vardera för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att<br />

25


26<br />

det med tillräcklig grad av säkerhet var visat att flickan, som är född<br />

år 1990, i vart fall hade bevittnat tre tillfällen. Vid det första tillfället<br />

blev modern tilldelad flera knytnävsslag mot huvudet och axlarna.<br />

Vid ett annat tillfälle knuffade eller slog mannen modern så att<br />

hon föll till golvet. Mannen hotade samtidigt modern. I polisförhör<br />

berättade flickan att vid det tredje tillfället misshandlade fadern<br />

modern genom att han först slog henne så att hon föll till golvet.<br />

När hon låg ner på golvet sparkade mannen henne. När hon<br />

försökte ta sig upp slog han ner henne igen. Flickan berättade<br />

även att hon sett fadern tilldela hennes storebror örfilar vid flera<br />

tillfällen samt att hon sett fadern hota hennes storasyster vid ett<br />

tillfälle. Enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> hade de brott som flickan<br />

bevittnat varit ägnade att skada tryggheten och tilliten hos henne<br />

i förhållande till en närstående person. Hon hade därför rätt<br />

till brottsskadeersättning som bestämdes till skäliga 10 000 kr.<br />

Dnr 1588/07.<br />

• Två barn, som var två år respektive tre och ett halvt år gamla,<br />

bevittnade att deras pappa bröt sig in i bostaden och använde<br />

våld i form av hårdragning, stryptag och sparkar mot mammans<br />

huvud i samband med att han våldtog henne. Tingsrätten bedömde<br />

våldtäkten som grov och dömde mannen till fyra års fängelse.<br />

Mamman tillerkändes skadestånd för kränkning med 100 000<br />

kr. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade brottsskadeersättning till<br />

vartdera barnet med 15 000 kr. Dnr 5578 och 5579/08.<br />

• Tre syskon, födda 1995, 2001 och 2003, bevittnade att deras<br />

mor misshandlades, hotades och ofredades av deras far under<br />

tiden augusti 2003 – juli 2005, dvs. under en period på ca två år.<br />

Misshandeln skedde i bostaden och bestod bl.a. i att fadern tilldelade<br />

modern upprepade slag i ansiktet och på kroppen, sparkade henne<br />

mot kroppen samt drog henne i håret och i kinderna med bl.a.<br />

smärta, svullnad, rodnad och blåmärken som följd. Vid ett tillfälle<br />

tryckte fadern en kniv mot moderns mage med en sårskada som<br />

följd. Hoten bestod i att fadern uttalade att han skulle döda modern<br />

och vid flera tillfällen riktade fadern livsfarliga vapen mot modern<br />

som t.ex. knivar, yxor och ett avsågat hagelgevär. Vid ett tillfälle<br />

uttalade fadern att han skulle döda modern, varefter han tejpade<br />

över hennes mun och tejpade fast hennes armar i en säng. Vid


ett annat tillfälle band han fast moderns fötter med en elkabel<br />

samtidigt som han riktade en yxa mot henne. Han förgrep sig även<br />

sexuellt på modern vid ett tillfälle. Tingsrätten dömde fadern för<br />

grov kvinnofridskränkning och våldtäkt till tre års fängelse samt<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till modern med bl.a.<br />

sakprövade 225 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beviljade brottsskadeersättning till barnen med följande<br />

motivering. Av utredningen i ärendet framgår att brottsligheten<br />

har begåtts när barnen varit hemma och ibland närvarande i<br />

samma rum. Den brottslighet som barnen bevittnat har varit<br />

ägnat att skada tryggheten och tilliten hos dem i förhållande till<br />

en närstående person. De har därför rätt till brottsskadeersättning.<br />

Med hänsyn till omständigheterna i ärendet, bl.a. omfattningen på<br />

den brottslighet som barnen bevittnat, tillerkändes de två yngsta<br />

barnen brottsskadeersättning med 15 000 kr. Fadern hade berättat<br />

ingående för det äldsta barnet om vad han misstänkte att modern<br />

gjort med andra män. Modern hade dessutom bett det äldsta<br />

barnet ringa polisen vid något tillfälle när hon blivit misshandlad<br />

av fadern. Med hänsyn till det barnets särskilda utsatthet utgick<br />

brottsskadeersättning med 20 000 kr. Dnr 9009-9011/07.<br />

• En elvaårig flicka bevittnade att hennes far knivhögg hennes mor<br />

så att modern senare avled av sina skador. Fadern tog därefter sitt<br />

eget liv. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> anförde att den brottslighet som<br />

flickan bevittnat varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos<br />

henne i förhållande till en närstående person. Flickan hade därför<br />

rätt till brottsskadeersättning. Ersättningen bestämdes till skäliga<br />

20 000 kr. Dnr 2331/08.<br />

Europeisk brottsskadeersättning<br />

I april 2004 antog Europeiska rådet ett direktiv (2004/80/EG) om<br />

ersättning till brottsoffer. Syftet med direktivet är att ett brottsoffer som<br />

drabbats av ett uppsåtligt våldsbrott inom Europeiska unionen ska vara<br />

tillförsäkrad viss statlig ersättning i de fall då gärningsmannen inte<br />

kan identifieras eller lagföras eller då denne saknar förmåga att ersätta<br />

den uppkomna skadan. Det står varje medlemsstat fritt att bestämma<br />

hur respektive ersättningsordning ska utformas. I gränsöverskridande<br />

27


fall ska de olika staternas myndigheter samarbeta i syfte att underlätta<br />

för brottsoffret att ansöka om och få statlig ersättning.<br />

I brottsskadelagen har införts vissa bestämmelser om europeisk<br />

brottsskadeersättning (18 och 19 §§ i första hand). Ur proposition<br />

2005/06:26 har följande hämtats. Med europeisk brottsskadeersättning<br />

ska avses en på grund av föreskrift i annan medlemsstat i Europeiska<br />

unionen utgående ersättning av statsmedel för skada till följd av brott<br />

som begåtts i den staten. I lagen införs vidare regler av innebörd att<br />

en ansökan om brottsskadeersättning i vissa fall även ska anses utgöra<br />

en begäran om europeisk brottsskadeersättning. Detta ska vara fallet<br />

om ansökningen grundas på en skada till följd av ett sådant brott som<br />

avses med direktivet – dvs. ett uppsåtligt våldsbrott – och detta brott<br />

har begåtts i en annan medlemsstat i Europeiska unionen. Det ska då<br />

ankomma på <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att överlämna en begäran om<br />

europeisk brottsskadeersättning till den behöriga beslutsmyndigheten<br />

i den andra staten. Ett sådant överlämnande ska dock inte innebära<br />

att <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> är förhindrad att fatta beslut i anledning<br />

av ansökningen om brottsskadeersättning och då också betala ut<br />

ersättning enligt brottsskadelagen.<br />

Med en lösning som den nu beskrivna uppnås bl.a. den fördelen att<br />

ett i Sverige bosatt brottsoffer oftast inte kommer att behöva göra<br />

så mycket mer än att ge in en ansökan om brottsskadeersättning.<br />

Om förutsättningarna enligt direktivet är uppfyllda, har <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

att självmant se till att ersättningsfrågan aktualiseras<br />

vid beslutsmyndigheten i den andra medlemsstaten. Genom att<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> samtidigt är bevarad vid sin möjlighet<br />

att på vanligt sätt besluta om ersättning av svenska statsmedel<br />

säkerställs dessutom både att den utländska ersättningen kan<br />

förskotteras av svenska medel och – om den visat sig understiga vad<br />

som skulle ha utgått vid en tillämpning av svensk ersättningspraxis<br />

– kompletteras.<br />

En förutsättning för en sådan med den utländska myndigheten<br />

parallell behörighet är dock att <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> vid sitt<br />

beslut om ersättning av svenska statsmedel tar hänsyn till den<br />

andra myndighetens beslut. Om det alltså för det första framgår att<br />

utländsk ersättning redan har utgått, bör <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

28


vid sitt bestämmande av brottsskadeersättning räkna av den<br />

utländska ersättningen. I annat fall kunde vissa skadelidande bli<br />

överkompenserade bara av det skälet att de utsatts för brott utomlands.<br />

I bl.a. förtydligande syfte kompletteras därför brottsskadelagens<br />

nuvarande bestämmelse om avräkning med ett särskilt stadgande<br />

om avräkning för dessa fall. Risk för överkompensation i förhållande<br />

till andra brottsoffer kommer att föreligga också i det fallet att<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beslutar att utge brottsskadeersättning utan<br />

att avvakta den utländska myndighetens beslut. Detta lär ofta bli<br />

aktuellt – särskilt när den senare myndighetens handläggningstid<br />

väntas bli lång – och innebär således att den utländska ersättningen<br />

helt eller delvis förskotteras av svenska statsmedel. För att avvärja<br />

även denna risk för överkompensation har det införts en regel som<br />

innebär att svenska staten i ett sådant fall inträder i den skadelidandes<br />

anspråk på ersättning från den utländska myndigheten, intill det av<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgivna beloppet.<br />

Sakskador och rena förmögenhetsskador<br />

De sakskador som ersätts med stöd av 3 § brottsskadelagen (rymlingsfall)<br />

gäller i allmänhet förhållandevis små belopp. Typiska ”rymlingsbrott”<br />

är tillgrepp av bilar eller andra fortskaffningsmedel samt inbrott i<br />

bensinstationer, kiosker och fritidshus. Den brottsskadeersättning<br />

som lämnas i dessa fall avser i de flesta fall bara självrisken på<br />

försäkringen och vissa poster som inte täcks av sedvanliga försäkringar,<br />

såsom stilleståndsersättning och värdeminskning vid bilstölder.<br />

Brottsskadeersättning med höga belopp blir det bara i de ganska få<br />

fall där den skadelidande saknade försäkringsskydd och inte är att<br />

hänföra till s.k. självförsäkrare.<br />

Under senare år har det blivit vanligt att försäkringsbolagen tillämpar<br />

bonusförlust vid stöldförsäkringar. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har<br />

funnit att en redan inträffad bonusförlust ska ersättas på samma<br />

sätt som självrisk, men att ersättning däremot inte kan lämnas för<br />

framtida bonusförlust. Kostnader för privata hyrbilar kan ersättas,<br />

men ersättningen minskas med inbesparat slitage på den egna bilen.<br />

Värdeminskning på bilar ersätts normalt om de varit högst två år gamla<br />

och i gott skick. Det förutsätts också att de skador som uppkommit<br />

29


har varit av en viss omfattning. Kostnader för självriskeliminering<br />

vid hyra av ersättningsbil gottgörs bara om den egna bilen var<br />

vagnskadeförsäkrad.<br />

För att ersättning ska kunna lämnas för ren förmögenhetsskada vid<br />

rymlingsbrott krävs att det föreligger särskilda skäl. Sådana skäl kan<br />

enligt förarbetena till brottsskadelagen vara för handen om brottet<br />

har förövats mot arbetsgivare, fosterföräldrar, övervakare eller andra<br />

som står i liknande förhållande till gärningsmannen.<br />

När ett företag, som yrkesmässigt hyr ut t.ex. bilar, utsätts för<br />

bedrägeri på så sätt att kunden i stället för att återställa bilen<br />

avyttrar denna och tillgodogör sig värdet, är det snarast att se som<br />

en ren förmögenhetsskada och inte som en sakskada. Eftersom<br />

förlusten har uppstått vid en yrkesmässig affärstransaktion anser<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte att det föreligger sådana särskilda skäl<br />

som kan föranleda att företagets ansökan om brottsskadeersättning<br />

ska bifallas. Ett annat ganska vanligt typfall är att en privatperson,<br />

som har annonserat ut sin bil till försäljning eller svarat på annons<br />

om uppköp av begagnade bilar, luras att lämna sin bil ifrån sig utan<br />

att få betalt. Också i sådana fall avslås regelmässigt ansökan om<br />

brottsskadeersättning.<br />

Vid tillämpning av 4 § brottsskadelagen är det främst vid åldringsbrott<br />

som det lämnas ersättning. Det kan röra sig om väskryckning eller<br />

annat tillgrepp från en äldre person, t.ex. i samband med post- eller<br />

bankbesök. Ett annat typfall är att en eller ett par personer under<br />

någon förevändning tränger sig på hos en ensamstående åldring och<br />

där tillgriper kontanter eller värdeföremål.<br />

När någon som är medellös och saknar försäkringsskydd har fått<br />

sitt hem ödelagt genom mordbrand eller annan skadegörelse kan<br />

ersättning lämnas för återanskaffning av kläder och nödvändigt bohag.<br />

Om bidrag utgått från socialtjänsten minskas brottsskadeersättningen<br />

i motsvarande mån.<br />

Några typiska fall där 4 § brottsskadelagen tillämpats refereras här<br />

nedan.<br />

• En äldre kvinna hade på ett bankkontor i Stockholm tagit ut<br />

60 000 kr, vilket utgjorde alla hennes besparingar. När hon<br />

30


gående på trottoaren var på väg hem till sin son kom en yngling<br />

på moped och ryckte till sig kassen med pengarna. Hon fick<br />

brottsskadeersättning med 30 000 kr.<br />

• En rörelsehindrad 70-årig kvinna skulle sätta in pengar på posten.<br />

I sin handväska hade hon 10 000 kr. På grund av lång väntetid på<br />

postkontoret återvände hon till sin bostad med oförrättat ärende.<br />

Hon fick hjälp av en pojke med att lyfta sin rullator över tröskeln<br />

i porten. Samtidigt stack pojken ned en hand i hennes väska och<br />

tillgrep pengarna. Brottsskadeersättning lämnades för den stulna<br />

summan med avdrag för utgiven försäkringsersättning.<br />

• En drygt 90-årig kvinna fick besök av en man som påstod att det<br />

var fel på vattnet i huset och att han därför ville ha tillträde till<br />

hennes lägenhet för att undersöka saken. Under tiden kvinnan och<br />

mannen befann sig i badrummet tog sig en annan man in i hennes<br />

sovrum där han stal kontanter och smycken. Brottsskadeersättning<br />

utgavs med yrkade 19 000 kr.<br />

• En förståndshandikappad kvinna lurades att låna ut pengar<br />

till en för henne okänd man. Denne dömdes för bedrägeri och<br />

förpliktades att utge skadestånd till kvinnan med nära 80 000 kr.<br />

Hon tillerkändes brottsskadeersättning med 25 000 kr.<br />

• En sjuklig och handikappad äldre kvinna fick besök av två<br />

för henne okända män som uppgav sig vara poliser på jakt<br />

efter narkotika. De uppvisade något som skulle föreställa<br />

polislegitimation och släpptes in i lägenheten. Där tillgrep de<br />

10 300 kr. Hela beloppet ersattes genom brottsskadeersättning.<br />

Gemensamt för de ovan omnämnda fallen är att grunden för<br />

brottsskadeersättningen har varit att denna framstått som särskilt<br />

angelägen. Det är bara undantagsvis som skälet för att lämna<br />

brottsskadeersättning har varit att sökandens möjligheter att försörja<br />

sig har allvarligt äventyrats genom skadan. Ett exempel på detta är<br />

ett ärende där sökanden var en kvinna som drev en affärsrörelse<br />

i konfektionsbranschen. Vid ett inbrott tillgreps så gott som<br />

hela varulagret, huvudsakligen pälsar. Skadan uppgick till cirka<br />

400 000 kr. Varulagret var vid tillfället oförsäkrat. Anledningen härtill<br />

var att affären hade flyttat från en lokal till en annan, vilken inte var<br />

godkänd från stöldskyddssynpunkt. Affärsinnehavaren hade stora<br />

31


skulder och saknade möjlighet att skaffa nya varor, varför rörelsen<br />

kom att ligga nere. Hon tillerkändes brottsskadeersättning med<br />

130 000 kr för att kunna få igång rörelsen på nytt.<br />

Som personskada ersätts enligt brottsskadelagen också skada<br />

på kläder, glasögon och liknande föremål som den skadade bar<br />

på sig vid skadetillfället. I några fall där den skadade avlidit har<br />

dödsboet yrkat ersättning för sådan egendom. Dessa yrkanden har<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslagit med följande motivering: Rätten till<br />

ersättning enligt 2 § brottsskadelagen för skada på kläder, glasögon<br />

och liknande föremål som den skadade bar på sig vid skadetillfället,<br />

har en så nära anknytning till den skadades person att den, om skadan<br />

lett till döden, inte övergår på dödsboet.<br />

32<br />

Jämkning<br />

Enligt 9 § andra stycket brottsskadelagen kan brottsskadeersättning<br />

i vissa fall jämkas under förutsättning att det är skäligt med hänsyn<br />

till att den skadelidande eller, om skadan lett till döden, den avlidne<br />

genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat<br />

liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.<br />

I personskadefallen är anledningen till jämkning vanligen att den<br />

skadelidande hade uppträtt provocerande. Det är oftast fråga om<br />

ömsesidiga misshandelstillfällen av inte alltför allvarligt slag eller att<br />

den skadelidande hade inlett ett gräl med sin antagonist. Om den som<br />

har uppträtt provocerande har mötts av kraftigt våld, som inte stått<br />

i rimlig proportion till provokationen, har <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

ofta valt att avstå från jämkning. Jämkning förekommer också<br />

i fall av uppgörelser i kriminella kretsar och i samband med<br />

narkotikabrottslighet eller brukande av narkotika tillsammans med<br />

andra.<br />

I fall där skadeståndsfrågan har prövats av domstol och jämkning har<br />

skett enligt skadeståndslagen på grund av att den skadelidande själv<br />

uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan<br />

jämkas regelmässigt också brottsskadeersättningen. Det kan i sådana<br />

fall inträffa att <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> med stöd av brottsskadelagen<br />

sätter ned ersättningen mer än vad domstolen gjort.


I jämkningsfallen är omständigheterna ofta sådana att det inte<br />

kommer i fråga att lämna ersättning för kränkning. Enligt 9 §<br />

brottsskadelagen kan dock även kränkningsersättning jämkas. Detta<br />

innebär att den skadeståndsrättsliga bedömning som domstolen<br />

gjort inte nödvändigtvis kommer att läggas till grund för en<br />

brottsskadeersättning. Främst gäller detta fall där någon skadats i<br />

samband med kriminell verksamhet eller där brottet har sin bakgrund<br />

i offrets inblandning i organiserad brottslighet eller medlemskap i en<br />

organisation som ägnar sig åt våldsbrott.<br />

Flertalet fall av jämkning vid sakskada har gällt tillgrepp av bil där<br />

nyckeln suttit i tändningslåset eller funnits på annan plats i bilen.<br />

Nämnden för brottsskadeersättning har – med hänvisning till att<br />

det under vissa förhållanden är ett lagbrott att lämna nyckeln i<br />

tändningslåset – funnit att jämkning i sådana fall ska ske med hela<br />

den aktuella ersättningen, dvs. till noll. När egendom har stulits ur<br />

olåst bil, jämkas ersättningen alltefter omständigheterna med 50–100<br />

procent. Rör det sig om pengar eller annan stöldbegärlig egendom<br />

sker jämkningen med 100 procent.<br />

Pengar som stjäls i en bostad ersätts intill det belopp som det anses<br />

försvarligt att förvara hemma. Stränga krav ställs på affärer och<br />

andra företag i fråga om tillsyn av kontanter och värdehandlingar.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har jämkat ersättningen i ärenden där<br />

företag inte försett dörrar med tillfredsställande låsanordningar och<br />

därigenom ökat risken för skada.<br />

Vid tillämpningen av 4 § brottsskadelagen lämnas ersättning på<br />

grundval av en skälighetsbedömning. Det finns därför inte något<br />

utrymme för jämkning i dessa fall.<br />

Självriskavdrag<br />

Från bestämd brottsskadeersättning görs självriskavdrag enligt<br />

10 § brottsskadelagen. Avdraget uppgår för närvarande till 1 500 kr.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> kan avstå från självriskavdrag när det<br />

föreligger särskilda skäl, exempelvis när den skadade har avlidit till<br />

följd av brottet eller när ersättning ges med stöd av 4 § brottsskadelagen<br />

(s.k. ömmande undantagsfall).<br />

33


34<br />

Ansökningstid och preskription<br />

Brottsskadelagens regler om ansökningstid innebär att i de fall där<br />

brottet föranlett att förundersökning har inletts, ska en ansökan om<br />

brottsskadeersättning göras inom två år från det att förfarandet hos<br />

polis, åklagare och domstol har avslutats. I de fall där förundersökning<br />

inte har inletts ska ansökan göras inom två år från brottet. Om det<br />

finns synnerliga skäl ska <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> pröva en ansökan<br />

även om den gjorts för sent. Denna s.k. ventilregel motiveras i prop.<br />

1998/99:4 på följande sätt. För att det ska anses finnas synnerliga skäl<br />

bör det framstå som orimligt eller stötande att kräva att den sökande<br />

skulle ha gjort sin ansökan i tid. Tillämpning av regeln torde bli aktuell<br />

främst i fall där den sökande av något skäl inte själv kunnat råda över<br />

sin situation och därför inte förmått komma in med en ansökan innan<br />

tiden gick ut. Ett fall där synnerliga skäl kan finnas är att ett litet barn<br />

utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp och en rättegång hålls<br />

i nära anslutning till brottet. I det läget blir barnet helt beroende av att<br />

någon vuxen ansöker om brottsskadeersättning inom två år från att det<br />

rättsliga förfarandet avslutats. När barnet blivit lite äldre och behovet<br />

av ersättningen kanske gjort sig mer gällande, kan det framstå som<br />

orimligt att ansökan inte kan prövas med hänsyn till tidsfristen i första<br />

stycket. Synnerliga skäl kan även finnas när brottsoffret drabbats av<br />

en allvarlig sjukdom och på grund av sjukdomen varit förhindrad att<br />

själv ta vara på sin rätt och ansöka om brottsskadeersättning inom<br />

föreskriven tid. Till skillnad från tidigare praxis bör det inte vara<br />

avgörande vilken ersättning <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> skulle betala<br />

ut om ansökningen togs upp. Att den sökande saknat kännedom<br />

om systemet med brottsskadeersättning bör inte i sig kunna utgöra<br />

synnerliga skäl.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har i flera fall ansett att ventilregeln ska<br />

tillämpas. Ett par exempel är följande.<br />

• En femtonårig pojke rånades. Förundersökningen lades ned. Tre<br />

och ett halvt år senare, då pojken blivit myndig, inkom han till<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> med en ansökan om brottsskadeersättning.<br />

Myndigheten fann att det förelåg synnerliga skäl för att ta upp<br />

hans ansökan till prövning med följande motivering. Pojken har<br />

som underårig inte själv kunnat råda över sin situation utan har,


fram till dess att han blivit myndig, varit beroende av att hans<br />

vårdnadshavare gjort en ansökan till <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>.<br />

Hans vårdnadshavare har inte i rätt tid inkommit med en ansökan<br />

om brottsskadeersättning. Den nu vuxne pojken har inom två år<br />

från det att han blev myndig gjort en ansökan till myndigheten.<br />

Det framstår mot angiven bakgrund som stötande om han inte<br />

skulle få sitt anspråk på brottsskadeersättning prövat på grund av<br />

att ansökan har kommit in för sent.<br />

• En nittioårig kvinna hade blivit av med en större summa pengar<br />

pga. en brorsons trolöshet mot huvudman. En ansökan om<br />

brottsskadeersättning inkom från kvinnan drygt tre år efter det<br />

att domen mot brorsonen vunnit laga kraft. Myndigheten fann<br />

att det förelåg synnerliga skäl för att ta upp hennes ansökan till<br />

prövning med följande motivering. Kvinnan har på grund av sin<br />

höga ålder och sitt sjukdomstillstånd själv inte kunnat råda över<br />

sin situation utan har varit beroende av att annan person (god<br />

man) gjort en ansökan till <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> för hennes<br />

del. Någon sådan har inte gjorts inom rätt tid. Det framstår mot<br />

angiven bakgrund som stötande om hon inte skulle få sitt anspråk<br />

på brottsskadeersättning prövat på grund av att ansökan har<br />

kommit in för sent.<br />

Som en yttersta gräns för rätt till brottsskadeersättning gäller samma<br />

preskriptionstid som för en fordran på skadestånd i anledning av<br />

brott.<br />

Ränta<br />

Det förekommer ganska ofta, särskilt när det finns en dom på<br />

skadestånd, att sökanden begär ränta på brottsskadeersättningen.<br />

Ränteyrkandena avslås dock med motiveringen att bestämmelserna<br />

i 1975 års räntelag inte är tillämpliga på ersättning enligt<br />

brottsskadelagen.<br />

Ersättning för utredningskostnader<br />

Som huvudregel gäller att sökanden själv får svara för sina<br />

biträdes- och utredningskostnader. Detta hänger samman med att<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har ett eget ansvar för att utredningen i varje<br />

35


ärende blir fullständig och att den skadelidande därför normalt anses<br />

sakna behov av biträde. Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till<br />

sökandens ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter, kan<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> dock bestämma att sökandens kostnader ska<br />

ersättas av allmänna medel.<br />

Det blir mer och mer ovanligt att sökande har allmän rättshjälp och<br />

biträds av advokat eller annan jurist. Sökande som inte har allmän<br />

rättshjälp anlitar ändå ibland juridiskt ombud. I de senare fallen<br />

framställs som regel yrkande om ersättning för ombudsarvode. Sådana<br />

yrkanden bifalls sällan. När så sker gäller det främst i fall där ett skäligt<br />

ombudsarvode skulle ta en väsentlig del av brottsskadeersättningen<br />

i anspråk. Man kan också tänka sig fall där ombudsarvodet ersätts<br />

när ansökningen om brottsskadeersättning har lämnats helt utan<br />

bifall. Det ska då vara fråga om tämligen stora belopp och vidare<br />

måste sökandens ekonomiska förhållanden beaktas liksom i vad mån<br />

kostnaden rimligen varit påkallad.<br />

När <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har infordrat viss utredning – i regel<br />

fotografier utvisande ärrbildning eller annat kosmetiskt lyte – eller<br />

när sökanden själv har föranstaltat om viss åtgärd, t.ex. en medicinsk<br />

undersökning av direkt betydelse i ärendet och som ändå sannolikt<br />

skulle ha initierats av myndigheten, lämnas i regel ersättning för<br />

kostnaderna.<br />

36


VARFÖR.en.ReFeRATSAMlIng?<br />

Det är självfallet Högsta domstolen som primärt skapar praxis i<br />

frågor om kränkningsersättning. Högsta domstolen är emellertid<br />

beroende av lämpliga mål för sin prejudikatbildande verksamhet och<br />

brist på sådana mål medför ju att vägledande domar inte kommer<br />

fram i full skala. Hos <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> råder långt ifrån<br />

någon brist på ”lämpliga” ärenden. En beslutande handläggare hos<br />

myndigheten avgör varje vecka cirka 30 brottsskadeärenden. Eftersom<br />

brottsskadelagen hänvisar till skadeståndslagen i de flesta avseenden<br />

får brottsskadeenhetens personal snabbt en både djup och bred<br />

erfarenhet av allehanda skadeståndsrättsliga spörsmål, varav frågan<br />

om kränkningsersättning är en viktig del. Man kan därför påstå att<br />

ett expertkunnande samlats på myndigheten. När brottsskadeärenden<br />

innefattar frågor av principiell vikt avgörs ärendena av Nämnden<br />

för brottsskadeersättning. Nämnden har med sin blandning av<br />

domstolsjurister, teoretiskt och praktiskt sakkunniga i skadeståndsrätt<br />

samt representanter för allmänheten en unik kompetens för hantering<br />

av sådana skönsmässiga bedömningar som det ofta blir fråga om i<br />

denna typ av ärenden. Detta sammantaget gör att myndigheten anser<br />

sig ha det kunnande och den erfarenhet som krävs fylla ut de ”gråa<br />

zoner” som blir följden av att Högsta domstolen inte får möjlighet<br />

att bilda praxis vad gäller kränkningsersättning vid alla typer och<br />

svårighetsgrader av brott.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> anser att publicerandet av en referatsamling<br />

i hög grad kan bidra till att brottsoffers intresse av enhetlig och rättvis<br />

behandling av deras skadeståndsanspråk främjas. Kan samlingen<br />

dessutom fungera som en rättsutredning och på så sätt underlätta<br />

arbetet inom rättsväsendet är detta förstås också glädjande. Av<br />

reaktioner från just rättsväsendets representanter att döma har<br />

referatsamlingen fått ett stort genomslag och används som rättskälla<br />

både innanför och utanför domstolarnas väggar. Man bör dock alltid<br />

hålla i minnet att de beskrivna fallen är att se som ”normalfall” och<br />

37


att man därför är öppen för variationer i bedömningen med hänsyn<br />

till omständigheterna i det ärende/mål man har att ta ställning i.<br />

Syftet med att redovisa ett antal beslut i denna referatsamling är alltså att<br />

åskådliggöra skadeståndsrättslig praxis – som <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

uppfattar den – vad avser nivåerna för kränkningsersättning vid ett<br />

antal olika brott av skiftande svårighetsgrad. Det är ju, som tidigare<br />

påpekats i denna skrift, just posten ersättning för kränkning som<br />

är intressant ur praxissynpunkt eftersom den i princip uteslutande<br />

bestäms på objektiva grunder utan att hänsyn tas till individuella<br />

variationer hos de brottsdrabbade.<br />

De fall som refereras här har det gemensamt att de ska kunna tjäna<br />

som utgångspunkt i den praktiska hanteringen av skadeståndsfrågor.<br />

Myndigheten har inte någon speciell målgrupp utan hoppas att<br />

referatsamlingen ska kunna vara användbar för såväl rättsväsendet och<br />

försäkringsbranschen som ideella organisationer på brottsofferområdet<br />

och enskilda. Ett antal ärenden av äldre datum finns med i samlingen<br />

eftersom de fortfarande motsvarar skadeståndsrättslig praxis som<br />

myndigheten uppfattar den.<br />

38


SeXUAlBROTT.MOT.VUXnA.<br />

FR.O.M..APRIl.2005<br />

Våldtäkt<br />

Bestämmelsen om våldtäkt i 6 kap. 1 § brottsbalken har utvidgats så<br />

att kravet på tvång är lägre. För att dömas för våldtäkt är det tillräckligt<br />

att gärningsmannen tvingat fram den sexuella handlingen genom<br />

misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig<br />

gärning. Våldtäktsbrotten har också utvidgats till att omfatta fall<br />

då gärningsmannen utnyttjar att offret befinner sig i ett hjälplöst<br />

tillstånd. Förutsättningarna för att döma för grov våldtäkt har ökat.<br />

1. 75 000 kr<br />

En kvinna blev våldtagen av en man. Hovrätten dömde mannen för<br />

brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med<br />

75 000 kr avseende kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 10075/07.<br />

2. 90 000 kr<br />

En kvinna gick genom en park när en man kom fram till henne och<br />

ville låna en mobiltelefon. När hon nekade honom detta tog mannen<br />

fram en kniv och knuffade ner kvinnan på marken så att hon slog<br />

huvudet i en parkbänk. Han satte sig grensle över henne, tog ett<br />

stryptag på henne samt höll kniven mot hennes hals och sade att han<br />

skulle skära halsen av henne om hon inte låg stilla och var tyst. Mannen<br />

beordrade henne att knäppa upp sina byxor. När hon knep ihop sina<br />

ben rispade mannen henne på låret. Det svartnade för hennes ögon.<br />

När hon vaknade igen var hennes byxor och trosor nerdragna och<br />

mannen försvunnen. Hon hade smärtor i underlivet. Polisen lade ned<br />

förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat. Kvinnan<br />

tillerkändes brottsskadeersättning för kränkning med 90 000 kr.<br />

Dnr 1474/08.<br />

39


3. 100 000 kr<br />

En kvinna våldtogs av två män genom att de tilltvingade sig var sitt<br />

analt samlag med henne. Polisen lade ned förundersökningen på<br />

grund av uteblivet spaningsresultat. För den synnerligen allvarliga<br />

kränkning av kvinnans personliga integritet som brottet inneburit<br />

hade hon rätt till ersättning med 100 000 kr. Dnr 1926/08.<br />

4. 100 000 kr<br />

Ett kvinnligt tidningsbud tvingades av en man till upprepade samlag<br />

under ett långvarigt händelseförlopp. Våldet bestod i att mannen tog<br />

tag i hennes armar och drog henne med sig, slog henne i ansiktet<br />

och betvingade hennes kroppsliga rörelsefrihet genom att han lade<br />

sig på henne. Hotet om våld bestod i upprepade uttalanden om att<br />

han hade kniv och att hon fick välja mellan kniven/döden eller att<br />

ha samlag med honom. Av våldet tillfogades kvinnan smärta, ömhet<br />

och lättare kroppsskador. Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan med 100 000 kr<br />

för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Kvinnan fick<br />

brottsskadeersättning för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr<br />

5543/08.<br />

5. 100 000 kr<br />

En kvinna hyrde ett rum i en lägenhet av en man. I lägenheten bodde<br />

förutom de två även mannens bror. Brodern tvingade kvinnan, vid<br />

två tillfällen, genom våld till samlag. Tingsrätten dömde brodern för<br />

våldtäkt och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan<br />

med 200 000 kr för kränkning. Beloppet fördelades med 100 000<br />

kr för vardera våldtäkten. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde<br />

brottsskadeersättningen för kränkning till sammanlagt 100 000<br />

kr med följande motivering. Tingsrätten har vid sin bedömning av<br />

kränkningsersättningens storlek beaktat varje skadehändelse för<br />

sig och därefter lagt samman de olika belopp som den har bedömt<br />

att kvinnan har rätt till. Enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s mening<br />

ska i stället en sammanvägning av samtliga händelser göras när<br />

ersättningens storlek ska bestämmas. Vid en sådan sammanvägning<br />

framstår – enligt myndighetens uppfattning om skadeståndsrättslig<br />

praxis – det av tingsrätten utdömda beloppet för kränkning som högt.<br />

40


Vid en bedömning av samtliga omständigheter kring brotten och med<br />

beaktande av aktuell skadeståndsrättslig praxis finner myndigheten<br />

att för den allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet<br />

som brotten inneburit har hon rätt till ersättning med 100 000 kr.<br />

Dnr 8064/06.<br />

6. 150 000 kr<br />

En kvinna tvingades av två män genom våld och hot till samlag och<br />

till att företa eller tåla annan sexuell handling jämförlig med samlag.<br />

Våldet bestod i att männen kastade kvinnan i golvet, dunkade hennes<br />

huvud mot golvet, tryckte upp henne mot en vägg, med kraft greppade<br />

runt hennes armar, tvingade isär hennes ben, slog henne flera gånger<br />

i ansiktet, huvudet och på kroppen samt tog upprepade strupgrepp<br />

på henne. Av våldet tillfogades kvinnan omfattande kroppsskador,<br />

underlivsblödning och andnöd. Hoten bestod i yttranden av innebörd<br />

att kvinnan och hennes familj skulle skadas eller dödas. Hovrätten<br />

dömde männen för grov våldtäkt och förpliktade dem att solidariskt<br />

betala skadestånd till kvinnan med bl.a. 150 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan brottsskadeersättning<br />

för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr 12036/07.<br />

7. 200 000 kr<br />

En kvinna våldtogs sju gånger av sin dåvarande sambo under en period<br />

på fem år. Vid ett av dessa tillfällen höll mannen en kniv mot hennes<br />

hals samtidigt som han våldtog henne. Vid ett annat tillfälle förde<br />

han upp en hand i hennes underliv. Kvinnan utsattes även för grov<br />

kvinnofridskränkning bestående i att mannen vid ett flertal tillfällen<br />

misshandlade, hotade och ofredade henne. Mannen överträdde även<br />

ett gentemot kvinnan meddelat besöksförbud genom att ringa och<br />

skicka SMS-meddelanden till henne. Hovrätten dömde mannen för<br />

brotten och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan för<br />

kränkning med 200 000 kr för våldtäkterna och med 50 000 kr för<br />

den övriga brottsligheten. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ersättning<br />

i enlighet med domen. Dnr 4265/08.<br />

41


8. 40 000 kr<br />

42<br />

Försök till våldtäkt<br />

En kvinna överfölls av en man som med våld försökte tvinga henne till<br />

samlag. Mannen tryckte ner henne och pressade med sin kroppstyngd<br />

henne mot marken, varefter han bet henne i kinden samt dunkade<br />

till henne i ryggen. Tingsrätten dömde mannen för försök till våldtäkt<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 40 000<br />

kr för kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning med samma<br />

belopp. Dnr 1846/08.<br />

9. 50 000 kr<br />

En kvinna hade besök av en manlig granne. Under besöket försökte<br />

mannen våldta henne genom att han tog tag i henne och höll fast<br />

henne samtidigt som han drog ned sina byxor och blottade sitt<br />

könsorgan, varefter han försökte få av henne kläderna. Därefter tog han<br />

struptag på kvinnan samt bet henne i ansiktet och vänster öra vilket<br />

medförde smärta, andningssvårigheter, bitmärken, sår, svullnader och<br />

blåmärken. Mannen tog sedan ett grepp om kvinnan och släpade henne<br />

först mot hennes sovrum och därefter till en säng i vardagsrummet<br />

där han höll fast henne med ett halsgrepp under några minuters tid.<br />

När kvinnans son ingrep kunde hon ta sig loss. Tillsammans med<br />

sonen sprang hon ut ur bostaden och ringde polisen. Tingsrätten<br />

dömde mannen för försök till våldtäkt och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till kvinnan med 50 000 kr för kränkning. Domen<br />

fastställdes av hovrätten. Kvinnan tillerkändes brottsskadeersättning<br />

för kränkning med det beloppet. Dnr 2954/08.<br />

Sexuellt tvång<br />

Sexuellt tvång enligt 6 kap. 2 § brottsbalken är ett brott där<br />

omständigheterna ofta har stora likheter med de som förekommer<br />

i våldtäktsbrotten. I sådana fall bestäms kränkningsersättningen till<br />

samma belopp, dvs. 75 000 kr. Omständigheterna i varje enskilt fall är<br />

dock avgörande för ersättningens storlek och kan föranleda en annan<br />

ersättningsnivå, vilket det följande referatet är ett exempel på.


10. 40 000 kr<br />

En kvinna utsattes för sexuellt tvång bestående i att en man höll<br />

fast henne, slet av hennes kläder och tog ett grepp om hennes<br />

könsorgan. Hovrätten dömde mannen för brottet och förpliktade<br />

honom att utge skadestånd till kvinnan med 40 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde ersättningen för kränkning till<br />

samma belopp. Dnr 175/07.<br />

Sexuellt ofredande<br />

Brottet återfinns i 6 kap. 10 § brottsbalken. Bestämmelsen ska endast<br />

tillämpas om ansvar för annat brott i kapitlet inte kan komma i fråga.<br />

Ett exempel på handlande som omfattas av bestämmelsen är att<br />

någon i sexuellt syfte kortvarigt berör en annan persons bröst eller<br />

könsorgan.<br />

11. Ingen ersättning<br />

Efter att en kvinna annonserat på Internet om försäljning av en<br />

klänning, fick hon ett telefonsamtal från en man. Han ville att hon<br />

skulle lägga sig på sängen och klä av sig. Kvinnan avslutade genast<br />

samtalet. Därefter ringde någon från ett dolt telefonnummer. Hon<br />

svarade inte. Polisen inledde inte någon förundersökning eftersom<br />

spaningsuppslag saknades. Gärningen mot kvinnan hade enligt<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s mening inte inneburit en sådan allvarlig<br />

kränkning av hennes personliga integritet som gav rätt till ersättning.<br />

Dnr 2526/08.<br />

12. Ingen ersättning<br />

En kvinna fick tio SMS-meddelanden från en okänd person. Efter varje<br />

mottaget meddelande svarade hon och undrade vem avsändaren var.<br />

Personen ifråga gav sig dock inte till känna utan fortsatte att skicka<br />

meddelanden till kvinnan, varav vissa hade sexuellt innehåll. Polisen<br />

lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte visat att kvinnan hade utsatts för<br />

en ersättningsberättigande kränkning. Dnr 3451/08.<br />

43


13. 5 000 kr<br />

En kvinna satt och läste på ett bibliotek när hon hörde ett stönande.<br />

Hon tittade upp och såg hur en man stod vänd mot henne på kort<br />

avstånd och onanerade. När hon ifrågasatte mannens beteende<br />

lämnade han platsen. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. Kvinnan fick brottsskadeersättning för<br />

kränkning med 5 000 kr. Dnr 1333/08.<br />

14. 5 000 kr<br />

En kvinna ofredades sexuellt av en taxichaufför. Först lade denne sin<br />

hand på insidan av hennes lår under taxifärden och därefter följde<br />

han efter henne in i bostadshuset och in i hissen där han tog henne<br />

på brösten utanpå kläderna. Polisen lade ned förundersökningen<br />

på grund av uteblivet spaningsresultat. Brottsskadeersättning för<br />

kränkning utgick till kvinnan med 5 000 kr. Dnr 2862/08.<br />

15. 10 000 kr<br />

En kvinna kom gående när två män gick fram till henne. Den ene<br />

tryckte upp henne mot en garagedörr och började kyssa henne på<br />

kinden och munnen. Sedan tog han på hennes lår, på hennes stjärt<br />

och i hennes halslinning. Männen lämnade sedan platsen. Polisen<br />

beslutade att inte inleda någon förundersökning eftersom de saknade<br />

spaningsuppslag. Kvinnan tillerkändes brottsskadeersättning för<br />

kränkning med 10 000 kr. Dnr 10684/07.<br />

16. 10 000 kr<br />

En kvinna ofredades av en bekant man vid ett stort antal tillfällen<br />

under drygt ett års tid. Mannen skickade henne SMS-meddelanden<br />

med sexuell innebörd samt MMS med bilder på bl.a. sitt könsorgan.<br />

Tingsrätten dömde mannen för sexuellt ofredande och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till kvinnan med 10 000 kr för<br />

kränkning. Hon beviljades brottsskadeersättning med samma belopp.<br />

Dnr 1571/08.<br />

17. 15 000 kr<br />

En kvinna ofredades sexuellt av en man som tog på hennes kropp, på<br />

brösten utanpå hennes behå, på stjärten och hennes könsorgan samt<br />

förde in ett finger i hennes slida och förde sin hand utanpå hennes<br />

44


könsorgan. Tingsrätten dömde mannen för sexuellt ofredande och<br />

att utge skadestånd till kvinnan med bl.a. 15 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning lämnades i enlighet med domen. Dnr<br />

4118/07.<br />

18. 15 000 kr<br />

En kvinna ofredades sexuellt av en man under en tågresa. Mannen<br />

pussade henne på kinden, öppnade hennes jacka och tog på hennes<br />

bröst samt knäppte upp sina byxor och tog tag i hennes ena hand och<br />

stoppade den två gånger innanför sina kalsonger så att hon kände<br />

hans penis. Hon försökte dra undan handen men mannen höll den<br />

kvar. Mannen tryckte sig också mot kvinnan och tog på hennes rygg<br />

och stjärt. Ofredandet ägde rum under ca 15 minuter då kvinnan stod<br />

ensam med mannen i en trappa till en dörr på tåget. Hovrätten dömde<br />

mannen för sexuellt ofredande och förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till kvinnan med bl.a. 15 000 kr för kränkning. Kvinnan<br />

fick brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 3488/08.<br />

19. 30 000 kr<br />

En kvinna stämde träff med en man för ett modellarbete. De träffades<br />

på ett hotellrum där mannen filmade kvinnan. Efter en stund<br />

frågade mannen om hon ville ha samlag med honom. Kvinnan ville<br />

inte det men mannen började ta på henne för att sedan lägga sig<br />

ovanpå henne och gnida sitt underliv mot hennes nakna underliv.<br />

Därefter onanerade mannen varvid det kom sädesvätska på hennes<br />

hår och kropp. Hovrätten dömde mannen för sexuellt ofredande<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med<br />

bl.a. 30 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade<br />

kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med det beloppet. Dnr<br />

10936/07.<br />

45


20. 100 000 kr<br />

46<br />

Människohandel/människohandel<br />

för sexuella ändamål<br />

En 25-årig kvinna från Rumänien förmåddes genom vilseledande<br />

att åka till Sverige. Hon hade utlovats arbete som hembiträde, men<br />

syftet med hennes vistelse i Sverige var att utnyttja henne för tillfälliga<br />

sexuella förbindelser. Hon möttes av två personer som, efter att ha<br />

tagit hennes pass, under omkring en månads tid tvingade henne att<br />

ha samlag med fyra olika män. Kvinnan fördes sedan till Danmark<br />

varifrån hon lyckades fly. Hovrätten dömde slutligt två personer för<br />

människohandel för sexuella ändamål. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann<br />

att kvinnan hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med<br />

100 000 kr. Dnr 12008/2006.<br />

21. 150 000 kr<br />

Med hot om våld förde en man en 17-årig kvinna från Kosovo till<br />

Sverige i bil i syfte att förmå henne att prostituera sig. Vid ankomsten<br />

till Sverige två dagar senare möttes kvinnan av en annan man som<br />

vid flera tillfällen under en veckas tid genom hot och våld tilltvingade<br />

sig samlag med henne. Mannen förmedlade också under den tiden<br />

kontakter med tre andra män som utnyttjade kvinnan sexuellt. Den<br />

förstnämnde mannen dömdes för människohandel och den andre<br />

för våldtäkt och människohandel. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände<br />

kvinnan brottsskadeersättning för kränkning till följd av brotten med<br />

150 000 kr. Dnr 10355/2006.


SeXUAlBROTT.MOT.BARn.<br />

FR.O.M..APRIl.2005<br />

Våldtäkt mot barn<br />

Ett av motiven för den nya lagstiftningen är att öka skyddet för barn<br />

och ungdomar mot att utsättas för sexuella kränkningar. 6 kap. 4<br />

§ första stycket brottsbalken reglerar det nya brottet våldtäkt mot<br />

barn. För straffbarhet finns inte något krav på att våld eller hot har<br />

använts vid övergreppet. Samtycke friar inte från ansvar. Barn under<br />

15 år har genom lagregleringen ett absolut skydd mot att utsättas<br />

för sexuella handlingar. Högsta domstolen har i domar den 26<br />

november 2008 i mål 1891–08 respektive 2209–08 prövat om en<br />

gärning utgjort våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot barn.<br />

Vid ett sammanträde den 27 november 2006 prövade Nämnden för<br />

brottsskadeersättning rätten till kränkningsersättning vid våldtäkt mot<br />

barn. Sammanfattningsvis kan sägas följande. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillämpar ett schablonbelopp på 75 000 kr för kränkning vid våldtäkt<br />

mot barn. Det kan bli fråga om högre ersättning – 100 000 kr respektive<br />

125 000 kr – om omständigheterna kring brottet är försvårande.<br />

Våldtäkt mot barn med inslag av våld eller tvång medför ersättning<br />

för kränkning med 100 000 kr eller högre.<br />

22. 75 000 kr<br />

En 14-årig flicka hade vid två tillfällen samlag med en 22-årig man.<br />

Flickan hade kommit i kontakt med mannen via en s.k. chatsida<br />

på Internet och sedan blivit hembjuden till hans bostad, där<br />

mannen tog initiativ till samlagen. Tingsrätten dömde mannen för<br />

våldtäkt mot barn och förpliktade honom att utge skadestånd till<br />

flickan för bl.a. kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> uttalade följande. Vid denna typ av sexualbrott<br />

mot barn, där det inte förekommit något våld eller tvång i samband<br />

med de sexuella handlingarna, tillämpar <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

ett schablonbelopp om 75 000 kr. Högre ersättning kan utgå om<br />

det föreligger försvårande omständigheter. Hänsyn ska härvid tas<br />

bl.a. till brottstidens längd, omfattningen och karaktären av de<br />

47


sexuella handlingarna samt relationen och åldersskillnaden mellan<br />

gärningsmannen och barnet. I förevarande fall föreligger inga<br />

sådana omständigheter av så försvårande karaktär att det finns skäl<br />

att frångå schablonbeloppet. Flickan ska således tillerkännas 75 000<br />

kr för den synnerligen allvarliga kränkning som brottet inneburit.<br />

Dnr 8379/06.<br />

23. 75 000 kr<br />

En 14-årig flicka hade vid minst fem tillfällen samlag med en 34-årig<br />

man. Förhållandet uppdagades när flickan blev gravid och berättade<br />

vem som var far till barnet. Hovrätten dömde mannen för våldtäkt<br />

mot barn och förpliktade honom att utge skadestånd till flickan för<br />

bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att det inte förelåg<br />

några omständigheter av så försvårande karaktär att det fanns skäl<br />

att frångå schablonbeloppet om 75 000 kr i ersättning för kränkning.<br />

Flickan tillerkändes således brottsskadeersättning med det beloppet.<br />

Dnr 7575/06.<br />

24. 100 000 kr<br />

En flicka hade sexuellt umgänge med en 43-årig man vid åtta eller nio<br />

tillfällen när hon var 13-14 år gammal. De hade vaginala samlag fyra<br />

eller fem gånger och vid några av dessa tillfällen hade de även oralsex.<br />

Vid ett tillfälle filmade de det sexuella umgänget. Filmen spreds sedan<br />

till andra personer. Vid tre andra tillfällen hade mannen uteslutande<br />

oralsex med flickan. Vid ett par av dessa tillfällen ägde det sexuella<br />

umgänget rum inför några av hennes kamrater. Vid åtminstone<br />

ytterligare ett tillfälle hade mannen sexuellt umgänge med flickan<br />

genom att han smekte hennes underliv med sitt könsorgan. Mannen<br />

dömdes för våldtäkt mot barn och förpliktades att utge skadestånd<br />

till flickan för bl.a. kränkning. Vid prövningen av flickans rätt till<br />

brottsskadeersättning för kränkning uttalade <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

följande. I förevarande fall har det varit fråga om ett relativt begränsat<br />

antal sexuella handlingar. Dock bör beaktas att mannen, som varit<br />

avsevärt äldre än flickan, haft sexuellt umgänge med henne inför<br />

hennes kamrater samt att han medverkat till uppkomsten av en film<br />

innehållande sekvenser av sexuella handlingar mellan honom och<br />

flickan. Vidare har mannen, i vart fall till en början, i det närmaste<br />

fungerat som en fadersgestalt för henne. Mot bakgrund av dessa<br />

48


omständigheter finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att en högre ersättning<br />

än schablonbeloppet bör utgå i detta fall. Myndigheten bestämmer<br />

ersättningen till skäliga 100 000 kr. Dnr 9336/06.<br />

25. 125 000 kr<br />

En flicka hade sexuellt umgänge med en 41-årig man när hon var 14 år<br />

gammal. Mannen var bostadslös och vistades tidvis i ett källarförråd.<br />

Mannen köpte ut alkohol som han bjöd flickan på. Mannen och flickan<br />

hade samlag vid minst 50 tillfällen. Flera av dessa genomfördes då<br />

hon var påverkad av alkohol som mannen hade bjudit henne på.<br />

Samlagen ägde rum i källarförrådet och utomhus. Mannen använde<br />

inte något skydd vid samlagen. När flickan försökte avsluta relationen<br />

hotade mannen att ta livet av sig. Hon stannade kvar i relationen<br />

ytterligare ett tag men gjorde slut på den en kort tid innan sin<br />

femtonårsdag. Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt mot barn och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till flickan för bl.a. kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände flickan brottsskadeersättning för<br />

kränkning med 125 000 kr med följande motivering. I förevarande<br />

fall har antalet sexuella handlingar varit mycket stort och många av<br />

samlagen har genomförts då flickan varit påverkad av alkohol som<br />

mannen bjudit henne på. Vidare har åldersskillnaden mellan mannen<br />

och flickan varit avsevärd. Mot bakgrund av dessa omständigheter<br />

finner myndigheten att en högre ersättning än schablonbeloppet bör<br />

utgå i detta fall. Dnr 8617/06.<br />

26. 100 000 kr<br />

Våldtäkt mot barn med inslag<br />

av våld eller tvång<br />

En 14-årig flicka tvingades genomföra ett samlag med en man trots<br />

att hon vid flera tillfällen uttryckligen sade att hon inte ville ha samlag<br />

med honom. Tingsrätten dömde mannen för våldtäkt mot barn och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till flickan för bl.a. kränkning<br />

med 100 000 kr. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå<br />

det utdömda beloppet vid sin prövning av brottsskadeersättning för<br />

kränkning. Dnr 8565/06.<br />

49


27. 125 000 kr<br />

En 12-årig flicka utsattes för sexuella övergrepp genom att en man<br />

lade flickans hand på sin penis, smekte och kysste hennes bröst,<br />

smekte henne på underlivet utanpå kläderna samt onanerade inför<br />

henne. Vid ett annat tillfälle höll mannen fast hennes hand på sin<br />

penis och onanerade till dess han fick utlösning. Mannen utsatte<br />

också flickan för våldtäkt mot barn genom att med våld tvinga henne<br />

till oralsex. Av våldet tillfogades flickan bl.a. smärta. Tingsrätten<br />

dömde mannen för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot<br />

barn samt förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med<br />

125 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde brottsskadeersättningen till samma<br />

belopp som domstolarna, dvs. 125 000 kr. Dnr 1910/08.<br />

28. 125 000 kr<br />

En 13-årig flicka överfölls av en man som drog i henne, höll fast hennes<br />

armar hårt, tryckte ner henne mot en säng och tvingade henne till först<br />

analt, och sedan oralt samlag. Mannen onanerade så han fick utlösning<br />

i flickans ansikte. Tingsrätten dömde mannen för grov våldtäkt mot<br />

barn till fem års fängelse och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till flickan med 125 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde<br />

domen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade brottsskadeersättning för<br />

kränkning med samma belopp. Dnr 10828/07.<br />

29. 150 000 kr<br />

En 16-årig flicka utsattes vid upprepade tillfällen för sexuella övergrepp<br />

av sin far under drygt tre månaders tid. Övergreppen bestod i såväl<br />

orala, vaginala som anala samlag. Tingsrätten dömde fadern för våldtäkt<br />

mot barn och förpliktade honom att betala skadestånd till dottern med<br />

150 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut.<br />

Flickan fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp.<br />

Dnr 840/08.<br />

30. 250 000 kr<br />

En 6-årig pojke utsattes för sexuella övergrepp av en ung man vid<br />

flera tillfällen under en period på åtta månader. Övergreppen bestod<br />

i två anala samlag och flera orala samlag samt i att mannen bl.a.<br />

förmådde barnet att onanera åt honom och på sig själv. Mannen<br />

50


dömdes för grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot<br />

barn och sexuellt ofredande samt förpliktades att betala skadestånd<br />

till pojken med 250 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning för<br />

kränkning lämnades med samma belopp. Dnr 4600/08.<br />

Sexuellt utnyttjande av barn<br />

I 6 kap. 5 § brottsbalken regleras brottet sexuellt utnyttjande av<br />

barn. Paragrafen och brottsrubriceringen är ny. Den anknyter till<br />

bestämmelsen om våldtäkt mot barn och skall tillämpas om ett<br />

sådant brott med hänsyn till omständigheterna vid brottet är att<br />

anse som mindre allvarligt. Vid sammanträden den 3 december<br />

2007, den 19 maj 2008 och den 10 november samma år fastställde<br />

Nämnden för brottsskadeersättning vissa riktlinjer för bestämmande<br />

av kränkningsersättning vid brottet sexuellt utnyttjande av barn.<br />

Skillnaden i ålder och mognad, barnets ålder och graden av frivillighet<br />

utgör omständigheter som styr om kränkningsersättning ska lämnas<br />

och storleken på ersättningen.<br />

31. Ingen ersättning<br />

En flicka, född i augusti 1991, hade vid minst 40 tillfällen vintern<br />

2005/2006 vaginala och orala samlag med en ung man (R) född i<br />

augusti 1987, trots att han visste att hon var under 15 år. Flickan hade<br />

vid minst 40 tillfällen sommaren 2006 vaginala och orala samlag<br />

med en annan ung man (A), född i januari 1988, trots att han visste<br />

att hon var under 15 år. Tingsrätten dömde de unga männen för<br />

sexuellt utnyttjande av barn. De förpliktades var och en att betala<br />

skadestånd till flickan för kränkning. Av domen framgår att R inledde<br />

ett förhållande med flickan när hon var 14 år och 4 månader. Vidare<br />

framgår att det var hon som var pådrivande till att det första samlaget<br />

kom till stånd. Därefter tog båda två lika mycket initiativ till sex. De<br />

var förälskade men relationen avslutades ändå efter två månader.<br />

Enligt tingsrätten byggde samlagen på fullständig frivillighet och<br />

ömsesidighet. Domstolen uppfattade dessutom R:s mognadsgrad<br />

som väsentligt lägre än den faktiska åldern. Flickan inledde ett<br />

förhållande med A när hon var 14 år och 10 månader. Förhållandet<br />

pågick till dess hon fyllde 15 år. Även i detta förhållande bedömde<br />

tingsrätten att samlagen skett fullt frivilligt och med en viss ömsesidig<br />

51


prägel. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> gjorde följande bedömning. För att<br />

brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att<br />

den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av<br />

den skadelidandes personliga integritet. Den omständigheten att<br />

någon frivilligt deltagit i en gärning innebär i allmänhet att denna<br />

inte anses ha innefattat en allvarlig kränkning. Innebörden av den<br />

fasta gränsen för sexuellt självbestämmande och den därtill anknutna<br />

straffrättsliga regleringen får emellertid anses vara att den som är<br />

under 15 år helt oberoende av förhållandena i övrigt inte är mogen<br />

att själv ta ställning till sexuella handlingar av mer kvalificerad art.<br />

Att genomföra samlag med någon i medvetande om att han eller hon<br />

är under 15 år får under sådant förhållande som huvudregel anses<br />

innebära en allvarlig kränkning av denne i skadeståndslagens mening<br />

helt oavsett om målsäganden deltagit frivilligt. Omständigheterna kan<br />

dock i det enskilda fallet vara sådana att den brottsliga gärningen inte<br />

kan sägas ha inneburit någon allvarlig kränkning av målsäganden,<br />

t.ex. om målsäganden mycket snart efter händelsen uppnår 15 år<br />

eller om skillnaden i ålder och utveckling mellan målsäganden och<br />

den som begått gärningen varit ringa (se NJA 2006 s. 79 och NJA<br />

2001 s. 742). Med beaktande av att samlagen i båda relationerna varit<br />

frivilliga och ömsesidiga, flickans ålder vid gärningstillfällena samt att<br />

skillnaden i ålder och utveckling mellan henne och dem som begått<br />

gärningarna varit ringa finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att<br />

flickan har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan<br />

lämnas. Dnr 5278/07.<br />

32. Ingen ersättning<br />

En flicka, född i april 1992, hade under cirka sju månader – sommaren<br />

2005 till mars 2006 – ett förhållande med en yngre man, född i<br />

augusti 1989. Han hade vid fem eller sex tillfällen samlag med<br />

flickan trots att han visste att hon var under 15 år. Samlagen var<br />

helt frivilliga. Hovrätten dömde mannen för sexuellt utnyttjande av<br />

barn och förpliktade honom att betala skadestånd till flickan för bl.a.<br />

kränkning. Med beaktande av att samlagen varit helt frivilliga och att<br />

skillnaden i ålder och utveckling mellan flickan och den som begått<br />

gärningen varit ringa, fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att<br />

flickan hade utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning<br />

kunde lämnas. Dnr 9336/07.<br />

52


33. Ingen ersättning<br />

En flicka fick genom en klasskamrat vetskap om en tre år äldre pojke<br />

och träffade honom vid några tillfällen under hösten 2006. De hade<br />

även kontakt med varandra via MSN. Då pojken frågade flickan<br />

hur gammal hon var svarade hon 14 år, trots att hon vid tillfället<br />

endast var 13 år. Senare befann hon sig i sin bostad tillsammans med<br />

klasskamraten och kontaktade då pojken via MSN. Frågan om sexuellt<br />

umgänge kom upp, vilket flickan inte var främmande för. När pojken<br />

kom till bostaden lade han sig i en säng. Flickan placerade ett täcke<br />

över honom och lade sig sedan bredvid honom. De började därefter<br />

smeka varandra och genomförde ett oralt samlag. Tingsrätten dömde<br />

pojken för sexuellt utnyttjande av barn och förpliktade honom att<br />

utge skadestånd till flickan för bl.a. kränkning. Med beaktande av<br />

att tingsrätten bedömt att det sexuella umgänget inte skett under<br />

tvång, flickans ålder vid gärningstillfället samt att skillnaden i<br />

ålder mellan henne och den som begått gärningen varit ringa fann<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att flickan utsatts för en sådan<br />

allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Dnr 2195/08.<br />

34. Ingen ersättning<br />

En flicka, som var 14 år och 8 månader, hade under tiden fram till sin<br />

femtonårsdag 50 vaginala samlag med en 19-årig man. Tingsrätten<br />

dömde honom för sexuellt utnyttjande av barn och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till flickan för bl.a. kränkning. Med beaktande av<br />

att samlagen varit frivilliga, flickans ålder vid gärningstillfällena och<br />

att skillnaden i ålder mellan henne och den som begått gärningarna<br />

varit ringa fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att flickan utsatts<br />

för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Dnr<br />

2093/08.<br />

35. Ingen ersättning<br />

En flicka, som var 13 år och 7-8 månader, hade vid fyra tillfällen samlag<br />

med en man som vid tidpunkten för brotten var 20 år och 7-8 månader.<br />

Mannen och flickan lärde känna varandra genom mannens yngre<br />

bror. De hade en ömsesidig relation och flickan var mycket aktivt<br />

kontaktsökande. Samlagen var frivilliga. Tingsrätten, som uppfattade<br />

mannens mognadsgrad som lägre än den faktiska åldern – vilket<br />

53


även stöddes av uttalanden i en läkarundersökning - dömde mannen<br />

för sexuellt utnyttjande av barn och förpliktade honom att utge<br />

skadestånd till flickan för bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

avslog flickans ansökning om brottsskadeersättning för kränkning<br />

med följande motivering. Mot bakgrund av tingsrättens bedömning<br />

om mannens mognadsnivå torde skillnaden i utveckling mellan flickan<br />

och mannen inte ha varit så stor. Med beaktande av detta, flickans<br />

ålder vid gärningstillfällena samt att samlagen varit helt frivilliga och<br />

ömsesidiga finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att flickan har<br />

utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas.<br />

Dnr 8496/2008.<br />

36. Ingen ersättning<br />

En flicka, som var 14 år och 6 månader till 15 år, hade vid i vart fall<br />

fyra tillfällen samlag med en man som vid tidpunkten för brotten<br />

var 20 år och sex månader till 21 år. Det förekom inte någon form<br />

av påtryckning eller annan otillbörlig påverkan utan de sexuella<br />

handlingarna var ömsesidiga och frivilliga. Paret hade känt varandra<br />

under en längre tid. Tingsrätten dömde mannen för sexuellt<br />

utnyttjande av barn och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till flickan för bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade inte<br />

någon brottsskadeersättning för kränkning med följande motivering.<br />

Åldersskillnaden mellan flickan och mannen kan visserligen inte anses<br />

ringa. Samlagen var dock frivilliga och flickan fyllde mycket snart efter<br />

händelsen 15 år. Mot bakgrund av detta anser <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

inte att hon har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning<br />

kan lämnas. Dnr 3023/2008.<br />

37. Ingen ersättning<br />

En flicka, som vid tidpunkten för brottet var 13 år och 9 månader, hade<br />

ett förhållande med en ung man som då var 18 år och 7 månader. De<br />

betraktade sig som ett par och umgicks så gott som varje dag. Vid<br />

ett tillfälle hade de samlag i en bil trots att mannen visste att flickan<br />

var under 15 år. Samlaget var frivilligt. Tingsrätten dömde mannen<br />

för sexuellt utnyttjande av barn och förpliktade honom att utge<br />

skadestånd till flickan för bl.a. kränkning. Med beaktande av att<br />

samlaget var helt frivilligt, flickans ålder vid gärningstillfället och att<br />

skillnaden i ålder mellan henne och mannen inte var så stor fann<br />

54


<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att flickan hade utsatts för en sådan<br />

allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas. Dnr 6723/2008.<br />

38. 25 000 kr<br />

En flicka utnyttjades sexuellt av en bekant 29-årig man när hon<br />

var 14 år och 9 månader. Mannen onanerade åt henne samt lät<br />

henne onanera åt honom. Det sexuella umgänget var frivilligt och<br />

det präglades av ömsesidighet. Tingsrätten dömde mannen och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med 25 000 kr<br />

för kränkning. Med hänsyn främst till den stora åldersskillnaden<br />

mellan flickan och gärningsmannen fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

henne berättigad till ersättning för kränkning. Myndigheten fann inte<br />

skäl att frångå det belopp som tingsrätten dömt ut för kränkning, dvs.<br />

25 000 kr. Dnr 5512/2008.<br />

39. 25 000 kr<br />

En flicka, som var 12 år och 5 månader, hade vid två tillfällen<br />

samlag med en man som var 20 år. Mannen visste att hon var<br />

under 15 år. Flickan lärde känna mannen via sin tre år äldre bror<br />

och de chattade därefter med varandra på Internet. Samlagen var<br />

frivilliga och hade föregåtts av gemensam planering och med tydliga<br />

inslag av ömsesidighet. Mannen hade en lägre mognadsnivå än vad<br />

som motsvarade hans faktiska ålder. Tingsrätten dömde mannen<br />

för sexuellt utnyttjande av barn. Genom en stadfäst förlikning<br />

förpliktade domstolen mannen att betala skadestånd till flickan för<br />

bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> gjorde följande bedömning.<br />

Samlagen mellan flickan och mannen har varit frivilliga och mot<br />

bakgrund av mannens mognadsnivå torde inte skillnaden i utveckling<br />

mellan dem ha varit så stor. Flickan var dock ännu inte tonåring vid<br />

tidpunkten för brotten. Gärningen får mot bakgrund av detta anses<br />

ha inneburit en allvarlig kränkning av hennes personliga integritet.<br />

Ersättningen bestäms till 25 000 kr. Dnr 2786/2008.<br />

40. 50 000 kr<br />

En flicka, som var knappt 13 år, hade samlag med en ung man som var<br />

knappt 16 år. Han visste att hon var under 15 år. Flickan och mannen<br />

träffades i en park där hon var tillsammans med en kamrat. De var inte<br />

bekanta med varandra sedan tidigare. Samlaget var frivilligt. En annan<br />

55


ung man, som vid tidpunkten var 15 år och 4 månader, hade vid i vart<br />

fall två tillfällen samlag med flickan som då var nyss fyllda 13 år, trots<br />

att han visste att hon var under 15 år. De fick kontakt med varandra<br />

på MSN och att de bestämde sig för att träffas. Mannen kom hem<br />

till henne och de hade samlag. Efter någon dag träffades de igen och<br />

hade samlag. Alla samlag var frivilliga. Tingsrätten dömde männen<br />

för sexuellt utnyttjande av barn. De förpliktades var och en att betala<br />

skadestånd till flickan för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> uttalade<br />

följande. Samlagen var visserligen frivilliga och åldersskillnaden<br />

mellan flickan och männen inte så stor. Vid tiden för det första brottet<br />

var hon dock ännu inte tonåring och vid det andra brottet hade hon<br />

precis fyllt 13 år. Mot bakgrund av detta anser <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

att gärningarna har inneburit en allvarlig kränkning av flickans<br />

personliga integritet. Ersättningen bestäms till 25 000 kr för varje<br />

gärning, dvs. totalt 50 000 kr. Dnr 8732/2008.<br />

41. 50 000 kr<br />

En flicka, som var 13 år och 4 månader, befann sig på en fest hemma<br />

hos en 20-åring som hon kände ytligt. Vid något tillfälle under<br />

kvällen genomförde mannen ett samlag med flickan. Hovrätten<br />

dömde mannen för sexuellt utnyttjande av barn och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till flickan med 50 000 kr för kränkning.<br />

Vid bedömningen av gärningens straffvärde anförde hovrätten att<br />

åldersskillnaden mellan flickan och mannen varit betydande, att<br />

flickan vid tillfället varit berusad och att mannen därför, trots att<br />

samlaget varit frivilligt, i viss mån fick anses ha utnyttjat hennes<br />

utsatta läge. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> godtog flickans yrkande om<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 50 000 kr. Dnr 1353/08.<br />

42. 50 000 kr<br />

En flicka, som var 13 år och 10 månader, utnyttjades sexuellt av en 19årig<br />

yngling genom att denne under två dagar hade sammanlagt fyra<br />

samlag med henne i sin bostad. Vid den straffrättsliga bedömningen<br />

uttalade tingsrätten bl.a. att bedömningen av gärningarna skulle göras<br />

med utgångspunkt i att gärningsmannen uppfattat samlagen som<br />

frivilliga och att det fanns ytterligare personer, varav en nära kamrat<br />

till flickan, i omedelbar närhet när brotten begicks. Vidare beaktade<br />

tingsrätten att flickan gett ett självständigt och, för sin ålder, moget<br />

56


intryck. Tingsrätten dömde ynglingen för två fall av sexuellt utnyttjande<br />

av barn samt förpliktade honom att utge skadestånd till flickan för bl.a.<br />

kränkning. Med beaktande av samtliga omständigheter kring brotten<br />

och aktuell skadeståndsrättslig praxis fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

skäligt att bestämma brottsskadeersättningen för kränkning till<br />

50 000 kr. Dnr 2302/08.<br />

Sexuellt övergrepp mot barn<br />

I 6 kap. 6 § brottsbalken återfinns brottet sexuellt övergrepp mot<br />

barn. Det är subsidiärt till brotten i 6 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken och<br />

tillämpas beträffande gärningar där den sexuella handlingen inte är ett<br />

samlag eller jämförlig med ett samlag. Högsta domstolen har i domar<br />

den 26 november 2008 i mål 1891–08 respektive 2209–08 prövat<br />

om en gärning utgjort våldtäkt mot barn eller sexuellt övergrepp mot<br />

barn.<br />

43. 20 000 kr<br />

En 13-årig flicka förmåddes av en man att onanera åt honom.<br />

Tingsrätten dömde mannen för sexuellt övergrepp mot barn och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till flickan med 20 000 kr för<br />

kränkning. Flickan fick brottsskadeersättning med samma belopp.<br />

Dnr 3889/08.<br />

44. 20 000 kr<br />

En 14-årig flicka utsattes för ett sexuellt övergrepp vid ett tillfälle genom<br />

att en man lade sig ovanpå henne när hon var naken och utförde<br />

samlagsrörelser. Hovrätten dömde mannen för sexuellt övergrepp<br />

mot barn och förpliktade honom att betala skadestånd till flickan<br />

med 20 000 kr för kränkning. Flickan fick brottsskadeersättning för<br />

kränkning med samma belopp. Dnr 6243/07.<br />

45. 20 000 kr<br />

En 7-årig flicka utsattes för ett sexuellt övergrepp av sin far. Han<br />

smekte vid ett tillfälle henne i underlivet samtidigt som han onanerade.<br />

Händelsen ägde rum i bostaden. Tingsrätten dömde fadern för sexuellt<br />

övergrepp mot barn och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

57


flickan för bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att brottet<br />

skulle föranleda brottsskadeersättning för kränkning med 20 000<br />

kr. Dnr 3281/08.<br />

46. 50 000 kr<br />

En 14-årig flicka utsattes för sexuella övergrepp av sin far vid cirka tio<br />

tillfällen under en period på nästan två veckor. Övergreppen bestod<br />

huvudsakligen i att flickan vid flera tillfällen förmåddes att massera<br />

faderns kropp och runt hans penis samtidigt som han själv onanerade.<br />

Vid ett flertal tillfällen smekte fadern flickan utanpå hennes byxor<br />

över hennes stjärt. Vid ett tillfälle utförde fadern samlagsrörelser<br />

mot hennes ena ben och stjärt samtidigt som han onanerade.<br />

Tingsrätten dömde mannen för sexuellt övergrepp mot barn och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till flickan med 50 000 kr<br />

för kränkning. Mot bakgrund av Högsta domstolens uttalande i<br />

rättsfallet NJA 2006 s. 79 samt med beaktande av antalet övergrepp<br />

som flickan utsatts för och att de begåtts av hennes far, mestadels i<br />

den gemensamma bostaden, fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att det<br />

av tingsrätten utdömda beloppet för kränkning var skäligt. Flickan<br />

tillerkändes därför brottsskadeersättning för kränkning med 50 000<br />

kr. Dnr 3749/06.<br />

47. 125 000 kr<br />

En flicka utsattes vid ett stort antal tillfällen under en period på ett år<br />

och åtta månader – då hon var 9–10 år gammal – för övergrepp av<br />

en man som flickans mamma hade ett förhållande med. De sexuella<br />

övergreppen bestod i att mannen berörde flickans underliv samt<br />

förmådde henne att ta i hans könsorgan och utföra onanirörelser.<br />

Mannen ofredade även flickan sexuellt genom att förmå henne att<br />

titta på porrfilm med honom varvid han tog fram sitt könsorgan<br />

och onanerade framför henne. Tingsrätten dömde mannen för grovt<br />

sexuellt övergrepp mot barn och sexuellt ofredande samt förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till flickan med 125 000 kr för kränkning.<br />

Flickan fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp.<br />

Dnr 4054/08.<br />

58


Utnyttjande av barn för sexuell posering<br />

Den nya lagstiftningen innehåller en bestämmelse (6 kap. 8 §<br />

brottsbalken) som ska skydda barn mot att utnyttjas för sexuell<br />

posering. Med sexuell posering menas att medverka i eller utföra<br />

en sexuell handling eller att ohöljt exponera kroppen inför en eller<br />

flera personer eller framför en kamera. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

har handlagt några ärenden som gäller exponering framför en webkamera<br />

vid kontakt med annan person på Internet. Se även referat<br />

nr 52 under rubriken Sexuellt ofredande.<br />

48. Ingen ersättning<br />

En 12-årig flicka kom via en s.k. chatsida på Internet i kontakt<br />

med en man som förmådde henne att lättklädd smeka sina skylda<br />

bröst framför en web-kamera. Mannen spelade in flickan när hon<br />

gjorde detta och sparade sekvensen på sin dator. Hovrätten dömde<br />

mannen för utnyttjande av barn för sexuell posering och tillerkände<br />

flickan skadestånd för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslog<br />

flickans ansökan om brottsskadeersättning för kränkning med<br />

följande motivering. För att brottsskadeersättning för kränkning<br />

ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit<br />

en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> finner på föreliggande utredning inte visat<br />

att flickan har utsatts för en sådan kränkning. Dnr 9390/07.<br />

49. Ingen ersättning<br />

En 12-årig flicka chattade med en alltjämt okänd person via Internet.<br />

Personen ville att hon via en web-kamera skulle visa bröstet, vilket hon<br />

gjorde. Personen skrev sedan att han, om hon inte visade mer, skulle<br />

skicka ut bilderna på Internet. Åklagaren lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen att misstänkt gärningsman inte kunnat identifieras.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte visat att flickan utsatts för en sådan<br />

kränkning som gav rätt till ersättning. Dnr 9423/07.<br />

50. 5 000 kr<br />

En 12-årig flicka kom via Internet i kontakt med en man som vid ett<br />

tillfälle förmådde henne att onanera och smeka sina bröst framför<br />

en web-kamera. Mannen spelade in när hon gjorde detta och sparade<br />

59


sekvensen på sin dator. Hovrätten dömde mannen för utnyttjande av<br />

barn för sexuell posering och förpliktade honom att utge skadestånd<br />

till flickan med 25 000 kr. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ansåg att det fanns<br />

förutsättningar att bevilja flickan brottsskadeersättning för kränkning.<br />

Det utdömda beloppet översteg dock enligt myndighetens bedömning<br />

vad som normalt bör lämnas vid den typ av brottslighet som flickan<br />

utsatts för. Brottet föranledde enligt myndighetens bedömning<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr. Dnr 2025/08.<br />

60<br />

Köp av sexuell handling av barn<br />

Brottet, som återfinns i 6 kap. 9 § brottsbalken, motsvarar det<br />

tidigare brottet förförelse av ungdom men straffbestämmelsen<br />

har utvidgats till att omfatta också köp av sexuella handlingar av<br />

barn som sker under andra förhållanden än sådana som utgör rena<br />

prostitutionsförhållanden.<br />

51. 20 000 kr<br />

En 15-årig flicka och hennes kamrat förmåddes av en man vid två<br />

tillfällen att mot betalning tåla och företa sexuella handlingar. De<br />

sexuella handlingarna bestod bland annat i vaginala, orala och anala<br />

samlag. Vid det andra tillfället filmade mannen samlagen under i<br />

vart fall 30 minuter. Tingsrätten dömde mannen för köp av sexuell<br />

handling av barn och utnyttjande av barn för sexuell posering samt<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till flickan för bl.a. kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde brottsskadeersättningen för<br />

kränkning till 20 000 kr. Dnr 1751/08.<br />

52. 5 000 kr<br />

Sexuellt ofredande<br />

En 11-årig flicka kom i kontakt med en man via en chatsida på Internet.<br />

Under konversationen förmådde mannen flickan att genom en<br />

web-kamera visa sina bröst för honom samt sticka ned två fingrar<br />

i halsen. Han uppmanade henne även med ett grovt språk att delta<br />

i sexuella aktiviteter. Tingsrätten och hovrätten dömde mannen för


sexuellt ofredande och förpliktade honom att utge skadestånd till<br />

flickan för bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade henne<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr med hänsyn till det<br />

ofredande som mannens uppmaningar inneburit. Dnr 7127/07.<br />

53. 5 000 kr<br />

En 14-årig flicka ofredades sexuellt av man som vid ett tillfälle smekte<br />

hennes stjärt och bröst. Tingsrätten dömde mannen för brottet och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med 5 000 kr<br />

för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning med samma belopp.<br />

Dnr 2698/08.<br />

54. 5 000 kr<br />

En 14-årig flicka ofredades sexuellt av en man som via en chatsida på<br />

Internet kom med sexuella inviter och gjorde närmanden. Tingsrätten<br />

dömde mannen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till flickan med 5 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände henne brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr<br />

3837/08.<br />

55. 7 000 kr<br />

En 9-årig flicka ofredades sexuellt av en man genom att denne<br />

blottade sig för henne och hennes kamrater samt berörde hennes ben.<br />

Tingsrätten dömde mannen för brottet och att utge skadestånd till<br />

flickan med 7 000 kr för kränkning. Hon fick brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 2871/08.<br />

56. 10 000 kr<br />

En 16-årig flicka ofredades sexuellt av en man som upprepade gånger<br />

tog mellan hennes ben och förde handen mot hennes underliv samtidigt<br />

som han frågade om hon ville ha sex med honom mot att han gav henne<br />

narkotika. Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade<br />

honom att utge skadestånd till flickan med 10 000 kr för kränkning.<br />

Domen fastställdes av hovrätten. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde<br />

kränkningsersättningen till samma belopp. Dnr 4220/08.<br />

61


57. 20 000 kr<br />

En 13-årig flicka utsattes för upprepade sexuella ofredanden av två unga<br />

män under två månaders tid. De vidrörde hennes bröst, underliv och<br />

stjärt. Tingsrätten dömde dem för sexuellt ofredande och tillerkände<br />

flickan skadestånd med 20 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde<br />

tingsrättens domslut. Flickan tillerkändes brottsskadeersättning för<br />

kränkning med samma belopp. Dnr 2288/08.<br />

58. 20 000 kr<br />

I samband med en fotografering ofredades en 15-årig flicka sexuellt<br />

av den manlige fotografen. Vid det första fotograferingstillfället<br />

masserade mannen henne ovanför och under hennes bröst, stack in<br />

sin hand genom urringningen på hennes tröja och lyfte upp hennes<br />

bröst samt smekte insidan av hennes lår upp mot underlivet. Vid<br />

det andra tillfället masserade han henne runt brösten och rakade<br />

hennes underliv. Hovrätten dömde mannen för sexuellt ofredande<br />

och förpliktade honom att utge skadestånd till flickan med 20 000 kr<br />

för kränkning. Hon beviljades brottsskadeersättning för kränkning<br />

med det beloppet. Dnr 4111/08.<br />

62


BROTT.MOT.lIV.OCh.hälSA<br />

Försök till mord/dråp<br />

Normalbeloppet för kränkning vid mordförsök ligger fortfarande på<br />

100 000 kr. I vissa särskilt grymma och hänsynslösa fall har ersättning<br />

för kränkning utgått med ännu högre belopp (jfr ref. nr 62). I andra<br />

fall har ersättningen bestämts till ett lägre belopp med hänsyn till att<br />

omständigheterna inte varit lika kränkande som vid ett ”normalt”<br />

mordförsök. Exempel på sådana omständigheter är att offret inte<br />

ådrog sig någon större fysisk skada och att det var fråga om ett snabbt<br />

händelseförlopp (jfr ref. nr 59 och nr 203 ). Vid bedömningen av<br />

kränkningsersättning vid mordförsök ska man alltså, som vanligt,<br />

i första hand se på omständigheterna vid brottet och inte endast<br />

fokusera på brottsrubriceringen.<br />

59. 75 000 kr<br />

En man färdades i en bil när en annan man försökte beröva honom<br />

livet genom att med skjutvapen avlossa flera skott mot bilen. Bilen<br />

träffades av åtminstone två kulor men den angripne blev inte träffad<br />

av något skott. Den person som körde bilen skottskadades och avled<br />

sedan. Tingsrätten dömde en man för försök till mord samt förpliktade<br />

honom att solidariskt med två medhjälpare utge skadestånd till den<br />

angripne. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att den angripne hade rätt<br />

till ersättning med 75 000 kr för kränkning och beaktade bl.a. att<br />

den angripne inte fått några fysiska skador till följd av brottet. Dnr<br />

10232/04.<br />

60. 100 000 kr<br />

En man besköts på nära håll av en annan man och träffades av ett<br />

skott i bröstet. Hovrätten dömde angriparen för försök till mord<br />

och förpliktade honom att utge skadestånd till den skadelidande<br />

med 100 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav<br />

brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 8248/05.<br />

63


61. 100 000 kr<br />

En man besökte en konsertlokal och träffade på en annan man vid<br />

baren. Den mannen uttalade hotelser mot den förstnämnde och tog<br />

fram en kniv samt utdelade flera hugg mot honom som träffade på<br />

handen, i ansiktet, i huvudet och på halsen. Våldet orsakade en större<br />

skärskada i halsen och flera mindre skärskador på händer och huvud.<br />

Knivhugget som träffade halsen var livshotande. Tingsrätten dömde<br />

gärningsmannen för försök till mord och förpliktade honom att utge<br />

skadestånd till den skadelidande med 100 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgick med det beloppet. Dnr 7037/05.<br />

62. 125 000 kr<br />

En ung kvinna utsattes för synnerligen grovt våld av sin pojkvän.<br />

Mannen högg mot hennes armar och mage med en sax, tilldelade<br />

henne kraftiga sparkar i huvudet och på kroppen, tog kraftiga<br />

strupgrepp på henne, skar henne i halsen med en mattkniv och<br />

högg mot hennes mage med en sekatör. Gärningen var livsfarlig<br />

och medförde svåra hals- och ansiktsskador samt skador på övriga<br />

delar av kroppen. Hovrätten dömde mannen för försök till mord och<br />

fastställde senare en dom från tingsrätten beträffande skadestånd<br />

till kvinnan, enligt vilken hon tillerkändes 125 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgavs i enlighet med domen. Dnr 6838/00.<br />

64<br />

Våld i nära relation – riktat mot kvinna<br />

Dessa brott innehåller per definition alltid den försvårande<br />

omständigheten att brottet begåtts av någon som man ska kunna<br />

känna förtroende för. Många av brotten utförs också i offrets hem,<br />

där man har rätt att få vara ifred. Det förhållandet att offret oftast<br />

är fysiskt underlägsen gärningsmannen samt i många fall står i en<br />

beroendeställning till honom förstärker också kränkningsgraden,<br />

liksom då brottet pågått en längre tid. För övrigt ser man till samma<br />

omständigheter som vid ”vanlig” misshandel: våldets karaktär,<br />

tillhyggen som använts, förnedrande inslag m.m. Att märka är att<br />

om gärningen bedömts som grov kvinnofridskränkning så medför<br />

det en viss höjning av ersättningsnivån.


63. 7 000 kr<br />

Våld vid enstaka tillfälle<br />

En kvinna misshandlades av sin sambo i bostaden. Hon tilldelades<br />

två slag i ansiktet, varav ett med knuten hand. Våldet medförde<br />

inga allvarliga skador. Tingsrätten dömde mannen för brottet och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan med 7 000 kr för<br />

kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning med det beloppet.<br />

Dnr 8477/05.<br />

64. 10 000 kr<br />

En kvinna misshandlades och hotades i bostaden av den man som<br />

hon levde tillsammans med. Mannen hotade att döda henne, varpå<br />

han tilldelade henne flera knytnävsslag mot huvudet. Misshandeln<br />

medförde inga allvarliga skador. Tingsrätten dömde mannen för<br />

misshandel och olaga hot samt förpliktade honom att utge skadestånd<br />

till kvinnan med 10 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände kvinnan brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr<br />

8589/05.<br />

65. 10 000 kr<br />

En kvinna, som vid tillfället var 86 år gammal, misshandlades<br />

i sitt hem av sin son. Mannen tog upprepade gånger kraftigt tag<br />

runt kvinnans armar och handleder samt slog henne över halsen.<br />

Misshandeln orsakade smärta och blånader. Tingsrätten dömde<br />

mannen för brottet och förpliktade honom att utge skadestånd till<br />

kvinnan. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning för<br />

kränkning med 10 000 kr. Dnr 4764/05.<br />

66. 15 000 kr<br />

En kvinna misshandlades av en man som hon tidigare haft ett<br />

förhållande med. Kvinnan tilldelades sparkar mot benen och kroppen<br />

så att hon ramlade omkull. När hon gick in i ett annat rum, följde<br />

mannen efter och fortsatte misshandeln genom att ta ett hårt grepp om<br />

hennes hals så att hon fick andnöd, skalla henne två gånger i ansiktet<br />

och slå henne mot huvudet med en tom PET-flaska. Mannen hotade<br />

även att döda henne. Tingsrätten dömde mannen för misshandel och<br />

65


olaga hot samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan.<br />

För den allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som<br />

brotten inneburit hade hon rätt till brottsskadeersättning med 15 000<br />

kr. Dnr 5277/05.<br />

67. 15 000 kr<br />

En kvinna blev misshandlad av sin make. De satt i en soffa när<br />

maken försökte slita bort vigselringen från hennes finger. Kvinnans<br />

väninna försökte stoppa mannen men lyckades inte. Han tilldelade<br />

kvinnan flera slag och sparkar mot ansiktet när hon låg ned på golvet.<br />

Dessutom vred han om hennes ena ben. Misshandeln medförde<br />

bl.a. en näsbensfraktur. Tingsrätten dömde maken för brottet och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan. Hon fick<br />

ersättning av <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> för kränkning med 15 000 kr.<br />

Dnr 11019/04.<br />

68. 20 000 kr<br />

En kvinna misshandlades av sin make i den gemensamma bostaden.<br />

Mannen tilldelade henne ett slag i huvudet med en glaskupa till en<br />

lampa. Kvinnan föll till golvet och mannen fattade då tag i henne<br />

och dunkade hennes huvud mot golvet upprepade gånger. Av våldet<br />

orsakades hon bl.a. en tio centimeter lång sårskada som fick sys<br />

samt missfärgning kring ögonen. Tingsrätten dömde mannen<br />

för misshandel och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

kvinnan med 15 000 kr för kränkning. För den allvarliga kränkning<br />

av kvinnans personliga integritet som brottet inneburit, tillerkände<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> henne ersättning med 20 000 kr. Dnr<br />

2232/05.<br />

69. 30 000 kr<br />

En kvinna blev misshandlad och hotad av den man som hon hade<br />

ett förhållande med. Mannen tog strupgrepp på henne, dunkade<br />

hennes huvud mot golvet och skallade henne, vilket medförde bl.a.<br />

andnöd och sårskador. I samband med misshandeln hotade även<br />

mannen att knivhugga henne. Vid uttalandet av hotet hade mannen<br />

en kniv i sin hand. Tingsrätten dömde mannen för grov misshandel<br />

och grovt olaga hot. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 30 000 kr. Dnr 1142/05.<br />

66


70. 40 000 kr<br />

En kvinna misshandlades av sin make i deras gemensamma bostad.<br />

Hon tilldelades ett flertal knytnävsslag, varav ett mot ansiktet och<br />

resterande slag, vilka var mycket hårda, mot övriga delar av kroppen.<br />

Hon tillfogades bl.a. revbensfrakturer. Vidare misshandlade maken<br />

henne vid ett par tillfällen genom att han höll för hennes mun och<br />

näsa och försvårade därigenom hennes andning så att hon kände<br />

panik. Vid de tillfällena hotade han henne till livet. Hovrätten dömde<br />

mannen för misshandel och olaga hot samt förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till kvinnan med 40 000 kr för kränkning. Kvinnan<br />

fick brottsskadeersättning för kränkning med det beloppet. Dnr<br />

11125/04.<br />

71. 60 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid ett tillfälle av sin sambo på så sätt att<br />

han tog ett struptag på henne så att hon förlorade medvetandet.<br />

Av strypvåldet, som var livsfarligt, tillfogades hon smärta, andnöd,<br />

bristningar i ögonvitorna och blånader på halsen. Tingsrätten<br />

dömde mannen för grov misshandel och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till kvinnan med 100 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde ersättningen för kränkning<br />

till 60 000 kr med följande motivering. Högsta domstolen (HD)<br />

har i en dom (NJA 1998 s. 86) bl.a. tagit ställning till hur stor<br />

kränkningsersättning som ska utgå vid strypvåld liknande det som<br />

nu ifrågavarande kvinna utsattes för. I nämnda rättsfall satte sig en<br />

man grensle över en kvinna och tog ett kraftigt strupgrepp på henne så<br />

att hon förlorade medvetandet. Av våldet tillfogades kvinnan andnöd,<br />

blödningar på ögonen och blånader på halsen. HD, som fann att<br />

våldet varit förenat med livsfara, dömde mannen för grov misshandel.<br />

Beträffande kränkningsersättningen uttalade HD att kvinnan hade<br />

haft stark anledning att uppfatta mannens angrepp som direkt riktat<br />

mot hennes liv och hon hade också befunnit sig i ett livshotande<br />

tillstånd. HD bestämde ersättningen till 60 000 kr. Dnr 4698/00.<br />

72. 75 000 kr<br />

En kvinna och den man som hon var sammanboende med anordnade<br />

en fest för ett flertal personer i den gemensamma bostaden. Vid ett<br />

67


tillfälle under festen låste kvinnan och en manlig festdeltagare in sig på<br />

toaletten. Kvinnans sambo fick upp låset på toalettdörren och öppnade<br />

dörren. Han drog ut kvinnan från toaletten och slängde henne tvärs<br />

över hallen. Han tilldelade henne två hårda sparkar mot huvudet och<br />

kroppen samt hoppade på hennes överkropp två gånger. Därefter<br />

lugnade han ned sig och tillsammans med en av festdeltagarna bar<br />

han in den närmast medvetslösa kvinnan till sängen i sovrummet.<br />

Sedan satte sig sambon i vardagsrummet. Efter 15–20 minuter fick<br />

han ännu ett raseriutbrott och gick in i sovrummet. Han drog av<br />

kvinnan det täcke som hon låg inlindad i och utövade kraftigt våld<br />

mot hennes underliv genom att föra in sin hand i hennes slida. Våldet<br />

orsakade bl.a. en riklig blödning. Hovrätten dömde slutligt mannen<br />

för grov misshandel och förpliktade honom att utge skadestånd till<br />

kvinnan med 40 000 kr för kränkning. Främst med beaktande av<br />

brottets särskilt förnedrande inslag fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att<br />

för den mycket allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet<br />

som brottet inneburit, hade hon rätt till ersättning med 75 000 kr.<br />

Dnr 2346/05.<br />

73. 5 000 kr<br />

68<br />

Våld vid flera bestämda tillfällen<br />

En kvinna misshandlades av sin make i deras gemensamma bostad.<br />

Vid tre tillfällen knuffade maken henne så att hon slog emot möbler<br />

och ramlade omkull. Av misshandeln tillfogades kvinnan smärta<br />

och blåmärken. Tingsrätten dömde mannen för misshandel och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 5 000 kr<br />

för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp.<br />

Dnr 11148/05.<br />

74. 10 000 kr<br />

En kvinna utsattes för våld och hot av en man i deras gemensamma<br />

bostad. Mannen slog hennes huvud mot en fönsterkarm. Kvinnan<br />

misshandlades på nytt av mannen som ryckte till sig ett nyckelsnöre<br />

som hon hade runt halsen och utdelade ett knytnävsslag som<br />

träffade henne i ansiktet. Våldet orsakade inga allvarliga skador. Vid<br />

två tillfällen hotade mannen att döda eller misshandla henne. Ett


av hoten framfördes per telefon. Tingsrätten dömde mannen för<br />

misshandel och olaga hot samt förpliktade honom att utge skadestånd<br />

till kvinnan med 10 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

lämnade brottsskadeersättning med det beloppet. Dnr 5206/05.<br />

75. 10 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid två tillfällen av sin särbo i kvinnans<br />

bostad. Vid det första tillfället tilldelades kvinnan knytnävsslag i<br />

ansiktet varefter mannen tog ett kraftigt tag om hennes armar samt<br />

klämde hårt på hennes ena bröst. Vid det andra tillfället drog mannen<br />

kvinnan uppför en trappa. Våldet medförde inte några allvarliga<br />

skador. Tingsrätten dömde mannen för brotten och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till kvinnan med 10 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Dnr 776/05.<br />

76. 15 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid fem tillfällen av sin sambo. Vid det första<br />

tillfället knuffade han in henne i en vägg så att hon slog i huvudet.<br />

Vid det andra tog han tag i hennes armar och tryckte in henne i en<br />

dörrkarm. Vid de följande tre tillfällena slog han henne i ansiktet<br />

och huvudet. Våldet orsakade inga allvarliga skador. Tingsrätten<br />

dömde mannen för misshandel och förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till kvinnan med 15 000 kr för kränkning. Kvinnan fick<br />

brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 4016/05.<br />

77. 20 000 kr<br />

En kvinna misshandlades av sin sambo i deras bostad vid fyra eller<br />

fem tillfällen genom att han tog kraftiga tag om hennes armar.<br />

Kvinnan misshandlades vid ytterligare ett tillfälle när hon och mannen<br />

befann sig på en färja. Hon tilldelades ett flertal slag mot ansiktet och<br />

ett flertal sparkar mot benen samt en spark mot ansiktet. Mannen<br />

dunkade sedan kvinnans huvud i en vägg ett flertal gånger samt<br />

slet tussar från hennes hårbotten. Våldet orsakade inga allvarliga<br />

skador. Tingsrätten dömde mannen för brotten och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till kvinnan med 20 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgick med det beloppet. Dnr 11800/05.<br />

69


78. 20 000 kr<br />

En kvinna misshandlades av en man som hon hade ett förhållande<br />

med. Vid ett tillfälle tog mannen strupgrepp på henne vilket medförde<br />

andnöd. Vid ett annat tillfälle skar mannen henne i en hand med<br />

en kniv samt sparkade henne. Hovrätten dömde mannen för<br />

brotten och förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan med<br />

20 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> betalade kvinnan<br />

brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 7122/05.<br />

79. 20 000 kr<br />

En kvinna misshandlades av sin make i den gemensamma bostaden<br />

genom att han knuffade henne och tilldelade henne flera knytnävsslag<br />

mot armarna och kroppen. Sju månader senare misshandlades<br />

kvinnan på nytt av sin make i den gemensamma bostaden genom att<br />

han bl.a. tilldelade henne flera knytnävsslag mot ansiktet och huvudet,<br />

tog ett kraftigt stryptag runt hennes hals och genom att han höll henne<br />

i fötterna och drog henne över golvet. Vid samma tillfälle hotade<br />

mannen att döda henne och hennes släktingar. Tingsrätten dömde<br />

mannen för brotten och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan med 20 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde<br />

tingsrättens dom. Kvinnan fick brottsskadeersättning med samma<br />

belopp. Dnr 4885/05.<br />

80. 30 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid två tillfällen av sin sambo. Vid det<br />

första tillfället, som pågick under lång tid och i flera omgångar, bet<br />

han henne i armarna och ansiktet samt slog och sparkade henne på<br />

kroppen då hon låg på golvet. Han slet henne även i håret och tog ett<br />

strupgrepp på henne. Vidare tog han fram en sax som han skar henne<br />

i ena underarmen med. I samband med misshandeln hotade han att<br />

döda henne. Vid det andra tillfället slet mannen i kvinnans hår, slog<br />

henne med knytnävarna i magen och pannan, sparkade henne på<br />

kroppen och vräkte slutligen en bokhylla över henne när hon befann<br />

sig på golvet. Tingsrätten dömde mannen för grov misshandel och<br />

misshandel samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan<br />

med 30 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade<br />

kvinnan brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 3635/05.<br />

70


81. 30 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid fyra tillfällen i bostaden av sin sambo.<br />

Vid det första tillfället tilldelade mannen henne en spark på benet<br />

samt slag med både öppen och knuten hand i ansiktet. Vid det andra<br />

tillfället tilldelade mannen henne ett knytnävsslag i ansiktet och ett<br />

flertal sparkar mot hennes buk och underliv. Mannen tog även ett<br />

strupgrepp på henne. Vid det tredje tillfället dunkade mannen hennes<br />

huvud i väggen. Vid det sista tillfället drog mannen kvinnan i håret<br />

samt tilldelade henne ett flertal sparkar mot hennes huvud och kropp.<br />

Vid samma tillfälle hotade mannen att döda henne. Det sammanlagda<br />

våldet medförde inga allvarliga skador. Tingsrätten dömde mannen<br />

för brotten och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan<br />

med 30 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade brottsskadeersättning med samma<br />

belopp. Dnr 9832/05.<br />

82. 30 000 kr<br />

En kvinna misshandlades och hotades av sin dåvarande make i den<br />

gemensamma bostaden. Vid ett tillfälle tilldelade mannen henne<br />

ett flertal knytnävsslag och slag med en flaska i huvudet samt tog<br />

ett struptag med ena handen. I samband med misshandeln lyfte<br />

mannen en kniv mot henne och hotade att döda henne. Mannen<br />

misshandlade kvinnan vid ytterligare ett tillfälle genom att han höll<br />

fast henne och tryckte fingrarna mot hennes hals vilket medförde<br />

smärta och skada. Vid flera ytterligare tillfällen hotade mannen att<br />

döda henne. Tingsrätten dömde mannen för misshandel och olaga<br />

hot samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med<br />

30 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning för kränkning utgick<br />

med samma belopp. Dnr 2462/05.<br />

71


83. 40 000 kr<br />

72<br />

Stort antal opreciserade tillfällen<br />

(inkl. grov kvinnofridskränkning)<br />

En kvinna hotades och misshandlades vid flera tillfällen under<br />

omkring ett års tid av sin sambo. Våldet och hoten bestod i att<br />

mannen sprang efter henne med en kniv riktad mot henne, lade en<br />

sladd runt hennes hals och ryckte till, dock utan att andnöd uppkom,<br />

utdelade slag mot kvinnans ansikte och huvud, uttalade att han skulle<br />

skada henne och hennes familj, höll en kniv mot hennes hals samt<br />

fattade tag hårt om hennes kropp, bl.a. handlederna och nacken.<br />

Vid ett tillfälle, sedan kvinnan lämnat mannen, trängde han sig in i<br />

kvinnans bostad och stannade kvar. Hovrätten dömde mannen för grov<br />

kvinnofridskränkning samt förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan med 40 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

bestämde kränkningsersättningen till samma belopp. Dnr 3747/05.<br />

84. 40 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid ett flertal tillfällen under period på drygt<br />

ett år av sin dåvarande pojkvän. Vid ett tillfälle slog mannen omkull<br />

henne och dunkade hennes huvud i golvet, drog henne i håret så att<br />

en hårtuss lossnade, tog ett kraftigt tag runt hennes handleder och<br />

tilldelade henne knytnävsslag i ansiktet. Han hotade även att döda<br />

henne. Senare tilldelade mannen kvinnan ett hårt knytnävsslag mot<br />

bröstkorgen vilket medförde en revbensfraktur. Vid ytterligare minst<br />

tio tillfällen misshandlade mannen henne genom att tilldela henne<br />

slag med öppen hand i ansiktet och genom att ta tag om hennes hals<br />

vilket medförde smärta. Tingsrätten dömde mannen för misshandel<br />

och olaga hot samt förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

kvinnan med 25 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde<br />

tingsrättens dom. Vid en bedömning av samtliga omständigheter<br />

kring brotten och med beaktande av aktuell skadeståndsrättslig praxis<br />

fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att kvinnan hade rätt till ersättning med<br />

40 000 kr för den allvarliga kränkning av hennes personliga integritet<br />

som brotten inneburit. Dnr 8128/04.


85. 50 000 kr<br />

En kvinna misshandlades, hotades och ofredades av sin make under<br />

cirka ett års tid. Han drog i hennes hår, greppade om hennes hals,<br />

tilldelade henne örfilar och flera knytnävsslag, vilka träffade magen<br />

och ryggen, samt slog henne med ett hopprep mot kroppen och<br />

benen. Under misshandeln uttalade han hotelser med innebörd att<br />

han skulle döda henne. Han hotade henne även genom att visa en<br />

kniv för henne och uttala att han skulle döda henne. Vid ett tillfälle<br />

tilldelade han henne flera slag med en läderrem, vars metallspänne<br />

träffade hennes kropp. Han tryckte upprepade gånger hårt mot hennes<br />

vid den tidpunkten skadade hand. Gärningarna, som ibland skedde<br />

i deras barns åsyn, utgjorde enligt tingsrättens bedömning led i en<br />

upprepad kränkning av kvinnans integritet och var ägnade att allvarligt<br />

skada hennes självkänsla. Tingsrätten dömde mannen för grov<br />

kvinnofridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan med 50 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning<br />

lämnades med samma belopp. Dnr 9481/05.<br />

86. 50 000 kr<br />

Under cirka ett och ett halvt år misshandlades och ofredades en<br />

kvinna av sin sambo vid en stor mängd tillfällen. Misshandeln bestod<br />

huvudsakligen i slag mot ansiktet och kroppen. Mannen drog henne<br />

också i håret, knuffade omkull henne och tilldelade henne sparkar mot<br />

kroppen. Han tog också strypgrepp på henne, drog henne i håret och<br />

bet henne i ena armen och runt axlarna. Våldet medförde bl.a. andnöd<br />

och en spräckt trumhinna. Mannen avled innan han kunde ställas<br />

till ansvar för gärningarna. För den allvarliga kränkning av kvinnans<br />

personliga integritet som brotten i form av misshandel och grov<br />

kvinnofridskränkning inneburit, fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att hon<br />

hade rätt till brottsskadeersättning med 50 000 kr. Dnr 2967/05.<br />

87. 60 000 kr<br />

En kvinna misshandlades vid ett flertal tillfällen under tre års tid<br />

av sin sambo. Misshandeln bestod i att mannen bl.a. bet och slog<br />

kvinnan i ansiktet, knuffade och drog henne i håret, tog tag om<br />

hennes hals samt sparkade och slog henne över hela kroppen. Vid<br />

ett tillfälle spärrade mannen in kvinnan i en garderob. Vid ett annat<br />

tillfälle sprayade mannen en flytande vätska i kvinnans ansikte<br />

73


vilket medförde sveda. Vid ytterligare ett tillfälle tryckte mannen<br />

ned henne med sin kroppsvikt och fattade tag om hennes hals med<br />

båda händerna vilket medförde andnöd, smärta och röda ögonvitor.<br />

En annan gång riktade mannen en kniv mot henne samtidigt som<br />

han hotade att döda henne. Det sammanlagda våldet medförde<br />

smärta, blåmärken, bitmärken, nedsatt rörelseförmåga, sårskada och<br />

blödning. Tingsrätten dömde mannen för grov kvinnofridskränkning<br />

och förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan med 60 000<br />

kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 6837/05.<br />

88. 70 000 kr<br />

En kvinna misshandlades företrädesvis i sin bostad av sin före detta<br />

sambo under två och ett halvt år. Han slog henne i ansiktet, mot<br />

bröstet och armarna samt sparkade henne mot benen. Vid ett tillfälle<br />

kastades hon i golvet så att hon landade på högra armen med en<br />

fraktur som följd. En gång kastade mannen henne mot ett kylskåp så<br />

att hon slog i huvudet och landade på höger fot. Mannen tog därefter<br />

tag i den foten och vred till. Misshandeln medförde bl.a. en fraktur på<br />

fotens yttre fotknöl. En annan gång kastade han henne i väggen samt<br />

sparkade och trampade på henne med en fraktur på höger överarm<br />

som följd. Vid ett annat tillfälle slog han henne mot bakhuvudet,<br />

varefter han stampade och sparkade på hennes högra hand vilket<br />

orsakade frakturer på två fingrar. Han stampade också på hennes ena<br />

axel. Senare slog han henne på kroppen och i ansiktet med tandskada<br />

som följd, sparkade henne i bröstet, stampade på hennes fingrar samt<br />

rispade henne med en kniv på vänster underarm med en sårskada<br />

som följd. Gärningarna utgjorde enligt hovrättens bedömning led i<br />

upprepad kränkning av kvinnans integritet och var ägnade att allvarligt<br />

skada hennes självkänsla. Domstolen dömde mannen slutligt för grov<br />

kvinnofridskränkning och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan med 70 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning för<br />

kränkning utgick med samma belopp. Dnr 7494/04.<br />

74


Våld i nära relation – riktat mot barn<br />

Dessa brott innehåller per definition alltid den försvårande omständigheten<br />

att brottet begåtts av någon som man ska kunna känna<br />

förtroende för. Många av brotten utförs också i offrets hem, där man<br />

har rätt att få vara ifred. Det förhållandet att offret oftast är fysiskt<br />

underlägsen gärningsmannen och i regel helt skyddslös samt i<br />

många fall står i en beroendeställning till honom förstärker också<br />

kränkningsgraden, liksom då brottet pågått en längre tid. För övrigt<br />

ser man till samma omständigheter som vid ”vanlig” misshandel:<br />

våldets karaktär, tillhyggen som använts, förnedrande inslag m.m.<br />

Att märka är att om gärningen bedömts som grov fridskränkning så<br />

medför det en viss höjning av ersättningsnivån.<br />

89. 5 000 kr<br />

En 3-årig flicka misshandlades vid ett tillfälle av en man som hennes<br />

mor bodde tillsammans med. Misshandeln bestod i att mannen<br />

tilldelade flickan ett slag med öppen hand i ansiktet vilket medförde<br />

smärta. Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till flickan med 5 000 kr för kränkning. Flickan<br />

fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr<br />

1805/05.<br />

90. 5 000 kr<br />

En 7-årig pojke blev vid ett tillfälle misshandlad av sin far som<br />

tilldelade honom ett slag som träffade hans kropp. Våldet orsakade<br />

smärta. Tingsrätten dömde pappan för brottet och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till pojken med 5 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Dnr 10000/05.<br />

91. 7 000 kr<br />

En 15-årig flicka misshandlades av sin far som slog henne två gånger<br />

över ryggen med en sladd. Hovrätten dömde mannen för brottet samt<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med 7 000 kr för<br />

kränkning. Hon fick brottsskadeersättning för kränkning med det<br />

beloppet. Dnr 678/05.<br />

75


92. 7 000 kr<br />

En 13-årig flicka misshandlades av sin pappa i den gemensamma<br />

bostaden genom att han vid ett tillfälle utdelade flera slag som<br />

träffade hennes huvud. Av misshandeln tillfogades hon smärta.<br />

Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till flickan med 7 000 kr för kränkning. Hon<br />

tillerkändes brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp.<br />

Dnr 11953/05.<br />

93. 10 000 kr<br />

En 8-årig flicka misshandlades av sin far, som slog henne i ansiktet och<br />

sparkade henne mot kroppen och benen. Han drog även flickan hårt i<br />

håret. Våldet medförde bl.a. smärta och svullnader. Tingsrätten dömde<br />

mannen för misshandel och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till flickan med 10 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning för<br />

kränkning utgick med samma belopp. Dnr 2137/01.<br />

94. 15 000 kr<br />

En 11-årig pojke misshandlades vid ett tillfälle av sin pappa i bostaden.<br />

Pappan slog pojken med en trästav mot hans händer, fötter och<br />

underben. Vidare slog han med öppen hand mot pojkens ansikte<br />

och tog ett kraftigt tag om hans kinder och ryckte till så att läppen<br />

spräcktes. Av våldet tillfogades pojken smärta, ömhet, blödning samt<br />

sårskada. Tingsrätten dömde mannen för brottet samt förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till pojken med 15 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning för kränkning<br />

med samma belopp. Dnr 8793/05.<br />

95. 15 000 kr<br />

En 14-årig flicka misshandlades vid tre tillfällen av sin mor. Vid det<br />

första tillfället drog modern henne i håret och slog henne mot ryggen<br />

med knuten näve och en trätoffel. Vid det andra tillfället tilldelade<br />

modern flickan knytnävsslag mot ryggen. Vid det sista tillfället drog<br />

modern henne i håret och tilldelade henne knytnävsslag mot huvudet,<br />

nacken, ryggen och låret. Vid samma tillfälle slog hon även flickan med<br />

en trätoffel mot ryggen och stjärten. Tingsrätten dömde kvinnan för<br />

brotten samt förpliktade henne att betala skadestånd till flickan med<br />

76


yrkade 15 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning för kränkning<br />

utgick med det beloppet. Dnr 2526/05.<br />

96. 20 000 kr<br />

En 15-årig pojke blev misshandlad av sin far vid två tillfällen. Vid det<br />

första tillfället tog fadern två gånger ett grepp omkring pojkens hals,<br />

vilket orsakade smärta och rodnad samt vissa andningsproblem. Vid<br />

det andra tillfället slog fadern två slag i huvudet på pojken med en<br />

ficklampa, vilket orsakade smärta och svullnad. Tingsrätten dömde<br />

fadern för misshandeln samt förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till pojken med 12 000 kr för kränkning. För den allvarliga kränkning<br />

av pojkens integritet som misshandeln inneburit tillerkändes han<br />

brottsskadeersättning med 20 000 kr. Dnr 510/05.<br />

97. 20 000 kr<br />

En pojke misshandlades av sin pappa som vid ett tillfälle tilldelade<br />

pojken flera slag på benen, ryggen och ena handen med ett bälte.<br />

Vidare misshandlade pappan honom vid flera tillfällen genom att<br />

tilldela honom slag med handen eller en toffel på överkroppen och/<br />

eller huvudet samt vid något tillfälle sparka honom på kroppen. Av<br />

misshandeln tillfogades pojken smärta. Vid misshandelstillfällena<br />

var han 8-9 år gammal. Tingsrätten dömde pappan för brotten och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till pojken med 20 000 kr<br />

för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp.<br />

Dnr 8377/05.<br />

98. 25 000 kr<br />

En pojke misshandlades vid ett stort antal tillfällen av sin far då pojken<br />

var 2-3 år. Misshandeln bestod i att fadern tilldelade honom slag med<br />

öppen hand på benen. Tingsrätten dömde fadern för brottet och<br />

förpliktade honom att utge skadestånd till pojken med 15 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann mot bakgrund av det stora<br />

antalet misshandelstillfällen och pojkens låga ålder att han hade rätt<br />

till ersättning med 25 000 kr för kränkning. Dnr 9492/04.<br />

99. 25 000 kr<br />

En pojke misshandlades av sin pappa då pojken var 8-9 år. Han<br />

tilldelades slag med öppen hand i ansiktet. Vid ett tillfälle slängde<br />

77


pappan ned pojken på golvet och sparkade eller stampade honom<br />

i ansiktet. Vid ytterligare ett tillfälle höll pappan en kniv mot sonen<br />

och hotade att döda honom samt slängde ut honom genom ett<br />

fönster. Tingsrätten dömde pappan för misshandel och olaga hot<br />

samt förpliktade honom att utge skadestånd till pojken med 25 000<br />

kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp.<br />

Dnr 5394/04.<br />

100. 35 000 kr<br />

Ett tre månader gammalt spädbarn misshandlades av sin pappa. I<br />

samband med ett blöjbyte tog pappan ett kraftigt tag om barnets<br />

fotleder. Därefter bröt, vred eller drog pappan i fotlederna samt<br />

skakade barnet. Våldet orsakade frakturer i båda skenbenen och i<br />

båda vadbenen. Hovrätten dömde pappan för grov misshandel och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till barnet med 35 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning med<br />

samma belopp. Dnr 2866/04.<br />

101. 50 000 kr<br />

En pojke misshandlades av sin pappa vid ett stort antal tillfällen<br />

– främst i deras gemensamma bostad – under en period då pojken var<br />

7-11 år. Pappan sparkade honom på bl.a. benen, magen och kroppen<br />

samt tilldelade honom slag i ansiktet, knuffade in honom i en vägg,<br />

tilldelade honom slag med en pinne över hela kroppen samt slag i<br />

ansiktet med en handduk. Pojken misshandlades också genom att<br />

pappan stack honom med matpinnar på ena armen, tilldelade honom<br />

slag i ansiktet samt tilldelade honom slag med en toffel. Av våldet<br />

tillfogades pojken inga allvarliga skador. Tingsrätten dömde mannen<br />

för grov fridskränkning samt förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till pojken med 50 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning för<br />

kränkning utgick med samma belopp. Dnr 7435/05.<br />

102. 60 000 kr<br />

Ett barn misshandlades vid upprepade tillfällen av sin far när barnet<br />

var 4-8 år. Vid några tillfällen varje månad tilldelades barnet slag med<br />

öppen hand i ansiktet, knytnävsslag i ryggen eller sparkar på benen.<br />

Våldet medförde smärta, rodnad eller blånad. Vid ett tillfälle därutöver<br />

tog fadern tag om barnets huvud och slog det mot en bil. Våldet<br />

78


medförde smärta och blåmärke. Vid ännu ett tillfälle tilldelades barnet<br />

slag med en sladd på kroppen. Våldet medförde smärta och i vart fall<br />

ett rött märke. Hovrätten dömde fadern för grov fridskränkning och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till barnet med bl.a. 60 000<br />

kr för kränkning. Barnet fick brottsskadeersättning för kränkning<br />

med samma belopp. Dnr 69/07.<br />

103. 90 000 kr<br />

Ett barn misshandlades vid upprepade tillfällen av sin far när barnet<br />

var 7-12 år. Vid flera tillfällen per månad tilldelades barnet slag med<br />

öppen hand i ansiktet, knytnävsslag i ryggen eller sparkar mot ryggen<br />

och på benen. Våldet medförde smärta och i vissa fall blånad. Vid ett<br />

tillfälle under perioden tog fadern tag om barnets hals, vilket medförde<br />

andnöd och smärta. Vid ett annat tillfälle tilldelades barnet slag på<br />

kroppen med en sladd, vilket medförde smärta och ett rött märke.<br />

Vid ytterligare ett tillfälle tilldelades barnet upprepade slag med ett<br />

träföremål över hela kroppen, vilket medförde smärta, skrapmärke och<br />

blånad. Vid ett annat tillfälle tilldelades barnet slag med ett träföremål<br />

över handen och kroppen. Våldet orsakade smärta och en fraktur i<br />

handen. Hovrätten dömde mannen för grov misshandel och grov<br />

fridskränkning samt förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

barnet med bl.a. 90 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände barnet brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr<br />

66/07.<br />

104. 100 000 kr<br />

En flicka misshandlades och hotades av sin far vid upprepade tillfällen<br />

då hon var 11-16 år. Misshandeln bestod i att fadern så gott som<br />

varje vecka, under vissa perioder dagligen, slog henne med öppen<br />

och knuten hand mot huvudet och kroppen, drog henne i håret,<br />

slog henne med bälten och sladdar, sparkade och knuffade henne,<br />

kastade saker på henne och tog strupgrepp på henne. Vid ett tillfälle<br />

slog fadern henne i ansiktet och över bröstet med ett bälte. Vid ett<br />

annat tillfälle drog fadern henne i håret, slog hennes huvud mot ett<br />

bordsben, tog struptag på henne, rev henne på kinden och spottade på<br />

henne. Sammantaget medförde misshandeln inga allvarliga skador.<br />

Fadern hotade henne så gott som varje vecka, under vissa perioder<br />

dagligen. Hoten bestod i uttalanden med innebörd att han skulle<br />

79


skada och döda henne. Fadern hotade henne även med kniv och andra<br />

tillhyggen, bl.a. ett hett strykjärn. Hovrätten dömde fadern för brotten<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med 100 000<br />

kr för kränkning. Flickan fick brottsskadeersättning för kränkning<br />

med samma belopp. Dnr 7787/03.<br />

80<br />

Övrig misshandel/grov misshandel<br />

Misshandel är en brottsbeteckning som kan innefatta allt från<br />

relativt ”beskedligt” våld till rent tortyrliknande och sadistiska<br />

situationer. Omständigheter av särskilt intresse vid bedömningen<br />

av kränkningsersättningens storlek är brottets tidsmässiga förlopp,<br />

våldets karaktär, tillhyggen som använts, förnedrande inslag samt<br />

om brottet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa.<br />

Av vikt är självfallet också brottsoffrets eget uppträdande i samband<br />

med misshandeln.<br />

105. Ingen ersättning<br />

En flicka i tonåren misshandlades av en kvinna som tilldelade flickan<br />

ett slag med öppen hand i ansiktet med smärta som följd. Tingsrätten<br />

dömde kvinnan för misshandel men ogillade flickans yrkande om<br />

ersättning för kränkning med motivering att kränkningen i förevarande<br />

fall inte var av så allvarligt slag att den berättigade till ersättning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå den bedömning som<br />

tingsrätten gjort i skadeståndsdelen. Någon brottsskadeersättning<br />

kunde därför inte lämnas. Dnr 8665/05.<br />

106. Ingen ersättning<br />

En kvinna befann sig på ett postkontor när en man, som hon var<br />

ytligt bekant med, kom fram och började skrika åt henne. Kvinnan<br />

skrek tillbaka och tryckte till mannen i magen. Mannen tog då tag om<br />

kvinnans överarm och ryckte till vilket medförde smärta och blånader.<br />

Tingsrätten dömde mannen för brottet men ogillade kvinnans<br />

yrkande om ersättning för kränkning eftersom den kränkning som<br />

hon utsatts för genom brottet inte varit av sådant allvarligt slag att<br />

den lägsta nivån för kränkningsersättning kunde anses uppnådd.<br />

Inte heller <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att förutsättningarna för<br />

kränkningsersättning var uppfyllda. Dnr 6872/05.


107. 5 000 kr Ett knytnävsslag<br />

En man misshandlades av en annan man som tilldelade honom<br />

ett knytnävsslag i ansiktet. Polisen beslutade att inte inleda någon<br />

förundersökning med motiveringen ”spaningsuppslag saknas”. För<br />

den allvarliga kränkning av mannens personliga integritet som brottet<br />

inneburit hade han rätt till brottsskadeersättning med 5 000 kr. Dnr<br />

5005/04.<br />

108. 5 000 kr Flera knytnävsslag<br />

En man misshandlades av en yngling som tilldelade honom flera<br />

knytnävsslag mot huvudet, vänster överarm samt bröstet. Våldet<br />

medförde smärta och blåmärke. Ynglingen dömdes för brottet och<br />

förpliktades att betala skadestånd till mannen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände mannen ersättning för kränkning med 5 000 kr. Dnr<br />

3322/04.<br />

109. 5 000 kr Knytnävsslag och sparkar<br />

En man blev misshandlad av en för honom okänd yngling. Misshandeln<br />

bestod i att ynglingen tilldelade mannen ett knytnävsslag i ansiktet<br />

samt två sparkar mot kroppen. Våldet medförde smärta, svullnad<br />

och näsfraktur. Någon gärningsman kunde inte bindas till brottet.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att mannen hade rätt till ersättning för<br />

kränkning med 5 000 kr. Dnr 7523/05.<br />

110. 5 000 krSpray<br />

En man kom cyklande och såg på håll hur en person blev angripen av<br />

en annan person. När mannen kom till platsen för överfallet sprejade<br />

angriparen en vätska i ansiktet på honom. Mannen blev tillfälligt<br />

förblindad av vätskan och tillfogades även smärta i ögonen. Polisen<br />

lade ned förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ersättning för kränkning med 5 000<br />

kr. Dnr 4036/05.<br />

111. 7 000 kr Skallning<br />

En man skallades i ansiktet av en annan man. Misshandeln medförde<br />

smärta och blodvite. Polisen inledde inte någon förundersökning<br />

81


eftersom de saknade spaningsuppslag. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beslutade att bevilja ersättning för kränkning med 7 000 kr. Dnr<br />

6643/04.<br />

112. 10 000 kr Knytnävsslag och spark<br />

En kvinna misshandlades av en man som tilldelade henne ett<br />

knytnävsslag i ansiktet så att hon föll till marken. När hon därefter<br />

försökte resa sig upp tilldelade mannen henne en spark i ansiktet.<br />

Våldet medförde bl.a. tandskador. Tingsrätten dömde mannen för<br />

misshandel och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan<br />

med 10 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav<br />

ersättning för kränkning med samma belopp. Dnr 7411/05.<br />

113. 10 000 kr Knytnävsslag<br />

En man var på väg in i en butik och bad två män som stod i vägen att<br />

flytta på sig. När han hade passerat männen hörde han någon av dem<br />

säga något varpå han vände sig om. Omedelbart därefter tilldelades<br />

han ett knytnävsslag i ansiktet. Slaget fick honom att falla omkull,<br />

varefter angriparen utdelade ett flertal knytnävsslag mot huvudet och<br />

armarna när han försökte skydda sig. Våldet medförde inga allvarliga<br />

skador. Tingsrätten dömde angriparen för misshandel och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd med 10 000 kr för kränkning. Mannen<br />

fick brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 6544/04.<br />

114. 10 000 kr Slag och sparkar<br />

En man misshandlades av en yngre man som tilldelade honom ett<br />

knytnävsslag i ansiktet. När mannen var på väg från platsen sprang<br />

angriparen efter honom, knuffade omkull honom och tilldelade<br />

honom flera sparkar mot magen och benen. I samband härmed kom<br />

ytterligare en yngre man fram till mannen och tilldelade honom sparkar<br />

mot kroppen. Våldet orsakade inga allvarliga skador. Tingsrätten<br />

dömde angriparna för misshandel och förpliktade dem solidariskt att<br />

betala skadestånd till mannen med yrkade 10 000 kr för kränkning.<br />

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

lämnade brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kr. Dnr<br />

7857/05.<br />

82


115. 10 000 kr Brännbollsträ<br />

En man misshandlades av en man, som utdelade flera slag med<br />

ett brännbollsträ mot armarna och benen. Tingsrätten dömde<br />

angriparen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till mannen med 10 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

utgav ersättning för kränkning med samma belopp. Dnr 9204/04.<br />

116. 10 000 kr Strupgrepp<br />

En man misshandlades av en yngre man som tog ett grepp om halsen<br />

med andningssvårigheter och smärta som följd. Polisen lade ned<br />

utredningen med motiveringen att den misstänkte var under 15 år.<br />

För den allvarliga kränkning av mannens personliga integritet som<br />

brottet inneburit hade han rätt till ersättning med 10 000 kr. Dnr<br />

8995/04.<br />

117. 10 000 kr Skallning m.m.<br />

En man misshandlades av en annan man genom att denne skallade<br />

honom två gånger, tog ett tag i hans tröja vid halsen samt knuffade<br />

honom mot en vägg. Angriparen sade att han skulle döda mannen.<br />

Tingsrätten dömde angriparen för brotten och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till mannen med 10 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade ersättning med samma belopp.<br />

Dnr 4377/04.<br />

118. 10 000 kr Dunkning m.m.<br />

En kvinna misshandlades av en man som slog henne på kroppen och<br />

dunkade hennes ansikte mot marken. Våldet medförde bl.a. näsblod<br />

och en liten sårskada i nacken. Tingsrätten dömde mannen för brottet<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 10 000<br />

kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde ersättningen för<br />

kränkning till samma belopp. Dnr 7484/05.<br />

119. 10 000 kr Flaska<br />

En kvinna befann sig på sitt arbete på en restaurang när hon<br />

misshandlades av en annan kvinna som slog en flaska i huvudet på<br />

henne. Flaskan gick inte sönder. Av misshandeln tillfogades hon<br />

inga allvarliga skador. Tingsrätten dömde kvinnan för brottet och<br />

förpliktade henne att betala skadestånd med 5 000 kr för kränkning.<br />

83


<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände brottsoffret ersättning för<br />

kränkning med 10 000 kr. Dnr 3727/05.<br />

120. 10 000 kr Krycka<br />

En kvinna misshandlades av en man som sparkade iväg en krycka<br />

så att den träffade henne i huvudet. Därefter slog mannen henne en<br />

gång med kryckan i huvudet. Misshandeln medförde inga allvarliga<br />

skador. Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till kvinnan. För den allvarliga kränkning av<br />

kvinnans personliga integritet som brottet inneburit hade hon rätt<br />

till brottsskadeersättning med 10 000 kr. Dnr 10805/04.<br />

121. 15 000 kr Många sparkar<br />

En man arbetade som skötare och var tillsammans med en kollega<br />

på väg till ett boende där de arbetade. De gick längs en gata och<br />

passerade en person som spottade mannen i ansiktet. En ordväxling<br />

uppkom varpå angriparen slog mot mannen som väjde undan<br />

för slaget, snubblade och föll till marken. Angriparen började då<br />

sparka på mannen som kröp ihop och försökte skydda huvudet. När<br />

kollegan försökte avbryta misshandeln blev även hon misshandlad.<br />

Mannen tilldelades sammanlagt 15-20 sparkar mot kroppen och<br />

huvudet. Angriparen lämnade därefter platsen. Våldet medförde<br />

smärta i huvudet, rodnad och skrapsår vid tinningen. Polisen lade<br />

ned förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände mannen brottsskadeersättning<br />

med 15 000 kr för kränkning. Dnr 1639/05.<br />

84<br />

122. 15 000 kr Slag och sparkar<br />

En man misshandlades av ett antal yngre män. Misshandeln inleddes<br />

med att en av dem tilldelade mannen ett knytnävsslag i ansiktet så<br />

att han föll till marken. Därefter tilldelade angriparna mannen ett<br />

flertal sparkar mot huvudet och kroppen samt slag mot magen när<br />

han låg ned. Sedan mannen lyckats resa sig upp tilldelade en av<br />

angriparna honom ett knytnävsslag så att han föll till marken och<br />

förlorade medvetandet. Misshandeln medförde smärta, huvudvärk,<br />

ömhet och svullnad. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde ersättningen<br />

för kränkning till 15 000 kr. Dnr 4121/05.


123. 15 000 kr Järnrör<br />

En man misshandlades av en annan man när de befann sig utanför<br />

ett gatukök. Angriparen tilldelade mannen ett hårt slag i bakhuvudet<br />

med ett järnrör. Våldet medförde sårskada, blodutgjutning samt<br />

medvetslöshet. Tingsrätten dömde angriparen för brottet och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till mannen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

utgav ersättning för kränkning med 15 000 kr. Dnr 7623/05.<br />

124. 15 000 kr Slag och kniv<br />

En yngre man misshandlades av en annan yngre man som tilldelade<br />

honom ett knytnävsslag i ansiktet och skar honom i ansiktet med en<br />

kniv. Våldet medförde smärta, blodvite och ett skärsår på ena kinden.<br />

Tingsrätten dömde skadevållaren för misshandel och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till brottsoffret med bl.a. 15 000 kr för<br />

kränkning. Brottsskadeersättning beviljades med samma belopp.<br />

Dnr 7611/07.<br />

125. 15 000 kr Kniv<br />

En man tilldelades ett knivhugg som medförde en sårskada på ena<br />

axeln. Tingsrätten dömde skadevållaren för misshandel och förpliktade<br />

denne att betala skadestånd till mannen med bl.a. 15 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> betalade brottsskadeersättning<br />

till mannen med samma belopp. Dnr 349/08.<br />

126. 15 000 kr Homofobiskt inslag<br />

En man var på väg hem till sin mammas bostad tillsammans med en<br />

man som han hade träffat på en krog. Eftersom de var ensamma på<br />

vägen bestämde de sig för att göra sällskap en bit. Plötsligt hörde de<br />

att ett antal män, som hade befunnit sig på samma krog, skrek ”bögar”<br />

åt dem. Utan förvarning tilldelades mannen en spark i bakhuvudet<br />

och ansiktet samt knytnävsslag bakom höger öra och mot vänster<br />

panna. Av våldet tillfogades han smärta, en utslagen tand, sår och<br />

svullnad. För den allvarliga kränkning som misshandeln inneburit<br />

beviljade <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> brottsskadeersättning med 15 000<br />

kr. Vid bedömningen av ersättningens storlek beaktade myndigheten<br />

särskilt att brottet hade homofobiska inslag. Dnr 11367/07.<br />

85


127. 20 000 kr Påkörd av bil<br />

En man blev påkörd över benen av en bil vars förare sedan smet från<br />

platsen. Mannen fick bl.a. en spricka i vänster knä. Vittnen till händelsen<br />

uppgav till polisen att bilföraren medvetet svängt in mot mannen. Polisen<br />

lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.<br />

För den allvarliga kränkning av mannens personliga integritet som<br />

den grova misshandeln inneburit hade han rätt till ersättning med<br />

20 000 kr. Dnr 11295/07.<br />

128. 20 000 kr Slag, sparkar och batong<br />

En man misshandlades av ett antal personer. Han tilldelades<br />

knytnävsslag mot ansiktet samt – då han låg ned på marken – slag<br />

mot huvudet och kroppen med ett batongliknande föremål samt<br />

sparkar och slag mot samma kroppsdelar. Ingen har kunnat ställas<br />

till ansvar för gärningen. För den allvarliga kränkning av mannens<br />

personliga integritet som brottet inneburit befanns han ha rätt till<br />

ersättning med 20 000 kr. Dnr 3721/05.<br />

129. 20 000 kr Järnrör m.m.<br />

En man blev misshandlad av två män då han var på väg hem.<br />

Misshandeln bestod i att männen tilldelade honom slag med ett<br />

järnverktyg och ett järnrör. Slagen träffade på höger arm och på<br />

kroppen. När mannen hamnade på marken fortsatte männen att<br />

misshandla honom genom att de tilldelade honom sparkar och slog<br />

honom på kroppen med järnverktyget. Våldet medförde förutom<br />

smärta bl.a. en fraktur på höger arm. Tingsrätten dömde männen<br />

för grov misshandel och förpliktade dem att betala skadestånd till<br />

mannen med 20 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

lämnade brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 6477/05.<br />

130. 20 000 kr Flaska<br />

En kvinna befann sig på en restaurang när en annan kvinna på nära<br />

håll kastade en flaska mot hennes huvud så att flaskan krossades mot<br />

hennes panna. Misshandeln medförde en sårskada i pannan samt ett<br />

flertal ytliga sårskador i ansiktet. Polisen lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen ”ej spaningsresultat”. För den allvarliga kränkning<br />

av kvinnans personliga integritet som brottet inneburit hade hon rätt<br />

till ersättning med 20 000 kr. Dnr 5351/05.<br />

86


131. 30 000 kr Glas<br />

En man misshandlades av en annan man när han var på väg ut från<br />

en restaurang. Misshandeln bestod i att gärningsmannen slog sönder<br />

ett glas som han höll i och skar den skadelidande i halsen med det.<br />

Tingsrätten dömde gärningsmannen för brottet och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till den skadelidande med 30 000 kr<br />

för kränkning. Hovrätten fastställde domen. Brottsskadeersättning<br />

utgick med samma belopp. Dnr 764/05.<br />

132. 30 000 kr Hårda sparkar<br />

En man misshandlades av två män, som knuffade omkull honom på<br />

marken. Därefter tilldelades den liggande mannen slag och sparkar<br />

främst mot huvudet av en av angriparna. Denne hade kraftiga<br />

kängor med stålhätta i tåpartiet. Misshandeln hade rasistiska inslag.<br />

Våldet medförde bl.a. nedsatt medvetandegrad, sårskador i huvudet<br />

samt syn- och balansrubbningar. Hovrätten dömde angriparen och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till mannen med 30 000<br />

kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp.<br />

Dnr 5746/05.<br />

133. 40 000 kr Kniv<br />

En man mötte ett ungdomsgäng varvid en av ungdomarna stack<br />

honom i buken med en kniv. Därefter sprang gänget från platsen.<br />

Våldet medförde en leverskada. Polisen lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen ”ej spaningsresultat”. Brottsskadeersättning utgick<br />

med 40 000 kr för kränkning. Dnr 2062/05.<br />

134. 50 000 kr Skjutvapen<br />

En entrévärd utsattes för grov misshandel i sitt arbete. En man, som<br />

tidigare under kvällen hade blivit avvisad, kom fram till den restaurang<br />

där entrévärden arbetade. Mannen tog fram en pistol och började<br />

skjuta mot ordningsvakterna och entrévärdarna som stod i entrén.<br />

Av våldet tillfogades entrévärden två allvarliga skottskador i vänster<br />

ben: en ovanför knäskålen och en mitt på låret. Tingsrätten dömde<br />

mannen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

entrévärden med 50 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

utgav brottsskadeersättning i enlighet med domen. Dnr 8217/04.<br />

87


135. 50 000 kr Flera knivhugg<br />

En man låg och sov i sin husvagn när en annan man tidigt på<br />

morgonen ryckte upp dörren och väckte honom. När han gick ut för<br />

att försöka laga haspen till husvagnsdörren kastade sig angriparen<br />

på honom bakifrån och tilldelade honom sammanlagt elva knivhugg.<br />

När mannen föll ned på marken fortsatte angriparen misshandeln<br />

genom att tilldela honom ytterligare knivhugg över hela kroppen.<br />

Våldet orsakade smärta och ett stort antal blödande sårskador, men<br />

inget av livshotande karaktär. Tingsrätten dömde angriparen och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till mannen med 50 000<br />

kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade ersättning med<br />

samma belopp. Dnr 343/05.<br />

136. 60 000 kr Livshotande knivhugg<br />

En man blev utsatt för knivvåld mot bröstet av en annan man. Våldet<br />

orsakade livshotande skador genom att ett av huggen orsakade ett<br />

sticksår som ledde till att blod och luft läckte in i vänster lungsäck.<br />

Tingsrätten dömde angriparen för grov misshandel samt förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till den knivhuggne mannen med<br />

60 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ersättning<br />

med samma belopp. Dnr 5395/04.<br />

137. 60 000 kr Livshotande våld<br />

En man misshandlades av två män. En av dem tilldelade honom<br />

ett kraftigt slag i ansiktet med ett okänt tillhygge varefter den andre<br />

slog honom upprepade gånger i huvudet och på kroppen med ett<br />

brännbollsträ. De två angriparna sparkade sedan den liggande<br />

mannen i huvudet och på kroppen. Misshandeln orsakade omfattande<br />

och svåra skador, som var livshotande. Tingsrätten dömde männen<br />

och förpliktade dem att solidariskt betala skadestånd till den angripne<br />

med 60 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde domen. Den<br />

skadelidande tillerkändes brottsskadeersättning för kränkning med<br />

samma belopp. Dnr 4539/05.<br />

88


HIV-smitta<br />

Den som genom grov oaktsamhet eller uppsåtligen smittas med HIVinfektion<br />

har i normalfallet rätt till ersättning för kränkning. I den<br />

praktiska rättstillämpningen har ersättningen legat på höga nivåer<br />

och vid ett uppsåtligt överförande av HIV på en nivå som överstigit<br />

kräkningsersättningen vid försök till mord. Ersättningsbelopp på flera<br />

hundratusentals kronor har också i normalfallet beviljats för sveda<br />

och värk samt bestående skada. De höga beloppen har motiverats med<br />

de allvarliga och särpräglade skadeverkningarna av både medicinsk<br />

och social natur och med synsättet att HIV-smittade i de flesta fall<br />

utvecklar sjukdomstillståndet AIDS med en begränsad livstid som<br />

följd. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling när det gäller<br />

medicinsk behandling av HIV och AIDS fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tiden mogen för en översyn av ersättningarna för personskada och<br />

kränkning till den som smittats med HIV. Den prövningen ledde till<br />

principerna att ersättning för sveda och värk schablonmässigt bör<br />

fastställas till 5 000 kr och att en bestående skada vid HIV-infektion<br />

bör ersättas med utgångspunkt i en invaliditet på 50 procent. Den<br />

som av grov oaktsamhet eller uppsåtligen smittas med HIV bör i<br />

normalfallet ha rätt till ersättning för kränkning med 50 000 kr.<br />

Vid försvårande omständigheter kan en högre kränkningsersättning<br />

lämnas. – Vad gäller kränkningsersättning till den som haft sexuellt<br />

umgänge med en HIV-smittad person men inte smittats, hänvisar<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> till rättsfallet NJA 2004 s. 176 som bl.a.<br />

behandlar kränkningsersättning vid brottet framkallande av fara för<br />

annan.<br />

138. 50 000 kr Vållande till sjukdom, grovt brott<br />

En man hade ett oskyddat oralt samlag med en annan man som<br />

överförde HIV-infektion till mannen. Skadevållaren hade inte upplyst<br />

mannen om att han bar på smittan. Tingsrätten dömde skadevållaren<br />

för vållande till sjukdom, grovt brott, och förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till mannen med yrkade och sakprövade 850 000 kr,<br />

varav 700 000 kr för sveda och värk samt 150 000 kr för kränkning.<br />

Hovrätten fastställde domen.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inhämtade ett utlåtande från två läkare<br />

med specialistkompetens på området: docenten Knut Lidman, f.d.<br />

89


överläkare vid HIV-mottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset<br />

och Katarina Gyllensten, biträdande överläkare vid samma mottagning.<br />

Dessa anförde bl.a. följande. En modern kombinationsbehandling mot<br />

HIV introducerades 1996 och medförde snabbt en kraftig minskning<br />

av sjuklighet och dödlighet. Behandlingen botar dock inte infektionen<br />

och utgående från nuvarande kunskapsläge förväntas den pågå resten<br />

av individens liv. Behandlingen innebär regelbundet intag av läkemedel<br />

som sällan är biverkningsfria. Brister i behandlingen kan medföra<br />

att viruset utvecklar resistens mot läkemedel och ju mer avancerad<br />

resistensen blir desto mer begränsade blir behandlingsmöjligheterna.<br />

HIV-infekterade är skyldiga att informera om sin sjukdom i samband<br />

med sjukvård och tandvård och skyldiga att informera sexualpartners.<br />

Infektionen är fortfarande socialt stigmatiserande och det finns<br />

ofta en rädsla för att sjukdomen ska bli känd på arbetsplatsen. Att<br />

bli smittad med HIV innebär, trots tillkomsten av behandling, en<br />

betydande personskada och en bestående medicinsk invaliditet.<br />

De smittade brottsoffren bör även fortsättningsvis ersättas med ett<br />

schablonbelopp. För att räkna fram ersättningsbeloppet bör man följa<br />

Trafikskadenämndens hjälptabeller för bestämmande av ersättning<br />

för medicinsk invaliditet. Med beaktande av ett par sjukdomstillstånd,<br />

som i viss utsträckning kan jämföras med HIV-infektion, bedöms<br />

invaliditeten ligga i intervallet 40–60%.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> gjorde följande bedömning. Med hänsyn till<br />

den tid mannen fått vänta från provtagning till dess han fick definitivt<br />

besked om att han var smittad bestämmer myndigheten ersättningen<br />

för sveda och värk till schablonmässiga 5 000 kr. På grundval av<br />

de sakkunniga läkarnas utlåtande bestämmer myndigheten att<br />

den bestående skadan vid HIV-infektion ska ersättas med det<br />

belopp som i Trafikskadenämndens hjälptabeller lämnas för 50%<br />

invaliditet. Med tillämpning av hjälptabellerna har mannen rätt till<br />

brottsskadeersättning med 495 100 kr. I det beloppet ingår ersättning<br />

för anspänning i arbete och i daglig livsföring i övrigt.<br />

Beträffande ersättning för kränkning anförde myndigheten följande.<br />

Det belopp som domstolen har tillerkänt mannen för kränkning är<br />

enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s mening för högt. Som jämförelse<br />

kan nämnas att kränkningsersättning normalt lämnas med 100 000<br />

kr vid försök till mord och dråp. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> anser att<br />

90


kränkningen, normalt sett, är lägre när någon smittas med HIV än<br />

vid mordförsök. Myndigheten menar att den som av grov oaktsamhet<br />

eller uppsåtligen smittas med HIV i normalfallet ska anses ha rätt<br />

till ersättning för kränkning med 50 000 kr. Detta fall bedöms<br />

vara ett normalfall. Ersättningen bestäms därför till 50 000 kr.<br />

Dnr 7354/06.<br />

139. 75 000 kr Grov misshandel<br />

En man hade ett förhållande med en annan man som var HIVinfekterad.<br />

De hade under två års tid ett stort antal oskyddade anala<br />

samlag och vid något tillfälle överfördes HIV-infektion till mannen.<br />

Skadevållaren underlät att upplysa mannen om att han bar på<br />

smittan. Tingsrätten dömde skadevållaren för grov misshandel och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till mannen med 150 000<br />

kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade mannen<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 75 000 kr med följande<br />

motivering. Det belopp som domstolen har tillerkänt mannen för<br />

kränkning är enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s mening för högt. Som<br />

jämförelse kan nämnas att kränkningsersättning normalt lämnas med<br />

100 000 kr vid försök till mord och dråp. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

anser att kränkningen, normalt sett, är lägre när någon smittas<br />

med HIV än vid mordförsök. Myndigheten menar att den som av<br />

grov oaktsamhet eller uppsåtligen smittas med HIV i normalfallet<br />

ska anses ha rätt till ersättning för kränkning med 50 000 kr. Med<br />

hänsyn till att mannen vid ett stort antal tillfällen under lång tid<br />

utsatts för risk att smittas anser myndigheten att han har rätt till högre<br />

kränkningsersättning än normalt. Ersättningen bestäms därför till<br />

75 000 kr. Dnr 11000/07.<br />

91


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

92<br />

FRIheTS-.OCh.FRIDSBROTT<br />

Olaga hot<br />

En tumregel vid denna brottstyp är att kränkningsersättningen vid<br />

verbalt hot ligger på 5 000 kr och då den hotande understryker sitt<br />

hot med livsfarligt vapen på 10 000 kr. Försvårande omständigheter<br />

är ett stort antal hot liksom att hotet ytterligare stegras genom att den<br />

hotande fysiskt berör offret med vapnet.<br />

140. Ingen ersättning<br />

En flicka hotades av en man som hennes mor hade ett förhållande<br />

med. Mannen höjde en kastrull mot flickan och kastade den sedan vid<br />

sidan om henne. Tingsrätten dömde mannen för olaga hot men fann<br />

att den kränkning som hotet inneburit inte framstod som så allvarlig<br />

att ersättning kunde lämnas. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl<br />

att frångå den bedömning som tingsrätten hade gjort beträffande<br />

ersättning för kränkning. Dnr 5172/05.<br />

141. Ingen ersättning<br />

En man passerade över en gata när en bil – målad som en amerikansk<br />

polisbil – kom körande. Mannen reagerade genom att höja ena handen<br />

och knyta näven. Föraren av bilen tvärstannade, öppnade bildörren<br />

och sade till mannen ”om du inte passar dig ska jag slå skallen av<br />

dig”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann vid en samlad bedömning av<br />

omständigheterna vid händelsen att det hot som mannen utsatts för<br />

inte inneburit en så allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas.<br />

Dnr 1846/05.<br />

142. Ingen ersättning<br />

En man hotades av en annan man genom att denne vid ett telefonsamtal<br />

fällde yttranden av innebörd att han skulle döda eller skada den<br />

förstnämnde. Tingsrätten dömde gärningsmannen för olaga hot,<br />

men ogillade ett yrkande om skadestånd för kränkning. Domstolen


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

anförde att det av utredningen framgick att männen, under de år deras<br />

barn gått i samma klass, polisanmält varandra för olika händelser<br />

samt att deras kontakter varit konfliktfyllda. Vidare framgick att en<br />

var av dem, vid de kontakter som varit, gett den andre svar på tal. Mot<br />

denna bakgrund ansåg tingsrätten att den kränkning som mannen<br />

fått utstå genom det olaga hotet inte varit så allvarlig att ersättning<br />

skulle lämnas. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå den<br />

bedömningen och beviljade därför ingen brottsskadeersättning för<br />

kränkning. Dnr 6239/08.<br />

143. Ingen ersättning<br />

En kvinna befann sig i en bil med flera andra personer när de hotades<br />

av en man som avlossade ett hagelskott som träffade fordonet.<br />

Hovrätten dömde mannen för olaga hot, grovt brott. Domstolen<br />

ogillade dock kvinnans begäran om skadestånd för kränkning<br />

eftersom hon begett sig till platsen för händelsen trots att hon varit<br />

medveten om risken för bråk. Enligt domstolen hade kvinnan inte<br />

utsatts för en sådan allvarlig kränkning som gav rätt till skadestånd.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå den bedömning<br />

som hovrätten gjort i skadeståndsdelen. Kvinnan fick därför ingen<br />

brottsskadeersättning för kränkning. Dnr 392/08.<br />

144. 5 000 kr Verbalt hot<br />

En kvinna hotades av sin f.d. pojkvän som lämnade ett meddelande<br />

på hennes telefonsvarare av innebörd att han skulle döda henne.<br />

Tingsrätten dömde mannen för olaga hot och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till kvinnan med 5 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ersättning med samma belopp. Dnr<br />

10682/05.<br />

145. 5 000 kr Verbalt hot<br />

En man hotades muntligen till livet av en annan man. Tingsrätten<br />

dömde den sistnämnde för olaga hot och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till den hotade med 5 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände mannen brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 10608/05.<br />

93


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

146. 5 000 kr Två verbala hot<br />

En man blev vid två olika tidpunkter under samma dag utsatt för<br />

olaga hot. Hoten bestod i att en okänd man per telefon uttalade att<br />

den hotade skulle dö. Polisen lade ned förundersökningen med<br />

motiveringen ”ej spaningsresultat”. För den allvarliga kränkning av<br />

mannens personliga integritet som brottet inneburit hade han rätt<br />

till ersättning med 5 000 kr. Dnr 7551/05.<br />

147. 5 000 kr Indirekt hot<br />

En skötare vid ett gruppboende hotades av en man, som till andra<br />

personer i boendet uttalade hot om att döda eller allvarligt misshandla<br />

skötaren. Hoten kom till skötarens kännedom. Tingsrätten dömde<br />

mannen för olaga hot och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

skötaren med 5 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick<br />

med samma belopp. Dnr 10536/05.<br />

148. 5 000 kr Hot genom SMS<br />

En man hotades till livet per telefon, såväl genom SMS-meddelanden<br />

som muntligen. Tingsrätten dömde gärningsmannen för olaga hot<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till den hotade med 5 000<br />

kr för kränkning. Mannen fick brottsskadeersättning med samma<br />

belopp. Dnr 10115/05.<br />

149. 5 000 kr Hot med tillhygge<br />

En man hotades genom att en annan man lyfte en stekpanna mot<br />

honom. Tingsrätten dömde den hotfulle för olaga hot och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till den hotade med 5 000 kr för<br />

kränkning. Brottsskadeersättning utgick med det utdömda beloppet.<br />

Dnr 7972/05.<br />

150. 10 000 kr SMS och chatting<br />

En man hotades vid ett stort antal tillfällen av en annan man under<br />

en period på två månader. Via telefonsamtal, SMS-meddelanden<br />

och chatsidor på Internet hotade mannen att döda eller skada den<br />

förstnämnde. Tingsrätten dömde gärningsmannen för olaga hot<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till den hotade med<br />

10 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.<br />

94


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade brottsskadeersättning med 10 000<br />

kr för kränkning. Dnr 9637/05.<br />

151. 10 000 kr Kniv<br />

En man blev hotad av en för honom obekant man. Hotet bestod<br />

i att mannen drog fram en kniv och riktade den mot den hotade<br />

samtidigt som mannen uttalade ”jag ska hugga dig”. Tingsrätten<br />

dömde gärningsmannen för olaga hot och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till den hotade med 10 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade ersättning med det utdömda<br />

beloppet. Dnr 5939/05.<br />

152. 10 000 kr Pistol<br />

En kvinna hotades av en man som riktade en pistol mot henne när<br />

de befann sig i en lekpark. Tingsrätten dömde mannen för brottet<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 10 000<br />

kr för kränkning. Kvinnan fick brottsskadeersättning för kränkning<br />

med samma belopp. Dnr 6047/05.<br />

153. 15 000 kr SMS, verbalt hot och pistol<br />

En kvinna blev hotad av sin tidigare make vid flera tillfällen. Först<br />

skickade mannen SMS-meddelanden som innehöll förtäckta hot av<br />

innebörd att han skulle skada henne. Senare uttalade han att han<br />

skulle bränna ner hennes bostad. Slutligen hotade mannen henne<br />

genom att rikta en pistol mot henne och uttala att han skulle skjuta<br />

huvudet av henne. Hovrätten dömde mannen för olaga hot och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 15 000<br />

kr för kränkning. Brottsskadeersättning för kränkning utgick med<br />

samma belopp. Dnr 5044/05.<br />

154. 15 000 kr Pistol mot pannan<br />

En man hotades av en annan man som drog fram en pistol, gjorde<br />

en mantelrörelse, satte pistolen mot den förste mannens panna och<br />

frågade om han ville dö. Tingsrätten dömde mannen för olaga hot och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till den hotade med yrkade<br />

15 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade ersättning<br />

med det utdömda beloppet. Dnr 4872/05.<br />

95


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

155. 15 000 kr Pistol och skott<br />

En man och hans två kamrater hotades av en annan man som<br />

riktade en pistol mot dem och uttalade att han skulle döda dem.<br />

Den förstnämnde mannen och en av kamraterna fick ner angriparen<br />

på marken. Under händelseförloppet gick ett skott av. Tingsrätten<br />

dömde gärningsmannen för olaga hot och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till den hotade med 15 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade ersättning med samma belopp.<br />

Dnr 3381/05.<br />

156. 20 000 kr Pistol och skott<br />

En man hotades av en angripare som sköt ett skott med en revolver<br />

intill mannens fötter. Angriparen riktade sedan pistolen mot mannens<br />

huvud. Tingsrätten dömde gärningsmannen för grovt olaga hot<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till den hotade med<br />

20 000 kr för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.<br />

Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Dnr 6055/05.<br />

157. Ingen ersättning<br />

96<br />

Ofredande<br />

En flicka i de övre tonåren upptäckte att någon hade skapat en hemsida<br />

på Internetsajten Lunarstorm i hennes namn, med hennes bild och<br />

med delvis påhittade uppgifter om hennes privatliv. Tingsrätten<br />

dömde en man för ofredande. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att flickan<br />

inte kunde beviljas ersättning för kränkning med följande motivering.<br />

För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs<br />

att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning<br />

av den skadelidandes personliga integritet. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

finner på föreliggande utredning inte visat att flickan har utsatts för<br />

en sådan kränkning. Dnr 11932/06.<br />

158. Ingen ersättning<br />

En man fick under två dagar ta emot några telefonpåringningar då<br />

ingen sade något när han svarade. Dessutom skickade någon tre SMSmeddelanden<br />

till honom som bl.a. innehöll sexuella anspelningar.<br />

Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spanings-


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

resultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ingen ersättning för kränkning<br />

med motiveringen att mannen inte utsatts för en allvarlig kränkning<br />

av sin personliga integritet. Dnr 128/07.<br />

159. Ingen ersättning<br />

En okänd person utgav sig för att vara en viss kvinna på en chatsida på<br />

Internet och angav därvid kvinnans förnamn och e-postadress. Kvinnan<br />

fick därefter ett antal e-postmeddelanden från okända män, varav några<br />

innehöll sexuella anspelningar. Polisen lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen ”ej spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

fann, framför allt mot bakgrund av det förhållandevis ringa antalet<br />

meddelanden, inte visat att kvinnan hade utsatts för en sådan allvarlig<br />

kränkning som gav rätt till ersättning. Dnr 6310/05.<br />

160. Ingen ersättning<br />

En man antastades handgripligen av en annan man genom att denne<br />

knuffade honom. Tingsrätten dömde angriparen för ofredande. Vad<br />

gäller skadestånd för kränkning uttalade tingsrätten att den gärning<br />

som mannen utsatts för inte medfört en sådan allvarlig kränkning av<br />

hans personliga integritet att kränkningsersättning kunde lämnas.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> gjorde ingen annan bedömning. Dnr<br />

4435/07.<br />

161. Ingen ersättning<br />

En pojke i 12-årsåldern ofredades av en ung man som fällde<br />

honom till marken och tilldelade honom en eller flera lätta sparkar<br />

på benen. Tingsrätten dömde skadevållaren för brottet. Pojkens<br />

skadeståndsyrkande avseende kränkning lämnades dock utan bifall<br />

eftersom domstolen inte ansåg att skadevållarens handlande hade<br />

inneburit någon allvarlig kränkning av pojkens personliga integritet.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå den bedömning som<br />

tingsrätten gjort i fråga om ersättning för kränkning. Dnr 638/05.<br />

162. Ingen ersättning<br />

Någon kastade en sten på fönstret i ett rum i en kvinnas lägenhet.<br />

Polisen inledde inte någon förundersökning eftersom spaningsuppslag<br />

saknades. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände inte kvinnan ersättning<br />

för kränkning med motiveringen att den aktuella gärningen inte var av<br />

97


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

sådant slag att den i objektiv mening inneburit en allvarlig kränkning<br />

av hennes personliga integritet. Dnr 11298/04.<br />

163. Ingen ersättning<br />

En man fick under sju dagar fem till sex telefonsamtal per dag<br />

från någon som lade på luren utan att säga något. Polisen lade ner<br />

förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”. Mannen<br />

hade enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s mening inte utsatts för en sådan<br />

allvarlig kränkning som berättigade till ersättning. Dnr 3387/05.<br />

164. Ingen ersättning<br />

En kvinna ofredades av en man vid ett tillfälle genom att mannen kikade<br />

in genom persiennerna till hennes bostad. Polisen beslutade att inte<br />

inleda någon förundersökning eftersom det inte fanns förutsättningar<br />

att identifiera gärningsmannen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte<br />

visat att kvinnan utsatts för en sådan allvarlig kränkning som gav rätt<br />

till ersättning. Dnr 1695/05.<br />

165. 5 000 kr Bespottning<br />

En kvinna ofredades i sitt arbete som spårvagnsförare av en man som<br />

spottade henne i ansiktet. Tingsrätten dömde mannen för brottet och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 5 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 8351/05.<br />

166. 5 000 kr Försändelser<br />

En kvinna ofredades av sin f.d. man under en period på närmare<br />

två år. Hon fick ett stort antal försändelser, åtminstone 75 stycken,<br />

med kränkande skrivningar i brev och på kuvert. Tingsrätten dömde<br />

mannen för brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

kvinnan. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan ersättning för<br />

kränkning med 5 000 kr. Dnr 8505/05.<br />

167. 5 000 kr Fysisk beröring m.m.<br />

En kvinna ofredades av en man som vid ett tillfälle tafsade på hennes<br />

midja och rumpa. Mannen ringde sedan nattetid vid två tillfällen på<br />

hennes ytterdörr. Vid ytterligare några tillfällen gapade och skrek<br />

han utanför bostaden. Tingsrätten dömde mannen för ofredande och<br />

98


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 5 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde kränkningsersättningen<br />

till samma belopp. Dnr 7125/07.<br />

168. 5 000 kr Fysisk beröring<br />

En kvinna var på väg hem till sin bostad och gick på en gångväg när en<br />

man följde efter henne. Plötsligt lade mannen en hand över kvinnans<br />

mun och låste hennes armar. Hon försökte att skrika och ta sig ur<br />

mannens grepp. Mannen blev distraherad och kvinnan lyckades ta sig<br />

loss och springa hem. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände<br />

kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr. Dnr<br />

7887/07.<br />

169. 5 000 kr Förföljelse<br />

En kvinna ofredades av en man under drygt fyra månaders tid. Vid<br />

upprepade tillfällen under bl.a. kvälls- och nattetid ringde han till<br />

hennes mobiltelefon. Mannen smög även omkring utanför hennes port<br />

och vid ett tillfälle besökte han henne i bostaden. Tingsrätten dömde<br />

mannen för ofredande och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan med 5 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beviljade henne brottsskadeersättning för kränkning med samma<br />

belopp. Dnr 3996/07.<br />

170. 10 000 kr Förföljelse<br />

En kvinna ofredades av obekant man under en period på två och ett<br />

halvt år. Vid ett stort antal tillfällen förföljde mannen henne, bedyrade<br />

henne sin kärlek och kontaktade hennes arbetskamrater för att få<br />

hennes telefonnummer. Kvinnan polisanmälde slutligen mannen<br />

och fick då rådet av polisen att försöka ta fotografier av honom för att<br />

underlätta identifieringen. När hon därefter stötte ihop med mannen<br />

fotograferade hon honom varpå denne spottade på henne och slet<br />

loss kameran från hennes hand och kastade den i marken så att den<br />

gick sönder. Åklagaren underlät att väcka åtal med motiveringen<br />

att mannen begått annat brott och att det utöver påföljden för detta<br />

brott inte krävdes ytterligare påföljd. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kr. Dnr 5908/05.<br />

99


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

171. Ingen ersättning<br />

100<br />

Hemfridsbrott<br />

När en kvinna kom hem till sin bostad såg hon att någon varit inne i<br />

bostaden medan hon varit borta. Det fanns spår efter personen i form<br />

av matrester och kläder som dragits fram ur garderober. Polisen lade<br />

ned förundersökningen med motiveringen ”misstänkt ej fyllt 15 år”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade inte kvinnan någon ersättning för<br />

kränkning med följande motivering. För att brottsskadeersättning för<br />

kränkning skall kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen<br />

har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga<br />

integritet. Hon befann sig inte i bostaden vid tillfället för brottet.<br />

Bostaden har inte skövlats eller utsatts för omfattande förstörelse<br />

och brottet har inte heller haft några andra särskilt skändliga inslag.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> finner på föreliggande utredning inte visat<br />

att kvinnan utsatts för en sådan allvarlig kränkning. Någon ersättning<br />

för kränkning på grund av hemfridsbrottet kan således inte utgå.<br />

Dnr 11010/05.<br />

172. 5 000 kr<br />

En kvinna vaknade av att golvet i köket knarrade. När hon gick upp<br />

såg hon en för henne okänd man i farstun. Mannen lämnade då<br />

bostaden. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet<br />

spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade kvinnan ersättning<br />

för en allvarlig kränkning av den personliga integriteten med 5 000<br />

kr. Dnr 11114/07.<br />

173. 5 000 kr<br />

En kvinna befann sig hemma i bostaden när fyra för henne okända<br />

personer trängde sig in i lägenheten. Personerna vägrade lämna<br />

bostaden trots uppmaningar från kvinnan. Personerna var otrevliga<br />

och högljudda. Efter en stund lämnade de lägenheten. Polisen lade<br />

ned förundersökningen med motiveringen ”spaningsuppslag saknas”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan ersättning för kränkning<br />

med 5 000 kr. Dnr 9848/05.


174. 10 000 kr<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En kvinna fick besök av en man som letade efter hennes bror. Mannen<br />

trängde sig olovligen in i kvinnans lägenhet och sökte igenom den.<br />

Mannen hotade henne dels genom att uttala att han skulle skjuta<br />

henne, dels genom att lyfta en hammare mot henne. Tingsrätten<br />

dömde mannen för grovt hemfridsbrott och olaga hot samt förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till kvinnan med 10 000 kr för kränkning.<br />

Hon fick brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 8123/07.<br />

175. 15 000 kr<br />

En kvinna och hennes familj befann sig i sin bostad tillsammans<br />

med en annan familj för att fira nyår. Under nyårsnatten tog sig en<br />

obekant, påverkad man in i bostadshuset genom att krossa en ruta.<br />

Sedan mannen trängt in i bostaden tog kvinnan och hennes familj<br />

samt den besökande familjen sin tillflykt till ett sovrum där de stängde<br />

in sig och låste dörren. Mannen hotade dem då genom att säga att<br />

han skulle spränga dörren till sovrummet och/eller huset om de inte<br />

öppnade. Mannen skadade dörren till sovrummet genom att sparka<br />

mot densamma. Vidare krossade han en fönsterruta i ett intilliggande<br />

sovrum och blodade ner bland annat golv och väggar i bostaden.<br />

Tingsrätten dömde mannen för grovt hemfridsbrott och olaga hot<br />

samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 15 000<br />

kr för kränkning. Hovrätten fastställde domen. Brottsskadeersättning<br />

utgick med samma belopp. Dnr 243/03.<br />

176. Ingen ersättning<br />

Överträdelse av besöksförbud<br />

En kvinnas f.d. pojkvän besökte kvinnans hemadress i syfte att söka<br />

kontakt med henne. Tingsrätten dömde mannen för överträdelse<br />

av besöksförbud men ogillade kvinnans anspråk på skadestånd<br />

för kränkning eftersom mannen aldrig kom i kontakt med henne.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå domstolens<br />

bedömning. Dnr 2850/05.<br />

101


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

177. Ingen ersättning<br />

En kvinnas f.d. sambo bröt vid två tillfällen mot ett besöksförbud som<br />

han meddelats gentemot henne. Vid det första tillfället sände mannen ett<br />

vykort till kvinnans bostad när han var intagen på kriminalvårdsanstalt.<br />

Vid det andra tillfället vistades han på en parkeringsplats vid<br />

hennes bostad inom det område som besöksförbudet omfattade.<br />

Vid sistnämnda tillfälle såg kvinnan honom på ett avstånd av 7 – 8<br />

meter när hon skulle gå till en tvättstuga. Tingsrätten dömde mannen<br />

för överträdelse av besöksförbud. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte<br />

förutsättningar föreligga att tillerkänna kvinnan ersättning för en<br />

allvarlig kränkning av den personliga integriteten. Dnr 3789/04.<br />

178. 5 000 kr Telefon<br />

En kvinna fick omkring tio telefonsamtal från en man som hon<br />

tidigare varit sammanboende med. Tingsrätten dömde mannen för<br />

överträdelse av besöksförbud. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände<br />

kvinnan ersättning för kränkning med 5 000 kr. Dnr 11127/05.<br />

179. 5 000 kr Fysisk närvaro<br />

En kvinna befann sig i sin bostad. Hennes f.d. pojkvän sökte upp<br />

henne varvid han upprepade gånger under cirka en halvtimme såväl<br />

slog på kvinnans dörr som ropade i brevinkastet. Tingsrätten dömde<br />

mannen för överträdelse av besöksförbud och förpliktade honom att<br />

utge skadestånd till kvinnan med yrkade 5 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan ersättning med samma<br />

belopp. Dnr 890/05.<br />

180. 10 000 kr Telefon, SMS och fysisk närvaro<br />

En kvinnas f.d. sambo bröt vid flera tillfällen under tre och en halv<br />

månads tid mot ett besöksförbud som mannen meddelats gentemot<br />

kvinnan. Under den tiden ringde han och skickade SMS-meddelanden<br />

till henne samt sökte upp henne. Tingsrätten dömde mannen för<br />

överträdelse av besöksförbud och förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till kvinnan med bl.a. 10 000 kr för kränkning. Kvinnan<br />

fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr<br />

941/08.<br />

102


181. 5 000 kr<br />

Olaga tvång<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En kvinna och hennes 4-åriga dotter befann sig i en bil. En man,<br />

med vilken kvinnan nyligen hade inlett ett förhållande, uppträdde<br />

aggressivt och slet upp dörren till bilen. Han ville ha nycklar till<br />

en lägenhet där kvinnan tidigare hade sammanbott med en annan<br />

man. Mannen hotade henne med våld och försökte att ta nyckeln<br />

från henne. Hon överlämnade nyckeln för att undvika att mannen<br />

tog till fysiskt våld. Tingsrätten dömde mannen för olaga tvång och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 5 000 kr<br />

för kränkning. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Kvinnan fick<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr. Dnr 4684/05.<br />

182. 10 000 kr<br />

Ett barn hotades av en yngre man som sade att han skulle ta upp en<br />

pistol och skjuta barnet om det inte gjorde som han sade. Samtidigt<br />

stoppade han ner handen i sin högra byxficka. Barnet såg att fickan<br />

putade ut på grund av att ett föremål verkade finnas där. Barnet<br />

vågade inte göra annat än att lyda. Genom hotet tvingades barnet<br />

att följa med till en tunnelbanestation. De åkte med ett tåg varefter<br />

de stannade vid en station där barnet tvingades in i en butik, med<br />

mannen hela tiden närvarande, varvid barnet tvingades tillgripa två<br />

cigarettpaket. De passerade kassan och lämnade butiken, varefter<br />

barnet överlämnade cigaretterna till mannen. Barnet tvingades<br />

därefter tillbaka till tunnelbanestationen där mannen åkte iväg<br />

med ett tåg. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att barnet hade rätt till<br />

kränkningsersättning med 10 000 kr. Dnr 9169/04.<br />

183. 10 000 kr<br />

En kvinna, som arbetade som taxichaufför, tvingades med våld att<br />

köra till en viss plats. Våldet bestod i att angriparen tog ett kraftigt<br />

tag i hennes hår och slet loss en hårtuss. Tingsrätten dömde mannen<br />

för olaga tvång och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

kvinnan med bl.a. 10 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning<br />

för kränkning utgick med samma belopp. Dnr 4461/08.<br />

103


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

184. 15 000 kr<br />

En kvinna befann sig i sin bostad då hennes bror kom och hälsade på.<br />

Brodern föste med våld in henne i sovrummet där han tvingade ner<br />

henne på sängen och lade sig ovanpå henne samt höll sin hand över<br />

hennes mun. Mannen höll också en kudde framför systern. Våldet<br />

medförde smärta och blånader. Hovrätten dömde mannen slutligt för<br />

olaga tvång och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan<br />

med 15 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade<br />

henne brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 994/07.<br />

185. 20 000 kr<br />

En bilförare stoppades av en man och en kvinna. Kvinnan satte sig i<br />

baksätet och mannen satte sig bredvid föraren. De tvingade honom<br />

under dödshot att köra dem till en stad samtidigt som de höll upp en<br />

skruvmejsel respektive en kniv. När föraren var tvungen att stanna<br />

och tanka bilen klev mannen ur fordonet och bevakade honom.<br />

När de kom fram till staden gick mannen ur bilen, men kvinnan<br />

stannade kvar och hotade föraren med en kniv. Efter en stund kom<br />

mannen tillbaka och föraren tvingades att köra paret tillbaka till den<br />

plats där de steg på. Under hemfärden hotades han flera gånger<br />

med kniven. Kvinnan högg även med vapnet i bilens säten och i en<br />

dörr. Tingsrätten dömde mannen och kvinnan för olaga tvång och<br />

förpliktade dem att solidariskt betala skadestånd till föraren med<br />

bl.a. 20 000 kr för kränkning. Denne fick brottsskadeersättning för<br />

kränkning med samma belopp. Dnr 7095/07.<br />

104


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

BROTT.MOT.AllMän.VeRKSAMheT<br />

Våld och hot mot polismän<br />

Frågan om kränkningsersättning till personer som i sin yrkesutövning<br />

har att ingripa mot våldsamma och hotfulla människor har särskilt<br />

behandlats i proposition 2000/01:68. Lagstiftaren har där anfört<br />

följande. Den brottsliga handlingen bör vara av väsentlig betydelse<br />

för frågan om en ersättningsbar kränkning föreligger eller inte.<br />

En annan sak är att personer i vissa yrkesgrupper i praktiken har<br />

anledning att räkna med att mötas med angrepp i arbetet och också<br />

har en bättre beredskap för detta. Det ligger i sakens natur att det då<br />

krävs något mer än normalt för att en allvarlig kränkning skall kunna<br />

konstateras. Enligt regeringens mening får dock detta synsätt inte<br />

dras så långt att den personliga kränkningen hamnar i bakgrunden.<br />

Även om det ingår i en persons normala arbetsuppgifter att hantera<br />

våldsamma och stökiga personer, bör ersättning ofta kunna ges om<br />

han eller hon i tjänsten utsätts för en brottslig kränkning som är<br />

skymflig och direkt angriper den privata sfären. I rättsfallet NJA 2005<br />

s. 738, som avgjordes av Högsta domstolen i dess helhet, beviljade<br />

domstolen kränkningsersättning till en polisman som ofredats av en<br />

omhändertagen man. Denne hade på nära håll spottat polismannen i<br />

ansiktet med blodblandat spott i samband med att mannen skulle föras<br />

in i en polisarrest. Enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s mening medför<br />

Högsta domstolens avgörande inte att kränkningsersättning alltid ska<br />

beviljas polismän som spottats i ansiktet. Rätten till ersättning måste<br />

även i fortsättningen prövas med hänsyn till omständigheterna i varje<br />

enskilt fall. Nämnden för brottsskadeersättning har i några ärenden<br />

ställt upp kriterier för kränkningsersättning till poliser som utsatts<br />

för bespottning vid en ingripandesituation. Spottet ska ha träffat<br />

slemhinnor och vara ett kvalificerat angrepp på polismannens privata<br />

integritet. Ärendena finns refererade som nr 195 och 196.<br />

105


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

186. Ingen ersättning<br />

En polisman utsattes för våld då han skulle gripa en man. Denne<br />

tilldelade honom ett slag i ansiktet med smärta, rodnad och svullnad<br />

som följd. Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till polismannen.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beslutade att inte utge kränkningsersättning<br />

med följande motivering. För att ersättning för kränkning ska kunna<br />

lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig<br />

kränkning av den skadelidandes personliga integritet. När det gäller<br />

att bedöma om en polis i tjänst har tillfogats en allvarlig kränkning,<br />

måste beaktas att det ingår i dennes arbetsuppgifter att ingripa mot<br />

besvärliga och våldsamma personer. En polis måste vara beredd på att<br />

mötas av visst våld och hot och ha en större mental beredskap inför<br />

detta än andra. Det våld som polismannen utsatts för, har – med<br />

beaktande av hans mentala beredskap – objektivt sett inte inneburit<br />

en så allvarlig kränkning att ersättning för denna kan lämnas.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslår därför yrkandet. Dnr 10130/05.<br />

187. Ingen ersättning<br />

En kvinnlig polis ingrep mot en kvinna som var aggressiv och<br />

våldsam och tilldelades därvid ett slag på munnen. Slaget orsakade<br />

smärta och skada. Kvinnan gjorde även motstånd genom att kränga<br />

med kroppen och sparka med benen sedan hon gripits. Tingsrätten<br />

dömde kvinnan för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd samt<br />

förpliktade henne att betala skadestånd till den kvinnliga polisen.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ingen kränkningsersättning med<br />

samma motivering som i det föregående fallet. Dnr 5342/05.<br />

188. Ingen ersättning<br />

En polisassistent ingrep mot en stökig man och placerade honom i<br />

en polisbil. Mannen hamnade på rygg i bilens baksäte med benen<br />

utanför bilen. Han började genast sparka och fäkta med benen och<br />

polisassistenten träffades av en spark i bröstet. Därefter kom han för<br />

nära mannen, som då tilldelade honom ett knytnävsslag mot sidan<br />

av ansiktet. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände inte polisassistenten<br />

någon brottsskadeersättning med samma motivering som ovan. Dnr<br />

1891/05.<br />

106


189. Ingen ersättning<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En kvinnlig polis hotades av en man som upprepade gånger uttalade att<br />

han skulle skada och döda henne. Hoten skedde i samband med att hon<br />

grep mannen och under färden till polishuset. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

avslog en ansökan om ersättning för kränkning med liknande<br />

motivering som i föregående fall. Dnr 7267/05.<br />

190. Ingen ersättning<br />

Med anledning av att det fanns en hotbild avseende ett rån, bevakade<br />

en piketstyrka på åtta poliser en värdetransport. En hundförare var<br />

också med. Poliserna var fördelade i tre bilar. Den bil som körde<br />

först var skalskyddad, vilket innebar att bilen hade visst skydd mot<br />

finkalibrig eld. Poliserna skulle vara placerade 3–6 km bakom<br />

värdetransporten och hade i uppgift att agera som insatsstyrka om<br />

något skulle inträffa. Poliserna i piketstyrkan var utrustade med bl.a.<br />

skottsäkra västar, hjälmar och kulsprutepistoler. När värdetransporten<br />

kom till en bank blev den överfallen av rånare. Ganska omedelbart<br />

efter att polisstyrkan anlände till samhället fick de – av en spanare med<br />

uppsikt över banken – rapporter om det pågående rånet. Poliserna<br />

körde därför sakta huvudgatan fram. Syftet var inte att ingripa utan<br />

att observera. Spanarna hade uppgett att rånarna hade automatvapen.<br />

De körde mycket sakta mot banken eftersom de inte visste exakt var<br />

den låg. Efter en bit steg en person ut i en korsning framför dem.<br />

Personen – som var mörkt klädd – riktade ett automatvapen mot dem.<br />

En av poliserna skrek att de var poliser och varningsskott avlossades<br />

mot mannen. Personen med automatvapnet siktade och sköt ett<br />

flertal skott i riktning mot poliserna. Flera av poliserna besvarade<br />

eldgivningen och träffade skytten, som avled av skottskadorna. De<br />

andra rånarna försvann från platsen med rånbytet och med en av<br />

värdetransportörerna som gisslan. Tingsrätten dömde två män för grovt<br />

rån och ytterligare en man för medhjälp till grovt rån samt förpliktade<br />

dem att solidariskt betala skadestånd till en polisman, som ingått i<br />

piketstyrkan, med 25 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s<br />

avslog polismannens ansökan om brottsskadeersättning för kränkning<br />

med liknande motivering som i föregående referat. Dnr 1569/04.<br />

107


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

191. Ingen ersättning<br />

Tre beväpnade män rånade en bank och flydde från platsen i en bil. En<br />

polisman och hans kollega hade fått information om att banken rånades<br />

och inväntade därför männens flyktbil. De hade laddat sina vapen.<br />

Männen kom efter ett tag till platsen i en bil och polismännen började<br />

förfölja bilen. En av männen riktade då ett vapen mot polisbilen. När<br />

de kom över ett backkrön körde männen över i mötande körfält och<br />

ställde upp bilen på bredden mot polisbilen. Polismännen bromsade<br />

in och samtidigt anlände förstärkning från ytterligare poliser. Mannen<br />

riktade på nytt sitt vapen mot poliserna men avlossade inte några<br />

skott utan männen försvann från platsen. De kunde senare gripas.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade inte någon ersättning för kränkning<br />

med följande motivering. När det gäller att bedöma om en polis i<br />

tjänst har tillfogats en allvarlig kränkning måste beaktas att det ingår<br />

i dennes arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och våldsamma<br />

personer. En polis måste vara beredd på att mötas av visst våld och<br />

hot och ha en större mental beredskap inför detta än andra. När den<br />

aktuelle polismannen och hans kollega anlände till platsen, hade de<br />

informerats om vad som hänt och att banken var utsatt för ett rån.<br />

När de därefter gav sig ut för att förfölja flyktbilen var det med vetskap<br />

om att männen troligen var beväpnade. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har<br />

förståelse för att det hot som polismannen utsatts för i tjänsten har<br />

upplevts av honom som kränkande. Myndigheten finner dock vid en<br />

skadeståndsrättslig bedömning att hotet – med beaktande av hans<br />

mentala beredskap – objektivt sett inte har inneburit en så allvarlig<br />

kränkning att ersättning för denna kan lämnas. Dnr 4292/05.<br />

192. Ingen ersättning<br />

Två polismän kallades till ett hyreshus med anledning av att en man<br />

försökte bryta sig in i en grannes lägenhet med hjälp av en yxa. När<br />

polismännen kom till platsen, avbröt mannen sina förehavanden<br />

och försvann in i sin egen lägenhet, för att strax därefter återkomma<br />

med en gasoltub i händerna. Mannen och polismännen var<br />

åtskilda av en entrédörr i glas. Mannen kom fram till entrédörren<br />

och öppnade gasoltuben så att gas pyste ut, samtidigt som han<br />

höll en tändsticka och en tändsticksask i handen på sådant sätt<br />

att han visade att han tänkte tända på den utströmmande gasen.<br />

Polismännen begärde förstärkning, varvid en polisman (A) och två<br />

108


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

kollegor anlände tillsammans med brandkår och ambulans. Under<br />

det vidare händelseförloppet öppnade mannen upprepade gånger<br />

ventilen så att gas strömmade ut. Vid ett tillfälle hämtade han en tång<br />

från sin lägenhet och kastade mot entrédörren där poliserna stod så<br />

att en glasruta i dörren gick sönder. A och en kollega stod kvar vid<br />

entrédörren och försökte få mannen att ge upp. Samtidigt tog sig de<br />

tre andra polismännen in i trapphuset genom en bakväg och lyckades<br />

övermanna mannen. Mannen dömdes av tingsrätten för hot mot<br />

tjänsteman och förpliktades betala skadestånd till A för kränkning<br />

med yrkade 5 000 kr. Domen överklagades i skadeståndsdelen till<br />

hovrätten som fastställde domen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslog A:s<br />

ansökan om kränkningsersättning med följande motivering. När det<br />

gäller att bedöma om en polisman i tjänst har tillfogats en allvarlig<br />

kränkning måste beaktas att det ingår i dennes arbetsuppgifter att<br />

ingripa mot besvärliga och våldsamma personer. En polisman måste<br />

vara beredd på att mötas av visst våld och hot och ha en större mental<br />

beredskap inför detta än andra. Det hot som A och övriga polismän<br />

utsatts för har varit av allvarligt slag och pågått under relativt lång tid.<br />

De tre polismän, däribland A, som kallades till platsen i direkt syfte att<br />

ingripa mot gärningsmannen, får anses ha varit medvetna om allvaret<br />

i situationen och får antas ha haft en ökad mental beredskap för detta.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har förståelse för att det hot som A utsatts<br />

för i tjänsten har upplevts av honom som kränkande. Myndigheten<br />

finner dock vid en skadeståndsrättslig bedömning att brottet – med<br />

beaktande av A:s mentala beredskap – objektivt sett inte har inneburit<br />

en så allvarlig kränkning att ersättning för denna kan lämnas.<br />

Dnr 3268/05.<br />

193. Ingen ersättning<br />

En polisman skulle tillsammans med en kollega ta en man till<br />

polisstationen för blodprovstagning i anledning av misstanke om<br />

narkotikabrott. Under färden krävde mannen att få numret på deras<br />

polisbrickor. Han uttalade att det därefter inte skulle vara svårt att<br />

få fram polismännens hemadresser och att han skulle besöka dem.<br />

Vidare uttalade mannen att han hoppades att de för sin egen skull inte<br />

hade barn och flickvänner samt att de inte visste vem de bråkade med.<br />

Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

109


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

fann att polismannen inte hade utsatts för en allvarlig kränkning av<br />

sin personliga integritet. Dnr 1203/08.<br />

194. Ingen ersättning vid bespottning<br />

En polis satt i polisbilens baksäte tillsammans med en man som<br />

polismannen och en kollega hade omhändertagit på grund av<br />

berusning. Mannen klagade på att hans ena fot satt fast och försökte<br />

samtidigt armbåga sig ut genom sidorutan. Polismannen tryckte då<br />

sin kropp mot mannen för att hindra honom. Samtidigt vred mannen<br />

sitt huvud mot polismannen och spottade honom i ansiktet. Avståndet<br />

dem emellan var cirka 40 centimeter och en relativt stor del av spottet<br />

hamnade i munnen på polismannen. Tingsrätten dömde mannen<br />

för förgripelse mot tjänsteman och förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till polismannen för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

avslog polismannens ansökan om brottsskadeersättning för kränkning<br />

med följande motivering. För att brottsskadeersättning skall kunna<br />

lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig<br />

kränkning av den skadelidandes personliga integritet. När det<br />

gäller att bedöma om en polisman i tjänst har tillfogats en allvarlig<br />

kränkning måste beaktas att det ingår i polismannens arbetsuppgifter<br />

att ingripa mot besvärliga och våldsamma personer. En polis måste<br />

vara beredd på att mötas av visst våld, hot och ofredande samt ha<br />

en bättre mental beredskap inför detta än andra. I rättspraxis har<br />

man mot denna bakgrund varit obenägen att tillerkänna polismän<br />

kränkningsersättning i situationer som den nu aktuella (jfr Högsta<br />

domstolens avgörande i rättsfallet NJA 1999 s. 725). Högsta<br />

domstolen har emellertid i ett senare pleniavgörande (NJA 2005<br />

s. 738) uttalat att en viss förskjutning av praxis bör ske, så att vissa<br />

angrepp som tidigare kan sägas ha legat strax under gränsen för<br />

kränkningsersättning numera kan berättiga till sådan ersättning.<br />

Samtidigt har domstolen sagt att samtliga omständigheter vid den<br />

påstådda kränkningen måste vägas in och en samlad bedömning ske.<br />

När det är fråga om en påstådd kränkning som skett i anslutning<br />

till ett polisingripande där en polisman har tillgripit våld måste det<br />

enligt domstolen krävas mer än annars för att kränkningsersättning<br />

skall tillerkännas polismannen. I detta fall har polismannen blivit<br />

bespottad i ett aktivt skede av ingripandet. Detta har – även om<br />

bespottandet varit hänsynslöst och äckligt – inte haft karaktären av<br />

110


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

ett kvalificerat angrepp på polismannens privata sfär. Mot bakgrund<br />

härav anser myndigheten att det ofredande som polismannen utsatts<br />

för i samband med ingripandet inte är allvarligare än vad han haft<br />

anledning att räkna med. Någon ersättning för kränkning kan därför<br />

inte lämnas. Dnr 321/2006.<br />

195. 5 000 kr Bespottning<br />

En polisman skulle tillsammans med en kollega transportera en<br />

kvinna till en polisstation. Polismannen satt bredvid kvinnan i<br />

polisbilens baksäte. Under färden blev kvinnan allt mer aggressiv<br />

och angrep polismannen genom att uttala hotelser av innebörd<br />

att hon skulle ta reda på var han bodde samt att hon skulle skada<br />

eller döda honom. Kvinnan sade även att hon hade hepatit C samt<br />

spottade polismannen i ansiktet och i ena ögat. Tingsrätten dömde<br />

kvinnan för hot mot tjänsteman och förgripelse mot tjänsteman samt<br />

förpliktade henne att betala skadestånd till polismannen med 5 000<br />

kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade polismannen<br />

brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp med<br />

följande motivering. Polismannen har blivit hotad och bespottad i<br />

ett relativt aktivt skede av ingripandet. Genom den gripna kvinnans<br />

uttalanden har angreppet ändå framstått som personligt riktat mot<br />

polismannen och han har också haft anledning att anta att hon var<br />

smittbärare. Med hänsyn härtill och till att saliv träffade ögat finner<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att brottsligheten gått utöver vad en polisman<br />

måste anses ha beredskap för. Han har följaktligen varit utsatt för<br />

en så allvarlig kränkning av sin personliga integritet att han bör få<br />

ersättning. Dnr 2365/06.<br />

196. 5 000 kr Bespottning<br />

En polisman och en kollega skulle gripa en man. Denne gjorde<br />

motstånd och uppträdde aggressivt. Mannen, som bar på hepatitsmitta,<br />

spottade i ett skede av gripandet polismannen i ansiktet. Tingsrätten<br />

dömde mannen för våldsamt motstånd och förgripelse mot tjänsteman<br />

samt förpliktade honom att betala skadestånd till polismannen med<br />

5 000 kr för kränkning. Denne fick brottsskadeersättning med samma<br />

belopp med följande motivering. Polismannen har blivit bespottad i<br />

ett aktivt skede av ingripandet. Genom att den som spottade visade<br />

sig vara smittbärare framstår bespottningen emellertid som särskilt<br />

111


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

hänsynslös och mer inriktad mot polismannens privata sfär. Med<br />

hänsyn härtill finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att brottsligheten<br />

har gått utöver vad en polisman måste anses ha beredskap för.<br />

Polismannen har följaktligen varit utsatt för en så allvarlig kränkning<br />

av sin personliga integritet att han bör få ersättning. Dnr 11697/05.<br />

197. 5 000 kr Slag<br />

En polisinspektör hade omhändertagit en berusad man tillsammans<br />

med en kollega. Mannen fördes till polisstationen för tillnyktring. Han<br />

uppträdde stökigt i polisbilen, men inspektören lyckades få honom<br />

att lugna ned sig. När de kom till polisstationen visiterades mannen<br />

utan att några problem uppstod. Efter avvisiteringen bad inspektören<br />

honom att gå in i arresten. När mannen var på väg in vände han sig<br />

om och tilldelade plötsligt inspektören ett knytnävsslag i ansiktet.<br />

Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till inspektören med 5 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> gjorde följande bedömning. När<br />

det gäller att bedöma om en polisman i tjänst har tillfogats en allvarlig<br />

kränkning måste beaktas att det ingår i dennes arbetsuppgifter att<br />

ingripa mot besvärliga och våldsamma personer. En polis måste vara<br />

beredd på att mötas av visst våld och hot och ha en större mental<br />

beredskap inför detta än andra. I den nu aktuella situationen var den<br />

omhändertagne mannen dock lugn och medgörlig och inspektören<br />

hade därför inte anledning att förvänta sig att denne skulle utsätta<br />

honom för våld på sätt som skedde. Brottsskadeersättning ska därför<br />

utgå med 5 000 kr. Dnr 9605/02.<br />

198. 5 000 kr Hot<br />

En kvinna arbetade som polis. Någon sände ett personligt adresserat<br />

brev till hennes arbetsplats. I brevet fanns en handskriven lapp med hot<br />

om att brevskrivaren skulle döda den kvinnliga polisen och att någon<br />

blivit anlitad att döda henne. Polisen lade ned förundersökningen på<br />

grund av uteblivet spaningsresultat. För den allvarliga kränkning av<br />

den kvinnliga polisens personliga integritet som brottet inneburit,<br />

hade hon rätt till brottsskadeersättning med 5 000 kr. Dnr 6511/05.<br />

112


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

199. 10 000 kr Spark mot ansiktet<br />

En polisman och kollegor till honom befann sig utanför en lokal<br />

där en större folkmassa befann sig. Det var stökigt på platsen och<br />

när poliserna skulle omhänderta en person angrep okända personer<br />

poliserna med slag och sparkar. En spark träffade polismannen i<br />

ansiktet, vilket resulterade i en sprucken underläpp. Polisen inledde<br />

inte någon förundersökning eftersom spaningsuppslag saknades.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade brottsskadeersättning för kränkning<br />

med 10 000 kr. Dnr 11262/04.<br />

200. 10 000 kr Kniv<br />

En polisman och en kollega skulle omhänderta en ung kvinna för<br />

att föra henne till ett hem. När kvinnan förstod att hon skulle bli<br />

omhändertagen, lyfte hon en kniv och gjorde utfall med den mot<br />

poliserna, samtidigt som hon uppgav att hon skulle döda dem. När<br />

poliserna hade lyckats omhänderta henne, satte hon sig till motvärn<br />

genom att sparka med benen och kränga med kroppen. Tingsrätten<br />

dömde kvinnan för hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd<br />

samt förpliktade henne att betala skadestånd till polismannen med<br />

2 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände honom<br />

brottsskadeersättning för kränkning med motiveringen att det knivhot<br />

som polismannen utsatts för, hade gått utöver den mentala beredskap<br />

som polismannen måste anses ha haft vid det aktuella ingripandet.<br />

Han hade därför rätt till ersättning för en allvarlig kränkning av den<br />

personliga integriteten. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ersättning med<br />

10 000 kr. Dnr 9245/04.<br />

201. 15 000 kr Två påkörningsförsök<br />

En polisman och två kollegor förföljde en lastbil en längre sträcka. När<br />

de befann sig på en mindre skogsväg, backade lastbilsföraren mot den<br />

polisbil som polismannen och kollegorna färdades i. De lyckades köra<br />

förbi lastbilen på ena sidan och undgick därmed att träffas av lastbilen.<br />

När de befann sig framför lastbilen och hade ställt polisbilen över<br />

vägen för att hindra fortsatt färd, körde lastbilen framåt mot polisbilen.<br />

Polismannen och en kollega kastade sig ur bilen, som träffades av<br />

lastbilen och roterade ett halvt varv. De kunde med nöd och näppe<br />

undvika att bli överkörda. De fortsatte förföljandet och kunde till<br />

sist gripa lastbilsföraren. Tingsrätten dömde mannen för försök till<br />

113


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

grov misshandel och förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

polismannen med 15 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

lämnade brottsskadeersättning med samma belopp. Dnr 5422/05.<br />

202. 15 000 kr Blodig kanyl<br />

En kvinna arbetade som polis. När hon skulle gripa en man förgrep<br />

sig denne med våld mot henne genom att han upprepade gånger<br />

stack henne med en blodig spruta i vänster ringfinger med bland<br />

annat smärta som följd. Genom att sticka polisen med en blodig<br />

kanyl i medvetande om att han hade en allvarlig sjukdom i form<br />

av smittsam kronisk hepatit C, försökte han även tillfoga henne<br />

smärta och allvarlig sjukdom. Tingsrätten dömde mannen för våld<br />

mot tjänsteman och försök till grov misshandel samt förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till polisen med 15 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde brottsskadeersättningen till samma<br />

belopp. Dnr 1609/05.<br />

203. 60 000 kr och 75 000 kr Beskjutning<br />

En polisman (A) och hans kollega (B) patrullerade i en polisbil<br />

när de fick upplysning om att det skett ett rån mot ett postkontor<br />

och att en misstänkt bil hade lämnat brottsplatsen och färdades i<br />

riktning västerut. Polismännen avbröt sin färd och körde i samma<br />

riktning som rånarbilen. Efter en stund kom polismännen till en<br />

gård där de uppmärksammade en kvinna som kollegan var bekant<br />

med. De bestämde sig för att köra fram till kvinnan och fråga henne<br />

om hon hade observerat någon misstänkt bil. På vägen fram till<br />

gården mötte polismännen den bil som rånarna färdades i. Bilarna<br />

stannade med ett avstånd mellan sig om cirka 20 meter. A klev ut<br />

ur polisbilen i syfte att ingripa mot rånarna och i samband därmed<br />

började rånarna att skjuta med automateld mot polisbilen. A sprang<br />

från polisbilen och tog skydd i en ladugårdsbyggnad i närheten. B<br />

hade inte någon möjlighet att fly utan tvingades ligga neråtböjd i<br />

bilens passagerarsäte under hela skottlossningen, som varade i 15-<br />

20 sekunder. Ett flertal skott träffade polisbilen, varav två träffade<br />

bilens vindruta och ett skott gick in i polisbilen och snuddade vid<br />

B:s högra lår. Efter att beskjutningen upphört öppnade en av rånarna<br />

dörren till förarsätet och beordrade B att kliva ut ur bilen och därefter<br />

lägga sitt tjänstevapen på marken. Han gjorde som han blev tillsagd<br />

114


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

och fortsatte att gå från polisbilen för att därefter vika av bakom en<br />

ladugårdsbyggnad och ta skydd bakom ett stengärde. Efter ett par<br />

minuter försvann rånarna från platsen efter att dessförinnan ha tänt eld<br />

på polisbilen. Polisen lade ned förundersökningen med motiveringen<br />

”ej spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> uttalade följande. Även<br />

om rånarnas avsikt med skottlossningen inte säkert kan fastställas,<br />

finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> på föreliggande utredning att det är<br />

övervägande sannolikt att rånarna haft uppsåt att beröva polismännen<br />

livet. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgår därför vid sin bedömning av<br />

kränkningsersättningens storlek ifrån att de utsatts för ett försök till<br />

uppsåtligt dödande. Mot bakgrund av att A inte åsamkades några<br />

fysiska skador, det snabba händelseförloppet samt att han hade<br />

möjlighet att fly undan större delen av skottlossningen, bestämde<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ersättningen för kränkning till honom till<br />

60 000 kr. Mot bakgrund av det utdragna händelseförloppet samt<br />

att B under skottlossningen saknat möjlighet att ta sig ut ur bilen<br />

utan att utsätta sig för livsfara, bestämde <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

ersättningen till honom till 75 000 kr. Det beaktades också att B inte<br />

tillfogades några allvarliga fysiska skador till följd av brottet. Dnr<br />

8878/04 och 8879/04.<br />

204. Ingen ersättning<br />

Andra än polismän<br />

En väktare, som tjänstgjorde som butikskontrollant, såg en kvinna<br />

ta två tröjor från en ställning utanför en butik och lägga dem i en<br />

väska. Väktaren stoppade kvinnan en bit från butiken. I samband<br />

med att kvinnan försökte gå, tog väktaren tag i väskan varvid<br />

kvinnan utdelade en örfil mot hennes ansikte. Kvinnan började<br />

springa och när väktaren sprang efter stannade kvinnan och<br />

utdelade ytterligare en örfil mot ansiktet. Kvinnan utdelade även en<br />

spark som dock inte träffade väktaren. Därefter fortsatte kvinnan<br />

att springa och tog upp något ur jackan varefter hon vände sig om<br />

mot väktaren och sa att hon hade en kniv. Väktaren såg dock aldrig<br />

någon kniv. Polisen lade ned förundersökningen med motiveringen<br />

”ej spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslog väktarens<br />

ansökan om kränkningsersättning med följande motivering. För att<br />

115


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den<br />

brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den<br />

skadelidandes personliga integritet. När det gäller att bedöma om<br />

en väktare i tjänst har tillfogats en allvarlig kränkning, måste beaktas<br />

att det ingår i dennes arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och<br />

våldsamma personer. En väktare måste vara beredd på att mötas av<br />

visst våld och hot och ha en större mental beredskap inför detta än<br />

andra. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> har förståelse för att det våld som<br />

väktaren utsatts för i tjänsten har upplevts av henne som kränkande.<br />

Myndigheten finner dock vid en skadeståndsrättslig bedömning att<br />

brottet – med beaktande av hennes mentala beredskap – objektivt sett<br />

inte har inneburit en så allvarlig kränkning att ersättning för denna<br />

kan lämnas. Dnr 9922/05.<br />

205. Ingen ersättning<br />

En ordningsvakt skulle avvisa en man från en restaurang när mannen<br />

uttalade hot av innebörd att ordningsvakten skulle dödas eller skadas.<br />

Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till ordningsvakten med 5 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att ersättning för kränkning<br />

inte kunde utgå till ordningsvakten med liknande motivering som i<br />

det föregående referatet. Dnr 8666/05.<br />

206. Ingen ersättning<br />

En man arbetade som ordningsvakt på en restaurang. Han skulle<br />

avvisa en man när denne uttalade att han skulle komma tillbaka dagen<br />

efter och skjuta honom. Mannen gjorde i samband med detta även en<br />

gest med handen för att visa att han skulle skjuta. Därefter upprepade<br />

mannen hotet flera gånger. Tingsrätten dömde mannen för olaga<br />

hot och förpliktade honom att betala skadestånd till ordningsvakten<br />

med yrkade 5 000 kr för kränkning. Ordningsvakten tillerkändes inte<br />

brottsskadeersättning för kränkning med liknande motivering som i<br />

de föregående referaten. Dnr 348/05.<br />

207. Ingen ersättning<br />

En ordningsvakt tjänstgjorde i en restaurang. Han och en kollega<br />

grep en man som hade varit i slagsmål med en person i lokalen.<br />

Mannen gjorde mycket kraftigt motstånd genom att slänga med<br />

116


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

kroppen och rycka i armarna. Utanför restaurangen slet sig mannen<br />

loss. Ordningsvakten sprang ifatt honom och tacklade omkull<br />

honom samt satte sig på mannen som låg på rygg. Denne tilldelade<br />

då ordningsvakten flera knytnävsslag mot ansiktet och bröstkorgen<br />

vilket medförde smärta, svullnader och blodvite. Med hjälp av andra<br />

vakter kunde mannen beläggas med handfängsel. Tingsrätten dömde<br />

mannen för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd samt<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till ordningsvakten med<br />

5 000 kr för kränkning. Denne fick ingen brottsskadeersättning med<br />

liknande motivering som i de föregående referaten. Dnr 838/05.<br />

208. Ingen ersättning<br />

I samband med ett ingripande mot en intagen man, tilldelade denne<br />

en kriminalvårdare två slag i ansiktet. Tingsrätten dömde mannen<br />

för våld mot tjänsteman och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till vårdaren med 5 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände inte vårdaren brottsskadeersättning för kränkning med<br />

liknande motivering som i de föregående referaten. Dnr 10976/04.<br />

209. Ingen ersättning<br />

En behandlingsassistent på ett s.k. LVU-hem blev slagen mot ena<br />

axeln och sparkad mot benen av en intagen yngre kvinna, som hade<br />

beordrats in på sitt rum. Tingsrätten dömde kvinnan för våld mot<br />

tjänsteman, men fann – mot bakgrund av att brottet skett under<br />

myndighetsutövning – att det inte inneburit en sådan allvarlig<br />

kränkning som ger rätt till ersättning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann<br />

inte skäl att frångå den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om<br />

ersättning för kränkning och biföll därför inte ansökningen. Dnr<br />

8491/05.<br />

210. Ingen ersättning<br />

En kvinnlig socialsekreterare underrättade en man om hur<br />

handläggningen av hans socialbidragsärende utfallit. Mannen uttalade<br />

då hot av innebörd att socialsekreteraren skulle bli överkörd av en bil.<br />

Mannen hade tidigare dömts för hot mot personalen på socialkontoret.<br />

Det hade därför bestämts att alla sammanträffanden med mannen<br />

skulle äga rum på polisstationen eller med vakt närvarande. Det nu<br />

aktuella hotet ägde rum i samband med ett sammanträffande på<br />

117


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

polisstationen. Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till socialsekreteraren<br />

med 3 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beslutade att<br />

inte utge ersättning för kränkning med följande motivering. För att<br />

ersättning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har<br />

inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga<br />

integritet. När det gäller att bedöma om det hot som socialsekreteraren<br />

utsattes för på polisstationen har inneburit en allvarlig kränkning,<br />

måste beaktas att hon kände till att mannen kunde vara hotfull och<br />

den särskilda ordning som därför hade beslutats gälla vid kontakter<br />

med mannen. Mot bakgrund härav och övriga omständigheter vid<br />

brottet finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>, i skadeståndsrättslig mening,<br />

inte att socialsekreteraren utsatts för en så allvarlig kränkning att<br />

ersättning kan lämnas. Dnr 10642/05.<br />

211. 5 000 kr Slag<br />

En man arbetade som biljettkontrollant och deltog i en kontroll på<br />

en spårvagn. Det framkom att en passagerare saknade giltig biljett.<br />

Passageraren rusade därvid ut från spårvagnen vid framdörrarna<br />

och i samband med det tilldelade han biljettkontrollanten, som<br />

stod vid den ena framdörren, ett slag över näsan med bl.a. blödning<br />

som följd. Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till biljettkontrollanten.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav ersättning för kränkning med 5 000<br />

kr. Dnr 9086/05.<br />

212. 5 000 kr Verbalt hot<br />

En kvinna arbetade som socialsekreterare då hon blev hotad av en<br />

manlig klient. Mannen uttalade hot om att döda eller våldta henne.<br />

Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till socialsekreteraren med yrkade<br />

5 000 kr. Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Dnr<br />

6686/05.<br />

213. 5 000 kr Slag<br />

En manlig skötare på en rättspsykiatrisk klinik blev i sitt arbete utsatt<br />

för våld av en manlig patient. Mannen överföll skötaren bakifrån och<br />

tog med ena armen tag om hans hals och höll fast honom, samtidigt<br />

118


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

som han utdelade ett knytnävsslag i skötarens ansikte med den andra<br />

handen. Tingsrätten dömde mannen för våld mot tjänsteman och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till skötaren med yrkade<br />

5 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> godtog det utdömda<br />

beloppet i ersättning för kränkning. Dnr 564/05.<br />

214. 5 000 kr Slag<br />

En ordningsvakt omhändertog en person vid en tunnelbanestation.<br />

Personen gjorde kraftigt motstånd och belades med handfängsel.<br />

En grupp andra personer protesterade högljutt. Dessa blev flera<br />

gånger ombedda att lämna platsen. När ordningsvakten passerade<br />

grinden med den omhändertagna mannen, tilldelade en annan<br />

man ordningsvakten ett knytnävsslag i ansiktet. Hovrätten dömde<br />

angriparen för våld mot tjänsteman. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde<br />

ersättningen för kränkning till 5 000 kr. Dnr 5896/05.<br />

215. 5 000 kr Verbalt hot<br />

En ordningsvakt hotades av man som återvände till en restaurang efter<br />

att den hade stängt. Som en hämnd för att ordningsvakten tidigare<br />

hade avvisat mannen från lokalen, uttalade mannen hot om att döda<br />

honom och att han visste var ordningsvakten bodde och vad denne<br />

hade för bil. Tingsrätten dömde mannen för hot mot tjänsteman och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till ordningsvakten med 5 000<br />

kr för kränkning. Ordningsvakten tillerkändes brottsskadeersättning<br />

för kränkning med samma belopp. Dnr 5000/05.<br />

216. 5 000 kr Spott från person med AIDS<br />

En ordningsvakt och hans kollega gjorde ett ingripande mot en man,<br />

varvid denne krängde med kroppen, spjärnade emot och sparkade<br />

omkring sig. Mannen hotade också att döda ordningsvakten. Vid<br />

tillfället försökte mannen även att skalla vakten som dock lyckades<br />

undkomma. Mannen spottade emellertid på vakten så att saliv<br />

hamnade i dennes mun. Sedan polis kommit till platsen hörde vakten<br />

att mannen sade till en kvinnlig polis att han hade AIDS. Polisen<br />

lade ned förundersökningen på grund av att den misstänkte lämnat<br />

landet och inte förväntades återkomma. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

utgav brottsskadeersättning till ordningsvakten för kränkning med<br />

5 000 kr. Dnr 4919/05.<br />

119


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

217. 10 000 kr Sparkar<br />

En ordningsvakt i en livsmedelsbutik avvisade en person från butiken.<br />

Det uppstod då ett tumult och ett flertal av den avvisade personens<br />

släkt och vänner gick fram till ordningsvakten och började misshandla<br />

honom. En kvinna tilldelade honom ett par sparkar mot huvudet<br />

och överkroppen när han låg ned på golvet. Av våldet tillfogades<br />

ordningsvakten bl.a. smärta och ömhet. Tingsrätten dömde kvinnan<br />

för våld mot tjänsteman och förpliktade henne att betala skadestånd till<br />

ordningsvakten med yrkade 6 000 kr för kränkning. Ordningsvakten<br />

tillerkändes brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kr. Dnr<br />

8653/05.<br />

218. 10 000 kr Hot med skjutvapen<br />

En manlig väktare arbetade i ett köpcentrum. Tre män kom in i lokalen.<br />

En av männen hotade väktaren med en pistol och sade till honom att<br />

han skulle stanna där han var. Männen rånade en guldsmedsbutik<br />

och försvann därefter från platsen. Rånarna har inte kunnat gripas.<br />

Brottsskadeersättning för kränkning utgick till väktaren med 10 000<br />

kr. Dnr 4663/05.<br />

219. 10 000 kr Knivhot<br />

En man arbetade som socialsekreterare. Han hotades av en manlig<br />

klient som viftade med en kniv framför honom. Socialsekreteraren<br />

tillfogades skärskador i tummen. Mannens åtgärd skedde för att<br />

hämnas på socialsekreteraren för ett avslagsbeslut om socialbidrag.<br />

Tingsrätten dömde mannen för brottet och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till socialsekreteraren. För den allvarliga kränkning<br />

av socialsekreterarens personliga integritet som brottet inneburit,<br />

tillerkände <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> honom ersättning med 10 000<br />

kr. Dnr 10555/05.<br />

220. 20 000 kr Vapen och skottlossning<br />

En väktare grep en person vid en butik. En annan man riktade då<br />

en gaspistol mot väktaren, samtidigt som han uttalade att denne<br />

skulle släppa den gripne personen. Mannen gjorde uttalanden av<br />

innebörd att han skulle skjuta väktaren om denne inte gjorde som<br />

han sade. Mannen avfyrade därefter pistolen åtminstone en gång<br />

120


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

strax intill väktaren. När denne inte släppte den gripne riktade<br />

mannen återigen pistolen mot honom och gjorde en mantelrörelse.<br />

Väktaren släppte i detta skede den gripne personen, som kunde avvika<br />

i en bil som kördes av mannen med pistolen. Tingsrätten dömde<br />

gärningsmannen för bl.a. hot mot tjänsteman och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till väktaren med 20 000 kr för kränkning.<br />

Väktaren fick brottsskadeersättning för kränkning med det beloppet.<br />

Dnr 8996/04.<br />

221. 30 000 kr Vapen och skottlossning<br />

Två män man arbetade som ordningsvakter vid en nattklubb när<br />

de utsattes för beskjutning. De hade tidigare under kvällen avvisat<br />

fyra män från klubben med hänvisning till att männen var för<br />

unga för att komma in. En stund senare återkom två män, varav en<br />

avlossade fyra skott mot entrén där ordningsvakterna befann sig.<br />

Mannen befann sig då endast ett fåtal meter från ordningsvakterna.<br />

Skotten träffade bl.a. i ett skyltfönster 30–40 cm ovanför marken.<br />

Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet<br />

spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade ordningsvakterna<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 30 000 kr vardera. Dnr<br />

8820/07 och 9139/07.<br />

222. 75 000 kr Vapen och skottlossning<br />

En väktare hade hämtat pengar från två affärer. När han gick ut från<br />

entrén och var på väg till sitt fordon kom en maskerad man fram till<br />

honom och beordrade honom att överlämna pengarna som fanns i<br />

en väska. Mannen riktade en pistol mot väktarens ansikte på 10–20<br />

centimeters håll och tryckte av. Väktaren vred kroppen i samband med<br />

att skottet brann av, men träffades på ena kinden. Mannen lämnade<br />

därefter platsen tillsammans med en annan man i en stulen bil. Polisen<br />

hittade senare en patronhylsa på platsen. Ingen av männen har kunnat<br />

ställas till ansvar för rånet. Väktaren tillerkändes brottsskadeersättning<br />

för kränkning med 75 000 kr. Dnr 1337/08.<br />

121


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

223. 5 000 kr<br />

122<br />

Övergrepp i rättssak<br />

En kvinna hotades med våld av en man för att hon hade polisanmält<br />

en kamrat till mannen och därigenom förorsakat att kamraten greps<br />

av polis som misstänkt för grovt rattfylleri. Även påföljande vecka<br />

utsattes kvinnan för hot av mannen av samma anledning och med<br />

liknande uttalanden. Tingsrätten dömde mannen för övergrepp i<br />

rättssak och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med<br />

5 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick till kvinnan med<br />

samma belopp. Dnr 9483/05.<br />

224. 10 000 kr<br />

En man och en kamrat till honom var på besök hemma hos två andra<br />

personer. Några män trängde in i lägenheten och misshandlade<br />

en av dessa personer svårt samt krävde denne på pengar. Under<br />

misshandeln befann sig mannen tillsammans med sin kamrat i<br />

ett intilliggande sovrum. Vid ett par tillfällen under misshandeln<br />

kom en av gärningsmännen in i sovrummet med ett brännbollsträ<br />

i handen och uttalade hot av innebörd att han skulle döda eller<br />

skada mannen om han kontaktade polisen. Tingsrätten dömde<br />

gärningsmannen för övergrepp i rättssak och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till mannen med 10 000 kr för kränkning. Mannen<br />

tillerkändes brottsskadeersättning för kränkning med detta belopp.<br />

Dnr 6188/05.<br />

225. 30 000 kr<br />

En man vaknade på natten av ett kraftigt bankande. Han gick ut för<br />

att se vad som pågick och såg tre personer på en loftgång. De höll på<br />

att bryta sig in i en lägenhet. När de upptäckte mannen sprang två av<br />

dem mot honom och slog honom i bakhuvudet med en pistol samt<br />

tilldelade honom knytnävsslag i ansiktet. En av dem gjorde också en<br />

mantelrörelse och bad mannen att öppna munnen så att han kunde<br />

skjuta honom. Angriparen stötte även med pistolen mot mannens<br />

bröst. Männen uttalade hot av innebörd att de skulle döda mannen<br />

om han tog kontakt med polisen. Några dagar senare, när mannen<br />

besökte en bensinstation, kom två av angriparna fram till honom och


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

krävde att han skulle ta tillbaka den polisanmälan som han gjort. En<br />

av männen riktade även en pistol mot honom. Tingsrätten dömde<br />

männen för övergrepp i rättssak och förpliktade dem att solidariskt<br />

betala skadestånd till mannen med bl.a. 30 000 kr för kränkning.<br />

Hovrätten fastställde domen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade<br />

mannen brottsskadeersättning för kränkning med det utdömda<br />

beloppet. Dnr 4107/08.<br />

123


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

124<br />

Rån.MOT.BAnKeR,.POSTKOnTOR.<br />

OCh.BUTIKeR<br />

Omständigheter som särskilt beaktas vid denna typ av brottslighet<br />

är:<br />

• typ av hot<br />

• fysisk närhet till rånaren<br />

• grad av våld som används<br />

• hur lång tid rånet pågår.<br />

De nivåer som utkristalliserat sig i praxis kan i grova drag beskrivas<br />

på följande sätt.<br />

Ingen ersättning. Personen är inte inne i den lokal där rånet förövas<br />

eller omfattas inte av direkt hot och har möjlighet att avlägsna sig<br />

utan att uppmärksammas av rånaren.<br />

5 000 kr. Personen är närvarande i den lokal där rånet förövas och<br />

omfattas indirekt av rånarens hot eller kan inte lämna lokalen utan<br />

att riskera att utsättas för hot.<br />

10 000 kr. Personen är utsatt för direkt väpnat hot, men befinner sig<br />

inte i omedelbar närhet av rånaren.<br />

12 000 kr. Personen är utsatt för direkt väpnat hot och rånaren<br />

befinner sig i omedelbar närhet.<br />

15 000 kr. Personen är utsatt för direkt väpnat hot och blir fysiskt<br />

berörd av rånaren eller hans vapen. Denna nivå rymmer visst mindre<br />

allvarligt våld samt den omständigheten att rånoffret tvingas ner på<br />

golvet eller tvingas utföra enklare uppgifter.<br />

20 000 kr och däröver. Personen är utsatt för direkt väpnat hot<br />

och utsätts för mer betydande våld, tvingas utföra mer omfattande<br />

uppgifter, skiljs från sina arbetskamrater, binds, blir inlåst eller<br />

liknande. Även avlossande av skott innebär objektivt sett en skärpning<br />

av hotsituationen och en därmed en högre grad av kränkning.<br />

Högsta domstolen avgjorde under hösten 1997 två mål gällande bl.a.


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

ersättning för kränkning vid rånbrott. Det ena (NJA 1997 s. 723) gällde<br />

ett bankrån i Vingåker, som pågick under mer än femton minuter<br />

och där rånarna uppvisade en synnerlig hänsynslöshet och råhet<br />

mot både anställda och kunder. Det andra (NJA 1997 s. 767) gällde<br />

ett butiksrån i Lycksele, där en expedit utsattes för grovt våld av två<br />

rånare. Dessa domar har enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s bedömning<br />

aktualitet fortfarande.<br />

226. Ingen ersättning<br />

En kvinna arbetade på en bank. Två män försökte slå in en glasruta till<br />

banken. Kvinnan hörde slagen mot fönstret och flyttade sig längre in<br />

i lokalen. Hon såg inte männen. Polisen lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen ”ej spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

avslog kvinnans ansökan om brottsskadeersättning för kränkning<br />

med följande motivering. För att ersättning ska kunna lämnas<br />

för kränkning krävs att den brottsliga handlingen har inneburit<br />

en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet.<br />

Kvinnan har inte blivit utsatt för något direkt eller indirekt hot. Även<br />

om situationen varit skrämmande, finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

inte visat att kvinnan utsatts för en sådan kränkning som ger henne<br />

rätt till ersättning. Dnr 10723/05.<br />

227. Ingen ersättning<br />

En kvinna arbetade i en bank som rånades av tre maskerade och<br />

beväpnade män. Vid tidpunkten för rånet var kvinnan på väg<br />

tillbaka till arbetsplatsen efter att ha haft lunchrast. Hon upptäckte<br />

att en helikopter cirkulerade ovanför henne och att området kring<br />

banken var avspärrat. Hon fick passera avspärrningarna och gå<br />

till en annan lokal där hennes kollegor hade samlats efter rånet.<br />

Rånarna hade då försvunnit från platsen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

utgav inte någon brottsskadeersättning för kränkning till kvinnan<br />

med följande motivering. Kvinnan kom till banken först sedan<br />

gärningsmännen hade lämnat platsen. Hon upptäcktes därför inte av<br />

rånarna och utsattes inte heller för något direkt hot av dem. Även om<br />

situationen uppenbarligen varit mycket obehaglig och skrämmande<br />

för kvinnan, finner inte <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att hon varit utsatt<br />

för en sådan allvarlig kränkning att någon ersättning kan lämnas.<br />

Dnr 10654/05.<br />

125


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

228. Ingen ersättning<br />

En kvinna arbetade på en bank som rånades av två beväpnade män.<br />

Vid tiden för rånet befann hon sig i ett annat rum tillsammans med<br />

några kunder. En kollega till kvinnan kom in på kontoret och berättade<br />

att banken hade utsatts för ett rån. Kvinnan gick fram till fönstret<br />

för att se rånarnas flyktväg och hon såg att två män körde iväg på en<br />

motorcykel. Polisen lade ned förundersökningen med motiveringen<br />

”ej spaningsresultat”. Kvinnan fick inte någon brottsskadeersättning<br />

för kränkning eftersom hon inte hade utsatts för en allvarlig kränkning<br />

av den personliga integriteten. Dnr 9717/05.<br />

229. Ingen ersättning<br />

En man arbetade på en bank som utsattes för ett rån. Han befann<br />

sig längst ner i banklokalen när han hörde ett högt ljud. När han<br />

uppfattade att det var ett rån, sprang han ned på en närliggande trappa<br />

där han sedan stannade till dess rånaren lämnat banken. Polisen<br />

lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade en ansökan om brottsskadeersättning<br />

för kränkning utan bifall med följande motivering. Mannen har inte<br />

utsatts för något direkt eller indirekt hot. Även om situationen varit<br />

skrämmande, finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> inte visat att mannen<br />

utsatts för en sådan kränkning som ger honom rätt till ersättning.<br />

Dnr 8127/05.<br />

230. 5 000 kr<br />

En kvinna arbetade på en bank som rånades av en man. Mannen,<br />

som var beväpnad med en pistol, gick fram till kassorna och tillgrep<br />

kontanter. Mannen hotade kassörskorna och övrig personal genom<br />

att han riktade pistolen mot dem. Kvinnan befann sig vid tidpunkten<br />

för rånet vid sitt skrivbord i nära anslutning till kassorna. Tingsrätten<br />

dömde mannen för rån. För den allvarliga kränkning av kvinnans<br />

personliga integritet som brottet inneburit, hade hon rätt till<br />

brottskadeersättning med 5 000 kr. Dnr 11587/04.<br />

231. 5 000 kr<br />

En yngre man befann sig i den videobutik där hans storebror<br />

arbetade. En maskerad man kom in i lokalen. Mannen var beväpnad<br />

med en kniv och gjorde utfall mot storebrodern samt tillgrep<br />

126


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

pengar. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade den yngre mannen<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr med följande<br />

motivering. Av utredningen framgår inte att han var utsatt för något<br />

direkt hot från gärningsmannen. Han befann sig dock i samma lokal<br />

och hade ingen möjlighet att avlägsna sig utan att riskera att han direkt<br />

skulle komma att omfattas av hotet. Mot bakgrund av detta finner<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att den yngre mannen utsatts för en sådan<br />

allvarlig kränkning av sin personliga integritet som ger honom rätt<br />

till ersättning med 5 000 kr. Dnr 985/05.<br />

232. 10 000 kr<br />

En man arbetade på en bank som rånades. Rånaren, som var beväpnad<br />

med en pistol, kom in i banken och sprang ner mot en av mannens<br />

kollegor och viftade med pistolen. Rånaren rafsade ihop pengar från<br />

en kassa och pekade flera gånger runt med pistolen i lokalen. Rånaren<br />

riktade även pistolen mot mannen när han passerade honom på<br />

vägen ut. Polisen lade ned förundersökningen med motiveringen ”ej<br />

spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att mannen skulle<br />

tillerkännas brottsskadeersättning för kränkning med 10 000 kr.<br />

Dnr 9431/05.<br />

233. 10 000 kr<br />

En kvinnlig kassörska arbetade på ett kontor som tillhör Svensk<br />

Kassaservice. En man kom in i lokalen och lyfte en revolver och en<br />

kniv mot kassörskan och en kollega till henne. Mannen uttalade<br />

sig hotfullt och begärde att få pengar. Hovrätten dömde mannen<br />

för rån och förpliktade honom att betala skadestånd till kassörskan.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde ersättningen för kränkning till<br />

10 000 kr. Dnr 707/05.<br />

234. 10 000 kr<br />

En kvinna befann sig på sitt arbete i en skobutik, när en man genom<br />

våld och hot om våld tilltvingade sig pengar och skor från butiken.<br />

Hotet och våldet bestod i att mannen knuffade ned kvinnan på golvet,<br />

drog upp hennes tröja över hennes huvud, utdelade ett kraftigt slag<br />

mot hennes huvud och yttrade att om hon rörde sig så skulle han<br />

skjuta eller slå ihjäl henne. Därefter drog mannen runt henne i<br />

butikslokalen. Tingsrätten dömde mannen för rån och förpliktade<br />

127


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

honom att betala skadestånd till kvinnan för kränkning. För den<br />

allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som brottet<br />

inneburit, hade hon rätt till brottsskadeersättning med 10 000 kr.<br />

Dnr 9018/05.<br />

235. 12 000 kr<br />

En man arbetade i sin butik. Två maskerade män kom in i lokalen.<br />

De hotade mannen med var sitt vapen och krävde att få pengar.<br />

Sedan de tillgripit pengar från kassan och från mannens plånbok<br />

samt viss annan egendom, lämnade de lokalen. Tingsrätten dömde<br />

männen och förpliktade dem att solidariskt utge skadestånd till<br />

mannen med 12 000 kr för kränkning. Hovrätten ändrade inte<br />

domen. Brottsskadeersättning lämnades med samma belopp. Dnr<br />

11434/05.<br />

236. 12 000 kr<br />

En kvinna rånades på sin arbetsplats i en butik av en maskerad och<br />

beväpnad man. Mannen skrek till kvinnan att han ville ha pengar<br />

samtidigt som han kastade över en plastkasse till henne. Mannen<br />

siktade på henne med ett gevär. Kvinnan öppnade sin kassa och<br />

stoppade ner det som fanns där i mannens kasse. Sedan beordrade<br />

mannen kvinnan att även tömma ytterligare två kassor samtidigt som<br />

han på nära håll riktade geväret mot henne. Därefter tog mannen<br />

tillbaka sin medhavda kasse och sprang ut ur butiken. Polisen lade<br />

ned förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan brottsskadeersättning<br />

för kränkning med 12 000 kr. Dnr 9340/05.<br />

237. 15 000 kr<br />

En man befann sig i sin butik när två maskerade män kom in. Den<br />

ene hade en kniv i handen och den andre en yxa eller en hammare.<br />

Männen gick mot butiksinnehavaren, som stod bakom disken,<br />

samtidigt som de gjorde svepande rörelser med sina tillhyggen.<br />

Mannen med kniven försökte få bort butiksinnehavaren från disken<br />

genom att lägga knivens plattsida mot hans arm. Den andre mannen<br />

slog honom med öppen hand på kinden. Männen tömde kassan<br />

och tog diverse varor och sprang därefter ut ur butiken. Polisen lade<br />

ned förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.<br />

128


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning för kränkning<br />

till butiksinnehavaren med 15 000 kr. Dnr 9643/05.<br />

238. 15 000 kr<br />

En kvinna arbetade på en bank som rånades av en man. Mannen,<br />

som var beväpnad med en pistol, kom in i banken och sprang ner<br />

mot en av kvinnans kollegor och viftade samtidigt med pistolen. När<br />

mannen gick från kollegan satte han pistolen mot huvudet på en<br />

kund. Mannen gick runt kassadisken och kom fram till kvinnans<br />

kassa. Mannen skrek att han ville ha pengar och höll pistolen mot<br />

kvinnans huvud. Mannen lutade sig över henne samtidigt som han<br />

tog pengar från kassan. Mannen sprang sedan ut ur banken. Polisen<br />

lade ned förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde kränkningsersättningen till<br />

kvinnan till 15 000 kr. Dnr 9433/05.<br />

239. 15 000 kr<br />

En kvinna arbetade på ett postkontor. Tre maskerade män krossade ett<br />

fönster med en kofot och trängde in i lokalen. Två av männen hoppade<br />

över kassadisken. Kvinnan befann sig i närheten av ett kassavalv. Hon<br />

och två kollegor lade sig ned på golvet. Männen, varav åtminstone<br />

en var beväpnad med någon form av tillhygge, uppträdde aggressivt<br />

och frågade efter pengar. De fick beskedet att pengarna i valvet var<br />

inlåsta med ett s.k. tidslås. Männen letade då runt i lokalerna och tog<br />

pengar från kassorna. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände<br />

kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 15 000 kr. Dnr<br />

2510/05.<br />

240. 20 000 kr<br />

En kvinna arbetade på en bank som rånades av tre beväpnade män. De<br />

tvingade under vapenhot bankpersonal att lämna över en stor summa<br />

pengar. Kvinnan befann sig i ett angränsande rum när hon hörde en av<br />

männen skrika att alla skulle lägga sig ned på golvet. Hon gjorde det<br />

och såg från sitt rum ut i banklokalen. Vid ett tillfälle kom en rånare in<br />

i rummet och hon kände något hårt och kallt mot sin arm, vilket hon<br />

uppfattade som ett vapen. I rånets slutskede ville männen ha hennes<br />

bil, men de förstod inte vad hon sa, varför de släppte kravet. Rånet<br />

129


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

pågick under cirka 30 minuter. Tingsrätten dömde männen för rån<br />

och förpliktade dem att solidariskt utge skadestånd till kvinnan med<br />

20 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma<br />

belopp. Dnr 11664/04.<br />

241. 20 000 kr<br />

En kvinna befann sig på sitt arbete vid ett bankkontor, när banken<br />

rånades av två män. Männen sprang in bakom disken och beordrade<br />

under pistolhot och hot med en kofot kvinnan att lägga sig ned på<br />

golvet. Rånarna tejpade därefter hennes händer bakom ryggen, varpå<br />

de plockade ner pengar ur en kassa i en medhavd väska. Sedan rånarna<br />

efter en stund lyckats öppna en låst låda med kontanter, tog de dessa.<br />

Innan rånarna lämnade banklokalen hotade de kvinnan med våld om<br />

hon rörde sig. Rånarna har inte kunnat gripas. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

ersatte kvinnan för kränkning med 20 000 kr. Dnr 629/05.<br />

242. 25 000 kr<br />

En man arbetade i en butik. När han kom till arbetet och skulle låsa<br />

upp entrédörren, kom två maskerade män fram till honom. En av<br />

männen höll upp en yxa och den andre sparkade honom i ryggen.<br />

Männen skrek åt honom att låsa upp och larma av. Han fördes därefter<br />

in i lokalen, där männen tog hans nycklar, plånbok och mobiltelefon.<br />

Han beordrades ned på golvet, varefter männen tejpade hans händer<br />

bakom ryggen och slängde en skjorta över huvudet på honom. Männen<br />

försökte låsa upp kassaskåpet men lyckades inte med detta. De skrek<br />

och sparkade mannen mot kroppen, benen och huvudet. Männen<br />

har inte kunnat gripas. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade mannen<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 25 000 kr. Dnr 568/05.<br />

243. 25 000 kr<br />

En kvinnlig värdetransportör utsattes för ett rån när hon skulle tömma<br />

en servicebox på pengar. Hon befann sig i ett litet rum när två beväpnade<br />

och maskerade män tog sig in och tvingade henne att lägga sig ned på<br />

golvet. En av rånarna tog tag i hennes hår och slet hennes huvud bakåt.<br />

Därefter tryckte han sitt vapen mot hennes mage varvid han samtidigt<br />

pressade hennes huvud framåt. När hon låg ned på golvet tilldelades<br />

hon även flera sparkar mot benen. Rånarna tillgrep därefter en stor<br />

summa pengar samt kroppsvisiterade kvinnan. Vid en bedömning av<br />

130


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

samtliga omständigheter kring brottet fann <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

att för den allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som<br />

brottet inneburit, skulle ersättning för kränkning utgå med 25 000<br />

kr. Dnr 3892/05.<br />

244. 25 000 kr<br />

En man arbetade på en bank som rånades av tre beväpnade män.<br />

I en korridor i lokalen mötte mannen en av rånarna som på 3–4<br />

meters avstånd riktade ett vapen mot honom och tvingade honom<br />

att lägga sig ned på magen mot golvet. En av rånarna slog till honom<br />

med vapnet på ena benet och sade till honom att vara tyst. Därefter<br />

låg mannen still med pannan mot mattan den återstående delen<br />

av rånet. Vid ett flertal tillfällen klev männen över honom och<br />

kom då att vidröra honom. Rånet pågick under cirka 30 minuter.<br />

Tingsrätten dömde gärningsmännen för grovt rån samt förpliktade<br />

dem att solidariskt betala skadestånd till mannen med 25 000 kr för<br />

kränkning. Brottsskadeersättning utgick i enlighet med domen. Dnr<br />

11668/04.<br />

245. 30 000 kr<br />

En man befann sig i sin butik som rånades av tre maskerade män,<br />

beväpnade med slagträ och pistoler. Rånarna riktade sina vapen mot<br />

mannen, knuffade in honom i ett intilliggande rum och började<br />

trycka ned honom på golvet. En av rånarna tilldelade honom ett<br />

hårt slag på ena låret med slagträet. Därefter tryckte en annan sin<br />

pistol mot mannens nacke och frågade efter pengar. Rånarna hotade<br />

flera gånger att skjuta mannen om han inte talade om var pengarna<br />

fanns. De tillgrep sedan hans plånbok, klocka och halskedja samt<br />

tejpade hans händer, ben och armar. Rånarna sprang därefter ut i<br />

butiken och tillgrep varor innan de lämnade lokalen. Polisen lade<br />

ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde brottsskadeersättningen till<br />

mannen för kränkning till 30 000 kr. Dnr 842/05.<br />

246. 30 000 kr<br />

En kvinna arbetade på en bensinstation. Tre maskerade män, som<br />

var beväpnade med pistoler, kom in i butiken vid stängningsdags.<br />

En av dem tog tag i kvinnan och riktade pistolen mot hennes rygg<br />

131


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

samtidigt som han föste runt henne i butiken och tvingade henne att<br />

öppna tre kassaskåp. Därefter beordrade de ned henne på golvet och<br />

tejpade ihop hennes händer bak på ryggen och hennes fötter. När hon<br />

låg ned stod en av männen bredvid henne med pistolen riktad mot<br />

hennes huvud samtidigt som de andra två plockade på sig pengar,<br />

cigaretter och lotter. Därefter skrek mannen som vaktade kvinnan<br />

att hon skulle öppna det kassaskåp som stod på kontoret. När hon<br />

förklarade att hon inte hade nycklar till skåpet, upprepade mannen att<br />

hon skulle öppna det och hotade att skjuta henne om hon inte gjorde<br />

som han sade. När hon återigen uttalade att hon inte kunde öppna<br />

skåpet, tilldelade mannen henne ett flertal sparkar mot kroppen med<br />

smärta, svullnad och blånader som följd. Männen har dömts för grovt<br />

rån. För den allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet<br />

som brottet inneburit, hade hon rätt till brottsskadeersättning med<br />

30 000 kr. Dnr 1879/05.<br />

132


TAXIRån<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

Vid rån mot taxichaufförer ser man särskilt till deras speciella utsatthet<br />

där de befinner sig, ensamma i sina taxibilar. Många gånger har de<br />

dirigerats till någon ödslig plats av rånaren. Bilkupéns begränsade<br />

utrymmen gör också att chaufförerna har en fysisk närhet till<br />

rånaren.<br />

247. 20 000 kr<br />

En man arbetade som taxichaufför och hade precis avslutat en körning.<br />

Sedan de två kunderna klivit ur bilen, kom den ene av dem fram till<br />

förardörren. Chauffören vevade ned sidorutan, varvid mannen tog<br />

fram en pistol och stoppade ett magasin i kolven på den. Mannen<br />

uppmanade chauffören att överlämna sin plånbok vilket han gjorde.<br />

Mannen frågade därefter om chauffören hade några ytterligare pengar.<br />

Sedan chauffören nekat, avlossade mannen ett skott genom sidorutan.<br />

Skottet passerade framför chauffören och gick ut genom höger<br />

sidoruta. Strax därefter kom en personbil körande. Mannen riktade<br />

pistolen mot bilen och avlossade ett skott. Mannen gick sedan iväg<br />

och avlossade ytterligare ett skott i luften. Chauffören körde då iväg<br />

från platsen. Åklagaren lade ned förundersökningen mot en misstänkt<br />

person. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade brottsskadeersättning till<br />

taxichauffören för kränkning med 20 000 kr. Dnr 6982/05.<br />

248. 20 000 kr<br />

En man arbetade som taxichaufför och väntade med sin bil vid en<br />

taxistolpe. En man slet upp förardörren och bad taxichauffören att kliva<br />

ut ur bilen eftersom mannen behövde bilen. Sedan han gjort detta<br />

satte mannen en pistol mot taxichaufförens tinning och krävde att få<br />

bilnycklarna. Då taxichauffören vägrade att ge mannen bilnycklarna,<br />

tilldelade denne honom ett slag i huvudet med pistolkolven med<br />

smärta som följd. Åklagaren lade ned förundersökningen eftersom det<br />

var uppenbart att brotten inte gick att utreda. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände taxichauffören brottsskadeersättning för kränkning med<br />

20 000 kr. Dnr 5297/05.<br />

133


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

249. 30 000 kr<br />

En taxichaufför befann sig i sin bil. En man kom fram och knackade<br />

på rutan. När chauffören vevade ner rutan, tryckte mannen en kniv<br />

mot hans hals och beordrade honom att kliva ut. Mannen öppnade<br />

bildörren, slet ut chauffören och tvingade in honom i baksätet.<br />

Därefter anslöt ytterligare två män och satte sig bredvid chauffören.<br />

Den förste mannen satte sig bakom ratten och började köra från<br />

platsen. Under färden höll en av männen i baksätet en kniv mot<br />

taxichaufförens hals. Den andre tillgrep chaufförens plånbok och<br />

mobiltelefon. Denne tilldelades flera slag i ansiktet varefter han grep<br />

tag i bilförarens kläder vilket medförde att bilen girade till och körde<br />

av vägen. Därefter lyckades taxichauffören ta sig ur bilen, men blev<br />

liggande på marken. Rånarna klev också ur bilen varefter en av dem<br />

tilldelade chauffören en spark mot kroppen innan de lämnade platsen.<br />

Våldet medförde bl.a. smärta, blånader och en avsliten hälsena. Polisen<br />

lade ned förundersökningen mot några misstänkta personer eftersom<br />

brott inte gick att styrka. Taxichauffören fick brottsskadeersättning<br />

för kränkning med 30 000 kr. Dnr 6306/05.<br />

250. 30 000 kr<br />

En man arbetade som taxichaufför och körde en passagerare när<br />

denne plötsligt drog fram en pistol, riktade den mot honom och<br />

tryckte den i sidan på honom. Passageraren beordrade honom att köra<br />

vidare och senare att köra in på skogsvägar. Chauffören beordrades<br />

sedan ut ur bilen och tvingades att lägga sig i bilens bagageutrymme<br />

samt lämna ifrån sig en plånbok med pengar samt mobiltelefon.<br />

Färden fortsatte ytterligare någon sträcka medan taxichauffören låg<br />

i bagageutrymmet. När bilen stannade lämnades chauffören kvar i<br />

bagageutrymmet, som inte gick att öppna från insidan, i cirka två<br />

timmar innan hans situation uppmärksammades av en person som<br />

rastade sin hund. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. För den allvarliga kränkning som<br />

gärningen medfört, beviljade <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> taxichauffören<br />

brottsskadeersättning med 30 000 kr. Dnr 2831/05.<br />

134


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

TIllgRePPSBROTT.MOT.PeRSOn<br />

251. Ingen ersättning<br />

Stöld/grov stöld<br />

En kvinna låg och sov när någon tog sig in i bostaden genom att borra<br />

upp en altandörr. Därefter tillgreps diverse egendom. På morgonen<br />

upptäckte kvinnan stölden. Polisen lade ned förundersökningen med<br />

motiveringen ”ej spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann<br />

att kvinnan inte kunde tillerkännas någon brottsskadeersättning för<br />

kränkning eftersom hon inte hade konfronterats med tjuven eller<br />

i övrigt varit medveten om dennes närvaro i bostaden vid stölden.<br />

Dnr 8914/05.<br />

252. Ingen ersättning<br />

En man utsattes för inbrott i sin bostad varvid viss datorutrustning<br />

tillgreps. Stölden skedde då mannen var bortrest. Polisen lade<br />

ned förundersökningen eftersom spaningsuppslag saknades.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> nekade mannen brottsskadeersättning<br />

eftersom omständigheterna kring inbrottet inte var sådana att<br />

ersättning för kränkning kunde lämnas. Dnr 10605/05.<br />

253. Ingen ersättning<br />

En man fick en morgon besök av två män, vilka satte sig vid köksbordet.<br />

Över en av stolarna hängde mannens byxor i vilka han förvarade sin<br />

plånbok. Sedan besökarna gått, upptäckte mannen att hans plånbok<br />

var borta. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att det tillgreppsbrott som<br />

mannen varit utsatt för inte hade utgjort en sådan allvarlig kränkning<br />

av den personliga integriteten att brottsskadeersättning kunde lämnas.<br />

Dnr 8413/05.<br />

254. Ingen ersättning<br />

En kvinna blev, under det att hon cyklade, bestulen på sin väska som<br />

hon förvarade i sin cykelkorg. Tingsrätten dömde gärningsmannen<br />

för stöld. Kvinnan fick ingen brottsskadeersättning för kränkning<br />

135


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

med följande motivering. Enligt gällande skadeståndsrätt grundar<br />

sådana brott som utgör ett angrepp på någons egendom i regel inte<br />

rätt till ersättning för kränkning. Undantag görs dock om brottet även<br />

innefattar ett sådant brott som utgör en allvarlig kränkning av den<br />

personliga integriteten. Så är exempelvis fallet vid rån, där ersättning<br />

utgår för den kränkning som det innebär att utsättas för våld eller<br />

hot. När det gäller nu aktuell brottslighet, stöld, kan ersättning för<br />

kränkning utgå i vissa fall, om man samtidigt har utsatts för ett<br />

ofredande i form av ett fysiskt angrepp som inte varit av endast ringa<br />

karaktär. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> betvivlar inte att kvinnan kan ha<br />

upplevt det aktuella brottet som kränkande. Några omständigheter<br />

som medför att ersättning för kränkning kan lämnas föreligger dock<br />

inte i detta fall. Dnr 7800/05.<br />

255. Ingen ersättning<br />

En man upptäckte att någon hade tillgripit cirka tusen kronor i sedlar,<br />

som han hade förvarat i ena byxfickan. Ingen har kunnat ställas till<br />

ansvar för gärningen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann att mannen<br />

inte hade varit utsatt för en allvarlig kränkning av den personliga<br />

integriteten och avslog hans ansökan. Dnr 11860/05.<br />

256. 5 000 kr<br />

En kvinna låg och sov i sin bostad när två män olovligen tog sig in i<br />

hennes lägenhet och tillgrep värdesaker. Hon vaknade och upptäckte<br />

männen, som då snabbt lämnade lägenheten. Polisen lade ned<br />

förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”. För den<br />

allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som brottet<br />

inneburit, hade hon rätt till brottsskadeersättning med 5 000 kr. Dnr<br />

11464/05.<br />

257. 5 000 kr<br />

En man befann sig i sin bostad då två män bröt sig in och tillgrep<br />

diverse värdeföremål. Mannen blev rädd och gömde sig under<br />

sängen i sitt rum. Tingsrätten dömde en av inbrottstjuvarna för<br />

brottet och förpliktade honom att betala skadestånd till mannen<br />

med sakprövade 5 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

tillerkände mannen brottsskadeersättning för kränkning med det<br />

beloppet. Dnr 11062/05.<br />

136


258. 5 000 kr<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En kvinna kom gående när en alltjämt okänd man, som gick<br />

bakom henne, ryckte till sig hennes handväska. Polisen lade ned<br />

förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning till kvinnan för<br />

kränkning med 5 000 kr. Dnr 7899/05.<br />

Personrån<br />

Omständigheter som särskilt beaktas vid bedömningen av<br />

kränkningsersättning vid detta brott är främst det våld eller hot<br />

som använts vid brottets utförande, men även hur lång tid rånet<br />

pågått. Normala ersättningar är 7 000 kr vid obeväpnade rånhot och<br />

12 000 kr vid rånhot med farliga vapen. Att ersättningarna ligger något<br />

högre än vid renodlade hot motiveras med det ytterligare kränkande<br />

moment det innebär att bli fråntagen personlig egendom i denna<br />

mycket utsatta situation.<br />

259. Ingen ersättning<br />

En pojke frånstals sin mobiltelefon som han bar i handen. Tingsrätten<br />

dömde gärningsmannen för grov stöld och förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till pojken för bl.a. kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

avslog pojkens ansökan om brottsskadeersättning för kränkning<br />

eftersom det enligt myndighetens bedömning inte förelåg några<br />

omständigheter som medför att ersättning för kränkning kan lämnas.<br />

Dnr 5888/2008.<br />

260. 7 000 kr<br />

En 15-årig pojke och en kamrat till honom var på väg hem när ett<br />

ungdomsgäng på fem till sex personer kom fram till dem. En i gänget<br />

sade flera gånger att han ville ha pojkarnas mobiltelefoner samtidigt<br />

som han uppträdde hotfullt och aggressivt. De andra i gänget ställde<br />

sig i en halvcirkel runt pojkarna. Sedan dessa lämnat över sina<br />

mobiltelefoner uttalades hot om att de skulle dödas om de berättade<br />

om händelsen. Tingsrätten dömde en ur gänget för rån och förpliktade<br />

honom att betala skadestånd till femtonåringen med 7 000 kr för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> lämnade brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 3832/08.<br />

137


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

261. 7 000 kr<br />

En man var ute och gick när han angreps av två män. De tilldelade<br />

honom ett slag i ryggen samt två knytnävsslag i ansiktet. Därefter<br />

tog de hans mobiltelefon som han hade i en ficka. Polisen lade<br />

ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.<br />

Mannen fick brottsskadeersättning för kränkning med 7 000 kr. Dnr<br />

9891/07.<br />

262. 10 000 kr<br />

En man rånades av tre män. En av dem tog strupgrepp på honom och<br />

tryckte upp honom mot en vägg. De andra tog kontanter ur hans plånbok<br />

och tillgrep hans mobiltelefon. Våldet medförde smärta. Mannen<br />

lyckades ta sig loss och började springa från platsen med männen efter<br />

sig. Han sprang till två väktare som hjälpte honom att kalla på polis.<br />

Männen hade då lämnat platsen. Polisen lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen ”ej spaningsresultat”. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beslutade att tillerkänna mannen brottsskadeersättning för kränkning<br />

med 10 000 kr. Dnr 6538/05.<br />

263. 10 000 kr<br />

En man utsattes för våld av en yngling som slog honom flera gånger i<br />

ansiktet. Ynglingen uttalade också hot om att skada eller döda mannen<br />

samt tillgrep därefter viss egendom. Tingsrätten dömde ynglingen<br />

för rån och förpliktade honom att betala skadestånd till mannen med<br />

10 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med samma<br />

belopp. Dnr 987/05.<br />

264. 12 000 kr<br />

En man rånades av en annan man som tog hans mobiltelefon.<br />

Rånaren riktade också en stilett mot mannens mage och krävde att<br />

få hans pengar. När mannen inte hade några pengar på sig, lämnade<br />

rånaren platsen. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde<br />

kränkningsersättningen till 12 000 kr. Dnr 9003/05.<br />

265. 15 000 kr<br />

En man tilldelades flera slag och sparkar mot huvudet och kroppen,<br />

bland annat när han låg ned på marken. Angriparen började gå från<br />

138


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

platsen, men återvände och tillgrep mannens plånbok när denne<br />

låg kvar på marken. Mannen utsattes vid detta tillfälle för ytterligare<br />

våld. Tingsrätten dömde angriparen för rån och förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till mannen med 15 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde brottsskadeersättningen för<br />

kränkning till det beloppet. Dnr 2614/05.<br />

266. 20 000 kr<br />

En man rånades av två män. Han tilldelades flera knytnävsslag, varav<br />

något eller några träffade ansiktet. En av angriparna höll i mannen<br />

bakifrån under det att den andre höll en kniv mot mannens hals<br />

samtidigt som de upprepade gånger skrek att mannen skulle ta fram<br />

pengar. Angriparna tillgrep därefter mannens plånbok. Tingsrätten<br />

dömde dem för rån och förpliktade dem att solidariskt betala skadestånd<br />

till mannen med 20 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning<br />

utgick med samma belopp. Dnr 10384/05.<br />

267. 25 000 kr<br />

En kvinna och hennes dotter var hemma i sin lägenhet när det ringde<br />

på dörren. När kvinnan öppnade stod två män utanför. Den ene av dem<br />

tryckte sin hand mot hennes mun och slängde ner henne på golvet i<br />

hallen. Mannen skrek och undrade var de hade pengar. Mannen var<br />

aggressiv i sitt beteende och försökte tejpa för kvinnans mun flera<br />

gånger. Han tejpade även ihop hennes fötter och händer. Mannen<br />

släpade in henne i sovrummet. Den andre mannen gick till hennes<br />

dotter. Dottern skrek att pengarna fanns i en byrålåda i sovrummet.<br />

Mannen sökte igenom byrålådan och hittade pengarna. Mannen<br />

tilldelade kvinnan flera slag med öppen hand i ansiktet. Mannen<br />

höll en kniv mot hennes hals och hotade att döda henne om han inte<br />

fick nyckeln. När mannen tagit pengarna släpade han in henne i det<br />

rum där dottern fanns. Mannen fortsatte hota kvinnan genom att<br />

hålla kniven mot hennes hals och fråga efter mer pengar. Männen<br />

gick runt i lägenheten en stund innan de lämnade den. Ingen har<br />

kunnat ställas till ansvar för gärningen. För den allvarliga kränkning<br />

av kvinnans personliga integritet som rånet inneburit hade hon rätt<br />

till brottsskadeersättning med 25 000 kr. Dnr 11297/2007.<br />

139


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

268. 40 000 kr<br />

En man befann sig i sin bostad då två män, beväpnade med en pistol<br />

och en yxa, trängde sig in. En av dem tryckte pistolen mot mannens<br />

panna, varefter han tilldelades ett slag i ansiktet och tvingades ned på<br />

hallgolvet. Därefter drog angriparna in mannen i köket där de band<br />

hans fötter och händer bakom ryggen med buntband och tejpade för<br />

hans mun. Angriparna frågade – under hot om att skjuta honom –<br />

efter pengar och smycken. Mannen berättade att han förvarade dessa i<br />

sovrummet, varefter han drogs in i det rummet och fick ligga på golvet.<br />

Efter att angriparna tillgripit kontanter och smycken misshandlade de<br />

mannen och hotade honom med pistolen för att få veta om han hade<br />

ytterligare pengar gömda i bostaden. De stampade honom i ansiktet<br />

och tryckte yxan mot hans ansikte, vilket medförde skärsår. Därefter<br />

lämnade angriparna mannen i sovrummet. Han hörde att männen<br />

gick omkring i bostaden i cirka fem minuter innan de tillgrep en bil<br />

och lämnade platsen. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände<br />

mannen brottsskadeersättning för kränkning med 40 000 kr. Dnr<br />

10142/05.<br />

269. 50 000 kr<br />

En man angreps av tre män som var beväpnade med en luftpistol, en<br />

kolsyrepistol och en kniv. Männen uttalade att de visste att mannen<br />

hade mycket pengar på sig och krävde att få dem. De uttalade hot och<br />

riktade sina vapen mot mannen och försökte tvinga honom att gå in<br />

i ett parkeringshus. När han vägrade slog en av männen honom i<br />

huvudet med en pistol samtidigt som de övriga försökte dra in honom<br />

i parkeringshuset. Angriparna sparkade honom mot ena armen<br />

så att han ramlade omkull. En av männen hotade sedan att döda<br />

honom om de inte fick några pengar och trampade mannen på ena<br />

fotleden. När mannen fortfarande låg ned tilldelades han upprepade<br />

sparkar mot huvudet, slag med pistolerna samt upprepade knivhugg<br />

mot nedre delen av bålen och benen. Slutligen kände angriparna<br />

igenom hans kläder innan de lämnade platsen. Tingsrätten dömde<br />

männen för försök till grovt rån och förpliktade dem att solidariskt<br />

betala skadestånd till mannen med bl.a. 50 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände mannen brottsskadeersättning<br />

för kränkning med samma belopp. Dnr 6068/07.<br />

140


MORDBRAnD<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

Gemensamt för de allmänfarliga brotten – dit mordbrand räknas<br />

– är att de i regel framkallar fara för enstaka personer samtidigt som<br />

de också hotar en mer vidsträckt krets av personer. Dessa brott kan i<br />

vissa fall bedömas innefatta ersättningsgrundande kränkning, men<br />

det torde framför allt gälla när någon person utsatts för en konkret fara<br />

och/eller när brottet medvetet riktats mot någon särskild person.<br />

270. Ingen ersättning<br />

En kvinna befann sig i sin lägenhet när en granne anlade en brand i<br />

sin lägenhet i syfte att ta sitt liv. Kvinnan kände röklukt och när hon<br />

tittade ut genom ett fönster såg hon rök utanför och hörde att någon<br />

skrek nere på gatan. Hon sprang ut och möttes av svart brandrök<br />

som kom ut från grannens lägenhet. Hon rusade då tillbaka in i sin<br />

lägenhet och stängde dörren. Hon plockade åt sig diverse tillhörigheter<br />

och rusade ut igen. Hennes lägenhet fick rökskador och en lindrig<br />

sotskada i vardagsrummet. Av ett utlåtande från räddningstjänsten<br />

framgår att risk för människors liv och hälsa samt risk för ytterligare<br />

rökspridning funnits i kvinnans lägenhet. Tingsrätten dömde<br />

grannen för mordbrand. Domstolen ansåg dock att någon ersättning<br />

för kränkning inte skulle utgå till kvinnan eftersom branden inte<br />

hade anlagts i syfte att ofreda henne. Kvinnans personliga integritet<br />

hade enligt tingsrätten inte kränkts på ett sådant sätt att ersättning<br />

skulle utgå. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann inte skäl att frångå den<br />

bedömning som tingsrätten gjort i fråga om ersättning för kränkning.<br />

Dnr 11153/05.<br />

271. Ingen ersättning<br />

En kvinna låg och sov i sin lägenhet på nedre botten i en fastighet,<br />

som innehöll tre lägenheter och två lokaler. Någon anlade en brand i<br />

trappuppgången. Kvinnan vaknade av något. När hon tittade ut genom<br />

fönstret såg hon att en flicka kom nedklättrande från en balkong på<br />

andra våningen och ner över kvinnans uteplats. Hon såg även att<br />

141


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

det var andra personer utanför huset som skrek att det brann och att<br />

hon måste komma ut. Hon kände då ingen brandlukt. Hon öppnade<br />

en dörr som gick till en mindre hall som ledde ut till ytterdörren till<br />

lägenheten. Hon såg att rök kom in från trapphuset varvid hon stängde<br />

dörren. Hon stängde även dörren till toaletten där rök sipprade in. Hon<br />

tog reda på sina husdjur och klättrade därefter ut genom ett fönster.<br />

Tingsrätten ogillade ett åtal mot en man. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beslutade att inte tillerkänna kvinnan brottsskadeersättning för<br />

kränkning med följande motivering. Det är inte visat att brottet har<br />

varit riktat mot kvinnan och hon synes inte heller ha utsatts för brand<br />

eller brandrök i någon större omfattning. Branden har visserligen<br />

spridit sig till hennes lägenhet som totalförstördes. Detta förhållande<br />

ensamt har emellertid enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s bedömning inte<br />

inneburit något sådant moment av ofredande, att hon därigenom kan<br />

anses ha varit utsatt för en sådan allvarlig kränkning av sin personliga<br />

integritet som krävs för att ersättning ska lämnas. Dnr 5013/05.<br />

272. Ingen ersättning<br />

En kvinna arbetade på Migrationsverkets förvarsenhet på en ort. En<br />

man, som var intagen på enheten, anlade nattetid en brand i sitt rum i<br />

syfte att ta sitt liv. Kvinnan sprang till rummet efter det att brandlarmet<br />

hade gått. Mannen satt då lutad mot väggen på en sängs huvudända och<br />

det brann med öppen låga på sängen bredvid honom. Kvinnan sprang<br />

och hämtade en tillbringare med vatten. När hon kom tillbaka matade<br />

mannen på papper på elden, som flammade upp ännu mer. Hon tog<br />

då ett täcke och slog på elden. Mannen hamnade på golvet och bars ut.<br />

Annan personal på enheten kom med brandsläckare och släckte elden.<br />

Kvinnan fick brännskador på armarna. Hon behandlades med syrgas<br />

eftersom hon hade inandats mycket rök. Tingsrätten dömde mannen<br />

för grov mordbrand och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan med 10 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beviljade inte kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med<br />

följande motivering. Rätten till brottsskadeersättning för kränkning<br />

regleras i 2 § andra stycket brottsskadelagen. Ersättning kan lämnas<br />

när någon har utsatts för ett brott som innebär en allvarlig kränkning<br />

av den personliga integriteten. Ersättningen lämnas inte med ledning<br />

av den skadelidandes upplevelse av kränkningen eller med ledning<br />

av de följder som brottet har fått för den skadelidande. Ersättningen<br />

142


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

grundas istället på objektiva faktorer kring skadehändelsen och man<br />

ska se till vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit<br />

genom det brottsliga angreppet. Vid prövningen av kvinnans rätt till<br />

kränkningsersättning konstaterar <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> följande.<br />

Brottet var inte riktat mot henne. Mannens avsikt med att anlägga<br />

branden var istället att ta sitt eget liv. Kvinnan skadades då hon i<br />

sin tjänst deltog i släckningsarbete. Dessa omständigheter medför<br />

sammantaget bedömningen att hennes personliga integritet inte<br />

allvarligt har kränkts. Hon kan därför inte tillerkännas någon<br />

ersättning i denna del. Dnr 9556/05.<br />

273. 10 000 kr<br />

En yngre man befann sig på morgonen i sin bostad på femte våningen<br />

i ett sexvåningars flerfamiljshus. Han låg och sov när en man, som<br />

bodde på våningen under, anlade bränder i sin lägenhet. Mannen<br />

låste dörren och lämnade därefter sin bostad. Den yngre mannen<br />

vaknade av att det brann på balkongen och att rutor krossades cirka<br />

en meter från hans huvud. Lägenheten var rökfylld och han kunde<br />

fly ut genom trapphuset. Genom brottet tillfogades han bland annat<br />

andningssvårigheter. Av ett utlåtande från en brandingenjör framgår att<br />

det fanns risk för att den yngre mannen kunde ha blivit rökgasförgiftad<br />

och brunnit inne. Tingsrätten dömde gärningsmannen för mordbrand<br />

och förpliktade honom att betala skadestånd till den yngre mannen<br />

med bl.a. 10 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann<br />

inte skäl att frångå den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om<br />

ersättning för kränkning. Dnr 8524/05.<br />

274. 10 000 kr<br />

En kvinna var på besök med sina två barn (fem respektive tre år gamla)<br />

hos en bekant, som bodde på fjärde våningen i ett hyreshus när det<br />

strömmade in rök via brevinkastet. De öppnade lägenhetsdörren<br />

varvid rök vällde in från trapphuset. De stängde därför omedelbart<br />

dörren. På grund av det stora rökinsläppet i lägenheten gick de ut på<br />

balkongen, där de blev kvar under lång tid tills brandkåren kom till<br />

undsättning via en brandstege. Det visade sig senare att någon anlagt<br />

brand i hisskorgen på tredje våningen i hyresfastigheten. Vid tillfället<br />

inandades kvinnan och barnen rök i viss omfattning. Polisen lade ned<br />

förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat. För den<br />

143


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

allvarliga kränkning av kvinnans och barnens personliga integritet<br />

som brottet inneburit, hade de var och en rätt till brottsskadeersättning<br />

med 10 000 kr. Dnr 9362-9364/05.<br />

275. 15 000 kr<br />

En kvinna upptäckte sent på natten att någon hade försökt att anlägga<br />

en brand i ett plastskynke som hon hade satt upp för att täcka ett<br />

trasigt fönster i sin bostad. Hon kände sig rädd och övernattade i en<br />

grannes lägenhet. Grannen stannade kvar i hennes bostad. På natten<br />

kastade en man in en flaska i kvinnans bostad. Flaskan innehöll bensin<br />

som han hade antänt. Det började brinna i köket som blev övertänt<br />

och vardagsrummet rökskadades. Kvinnan stannade kvar i grannens<br />

bostad tills brandkåren kom till platsen. Tingsrätten dömde mannen<br />

för grov mordbrand och förpliktade honom att betala skadestånd<br />

till kvinnan. För den allvarliga kränkning av kvinnans personliga<br />

integritet som brottet inneburit hade hon rätt till brottsskadeersättning<br />

för kränkning med 15 000 kr. Dnr 8021/05.<br />

276. 20 000 kr<br />

En kvinna och hennes barn låg och sov i sin bostad när någon anlade<br />

en brand utanför ytterdörren till bostaden. Dörren fattade eld och<br />

bostaden fylldes med rök. I brevinkastet satt en lapp med ett hotfullt<br />

meddelande. Kvinnan och barnen väcktes av några grannar. Polisen<br />

lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.<br />

För den allvarliga kränkning av kvinnans och barnens personliga<br />

integritet som brottet inneburit, hade de rätt till brottsskadeersättning<br />

med 20 000 kr vardera. Dnr 6830-6832/05.<br />

277. 40 000 kr<br />

En kvinna låg och sov i sin bostad när en man kastade en flaska, som<br />

innehöll bensin och med en antänd trasa nedstucken i flaskhalsen,<br />

in i det rum där kvinnan och hennes sambo befann sig. Det började<br />

brinna och branden orsakade betydande skador i rummet. Till följd<br />

av branden drabbades kvinnan tillfälligt av förmaksflimmer medan<br />

hennes sambo fick andra gradens brännskador. Tingsrätten förpliktade<br />

gärningsmannen att betala skadestånd till kvinnan med 40 000 kr<br />

för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning<br />

med samma belopp. Dnr 4939/05.<br />

144


egenMäKTIgheT.MeD.BARn<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

Brottet egenmäktighet med barn avser obehöriga ingrepp i eller<br />

missbruk av vårdnaden om eller vården av barn och innebär alltså<br />

principiellt en kränkning av vårdnadsrätten och inte av någon person.<br />

Ett handlande som är att bedöma som egenmäktighet med barn kan<br />

dock innefatta sådana moment att handlandet innebär en kränkning<br />

av barnets integritet. Sådana omständigheter, som att barnet ryckts<br />

upp ur sin invanda miljö och under lång tid inte haft någon som<br />

helst kontakt med vårdnadshavaren, gör att brottet kan anses ha<br />

riktats mot barnets frihet och frid och på så sätt inneburit en allvarlig<br />

kränkning av den personliga integriteten. Vid bestämmande av<br />

kränkningsersättningens storlek vid en frihets- och fridskränkning<br />

av ifrågavarande slag tillämpar <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ett<br />

schablonbelopp om 25 000 kr. Högre belopp kan lämnas om det<br />

finns avsevärt försvårande omständigheter. En helhetsbedömning<br />

ska göras av omständigheterna i det enskilda fallet.<br />

278. Ingen ersättning Förälder<br />

Fadern till två barn, som av sin mor förts bort till en okänd ort,<br />

ansökte om brottsskadeersättning för kränkning. Myndigheten avslog<br />

ansökningen med följande motivering. Rätten till brottsskadeersättning<br />

för kränkning regleras i 2 § andra stycket brottsskadelagen. Ersättning<br />

kan lämnas när någon har utsatts för ett brott som innebär en allvarlig<br />

kränkning av den personliga integriteten. Ersättningen lämnas<br />

inte med ledning av den skadelidandes upplevelse av kränkningen<br />

eller med ledning av de följder som brottet har fått för den<br />

skadelidande. Ersättningen grundas istället på objektiva faktorer kring<br />

skadehändelsen och man skall se till vilken kränkning som typiskt<br />

sett kan anses ha uppkommit genom det brottsliga angreppet. Brottet<br />

egenmäktighet med barn avser obehöriga ingrepp i eller missbruk<br />

av vårdnaden om eller vården av barn och innebär principiellt en<br />

kränkning av vårdnadsrätten och inte av någon person (SOU 1992:84<br />

s. 231). Den aktuella kvinnans agerande har inte i objektiv mening<br />

145


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

innefattat något sådant intrång i mannens personliga integritet eller<br />

annat ofredande som krävs för att ersättning för kränkning ska kunna<br />

utges. Dnr 6456/05.<br />

279. 25 000 kr Barn<br />

En 8-årig flicka fördes egenmäktigt bort av sin far från Sverige till<br />

Libanon. Flickans mor kunde efter en resa till Libanon återvända<br />

med flickan till Sverige. Flickan hade då varit bortförd i fem<br />

månader. Flickan stod under gemensam vårdnad av modern och<br />

fadern. Tingsrätten dömde fadern för grov egenmäktighet med barn.<br />

Domstolen fann inte förutsättningarna för kränkningsersättning<br />

uppfyllda. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> ansåg att brottet hade riktats mot<br />

flickans frihet och frid samt att det inneburit en allvarlig kränkning av<br />

hennes personliga integritet som motiverade brottsskadeersättning<br />

med schablonmässiga 25 000 kr. Dnr 8166/06.<br />

280. 35 000 kr Barn<br />

En 13-årig flicka skiljdes obehörigen från sin mor av flickans far.<br />

Föräldrarna hade gemensam vårdnad om henne. Fadern tog med<br />

sig flickan och hennes fyra syskon via Egypten till Gaza i Palestina.<br />

Han höll dem kvar där i sex månader och förhindrade dem att<br />

återvända till Sverige. Genom faderns handlande rycktes flickan och<br />

syskonen upp ur sin invanda miljö och fördes till ett främmande land.<br />

Tingsrätten dömde fadern för grov egenmäktighet med barn och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till flickan med bl.a. 25 000<br />

kr för kränkning. Hovrätten fastställde domen i skadeståndsdelen.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade flickan brottsskadeersättning för<br />

kränkning med 35 000 kr med följande motivering. I förevarande<br />

fall har flickan förts till en mycket otrygg miljö där hon har hållits<br />

kvar under en förhållandevis lång tid. Hennes far dömdes dessutom<br />

i samma dom som den nu aktuella för våldsbrott mot flickan, hennes<br />

mor och två av hennes syskon avseende händelser som inträffat<br />

innan det egenmäktiga förfarandet. Faderns lämplighet att ta hand<br />

om henne kan därför ifrågasättas. Med hänsyn därtill bör flickan<br />

tillerkännas ytterligare 10 000 kr i ersättning för kränkning utöver<br />

schablonbeloppet om 25 000 kr. Dnr 9249/06.<br />

146


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

OlAgA.FRIheTSBeRÖVAnDe.OCh.<br />

MännISKOROV<br />

Omständigheter som särskilt beaktas vid bedömningen av kränkningsersättning<br />

vid dessa brott är hur lång tid frihetsberövandet pågått samt<br />

det slags våld eller hot som använts vid brottets utförande.<br />

281. 5 000 kr<br />

En kvinnas frihet berövades av en man som hon umgicks med. I syfte<br />

att få kvinnan att lugna ner sig och nyktra till, låste mannen fast henne<br />

med ett par handbojor i en säng i sin lägenhet. Hon satt fastlåst i cirka<br />

30 minuter och mannen var under tiden tillsammans med henne i<br />

samma rum. Tingsrätten dömde mannen för olaga frihetsberövande<br />

samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med 5 000<br />

kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> bestämde ersättningen för<br />

kränkning till samma belopp. Dnr 10291/04.<br />

282. 10 000 kr<br />

I samband med en demonstration trängde sig en grupp bestående<br />

av cirka 40 personer med viss etnisk bakgrund in på en kvinnas<br />

arbetsplats. Några av personerna som trängde in i lokalerna<br />

barrikaderade dörrarna och hindrade kvinnan och hennes kollegor<br />

att lämna byggnaden. Efter en stund tvingades kvinnan och kollegorna<br />

in i ett sammanträdesrum där de hölls kvar under bevakning. Efter<br />

förhandlingar med polisen släppte ockupanterna personalen, som<br />

då hållits kvar i lokalerna under cirka fyra timmar. Tingsrätten<br />

dömde fem personer för olaga frihetsberövande och förpliktade<br />

dem att betala skadestånd till kvinnan med 10 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgick med samma belopp. Dnr 6954/00.<br />

283 15 000 kr<br />

En kvinna från kommunens socialtjänst var på besök hos en man.<br />

Under en halvtimmes tid blev hon inlåst i lägenheten tillsammans<br />

med mannen och hans mor. Mannen sade att kvinnan var gisslan<br />

147


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

och hotade att styckmörda henne samt uttalade att han var ”den nye<br />

Palmemördaren”. Kvinnan kunde smita ut ur lägenheten då mannen<br />

öppnade ytterdörren för ett varubud. Tingsrätten dömde mannen<br />

för olaga frihetsberövande och olaga hot samt förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till kvinnan med 15 000 kr för kränkning.<br />

Brottsskadeersättning utgick med det utdömda beloppet. Dnr 5837/05.<br />

284. 30 000 kr<br />

En kvinna låste upp ytterdörren till sin bostad för att gå till sitt arbete.<br />

En man, som hon haft ett förhållande med, stod utanför och riktade<br />

ett skarpladdat, avsågat hagelgevär mot henne. Med geväret mot<br />

magen backade kvinnan tillbaka in i lägenheten. Mannen tvingade<br />

henne därefter att stanna kvar i bostaden under ungefär ett dygn<br />

genom att rikta vapnet mot henne alternativt ha vapnet inom räckhåll.<br />

Hon fick inte ringa eller svara i telefonen annat än när mannen<br />

tillät det. Tingsrätten dömde mannen för olaga frihetsberövande<br />

och hemfridsbrott (grovt brott) samt förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till kvinnan med 30 000 kr för kränkning. Kvinnan<br />

fick brottsskadeersättning för kränkning med samma belopp. Dnr<br />

8515/05.<br />

285. 30 000 kr<br />

En man kom hem från sitt arbete och skulle parkera sin bil. Då<br />

angreps han av två män, varav en var beväpnad med en pistol. Han<br />

beordrades att stiga ur bilen och knuffades under pistolhot till bilens<br />

bagageutrymme. Efter att ha tilldelats tre eller fyra slag med pistolen<br />

mot pannan, vilket orsakade en kraftig blödning, stängdes han in i<br />

bagageutrymmet. Männen körde iväg med bilen och krävde under<br />

färden att få koden till mannens butik och upplysningar om larmet i<br />

butiken. Vid ett par tillfällen stannade bilen och mannen hörde hur<br />

nycklar, som han tidigare gett männen, överlämnades till andra med<br />

information om larmet. Mannen tvingades också att lämna ifrån sig<br />

sin plånbok och klocka. Efter ungefär en och en halv timmes färd<br />

stannade bilen och mannen förstod efter ett tag att han var ensam kvar<br />

i bilen. Han lyckades ta sig ur fordonet varefter han larmade polisen.<br />

Ingen har kunnat ställas till ansvar för det brottsliga angreppet.<br />

Mannen fick brottsskadeersättning för kränkning med 30 000 kr.<br />

Dnr 88/08.<br />

148


286. 50 000 kr<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En ung man gick ut för att handla. När han passerade över en skolgård<br />

tog någon tag i honom bakifrån och tryckte upp honom mot en vägg.<br />

Strax därefter kom ytterligare två personer som tog tag i hans båda<br />

armar. Den unge mannen skrek åt de tre personerna att de skulle<br />

släppa honom. En av dessa sa åt honom att vara tyst annars skulle de<br />

döda honom. Samtidigt som hotet uttalades trycktes ett pistolliknande<br />

föremål mot hans nacke. Han fördes sedan en kort sträcka till en<br />

bil där han slängdes in och försågs med ögonbindel. De körde från<br />

platsen och efter cirka 20 minuter stannade bilen. Den yngre mannen<br />

fördes in i en lokal där han fick sitta ned på golvet. Han hörde att ett<br />

antal manspersoner talade om honom men kunde inte urskilja vad<br />

de sa. Vid flera tillfällen, medan han satt på golvet, kom någon eller<br />

några av männen fram och slog honom i ansiktet. Han fick sitta på<br />

golvet under kvällen och natten, hela tiden med ögonbindeln på sig.<br />

Nästa dag slets han plötsligt upp från golvet och fördes ut till bilen.<br />

Efter en kort färd stannade bilen och han hörde att någon utanför sa<br />

att de fått tag på fel person och att de skulle dumpa honom i skogen.<br />

Färden gick därefter vidare i cirka 15 minuter innan han släpades ut<br />

ur bilen och slängdes på marken, där han tilldelades flera sparkar.<br />

Männen lämnade sedan platsen och den yngre mannen låg kvar en<br />

lång stund innan han vågade ta av sig ögonbindeln. Han befann sig<br />

i ett skogsområde men lyckades så småningom ta sig hem. Det hade<br />

då gått ett dygn sedan han lämnade hemmet. Av våldet tillfogades han<br />

smärta, svullnader och sårskada. Polisen lade ned förundersökningen<br />

på grund av uteblivet spaningsresultat. För den mycket allvarliga<br />

kränkningen av den personliga integriteten som brotten inneburit<br />

utgick brottsskadeersättning med 50 000 kr. Dnr 3582/01.<br />

287. 150 000 kr<br />

En man fördes bort med våld och hot samt hölls inspärrad i 17 dygn.<br />

Våldet och hotet bestod i att två män hotade honom med en pistol,<br />

sprutade tårgas i hans ögon, slog honom till marken och släpade<br />

honom till sin bil. Därefter tilltvingade sig männen hans bil, pressade<br />

ned honom i bilens baksäte, satte på honom handfängsel och tejp för<br />

ögonen samt förde bort honom. Under färden tillgrep männen hans<br />

plånbok som innehöll bland annat kontokort samt tog ut kontanter<br />

149


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

med hjälp av kortet. Sedan förde männen över honom till en annan<br />

bil där han trycktes ner i en större papplåda, varefter han fördes till<br />

en lägenhet där han hölls inspärrad i en ljudisolerad låda. Mannen<br />

utsattes vid flera tillfällen för hot samt våld som orsakade lättare skador.<br />

Under tiden som mannen hölls inspärrad utövades utpressning per<br />

brev och telefon mot hans närstående. Männen framförde hot om våld<br />

och krav på en lösensumma för att han skulle släppas. Han tvingades<br />

att skriva flera brev och tala in flera meddelanden, som spelades<br />

upp i telefonsamtal till hans närstående. Tingsrätten dömde en av<br />

männen för människorov och försök till utpressning samt en av dem<br />

för människorov och förpliktade dem att solidariskt utge skadestånd<br />

till mannen för bl.a. kränkning. Brottsskadeersättning för kränkning<br />

utgick med 150 000 kr. Dnr 8594/06.<br />

150


UTPReSSnIng<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

Omständigheter som särskilt beaktas vid bedömningen av kränkningsersättning<br />

vid detta brott är hur lång tid utpressningen pågått samt<br />

det slags våld eller hot som använts vid brottets utförande.<br />

288. Ingen ersättning<br />

En man köpte vid ett tillfälle en sexuell tjänst i form av ett samlag<br />

med en kvinna. Därefter blev han kontaktad av kvinnan och en man,<br />

som hotade att de skulle berätta för sexköparens släktingar, grannar<br />

och polisen om hans sexuella förehavanden med kvinnan om han<br />

inte betalade dem en viss summa pengar. Mot bakgrund av hotet<br />

överlämnade sexköparen pengar till dem. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

lämnade inte någon brottsskadeersättning för kränkning med<br />

följande motivering. För att en allvarlig – och därmed ersättningsbar –<br />

kränkning av den personliga integriteten ska anses uppkomma, krävs<br />

att angreppet riktar sig mot någon som värnar om sin personliga<br />

integritet. Det brott som mannen utsatts för har sin grund i att<br />

han själv, genom sitt köp av sexuella tjänster, har agerat brottsligt.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> finner mot bakgrund av detta att han inte<br />

kan anses ha värnat om sin personliga integritet på ett sådant sätt att<br />

ersättning för en allvarlig kränkning kan lämnas. Dnr 9127/04.<br />

289. 5 000 kr<br />

En kvinna utsattes för hot i syfte att förmå henne att överlämna<br />

20 000 kr till en man. Hotet framfördes i ett brev som lades i kvinnans<br />

brevlåda och som innebar att kvinnans hus skulle brännas ned om<br />

hon inte en viss bestämd tidpunkt ställde ut en väska på gården som<br />

innehöll det begärda beloppet. Polisen lade ned förundersökningen<br />

med motiveringen ”ej spaningsresultat”. Kvinnan tillerkändes<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr. Dnr 5273/05.<br />

151


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

290. 10 000 kr<br />

En 13-årig pojke utsattes för hot om våld av en ung man i avsikt<br />

att få honom att betala pengar för en påhittad skuld. Dagen efter<br />

blev pojken misshandlad av mannen som tilldelade honom slag mot<br />

käken, knäade honom mot revbenen, drog ned byxorna på honom<br />

och sparkade honom i ryggslutet. Våldet medförde smärta och blånad.<br />

Brottsskadeersättning utgick till pojken för kränkning med 10 000<br />

kr. Dnr 5353/05.<br />

291. 20 000 kr<br />

Vid ett tillfälle misshandlades en 14-årig pojke av tre ungdomar som<br />

slog, sparkade och skallade honom. De sade att de skulle slå honom<br />

ännu mer om han inte betalade pengar till dem. Därefter överlämnade<br />

pojken vid flera tillfällen pengar till ungdomarna. Vid ytterligare ett<br />

tillfälle misshandlade en av dem pojken genom att tilldela honom flera<br />

knytnävsslag i ansiktet och på kroppen. Utpressningen pågick under<br />

cirka två veckor. Tingsrätten dömde en av ungdomarna (de övriga var<br />

under 15 år) och förpliktade honom att betala skadestånd till pojken<br />

med 20 000 kr för kränkning. Brottsskadeersättning utgick med det<br />

utdömda beloppet. Dnr 2769/05.<br />

292. 25 000 kr<br />

En 14-årig pojke förmåddes genom olaga tvång, under en tidsperiod<br />

på omkring tre månader, att betala 4 700 kr till en yngre man för<br />

en påhittad skuld. Det olaga tvånget bestod i att mannen hotade att<br />

misshandla pojken och i att han tilldelade honom slag och sparkar<br />

mot kroppen. Även vid ett annat tillfälle utsattes pojken för samma<br />

typ av våld. Mannen brände honom också med en tänd cigarett på<br />

ena handens ovansida. Tingsrätten dömde mannen för utpressning<br />

och misshandel samt förpliktade honom att betala skadestånd till<br />

pojken med 25 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav<br />

brottsskadeersättning med det beloppet. Dnr 5254/05.<br />

293. 40 000 kr<br />

En man besöktes av två män, varav den ene var klädd i en jacka med<br />

ett Bandidosmärke. Besökarna uppgav att mannen hade en skuld,<br />

som han skulle betala inom en månad. Efter några dagar ringde en<br />

av besökarna till mannen och föreslog att de skulle träffas och påbörja<br />

152


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

en uppgörelse. Mannen nekade till detta. Efter cirka två månader fick<br />

mannen besök på nytt och nekade även denna gång till en uppgörelse.<br />

Efter ytterligare en tid befann sig mannen i sitt hem, då han vaknade<br />

av att en person sköt honom i benen. Han kunde resa sig upp och<br />

började följa efter personen, varpå denne vände sig om och siktade<br />

rakt mot mannen. Angriparen försvann därefter från platsen. Någon<br />

månad senare fick mannen besök på nytt och besökaren hotade att<br />

döda eller skada honom om han inte betalade skulden. Besökaren<br />

uttalade bl.a. att mannen hade sig själv att skylla för att han blev<br />

skjuten och att dessa händelser skulle upphöra om han betalade.<br />

Tingsrätten dömde gärningsmannen för försök till utpressning och<br />

förpliktade honom att betala skadestånd till mannen med yrkade<br />

40 000 kr för kränkning. Mannen tillerkändes brottsskadeersättning<br />

för kränkning med det utdömda beloppet. Dnr 4015/05.<br />

153


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

154<br />

OAKTSAMheTSBROTT<br />

Kränkningsersättning kan, i vissa särskilda undantagsfall, betalas<br />

vid brott som inte är uppsåtliga. Det framgår av Högsta domstolens<br />

avgöranden NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572. I det förstnämnda<br />

fallet dömde Högsta domstolen ut kränkningsersättning till en<br />

skadelidande när skadevållaren hade gjort sig skyldig till grovt vållande<br />

till kroppsskada samt grovt rattfylleri och smitning. Domstolen<br />

uttalade att kränkningsersättning i undantagsfall kan lämnas även vid<br />

oaktsamhetsbrott, om omständigheterna vid brottet är så försvårande<br />

att den skadevållandes handlande närmar sig en uppsåtlig gärning och<br />

därmed har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp<br />

på den skadelidandes integritet. Ändringarna i skadeståndslagen den<br />

1 januari 2002 innebär ingen skillnad i detta synsätt.<br />

294. Ingen ersättning<br />

En kvinna befann sig tillsammans med sin sambo utanför sin<br />

bostad när de hörde ljudet av skott. Kvinnan träffades därefter av ett<br />

hagelskott i kinden. Polisen lade ned förundersökningen på grund<br />

av uteblivet spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beslutade<br />

att avslå kvinnans ansökan om kränkningsersättning med följande<br />

motivering. Polisen har inte kunnat fastställa vem som avfyrat skottet<br />

eller motivet till brottet. Enligt <strong>Brottsoffermyndigheten</strong>s bedömning<br />

kan konstateras att kvinnan i vart fall utsatts för brottet vållande till<br />

kroppsskada. För att ersättning för kränkning ska kunna lämnas<br />

förutsätts i regel att det är fråga om ett uppsåtligt brott. I undantagsfall<br />

kan kränkningsersättning lämnas även vid oaktsamhetsbrott, om<br />

omständigheterna är så försvårande att den skadevållande handlingen<br />

närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande<br />

innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes personliga<br />

integritet. Några sådana försvårande omständigheter har inte visats<br />

föreligga i detta fall. Ersättning för kränkning kan därför inte lämnas.<br />

Dnr 1412/04.


295. Ingen ersättning<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En man ingrep för att avstyra ett bråk mellan två elever på en skola.<br />

En av eleverna utdelade ett slag som av misstag träffade mannen<br />

i ansiktet. Polisen inledde inte någon förundersökning eftersom<br />

den misstänkte inte hade fyllt 15 år. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslog<br />

mannens ansökan om ersättning för kränkning med följande<br />

motivering. För att ersättning för kränkning ska kunna lämnas<br />

förutsätts i regel att det är fråga om ett uppsåtligt brott. I undantagsfall<br />

kan kränkningsersättning lämnas även vid oaktsamhetsbrott, om<br />

omständigheterna är så försvårande att den skadevållande handlingen<br />

närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande<br />

innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes personliga<br />

integritet. Några sådana försvårande omständigheter har inte visats<br />

föreligga i detta fall. Ersättning för kränkning kan därför inte lämnas.<br />

Dnr 9907/05.<br />

296. 5 000 kr<br />

En kvinna och hennes sambo färdades i en bil på en större väg när en<br />

sten plötsligt träffade bilens ena framskärm. Polisen misstänkte att<br />

några ungdomar hade befunnit sig på en bro ovanför vägen och slängt<br />

ned stora stenar för att träffa passerande bilar. Förundersökningen<br />

lades dock ned på grund av uteblivet spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

uttalade att utredningen inte med säkerhet visade<br />

vad gärningsmännen haft för avsikt med sitt handlande, men att<br />

handlingen med hänsyn till att stenen träffade bilen var att bedöma<br />

som brottet ”framkallande av fara för annan”. Myndigheten fann<br />

vidare att gärningsmännen med största sannolikhet medvetet kastat<br />

stenen i syfte att träffa bilen. Mot bakgrund av detta och att kvinnan<br />

– som befunnit sig i bilens framsäte – utsatts för en konkret fara<br />

att träffas av stenen, var omständigheterna kring brottet sådana att<br />

ersättning för kränkning kunde lämnas. Ersättningen bestämdes till<br />

5 000 kr. Dnr 8756/03.<br />

297. 20 000 kr<br />

En två och en halv månad gammal flicka låg i en bärbar barnkorg i sin<br />

mors bil. En man stal bilen och upptäckte barnet först sedan han slagit<br />

på bilradion och fått höra att en bil med ett barn i hade stulits. Mannen<br />

körde efter en tid in på en grusväg, varefter han lämnade bilen med<br />

155


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

barnet kvar i baksätet. Detta skedde före klockan 01 på natten. Först<br />

omkring klockan 05.45 upptäcktes flickan av en tillfällighet av ett<br />

tidningsbud och togs omhand. Under natten var temperaturen omkring<br />

sju minusgrader. Tingsrätten dömde mannen för framkallande<br />

av fara för annan. Barnet förde inte någon skadeståndstalan.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beviljade flickan brottsskadeersättning för<br />

kränkning med 20 000 kr med följande motivering. För att ersättning<br />

för kränkning ska kunna lämnas krävs i regel att den skadelidande<br />

har utsatts för ett uppsåtligt brott. Kränkningsersättning kan dock i<br />

undantagsfall lämnas vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna<br />

vid brottet är så försvårande att skadevållarens handlande närmar<br />

sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd<br />

som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet. Genom<br />

sitt förfarande – att på landsbygden, nattetid i vinterkyla överge<br />

flickan i bilen – har gärningsmannen medvetet utsatt henne för<br />

betydande fara. Mot bakgrund härav finner <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

att omständigheterna kring brottet är sådana att ersättning för<br />

kränkning ska lämnas. Ersättningen i den delen bestäms till 20 000 kr.<br />

Dnr 6019/04.<br />

298. Ingen ersättning<br />

156<br />

Trafikbrott<br />

En kvinna blev påkörd av en man i en pickup-bil som backade i närheten<br />

av det övergångsställe som kvinnan skulle passera. Tingsrätten dömde<br />

mannen för vållande till kroppsskada och förpliktade honom att<br />

betala skadestånd till kvinnan. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> beslutade<br />

att inte bevilja brottsskadeersättning med följande motivering. För att<br />

ersättning för kränkning ska kunna lämnas förutsätts i regel att det är<br />

fråga om ett uppsåtligt brott. I undantagsfall kan kränkningsersättning<br />

lämnas även vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna är så<br />

försvårande att den skadevållande handlingen närmar sig en uppsåtlig<br />

gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt<br />

angrepp på den skadelidandes personliga integritet. Några sådana<br />

försvårande omständigheter föreligger inte i detta fall. Ersättning för<br />

kränkning kan därför inte lämnas. Dnr 10600/04.


299. Ingen ersättning<br />

<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

En kvinna körde med sin bil på en väg. På ett krön mötte hon en<br />

bil i samma körfält. Bilen körde i vägrenen och kvinnan väjde<br />

till vänster mot ett vägräcke för att undvika en kollision. När hon<br />

passerat bilen körde hon ut till vägrenen och stannade. Den andra<br />

bilen gjorde en u-sväng och körde från platsen utan att ge sig till<br />

känna. När kvinnan körde mot vägräcket fick hennes bil skador<br />

på bl.a. vänster framskärm och bilen gick inte att köra vidare med.<br />

Hon besökte sedermera läkare till följd av tilltagande besvär från<br />

nacken. Polisen förde s.k. trafikmålsanteckningar och beslutade<br />

att inte inleda någon förundersökning på grund av bristande<br />

spaningsresultat. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> avslog kvinnans ansökan<br />

om brottsskadeersättning för kränkning med liknande motivering<br />

som i det föregående referatet. Dnr 9335/04.<br />

300. Ingen ersättning<br />

En man förde en mindre personbil i en trafikljusreglerad korsning när<br />

han blev påkörd av en lastbil med släp. Lastbilschauffören körde med<br />

en hastighet av 80 km/tim mot rött ljus i korsningen. Denne dömdes<br />

för grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada (grovt brott).<br />

Den påkörde mannen avled senare. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> fann<br />

att den skadevållande handlingen inte varit sådan att den närmade<br />

sig en uppsåtlig gärning som gav rätt till ersättning för kränkning.<br />

Myndigheten avslog därför ansökningen. Dnr 7889/06.<br />

301. 5 000 kr<br />

En man deltog i en så kallad streetracing-tävling och körde en bil<br />

i mycket hög fart genom ett tättbebyggt område. Mannen höll en<br />

hastighet som väsentligt översteg tillåtna 50 km/h och brast i bilens<br />

manövrering och plats på vägbanan. Till följd härav passerade mannen<br />

tre korsningar i mycket hög fart. När han kom till en fjärde korsning<br />

tappade han kontrollen över bilen med resultat att han körde nästan<br />

rakt fram i korsningen, genom ett stängsel, in på en industritomt – där<br />

han sammanstötte med ett lekfordon – och in i en industribyggnad.<br />

Vid tillfället lekte en sjuårig pojke på industritomten och var nära att<br />

bli påkörd. Han lyckades kasta sig undan med skrapsår och bulor<br />

som följd. Tingsrätten dömde mannen för grov vårdslöshet i trafik<br />

157


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

och framkallande av fara för annan samt förpliktade honom att betala<br />

skadestånd till pojken med 7 000 kr för sveda och värk samt kränkning<br />

i ett för allt. Tingsrätten fann att gärningsmannens körsätt vittnat om<br />

likgiltighet för andra människors liv och egendom samt att det varit<br />

fråga om ett medvetet risktagande från hans sida. Det förelåg därför<br />

enligt tingsrättens mening förutsättningar att utge ersättning för<br />

kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> uttalade följande. För att ersättning<br />

för kränkning ska kunna lämnas förutsätts i regel att det är fråga om<br />

ett uppsåtligt brott. I undantagsfall kan kränkningsersättning lämnas<br />

även vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna är så försvårande<br />

att den skadevållande handlingen närmar sig en uppsåtlig gärning<br />

och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp<br />

på den skadelidandes personliga integritet. När man tar ställning<br />

till om rätt till kränkningsersättning föreligger vid oaktsamhetsbrott<br />

i trafiken, liksom vid bestämmandet av kränkningsersättningens<br />

storlek, ska man lägga samtliga vid brottet förekommande objektiva<br />

omständigheter, bl.a. personskadans omfattning, till grund för<br />

bedömningen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> instämde i domstolens<br />

bedömning och utgav ersättning med 5 000 kr. Dnr 9479/04.<br />

302. 15 000 kr<br />

En kvinna befann sig i en bil tillsammans med sin mor, som körde<br />

bilen, och kvinnans pojkvän. En berusad yngling, som saknade<br />

körkort, körde i mycket hög hastighet en bil längs en väg. När bilen<br />

med kvinnan svängde ut på vägen kolliderade de båda fordonen.<br />

Kvinnan tillfogades en lindrig skada i ländryggen, pojkvännen<br />

ådrog sig svåra skador och modern avled till följd av sina skador.<br />

Tingsrätten dömde ynglingen för, såvitt här är av intresse, vållande<br />

till kroppsskada, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning samt grovt<br />

rattfylleri och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med<br />

50 000 kr för kränkning. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> tillerkände kvinnan<br />

brottsskadeersättning för kränkning med 15 000 kr med följande<br />

motivering. När man tar ställning till om rätt till kränkningsersättning<br />

föreligger vid oaktsamhetsbrott i trafiken, liksom vid bestämmandet<br />

av kränkningsersättningens storlek, ska man lägga samtliga vid<br />

brottet förekommande objektiva omständigheter, bl.a. personskadans<br />

omfattning, till grund för bedömningen. Som tingsrätten funnit har<br />

omständigheterna vid brottet varit sådana att kvinnan har rätt till<br />

158


<strong>REFERATSAMLING</strong> <strong>2009</strong><br />

ersättning för kränkning. Det utdömda skadeståndet för kränkning<br />

ligger dock på en väsentligt högre nivå än normalt vid den typ av brott<br />

som kvinnan har utsatts för. För den allvarliga kränkning av hennes<br />

personliga integritet som brottet inneburit har hon istället rätt till<br />

ersättning med 15 000 kr. Dnr 7522/04.<br />

303. 25 000 kr<br />

En kvinna cyklade på en bilväg när hon blev påkörd bakifrån av en<br />

berusad bilförare. Kvinnan fick vissa skador, bl.a. en spricka i skallbenet<br />

utan någon påverkan på hjärnan. Tingsrätten dömde mannen för grovt<br />

vållande till kroppsskada och grovt rattfylleri samt förpliktade honom<br />

att betala skadestånd till kvinnan med yrkade 70 000 kr för kränkning.<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> utgav brottsskadeersättning för kränkning<br />

med 25 000 kr med följande motivering. När man tar ställning till<br />

om rätt till kränkningsersättning föreligger vid oaktsamhetsbrott<br />

i trafiken, liksom när man bestämmer kränkningsersättningens<br />

storlek, ska man beakta samtliga vid brottet förekommande objektiva<br />

omständigheter, bl.a. personskadans omfattning. Som tingsrätten<br />

funnit har omständigheterna vid brottet varit sådana att kvinnan<br />

har rätt till ersättning för kränkning. Det utdömda skadeståndet för<br />

kränkning ligger dock på en väsentligt högre nivå än normalt vid den<br />

typ av brott som kvinnan har utsatts för. För den allvarliga kränkning<br />

av hennes personliga integritet som brottet inneburit, har hon istället<br />

rätt till ersättning med 25 000 kr. Dnr 2423/05.<br />

304. 25 000 kr<br />

En kvinna fick livshotande skador och hennes mor avled när den bil<br />

som de färdades i körde in i en stillastående traktor med släp, som<br />

en alkoholpåverkad man lämnat på vägen i det rådande mörkret.<br />

Mannen dömdes för bl.a. grov vårdslöshet i trafik och grovt vållande<br />

till kroppsskada samt förpliktades att betala skadestånd till kvinnan.<br />

Vid en bedömning av samtliga omständigheter kring brottet fann<br />

<strong>Brottsoffermyndigheten</strong> att för den allvarliga kränkning av kvinnans<br />

personliga integritet som brottet inneburit, hade hon rätt till ersättning<br />

med 25 000 kr. Dnr 3299/05.<br />

159


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

305. 25 000 kr<br />

En kvinna och hennes familj färdades i en bil på motorväg när de<br />

frontalkrockade med en rattfyllerist som körde sin personbil i fel<br />

färdriktning. Kollisionen blev kraftig och rattfylleristen avled på<br />

platsen. Kvinnan tillfogades bl.a. skador på levern och en lunga och hon<br />

vårdades på en intensivvårdsavdelning i fyra dygn. Även hennes sambo<br />

och son skadades allvarligt vid kollisionen. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong><br />

beskrev rättsläget med hänvisning till Högsta domstolens domar<br />

NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572 och förklarade: I det nu aktuella<br />

fallet har kvinnan ådragit sig allvarliga skador. Vid gärningen har<br />

skadevållaren, bl.a. genom sitt körsätt, visat uppenbar likgiltighet för<br />

andra människors liv. <strong>Brottsoffermyndigheten</strong> finner med hänsyn<br />

till det anförda att skadevållarens hänsynslösa agerande i detta fall<br />

utgör en sådan kränkning av kvinnans personliga integritet och<br />

människovärde att ersättning för kränkning kan utgå. Myndigheten<br />

bestämmer ersättningen till 25 000 kr. Dnr 9425/02.<br />

160


BROTTSOFFERMYNDIGHETEN<br />

Box 470, 901 09 UMEÅ<br />

Tel. 090-70 82 00 Fax. 090-17 83 53<br />

www.brottsoffermyndigheten.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!