Tjugofyra7 Nr 09 2011

tjugofyra7.se

Tjugofyra7 Nr 09 2011

RAKELDAGEN · SID 8 VISIONER · SID 16

Pratar gärna

med Rakel

Ingen nolla

på visioner

En tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap #09 2011

Ledningscentralen vid länsstyrelsen i Kalmar var navet i övningen efter ett VMA från kärnkraftverket i Oskarshamn. FOTO: PER LARSSON

Största övningen

testade uthålligheten

■■Kärnkraftshaveri, kris för elförsörjningen

och svaj på finansmarknaden.

Den nationella krisen var ett faktum i

Samö-KKÖ, övningen som ställde behov av

samarbete och uthållighet på sin spets.

Det blev tuffa dagar – och lyckade tycks de

flesta överens om.

–Vi var lite oroliga att takten i övningen

skulle dippa efter ett dygn, men man höll distansen

ut, säger övningsledaren Niclas Karlsson.

Sidan 4

STATISTIK RÄDDNINGSINSATSER 2010 · SID 28

OLYCKSUNDER-

SÖKNING

MSB

anställer

samordnare

Under våren ska

MSB anställa

10-15 regionala

samordnare för

olycksundersökningar.

Nätverket

av samordnare

innebär utveckling

och breddning

av brandutredarprogrammet.

Sidan 10

RÄDDNING

Hilleshög

snabbast

i landet?

Spontan utryckning

med egen bil

har kapat framkörningstiderna

rejält.

Frivilliga brandmännen

i Hilleshög

kan vara en av

landets snabbaste

utryckningsstyrkor.

Sidan 12


2 LEDAREN

FEBRUARI 2011

Vi behöver höja beredskapen

Nästan 700 deltagare från hela landet

samlades på årets Rakeldag i

Älvsjömässan den 25 januari. Intresset

är så stort att MSB nästa år satsar på

två Rakeldagar 24-25 januari. Utbyggnaden

av Rakelsystemet blev klar i december och vi

är stolta över att det blev det i tid och inom

ramen för den budget vi fått, ungefär 2,5 miljarder.

Rakeldagen blev därmed en startpunkt för

nästa steg, att öka takten för anslutning och

bred användning ute i kommuner och landsting.

När de analoga näten släcks ned växlar

samhället över till det betydligt robustare radioburna

kommunikationssystemet, och då

är det viktigt att systemet sätts i bruk så att

det används brett och ofta i vardagen. Nu satsar

MSB på att möta en kraftigt stigande efterfrågan

på abonnemang och för att kunna

stödja en snabb anslutning, en god utveckling

och bred användning av Rakel för ledning och

styrning i kommuner och landsting, i organisationer

och företag inom samhällsviktiga

verksamheter.

Rakel användes förstås i den stora Samverkansövningen

SAMÖ-KKÖ 2011 som just avslutats

när detta nummer kommer ut. Med

6 000 deltagande i ett 70-tal organisationer är

det den största övningen någonsin i Sverige.

TJUGOFYRA7

Tjugofyra7 bevakar utvecklingen

inom Myndigheten

för samhällskydd och beredskaps

ansvarsområden

och ska stimulera till debatt

i dessa frågor. Enbart Ledaren

på sidan 2 är att betrakta

som MSB:s officiella linje.

REDAKTIONEN

Gunno Ivansson

Journalist, ansvarig utgivare

010-240 51 06

gunno.ivansson@msb.se

Per Larsson

Journalist

010-240 51 02

per.larsson@msb.se

Adress

Tjugofyra7, L 255,

651 81 Karlstad

E-post

redaktionen@tjugofyra7.se

Webb

www.tjugofyra7.se

Upplaga

40 000 exemplar

Tryck

V-TAB, Västerås. Tryckt på

miljövänligt papper. Tryckdag

detta nummer: 10 februari.

Nästa nummer är ute:

20 maj.

Prenumeration

Är kostnadsfri, enda kravet

är att du gör en personlig anmälan.

Eposta redaktionen

eller ring.

LEDARE

Helena Lindberg

Generaldirektör,

MSB

Handlingsprogrammen

skrivs

om för andra

gången och därför

har vi möjligheten

just nu

att höja beredskapen.

Och det

behövs.

Det är dessutom den första övningen i sitt

slag. Deltagarna rivstartade övningen med

en tuff kamp mot klockan för att under högt

tempo hantera en kärnkraftsolycka. Scenariot

accelererade med en härdsmälta som följd

efter mindre än ett dygn, och deltagarna fick

hantera flera parallella händelser med elbrist,

panikflykt och trafikproblem samt ett

stort antal skadade efter en brand. Efter 36

timmar blåstes den akuta fasen av, då hade

alla deltagare fått pröva uthålligheten i sina

organisationer.

Nu går övningen vidare i skede två som är en

mer analytisk fas för att öva långsiktig krishantering.

Slutligen i ett tredje skede samlas

deltagarna under ett par seminariedagar

kring temat Hur återställs samhället efter

krisen? Vi på MSB lärde oss en hel del redan

under det första dygnet av övningen och det

gjorde förhoppningsvis alla deltagare.

Övningen ger kanske några kommuner en

liten extra inspiration i arbetet med att höja

beredskapen och stärka samhällsskyddet.

Just nu ligger många kommuner i startgroparna

för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser

och för att ta fram handlingsprogram

för mandatperioden, enligt lagen om

skydd mot olyckor, och krisberedskapsplaner.

TJUGOFYRA7 · #09

Nya regler, nya myndigheter och en ny

verklighet. Det finns många frågetecken för

kommunerna att räta ut inför arbetet med

den tredje generationen handlingsprogram.

För att möta kommuner och landstingskommuner

och fånga de frågor och synpunkter

som finns ute i landet åker MSB på turné

om ett par veckor. På åtta platser i landet har

kommunföreträdare chansen att träffa oss

i MSB:s myndighetsledning, så vi kan föra

en direkt dialog med varandra om samhällsskydd

och beredskap.

Handlingsprogrammen skrivs om för andra

gången och därför har vi möjligheten just nu

att höja beredskapen. Och det behövs. Utbyggnaden

av infrastrukturen för informationsteknik,

och vårt beroende av att den

fungerar, motiverar ensamt en höjd beredskap.

Men vi måste ta höjd också för en rad

andra risker, allt från olyckor som tenderar

att öka i vissa grupper – till sällanhändelser

med stora skador, som naturolyckor.

Framförallt måste vi försöka öka tempot

för att lägga oss före. Förebyggande arbete

ned på individnivå, och förberedande arbete

som ökar förmågan att hantera olyckor både

hos varje människa och hos samhället i stort.

INNEHÅLL #09

11

14

12

26

NYHETER

Avancerad sjukvård

på hög höjd

Sidan 11

Hilleshög snabbast

i Sverige?

Sidan 12

Efter Gudrun kom

Rakel till Halmstad

Sidan 18

PAUS

Brandingenjör med

sikte mot OS

Sidan 14

ERFARENHETER

Isstorm kan lamslå

samhället

Sidan 26

MIN ÅSIKT

Satsa mer på

medierna

Sidan 28


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 NYHETER 3

”Menar MSB allvar

den här gången?”

Är rökdykning ett hinder för utveckling?

Varför tror så många att det går att utbilda bort dödsbränderna?

Menar MSB allvar med sin nollvision den här gången?

Och är åkare av långfärdsskridsko våghalsar som söker kicken i att ha

tunnast möjliga is under skridskorna?

■■Det är några av de frågor och ämnen som

våra bloggare tagit på vår hemsida.

Thomas Gell, chef för enheten för lärande av

olyckor och kriser vid MSB, skriver något luttrat

att han varit med om det förr. Redan 1996

lanserade han tillsammans med dåvarande

generaldirektören Lennart Myhlback en nollvision

mot dödsbränder. Den gången var det

en nollvision med noll resultat.

”En helförvirrad diskussion utbröt. Vision

och mål förväxlades. Visionen som utmaning

genererade varken kreativ kraft eller resulterade

i någon påtaglig verkstad.

För tidigt alltså. Och utan någon åtföljande

strategi. Det fanns ingen som var funtad att

axla rollen som brandsäkerhetens Claes Tingvall.”

skriver Gell och har funderingar kring ett

antal ingångsvärden.

Torkel Schlegel, chef för MSBs rättsenhet,

resonerar kring den enskildes ansvar och

tar utgångpunkt i risktagandet hos den hårda

kärnan av långfärdsskridskoåkare. Torkel

Schlegel ställer frågan om samhället kan neka

att hjälpa en våghals som uppenbart riskerat

sitt liv.

”Nej, enligt min mening finns det inget sådant

stöd. Samhället måste alltså försöka rädda

den enskilde och det enda undantaget är

om räddningsstyrkans egen säkerhet äventyras

på ett oacceptabelt sätt.” svarar han själv.

Dessutom får kollegor i myndighetsvärlden

en känga för att de skyller på den juridiska gråzonen

när det inte går som planerat.

”Men tro mig, det finns tillräckligt med regler

för att hitta svar på de flesta frågor bara vi

ger oss tid att tänka efter. Så kom ihåg, okunskap

är ingen juridisk gråzon.” slår han fast.

Sandra Danielsson, analyschef vid Söder-

törns brandförsvarsförbund, berättar att Södertörn

är på väg att fram ett handlingsprogram

med en nollvision. Liksom Vägverket

vill hon se förlåtande system.

”Jag har retat mig på de åtskilliga rapporter

som hävdar att lösningen är att utbilda folk, så

att de fattar att de inte ska sig ut i ett rökfyllt

trapphus.

Förvisso stämmer det, men grundfelet är väl

ändå att trapphuset är rökfyllt?

Ett informationsmateriel på arabiska räddar

inte världen – utmaningen för oss är att

hitta vad som är vår branschs vajerräcken, alkolås

och 1+2-vägar.”

En och annan arg kommentar fick hon efter

bloggen I vilken bransch är det sensation att

jobba på arbetstid?

”Inom vår bransch finns det ett märkligt fenomen.

Det anses på något märkligt sätt som

en rättighet att kunna tvätta sin privata bil på

arbetstid, fysa två gånger per dagpass, åka och

kolla på fotboll i larmställ på arbetstid…”

Stefan Svensson, doktor i brandteknik och lärare

vid MSB i Revinge, stack direkt huvudet i

getingboet när han ställde frågan om rökdykning

är ett hinder för utveckling.

Rökdykning är ett skydd – det är det skydd

vi behöver för att kunna arbeta i värme eller

brandrök hävdar han och skriver:

”Jämför gärna med kemdykning, som beskrivs

i termer av skyddsnivåer. Den lägsta nivån

är branddräkt med andningsapparat, det

vill säga motsvarande utrustning som för rökdykeriet.

Hur kan det komma sig att detta betraktas

som en skyddsnivå vid kemdykning, men som

någon form av verksamhet så fort det brinner

i en byggnad?”

GUNNO IVANSSON

”Inom vår bransch finns det ett

märkligt fenomen. Det anses

som en rättighet att kunna tvätta

sin privata bil på arbetstid, fysa

två gånger per dagpass, åka och

kolla på fotboll i larmställ på arbetstid…”

Sandra Danielsson, Södertörn.

”En helförvirrad diskussion

utbröt. Vision och mål förväxlades.

Visionen som utmaning

genererade varken kreativ kraft

eller resulterade i någon påtaglig

verkstad.”

Thomas Gell, MSB, som upplevt en nollvision med

noll resultat.

”Men tro mig, det finns tillräckligt

med regler för att hitta svar

på de flesta frågor bara vi ger oss

tid att tänka efter. Så kom ihåg,

okunskap är ingen juridisk gråzon.”

Torkel Schlegel, MSB, med en passning till de som

skyller på den juridiska gråzonen.

Fler bloggare på gång

■■I samband med förra numret av Tjugofyra7 sjösatte vi vår

nya webbsida www.tjugofyra7.se. På grund av julledigheter

och annat har den kanske inte nyhetsmaterialet uppdaterats

i den takt som vi önskat. Däremot har det varit full fart på våra

duktiga bloggare. Tyvärr har vi haft en del tekniska problem,

bland annat med kommentarsfunktionen till bloggarna. Följden

är att vissa kommentarer försvann, men de ska vara publicerade

nu.

När vi ger ut det här numret ges ut kommer vi att presentera

ytterligare bloggare, så missa inte att besöka vår hemsida.

www.tjugofyra7.se


4 SAMÖ-KKÖ

KALMAR När olyckan

växer till en nationell

kris, vad händer

då? Scenariot

har övats. Tjugofyra7

besökte Kalmar

och Enköping.

■■Det är tidig morgon på länsstyrelsen i Kalmar.

Larm om höjd beredskap gick 06.18 och

ledningscentralen i källaren började snabbt

fyllas med folk.

Klockan åtta håller stabschef Anna Norlén

sin andra genomgång, vakthavande befäl Johan

Winroth har redan blivit intervjuad av

lokalradion. Kalmar län är på fötter för att ta

hand om krisen.

– Larmskedet fungerade mycket bra, alla

stationer bemannades som de skulle och vi

fick en lugn övergång från vakthavande befäl

till en arbetande stab, sa landshövding Sven

Lindgren.

Därmed var Samö-KKÖ med runt 6 000 deltagare

igång. En övning alla inblandade visste

skulle bli den största och längsta de varit med

om. Det fanns säkerligen både förväntningar

och farhågor.

Olycka på kärnkraftsverket i Oskarshamn var

en förutsättning. Kris för elförsörjningen, svaj

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

Genomgång vid länsstyrelsen i Kalmar. Larmet gick 06.18. Två timmar senare hade beredskapsdirektör Anna Norlén redan hunnit

När hela samhället drabb

på finansmarknaden, svårigheter för livsmedelsbranschen

och oro i samhället med tilltagande

kritik mot myndigheter var likaså uttalat

på förhand.

Men vad skulle det innebära?

Och hur skulle kommunikationen klaras,

vilket hade pekats ut som den kanske mest resurskrävande

uppgiften.

Spelet bredde ut sig på ett sätt som tidigare

inte skett. Knappast någon kunde överblicka

övningen och det komplexa skeendet. Det

kunde bidra till känsla av otillräcklighet, men

också öka realism och engagemang.

MSBs kärnenergiexpert Mats Ardbreck var

närmast parkerad i SVTs TV-soffa. Nyhetssändningar

gick ut minst en gång i timmen. På

sociala medier växte oron. Uppmärksamheten

och signaler från allehanda håll satte press på

beslutsfattare.

Länsstyrelsen i Kalmar var navet, där var

lokala övningsledare inledningsvis inte nöjda

Brister

”Det finns

myndigheter

som vi funderar

över varför de

inte informerar

.”

Kristina Olsson, lokal

övningsledare från länsstyrelsen

Skåne

med hur vissa övningsdeltagare skötte informationsfrågor.

– Det finns myndigheter som vi funderar

över varför de inte informerar, men det är inte

vår sak att rätta dem, sa Kristina Olsson, till

vardags vid länsstyrelsen i Skåne.

Övningsledarna bad i stället om ökat tryck

med informationsfrågor från motspelet i Enköping.

Anna Norlén, beredskapsdirektör i Kalmar,

konstaterade att information är en av de frågor

man måste jobba vidare med.

– Informationssamordningen måste drivas

på mer. Vår struktur i organisationen kan

vi också jobba vidare med. Själva räddningsledarskapet

är jag nöjd med.

Arbetet i länsstyrelsens ledningscentral

gick lugnt och metodiskt tillväga.

Är det lika lugnt vid en riktig kris, när vetskap

finns om att människors liv kan vara hotade

och adrenalinet pumpar på? Landshöv-


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 SAMÖ-KKÖ 5

med två stabsmöten. FOTO: PER LARSSON

as av krisen

ding Sven Lindgren tyckte det var bra att alla

behöll lugnet.

– Det finns ett kinesiskt talesätt som säger

att den som har bråttom jobbar långsamt. När

drar man av skosnörena? frågade han retoriskt.

I stadshuset, några kvarter från länsstyrelsens

borg var krisledningen också tidigt igång.

En mottagningsstation, för att ta emot folk i

nöd, hade öppnats men bemanningen fallerade.

Kommunchefen Roland Karlsson fick frågan

varför man beslutat öppna stationen utan

att resurser var säkrade.

– Vi fick besked om att det redan fanns folk

som behövde hjälp där, därför tog vi beslutet.

Säkerhetssamordnare Peo Carlsson konstaterade

rent generellt:

– Ibland måste man ta beslut utan att veta

alla fakta, det är viktigt. Och man kan inte veta

allt.

Läget i Kalmar var akut och krävde akuta be-

Inte långbänk

”Ibland måste

man ta beslut

utan att veta

alla fakta, det

är viktigt. Och

man kan inte

veta allt.”

Peo Carlsson, säkerhetssamordnare

Kalmar

slut. Bristen på bemanning löstes. Kommunen

hade inte förlorat tid, några behövande däremot

saknat stöd en stund.

– Det är jätteviktigt för oss att förbereda oss

för större händelser. Och en stor uppgift är att

sudda ut missförstånd, vilket det varit en del.

Exempelvis vad höjd beredskap och haverilarm

betyder för oss. Det hade krisledningen

inte riktigt grepp om inledningsvis, sade Peo

Carlsson.

Den kris som först drabbade Kalmar län eskalerade

ganska snabbt och skakade om Sverige

i en nationell kris.

Hur vi klarade den vet nog ingen riktigt än.

Det som skedde under närmare 35 timmar var

som helhet inte överblickbart för någon. Nu

fortsätter övningen med analyser, åtgärdsförslag

ska tas fram.

Slutsatser presenteras på en presskonferens

23 mars.

PER LARSSON

RÖSTER FRÅN

ÖVNINGEN

Anna Norlén

beredskapsdirektör

länsstyrelsen Kalmar

(stabschef länsstyrelsen i

övningen)

– Övningen var jättebra.

Lärde mig mycket av ett

bra scenario och hittade de

utvecklingsområden som

Anna Norlén

behövde hittas. Samverkan

med centrala myndigheter måste utvecklas

vidare, samarbetet med kärnkraftverket i

Oskarshamn är jag mycket nöjd med.

Var övningen realistisk?

– Bra fråga. Jag vet inte. När man övar kör

man bara på och reflekterar inte. I ett skarpt

läge tror jag man jobbar mycket mer pragmatiskt,

men det är människans natur och

har inte med upplägget att göra.

Peo Carlsson

säkerhetssamordnare

Kalmar kommun

– Det här är en unik möjlighet

att regionalt öva en

kärnteknisk olycka. Det var

tolv år sen vi gjorde det och

mycket glöms. Vi mäter våra

resultat, enligt mall från

övningsledaren, och det är

bra att kunna göra det.

Peo Carlsson

Anna Nyman

enhetschef

MSB

(operativ chef hos MSB i

övningen)

– Vi hade en lista på 100

personer och majoriteten

deltog i övningen. Har aldrig

varit om så stor organi-

Anna Nyman

sation tidigare. Men vi behöver

fler som involveras,

både på samma gång och under längre tid.

Vi har bra koll på vad som ska göras, men

behöver fler som kan utföra det. Det gäller

allt från att sköta minnesanteckningar till

att hålla samverkanskonferenser

– Viktigt för oss var lyhördhet mot länsstyrelsen

i Kalmar och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vi lärde oss att lyssna av allt eftersom

övningen fortskred, det blev bättre

och bättre.

Pierre Strid

räddningschef

Västervik

(räddningsledare Kalmar

län i övningen)

– Det var ett otroligt bra

engagemang. Alla gick in

för uppgiften som om det

var på riktigt, vilket gjorde

övningen realistisk. Det blir Pierre Strid

som ett teambildande att

slita på varann så här under två dygn. Samtidigt

blir givetvis även övningen en påfrestning.

Bara vid mottagningsstationen i vår

kommun var 60 personer inblandade.

– Bra att medaktörer från kärnkraftverket,

polis, sjukvård fanns på plats i ledningscentralen.

Det gjorde att vi fick riktiga svar på

våra frågor.

– Wis-systemet är bra för dokumentering

men svårt att följa för att få uppfattning om

vad som hänt och ta snabba beslut. Kände

mig inte bekväm med det.


6 SAMÖ-KKÖ

RÖSTER FRÅN ÖVNINGEN

Roland Karlsson

kommunchef

Kalmar

– Det viktigaste är att överhuvudtaget öva. Inte

minst det första skedet med larmfunktionen är

viktig, men också att staber kommer igång och

se att utrustning fungerar. Våra krisledningsplaner

blir uppdaterade.

– Samverkansmöten med länsstyrelsen är vä-

Roland Karlsson

sentliga eftersom de är spindeln i nätet. Men den

viktigaste delen är kanske information och att den är så öppen

som möjligt. I såna här sammanhang är lokalradion det viktigaste

medlet för att nå ut med informationen.

Sven Lindgren

landshövding

Kalmar län

– Jag har förespråkat en lång och prövande övning.

Vi hoppas få vårt beredskapsprogram testat,

om det täcker vad vi behöver. Och i slutändan

få ett bra dokument och erfarenheter in i

framtiden. Totalt sett är det inte brist på resurser,

utan handlar om att få dem på rätt plats i rätt tid.

Sven Lindgren

– Det är första gången vi övar så stort, intressant

är att se hur samspel sker mellan oss och

andra myndigheter.

– Information är a och o. Inom staben och mellan myndigheter,

samt till allmänhet för att undvika panik.

Gert Friberg

räddningschef

Kalmar

(räddningsledare Kalmar län i övningen)

– Sett ur det perspektiv vi drev stabsarbetet

och olyckans komplexitet tycker jag det fungerade

bra. Vi hade främre stab i ledningsbuss som

löste frågor i närområdet och bakre stab jobbade

strategiskt.

Gert Friberg

– Det här är ju en megahändelse som aldrig

inträffar, så visst finns det saker att putsa på. Men om vi ser stormar

och skogsbränder framför oss, då vet vi nu att vi är förberedda.

Som presumtiv räddningsledare för länsstyrelsen känner jag

mig trygg.

– Vi såg vikten av att ha en stabslokal som står färdig med teknik

som fungerar. Skulle vi tvingats börja med lokal och teknik hade

vi hamnat efter, nu kunde vi i stället ligga steget före. Jag har

aldrig varit med om en så genomtänkt övning och det var roligt att

få delta.

Torbjörn Jonsson

övningsenheten

MSB

(lokal övningsledare Kalmar i övningen)

– Övningen flöt på som tänkt, det fick vi signaler om från motspelet

i Enköping. Om det är verklighetstroget? Jag tror nog deltagarna

befunnit sig i twilight zone...

FAKTA

Viktiga händelser

■■Ett axplock av viktigare händelser

i scenariot för övningen.

2 februari

04.55 driftsstörning vid kärnkraftverket

i Oskarshamn, höjd

beredskap.

06.18 VMA. Reaktor 1 och 2 har

stängts av. SOS larmar

08.20 nedtyngda ledningar efter

snöfall, 2 000 utan ström i

Kalmar län.

09.15 boende i kärnkraftsområdet

flyr sina hem.

09.50 allvarlig trafikolycka

(två döda) minskar framkomlighet

nära kärnkraftverket.

11.55 all båttrafik i området

Västervik-Oskarshamn avspärrad.

12.45 brandlarm reaktor 1. En

död och åtta skadade.

14.22 stora delar av Öland helt

utan el. Elsituationen allt värre

i hela södra Sverige.

14.30 utrymning inom tre kilometer

från kärnkraftverket.

17.40 haverilarm reaktor 3.

18.35 utrymning inom 15 kilometer

från kärnkraftsverket.

3 februari

02.00 härdsmälta, radioaktivt

utsläpp från kärnkraftsverket.

03.24 evakuering av 2 500 invånare

i Oskarshamn.

03.30 tusentals kvarlämnad

boskap riskerar avlivas som

följd av evakueringen av människor.

08.00 Ringhals utanför Varberg

stänger en reaktor på

grund av den allvarliga elsituationen.

15.15 elnät över hela landet

stängs på grund av svår elbrist.

KALMAR

På ett 40-tal platser fanns

kritikerna, utvärderarna

som ska recensera övningsarbetet.

Deras synpunkter är en

central del för att utveckla

krisberedskapen.

■■När Johan Winroth, länsstyrelsen

i Kalmar, skulle intervjuas

av en spelande radioreporter

hade han ett följe på ett

halvdussin personer.

– Ska ni vara med allihop?

undrade reportern.

Jo, det skulle de. Det var utvärderare

och även forskare

som följde allt av vikt på länsstyrelsen.

Utvärderarnas arbete ska

sammanställas och så småningom

presenteras. Tjugofyra7

bad om några spontana

iakttagelser från de som följde

stabsarbetet vid länsstyrelsen i

Kalmar.

Jörgen Peters och Kenneth

Mattsson, länsstyrelsen i Halland,

och Mia Dahlström, länsstyrelsen

i Västra Götaland, var

engagerade för att granska arbetet

i länet.

– Jag tycker man har en

struktur och följer den, jag lär

mig själv, sa Jörgen Peters.

ENKÖPING

– Utifrån vårt perspektiv

har det gått nästan hundra

procent enligt plan.

Det säger Niclas Karlsson,

övningsledare för Samö-

KKÖ.

■■Det är snart ett och halvt år

sedan som övningen började

planeras. Ett enormt förarbete

har föregått en gigantisk övning.

Nu är det första intensiva

skedet genomfört, det som ligger

till grund för lärdomar och

utveckling.

– De övade organisationerna

verkar nöjda. Vi var lite oroliga

att takten i övningen skulle

dippa efter ett dygn, men man

kom in i skiftsystemet och höll

Den inre kärnan i organisationen

verkar ha läget klart för sig.

Stabschefen Anna Norlén ska

ha en eloge för tydliga och bra

stabsgenomgångarna, fortsatte

han.

– Nya medier lyfts i spelet

fram på ett bra och troligtvis

relevant sätt för hur det skulle

kunna fungera. Det är viktigt

att man här jobbar mot de

tendenser som blir på nätet,

för därifrån kan oro eskalera.

Och där finns saker som kan bli

bättre. Stabsmetodiken är efter

konstens alla regler. Men lägeschefen,

infostrategen och samordnaren

har en tuff uppgift i

en organisationsform jag inte

är van, sa Kenneth Mattsson.

Han konstaterade också att

uppgiften var komplex.

– Men det är också det som

gör det möjligt att utveckla ar-

distansen ut, säger Karlsson.

Några omedelbara erfarenheter?

– Lite tidigt att säga. Men i

samverkansarbetet finns nog

en del att förbättra, det är mitt

intryck utan att riktigt veta.

De flesta jobbade lugnt och

metodiskt i stabsarbeten, kan

man förvänta sig att det lugnet

behålls i en verklig situation?

– Exakt vad som händer i en

kris vet man inte, människor

reagerar olika. Men övning bidrar

till att människor känner

sig tryggare i sin roll, vilket man

har nytta av i ett skarpt läge.

Övningsledningen huserade

i Enköping och Niclas Karlsson

gillade vad han upplevde av

motspelet.

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

Dags för kritikerna

att säga sitt

■ ■–

Information alltid svårt för länsstyrelsen

Utvärderarna noterade flitigt.

FOTO: PER LARSSON

– Höll distansen ut

betet för framtiden.

Samverkan i lägeskontroll

och information var uppgifter

som skapade problem, ansåg

Mia Dahlström.

– Information är alltid svårt

att hantera för länsstyrelsen,

svårt att vara proaktiv i stället

för reaktiv. Omvärldsbevakning,

att få in signaler, är problem

här också.

MSB hade tre utvärderare på

plats. Charlotte Larsgården,

Peo Wikström och Hans Petterssons

uppgift var att följa

övningen på en övergripande

nivå. Men de såg förstås även

detaljer.

– I stort sett tycker jag man

skötte sig väldigt bra och var

oerhört seriösa. Men flera jobbade

lite för mycket i sina funktioner,

integreringen blev dock

bättre efter hand, tyckte Peo

Wikström.

– Nyckelpersoner från olika

skift arbetade samtidigt i stället

för att ha överlämningar, vilket

utmattade organisationen.

Det håller inte i ett verkligt läge.

Rakel användes inte under

övningen, men borde kunnat

underlätta arbetet och samverkan

med andra myndigheter, sa

Hans Petterson.

PER LARSSON

– Alla var fokuserade och

hängivna. Jag tycker spelet

blev väldigt verklighetstroget

genom sociala medier och bra

uppbackning från radio och TV.

Samö-KKÖ har övergått till

skede 2. Nu ska krisen analyseras,

uppgifter ges till alla deltagande

organisationer. Det

handlar bland annat om hälsa,

miljö, livsmedelshantering,

påverkan på jordbruket, ekonomisk

stabilitet, säkerhet och

ordning. Skedet avslutas med

en spelad presskonferens.

– Där ska redovisas hur vi anser

att vi klarade krisen och ett

budskap för framtiden formuleras.

PER LARSSON


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 SAMÖ-KKÖ 7

SMO-elever från Sandö representerade allmänheten och ansatte myndigheterna med frågor. FOTO: PER LARSSON

Ring så motspelar vi

■■200 styrde krisen som lamslog Sverige

ENKÖPING

Många myndigheter hade tuffa

dagar med många frågor

och krav om besked.

Tim Liljeroos var en av dem

som ville ha svar.

– Jag tycker det myndigheterna

skötte sig bra. Att de inte

kan svara på alla frågor är

inte så konstigt, sade han.

■■Inom avskärmade ytor i två

stora lokaler gick telefonerna

varma under Samö-KKÖ.

200 personer jobbade i motspelet

som huserade på ledningsregementet

i Enköping.

”Hur gäller min försäkring i

den här situationen?”

”Det ligger en död fågel på min

altan, har djur börjat dö nu?”

I modul efter modul satt sakkunniga

inom olika områden

och styrde förutsättningarna i

Så här fortsätter Samö-KKÖ

övningen, eller hade frågor med

krav om lösningar. I en modul

fördes bank- och försäkringsfrågor,

i en annan styrdes förlopp

för sjukvårdens insatser.

– De utsatta har ibland varit

trötta och griniga. Vi har lagt

mycket tryck på de som varit centrala

i övningen, främst länsstyrelsen

i Kalmar och Strålsäkerhetsmyndigheten,

sade spelledaren

Klas Lindström.

32 SMO-elever från Sandö uppträdde

som allmänhet och grillade

myndigheter med spörsmål.

Tim Liljeroos konstaterade att

det ställt krav på att de själva vet

vad en länsstyrelse pysslar med,

och såg nyttan med det.

– Man lär sig, kunskapen om

vilka uppgifter olika myndigheter

har ökar.

Skede 2 – februari-mars

Startade direkt efter den praktiska övningen och pågår i sju veckor.

Uppdraget är att analysera krisen utifrån direkt påverkan och långsiktiga

konsekvenser på samhället.

Uppgifter ställs till respektive organisation och för att klara dem måste

samverkan ske med andra organisationer. Skedet avslutas med en spelad

presskonferens.

Han tyckte myndigheterna i

huvudsak skötte sig bra i en pressad

situation.

– Men de är dåliga på interninformation.

Man kan få två olika

svar från två personer på samma

myndighet.

Eleverna ringde så många samtal

att de till slut blev igenkända på

sina håll.

– Generellt sett är kommunerna

bättre på att svara, länsstyrelser

och statliga myndigheter

har sämre koll, tyckte Jon Fernström.

Manus skrivna i förväg användes,

inlevelsen i samtalen ökade

med vanan. Peter Nilsson var i ett

fall orolig tysk turist.

– Min tyska var bättre än hos

den som svarade, och då är ändå

min knackig.

Gabriella Rentsch, MSB, var

ansvarig för SMO-elevernas modul.

– De har bara jobbat och ätit

och varit jätteduktiga. Alla är väldigt

imponerade av hur de arbetat,

sade hon.

Johnny Mauritz, pensionär och

tidigare brandmästare i Oskarshamn,

satt i en annan modul med

intresset riktat mot Kalmar län.

– Jag var skeptisk från början,

trodde det skulle bli en pappersprodukt.

Men jag har ändrat mig.

Det här har varit bra och känns

rätt i tiden, vi kan inte längre hålla

på och öva var och en på sitt

håll. Om övningen utvärderas

bra kan man lära sig mycket.

PER LARSSON

Skede 3 – 6-7 april

Seminarieövning med samtliga övande organisationer där huvuduppgiften

är: identifiera utvecklingsområden för att förbättra långsiktig krishantering.

De analyser som görs under skede 2 ligger till grund för seminariet.

Efteråt

Utvärderingsarbetet startar, bland annat i fördjupningsseminarier. I slutet

av året ska det finnas en utvärderingsrapport.

66 som deltar

■■66 myndigheter,

organisationer och

företag medverkar

i Samö-KKÖ. 50 av

dem var med i första

skedet.

Här är de som medverkar.

Statligt

Arbetsmiljöverket

Finansinspektionen

Försvarsmakten

Försäkringskassan

Jordbruksverket

Kustbevakningen

Livsmedelsverket

MSB

Polisen i Kalmar län

Post- o telestyrelsen

Regeringskansliet

Riksbanken

Riksdagsförvaltningen

Riksgälden

Rikskriminalpolisen

Rikspolisstyrelsen

SMHI

Socialstyrelsen

SOS Alarm

Strålsäkerhetsmynd.

Sveriges Radio

Sveriges Radio Kalmar

Sveriges Television

Trafikverket

Transportstyrelsen

Tullverket

Kommuner

Borgholm

Emmaboda

Hultsfred

Högsby

Kalmar

Mönsterås

Mörbylånga

Nybro

Oskarshamn

Torsås

Vimmerby

Västervik

Landsting

Kalmar

Kalmar Läns Trafik AB

Länsstyrelser

Jönköping

Kalmar

Kronoberg

Stockholm

Bank o försäkring

Alecta

AMF

Bankföreningen

Bankgirocentralen

Euroclear

Folksam

Försäkringsförbundet

Handelsbanken

If Skadeförsäkring

Länsförsäkringar

Nordea

Nordiska Kärnförsäkringspoolen.

SEB Försäkring

Sirius

Skandia

Swedbank försäkring

Tjustbygdens sparbank

Trygg Hansa

Företag kärnenergi

OKG AB

Svensk Kärnbränslehantering

AB

Westinghouse AB

Övrigt

Svensk Mjölk


8 RAKEL

Larmgruppen för trygghetslarm i Strängnäs använder Rakel. Victoria Lindelöf, Annika Karlsson och Sara Dahbo tycker att de fått enklare

och rakare kommunikation. FOTO: PER LARSSON

ÄLVSJÖ

Strängnäs kommun har tagit

steget fullt ut.

264 Rakelterminaler är inskaffade,

socialtjänsten är

suveränt störst användare.

■■Rakel ska

leda kommunikationen

i

kommunen

och personalen

använder

Rakelterminalen

även som

Arne Rutgersson

vanlig telefon.

– Vi är snart

redo att lägga bort mobiltelefonerna

för gott, säger säkerhetschef

Arne Rutgersson.

Kommunen måste kunna

hantera en kris. Och när krisen

slår till är det försent att fundera

över vilka verktyg man har.

Det räcker inte med ett krisledningsrum,

resonerar Rutgersson.

Strängnäs kom fram till att

Rakel är ett av verktygen man

behöver.

– Jag möter ofta synpunk-

ten från kollegor att det är dyrt.

Men om man tycker krisplanering

är dyrt, prova då en olycka.

Rakel har kostat runt två miljoner

kronor i investering.

Ett skäl till att skaffa så många

terminaler är att krisverktyget

inte får vara en främmande fågel

när krisen inträffar. Det ska

även öka säkerheten och tillgängligheten

i vardagen och

därmed vara ett vant instrument

när larmet går.

– Ett sätt att få igång Rakel i

vardagen var att se till att tjänsteman

i beredskap (tib) alltid

kommunicerar via Rakel med

övriga som har beredskap. När

vi blir tillräckligt många användare

kan det bli knepigt för dem

som inte är med, då håller det

inte att ha terminalen avslagen.

Räddningstjänsten har 45 terminaler

och har uttalat att all

radiokommunikation ska ske

via Rakel. Gatu- och parkavdelning

använder Rakel. Vid akut

behov av snöröjning kan alla

anropas samtidigt och åtgär-

derna blir snabbare. Förskolorna

använder också systemet

och ser snart långa kedjesamtal

för att få ut information eller få

hjälp som ett minne blott.

Men den stora användaren är

socialförvaltningen som har 99

terminaler.

– I början var det inte så populärt.

Vad ska vi med en komradio

till? var en vanlig kommentar.

Men vi har fått mycket

snabbare och enklare kommunikation,

säger Sara Dahbo som

jobbar i en larmgrupp för trygghetslarm.

Larmgruppen är totalt 13

personer och har två personer

i tjänst dygnet runt. De rycker

ut när någon av de 300 i tätor-

ten med trygghetslarm påkallar

hjälp.

– Vi utför också många andra

uppgifter, exempelvis installerar

larm. Numera kan vi dela på

oss när vi utför såna uppgifter

och hantera två uppdrag samtidigt,

det kunde vi inte när vi

inte hade Rakel, säger kollegan

Victoria Lindelöf.

– En av fördelarna med Rakel

jämfört med mobilen är att den

piper till om täckningen börjar

bli dålig. Täckningen är si och så

på sina ställen, fortsätter hon.

Larmgruppen använder även

Rakel som vanlig telefon. Om

det kan fungera är en fråga

många ställt. Strängnäs löste

det, och enligt Arne Rutgersson

var det inte så krångligt.

– Visst, vi fick lägga en del energi

på det. Det enda som var

besvärligt var samtal från externa

nummer. Men det hjälpte

Telia oss att lösa.

Enkelt uttryckt utökades

nummerserien i kommunväxeln.

De nya numren knöts till

Rakelterminalerna. Kostnaden

FEBRUARI 2011

FAKTA

TJUGOFYRA7 · #09

Avgiftstak Rakel

■■Ett Rakelabonnemang kostar

9 500 kronor.

■■Avgiftstaket är en maxkostnad

för abonnemang och baseras

på invånarantalet och är

fastställt till 2012.

■■När avgiftstaket är nått kan

fritt antal grundabonnemang

anslutas gratis.

■■För Strängsnäs kommun

med 32 000 invånare är taket

693 500 kronor nästa år. Det

motsvarar 73 abonnemang.

■■Strängnäs har 264 terminaler,

191 kan sägas vara gratis, eller att

abonnemanget per terminal är

2 800 kronor.

■■På www.msb.se finns lista

över avgiftstak kommun för

kommun, sök på ”avgiftstak”.

Strängnäs satsar fullt ut

■■Snart redo att lägga bort mobiltelefonerna

Viktigt vara förberedd

”Tycker man krisplanering

är dyrt, prova

då en olycka.”

Arne Rutgersson,

säkerhetschef Strängnäs

blev runt 30 000 kronor.

Rutgersson ser fler behov

som behöver lösas. Ett är taktiska

nummer som följer en uppgift

och inte terminalen, exempelvis

att journumret ska kunna

flyttas istället för att terminalen

ska skickas runt.

– Om man måste byta terminal

blir det ingen vana att

använda den, i stället kommer

man att göra allt för att slippa

använda den. Nödlarm och positionering

är andra funktioner

som är nödvändiga att få

igång. Dessutom måste vi få utrustning

för programmering på

hemmaplan, vi kan inte skicka

iväg 264 terminaler.

Med ökad användning kommer

behov av fler funktioner,

tror Rutgersson och vill

att MSB ska jobba mer ut mot

marknaden.

– Någon måste sälja tjänsterna

och få till en marknad. MSB,

och även SOS, måste bli mer offensivt.

Sitt inte och vänta.

PER LARSSON


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 RAKEL 9

Bättre service till

kunderna lovas

■ ■–

Vi är medvetna om bristerna

ÄLVSJÖ

– Vi har bästa täckning av

alla mobila system i Sverige

och täcker 99,84 procent av

befolkningen.

Stefan Kvarnerås, Rakelansvarig

på MSB, är nöjd

med vad det utbyggda nätet

klarar.

■■När utbyggnaden nu är klar

ska MSB lägga mer fokus på att

öka antalet användare.

Rakel har i dag 30 000 abonnenter,

målet är att 2014 ha

70 000.

– Det är rimligt att tro, sa Stefan

Kvarnerås på Rakeldagen.

Staten, främst polisen, står

för 25 700 av dagens 30 000

abonnenter. På Rakeldagen redovisades

att anslutning i kommunerna

ökat med 147 procent

sedan mars förra året. I antal

är dock andelen blygsam, 1 843

terminaler finns i landets kommuner.

Stefan Kvarnerås hoppas

och tror att Rakel snart blir det

självklara valet i kommunerna.

– Systemet fungerar oerhört

bra. Vilka vågar vara utan? Det

är ungefär som att vilja vara utan

mobiltelefon. Samtidigt är

det för oss viktigt att komma

ihåg att detta är något nytt för

er.

Tålamod, med andra ord.

Rakel har fått en hel del kritik.

Somt kan vara befogat, somt

är det inte anser Kvarnerås. Det

senaste exemplet var kritik mot

att Rakel inte tål fukt.

■■MSB ger stöd med upp till

50 procent av kostnaderna vid

investeringar för att utveckla

ledningsplatser.

– Men för att få stöd är en

plan för eller visad vilja till anslutning

till Rakel ett krav, säger

Bo Edström,MSB.

Det innebär också att man

numera kan söka bidrag från

krisberedskapsanslaget (anslag

2:4) för att investera i Rakel,

vilket tidigare inte varit

möjligt.

Det ekonomiska stödet ges

– Kritik ska

vi ha när vi förtjänar

den, det

gör oss bättre.

Men att Rakel

inte tål fukt,

den frågan blir

jag fascinerad

Stefan Kvarnerås

över. Rakel tål

fukt. Det är

delkomponenter som användare

har som inte fungerar och

det är en del av utrustning som

Rakel inte förfogar över. I det

här fallet var det ett tillbehör

som visade sig inte vara så bra.

Är det som att skylla på Telia,

eller vilken nätoperatör man

har, när funktioner på mobiltelefonen

inte fungerar?

– Ja.

Och rådet är?

– Utvärdera ordentligt och

välj delkomponenter som är

bra.

Polisen har också varit kritiska

mot att positionering inte

fungerar, vilket inte minst är

en säkerhetsfråga för egna personalen

– Polisen kör nu på prov positionering

på ett 20-tal enheter

i Sverige och har fått det att

fungera.

Vad var problemet?

– Olika system. Polisens

koppling mot Rakelsystemet

har inte varit färdig, men nu

verkar problemet vara löst.

Rakeldagen avslutades med

frågor från besökarna. En kommunrepresentantkonstaterade

att om kommunerna ska pla-

på lokal och regional nivå.

Länsradionäten ska ersättas

av Rakel, åtgärder för det

vid länsstyrelserna finansieras

helt av krisberedskapsanslaget

och i kommunerna med upp

till 50 procent.

För att lyfta fram goda exempel

kan MSB ge speciellt

stöd till kommuner, Öckerö

och Örnsköldsvik är två sådana

kommuner.

Därutöver erbjuder MSBs

enhet för ledningssystem och

beslutsstöd generellt stöd till

nera för investering i Rakel behöver

man mer exakt information

om vilket arbete som pågår

och när något förväntas hända.

– Vi är medvetna om de bristerna.

Men vi har en ny Rakelorganisation

igång 1 mars som

ska ha tydlig inriktning på ekonomi

och teknik. Vi har fram till

nu varit utbyggnadsinriktade,

det duger inte längre, svarade

Stefan Kvarnerås.

Några andra frågor var:

Kommer det att finnas personsökare

i Rakel?

– Nej, det kommer vi aldrig

att ha. Däremot kan Rakel användas

för att söka personer,

svarade Kvarnerås.

Hur blir kostnaderna på sikt?

– Jag vet att det finns oro för

vad som händer efter 2012. Kan

bara säga att vi jobbar med frågan

och har för avsikt att återkomma

med en kostnadsbild.

När kan jag inte säga, vi äger inte

alla frågorna, svarade Kvarnerås.

Är det krav på att myndigheter

som har tjänsteman i beredskap

ska ha Rakel?

– Regeringen skriver att man

ska ha hög tillgänglighet. Vi

måste skaffa oss en gemensam

uppfattning om vad det innebär.

Eller fråga regeringen, svarade

Per-Åke Mårtensson.

MSBs nya Rakelorganisation

innebär att enheter får andra

inriktningar. Chefstjänsterna

till dem är utlysta.

PER LARSSON

Bidrag till halva investeringen

räddningstjänsterna i behovsanalyser

i samband med anslutning

till Rakel.

Andra teknikområden som

omfattas av rådgivning och

stöd på såväl lokal, regional

som nationell nivå är:

■■lokaler för ledning och tekniska

installationer

■■strömförsörjning ■■tele och IT

■■lednings och beslutsstöd

Fotnot: Se artkel på sidan 13 om

ledningsplatser.

Mikael Odenberg anser att alla som sysslar med samhällsviktig

verksamhet måste ansluta till Rakel. FOTO: PER LARSSON

Odenberg kritisk till

de som inte ansluter

ÄLVSJÖ

Alla som arbetar med samhällsviktig

verksamhet

måste ansluta sig till Rakel,

anser Mikael Odenberg.

– Om man aktivt tar beslut

att inte ansluta är

man varken förutseende

eller ansvarsfull. Det är

snudd på tjänstefel.

■■Den förre försvarsministern

är numera generaldirektör

för Svenska Kraftnät.

Odenberg talade på Rakeldagen

i Stockholm.

Han konstaterade att

många räddningstjänster

fortfarande tvekar kring anslutning

till Rakel. Ekonomin

är en huvudfråga.

– Och jag utesluter inte att

regeringen skulle kunna göra

mer. Men det handlar ändå

om att gilla läget.

Om alla som jobbar med

samhällsviktig verksamhet

ska kunna mötas, då måste

man anslutna till Rakel, anser

Odenberg.

– För Svenska Kraftnät är

det enkelt. Om något fallerar

ute på fältet, då är Rakel enda

alternativet för att lösa uppgiften.

Vi kommer inte att anlita

reparatörer som inte är

anslutna till Rakel.

För att poängtera vikten av

ett säkert kommunikationssystem

tog Odenberg EUkravallerna

i Göteborg och

stormen Gudrun som exempel.

I Göteborg stördes kommunikationen

ut, under Gudrun

förlorade många både

fast och mobil telefoni.

– Vi måste i alla lägen kunna

kommunicera med varann.

Brister i samordning har

förvärrat kriser. Rakel underlättar

samordning.

Mikael Odenberg gav his-

toriskt perspektiv som förklaring

till att många tänker

kortsiktigt. Sverige har varit

förskonat från krig och katastrofer

vilket gett grund för en

naivitet; det händer inte här

och det händer inte oss.

– Vi prioriterar att lösa problem

här och nu hellre än att

lösa morgondagens problem.

Det skapar problem i krishanteringssystemet.

Odenberg tror dock att Tsunamin

2004 blev ett uppvaknande.

Samtidigt var det en

extrem händelse.

– Det kan vara så att ingen

organisation klarar en sådan

katastrof. Men annars är sanningen

att det sällan är resurser

som är problemet för att

klara en händelse, utan bristen

på att samordna dem. Det

gäller i både stort och smått.

Rakel var färdigutbyggt 1 december

och intresset för systemet

blir allt större. Ett besked

om det var Rakeldagen

som lockade cirka 600 besökare,

MSB-anställda oräknade,

till Älvsjö.

– Vi har rott ett gigantiskt

projekt i hamn. Det har kostat

2,5 miljarder och vi har hållit

både budget och tidsplan. Det

kan vi vara stolta över, och jag

är dessutom nöjd som skattebetalare,

sa MSBs generaldirektör

Helena Lindberg.

Nu handlar det om att få

med fler. För även om kostnaderna

för bygget följt budget

har inte intäkterna från abonnenter

gjord det samma.

– Vi måste få till ett ökat

tempo och jag tänker på kommunerna.

För att nå vår vision

om ett säkrare samhälle måste

vi jobba tillsammans. Och

där är Rakel en nyckel och katalysator.

PER LARSSON


10 NYHETER

Under våren ska MSB anställa

10-15 regionala samordnare

för olycksundersökningar.

Nätverket av samordnare

innebär utveckling

och breddning av brandutredarprogrammet.

■■Det är resultatet av ett projekt

som tillsattes för att sammanförabrandutredarprogrammet

och olycksundersökningar

till ett spår. Sedan 1995

har dåvarande Räddningsverket

och sedan MSB betalat ett

40-tal brandutredare runt om

i landet som gjort och skickat

in brandutredningar till MSB.

2004 kom Lagen om skydd mot

olyckor, LSO, som ställde krav

på olycksundersökningar och

därmed ifrågasattes om myndigheten

skulle fortsätta betala

för brandutredningar.

– Vi har kommit fram till att

det inte är motiverat att betala

för något som det är lagkrav på,

säger projektledaren Marianne

Stålheim, MSB.

Brandutredarprogrammet

var en föregångare och har avslöjat

många brandstiftare,

men har i huvudsak fokuserat

på brandorsaker. Olycksundersökningar

har en bredare uppgift

och tittar inte bara på bränder

utan alla olyckstyper som

föranlett räddningsinsats. En

viktig del är även att analysera

själva räddningsinsatsen.

De regionala samordnarna

kommer att arbeta 25 procent

åt MSB och får ansvar för ett eller

två län. Den huvudsakliga

uppgiften är att driva på arbetet

med olycksundersökningar

och sprida erfarenheter till andra

kommuner i regionen och

MSB. Samordnaren blir MSBs

förlängda arm och kontaktyta

med kommunerna.

– Målet är att fler kommuner

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

MSB anställer samordnare

för olycksundersökningar

Gratis satellitanalyser

för insatsledning

Genom EUs satellitprojekt

har svenska myndigheter

och räddningstjänster tillgång

till satellitbildsanalyser

vid stora olyckor. Tjänsten

är gratis året ut och beställningen

sker via MSB.

■■Tjänsten kallas Emergency

response service, ERS, och ingår

i EUs satellitprojekt Global

monitoring for the environment

and security, GMES. Fjärranalys

från satellit är en bärande

del av GMES. ”Security”

handlar i det här sammanhanget

i första hand om att övervaka

risken för naturkatastrofer,

följa skadeverkningarna och

planera humanitära insatser.

– Det här är exempel på geodata

som kan användas som

bakgrundskartor vid ledningssituationer.

Kartorna kan användas

av Lupp och kan även

beställas som så kallad vektordata

för att läggas som skikt på

egna kartor, säger Tore Eriksson,

biträdande chef för ledningssystem-

och beslutsstöd

på MSB.

Varje land har en kontaktpunkt

som beställningarna ska gå igenom

och i Sveriges fall är det

MSB.

– Vi har Gis-experter som

kan vara behjälpliga vid en beställning.

För svenska förhållanden

är satellitanalyser användbara

framförallt vid ras-

Gis-ingenjörerna Ann-Charlotte Nylén och Katharina Wilde, MSB,

visar ett exempel på satellitkartor som svenska myndigheter och

räddningstjänster kan beställa genom MSB.

och skred, stora stormskador

och översvämningar.

Tjänsten lovar leverans inom

36 timmar beroende på var satelliterna

befinner sig vid beställningen.

Sverige har hittills

inte använt satellitdata i någon

nämnvärd utsträckning.

– Det har säkert berott på att

beställningsvägarna varit komplicerade

och inte kända. Kvaliteten

är mycket bra på de exempel

vi studerat och vi ska själva

försöka att underlätta hante-

FOTO: GUNNO IVANSSON

ringen runt beställningar och

leveranser till operativt ansvariga

organisationer på såväl lokal,

regional som statlig nivå.

Om vi som land är mer aktiva i

denna typ av projekt kommer

vi också på sikt att få bättre data

över Norden, säger Tore Eriksson.

För mer information: http://

www.emergencyresponse.eu/

gmes/en/ref/home.html

Förbättrad karthantering,

öppnare mot andra system

och mer lättanvänt. Det är

de stora nyheterna i Lupp

6.0 som beräknas släppas

i juni.

■■I tidigare versioner har data

från olika system visats på olika

kartor, nu ska informationen

oavsett ursprung kunna visas

på en och samma karta. Dessutom

är karthanteringsprogrammet

licensfritt för slutanvändarna.

Den nya versionen öppnas

upp både på användarnivå och

mot leverantörer av andra system.

Lupp 6.0 kan dela och ta

emot information bland annat

från SOS Alarm, Wis och Rakel

positionering. Systemet ger

stöd från den lokala insatsen

till beslutsfattande på regional

och nationell nivå.

– Genom att Lupp använder

en öppen standard kan till exempel

en kommun eller länsstyrelse

hämta information och

visa den på en egen webbkarta,

säger Stefan Jönsson, projektledare

för Lupp.

MSB släpper också specifikationer

för ett så kallat API

(Application programming interface)

så att leverantörer av

andra system kan kommunicera

med Lupp eller bygga tillläggsprogram.

Det förs även diskussioner

om att släppa källkoden fri vilket

innebär att den som vill kan

förbättra och släppa egna versioner

av programmet.

En annan nyhet i Lupp 6 är

en synkroniseringsfunktion

för att inte data ska förloras

om någon användare till exem-

ska komma igång med olycksundersökningar,

att de ska få

bättre stöd och bli duktiga på

olycksundersökningar, säger

Marianne Stålheim.

Rekrytering och utbildning

sker under våren och därefter

anordnas ett antal regionala

seminarier för att presentera

samordnarna för kommunerna.

GUNNO IVANSSON

Bättre karthantering i Lupp 6

pel hamnar i radioskugga. I tidigare

versioner arbetade alla

mot en serverbaserad databas,

nu finns även lokala databaser

som synkroniseras både mot

serverdatabasen och mot andra

användare.

Målet med Lupp är att det ska

vara så lättanvänt att det kan

användas även vid den lilla insatsen.

Den nya versionen testas

av ett antal utvalda användare

och planen är att Lupp 6

följer med Rib-paketet som

skickas ut i juni.

– MSB kommer även fortsättningsvis

att tillhandahålla

ett basstöd för ledning, säger

Tore Eriksson, biträdande chef

enheten för ledningssystem

och ledningsstöd.

Lupp 6 blir mer öppet mot andra

system. Det förs till och

med diskussioner om att släppa

källkoden fri.


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 NYHETER 11

Vid årsskiftet otg MSB över ansvaret för Snam, Svenska nationella ambulansflyget. Snam har sex intensivvårdsplatser och kan ge kvalificerad vård under transporten.

Snam – sjuktransport

med kvalificerad vård

Svenska nationella ambulansflyget,

Snam, är en

samhällsresurs som kan utnyttjas

både nationellt och

internationellt. Sedan årsskiften

har MSB ansvar för

Snam.

■■Snam låg tidigare under

Transportstyrelsen men togs

över av MSB 1 januari. Det är

en resurs när vanliga sjuktransporter

inte räcker till.

Snam är inte en aktuttransport

utan sätts in när de skadades

tillstånd stabiliserats tillräckligt

för en flygtransport.

– Det är en sekundärtransport

som kan ge kvalificerad

vård under transporten, säger

Björn Dahlström, ansvarig

för Snam på MSB.

Snam är ett samarbete mellan

MSB, Socialstyrelsen och

Västerbottens

läns landsting.

MSB beslutar

om och leder

insatsen medanSocialstyrelsen

har det

övergripan-

Björn Dahlström

de medicinska

ansvaret. Genom avtal bemannar

Västerbottens läns landsting

med medicinsk personal

medan SAS är flygoperatören.

Det är vanliga passagerarplan

som på sex timmar kan

byggas om till ambulansflyg. De

har tolv vårdplatser, sex intensivvård

och sex enklare. Därtill

finns 20 sittplatser för anhöriga

eller skadade som klarar att

sitta upp.

Intensivvårdsbårarna är

kompatibla med bil- och helikopterambulanser.

– Batterier och syrgasbehål-

lare gör intensivvårdsbåren

självförsörjande och den klarar

sig två timmar utanför planet

vid hämtning av skadade på

sjukhus.

Tankarna på en nationell förstärkningsresurs

för massevakuering

av skadade väcktes

efter diskoteksbranden i

Göteborg 1998 och bombdåden

på Bali. Ett projekt tillsattes

och 2005 var Snam operativt.

Snam kan användas både

nationellt och internationellt,

till exempel för att hämta hem

svenskar som skadats vid en

terrorattack eller större olycka.

– Ett annat tänkbart nationellt

scenario är magsjukeutbrottet

i Östersund på grund

av det förorenade dricksvattnet.

Om sjukhusen blivit överfulla

skulle Snam kunnat sättas

in för att transportera patienter

till sjukhus i södra Sverige, säger

Björn Dahlström.

Enda insatsen hittills skedde

efter terroristattackerna i

Bombay 2008. Frankrike misstänkte

att franska medborgare

kunde finnas bland de skadade

och vände sig till EUs Monitoring

and information centre,

Mic, för att få hjälp med transport.

Mic gick ut med en förfrågan

till medlemsländerna

och bland de som erbjöd hjälp

ansågs svenska Snam vara den

mest kvalificerade.

Det fanns inga fransmän som

behövde transport, däremot tre

britter och tre spanjorer som

flögs med Snam till London.

– Transporten sågs av EU

som exempel på ett mycket

lyckat Europeiskt samarbete,

säger Björn Dahlström.

Insatsen tänjde på Snams

FOTO: ANDERS HEYLE

förmåga. Aktionsradien är

3 000 kilometer vilket innebär

Nordafrika och Mellanöstern.

Planen kan flyga drygt 4 000

kilometer men transportförmågan

begränsas av syrgaskapaciteten.

Vid två tillfällen varje år övas

personalen, ett teoritillfälle på

två dagar och en flygövning.

Hittills har Snam övat i Sverige,

Norge, Finland och Island.

Senast tillsammans med Försvarsmakten

och Nordic Battle

Group. Snam kostar sex miljoner

kronor per år. En version

två är under utveckling.

– Vi arbetar på en variant av

Snam som ökar kapaciteten

med ytterligare sex enkla vårdplatser.

Den nya varianten beräknas

vara flyggodkänd inom

kort, säger Björn Dahlström.

GUNNO IVANSSON


12 NYHETER

FÄRINGSÖ

Är ett räddningsvärn en av de

snabbare styrkorna i Sverige

till olycksplats?

Hilleshög tillämpar spontan

utryckning, har kapat framkörningstiderna

rejält och anser

att de gör mycket mer nytta.

■■Brandmännen i Hilleshögs

räddningsvärn bedömer själva

om de ska åka till brandstationen,

eller i egen bil direkt till olycksplatsen

som förstainsatsperson.

– Eftersom medlemmarna i kåren

är bosatta med bra spridning

geografiskt är det nästan alltid entvå

privatbilar på plats före brandbilen.

Och nu har vi märkt att vår

idé fungerar i praktiken. Det viktiga

är ju att vi bryter händelsemönstret

på olycksplatsen, inte

om det kommer fem eller tio personer,

säger Niclas Renlund.

Han är styrkeledare på heltid

i Botkyrka och bor på Färingsö i

Ekerö kommun där han en gång

började som deltidsbrandman.

Det var då han började fundera

över arbetsrutinerna.

– Det hände att man åkte ige-

nom den trafikolycka man larmats

till för att åka till stationen

och hämta brandbilen. Det kändes

konstigt.

Sedan deltiden lagts ner och värnet

tappat medlemmar gjordes en

nyrekrytering. 2009 klev nio nya

medlemmar in och samtidigt förverkligades

ett nytt arbetssätt.

– I Södertörn är ett av grundmålen

att nå olycksplats åtta minuter

efter larm och det tyckte jag även

brandvärnet skulle sträva efter.

Räddningsvärnet har elva medlemmar.

Två av de nya är Jimmy

Eriksson och stationsansvarige

Henrik Lindh. När larmet går avgör

de själva om de ska åka direkt

till olyckan eller till ansluta vid

brandstationen.

– I början kände jag mig lite

stressad av att åka själv till olycksplatsen.

Med tiden har jag insett

att det är i det initiala skedet vi kan

göra skillnad, säger Henrik Lindh.

– Jag gör mer nytta på olycksplatsen

än att åka till stationen

och hämta kläderna, säger Jimmy

Eriksson.

Arbetssättet har medfört att

brandmännen i värnet garderar

sina privatfordon med lampor, arbetskläder

och pulversläckare.

En lista över ett antal insatser

förra året visar att värnet ofta

är snabbt på plats. Niclas Renlund

räddade en kvinna ur hennes

brinnande kök när larmcentralen

på grund av oklara uppgifter hade

skickat bilar från tre stationer till

fel adress.

När brandbilen rullade in i samband

med ett hjärtstopp hos passagerare

i taxibil hade kåren redan

flera privatbilar på plats. Föraren

som var i chock fick redan

hjälp och adressen hade korrigerats

åt ambulansen som var på

väg.

– Att vi korrigerar adresser är

vanligt, likaså att vi efter framkomst

prioriterar ned ett larm, säger

Henrik Lindh.

Hilleshög ligger centralt på Färingsö,

som är största ön i Ekerö

kommun. Färingsö har drygt 8

000 invånare och ansvaret för

räddningstjänsten vilar på hel-

FEBRUARI 2011

Brandmännen i Hilleshögs räddningsvärn åker direkt till olycksplatsen i egen bil om det är snabbare, och har fått mycket snabba framkörningstider.

Jimmy Eriksson, Niclas Renlund och Henrik Lindh tycker de gör mer nytta sedan rutinerna ändrades. FOTO: PER LARSSON

Frivilliga brandmän

snabbare på plats

■■Rycker ut i egen bil direkt till olycksplatsen

tidsstyrkan i Ekerö, cirka 15 kilometer

från Hilleshög.

– Som värn finns det ju inga garantier

att vi kommer. Men vi dras

ofta på larm, säger Henrik Lindh.

Och värnet säljer in sig själv.


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 NYHETER 13

Digital teknik stärker

ledningsförmågan

GÖTEBORG

Digital teknik blir allt viktigare

för att stärka ledningsförmågan.

Olycksplatsen har bildligt

talat flyttat in till brandstationen.

– Den inre staben kan se

olycksplatsen på bild, insatsledaren

får på bild information

om vilka beslut och dokument

som skapas i staben, alla

är med i matchen på ett helt

annat sätt, säger Anders Kimfors,

stabschef vid räddningstjänsten

Storgöteborg.

Tidigare skedde all kommunikation

via radio eller telefon.

Mottagaren fick orden men

hade inte bilderna, med större

risk för missförstånd. Dessutom

var båda parter tvingade

att lösgöra tid samtidigt. Nu

kan mottagaren själv välja när

information ska hämtas in.

Storgöteborgs nya system för

beslut- och ledningsstöd har

varit i drift något år. Grundkonceptet

finns hos ytterligare

ett tiotal räddningstjänster

och har byggts med stöd

av MSB som stått för hälften

av kostnaderna. Systemen har

utvecklats olika efter lokala

behov.

– Vårt syfte är att stärka ledningsförmågan

i samband med

kriser eller extraordinära händelser.

Lägesbilden ska kunna

förmedlas till kommunal ledningsplats

och länsstyrelse

för att ge en samlad bild av situationen,

säger Thomas Igelström,

projektledare på MSB.

På Gårda, Storgöteborgs huvudbrandstation,

fanns sedan

Drabbade och anhöriga behöver

bättre och snabbare

stöd vid en kris.

Det anser MSB och startar

tillsammans med en rad andra

myndigheter en samverkansgrupp.

■■Syftet är att skapa en förberedd

organisation som med

kort varsel blir en stödfunktion

för samordnat stöd och information

vid en oväntad kris.

– Att arbeta tillsammans un-

tidigare två mobila stabsenheter

som rullade ut vid behov.

I det nya systemet har man

begåvats med ytterligare en

stabsenhet som är mer välutrustad

och baserad på containersystem.

Den nya enheten har stor

bildskärm med pekfunktion

(smartboard) som är kopplad

till ledningscentral och inre

stab. Bilder från skadeplatsen

filmas med kameramobil

(se artikel intill) och kan

hämtas av larmfunktioner och

beslutsfattare på högre nivå.

Operatörer i ledningscentralen

som för dialog med operatörer

i den rörliga enheten får

bilden från olycksplatsen visualiserad.

Och i andra riktningen

kan personal på skadeplats

hämta in ritningar, kartstöd,

underlag för beslut med mera

från inre staben.

– Stabsenheten har också en

projektor där vi kan lägga upp

större bild på en whiteboard,

säger Kimfors.

Tekniken ger kontinuerlig

kommunikation. Alla kan på

egen hand vara uppdaterade,

radiokontakt tas när det verkligen

behövs.

Den nya stabsenheten bemannas

i grunden med en ledningsoperatör,räddningsledaren

eller motsvarande rör

sig mellan skadeplatsen och

enheten. Dessutom finns plats

för mindre möten med exempelvis

polis eller sjukvård.

– Och skulle vår ledningscentral

på Gårda bli utslagen

kan dessutom den här enhe-

der pressade förhållanden är

inte lätt, det kräver förberedelser

och planering. Det är därför

vi nu startar en samverkansgrupp

med de myndigheter

som vi ser kommer att bli mest

involverade vid en kris, säger

Anna-Maria Rochester, projektansvarig

på MSB.

I mars förra året startades

Sindra, en projektorganisation

som står för ”Stöd och information

till drabbade och anhöriga”.

Anders Kimfors, stabschef i Storgöteborg, är nöjd med det nya

beslut- och ledningsstödet. FOTO: PER LARSSON

Ständigt uppdaterad

”Inre staben kan se

olycksplatsen på bild.

Alla är med i matchen

på ett helt annat sätt.”

Anders Kimfors,

stabschef Storgöteborg

ten tillsammans med en av de

mobila stabsenheterna ta över

driften.

I anslutning till det operativa

ledningsrummet på brandstationen

finns ett rum där larmoperatör

med den aktuella

händelsen som specifik uppgift

kan placeras. Ytterligare

lokaler är möjliga att koppla

samman med visualiseringssystemet

för att se den information

som utbyts mellan skadeplats

och operativ ledning.

– Det är reservplatser för

den operativa ledningen. Men

kan vid större insatser använ-

Tillsammans med MSB har

Rikspolisstyrelsen, Utrikesdepartementet,

Socialstyrelsen,

Försvarsmakten, Skatteverket,

Försäkringskassan, samt

kommuner (representerade av

Härryda, Linköping och Sigtuna)och

landsting (representerade

av Stockholm, Västerbotten

och Östergötland) enats om

att starta samverkan.

Vad ska samverkansgruppen

göra vid en kris?

– Avsikten är att det ska fin-

das när fler behöver samlas för

kontinuerlig uppdatering, exempelvis

politiker, militär och

polis.

I samband med utvecklingen

av det nya systemet för beslut-

och ledningsstöd har också

kontakt med polishelikopter

skapats.

– Bilder från helikoptern

kan skickas till vår operativa

ledning, vi kan få mycket värdefull

överblick av skogsbränder.

Storgöteborgs nya system

kostade 4,9 miljoner, varav

staten stod för halva kostnaden.

Liknande beslut- och ledningsstöd

byggs nu hos Räddningstjänsten

Syd och Södra

Älvsborgs räddningstjänstförbund.

– Sparkrav gör att vi numera

inte kan garantera 50-procentigt

stöd, det avgörs från fall till

fall, säger Thomas igelström.

PER LARSSON

nas en förberedd verksamhet

som snabbt kan dras igång. För

att vi ska vara förberedda krävs

löpande övningar och utbildningar.

Hur de ska se ut och vilka

de ska vända sig till är sånt vi

nu diskuterar, säger Anna Toss.

Som skäl till att bilda en stödfunktion

anges att göra kontakter

med myndigheter enklare

för drabbade. För myndigheterna

är det viktigt med en

gemensam bild över situatio-

Insatser

filmas med

mobilen

GÖTEBORG

Storgöteborg har utvecklat

ett system för att filma med

kameramobil.

■ ■–

Vi diskuterade att dokumentera

händelser för vårt

eget lärande. Insatsledaren

har en speciell telefon endast

avsedd för att filma med. Det

finns ingen begränsning för

användandet, handlar mer om

att lista ut när det lär lämpligt.

Den som filmar kan referera

händelsen och få ljud till bilden,

det blir som en diktafon,

säger Anders Kimfors.

När insatsen är i full gång och

insatsledaren för stunden har

fria händer kan det finnas tid

att filma.

Om en tankbil läcker kan bilder

sändas över till expert på

farliga ämnen för konsultation.

Kameramobilen är också tänkt

att använda i förebyggande syfte,

exempelvis dokumentera

felplacerad container på stan.

– Vi har filmat mycket och utvärderar

kontinuerligt.

Hur är kvalitén?

– Varierande. I motljus, mörker

eller om man springer samtidigt

blir det kass, annars förvånansvärt

bra.

Hur långa filmsekvenser handlar

det om?

– Från 30 sekunder upp till

fem minuter är lämpligt. Men

det finns de som filmat två timmar

– i fickan.

Det kan säkert bokföras under

erfarenheter. Anders Kimfors

tror på mobilfilmning som

ett komplement för utvärdering

och lärande.

– Det borde bli en applikation

som MSB kan ta ansvar för.

Forskningsförsök ligger bakom

lösningen och mobilen är

försedd med ett speciellt program

(live response).

PER LARSSON

Bättre stöd till drabbade och anhöriga vid kris

nen för att koordinera åtgärder.

Vidare poängteras vikten

av information och att bristande

kommunikation kan leda till

förtroendekris.

– Mycket arbete gjordes efter

tsunamin, det är erfarenheter

som vi måste nyttja, säger

Anna Toss.

Målet är att ha en färdig organisationsplan

i juni.

PER LARSSON


14 PAUS

OS-siktet hänger

på en

centimeter

HALMSTAD

Det handlar om en centimeter i diameter.

Där har Anders Wiemo, 31, siktet

inställt. Och på OS i London 2012.

■ ■–

Målet är medalj, att komma med är

ett delmål, säger han.

Gevärsskytten och brandingenjören i

Halmstad är med i SOKs (Svenska olympiska

kommitténs) topp- och talangprogram.

Det innebär att SOK tror på honom

och hans satsning och att Anders därför

får ekonomiskt stöd.

– Jag jobbade 60 procent förra året,

det blir mindre i år. Utan stödet från

SOK hade det inte varit möjligt.

Precision och tålamod är förutsättningar

i skytte. Anders Wiemo tävlar i

kaliber 22 där man skjuter helmatch.

Det innebär 120 skott, 40 vardera i liggande,

knästående och stående. Avståndet

är 50 meter.

Och nämnda centimetern i diameter

FEMKAMPEN

STAD

start o mål

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

Ämne 5 poäng 4 poäng 3 poäng 2 poäng 1 poäng

NATUROLYCKA

drabbar ofta många

NAMN

manligt förnamn

MYNDIGHET

gamla anor

FILM

kvinnlig skådespelare

En ström med stadens

namn rinner tvärs genom

landskapet.

Mercalli och Shindo är begrepp

som används för

kartläggning av dessa händelser.

Nordiskt namn, främst

norskt. Till Sverige på

1800-talet, modenamn på

1940-talet. 2003 fick en

pojke det som tilltalsnamn.

Verksamheten fanns på

1600-talet, utövades då av

två personer till häst.

47 år, fick sitt genombrott i

filmen 1939.

är tian. Att träffa utanför den är inte nyttigt.

Förra året tangerade Wiemo det svenska

rekordet på 1 175 poäng, han missade

alltså 25 poäng på 120 skott. Eller fick

95 tior av 120 möjliga och resten nior

om man så vill.

Recept för att lyckas? Träning och

åter träning. I olika former.

– Jag skjuter 600 timmar om året.

Därutöver kör jag en del fys och mycket

mental träning.

Skytte är en koncentrationssport. Där

kommer tålamodet in, och den mentala

träningen.

Här grundades 1822 ett av

Sveriges första, och senare

även största, verkstadsföretag

av Baltzar von Platen.

Den största svenska olyckan

i modern tid inträffade

1904 och drabbade främst

Bohuslän.

Politiker som var näringsminister

02-04 heter så.

Blev egen myndighet 1988.

Har polisiära uppgifter inom

specifika områden.

För rollen i Pariserhjulet fick

hon en guldbagge.

– Det är en svårdefinierad träning.

Den kan ske när som helst, när jag står

och diskar. Mycket handlar om visualisering,

att se mig själv i vissa situationer.

Som på segerpallen i OS?

– Nej, det är fel fokus. Jag ser skottet,

det är det jag kan påverka.

Anders Wiemo har tillgång till mental

rådgivare, men själva träningen sköter

han själv.

– Det är mitt huvud det handlar om.

När känslorna tar överhand, då är det

kört. Därför tränar jag på att ta kontroll

över mina tankar, lära känna dem. Har

rätt stor nytta av det i livet i övrigt.

Förra året kom han på 26e plats i VM,

Varamon i utkanten av stan

är norra Europas största insjöbad.

Kina har historiskt sett

drabbas av flest olyckor.

Stilla Havs-regionen är ett

riskområde.

Programledare i radio med

smeknamnet ”Smoke

Rings”.

Förutom huvudkontoret

finns 26 stationer, en flygstation

och fyra ledningscentraler

runt om i landet.

Sista dansen, Under solen

och Angel är andra filmer

hon medverkat i.

Kända namn från stan är

simmaren Anders Holmertz

och artisten Alexander

Bard.

Följd av olyckan kan bli

översvämningar, jordskred,

bränder.

Galenskaparna gjorde en

film om honom.

På 1600-talet handlade det

om att förhindra smuggling,

i dag är miljön en viktig

fråga.

Spelat reportern Annika

Bengtzon i filmatiseringar

av Liza Marklunds böcker.

Så här stor

är tian – ska

träffas från

50 meter.

Foto: PER LARSSON

tia i EM. I år är schemat tajt. Världscuptävlingar

i Australien, Sydkorea, USA

och Tyskland, samt EM i Belgrad.

– Utfallet i år kommer att styra mitt

program för 2012.

Anders Wiemo började skjuta som

sjuåring hemma i Fjelie utanför Lund.

Nu är OS-siktet inställt.

Vad är det absolut viktigaste för att

lyckas som skytt?

– Tålamodet. Och det kommer med

mera erfarenhet.

Så blir OS i London ditt första, blir det

heller inte ditt sista?

– Precis.

PER LARSSON

Fram till tidigt 60-tal inleddes

radiosändningar i Sverige

med anropet Stockholm-……

Orsak till katastrofen i Haiti

för drygt ett år sedan.

Känd kriminolog brukar

mumla i TV.

Huvudkontoret finns i Karlskrona,

generaldirektören

heter Judith Melin.

Aktuell i Änglagård – tredje

gången gillt.

Rätt svar: Stad – Motala; Naturolycka – jordbävning; Namn – Leif; Myndighet – Kustbevakningen; Film – Helena Bergström.


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 PAUS 15

Flaggar för

viktigare insats

■■Åttondelsfinal i

Champions league

eller sextondelsfinal

i Europa league.

Höjdaruppdrag

på gång för assisterande

domaren

Stefan Wittberg.

Men han har

redan tackat nej.

– Jag går utbildning

till insatsledare

samtidigt. Och den gick

inte att flytta på, det var det första

jag kollade.

Wittberg, 42, tvekade dock aldrig.

Karriären som internationell fotbollsdomare

är över om tre år, då faller

han för åldersstrecket. Arbetet i

Storstockholms brandförsvar tänker

han hålla på med avsevärt längre.

Det är andra gången han tackar nej

till ett uppdrag, första gången var när

sonen föddes.

– Förr blev man bortplockad för

gott om man tackade nej. Så är det inte

nu, internationella fotbollsförbundet

har insett att det är viktigt att det

fungerar bra hemma och på jobbet om

man ska göra ett bra jobb som domare.

På Wittbergs meritlista finns bland

annat UVM-slutspel, final i UEFA-cupen,

EM-slutspelet 2008 och VM Sydafrika

förra året. I Sydafrika fick det

svenska teamet aldrig någon match

döma.

Stefan Wittberg har nu siktet inställt

på EM-slutspelet i Polen-Ukraina

2012.

– Det blir i så fall mitt sista stora internationella

uppdrag.

PER LARSSON

Foto: Rolf Nordengren

■■Vad är nu detta?

Räddningsverket retro?

Nej, men Somchai

Phoolkuhuan, instruktör

för utbildning

av frivilliga brandmän

i Thailand.

– Bilden togs i höstas

under en utbildning

som görs efter

svenskt koncept.

Träningscentret i

Thailand byggdes

med svenskt stöd,

säger Rolf Nordengren,

MSB.

Instruktör Phoolkuhuan

är iklädd RB 90

(räddningsbeklädnad)

och hjälm med

Räddningsverkets

logga.

– Han gick utbildning

i Sverige på

90-talet när samarbetet

mellan Räddningsverket

och

Bangkoks Police &

Fire Brigade var omfattande.

Tjänsteexporten är

historia, men utrustningen

lever än.

– Och kunskapen,

”Man ska jobba i

sitt anletes svett

iförd tagelskjorta”

■■Man ska jobba i sitt anletes svett iförd tagelskjorta, absolut

inte Armanikostym.

Här bär man kånken, kör Volvo och förhäver sig inte.

Det låter inte som finansbranschen och är det heller inte.

Det är Räddningsverket för drygt tio år sedan.

Riksrevisionsverket granskade Räddningsverket och levererade

en rapport 2001. I den finns en kulturanalys som

bilaga.

Vi rotade fram och bläddrade i analysen. Iakttagelserna

är intressanta, eller kul om man så vill.

Den riktige räddningsverkaren framställ som en statsanställd

som inte slösar, inte slår sig för bröstet utan jobbar på

i anspråkslös anda.

Höga löner, fina utlandsresor och mobiltelefoner, sånt

som kunde tyda på att myndigheten hade gott om pengar

och slösade, fick inte förekomma.

Många lila rapporter var tecken på hög produktivitet. Om

rapporterna förmedlade kunskaper var inte lika viktigt.

För den anställde var det mer passande med skidåkning

eller orientering än golf eller curling. Att åka vasaloppet

markerade att du var med i gänget.

I allmänhet firades inte, man jobbade i stället. Som typexempel

nämns Räddningsverkets tioårsjubileum. Det ”firades”

med pliktdagar då personalen gjorde studiebesök hos

räddningstjänsten i många kommuner.

Kulturanalysen beskriver också en myndighet som i

mycket fortfarande präglades av en generaldirektör som

hade slutat. Kontakter som ledde till beslut, både i huset

och mot departementet, var ofta informella. Hög produktion

var en ledstjärna.

Undrar hur en kulturanalys skulle se ut i dag?

säger Nordengren. LINDSTRÖM


16 NYHETER

BORLÄNGE · Sätt den felande människan i centrum

och ös beröm över de duktiga.

Med den metoden har trafikens nollvision gått från

kritiserad till aktad.

Ingen nolla

på visioner

■■Claes Tingvall på Trafikverket är närmast

en synonym till begreppet nollvision. När han

kom till Vägverket 1 januari 1995 upplevde

han och hans närmaste medarbetare att man

hade nått vägs ände. Genom att bara sätta lite

mer långtgående mål kommer man bara att

göra samma sak om och om igen, fast lite bättre.

– Vi kände att vi behövde radikala metoder.

Om målet är att göra något oändligt mycket

bättre kan du inte bara fila på det du har.

Nyckeln till nytänkandet var visionen som

ville eliminera hela problemet.

– Då kommer du att komma på nya metoder

och hitta nya drivkrafter i samhället. Det här är

ett system med många aktörer som du inte kan

styra och då är det bättre att tala om en vision

som man kan samlas kring.

Det kanske viktigaste var att man började

tänka annorlunda när det gäller människans

roll. Den felande människan sattes i centrum.

– Det finns en nästan religiös idé om att det

går att göra alla människor fullkomliga, att de

fattar allt i alla lägen. Men nyckeln till framgång

är att ta reda på hur människan trasslar

till det för sig. Alla som arbetat med säkerhet

och kommit långt har tagit hänsyn till den felande

människan.

Liksom MSB nu gör har den enskildes ansvar

diskuterats grundligt på Trafikverket.

– Det är alltid viktigt i ett samhälle att diskutera

vilket ansvar du som enskild kan förväntas

ta, men ska du hålla människor vid liv får

du lägga det här med moral och filosofi åt sidan.

En läkare får aldrig stå och fundera på om

han ska rädda liv beroende på om du är en ansvarsfull

individ eller inte.

Idag är nollvision ett etablerat begrepp som

fått efterföljare. Förra året antog EU en nollvision

för skadade och döda i trafiken. Annat

var det 1995.

– Det hade aldrig uttryckts förut och en del

blev provocerade. Det är inte så lätt och förklara

att vi menar inte siffran noll utan det är

ett förhållningssätt till ett problem där man

strävar efter att komma så nära som möjligt.

Vi skulle kunnat kalla det andra saker, utomlands

kallas det ”towards zero”, mot noll.

Claes Tingvall säger att Vägverket var en superstöddig

myndighet för 15 år sedan men har

blivit en ganska kärleksfull organisation som

respekterar andra aktörer och tycker att de

gör ett bra jobb. Det är sällan bra att tala om att

någon är dålig, det är bättre att lyfta det som

är bra.

– Vi brukar fråga oss: vad fungerar bäst, kritik

eller kärlek? Som organisation är vi väldigt

bra på att försvara oss mot kritik, men kärlek

finns inget försvar mot.

Att undgå kritik är ingen bra metod för utveckling

och som exempel nämner han krocktesten

Euro NCAP som Vägverket tog initiativ

till.

– Då trodde vi att det viktigaste var att lyfta

fram de som får ett fåtal stjärnor. Vad händer

då? Jo, de som är lite bättre säger att det duger

ju det här, så länge vi slipper kritik är det okej.

Men det driver inte utvecklingen. Utveckling

får du när du öser beröm över någon som är

extremt duktig, då kommer alla att vilja röra

sig dit.

Kärleken besvaras inte av alla. Motorjournalister

begär hans avgång och motståndare till

fartkamerorna har skapat Facebook-gruppen

”Vi som tycker att Claes Tingvall borde

avgå!!”. Inte för att gruppen har många medlemmar,

men det belyser ändå vad offentliga

personer som vill förändra kan råka ut för.

– Jag har inga problem med kritik, men ibland

går det för långt. När det började dyka upp

bilder av mig med Hitlermustasch ingrep vår

säkerhetsavdelning.

Samtidigt medger han att första generationens

fartkameror är ett exempel där myndigheten

visade sin ”stöddiga” sida.

– Vi var för tidigt ute och det var fel retorik.

Det är bättre att hjälpa människor att göra rätt

och nu ska vi sätta upp tavlor innan fartkame-

FAKTA

Claes

Tingvall

Ålder: 58

Bakgrund: Född och

uppvuxen i Karlstad.

Statistiker, sedan doktor

i medicinsk vetenskap

(epidemiologi)

på Karolinska Institutet.

Professor först på

Chalmers, sedan Monash

University Accident

Reserach Centre

i Melbourne, liksom

chef för centret. Trafiksäkerhetsdirektör

Vägverket 1995-98

och sedan från 2001

igen.

Har publicerat en

mängd vetenskaplig

litteratur.

Familj: fru och två

vuxna barn, och ett

barnbarnet Arthur

åtta månader.

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

rorna som varnar bilisterna om de kör för fort.

Ett råd han ger MSB i arbetet med nollvisionen

för döda och svårt skadade i bränder är

prata igenom saken ordentligt och inte gå in

i ”verkstaden” för snabbt. Få fler att förstå de

verkliga orsakerna.

En erfarenhet han gjort är att jättekliv tar

längre tid att genomföra än om man arbetar

långsiktigt och tar små steg. Nollvisionen presenterades

i slutet av januari 1995 men det är

först nu det börjar ge stora effekter.

Inledningsvis såg Sverige ut att halka efter

i trafiksäkerhet. Holland, Frankrike och

Holland, till exempel, satte in stora resurser

på övervakning och fick snabbt ner siffrorna.

Men metoden är nästan omöjlig att underhålla.

– Vi satsade i stället på att varje år få till en

liten förändring som vidmakthålls. Sätter du

upp ett mitträcke sitter det ju där. Vårt sätt gör

att effekten kommer senare. Nu börjar vi se

skillnaden och att vi drar ifrån övriga världen.

2010 var vi nere i 270 döda. Det betyder 2,9 per

100 000 invånare. USA ligger på 11, EU-snittet

ligger på 7.

Det är resultat som han själv nästan inte

trodde skulle uppnås. En viktig förklaring är

mitträckena som Tingvall tror aldrig kommit

till utan en nollvision. I den trafikmiljön

är dödsolyckorna nästan eliminerade – om vi

gör allt rätt.

– Hemligheten är att alla pusselbitar ska

stämma. Om du tar kombinationen person

som är nykter, bältad och inte överträder hastighetsbestämmelserna

alltför mycket, i en

hyfsad bil på mötesfri väg – prickar du alla

dessa – då omkommer färre än tio.

Men det finns fler sätt att göra fel än rätt, och

den felande människan är svår att täcka in.

– Berusad, kör utan bälte på en dålig väg, där

har vi inte lyckats, säger Claes Tingvall.

GUNNO IVANSSON


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 NYHETER 17

Dåvarande Vägverket var först ut med en nollvision 1995. Det var början på ett radikalt

nytt tänkesätt. Säkerhet och den felande människan sattes i centrum. – Att

som vi gjorde i trafiken, utgå från att alla människor gör rätt är dömt att misslyckas,

säger trafiksäkerhetsdirektör Claes Tingvall. FOTO: GUNNO IVANSSON


18 RAKEL

Efter Gudrun

kom Rakel

■■Halmstad sökte robust system för hela kommunen

HALMSTAD

Gudrun och Per blåste inte obemärkt förbi

i Halland.

Det resulterade i att man fattade tycke

för Rakel.

■■I spåren av framförallt Gudrun fanns utslagen

telefoni, både fast och mobil.

Stadskontoret i Halmstad drog igång en utredning

som kom att peka på tydliga brister.

– Det behövdes ett robust system, vi kom

överens om att titta på Rakel för hela kommunens

verksamhet, säger brandingenjör Magnus

Ericson.

Han blev också projektledare för räddningstjänsternas

länsövergripande satsning på Rakel

i samarbete med polis, ambulans, SOS-

Alarm och länsstyrelsen.

– Vi passade på att smida när det var hett.

Och samarbetet har fungerat mycket bra, förslag

från arbetsgrupper används numera i

samverkan på skadeplats.

1 juni förra året togs Rakel i drift i Halland.

– Vi har en helt suverän täckning. Åker jag ut

till en olycka på landsbygden kan jag höra dialogen

mellan deltidsstyrkan och SOS Alarm

hela vägen ut, det kunde jag inte förut, säger

Magnus Ericson.

En av de stora vinsterna anser han är möjligheten

att kommunicera med polisen.

– Samtalsgrupper med räddningstjänst, ambulans,

polis och SOS fungerar bra. Det är bara

vår egen fantasi som begränsar systemet.

Därför måste man fördjupa sig i vad Rakelsystemet

erbjuder, därefter sätta ner foten och

säga hur man vill ha det, anser Magnus Ericson.

– I basanvändandet upplever jag inga pro-

blem. Men hur rutinerna ska se ut när vi bygger

stor skadeplats med sektorsindelningar

och ska prata med flera, det behöver vi fundera

mer över. Nu har länsstyrelsen tagit över ansvaret

och är en jätteviktig partner i att organisera

kommunikationen.

Magnus Ericson konstaterar att länets räddningstjänster

följt MSBs direktiv och det som

framkommer i de samverkansgrupper som

bildades förra året. Samtidigthar man saknat

vägledning i att effektivt använda Rakel.

– Vi trodde det skulle vara färdigtänkt, hur

samarbete i systemet enklast sker. Jag förväntade

mig någon form av struktur, det fanns

bara infrastruktur. Risken är att det blir en

mängd olika lösningar över landet som spretar,

i stället för att det enhetliga systemet används

enhetligt.

Halmstad, som är en av de kommuner som

tidigt tog beslut att skaffa Rakel, får många besök

och frågor från presumtiva investerare.

Vilka är de vanligaste frågorna?

– Hur vi samverkar med andra, hur många

talgrupper vi har, hur vi genomfört projektet.

Kontentan av alla frågor vi får är egentligen

samverkan. Det är det breda samarbetet

mellan sjukvård, polis och räddningstjänst

som gjort att detta gått så bra. Utan den hade

vi fortfarande stått och stampat i vårt hörn.

Framöver ska vi identifiera fler som är viktiga

samverkansparter.

Några stora problem att lära sig använda själva

Rakelterminalerna upplever inte Magnus

Ericson. En viss ovana vid knapptryckningar

och mindre tekniska problem är sånt som följer

de flesta förändringar.

Nya kontakter

”Det är bara vår

egen fantasi

som begränsar

systemet.”

Magnus Ericson,

brandingenjör, Halmstad.

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

Halmstad vill ha Rakel

i många händer.

FOTO: JOHAN EKLUND

Men Göran Tullgren, tekniskt ansvarig för

Rakel vid räddningstjänsten i Halmstad, har

haft sysselsättning.

– Tror många ser Rakel som ett fullt färdigt

system. Men det serveras som ett smörgåsbord

där du själv gör dina val. Vi har haft mycket

jobb med att knyta ihop gamla system och validera

dem.

Göran Tullgren räknar med att man lägger

400-500 kronor per år och terminal på programmering

för Rakel. Något man vid upphandling

inte trodde skulle behövas.

– MSB stöd för det inledningsvis. Det vore

rimligt om vår driftskostnad sänktes med motsvarande

summa.

Räddningstjänsten i Halmstad har ett 40-tal

Rakelterminaler, de finns i alla utryckningsfordon

samt bärs av ett antal befäl.

Hur länge tror ni en terminal håller?

– Jag tror de utan vidare står sig i tio år. Därför

är det inte priset som är avgörande vid upphandling,

8 000 eller 13 000 för en terminal

spelar inte så stor roll över tio år.


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 RAKEL 19

Karin Martini, säkerhetshandläggare, och Magnus Ericson, brandingenjör, samarbetar i Halmstads införande av Rakel. Kommunen vill satsa brett på Rakel, men än har inte

användandet blivit rutin på många förvaltningar. FOTO: PER LARSSON

Kan ni använda Rakel som rökdykarradio?

– Vi hade nyss upphandlat nya rökdykarradior

och fortsätter därför att köra analogt. En

övergång där får bli en senare fråga, säger Magnus

Ericson.

När Halmstads kommun beslutade om bredare

användning av Rakel involverades fem förvaltningar

utöver räddningstjänsten.

– Vi kom fram till att de som har beredskap

alltid ska kunna nås med Rakel, där ville vi börja,

säger säkerhetshandläggare Karin Martini.

Energi och miljöbolaget, Stadskontoret och

förvaltningar för hemvården, miljö- och hälsoskydd

och teknik och fritid begåvades med

ny teknik.

Men Karin Martini konstaterar att man inte

nått ut med budskapet riktigt, övningar har

inte blivit av.

– Risken är att Rakel används för sällan

och då blir liggande. Det har för vissa blivit

en skrivbordsprodukt som inte används. För

Hemvårdsförvaltningen fungerar inte Rakelsystemet

med deras relativt nya system för tid-

och insatsrapportering samt dörröppning, säger

hon.

– Det är en jätteresa att få in Rakel i alla sidosystem,

flikar Göran Tullgren in.

Tillsammans med räddningstjänsten tänker

Karin Martini göra en nystart av Rakelanvändandet

för att få en nytändning i projektet och

få såväl chefer som övrig personal att se nyttan

med Rakel och få ett så brett användande

som det går.

Socialen, med överfallsrisker, samt hemvård

och tekniska är prioriterade verksamheter.

För de senare handlar det om säker sambandsfunktion.

– Teknisk personal befinner sig ibland utanför

telefontäckning, därför åker de alltid två

personer på uppdrag. Används Rakels speciella

funktioner kanske de kan åka på egen hand,

säger Magnus Ericson.

Att fler kommunala verksamheter tar sig an

Rakel är av nytta för räddningstjänsten. Förutom

samverkan vid speciella händelser ger

det en möjlighet att utveckla IVPR (i väntan

Inte nått alla

”Risken är att

Rakel används

för sällan och

då blir liggande.”

Karin Martini, säkerhetshandläggare,

Halmstad.

på räddningstjänst), som innebär att annan

kommunal personal i närheten av olycksplats

snabbt kan ge stöd till dess räddningstjänsten

anländer.

För att få igång användandet av Rakel hjälper

räddningstjänsten till med utbildning och

programmering åt övriga kommunala verksamheter

– Den lägsta nivån på användandet anser jag

är att vi har ett antal Rakelterminaler stående

på varje förvaltning i väntan på en stor händelse,

och när den inträffar skickar med en terminal

och enkel instruktion om hur den används.

Dessutom måste användare övas minst en

gång i halvåret, säger Magnus Ericson.

Men han vill att kommunen satsar fullt ut.

För att nå dit måste man finna arbetsformer

och medarbetare motiveras.

– Vi har tänkt oss en prövotid på ett år, sen

måste beslut fattas om vilken variant vi satsar

på, säger Karin Martini.

PER LARSSON


20 NYHETER

Gallerian säljer

på säkerhet

KISTA

Går det att locka kunder med säkerhet?

Det gör Kista Galleria. Säkerhet är en

del av imagen för att öka köpcentrets popularitet.

■■Gallerian har 60 000 besökare varje dag.

180 butiker och restauranger har öppet 10-21

sju dagar i veckan, ett krav från hyresvärden.

En olycka som skulle tvinga hela gallerian

att stänga för en tid får bara inte inträffa.

– Konkurrensen om kunderna är stenhård

och kunderna hittar snabbt till andra köpcentrum

i närområdet, säger driftchefen Daniel

Eriksson.

Men i stället för att bara se den som ett måste

försöker man använda högre säkerhet än

hos andra som ett argument för att locka kunder.

För fyra år sedan hade Kista Galleria en

brand som kunde blivit allvarlig. Överdosering

av tändvätska till en kolgrill i en restaurang

orsakade brand i ventilatonssystemet,

som spreds till en kraftig brand på taket.

– Jag tror det egentligen var då som arbetet

började. På den tiden tyckte nog ledningen

att vi ställde jobbiga frågor vid våra besök.

Men de senaste två åren har initiativen kommit

från gallerian, nu är vi bara ett stöd på vägen,

säger Stefan Wittberg, Storstockholms

brandförsvar.

Då fick automatlarm bilarna att rulla ut från

brandstationen, som ligger i samma kvarter,

drygt 20 gånger om året. Nu är de sällsynta.

– Vi haft åtta falska automatlarm på två år

och inte varit där för tekniskt fel.

Gallerialedningen har gjort en del enkla förbättringar,

och i vissa fall tänkt längre. Som att

låta räddningstjänst och polis ta del av information

från bevakningskameror.

– Kamerorna är centrala i vårt säkerhetsarbete.

Vi tyckte det var lämpligt att länka ihop

oss med Storstockholms räddningscentral och

dela med oss av den information vi har, säger

Daniel Eriksson.

Kameraövervakningen är webbaserad och

räddningstjänsten kan få larmplatsen i direktsändning.

De rörliga bilderna har minskat antalet onödiga

larm, räddningstjänsten har ibland kunnat

ge råd om åtgärd och när det varit skarpt

har utryckningsstyrkorna haft rörliga bilder

Ska locka fler

”Ut mot marknaden använder vi

säkerheten som ett argument,

att den stora mängden besökare

hänger samman med att vi är en

säker handelsplats.

Daniel Eriksson, driftchef Kista Galleria

till ledningscentral eller brandbilen.

Kista Galleria vill utnyttja kamerorna mer aktivt

i framtiden, exempelvis ha dem kopplade

till belysningen. Tänds ljus oväntat i lokalerna

ska kameror i aktuellt område aktiveras.

– På gång är att de väktare som rör sig i lokalerna

ska ha tillgång till en hjälm med kamera

för att kunna föra över bilder från områden

där fasta kameror saknas. Mig veterligen har

inget annat köpcentrum detta. Men vi har extremt

mycket folk här och någon form av larm

varje dag, säger Daniel Eriksson.

Vad bedömer ni som de allvarligaste hoten?

– Risken för brand eller att någon detonerar

en bomb.

Vad är ni mest nöjda med?

– Säkerhetstänket med utbildning av all personal.

Och samverkansavtalet med polisen om

utbyte av information. Vi är det första och enda

privata företaget som har ett sånt avtal med

polisen.

När Gallerian på allvar började se över säkerheten

startade man med de tekniska installationerna.

Det visade sig att en del rökdetektorer

satt för tätt och larmade fel.

Nu har underhåll schemalagts och det finns

en uttalad ansvarsfördelning.

Utrymningsorganisationen har trimmats,

förutom ledningen och väktarna är även alla

städare och diskare involverade. Vårdcentralen

och Filmstaden i anslutning till gallerian

har egna utrymningslarm och omfattas inte

av gallerians utrymningslarm, men har i stället

fått blixtljus som slås på vid larm. Verksamheter

som inte har kontroll på egna säkerheten

får stöttning.

– De sköter det förebyggande arbetet, säger

Wittberg.

FEBRUARI 2011

Kista Galleria har även gjort åtgärder för

att minska konsekvenserna vid brand. Räddningstjänsten

kan styra ventilationen i lokalerna

och stora rökgardiner fällas ner från taken

i de öppna ytorna för att försvåra rökgasspridning.

– Dessutom har de gjort en tredimensionell

insatsplan åt oss. Jag kan peka på en butik på

kartbilden och få upp information om den.

Storstockholms brandförsvar har fem huvudpunkter

för brandskyddsarbete, som

handlar om riskinventering, släck- och utrymningsmöjligheter,

brandbegränsning och

räddningstjänstens möjlighet att göra insats.

Utifrån de punkterna bedrivs utbildning och

information i riskmedvetenhet och brandsäkerhet

till stöd för gallerian.

– Vi började uppifrån med ledningen och

tog oss sedan an verksamhetsinnehavarna.

Med stöd av våra fem punkter tror jag vi fått

dem att tänka mer praktiskt. Nu går vi in och

detaljstuderar alla 180 verksamheter. Jag är

för information. Ju fler som känner till hur

det fungerar, desto enklare blir det. Med små

medel kan man då åstadkomma mycket, säger

Stefan Wittberg.

Ett test av teknik och organisation blev det

när någon slängde grillkol i en avfallspress.

Rökutvecklingen blev kraftig och hela gallerian

fick utrymmas.

– Den gången fick man ett kvitto på att organisationen

fungerade.

Kista Galleria klingar olika i folks öron. Anläggningen

ligger nära både högteknologiska

Kista Science City och miljonprogrammets

mångkulturella bostadsområden.

– Många kallar detta ett problemområde

med bland annat hög arbetslöshet. Men i gallerian

har brottsligheten gått ner till nästan noll,

säger Stefan Wittberg

– Vi vill ändå förbättra vår image och försöker

ta ett större socialt ansvar för att öka den

lokala förankringen, bland annat genomför vi

en del arrangemang, säger Daniel Eriksson.

Visionen är utveckling, gallerian ska växa.

– Ut mot marknaden använder vi säkerheten

som ett argument, att den stora mängden

besökare hänger samman med att vi är en säker

handelsplats.

PER LARSSON

TJUGOFYRA7 · #09


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 NYHETER 21

Stefan Wittberg, Stockholms brandförsvar,

och Daniel Eriksson, Kista Galleria, diskuterar

säkerheten i lokalerna. FOTO:PER LARSSON

Gunnar Mässing vid den självframvärkta kommunikationsstationen.

FOTO: PER LARSSON

Bildar hyresgästerna

på nytt sätt

■■Vi står i receptionen hos ledningen för Kista

Galleria. Gunnar Mässing, vd, sätter fingret

på den väggplacerade datorn med pekskärm,

eller kommunikationsstationen som den

kallas. Den är ett sätt att prata med hyresgästerna,

om bland annat säkerhet.

– Historiskt har väktare delat ut lappar,

men det funkar inte. Och många butiker tillåter

inte internetanvändning. Därför blev det

den här, den är självframvärkt.

Systemet fanns inte, men har nu utvecklats

av ett företag på uppdrag av Kista Galleria.

För tre miljoner kronor fick man runt 200

kommunikationsstationer som bland annat

placerats i alla butiker och restauranger.

På skärmen kan alla verksamma i gallerian

med pekfingret klicka sig fram till all tänkbar

information om säkerhetssystem, brandskyddsarbete,

källsortering, evenemang med

mera, eller kommunicera med gallerialedningen.

– Kommunikationsstationerna har satt en

ny branschstandard, gjort pappersutskick

och centrumpärmar överflödiga.

Bevakningscentralen i Kista Galleria, hjärtat

i säkerhetsarbetet. Personalen har en fyrhjuling

för snabb utryckning om något händer i

parkeringsgaraget. FOTO: PER LARSSON

FAKTA

Kista Galleria

■■89 400 kvadratmeter, varav tvåtredjedelar utgör

köpcentret.

■■180 butiker och restauranger med 2 000 anställda.

Restaurangtorget serverar 6 000 gäster

varje dag.

■■60 000 besökare varje vardag, 40 000 helgdagar.

17,3 miljoner besökare omsatte 2,2 miljarder

kronor under 2010

■■I gallerian finns ett stort antal bevakningskameror,

hur många vill man inte avslöja.

■■Bevakningen är bemannad dygnet runt, två

personer i bevakningscentral och under butikernas

öppettider tre väktare i gallerian.

■■Larmfördröjning används. Vilket innebär att

man själva kontrollerar larm innan det skickas

vidare till räddningstjänsten. Minskar antalet

onödiga larm.

■■Antalet brott har minskat med 35 procent

2007-2009.

■■Kista Galleria ägs av norska försäkringsbolaget

Vital Forsakring.


22 HANDLINGSPROGRAM

– Planerar gör alla gärna.

Implementera planerna går

sådär. Men uppföljningen

glöms nästan alltid av, fast

det är det viktigaste. Om

man inte följer upp blir planerna

bara hyllvärmare.

Det säger Pär-Åke Eriksson,

räddningschef i Laholms

kommun.

■■Forskning ger honom rätt.

Uppföljning är sällan prioriterat.

Mona Pütsep, som jobbade

på Räddningsverket samtidigt

som hon var magisterstudent

på universitetet, frågade

år 2008 kommunerna hur

det stod till med uppföljningar

av de handlingsprogram som

kommunerna hade antagit fyra

år tidigare.

Mona Pütsep döpte sin magisteruppsats

talande nog till:

”Det ska finnas ett Powerpointdokument

någonstans”. För resultatet

var nedslående. Frågan

ställdes till 195 kommuner. Endast

28 svarade att de hade utvärderat

sina handlingsprogram.

Bara tre av dessa, Norrköping,

Älmhult och Laholm,

bedömdes av Mona Pütsep ha

gjort en fullständig utvärdering.

Laholm har i sitt handlingsprogram

skrivit in dels övergripande

säkerhetsmål, dels

prestationsmål som är lätta att

mäta och där det tydligt anges

vem som ansvarar för att målen

uppfylls.

– Om de kommunala nämnderna

inte har uppfyllt målen

får de förklara varför. Jag har

varit noga med att ärendet ska

tas av politikerna i nämnderna,

inte av tjänstemännen på förvaltningarna.

Bara så kan det

bli politisk tyngd, säger Petra

Fransson, säkerhetssamordnare

i Laholm.

I det kommande handlingsprogrammet

skulle Petra Fransson

vilja göra det tydligare hur varje

nämnd tänker uppfylla prestationsmålen,

vilka resurser

som krävs och om det eventuellt

behövs hjälp från någon annan

nämnd.

Säkerhetssamordnaren och

räddningschefen är överens om

att det är centralt att stolta planer

följs upp.

– Bokslutet ska varje år ha

med en skrivning

om hur

respektive

nämnd har klarat

att uppfylla

målen i handlingsprogrammet.Uppföljning

är det viktigaste,

säger

räddningschefen Pär-Åke Eriksson.

Stormarna Gudrun och Per

blev ett test inte bara på myndigheternas

beredskap, utan

minst lika mycket på hur allmänheten

klarar extrema situationer.

– Det var fantastiskt. Hemsjukvårdare

som bodde på landet

tog helt enkelt med sig sin

karl och hans motorsåg i bilen

och så åkte de ut och skötte

hemtjänstrundan. Och lantbrevbärarna

tittade in i stugorna

om de inte såg att det lyste,

säger Pär-Åke Eriksson uppskattande.

Petra Fransson lägger till:

– Folk ute på landet förstår

att kommunen inte kan serva

med allt. De har ett stort krismedvetande.

De tar in tillräckligt

med ved och tappar upp

vatten så att de vet att de klarar

sig om det blir strömavbrott.

För att inskärpa kommuninvånarnas

personliga ansvar och

ge dem praktiska tips har kommunen

i samarbete med försäkringsbolagen

tagit fram en

liten broschyr med viktiga telefonnummer

och hemsidesadresser

till myndigheter. Där

står också sådant som att man

ska sätta upp brandvarnare,

skaffa handbrandsläckare och

se till att ha en batteridriven radio

samt ett litet mat- och vattenförråd

hemma.

Sådana tankar

vill Petra

Fransson väva

in tydligare

i nästa upplaga

av handlingsprogrammet.

– Det är ett

Petra Fransson

dokument där

medborgarna kan se vad de kan

kräva av myndigheterna, men

också vad vi tycker är medborgarnas

ansvar.

Också på andra punkter kommer

handlingsprogrammet att

förändras, eller snarare utökas.

– Suicid kommer att vara

med, och jag och socialchefen

håller på och tittar på hur vi

kan jobba bättre med fallolyckor,

säger Pär-Åke Eriksson.

Lagen om skydd mot olyckor

och Lagen om extraordinära

händelser är två separata lagar.

Ofta behandlas de också så,

med separata program och planer.

– Jag ser en klar fördel med

att baka in planer för extraordinära

händelser i samma hand-

FEBRUARI 2011

Planerar gärna – men

glömmer utvärdera

TJUGOFYRA7 · #09

Laholm har i sitt handlingsprogram skrivit in dels övergripande säkerhetsmål, dels prestationsmål som är lätta att mäta och där det

tydligt anges vem som ansvarar för att målen uppfylls. FOTO: CHRISTEL LIND

Pär-Åke

Eriksson

Få utvärderar

”Det ska finnas ett

Powerpoint-dokument

någonstans”

Titeln Mona Pütsep, Räddningsverket,

satte på sin magisteruppsats om kommunala

handlingsprogram

lingsprogram som gäller för

skydd mot olyckor. Det är bra

att samtidigt tänka på kortsiktiga

och långsiktiga händelser,

säger Petra Fransson.

Samverkan och framförhållning

är bra i sig, men tar väldigt

mycket tid och möteströttheten

är påtaglig.

– Problemet med alla dessa

råd är att hålla igång dem. För

mig som är säkerhetssamordnare

är det lätt att förstå varför

man ska avsätta tid för att planera

inför en eventuell översvämning.

För mackägaren kan

det vara svårare, särskilt om det

faktiskt inte har hänt något.

– Jag skulle gärna se en prioriteringsordning

från MSB när

de lägger ut saker på länsstyrelserna

som i sin tur lägger ut det

på oss i kommunerna. Vad är

viktigast? Vad kan vi vänta lite

med? säger Petra Fransson.

ANNIKA LINDQVIST


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 HANDLINGSPROGRAM 23

Bebyggelse nära vatten innebär en klar intressekonflikt och Anna Granlund, säkerhetssamordnare i

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, vill gärna ta in klimatriskerna i den kommande upplagan

av det kommunala handlingsprogrammet. FOTO: JOHAN EKLUND

Vill gärna ha med

klimatriskerna

Om någon vill bygga hus

med för dåligt brandskydd

kan räddningstjänsten säga

nej. Lagar och rutiner är mindre

skarpa när det gäller att

förebygga risker för översvämning.

■ ■–

Kommunerna måste mycket

tydligare ta in de riskerna i

planeringsunderlaget. Vi har

ju områden där det blir översvämning

gång på gång, säger

Leif Isberg, biträdande räddningschef

i Södra Älvsborgs

Räddningstjänstförbund, Särf.

Bebyggelse nära vatten innebär

en klar intressekonflikt.

Många vill bo med sjöutsikt och

för kommuner som vill växa är

det lockande att släppa till sjönära

tomter. Å andra sidan är

de flesta experter eniga om att

extremt väder kommer att bli

vanligare i framtiden, vilket

ökar risken för översvämningar.

Klimatriskerna hör till det

som säkerhetssamordnaren

Anna Granlund gärna vill ta

in i den kommande upplagan

av det kommunala handlingsprogrammet.

Anna Granlund

är anställd av Särf, och arbetar

med krisberedskap och risk-

och sårbarhetsanalyser åt förbundets

största kommun, Borås.

När Lagen

om skydd mot

olyckor, LSO,

skulle införas

tog Särf initiativ

till dialoger

med kommunledningarna

och förklarade

hur de skulle göra risk- och sårbarhetsanalyser.Kommunerna

fick också i uppdrag att skriva

ner vad de vill att räddningstjänsten

ska bistå med i form

av utbildning av kommunens

personal, utbildning i skolorna

och tillsyn av farlig verksamhet.

Snart ska det tredje handlingsprogrammet

skrivas.

Formellt går det till så att varje

kommun gör sin egen risk- och

sårbarhetsanalys. Analyserna

tas fram mot bakgrund både av

LSO och lagen om extraordinära

händelser. Särf medverkar

i arbetet med analyserna

som mynnar ut i en handlingsplan

för det förebyggande arbetet

för varje kommun. De ligger

sedan till grund för Särfs handlingsprogram.

– Egentligen är det ett politiskt

dokument som inte ägs av

Särf. I den bästa av världar önskar

vi politisk dialog kring programmet,

säger Leif Isberg.

Leif Isberg skulle helst vilja

bredda dialogen så att inte ba-

ra politiker och

tjänstemän utan

också vanliga

medborgare

blev delaktiga.

– Jag tror att

handlingspro-

Anna Granlund grammen är en Leif Isberg

aning för komplicerade.

Vi måste göra analysen

överskådlig och fundera

över vad allmänheten vill ha

reda på. Jag tror att det är vilka

risker som finns, hur konsekvenserna

kan bli, vem som ska

hantera riskerna och vad varje

människa kan göra själv.

I Särfs nya handlingsprogram

ska IVPA skrivas in.

– Suicidprevention kanske

också ska vara med.

Inför arbetet med risk- och

sårbarhetsanalyser hade säkerhetssamordnarna

möte med

aktörer utanför kommunerna,

som polisen och sjukvården.

– Nu arbetar vi med att

plocka in underlag från fler externa

aktörer, som el- och telebolagen,

säger Anna Granlund.

Leif Isberg anser att den moderna

räddningstjänsten måste

bli bättre på samhällskunskap.

– Vi ska gå från att bara vara

en brandkår till att bli en kvalificerad

medaktör i samhällets

säkerhets- och trygghetsarbete.

ANNIKA LINDQVIST

Nya vägledningar från

MSB på gång

■■Två nya vägledningar som berör kommunala handlingsprogram

och risk och sårbarhetsanalyser kommer inom kort.

MSB vill förtydliga budskapet om vad som krävs av kommunerna

och vad som bör vara med i ett handlingsprogram kopplat

till Lagen om Skydd mot olyckor. Boken har ett modernt

och uppdaterat synsätt på systematiskt säkerhetsarbete och

syftar till att fungera som stöd i arbetet med att ta fram och

uppdatera LSO inför den nya mandatperioden.

För att förankra texten ”i det verkliga livet” innehåller vägledningen

dessutom exempel på hur kommuner arbetar i sina

olika verksamheter.

Från 1 januari 2011 finns föreskrifter som reglerar redovisningen

av risk- och sårbarhetsanalyser. Vägledningen för risk

och sårbarhetsanalyser är dock mer ett stöd i arbetet, inte reglerande

och berör således inte föreskrifterna i någon större

omfattning.

Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter

och organisationer ökad kunskap för att både förebygga

och förbereda sig inför kriser. Målet är också att uppnå en

helhetssyn på riskhantering exempelvis genom att samordna

risk- och sårbarhetsanalyser med de riskanalyser som genomförs

i enlighet med kraven i Lagen om skydd mot olyckor.

Nationell samverkan

mot skolbränder

■ ■–

Vi vill ha exempel på hur framgångsrika arbeten mot

bränder har organiserats.

Det var kommunernas budskap till MSB vid den workshop

kring skolbränder som myndigheten kallat till i mitten av januari.

Mötet var ett led i arbetet med regeringsuppdraget att

ta fram en handlingsplan mot skolbränder.

– Vi ville ta reda på vilket stöd kommunerna förväntar sig

att få av Skolverket, Rikspolisstyrelsen och MSB, säger Anders

Lundberg, MSB.

Med på mötet fanns representanter för olika kommunala

förvaltningar, försäkringsbolag, polis, skola och elevorganisationer.

En slutsats seminariet drog är att huvudansvaret ligger hos

kommunerna själva och att förvaltningarna snarare behöver

stödja varandra än att få stöd utifrån. Vad de vill ha av MSB är

exempel på framgångsrika arbeten mot skolbränder.

En annan fråga som ställdes var, varför gäller andra regler i

skolan än i samhället i övrigt? Det är bara i skolmiljö som det

är OK att tända eld i en papperskorg, det accepteras inte på

våra arbetsplatser.

– Det är alltid värdefullt att få förstahandsinformation och

att förmedla goda exempel kommer att tas med i handlingsplanen.

Vi kommer också i vårt svar till regeringen att föreslå

bildandet av ett nationellt samverkansorgan mot skolbränder,

säger Anders Lundberg.

Regeringsuppdraget ska lämnas 1 juni.

Tema på CBRN-dagar:

Ger övning färdighet?

■■CBRN-dagarna som hålls i Karlstad 30-31 mars kommer att

handla mycket om övning. Bland annat kommer man att ta

upp Samö/KKÖ som fortfarande pågår under CBRN-dagarna.

Bland de medverkande finns Håkan Juholt, ordförande i

Försvarsutskottet och departementsråd Johan Raeder på försvaradepartementet.

Förutom övningar tar konferensen upp mjältbrandsutbrottet

på en gård i Halland 2008. Bland annat medverkar ansvarig

veterinär. Man blickar också framåt genom samtal med

CBRN-forskare om framtida forskning och teknik.

Dagarna avslutas med ett interaktivt spel som fått titeln

Skåpmat. Under genomsökning av en lägenhet ställs polisen

inför utmaningar när man påträffar okända ämnen.

CBRN-dagarna arrangeras av Totalförsvarets Forskningsinstitut

(FOI), Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) och

MSB. Det är för första gången träffen inte arrangeras av Foi i

Umeå.


24 NYHETER

FEBRUARI 2011

Expansion som skydd?

■■Nybygge i riskområde kan skydda Göteborgs centrum

GÖTEBORG

Extremväder och klimatförändringar

är hot mot centrala

Göteborg.

Lösningen kan vara nybyggen

i de mest utsatta

områdena.

– Görs det på rätt sätt kan

det även skydda befintlig

bebyggelse, säger översiktsplanechef

Ulf Moback.

■■I Göteborg som i alla andra

städer är attraktiva byggområden

i anslutning till vatten. Staden

vill växa kring hamninloppet.

Och där ligger redan viktig

bebyggelse som är hotad vid

extremväder eller i framtiden

av klimatförändringar.

I de centrala delarna, från

Älvsborgsbron till Tingstadstunneln,

beräknas vattnet kunna

stiga upp till 1,8 meter.

– När stormen Gudrun härjade

hade vi en topp strax under

den nivån under en kort period.

Säkerhetsnivån för byggande

har numera höjts från en

halv till en meter ovan extrem

nivå, eller 2,8 meter över normal

nivå.

– För samhällsviktiga funktioner

ligger säkerhetsnivån

ytterligare en meter högre,

alltså 3,8 meter över normalläget.

Det är en skyddsnivå jag

inte sett hos någon annan kommun,

säger Moback.

Men de flesta av byggnaderna

i området är uppförda med

en halvmeters marginal, innan

skyddsnivåerna höjdes. Det

gäller exempelvis Göteborgsoperan

som stod färdig 1994.

Ett av de intressanta områdena

för expansion är Gullbergsvass,

strax söder om Tingstadstunneln,

som bland annat omfattar

Centralstationen. Stadsdelen

anlades under senare av

delen av 1800-talet. Ett vassbevuxet

område fylldes ut med

muddermassor och bebyggdes.

Så tillkom även Frihamnen

mittemot på Hisingssidan.

– De geotekniska förhållandena

är inte de bästa, i Frihamnen

är det över 100 meter ner

till berg. Hela regionens kultur-

och näringslivscentrum ligger i

ett utfyllt träsk.

Här finns massor av viktig

bebyggelse att skydda, här är

det också intressant för staden

att växa. Området mellan Älvsborgsbron

och Tingstadstunneln

beräknas kosta 10 miljar-

1 Tingstadstunneln

2 Göta älvbron

3 Operan

4 Nordstans affärscentrum

5 Centralstationen

Intresse hänger på utveckling

”Det blir svårare att finansiera tio

miljarder för att skydda det som

finns i dag om det inte byggs nytt

samtidigt.”

Ulf Moback, översiktsplanechef Göteborg

der att säkra mot höjda vattennivåer.

– Även om det blir svettigt

tror jag man kommer att satsa

på det. För samtidigt beräknades

fastighetsvärdet till 100

miljarder år 2005. Då pratar vi

bara ekonomiskt värde, inte betydelsen.

Därför är en tanke att bygga

nytt på ett så säkert sätt att det

även skyddar den gamla bebyggelsen.

– Det blir svårare att finansiera

de tio miljarderna för att

skydda det som finns i dag om

det inte byggs nytt samtidigt,

konstaterar Moback.

Hotet mot Göteborg är havet,

förändringar i Göta älv anses ha

marginell betydelse när det gäller

vattennivån.

För extremnivån 1,8 meter

i centrala stan beräknas havet

stå för 1,5 meter, vindpåverkan

0,2 och Göta älv för 0,1 meter.

– Ett flöde på 550 kubikmeter

i sekunden i älven höjer nivån

en decimeter. Ett dammbrott

i Vänern skulle bli förödande

i Trollhättan och Vänersborg

men inte ge så stor effekt

här.

FNs klimatpanel har beräknat

en höjning på 0,8 meter för

Nordsjön på 100 år. Det klarar

de nya säkerhetsnivåerna.

– Men den beräkningen bygger

bara på att havet blir varmare

och vattnet sväller. Issmältning

och havsströmmar finns

inte med.

Nya forskarrapporter som

har med det i beräkningarna

pratar om vattenhöjning på

0,8-2 meter, vilket kan innebära

en avsevärd skillnad.

Men hur Göteborg ska bygga

för framtiden är det ingen som

vet.

En pilotstudie har lyft olika

3

2

4

5

Gullbergsvass

1

alternativ, defensiva och offensiva.

De offensiva innebär

att man bygger ut i vattnet och

ser vattnet som en resurs, inte

en risk.

– Det är en intressant tankeövning.

När kommer något att hända?

– I den bästa världar kan det

bli en rejäl riskanalys av befintliga

fastigheter om fyra-fem år.

Men det handlar också om vem

som vill ge banklån, vem som

vill teckna försäkring.

Göteborgs stad tittar på hur

man bygger i Tyskland, England

och Holland, i städer som

är mer utsatta.

TJUGOFYRA7 · #09

Kartan visar översvämningssituation i Göteborg vid extremväder. +10 meter är normal nivå KARTA: STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORG

Hamninloppet i Göteborg. Närmast Göta Älvbron med Göteborgsoperan

en bit bortom. FOTO: STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORG

– Gör man det här på rätt sätt

och har ett förhållningssätt

till riskerna, då tycker jag det

är okej att bygga nära vattnet.

Men man måste ha ett säkerhetstänk

inbyggt i planeringen.

En springande punkt innan något

händer är ansvarsfrågan.

Hur ska kostnader för att säkra

staden fördelas på enskilda

fastighetsägare, kommunen

och staten?

– Vi behöver 10 miljarder för

förebyggande åtgärder, staten

har 43 miljoner att fördela över

hela landet varje år.

PER LARSSON


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 NYHETER 25

Bättre lägesbild

med ny teknik

MSBs omvärldsbevakning i

Karlstad har fått nya lokaler

med hypermodern it-teknik.

– Den stora vinsten är att

vi kan arbeta i realtid både

från Karlstad och Stockholm

med samma lägesbild, säger

Anders Olsson, som varit ansvarig

för projektet.

■■MSBs lägesbildsfunktion,

som bemannas av tjänsteman

i beredskap, Tib, har tidigare

huserat i ett litet sammanträdesrum

som fyllts med datorer

och stora bildskärmnar. Arbetsmiljön

har lämnat mycket

övrigt att önska och för drygt

nio miljoner kronor har man

nu fått nya lokaler med det senaste

inom it- och videokonferenssystem.

Lokalerna har två stora så

kallade Barco-väggar med sex

respektive nio 50-tums bildskärmar

med HD-upplösning.

Lokalerna har också ett antal

interaktiva whiteboards, som

kopplade till en dator blir stora

tryckkänsliga pekskärmar.

Anteckningar som skrivs på

smartboarden kan sparas som

filer eller skickas direkt som

epost.

– Stora bildskärmsväggar är

inget nytt, det unika är att vi

Kommunturné

inleds i Umeå

■■I slutet av februari inleder

MSB, Sveriges Kommuner och

Landsting och länsstyrelser

sin landsturné för att informera

kommunerna om vilket stöd

de kan få i trygghets- och säkerhetsarbetet.

Träffarna genomförs på följande

åtta orter:

23 februari Umeå

25 februari Sandö

28 februari Sandviken

2 mars Växjö

4 mars Revinge

7 mars Göteborg

9 mars Stockholm

23 mars Karlstad

Läs mer på MSBs webbplats:

http://www.msb.se/sv/

Start1/Kalender/Alla-olyckorsker-i-en-kommun-Hur-saker-ar-din/

Den nya, toppmoderna lägesbildscentralen gör det lättare att dela

lägesbilden med andra aktörer, säger projektansvarige Anders

Olsson, MSB.

lyft in interaktiva whiteboards

och videokonferenser i systemet.

Vi kan också dela med oss

vår lägesbild till andra aktörer,

till exempel andra myndigheter

eller länsstyrelser, via ett

webbgränssnitt, säger Anders

Olsson.

Systemet har också redundans.

Om en lägesbildscentral

av någon anledning går ner, kan

den andra centralen ta över direkt.

Lokalerna är inte enbart tillgängliga

för Tib-funktionen

1 april tar MSB över ansvaret

för en större lastbilsflotta

på Haiti. Det är ett treårigt

projekt inriktat på transporter

av förnödenheter utanför

allfartsvägarna.

■■I insatsen ingår även service

och underhåll av ett 70-tal

lastbilar samt lika många lätttare

fordon med bra terränggående

egenskaper. Motsvarande

transporter har senaste åren

genomförts av en lokal organisation

på uppdrag av FN:s livsmedelsprogram

WFP, alltså redan

innan den förödande jordbävningen

inträffade i januari

2010.

För att driva projektet vidare

och utveckla det har WFP nu

vänt sig till MSB, med stor erfarenhet

av lastbilstransporter åt

FN, särskilt i Afrika. Lastbilarna

är sexhjulsdrivna och i va-

FOTO: GUNNO IVANSSON

utan öppnar nya möjligheter

för MSBs personal. Videokonferenstekniken

kan kan hjälpa

till att minska det omfattande

resandet.

MSB har en rad beredskapsfunktioner

för att skapa en aktuell

bild av läget i Sverige och

omvärlden. Tib är tillgänglig

dygnet runt och kontaktpunkten

in till MSB i akuta situationer

både nationellt och internationellt.

GUNNO IVANSSON

MSB övertar lastbilsflotta

i katastrofdrabbade Haiti

rierande skick, flertalet är cirka

50 år gamla före detta militärfordon.

– Det är stryktåliga lastbilar

som tar sig fram i otillgänglig

terräng, men behovet av service

och underhåll är stort. Vi

tar över de fyra verkstäder som

finns och eventuellt inrättar vi

en femte i västligaste delen av

Haiti, säger MSB:s projektledare

Bo Koppfeldt.

MSB kommer att ha styrkeledare

och ett tiotal experter

på plats, däribland verkstadschefer.

I projektet ingår cirka

160 lokalanställda, däribland

chaufförer till fordonen.

Insatsen beräknas första

året kosta knappt 30 miljoner

kronor, där WFP och svenska

Sida står för hälften var. Totalt

beräknas det treåriga projektet

kosta närmare 70 miljoner

kronor.

Förebyggande konferensen

tar upp inlåsning av dementa

■■Årets förebyggandekonferens hålls i Karlstad 12-13 april.

Konferensen har fyra huvudrubriker:

Nollvisionen – nationell strategi för stärkt brandskydd

Här redovisas ett antal exempel på framgångsrikt brandskyddsarbete.

Nya byggregler och brandskydd i trygghetsbostäder

Representanter för Boverket berättar om ändringarna och

Beatrice Hopstadius på Socialstyrelsen om vad som gäller vid

inlåsning av dementa.

Tillsyn och skäligt brandskydd

Tar upp tillsynshandboken, bedömningar av skäligt brandskydd

och hur skriver man ett tillsynsföreläggande.

Nya LBE, lagen om brandfarliga och explosiva varor

Om ändringarna och och reviderade föreskrifter.

Storskalig brandsläckning

i nya 90 Sekunder Special

■■I dagarna är senaste numret av 90 Sekunder ute. Detta

nummer är en specialutgåva om de resurser som finns för

storskalig brandsläckning vid depå- och raffinaderibränder.

Videomaterialet – som är i både BluRay och DVD-format –

beskriver ingående den släckresurs som finns inom Släckmedelscentralen

(SMC) och hur de kraftfulla, mobila pumparna

och kanonerna kan användas i samhällets tjänst även i andra

sammanhang, tex vid översvämningar, akut vattenbrist, flisbränder

och andra större bränder.

Vi får följa räddningspersonal från de olika SMC-regionerna

Sundsvall, Stockholm, Göteborg och Malmö på en veckas

utbildning och övning i Frankrike. Videomaterialet täcker sätt

de olika övningsmomenten och de speciella utmaningar som

gäller vid storskalig brandsläckning i brandfarlig vätska.

Dessutom medföljer flera föredrag av Henry Persson, SP

Brandteknik, Magdalena Hellgren och Kalle Hedvall, Preem

Raff. Den mest uppskattade föredragshållaren var George

Hatfield, fd depåbrandchef på SunCore Energy, som berättade

om sina personliga erfarenheter vid en stor cisternbrand i

Kanada.

Nya seminarier om LBE

■■MSB anordnar ytterligare

seminarier med anledning av

den nya lagen om brandfarliga

och explosiva varor. Seminarierna

kommer att behandla

brandfarliga och explosiva

varor samt tillsyn.

Antalet platser är begränsat

till 1-2 handläggare per

kommun. Seminarierna genomförs

på följande orter:

15-16 mars Jönköping

22-23 mars Stockholm

5-6 april Göteborg

18-19 april Karlstad

3-4 maj Revinge

17-18 maj Gävle

8-9 juni Västerås

15-16 juni Umeå

Skickar bromaterial

till Afghanistan

■■Sverige skickar 500 ton

bromaterial till Afghanistan.

Det är i förberedelse inför

de årliga vårfloderna i norra

Afghanistan som brukar spola

bort bristfälliga träbroar

som MSB genomför insatsen.

Materielen räcker för att

bygga tolv broar.

– Norra Afghanistan är

svårt drabbat av konflikter.

Men det här är ett rakt igenom

civilt projekt med primärsyftet

att underlätta

transporter av förnödenheter

till civilbefolkningen, säger

Olivia Forsberg, MSB.

Sida finansierar projektet

som värderas till 15 miljoner

kronor.

Ny metod för beskrivning

av miljöskador

vid kemolycka

■■MSB har tagit fram en me-

tod för beskrivning av miljökonsekvenser

vid kemikalieolycka.

Metoden är avsedd att användas

generellt av de som

berörs av Sevesolagen.

Fakta om anläggningen,

omgivningen och aktuell kemikalie

ligger till grund för

att uppskatta miljöskadan.

Vid uppskattningen tas hänsyn

till utsläppt volym, dess

utbredning, kemikaliens miljöegenskaper,

tid som skadan

kvarstår, samt områdets ekologiska

skyddsvärde och dess

betydelse för den mänskliga

livsmiljön.


26 ERFARENHETER

FEBRUARI 2011

FAKTA

TJUGOFYRA7 · #09

FARLIG ISSTORM

Avbrutna elledningar efter en svår isstorm i Greely Ontario, Kanada 1998. Isstormen gjorde att motorvägar blev avskurna och brutna elledningar över Kanada gjorde att

tre miljoner människor blev utan el. Minst sex personer dog. FOTO: TOM HANSON/AP/SCANPIX

Samhället kan

bli lamslaget

Annandag jul i fjol drog en häftig isstorm

in över Moskva.

Staden led snabbt brist på mat,

dryck och värme och de flesta viktiga

samhällsfunktioner slogs ut.

■■Det värsta var bristen på elektricitet.

Istäcket byggde på allt mera och träd

och annan växtlighet fick sådan tyngd

att de föll och drog med sig ledningar av

olika slag.

I ett par dagar var 14 sjukhus och nästan

en halv miljon Moskvabor utan el

och värme. Samtliga tre flygplatser blev

helt lamslagna.

Mängder av företag och enskilda personer

drabbades av stora ekonomiska

kostnader.

En förödande isstorm kan drabba även

andra länder.

1998 lamslogs stora delar av den amerikanska

östkusten av en liknande isstorm.

Under flera dygn täcktes natur

och byggnader i flera delstater av ett

tjockt pansar av is.

Som vi förstår av artikeln från Ljusdal

på nästa sida kan liknande händelser inträffa

också i Sverige, om än hittills bara

i mindre skala.

Så här berättar Mattias Strömgren,

doktorand och verksam vid avdelningen

för olycksutredning och analys vid MSB:

– Jag vet av egen erfarenhet att detta

är en besvärlig vädersituation att köra

bil i. Jag råkade nämligen ut för samma

sak en morgon i vintras. Det var nio minusgrader

och duggregn. Plötsligt blev

det ispansar på vindrutan och bilens

värmefläkt klarade inte av att hålla rent

på vindrutan så jag måste stanna och

skrapa.

ULF ERLANDSSON

Så uppstår isstorm

För att det ska bildas en isstorm med hård

vind och ihållande underkylt regn krävs

mycket stora och fuktiga luftmassor.

Temperaruten behöver däremot inte vara

särskilt extrem:

Problemen uppstår när ett skikt av re-

1 lativt varm luft (cirka +10 grader) avdunstar

från ett hav eller en öppen sjö och

tränger sig in som en kil mellan två andra

lager av kallare luft (cirka -10 grader)

Underkylt regn eller snöflingor från

2 det översta kalla luftlagret smälter

när de faller genom det varmare skiktet.

Dropparna når den kalla luften när-

3 mast marken och kyls snabbt. Det bildas

underkylt regn.

Men om luftlagret är tillräckligt tunt

4 hinner de inte att hinna frysa trots att

de är kallare än noll grader.

Däremot fryser de underkylda drop-

5 parna omedelbart till is då de träffar

marken eller annat kallt föremål. Det bildas

en hård isskorpa och starka vindar.

Ibland, men inte alltid, orsakar tem-

6 peraturskillnaderna att det bildas

starka vindar.

Källa: SMHI.


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 ERFARENHETER 27

Var förberedd

på det värsta

■■En kylig morgon i december

var en räddningskår i mellersta

Sverige på utryckning mot en

villabrand på landsbygden.

Den som larmade uppgav

att det kunde finnas en person

kvar inne i den delvis övertända

byggnaden. En rökdykargrupp

gjorde sig därför färdig för insats.

Men trots att räddningsfordonen

hade stått i en uppvärmd

vagnhall hela natten

fick underkylt regn i kombination

med cirka tio minusgrader

vindrutorna på bilarna att frysa

igen.

Defrosteranläggningen räckte

inte till utan ett av släckfordonen

måste stanna efter vägen

för att skrapa bort is från

rutorna. Åtgärden försenades

ytterligare av att det inte fanns

några isskrapor i bilarna.

När rökdykarinsatsen påbörjades

glömde en av rökdykarna

att fälla ner Spirohatchluckan

på sin tryckluftsapparat.

Han råkade därför andas i sig

■■Redan ett par veckor innan

julens isstorm drabbade

Moskva presenterade MSB en

rapport om hur vi i Sverige förväntas

klara en isstorm.

Rapporten, som var beställd

av Regeringen, konstaterade

att Sveriges krisberedskapsförmåga

är klart bristfällig på

detta område.

– Jag är helt övertygad om

att vi kommer att titta noga på

hur ryssarna tacklar situationen

med isstormen. Vi har ju

ett samarbete och övar ibland

några andetag med brandrök

men kunde fullfölja insatsen.

Tillsammans med en annan

rökdykare lyckades han få ut

en äldre man som påträffades

på ett golv på bottenvåningen.

Mannen var då redan död

och alla upplivningsförsök var

förgäves.

Artikeln bygger på en rapport av

Olle Björk Räddningstjänsten

Ljusdal.

2

ERFARENHETER

om extremväder

En så kallad isstorm är en är

1 en relativt ovanlig väderlekstyp

som kan ställa till med stora

problem i samhället.

Alla räddningsfordon måste

2 vara utrustade för alla typer

av väderlekslägen. Några rejäla

isskrapor är ett minimum även

om bilarna står uppställda i ett

varmt och skönt garage.

Hur klarar Sverige en isstorm?

Vinden gör det kallare

tillsammans med dem, säger

Anneli Bergholm Söder, chef

för MSBs avdelning för samordning

och insats,

– Vi har ett alltmer elektrifierat

samhälle och är mera

sårbara än någonsin. Isstormen

i Moskva kan vara en

ögonöppnare för allmänheten

så att de förstår att isstormar

inte bara är en pappersprodukt

från forskare, säger Martin

Hedberg, meteorolog vid

klart.se

■■Det räcker inte att kontrollera hur mycket termometern visar

för att bedöma hur mycket man måste klä på sig för att slippa frysa

utomhus en vinterdag i Sverige. Man måste också ta hänsyn till

hur mycket det blåser.

Vinden har en klart avkylande effekt som särskilt vid låga temperaturer

gör att vi upplever att det är betydligt kallare än vad

termometern visar.

VINDENS KYLEFFEKT

verklig temp 10 6 0 -6 -10 -16 -26 -30 -36

2 meter/sek 9 5 -2 -9 -14 -21 -33 -37 -44

6 meter/sek 7 2 -5 -13 -18 -26 -38 -44 -51

10 meter/sek 6 1 -7 -15 -20 -28 -41 -47 -55

14 meter/sek 6 0 -8 -16 -22 -30 -44 -49 -57

18 meter/sek 5 -1 -9 -17 -23 -31 -45 -51 -59

■■Tabellen visar effektiv temperatur, en kombination av visad temperatur

och vindhastighet. Om termometern visar -6 och det blåser 6

meter/sekund är den effektiva temperaturen -13 grader.

Tabellen kan hämtas på www.smhi.se/kunskapsbanken

Dramatisk utrymning

vid risk för gasutsläpp

■■Vid 14-tiden den 29 december

fick räddningstjänsten på

Gotland larm om att det brann

i en gammal industribyggnad

vid Lummelunda drygt en mil

norr om Visby.

Vid framkomsten var tvåvåningsbyggnaden

helt övertänd

men ett djupt snötäcke gjorde

att faran för brandspridning

var närmast obefintlig.

När man dessutom upptäckte

att det fanns en fem kubikmeter

stor cistern med ammoniak

inne i den brinnande

byggnaden beslutade räddningsledaren

Henrik Johansson

genast att släckningsarbetet

skulle avbrytas och att området

i närheten i stället skulle

utrymmas.

Räddningstjänstens och polisens

personal koncentrerade

i stället sina ansträngningar

på att genast evakuera alla

som skulle komma i fara om

ammoniakcisternen plötsligt

skulle rämna.

– Vi fick en minut på oss

att lämna huset, säger Linda

Cederlund som bor med sina

barn Elias 10 och Lovisa 7 år

bara 150 meter från den brinnande

industrifastigheten.

Allt vi hann få med oss var en

plånbok och en bärbar telefon.

– Barnen blev väldigt skärrade

när det brann och polisen

kom och sa att vi måste

fly genast. Det värsta var att vi

måste lämna kvar våra två katter

som var utomhus och inte

gick att få tag på i brådskan.

Men nu är katterma tillbaka

och jag har jag pratat igenom

det som hände ordentligt med

barnen. Vi har till och med varit

och tittat oss omkring borta

på brandplatsen.

Sammanlagt evakuerades ett

80-tal boende från 40 bostä-

der i den omedelbara omgivningen.

De flesta fick tillfälligt

husrum hos släktingar och

vänner.

Bara 23 personer måste inkvarteras

på hotell i Visby.

Gotlands kommun stod för

notan.

Men säkerhetsåtgärderna

stannade inte vid detta. Via

Sveriges Radios sändningsledning

begärde räddningsledningen

att det skulle gå ut ett

varningsmeddelande som riktade

sig till alla som vistades

inom 15 kilometers avstånd

från brandplatsen i Lummelunda:

– Stanna inomhus, stäng

dörrar och fönster och slå av

eventuell mekanisk ventilation.

Lyssna på lokalradion för

ytterligare information.

Kommunens krisgrupp aktiverades

och organiserade

bland annat ett särskilt telefonnummer

där jourpersonal

ständigt kunde ge aktuell information.

För dem som inte ville sitta

hemma ensamma öppnades

ett par strategiskt belägna

samlingslokaler där frivilliga

från Röda Korset bjöd på

kaffe, mackor och trevligt sällskap.

Den brinnande byggnaden

hade tidigare använts för uppfödning

av minkar. Nu användes

lokalerna i stället för tillverkning

av hundgodis. Utgångsmaterialet

var grisöron

och andra biprodukter från

slaktindustrin.

I början av branden hördes ett

par kraftiga explosioner från

brandplatsen. Däremot kändes

ingen lukt av ammoniak.

När branden falnade på förmiddagen

nästa dag kunde

kem- och rökdykare ta sig in

Läs mer på tjugofyra7.se

Vill du har fler erfarenheter?

De finns – på webben.

Ulf Erlandsson levererar kontinuerligt nya erfarenheter på

vår hemsida.

Där finns också historiska händelser, som branden på

tändsticksfabriken i Tidaholm på 1870-talet där 46 kvinnor

omkom.

Läs mer på www.tjugofyra7.se

i lokalen. De upptäckte då att

det fanns en rejäl spricka på

toppen av ammoniakcisternen.

Det framkom även att den

inte varit fylld med ammoniak

till mer än ungefär en tiondel.

Brandorsaken är fortfarande

okänd.

Trots allt obehag som den

brådstörtade utrymningen

vållade för de boende i närheten

av brandplatsen fick insatsen

beröm av de berörda.

Samtliga evakuerade som

Gotlands Tidningar pratat

med berömmer insatsen och

myndigheternas bemötande.

– Det är oerhört väl skött.

Bättre att man gör så här än att

reagera tvehågset. Vad hade

hänt om vi varit kvar hemma

och det blivit en stor explosion

med ett giftigt gasmoln? säger

Jan Norman, en av de tvångsevakuerade,

till GT.

ULF ERLANDSSON

FAKTA

Ammoniak

■■Ammoniak är en färglös gas

med starkt stickande lukt som

irriterar andningsvägarna. Gasen

är giftig och farlig för miljön.

Den är löslig i vatten.

■■Ammoniak används främst

vid tillverkning av handelsgödsel,

i rengöringsmedel av olika

slag, och, som här, som köldmedium

i kyl- och frysmaskiner.

■■Doften av ammoniak kan

kännas redan vid halter under

5 ppm. Vid 50 ppm kan gasen

vålla personskador och halten

är dödlig vid cirka 300 ppm.

■■I samband med branden i

Lummelunda gjorde räddningstjänstens

personal en datorsimulering.

Den visade att Visby

i värsta fall kunde nås av ammoniakhalter

på mellan 1 och

10 ppm.

Ulf Erlandsson, brandingenjör,

medverkar under Erfarenheter med

sammanfattningar av rapporter ur

MSBs brand- och olycksutredarprogram.

Erlandsson tar gärna emot synpunkter

och tips.

KONTAKT

Ulf Erlandsson

tel 070-542 92 51

epost: ulf.erlandsson@msb.se


28 MIN ÅSIKT

Satsa mer på medierna

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

■■Rapport om busskrascher: medierna har bättre information än sjukvården

OLYCKSJOURNALISTIK

■■I dagarna har en ny rapport

från Socialstyrelsen sett

dagens ljus. Det är en s.k. katastrofrapport(Kamedo-Katastrofmedicinskaobservatörsstudier)

som heter ”Stora

busskrascher i Sverige 1997-

2007”. Rapporten är den första

i sitt slag och innehåller

en omfattande genomgång av

bland annat räddningsarbete.

Den tar också upp mediernas

roll och arbete. Det är lätt hänt

att mediernas insatser och roll

glöms bort. Desto större blir

nu kunskapen om hur värdefulla

medierna och publiceringarna

är i praktiken.

Snabbheten och kunskapen

hos journalister och fotografer

måste få beröm. Med beröm

godkänt. Deras publiceringar

med korrekt och snabb infor-

mation på bland annat webbsidor

har hjälpt allmänheten,

drabbade och insatspersonal.

Men även sjukhuspersonal på

mottagande sjukhus har haft

stor hjälp av mediainformationen.

Jag är övertygad om att

alla journalister och fotografer

inte nåtts av detta budskap

– att de faktiskt har gjort ett

mycket bra och betydelsefullt

arbete.

Tidigare år har jag varit mycket

kritisk till mediernas rapportering

vid olyckor och katastrofer.

Ett exempel på sådan

kritik har funnits vid brandkatastrofen

i Göteborg i slutet av

år 1998. Men mycket har hänt

under senare år med olycksjournalistiken.

Och det är glädjande

och viktigt att rapportera

om. Även om lågvattenmärken

syns och övertramp görs så

finns det många reportrar och

fotografer som besitter mycket

kunskap och erfarenheter som

kommer katastrofarbetet och

omhändertagandet av drabbade

och anhöriga till del.

Kamedo-rapporten är tänkt att

kunna användas i utbildningssammanhang

också för media.

Ett exempel på bra rapportering

av en busskrasch var kraschen

i Granån där tidningen

Västerbottens-Kurirens lokalreporter

var på katastrofplatsen

redan efter 15 minuter.

Nätupplagan på tidningen var

så bra och utvecklad att personalen

inom akutsjukvården

fick en väldigt bra information

om händelsen. Tidningens information

var till och med mer

förfinad och bättre än sjukvårdens

egen. Ett mycket högt

mediebetyg ska ges. Men det är

ju inte en självklarhet. Det är

hårt arbete och pressade för-

hållanden också för media att

prestera och leverera skadeinformation

online. Tidningens

reporter skulle kunna i framtiden

vara en väldigt bra ambassadör

för nya reportrar som

ska ägna sig åt olycks- och katastrofjournalistik.

Jag tror det är viktigt att bra

förebilder och s.k. rapporteringsambassadörer

som jag

precis har beskrivit kan vara

med och utveckla framtidens

olycksjournalistik. Ett led i en

sådan utbildning skulle kunna

vara att auktorisera vissa journalister

och fotografer inom

ämnet akut- och katastrofmedicin.

Detta skulle inte bara

ge båda parterna mer kunskap

utan även en förhöjd respekt

för varandras yrkesroller. Det

är därför viktigt att nya utbildningsinsatser

görs såväl inom

mediebranschen som inom

hälso- och sjukvården. Den

nya medieteknologin inom

mediesystemet har fler fördelar

att erbjuda i framtiden. Och

framtiden är redan här.

JÖRGEN LUNDÄLV

Docent i trafikmedicin

Enheten för kirurgi

Umeå universitet

LÄSA MER OM RAPPORTEN:

http://www.socialstyrelsen.se/

publikationer2010/2010-10-5

Välkommen

att tycka till!

■■Alla är lika välkomna att

delta i debatten. Men skriv

kort, max 3 500 tecken.

E-post:

redaktionen@ tjugofyra7.se

Postadress:

Min Åsikt, Tjugofyra7,

L 255, 651 81 Karlstad.

Manusstopp för

nästa nr: 2 maj.

Statistik räddningsinsatser 2001-2010

Antal räddningsinsatser

Olycka/tillbud 2001 2 002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Brand i byggnad 10 981 10 735 11 050 9 684 10 324 10502 11110 10887 11080 11100

Brand ej i byggnad 14 724 16 263 18 038 14 936 15 726 16605 16092 17805 16380 13300

Trafikolycka 10 732 11 950 12 220 12 370 12 724 12781 13913 14400 15858 16100

Utsläpp av farligt ämne 1 910 1 709 1 569 1 572 1 920 2151 2360 2478 2423 2350

Drunkning/ - tillbud 544 568 554 449 399 366 385 369 393 350

Nödställd person 858 973 1188 1144 1275 1490

Vattenskada1 1 782 2 067 1 700 1 382 * * * * *

Översvämning av vattendrag 209 578 390 182 208 240

Annan vattenskada 1 497 2093 1884 1024 1261 2100

Stormskada 685 977 1 104 449 3 050 311 1710 858 282 240

Ras/skred 97 76 79 58 * * * * *

Bergras/jordskred 10 11 17 17 9 10

Annat ras 33 55 42 61 42 200

Nödställt djur 931 927 808 662 597 610 657 586 666 670

Övrigt 2 461 2 659 2 490 2 292 3 755 3519 3617 3283 3269 3050

Larm utan tillbud 2001 2 002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Automatlarm ej brand 33 736 34 101 33 077 31 358 30 279 32106 32552 31705 31408 34300

Förmodad brand/undersökning 8 583 8 888 8 633 7 755 6 030 5705 5662 5872 6498 6700

Falsklarm brand, uppsåtligt 427 358 365 319 557 546 668 693 770 690

Förmodad räddning 1 218 1 174 1 246 1 065 840 779 783 858 1027 1170

Falsklarm räddning, uppsåtligt 87 70 79 82 104 122 118 149 139 140

Totalt - räddningsinsatser 88 898 92 522 93 012 84 433 88 912 91819 95155 94379 92988 94500

* Fanns inte aktuellt år (Alla insatsrapporter var inte inlämnade vid Tjugofyra7s tryckning, därför är siffrorna för 2010 är preliminära)

(prel)

2010


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 PLATSANNONSER 29

Örnsköldsvik ligger i det natursköna Höga Kusten och har 55 000 innevånare. Stor entreprenörsanda och såväl stora som små företag inom industri,

tjänster, högteknologi och handel hör till det som präglar kommunen. Just nu pågår bland annat det spännande utvecklingsprojektet Världsklass 2015.

Vi har ett prisvärt boende och den mindre kommunens närhet.

Välkommen till oss!

Brandingenjör

till Samhällsbyggnadsförvaltningen – ref.13/2011

Arbetet med trygghet och säkerhet är en viktig

del i att göra Örnsköldsviks kommun till

en plats som många väljer att leva och bo i eller

besöka. I detta arbete har räddningstjänsten

en viktig roll.

Räddningstjänsten har 55 heltidsanställda

och cirka 150 deltidsanställda vid totalt 10

brandstationer. Dessutom finns ett flertal

räddningsvärn på landsbygden och i skärgården.

Kommunens larmcentral, kommunskydd

med försäkringsfrågor och arbetet med

extraordinära händelser ryms också inom

räddningstjänstens ansvarsområde. Rädd-

ningstjänsten deltar just nu i projekteringen

av den nya brandstationen som planeras stå

färdig i januari 2013.

Arbetsuppgifter

Nu söker vi en brandingenjör som ska arbeta

med till exempel, samhällsplanering, byggprocess,

tillsynsverksamhet och rådgivning.

Du kommer att arbeta dagtid och det kan

även bli aktuellt att efter en introduktionstid

ingå i den operativa verksamheten som räddningschef

i beredskap.

Kvalifikationer

l Du ska vara utbildad brandingenjör med

Välkommen med din ansökan senast den 11 mars 2011 till: Örnsköldsviks kommun,

kommunledningsförvaltningen, personal, 891 88 Örnsköldsvik eller

e-post: platsansokningar@ornskoldsvik.se

Nyutgivet från MSB

Rapporter, broschyrer,

läromedel med mera från

MSB. Där inget pris anges

är publikationen gratis. Senaste

utgivningarna:

Sju tankar om miljö

Vad är miljö och hur ska den

skyddas? Inte en helt enkel fråga.

Frågan hur miljön ska skyddas

utifrån LSO har ställts till sju

personer som svarar utifrån sina

förutsättningar och erfarenheter.

Best nr: MSB 225 – december

2010.

Klimatanpassning

i Sverige

Översikt av klimatanpassning på

nationell, regional och lokal nivå.

En utredning har genomförts för

att beskriva nuläget. Bakom utredningen

står myndighetsnätverket

inom den nationella plattformen.

Best nr: MSB 214 – augusti 2010.

Grundvattenförorening

vid trafikolyckor

Olyckor kan innebära utsläpp

av farliga ämnen. Rapporten är

en slutredovisning av ett projekt

som syftat till att kartlägga den

verkliga spridningen av vattenburna

föroreningar.

Best nr: MSB 220.

Räddning vid trafikolycka

– personbil

Varje år sker 70 000 trafikolyckor

i Sverige. Huvudbudskapet är

att inte låta någon tid gå förlorad.

När skadade sitter fastklämda

får inte vårdinsatser fördröjas,

samtidigt ska inte skadades tillstånd

förvärras av losstagningsarbetet.

Boken kom ut första

gången 2007. Innehåller två nya

kapitel om drivmedel och vägmiljö.

I övrigt är vissa fel korrigerades

kompletteringar och för-

MSB:s påbyggnadsutbildning i räddningstjänst

för brandingenjörer (RUB)

l Civilingenjörsexamen i riskhantering är

meriterande

l Du är en tydlig och strukturerad person

med helhetssyn

l Du har lätt att samverka

Tillträdesdag: Enligt överenskommelse

För mer information om tjänsten:

räddningschef Mats Renning 0660-787 69

eller

brandingenjör Erik Isaksson 0660-785 27

tydliganden gjorda. Huvudförfattare

är Dan Wargclou

Best nr: MSB209 – december

2010. Pris: 50 kr exkl moms.

Guide to Increased

Security in Industrial

Control Systems

Ökad säkerhet i industriella kontrollsystem

är ett viktigt mål för

samhällets informationssäkerhet.

Syftet med dokumentet är

att ge stöd och öka medvetenheten

om behov av ökad säkerhet.

Skiften finns sedan tidigare på

svenska.

Best nr: 0184-10.

Emergency Response

Management in Today´s

Complex Society

Kraven på dem som förbereder

eller leder olika former av räddningsarbete

växer.

Bokens syfte är att stimulera till

reflektion och dialog kring ledningsarbete

och organisatorisk

samordning vid olika samhälleliga

kristillstånd. Boken vänder sig

till alla dem som har att hantera

problem relaterade till ledningsarbete

i kritiska situationer.

Huvudförfattare är Lars Fredholm

och Anna-Lena Göransson.

Finns även på svenska med titeln

”Ledning av räddningsinsatser

i det komplexa samhället”

(U20-6444/06).

Best nr: MSB210 – december

2010. Pris: 250 kr exkl moms.

Så här beställer du

Ange beställningsnummer samt

din adress.

Fax: 010-240 56 05.

E-post: publikationsservice@

msb.se

Postadress: MSB publikationsservice,

L 124,

651 81 Karlstad.

Det går också att beställa, alternativt

ladda ner, via hemsidan,

www.msb.se

Andra utgivare

Aktuella böcker från andra

utgivare. Kan inte beställas

från MSB.

10 år efter Arvika-

översvämningen

Som mest var vattennivån i

Glafsfjorden tre meter över normalnivå.

Arvika översvämmades

i slutet av 2000. Boken ger

inblick i meteorologiska och hydrologiska

bakgrunden till händelsen,

beskriver förloppet och

skadorna, drabbade berättar.

Best: forlag@kau.se eller www.

kau.se/kup eller 054-700 10 87.

Pris: 150 kr.

Blåljusmöte i Luleå

Lärdomar från Rinkebybranden,

blåljussamverkan i Östersund,

bildöverföring från skadeplats till

bakre ledning.

Det är några av programpunkterna

på Blåljusmötet i Luleå 28-

29 mars som arrangeras av Luleå

tekniska universitet. Mer information

på www.ltu.se/kkc


30 PLATSANNONSER

Västra Sörmlands Räddningstjänst

söker

Brandingenjör

vi söker också

operativ personal

till semestervikariat

För mer information www.vsr.nu

Geografiska informationssystem, GIS, är en allt viktigare del i allt fler

organisationers beslutsfattande och verksamhetsprocesser.

ESRI S-GROUP är Nordens ledande GIS-företag och erbjuder dig en

spännande framtid inom ett expansivt och starkt företag. Vi arbetar med

världens främsta programvaror för hantering av geografisk information

och är en komplett leverantör av lösningar för privat och offentlig sektor.

Vi växer och söker nu de bästa medarbetarna som vill vara med och växa

med oss.

Till vårt kontor i Karlskrona och Malmö söker vi just nu:

Business Area Manager

Läs mer om oss och tjänsterna på webben: esri.se

NYTT OM NAMN

■■Ny räddningschef i Västra

Sörmlands räddningstjänstförbund

är Roger Larsson, som tidigare

var ställföreträdande. Ny

ställföreträdande chef Mattias

Gårdholt, brandingenjör i organisationen.

■■Torgny Ekholm är ny räddningschef

i Bromölla Kommun

sedan årsskiftet. Han var tidigare

ställföreträdande chef och efterträder

Åke Blomqvist som blir

pensionär efter sex år som räddningschef.

■■Mattias Larsson, 29, är ny

räddningschef för Arvika-Eda-

Säffle räddningstjänst efter

Thomas Erlandsson som gått i

pension. Johnny Hjalmarsson,

55, är ny ställföreträdande räddningschef

i organisationen.

■■Sandra Danielsson lämnar

jobbet som analyschef vid Södertörns

brandförsvarsförbund

och börjar hos revisionsbolaget

för PWCs, Pricewaterhouse Coopers,

kontor i Lund där hon ska

arbeta med brand, risk- och krishantering

samt utredningar.

■■Emma Järund, brandingenjör,

och Johan Jönsson, byggingenjör,

har anställts hos Bengt Dahlgren

AB i Helsingborg. Emma

kommer närmast från CLC i Helsingborg

och ska jobba med

brandskydd och riskhantering.

Johan kommer också från CLC

och ska jobba som sprinklerkonstruktör.

■■Mia Dahlström är ny kommunikationschef

vid Räddningstjänsten

Storgöteborg. Hon kommer

närmast från en tjänst som

beredskapsdirektör vid Länstyrelsen

i Halland.

■■MSB Revinge har tre nya enhetschefer.

Pär-Ola Klang, enheten

för grundutbildning, kommer

från Malmö stad, har tidigare

arbetat med SMO-utbildning

på Räddningsverket. Carolina

Rytterkull, enheten för vidareutbildning,

har varit skolchef och

affärsområdeschef på Flyinge

FEBRUARI 2011

TJUGOFYRA7 · #09

AB. Magnus Cudzoe, enheten

för utbildning inom nationell och

internationell samverkan, har

varit chef för utbildningssektorn

inom säkerhets- och skyddstjänst

på FN-högkvarteret i New

York.

■■Ursula Resgren har anställts

på WSP Brand & Risk i Stockholm.

Resgren 20 års erfarenhet

av gasbranschen och senast arbetat

för Scandpower.

■■Joakim Sender, brandingenjör,

har anställts av Bengt Dahlgren

AB i Malmö. Han kommer

närmast från Sweco.


TJUGOFYRA7 · #09 FEBRUARI 2011 PLATSANNONSER 31

Räddningstjänsten Värnamo

söker

INSATSLEDARE

se kommunens hemsida, www.varnamo.se

Kiruna Kommun

Räddningstjänsten

söker

för sommaren 2011

Semestervikarierande brandmän

till heltidskåren i Kiruna C Ref nr 2/11

Kompetenskrav: Körkort B (CE merit), bra

fysik, simkunnig, 2-årig gymnasial utbildning

och personliga egenskaper lämpliga för yrket.

Statens räddningsverks utbildning i skydd mot

olyckor eller annan räddningstjänstutbildning

är meriterande. Anställningen inleds med en

verksamhetsanpassad utbildning. Vi ser gärna

kvinnliga sökanden.

Anställningstid: Beräknad utbildningsstart i

maj, tjänstgöring i utryckningsstyrka fr o m juni

t o m 31 augusti då vikariaten beräknas upphöra.

Vid behov kan anställningstiden förlängas ytterligare

någon månad.

Övrigt: Innan anställningen påbörjas kommer

lämplighetstest och läkarundersökning med

arbets-EKG att genomföras.

Brandingenjör

Ref nr 7/11

Vi söker dig som är förändringsbenägen och

kreativ. Du som vill vara med och utveckla vår

verksamhet i en kommun som står i spännande

förändringar och utmaningar.

Vi har en organisation som inte är uppdelad i

avdelningar och där all personal arbetar både

förebyggande och operativt. Du har en stor möjlighet

att själv styra i din arbetsplanering.

Upplysningar: Insatschefer Lars Broström och

Lars Hansson tel 0980-709 00.

E-post: lbm@kommun.kiruna.se

alt lhn@kommun.kiruna.se

Fackliga företrädare: Mary Poromaa, Kommunal

Norrbotten, tel 0980-700 00.

Du är välkommen med Din ansökan med styrkt

meritförteckning och övriga handlingar Du vill

åberopa till:

Kiruna kommun

Dokumenthanteringen

981 85 Kiruna

eller via mail: diabas.diabas@kommun.kiruna.

se. Ange ref nr 2/11.

Sista ansökningsdag: 2011-02-28

Som brandingenjör hos oss arbetar du både med

förebyggande verksamhet samt i en operativ

ledningsroll.

Se vidare på www.kommun.kiruna.se ”Lediga

jobb” eller ring Räddningschef

Thomas Winnberg på 0980-709 30.

Sista ansökningsdag 2010-02-28.

Annonsera i Tjugofyra7

Ska du rekrytera personal inom området samhällsskydd

och beredskap? Då är Tjugofyra7 rätt tidning att annonsera

i.

Nästa nummer: Nr 10 kommer ut 20 maj.

Annonsbeställning: förhandsbokning senast 2 maj, färdigt manus

senast 9 maj.

Kontakt: ring eller e-posta redaktionen (se sid 2), i första hand

Per Larsson.

FAKTA OM ANNONSERING

Pris: 20 kronor per spaltmillimeter.

Priset multiplicerar du fram enligt följande: antal spalter x höjd i

millimeter x 20 kronor.

Spaltbredder: 1 spalt 42,2 mm; 2 spalter 88,4 mm;

3 spalter 134,6 mm; 4 spalter 180,8 mm; 5 spalter 227 mm.

Max höjd är 292 mm.

Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, SSR,

är branschorganisation för Sveriges Skorstensfejarmästare.

Våra medlemmar utför sotning och kontroll av

brandskyddet i eldstäder, fasta förbränningsanordningar

med tillhörande rökkanaler, imkanaler etc, som ett led i

samhällets brandskydd. Vi är för närvarande 7 anställda

på Riksförbundets kansli, som är beläget på Styrmansgatan

i centrala Stockholm.

Vi söker teknisk konsulent

Vi behöver förstärka på tekniksidan och söker en teknisk konsulent,

då vår tidigare konsulent har gått vidare till andra arbetsuppgifter

inom förbundet.

Om tjänsten

Tjänsten omfattar rådgivning till förbundets medlemmar i tekniska

frågor, deltagande i externa arbetsgrupper inom det tekniska området

som förbundets representant, omvärldsbevakning inom det

yrkestekniska området etc.

Din bakgrund

Du behöver lägst ha skorstensfejarteknikerexamen.

Kontaktperson

Ulf Lindén, 08-459 19 76,

ulf.linden@skorstensfejare.se


Posttidning B

Returadress:

L 255

651 81 Karlstad

#NR 09 # FEBRUARI 2011

Tidning utgiven av Myndigheten

för samhällsskydd och beredskap

Grunden för vårt välmående är balans mellan

stress och vad Folke Ryman, stresscoach

på MSB, kallar lugn och ro-systemet. När man

aktiverar lugn och ro-systemet är man i kontakt

med och lyssnar på kroppens behov.

FOTO: GUNNO IVANSSON

”Stress förvandlar oss

till huvudfotingar”

Stress kan vara positivt, men stress utan

återhämtning bryter ner kroppen. Under

stress förvandlas vi till huvudfotningar.

– När du är riktigt stressad lever du i

huvudet och lyssnar inte på kroppens

behov.

■■Det säger Folke Ryman, avslappningslärare och

stresscoach på MSB. Han arbetar i första hand med

stress och personlig krishantering för personal som

gör utlandsinsatser men finns tillgänglig för hela personalen.

Utlandsinsatser kan se väldigt olika ut. Det kan vara

akutinsatser i katastrofdrabbade områden men också

stödinsatser i ett uppbyggnadsskede. Ofta vet man inte

vad som väntar.

– En källa till stress kan vara föreställningen om hur

det ska bli när man kommer ner. Man kanske tror att

man ska nätverka och komma in i FN-systemet, men

hamnar långt ut på landsbygden där man är ende västerlänning.

Ett annat problem är när ambitionen att hjälpa möter

verkligheten.

– En av de största stressorerna är när det är för lite

att göra, när man kommer ner och upplever att FN-systemet

är för trögt.

Stress är det automatiska system som aktiverar oss,

gör oss beredda att utföra arbete, kämpa eller fly för livet.

Det utvecklades tidigt, eller som Folke Ryman uttrycker

det, när vi stod på den sabeltandade tigerns

meny. I dagens vardag aktiveras stress av bl.a. tidsbrist

eller känslor av otillräcklighet. Många av våra stressreaktioner

aktiveras av tankar om oss själva eller rädsla

för hur något kommer vara i framtiden.

– Stress är ändamålsenligt till en viss nivå, sedan blir

det en belastning som bryter ner kroppen och hindrar

återhämtning.

För mycket stress leder till en rad symptom som

oförmåga att koppla av, fumlighet, sömnstörningar,

magproblem och bristande närvaro.

– När du är riktigt stressad lever du i huvudet och

lyssnar inte på kroppen. Man vill fram snabbare än

verkligheten tillåter. Jag brukar säga att känner du att

det går för långsamt, sänk farten.

Grunden för vårt välmående är balans mellan stress

och vad Folke Ryman kallar lugn och ro-systemet. Positiv

stress behövs, men lugn och ro-systemet är lika

viktigt. När man aktiverar lugn och ro-systemet är man

i kontakt med och lyssnar på kroppens behov.

– Allt som hjälper lugn och ro-systemet skapar marginaler

i tillvaron. Det handlar om allt som får oss att

må bra, umgås med vänner, en god middag, naturupplevelser,

närhet osv.

Han har arbetar också med mental träning och har tagit

fram en folder med tillhörande avslappnings-CD.

Stresshantering i stunden handlar till stor del om avslappning

och andningsteknik. Vid stress är andhämtningen

kort med andetag högt upp i bröstkorgen.

Lösningen är djupandning, ända ner i magen.

– Diafragman, vår stora andningsmuskel är via nerver

kopplad till lugn- och ro-systemet och för de som

inte regelbundet tränar avslappning och stresshantering

är enkla andningsövningar det enskilt bästa sättet

att stressa av, säger Folk Ryman.

GUNNO IVANSSON

More magazines by this user
Similar magazines