svenska polisföreningens tidskrift - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA 

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT 

Marijuana is marijuana is marijuana 

Heroin eller kokain - vilket medel är farligast? 

Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest 

Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse 

Nr 1/2011

Svenska 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs 

Tidskrift 

ANSVARIG UTGIVARE: 

Mika Jörnelius 

CHEFREDAKTÖR: 

Gunnar Hermansson 

REDAKTIONSKOMMITTÉ: 

Gunnar Hermansson (GH) 

Jonas Hartelius (JH) 

Lennart Karlsson (LK) 

Jessica Vikberg (JV) 

ADRESS: 

SNPF:s Tidning 

Polismyndigheten i Västra Götaland 

LKP – NarkR 

Box 429 

401 26 Göteborg 

Telefon: 070-751 53 71 

Webb: www.snpf.org 

SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- 

FÖRENINGENS 

ANNONSAVDELNING: 

c/o Mediahuset i Göteborg AB 

Marieholmsgatan 10 

415 02 Göteborg 

Telefon: 031-707 59 55 

Fax: 031-84 86 82 

annonser@snpf.org 

MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR 

Ansökan om medlemskap inges till 

styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; 

Box 429, 401 26 Göteborg 

Tel: 010-562 83 53. 

Ansökan via hemsidan www.snpf.org 

Postgiro SNPF 63 73 06-2 

ADRESSÄNDRING: 

Via www.snpf.org eller e-posta till 

snpf@snpg.org 

MANUSSTOPP: 

2 maj 2011. 

Utgivning v.24, 2011. Skicka in bidrag 

och bilder i god tid före manusstopp till 

gunnar.hermansson@snpf.org 

OMSLAGET: 

Naturens bidrag till kokain och heroin. 

PRODUKTION OCH TRYCK: 

Åkessons Tryckeriaktiebolag 

Box 148, 361 22 Emmaboda 

Telefon. 0471-482 50 

ISSN 1101-6817 

1/11 Årgång 24 

MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI 

LICENSNUMMER 341093 

INNEHÅLL 

Ledaren .................................................................................................. 2 

Info från Styrelsen .................................................................................. 3 

Redaktörens spalt .................................................................................. 3 

Tema: Kokain & Heroin 

Heroin och kokain – himmel och helvete.......................................... 6 

Sverige laddar................................................................................. 10 

Kokain och heroin notiser ............................................................... 12 

Heroin eller kokain – vilket medel är farligast................................. 14 

Heroin och kokain från samma hand.............................................. 18 

Kokainsmugglare utnyttjade hemtjänsten....................................... 22 

Syntetiska opiater – ersättning eller komplement........................... 26 

Subutex hårdvaluta i norra Finland................................................. 27 

Narkotika och krig – Kampen om marknaderna ............................. 30 

Skomakarligan ................................................................................ 34 

Afghansk narkotika allvarligt hot mot Ryssland.............................. 35 

Marijuana is marijuana is marijuana..................................................... 38 

Några viktiga lagändringar den 1 april ................................................. 42 

Nu behövs en generell narkotikadefinition ........................................... 43 

Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest ......................................... 46 

Rättsrutan............................................................................................. 50 

Info från SKL ........................................................................................ 51 

Notiser: Världen runt.......................................................................... 54 

Landet runt ........................................................................... 55 

En annan del av Miami......................................................................... 58 

Höll sig undan straffverkställighet 

– greps med stort steroidinnehav ................................................... 64 

Antidopningsarbete i ny regi................................................................. 66 

Polisen gjorde dopingrazzior på gym................................................... 66 

Anabola steroider påverkar bilkörning.................................................. 66 

Krypton på väg att förbjudas ................................................................ 69 

Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse ...................................... 72 

Boktips.................................................................................................. 76 

Krysslösning och vinnare ..................................................................... 78 

Stipendierutan ...................................................................................... 78 

Kryss 1-11 ............................................................................................ 80 


TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

FOTO: TULLVERKET 

Han smugglade in 23 000 diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju 

års fängelse av tingsrätten i Umeå. 

en ökande efterfrågan på narkotikaklassade läke- 

Dmedel lockar alltfler affärssinnade personer att 

förse den illegala marknaden med dessa preparat. 

Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam 

står högt i kurs och kan beställas från utlandet via 

Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén 

har tilltalat många. 

Sidan 6-7 

En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en tvåbarnspappa 

med missbruksproblem. När Mikael blev 

friställd från sitt arbete i februari 2010, började han 

importera och sälja diazepam och Viagrakopior. 

Beställde tabletter från Pakistan 

Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i 

Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera 

Valium och andra diazepamtabletter. Valium från 

Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt 

tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1 

krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, 

s.k. Blå Valium. 

Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och 

den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express 

Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll 

2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han 

betalat 2167 kronor via Western Union. 

Två veckor senare kom nästa försändelse från 

Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den 

innehöll 3022 diazepamtabletter. 

Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex 

försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll 

Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför 

Mikael till fängelse i sju år. 

Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen 

och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog 

HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott 

och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling 

avseende Rohypnol bör gå vid 20 000 tabletter á 1 mg. 

Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner 

i straffhänseende. 

2003 ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol 

(NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg 

blev gränsen för grovt brott. 

Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en 

person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium 

10 mg, dvs. 8400 doser á1mgdiazepam. Hovrätten 

ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara 

vägledande. 

Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och 

utgick från att 20 000 tabletter/doser 1 mg diazepam 

är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller 

försökt smuggla in 230 000 doser á1mgochstraffvärdet 

fastställdes till 7 års fängelse. 

En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2 

år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två 

försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i 

sin bostad. 

Hovrättens beslut avgörande 

Domen överklagades och prövades i Hovrätten för 

övre Norrland den 14-15 februari. Dom meddelas den 

25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning. 

Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor 

styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige. 

Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom 

inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en 

annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna. 

Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad. 

Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya 

gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, 

med undantag av flunitrazepam (Rohypnol), 

bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram 

verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet 

tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som 

gäller för anabola steroider. 

Valium – en lättillgänglig drog 

Sidan 72-73 

När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i 

alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna 

Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande 

Kokain & Heroin 


beslagtogs av tullen medan resterande tre leverera- 

medlet diazepam med varunamnet Valium i början av 

des till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael 

1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att dro- 

Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte 

haft med leverantörerna, och som tullens utredare i 

gen 50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad. 

till att begränsa kokainet och missbruket. Men på 

efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna 

Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive 

1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog. 

dels skickat ersättningstabletter för halva priset som 

folk som självmedicinerar mot vardagens stress och 

kompensation för de som tagits i beslag ochHeroin dels upp- 

bekymmer. & kokain 

Produktionen i Colombia och i angränsande länder 

hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar 

manat Mikael att uppge andra leveransadresser för att 

Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den 

än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som 

vilseleda tullen. 

som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och 

kokainsmuggling till USA och Europa innebär. 

– himmel och apotek. Genom helvete 

att googla på ”köpa diazepam”, eller 

När kokain började smugglas till Sverige för ca 30 

ännu hellre ”buy diazepam Valium”, är det bara att 

Åtalades på antalet mg, inte antalet 

år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp 

välja leverantör utan att blanda in läkare och recept. 

per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med 

tabletter 

Det enda problemet är egentligen att beställningen 

inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor 

Totalt beställde Mikael 23 000 diazepamtabletter, s.k. 

kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet. 

grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång 

Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs Utbudet i beslag av missbruksdroger Under 2010 hartog sedan Tullverket 2000 779ökat 100 narkotikaklassade 

på ett mycket oroväckande sätt och 

innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och 

av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson i 

tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda. 

endast ett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap Trots att om diazepam läget. är uppfört på FN:s lista över psykotropa 

ökar i motsats till heroin. 

Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och 

Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör 

kontrollerad drog i alla med- 

I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pul- 

grovt narkotikabrott genom befattning med 230 000 

betydande del av tabletterna. 

Subuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin, 

översållat av sajter som erbjuder 

ver som dras upp i näsan. 

diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den 

För den som vill köpa större mängder diazepam 

men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk. 

andra läkemedel. En snyggt 

Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att 

etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid 

påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda 

Subuxone missbrukas istället genom snortning. 

däremot inte innebära en välskött 

lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under 

Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde. 20 000 doser á1mgochinte vid 20 000 tabletter, 

förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av 

en alla har hört talas om 

Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten. oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen. 

finnas 

heroin 

i Indien 

och kokain 

och Pakistan. 

och 

upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvand- 

Matt dessa droger kan vara mycket farliga att missling 

till fribas. 

Heroin förekommer på den illegala marknaden som 

bruka. Man vet i regel också att drogerna är dyra och 

ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras. 

72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter 

NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 Det vita 73heroinet 

har störst utbredning i östra Sverige 

mellan heroin och kokain, men också en del olikheter. 

och särskilt i Stockholmsområdet. 

Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i 

Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kal- 

växtriket. 

las brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning. 

Såväl heroin som kokain syntetiserades på 1800- 

Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten. 

talet och fick inledningsvis stor användning som läkemedel 

mot en stor mängd åkommor. 

Drogerna orsakade efterhand omfattande miss- 

Kokain 

bruksepidemier runt om i världen och förbjöds i olika 

Bergsindianerna i bland annat Peru har tuggat koka- 

konventioner under 1900-talet. 

blad i flera tusen år i samband med religiösa riter och 

Heroin ansågs för 

Både heroin och kokain har orsakat krig och annat drygt hundra år 

för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och 

våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar. 

sedan vara ett ypper- 

törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad 

De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark ligt läkemedel med 

innehåller en mycket liten mängd kokain och en hel 

smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande stort användnings- 

dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om 

drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med cenområde innan man 

100-150 mg kokain. 

tralstimulerande effekter. 

visste bättre. 

År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i 

Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsak- 

form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren 

ligen odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i 

Merck började nu tillverka kokain som botemedel 

Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns, När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot 

mot diverse åkommor. 

växer i norra Anderna i Sydamerika. 

morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin 

Men det var först på 

ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen 

1880-talet som kokain 

diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare ”kick” 

fick en explosionsartad 

Heroin 

än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om 

utbredning som lokal- 

Crack är en rökbar fribasform av kokain hydro- 

Heroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanbedövningsmedel 

och 

klorid. 

som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo. 

hang och även för behandling av morfinister. 

universalmedel mot 

Merparten av heroinet i Europa kommer numera Efter några år visade det sig att heroin inte alls var 

en mängd sjukdomar. 

från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende 

Det ohämmade använ- 

Gyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farlidandet 

av kokain som 

vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner gaste och mest skadliga drogen av alla. 

läkemedel ledde till ett 

Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men 

ut har torkat har man opium. 

Olika konferenser och sammankomster ledde till 

omfattande missbruk i 

har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med 

Rökning av opium finns beskrivet hundratals år hårda restriktioner och från 1930-talet minskade hero- 

Europa, USA och Asien, 

att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och 

tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett intillgången drastiskt. 

främst i Japan. 

kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd 

till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid 

rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk 

och USA. 

som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den 

kan pågå så länge man har tillgång till drogen och ris- 

Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras 

ken att utveckla ett beroende ökar markant. 

ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel 

användning som smärtstillande läkemedel. Man för- som metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone 

Kokain hydroklorid ansökte 

också använda morfin som ett medel mot opi- m.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela 

vänds fortfarande i viss 

umberoende i västvärlden, men det ledde istället till att experimentet påminner väldigt mycket om sensmora- 

utsträckning som lokalbe- 


många blev morfinberoende. 

leniHCAndersens saga Kejsarens nya kläder. 

dövningsmedel. 

6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 7 

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 

1

Ledaren 

Under hösten drog regeringen igång en narkotikautredning 

som bland annat ska se över hur Sverige kan 

öka den internationella respekten för FN:s narkotikakonventioner. 

”Den globala narkotikasituationen ändrar sig och 

vår restriktiva politik är beroende av att det finns 

en restriktiv politik i omgivningen” uttalar sig folkhälsoministerns 

sakkunnige på Socialdepartementet. 

Utredningen skall kartlägga Sveriges internationella 

engagemang på narkotikaområdet och beskriva möjligheter 

till bättre resursutnyttjande och samordning. 

Syftet är således att se till att Sveriges restriktiva narkotikapolitik 

får genomslag i omvärlden. I slutet av 

sommaren kommer utredningen med sin rapport. 

Det är viktigt att våra statsmakter har ambitioner att 

hålla ett skarpt öga på och motverka alla de tendenser 

som pågår, där respekten för det tidigare i konsensus 

överenskomna håller på att luckras upp på många platser. 

När det övergår i så kaotiska våldsamma förhållanden 

att samhällen får en typ av skador som är som 

konsekvenser av inbördeskrig, blir det ett tydligt bevis 

för tidigare försummelser i upprätthållandet av en 

relevant narkotikabekämpning. Var och när uppstår 

nästa narkotikakonfliktstat i likhet med Afghanistan, 

Mexico och Colombia. 

Narkotikaområdet är oerhört komplext och i ständig 

utveckling och förändring. Strategiska förändringar 

i modern tid som innebär stora risker för framtiden 

är uppgivenheten, som i flera miljöer söker sitt försvar 

med legalisering av olika preparat. Colombias president 

verkar inte främmande för att få en legalisering av 

kokain på agendan. Legaliseringen av cannabis i USA 

är inte död i och med att omröstningen i Kalifornien 

gick legaliseringsrörelsen emot. Idag är min e-mailbox 

fylld med inkommande rapporter från våra kollegor 

inom koalitionen för de amerikanska narkotikapolisföreningarna, 

NNOAC, som SNPF samverkar med. 

I mängder av delstater är de kallade att till att vittna 

inför de lagstiftande delstatsparlamenten som sakkunniga 

inför eventuell legalisering. 

2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-2011 

Narkotikan har också hittat en ny global arena 

i spridningen med hjälp av Internet. Aktörerna kan 

härja fritt så länge det internationella samfundet inte 

kan komma samman för konkreta motåtgärder. Hur 

når man Kina för att få ett stopp på det enorma flödet 

av prekursorer eller Västafrikas korrupta staters roll 

som mellanled i den globala narkotikadistributionen. 

Således finns det att bita i för utredningen när man 

reflekterar kring några enstaka problemställningar. 

SNPF ser initiativet som mycket lovvärt och efterfrågat. 

Utifrån vad som kommer fram i augusti, kanske 

narkotikafrågan kan komma upp på den internationella 

dagordningen för en genomlysning som leder 

till ett uppvaknande och till fastare motåtgärder i 

bekämpningen. 

I en annan i dagarna redovisat delbetänkande i en 

utredning, Missbruksutredningen SOU 2011:6, har 

det ställts en prognos på framtida narkotikamissbruk 

i Sverige. Från dagens 29 000 tunga missbrukare är 

bedömningen att det redan om 10 år skall finnas 46 

000. Det framkommer inte hur många fler av dagens 

10 000 dopingmissbrukare eller 330 000 alkoholberoende 

bedöms att bli, men ökningen förväntas bli 

mycket omfattande. 

I april 2011 är utredningen klar. Angiven utveckling 

i siffror är både skrämmande och häpnadsväckande, 

kan det vara sant och dessutom i Sverige. I stunden är 

det förvånade, skrämmande och häpnadsväckande att 

det är så tyst. Varför? Blev det en smäll i solar plexus 

i och med detta besked och man kan vara nere för att 

hämta andan. Det är ett väl så skarpt läge nu för att 

kavla upp ärmarna och inledningsvis starta med att 

rosta av de resurser som en gång fanns verksamma i 

detta land i form av polisens gatulangningsverksamhet 

i samverkan med socialtjänstens resurser. Skall svansföringen 

vara hög vad det gäller den globala narkotikapolitiken, 

så måste det vara baserat på ett utökat 

ansvar för relevant verksamhet i de egna missbrukmiljöerna. 

 

Anders Stolpe, vice ordförande i SNPF

Info från styrelsen 

SNPF betalade 51 000 kronor i resebidrag 2010 

Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 23 

medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut 

var ca 51 000 kronor. Studieresorna gick till bl.a. USA, Portugal 

och Tyskland. 

Ekonomiskt stöd till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan 

beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan 

om resebidrag ska innehålla resmål, syfte med resan samt en 

färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan 

www.snpf.or, logga in på Medlemsinfo. 

Ansökan skickas till snpf@snpf.org eller till SNPF, Box 429, 401 

26 Göteborg. 

Försök vara ute i god tid med ansökan, eftersom vi tar beslut vid 

våra ordinarie styrelsemöten. 

I regel har vi möten i mars, maj, september, oktober och december. 

Skriv en artikel om resan 

Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni 

skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s 

tidning snpf@snpf.org och/eller till redaktören gunnar.hermansson@snpf.org. 

Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de 

som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke. 

Texten skall 

inte vara alltför lång, i normalfallet två-tre A4-sidor eller högst 

10 000 tecken inkl. blanksteg 

innehålla intressant och lärorik information om målet för studieresan 

kompletteras med några foton, helst digitala med hög upplösning 

(300 dpi), som anknyter till miljöer i texten. 

Utbildningskonferensen i Örebro den 6-8 maj 2011 

Följ uppdateringar inför konferensen 

på www.snpf.org 

Det kan löna sig på många sätt att vara medlem i SNPF 

Redaktörens 

spalt 

Kokain och heroin, två av de farligaste 

drogerna brukar man säga. 

Men stämmer det idag? Nej knappast. 

Marknaden tillförs ständigt 

nya och tidigare okända preparat, 

som ibland visar sig vara dödligt 

farliga redan innan de hunnit förbjudas. 

De flesta nya droger är av 

typen partydroger liksom kokain, 

men ändå har kokain sin storhetstid 

nu i vår del av världen. Tillgången 

och utbredningen ökar, samtidigt 

som priset sjunker. 

Heroin verkar däremot vara på 

tillbakagång i de flesta europeiska 

länderna, inklusive Sverige. Det 

beror nog inte i första hand på minskad 

produktion i Afghanistan, utan 

på ett ökat missbruk av opiatläkemedel 

som ersättning för heroin. Jag 

tänker naturligtvis på Subutex och 

metadon, som vissa experter vill ge 

till så många heroinister som möjligt 

eftersom det anses lösa alla problem. 

Man räknar då inte med alla nya 

problem som uppstår med en ny 

illegal marknad och nya missbrukare 

som dör av överdoser. 

Jag tänker också på morfinpreparat 

som Dolcontin och Oxycontin 

med flera. De ökar i popularitet 

även bland gatumissbrukare. Om vi 

sneglar på USA, där allt dåligt sägs 

komma ifrån, så får vi räkna med ett 

kraftigt ökat missbruk av opiatläkemedel 

inom en nära framtid. 

I denna tidning har vi också som 

vanligt några reportage från medlemmar 

som varit ute i världen och 

besökt kollegor. Vi är tacksamma för 

att ni förmedlar era nyvunna kunskaper 

och intryck till oss andra. 

Årets stora utbildningskonferens i 

Örebro i maj ser ut att bli fullbokad 

som vanligt och vi ses väl där. 

GUNNAR HERMANSSON 

070-751 5371 


3


Heroin & kokain 

– himmel och helvete 

Utbudet av missbruksdroger har sedan 2000 ökat på ett mycket oroväckande sätt och 

endast ett fåtal personer har idag en någorlunda bra överblick och kunskap om läget. 

Men alla har hört talas om heroin och kokain och 

att dessa droger kan vara mycket farliga att missbruka. 

Man vet i regel också att drogerna är dyra och 

att straffvärdet är högt. Det finns flera andra likheter 

mellan heroin och kokain, men också en del olikheter. 

Båda är halvsyntetiska substanser med ursprung i 

växtriket. 

Såväl heroin som kokain syntetiserades på 1800talet 

och fick inledningsvis stor användning som läkemedel 

mot en stor mängd åkommor. 

Drogerna orsakade efterhand omfattande missbruksepidemier 

runt om i världen och förbjöds i olika 

konventioner under 1900-talet. 

Både heroin och kokain har orsakat krig och annat 

våld i odlingsländer och längs smugglingsvägar. 

De viktigaste olikheterna är att heroin har en stark 

smärtstillande effekt och är i huvudsak en dämpande 

drog, medan kokain är en utpräglad festdrog med centralstimulerande 

effekter. 

Heroin produceras från opiumvallmo som huvudsakligen 

odlas i Afghanistan och i Den Gyllene Triangeln i 

Sydostasien. Kokabusken, ur vars blad kokain utvinns, 

växer i norra Anderna i Sydamerika. 

Heroin 

Heroin tillverkas av morfin som är ett extrakt av opium 

som i sin tur är torkad saft från opiumvallmo. 

Merparten av heroinet i Europa kommer numera 

från opiumvallmo som odlas i Afghanistan och i Den 

Gyllene Triangeln. Efter blomningen skär man snitt i 

vallmoväxtens frökapslar. När den vita saft som rinner 

ut har torkat har man opium. 

Rökning av opium finns beskrivet hundratals år 

tillbaka i tiden. Från 1600-talet har opiumrökning lett 

till missbruk, främst i Kina men senare också i Europa 

och USA. 

Sedan morfin börjat framställas på kemisk väg 

ur opium i början av 1800-talet, fick det snart stor 

användning som smärtstillande läkemedel. Man försökte 

också använda morfin som ett medel mot opiumberoende 

i västvärlden, men det ledde istället till att 

många blev morfinberoende. 


Heroin ansågs för 

drygt hundra år 

sedan vara ett ypperligt 

läkemedel med 

stort användningsområde 

innan man 

visste bättre. 

När man i slutet av 1800-talet sökte ett medel mot 

morfinism, hittade man ett sätt att framställa heroin 

ur morfin. Heroin, som har den kemiska benämningen 

diacetylmorfin, ger en snabbare och kraftigare ”kick” 

än morfin. Efter diverse tester var man övertygad om 

att heroin var ett ypperligt läkemedel i många sammanhang 

och även för behandling av morfinister. 

Efter några år visade det sig att heroin inte alls var 

det perfekta läkemedlet och att många blivit beroende 

av heroin. Tvärtom fastslogs att heroin var den farligaste 

och mest skadliga drogen av alla. 

Olika konferenser och sammankomster ledde till 

hårda restriktioner och från 1930-talet minskade herointillgången 

drastiskt. 

Heroin har dock kommit tillbaka i modern tid 

som en illegal drog och finns sedan 1970-talet på den 

svenska missbruksmarknaden. Numera medicineras 

heroinister med helsyntetiska opiatersättningsmedel 

som metadon och buprenorfin (Subutex, Subuxone 

m.fl.) och vi vet ännu inte hur detta ska sluta. Men hela 

experimentet påminner väldigt mycket om sensmoralen 

i H C Andersens saga Kejsarens nya kläder.

Subuxone innehåller liksom Subutex substansen buprenorfin, 

men också naloxon för att förhindra intravenöst missbruk. 

Subuxone missbrukas istället genom snortning. 

Heroin förekommer på den illegala marknaden som 

ett vitaktigt vattenlösligt pulver som vanligen injiceras. 

Det vita heroinet har störst utbredning i östra Sverige 

och särskilt i Stockholmsområdet. 

Heroinbas är ett förstadium till vitt heroin. Det kallas 

brunt heroin och missbrukas oftast genom rökning. 

Utbredningen i Sverige är störst längs Västkusten. 

Kokain 

Bergsindianerna i bland annat Peru har tuggat kokablad 

i flera tusen år i samband med religiösa riter och 

för att lättare orka med strapatser, stilla hunger och 

törst och för att öka välbefinnandet. Ett kokablad 

innehåller en mycket liten mängd kokain och en hel 

dags tuggande av kokablad kan ge en normaldos om 

100-150 mg kokain. 

År 1860 lyckades en tysk kemist extrahera kokain i 

form av kristaller ur kokablad. Läkemedelstillverkaren 

Merck började nu tillverka kokain som botemedel 

mot diverse åkommor. 

Men det var först på 

1880-talet som kokain 

fick en explosionsartad 

utbredning som lokalbedövningsmedel 

och 

universalmedel mot 

en mängd sjukdomar. 

Det ohämmade användandet 

av kokain som 

läkemedel ledde till ett 

omfattande missbruk i 

Europa, USA och Asien, 

främst i Japan. 

Kokain hydroklorid används 

fortfarande i viss 

utsträckning som lokalbedövningsmedel. 


Olika restriktioner i början av 1900-talet hjälpte 

till att begränsa kokainet och missbruket. Men på 

1970-talet kom kokainet tillbaka som en illegal drog. 

Produktionen i Colombia och i angränsande länder 

hade startat upp och flera kokainkarteller utkämpar 

än i dag blodiga krig om de enorma förtjänster som 

kokainsmuggling till USA och Europa innebär. 

När kokain började smugglas till Sverige för ca 30 

år sedan var det en dyr drog som kostade en tusenlapp 

per gram. Kokainpriset har inte gått upp i takt med 

inflationen och priset är fortfarande runt 1000 kronor 

grammet, eller lägre. Tillsammans med ökad tillgång 

innebär det att kokainmissbruket breder ut sig och 

ökar i motsats till heroin. 

I Sverige missbrukas kokain oftast som ett vitt pulver 

som dras upp i näsan. 

Crack är en rökbar fribasform av kokain. Genom att 

lösa upp kokainhydroklorid (pulver) i vatten och under 

upphettning blanda ner bikarbonat, sker en omvandling 

till fribas. 

Crack är en rökbar fribasform av kokain hydroklorid. 

Crack blev populärt i USA under 1980-talet, men 

har aldrig slagit igenom i Sverige. I jämförelse med 

att snorta kokain ger crack ett snabbare tillslag och 

kortare halveringstid, vilket innebär en kraftigt förhöjd 

rusupplevelse och starkare abstinens. Crackmissbruk 

kan pågå så länge man har tillgång till drogen och risken 

att utveckla ett beroende ökar markant. 



7


Sverige [ladd]ar* 

TEXT: CHRISTOFFER BOHMAN, Polishögskolan Solna 

Googlar man ordet ”Kokain” får man 2 180 000 träffar på 0,14 sekunder. Drogen har blivit 

en kultur, ett levnadssätt och inte sällan framställs kokain med ett glamouriserat hölje i 

olika Hollywood produktioner. 

1983 lanserades filmen Scarface som tar tittaren in i 

värld uppbyggd kring kokain. Filmen blev inte bara en 

kultfilm bland filmälskare utan också bland kokainanvändare. 

Tony Montana, som spelas av Al Pacino, 

har blivit en kulturikon i kokainvärlden och när vi gör 

husrannsakningar i kokainärenden så hittar vi ofta 

planscher av honom på väggen eller hans ansikte på 

den misstänktes telefondisplay. Många romantiserar 

den resa som Tony Montana gör i filmen där han tar 

sig från slummen och blir någon som alla fruktar och 

respekterar. I mina ögon är denna film världens mest 

missuppfattade film. Tony Montana tar en genväg till 

rikedom genom kokainhantering men blir snabbt en 

tungt beväpnad och paranoid missbrukare - en koppling 

som vi ofta ser i vårt arbete. Slutligen dör han så 

jag undrar om alla dessa människor som glorifierar 

honom verkligen såg slutet på filmen... 

Filmen kom samtidigt med att kokainet fick fäste i 

vår huvudstad. Drogen kom att spridas bland nöjeslivets 

topp och blev snabbt en statusdrog för dem på 

Stureplan som hade råd. Kokainets intåg i Sverige 

förknippas ofta med 1980-talet, men kokain kom 

egentligen mycket tidigare än så. Redan på 1920-talet 


kunde man se en spridning av kokainet i Stockholm 

och glamouren runt drogen fanns redan på den tiden. 

Kokainet fanns, då som nu, runt nöjeskvarteren på 

Stureplan och kunde köpas i Berzelii park. Redan då 

var det kändisar som använde drogen och en av dem 

som fastnade var skådespelaren Gösta Ekman. Efter ett 

par år försvann drogen från marknaden i Stockholm 

för att 60 år senare återigen göra entré i det offentliga 

vardagsrummet - krogen. 

Kokain och alkohol på krogen 

Hur kommer det sig då att kokainet är så förknippat 

med krogen och att användningen är så överrepresenterad 

bland kända människor? 

Nästan alla som testar kokain för första gången 

gör det under ruset av alkohol. De flesta av dem som 

använder säger även att de aldrig skulle ta kokain 

utan att dricka alkohol samtidigt. De tycker att det är 

verkningslöst då kokainet förstärker känslan från alkoholen 

och vice versa men istället för bli mer berusad 

så blir användare klarare i huvudet. På krogen dricker 

man alkohol vilket på så sätt blir en naturlig plats för 

kokainet. Detta i kombination med att den ger användaren 

ett falskt självförtroende som hjälper i mötet 

med andra människor. I och med att drogen är och har 

varit så dyr så har den fått status som rikemansdrog. 

Glamouren runt drogen gör att många kända människor 

dras till den. Narkotika kommer alltid att vara ett 

sätt att fly verkligheten och krogen kommer alltid vara 

en bra plats att göra så på. 

Men man kan säga att ruset efter intaget kokain 

är i snitt ca 45 minuter. Ett ganska kort rus som gör 

att de flesta användare fyller på depåerna under en 

utekväll, de måste med andra ord ta narkotika inne på 

krogen. Ett kokainrus varaktighet varierar självklart 

utifrån mängd, kvalité och tolerans. Kokainet på gatan 

i Sverige är i de flesta fall väldigt utblandat då det är 

många människor som i olika led skall tjäna pengar 

på det. 

Eftersom användandet är glamouriserat för kokainanvändarna 

så tar de gärna drogen i sällskap med 

någon annan. Detta beteende ökar chansen för oss att 

upptäcka dem. Vanliga ställen är då självklart krogens 

toalett eller en parkerad bil utanför krogen. Det mest

effektiva sättet att inta narkotika är att röka eller injicera, 

men dessa intagningssätt anses vara lite smutsiga 

bland de flesta kokainanvändare. Istället snortas kokainet 

eftersom ruset infinner sig snabbare och hårdare än 

om man sväljer drogen. Vanligt är då att de använder 

rullade sedlar för att snorta med och enligt kulturen så 

är den med störst valör häftigast. Absolut häftigast är 

den person som snortar med en hundradollar sedel. Vi 

kan ibland hitta dessa rullade sedlar vid avvisiteringar 

och då ringer det genast varningsklockor – här är det 

troligen en person som just använt kokain. 

En vakt ringde mig efter en utbildning jag hållit och 

var alldeles uppspelt. Jag hörde knappt vad han sa men 

förstod att följande scenario precis utspelat sig på hans 

nattklubb: 

– Det var precis som du sa. Jag följde efter två killar 

som gick in på toaletten. Jag hörde hur de viskade och 

kom ut därifrån utan att spola. En av killarna tappade 

en ihoprullad sedel. Jag tog upp den, vecklade ut den 

och slickade på den. Min tunga domnade så det var 

kokain. 

Vakten gjorde enligt mig ett mycket bra jobb med 

undantag att han slickade på sedeln. Att slicka på sedlar 

är, förutom ohygieniskt, kanske inte det effektivaste 

sättet att upptäcka missbruk på en nattklubb. Ett bra 

sätt att kolla om kokain finns på en speciell nattklubb 

är gå in och inspektera plana ytor på krogens toaletter. 

Finns det pulverrester på någon av dem så finns 

problemet. Dessa plana och ofta blanka ytor har då 

ofta repor i sig. Det kommer av att användarna hackar 

upp kokainet, som ofta kan vara i kritform eller pulver 

med små korn i, till ett så fint pulver som möjligt. 

Ett bra verktyg är då den kokainsvabb som vi inom 

polisen kan beställa. Om taket på toaletten är gjort av 

plattor som går att lyfta bort kan det vara en idé att 

kolla ovanför dem, då detta är välkända gömställen 

för användarna. De slipper då gå runt med drogen och 

riskera att åka på ett innehav, samt att de har kokainet 

på den plats de ska använda det på. 

Häftigast är den person som snortar med en hundradollarsedel. 


Hur känns det då att snorta kokain? 

När användaren drar upp pulvret i näsan så kommer 

detta att rensa näsan och känslan kan liknas med att ta 

nässpray. Kokainet fortsätter ner i svalget och en bitter 

och kemisk smak kommer att uppenbara sig. Beroende 

på mängden, ofta två linor á 0,1 gram, och självklart 

kvalitén, så kommer effekten och känslan efter ett 

par minuter. Kokainet irriterar slemhinnorna i näsan 

vilket gör att tunt snor kan börja rinna och personen 

kan även börja blöda näsblod. Eftersom kokain är 

lokalbedövande så kommer näsgången att bli bedövad, 

men även halsen och svalget kan bedövas. Om kokainet 

är starkt så kan hela överkäken bli bedövad. Alla 

användare kommer givetvis inte att uppleva samma 

rus. Effekten beror dels på vilken förväntan personen 

har innan intag men även personens normala dopaminfrisättning 

spelar roll. Ju lägre normal frisättning 

en person har ju starkare är effekten. Detta gör att ju 

sämre en person mår ju bättre mår personen i ruset. 

Precis som Tony Montana så får många människor 

paranoia och när jag började jobba så trodde jag att 

det var deras levnadssätt som gjorde att de kände sig 

efterföljda, tills jag lärde mig vad det verkligen handlade 

om. Det finns två sjukdomstillstånd som har en 

förhöjd frisättning av dopamin i vårt belöningssystem 

och det är psykoser och schizofreni - båda med kraftiga 

inslag av paranoia. Använder man kokain ofta så får 

man en personlighetsförändring med inslag av dessa 

sjukdomstillstånd. 

En UL ringer och säger följande: 

– Jag har span på mig nu. Jag tror det är rikskrim. 

– Varför tror du det? svarar polisen 

– Jag har inte blivit stoppad på två veckor, svarar mannen. 

Kokain finns över hela landet 

Att missbruket av kokain endast finns i storstäder och 

hos kända och välbärgade personer är långt från sanningen. 

Kokainet sprider sig i Sverige och har gjort så 

en tid. Det är svårt att ge en klar bild över hur många 

personer som använder och i hur många städer drogen 

har fått fäste men vi vet att användandet går ner i åldrarna 

och att det spridit sig i alla samhällsklasser. Idag 

reser vi mer än någonsin vilket gör att vi tar hem kulturer 

och synsätt från hela världen. Unga förflyttar sig 

i Sverige och pluggar på universitet där de ofta kommer 

i kontakt med nya seder och liberala attityder mot droger. 

De tar även med sig sina vanor och favoritdroger 

till dessa platser. Att se kokainet som ett storstadsproblem 

är att blunda för sanningen. För att minska och 

försvåra användandet av narkotika så måste vi jobba 

brett. Det hjälper inte att enbart försöka strypa införseln 

av droger. Där efterfrågan finns kommer det alltid 

gå att få tag på kokain. 

Ladd = vanligt förekommande slang på kokain. 


11


Danmarks narkomaner avstår 

från gratis heroin 

Experter har i åratal krävt kliniker som delar ut 

gratis heroin till missbrukare i Danmark. Nu finns 

fem sådana kliniker, men tio månader efter att den 

första dosen injicerades på statens bekostnad står 

de flesta platserna tomma, skriver den danska tidningen 

Politiken. 

Sundhedsstyrelsen uppger att omkring 80 missbrukare 

är i behandling, men det finns platser för 

omkring 300. 

– Det beror på en restriktiv, övervakad och 

mycket kontrollerad behandling, säger Peter Ege, 

socialöverläkare i Köpenhamns kommun till Politiken. 

– Brukarna ska till exempel infinna sig en till 

två gånger dagligen för att få sitt heroin, och varje 

dos ska intas under övervakning. Det kan avhålla 

en del missbrukare då de mister sin frihet, fortsätter 

Peter Ege. 

På flera av heroinklinikerna som Politiken varit 

i kontakt med, är man nöjd med resultatet hittills 

och menar att det kan ta lite tid för narkomanerna 

att vänja sig. 

Vinni Thomsen, chef för Centret för Missbruksbehandling 

i Århus, jämför missbrukarnas skepsis 

över behandlingen med att folk i allmänhet var 

avvaktande när platt-TV började säljas i affärerna. 

Narkomanerna är nyfikna men de vill gärna vänta 

lite. 

En 40-årig heroinist som har missbrukat i 15 år 

säger nej tack till behandling eftersom det är så 

kontrollerat. Han vänder sig mot att behöva inställa 

sig två gånger varje dag på kliniken. 

Från politiskt håll stöttar bl.a. Socialdemokraterna 

Peter Eges förslag om att missbrukarna ska få 

möjlighet att ta heroinet med sig hem. 

GH 

Misslyckad kokainsmuggling 

i påskägg vid juletid 

Två dagar före jul försökte en man i USA smuggla 

in drygt 6 kilo kokain gömt i påskägg. Det fungerade 

inte. 

Tulltjänstemännen på los Angeles International 

Airport reagerade på att de pastellfärgade påskäggen 

inte hörde till julhögtiden. När äggen skars itu 

visade de sig vara fyllda med kokain. 

Den 23-årige smugglaren, Esteban Galtes från 

Miami i Florida, hade varit på ett veckolångt 

besök i Colombia när han greps i LA. Han förklarade 

att han köpt äggen till sina två barn. Men 

uppenbarligen hade han inte räknat med att påskgodis 

i juletid skulle väcka tulltjänstemännens 

nyfikenhet, rapporterar CNN. 

GH 


Nytt sambandskontor 

i Colombia 

Rikskriminalpolisen kommer att öppna ett nytt 

sambandskontor i Bogotá, Colombia, den 1 september 

2011. Den nye sambandsmannen blir 

den första svenska polisen som stationeras i 

Sydamerika med uppgift att bekämpa brottsligheten 

mot Norden. Det är framförallt utflödet 

av kokain som ligger bakom beslutet, men också 

en hel del barnpornografiärenden som har sitt 

ursprung i Sydamerika. 

– Uppdraget kan verka tufft och vi behöver en 

erfaren polis. I Bogotá finns många sambandsmän 

från Europa och en organisation inom den 

colombianska polisen som vår utsände kan samarbeta 

med, säger Krister Salomonsson, chef för 

Rikskrims sambandsmannasektion till tidningen 

Svensk Polis. 

GH 

Största kokainfabriken 

avslöjad i Spanien 

Spansk polis har avslöjat Europas största kokainfabrik 

på en ensligt belägen gård sex mil utanför 

Madrid. Fyra colombianer och en spanjor greps vid 

razzian den 7 januari. Senare har ytterligare tjugo 

inblandade personer gripits runt om i Spanien. 

På gården anträffades ett väl dolt laboratorium 

för färdigframställning av kokain ur råämnen som 

smugglats in från Sydamerika. 33 ton kemikalier 

beslagtogs i labbet, samt 300 kilo färdigt kokain 

och två miljoner euro. 

Totalt har också 470 mobiltelefoner beslagtagits 

från ligan, som bevakade anläggningen dygnet runt 

beväpnade med k-pistar och automatgevär. 

Källa: Drugnews 

GH 

Slutproduktion av kokain har flyttat till Europa.


Heroin eller kokain 

– vilket medel är farligast? 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Nya rön under senare år talar för att kokain bör anses vara lika farligt som heroin. 

Heroin som ”riktmärke” 

I förarbetena till en ändring av narkotikastrafflagen 

(prop. 1980/81:76, s. 212) sägs i fråga om betydelsen 

av farligheten hos ett preparat vid påföljdsbestämning 

i ett narkotikamål att ”… preparatet verkar starkt 

vanebildande, såsom heroin, eller är livsfarligt genom 

sin sammansättning…”. Eftersom heroin blivit ett slags 

”riktmärke”, skall detta medel tas som utgångspunkt 

för värderingen av kokainets farlighet mot bakgrund 

av nya rön. 

Heroinets huvudsakliga risker är hastig beroendeutveckling: 

det kan räcka med ett enstaka injektionstillfälle 

för att initiera en beroendeprocess. Heroinet är 

också giftigt och kan omedelbart efter tillförsel framkalla 

livshotande förgiftningar genom att andningscentrum 

slås ut. Tillgången till medicinsk intervention 

kan då vara avgörande för möjligheten att rädda livet. 

Heroin är i övrigt praktiskt taget fritt från kroppsliga 

skador och sjukdomar (orena injektionsverktyg kan 

dock ge infektioner, t.ex. hepatit eller HIV) eller psykiska 

skador eller sjukdomar. Heroinmissbrukaren blir 

sällan våldsam när han är tydligt påverkad. Den sociala 

insufficiensen vid heroinmissbruk kan däremot bli 

påtaglig. Till följd av de stora skillnaderna i halter (nettoinnehåll) 

kan heroin vara svårt att dosera och risken 

stor för oberäkneliga effekter. Toleransutvecklingen 

kan vara betydande. Abstinensreaktionerna kan bli 

allvarliga men i praktiken sällan livshotande. 

Kokain 

I fråga om kokainets farlighet kan man redovisa följande. 

Beroenderisk. Kaplan och Sadock (1998, s. 420) 

noterar att kokain har kraftfulla beroendeframkallande 

egenskaper samt att ett psykologiskt beroende 

till kokain kan uppstå efter ett enda intag. Cohen har 

beskrivit kokainets ”farmakologiska imperativ”, d.v.s. 

dess beroendeframkallande styrka. Cohen var övertygad 

om att kokainets starka belöningseffekter kunde 

göra vem som helst till tvångsmässig (miss)brukare, 


även den mest mogna och välintegrerade person (referat 

i Washton, 1989, s. 22). Som exempel på styrkan 

i beroendet kan nämnas att försöksdjur, som fått 

möjligheter att injicera sig själva med kokain genom 

att trycka på en spak, vid avbruten tillförsel fortsätter 

att trycka på spaken upp till 12 000 gånger innan de 

ger upp. Djuren är beredda att uthärda plågsamma 

elchocker, svält och att slutligen avlida av självtillförsel 

av kokain. Washton drar slutsatsen att djurförsöken 

visar att ett självdestruktivt tvång att ta kokain kan 

uppstå oberoende av personlighetsstörningar, depression, 

ångest eller situationsbetingade stressfaktorer. 

Toleransutvecklingen kan bli betydande, och intag av 

dagsdoser på upp till 5 gram kokain (vid nasal tillförsel) 

kan förekomma. (Geschwinde, 2002, avsn. 1598). 

Abstinensreaktionerna är främst av psykisk karaktär 

och yttrar sig i en djup depression (dysfori) när kokaineffekten 

upphör. I svårare fall kan tillkomma svår 

trötthet, obehagliga drömmar, sömnsvårigheter eller 

mycket sömn, upphetsning samt anhedoni (oförmåga 

att känna lust). Abstinensreaktionerna kan bestå i upp 

till en vecka. Dysforin utgör en stark motivation att 

återuppta kokainintaget. Kokainberoendet består trots 

att missbrukare efter en tid kan upphöra att uppleva 

starka lustfyllda effekter av medlet; detta beror på den 

intensiva betingningen till medlet och på behovet att 

häva dysforin vid abstinens. Abstinensreaktionerna vid 

kokainmissbruk är dock inte lika fysiskt markanta som 

vid heroinmissbruk (med bl.a. frossbrytningar, svettningar 

m.m.). Sammantaget visar detta att kokain kan 

ge upphov till ett beroende lika hastigt, lika bestående 

och lika svårbemästrat som heroin. 

Risk för livshotande förgiftningar. Mekanismerna 

genom vilka kokain framkallar livshotande förgiftningar 

är bl.a. kraftig påverkan på hjärta och kärl. 

Kombinationen av pulsstegring och kärlsammandragning 

i hjärta och hjärna kan utlösa slaganfall eller 

hjärtinfarkt. Den lokalbedövande effekten kan påverka 

hjärtats fortledningsförmåga. Kokain kan utlösa kramper 

av grand mal-typ, i en del fall i snabb följd. Det kan 

leda till andningsstillestånd och kvävning.

Ackumulerade dödsfall 

Kokain 

Heroin 

Dagar med obegränsad tillgång 

I en studie fick försöksdjur obegränsad tillgång till endera 

kokain eller heroin genom självinjicering. Efter en månad 

hade 90 procent av kokaindjuren avlidit medan endast 36 

procent av heroindjuren. (Från Bozart & Wise, 1985) 

Ett särskilt farligt förlopp är s.k. intensivmissbruk av 

kokain. Det innebär att kokainmissbrukaren kommer 

in i ett beteende av tätt upprepad tillförsel av kokain, 

kanske flera gånger i timmen, under perioder av ett 

dygn eller mer. Oftast är det utmattning av kroppen 

eller slut på drogtillgången som sätter gränsen. Under 

en sådan period kan missbrukaren tillföra sig mycket 

stora doser med påtaglig risk för livshotande förgiftningar. 

(Washton, 1989, s. 47 o. 84 f.) Vid djurförsök 

har visats att djur med obegränsad tillgång till kokain 

avlider nästan tre gånger snabbare än djur med samma 

tillgång till heroin. (Bozart & Wise, 1985) 

Risk för psykiska skador finns i form av paranoia 

(svår förföljelsemani), som i sista hand kan ta sig våldsamma 

uttryck i försök att agera mot upplevda hot i 

omgivningen. Hallucinationer kan förekomma. Vid 

långvarigt missbruk förekommer s.k. myrkrypningar, 

där missbrukaren upplever att små djur rör sig under 

huden och kan skära eller skrapa sig svårt för att bli av 

med dem. Kokainmissbruk kan också leda till bestående 

störningar i stämningsläge med bl.a. maniska beteenden 

eller depression. (Kaplan & Sadock, 1998, s. 420 

ff.) I DSM-IV (2002, s. 98 f.) finns som diagnostiska 

begrepp för kokainrelaterade psykiska störningar bl.a. 

konfusion under kokainintoxikation, kokainbetingat 

psykotiskt syndrom med vanföreställningar, kokainbetingat 

psykotiskt syndrom med hallucinationer, 

kokainbetingat förstämningssyndrom, kokainbetingat 

ångestsyndrom, kokainbetingad sexuell funktionsstörning, 

samt kokainbetingad sömnstörning. 

Risk för social insufficiens medför att missbrukaren 

blir oförmögen till produktivt socialt arbete. Vid kokainmissbruk 

orsakas insufficiensen av den hårda bindningen 

till fortsatt drogintag och de stora kostnaderna 

för kokainkonsumtionen. Föda och sex kan inte längre 

konkurrera med kokainet (jfr Gold, 1984, s. 3). 

Risk för svårberäkneliga eller oberäkneliga effekter 

vid intag av kokain finns redan genom de stora skill- 


naderna i nettoinnehåll hos vanliga handelskvaliteter 

på den illegala marknaden. Missbrukare kan även bli 

sensitiserade till kokain så att en mindre dos behövs 

för att framkalla en stark effekt. Det kan leda till s.k. 

”kindling” (termen betyder ”antändning” eller ”uppflammande” 

och bör i detta sammanhang översättas 

med ”tändning”). Fenomenet innebär att en viss dos 

kokain vid ett tillfälle ger väsentligen starkare effekter 

än tidigare, i värsta fall med dödlig utgång (Washton, 

1989, s. 31). Detta gör att kokainets effekter blir svårare 

att förutsäga. 

Risk för utlösande av våld föreligger genom att 

paranoia tillsammans med upphetsning och ökat aktivitetsbehov 

jämte minskade hämningar och nedsatt 

kritiskt omdöme gör att kokainmissbrukaren kan 

agera hotfullt och våldsamt mot personer och egendom 

för att bli av med t.ex. upplevda förföljare. 

I fråga om risker för beroendeutveckling och livshotande 

förgiftningar uppvisar kokain samma nivåer eller 

grader som heroin. Kokain företer även ett brett spektrum 

av kroppsliga och psykiska störningar som inte 

förekommer vid missbruk av heroin. Kokain har p.g.a. 

risken för sensitisering mer svårförutsägbara effekter 

än heroin. Kokain har dessutom en i förhållande till 

heroin förhöjd risk för utlösande av våld. Kokain bör 

därför mot bakgrund av senare års samlade erfarenhet 

av medlets effekter och risker i farlighetshänseende 

anses vara lika farligt som heroin. 

Artikeln är en sammanfattning av ett sakkunnigutlåtande. 

Referenser 

American Psychiatric Association (APA) (2000): 

Mini-D IV – Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR; 

svensk upplaga: Danderyd: Pilgrim Press, 2002. 

Bozart MA, Wise RA (1985): Toxicity associated 

with long-term intravenous heroin and cocaine selfadministration 

in the rat, JAMA, vol. 254, July 5, s. 

81 – 83. 

Closser MH (1992): Cocaine epidemiology, s. 225– 

240 i: Kosten TR, Kleber HD (eds.): Clinician’s 

Guide to Cocaine Addiction – Theory, Research, and 

Treatment, New York: The Guildford Press. 

Geschwinde T (2003): Rauschdrogen, 5. Auflage, 

Berlin: Springer. 

Gold MS (1984): 800-Cocaine, New York: Bantam. 

Kaplan HI, Sadock BJ (1998): Synopsis of Psychiatry, 

8th Ed., Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 

Kosten TR, Kleber HD (eds.) (1992): Clinician’s 

Guide to Cocaine Addiction – Theory, Research, and 

Treatment, New York: The Guildford Press. 

Martindale (2002): The Complete Drug Reference, 

33rd ed., London: The Pharmaceutical Press. 

Washton AM (1989): Cocaine Addiction, New 

York: Norton. 


15


Heroin och kokain från samma hand 

TEXTOCH FOTO: LENNART KARLSSON 

Att det är riskabelt att vara injektionsmissbrukare vet de flesta redan. Men det inte många 

vet eller tänker på är att riskerna med preparatförväxling har ökat de senaste åren. 

Den missbrukare som köper en boll med vitt pulver 

i Stockholm kan inte längre vara säker på vilket 

innehåll man får. Detta är något som kan få förödande 

konsekvenser såväl för den injicerande heroinisten som 

för den sniffande kokainisten. 

Heroin konkurreras ut 

Stockholm och delar av Mälardalen skiljer sig fortfarande 

från övriga delar av landet. Det vita heroinet är 

den typ av heroin som föredras. I Stockholm domineras 

gatuhandeln av löst sammansatta nätverk där importörer, 

lagerhållare och gatusäljare har sitt ursprung från 

västra Afrika. Dessa nätverk har haft en relativt ohotad 

ställning sedan tidigt 80-tal. De senaste fem åren har 

dock lönsamheten i heroinförsäljningen sakta men 

säkert dalat. Konkurrensen kommer inte från andra 

aktörer utan det faktum att fler opiatmissbrukare 

konsumerar legalt förskrivna eller illegala syntetiska 

opiater. Metadon, Subutex och Suboxone har till viss 

del gjort handeln med heroin olönsam. Nu ska man 

dock inte tro att de narkotikasäljande nätverken ger 

upp så lätt. Prisdumpning på heroinet gör att många 

opiatmissbrukare fortfarande kan ”lyxa till det” med 

heroin på toppen av sitt intag av syntetiska opiater. 

Nu finns det förvisso inget fastslaget prisindex som 

objektivt kan bevisa detta påstående. Trenden är dock 

tydlig. Relativt stora beslag, 5-15 bollar, görs på missbrukare 

som är långt ner i hierarkin. I januari detta år 

gjordes ett beslag där köparen uppgav att han fått köpa 

ca ett gram vitt heroin för 800 kronor. Förbluffande 

billigt! 

Kokain tar marknadsandelar 

I takt med att heroinets lönsamhet har blivit mindre 

så har kokainet blivit mer attraktivt. Till skillnad från 

heroin så har efterfrågan på kokain ökat. De västafrikanska 

nätverken har inte varit sena med att marknadsanpassa 

sin verksamhet och idag sker försäljning 

av kokain minst lika ofta som heroin. Nu kommer 

vi dock till ett litet problem. Heroinet och kokainet 

förpackas på samma sätt, nämligen i plastbollar eller 

så kallade gambiabollar. En gatusäljare kan ofta ha 

med sig både kokainbollar och heroinbollar i fickan. 


Denna gång var det kokain i bollarna som delvis anträffades 

gömda i en hårborste. 

Det krävs ju knappast någon Einstein för att förstå att 

säljaren i en stressad försäljningssituation kan lämna 

över fel boll. 

En köpare med abstinens kanske inte heller tar sig 

tiden att noggrant granska sitt köp. En överraskning av 

det otrevligare slaget kan vänta runt hörnet. 

Att dessa förväxlingar sker vet vi. Bland annat 

genom spaningsärenden med avlyssning där förbannade 

och förtvivlade heroinmissbrukare ringer tillbaks 

till säljaren. De vill ha pengarna tillbaka eftersom de 

precis har injicerat kokain. Hur ofta det sker har vi 

dock ingen aning om. 

Köparna vänder sig sällan till allmänna reklamationsnämnden 

för att klaga. 

Heroinistens injicerande av kokain är helt klart förknippat 

med kraftigt obehag och hälsorisker. Med vad 

händer om en relativt oerfaren kokainist drar en rejäl 

lina med heroin? 

Det finns anledning för alla poliser som jobbar med 

narkotika att informera narkotikaköpare om riskerna 

med preparatförväxling. Detta kan bli ytterligare ett 

verktyg i vår argumentationskatalog för att motivera 

narkomaner att upphöra med sitt missbruk.


Kokainsmugglare utnyttjade 

hemtjänsten 

Islutet av oktober 2009 beslagtog tullen på Arlanda 

ett EMS-postpaket adresserat till en Göran Persson 

i Angered. Paketet var avsänt i Costa Rica och det 

innehöll 330 gram kokain i en påse som var gömd i en 

julstrumpa. Paketet levererades till Persson av postens 

personal och hans bostad sattes under bevakning. 

Göran Persson visade sig vara en gammal man som 

flera gånger om dagen var i behov av hjälp från hemtjänsten 

med matlagning och i stort sett allt han skulle 

företa sig. 

Vid registerslagning upptäckte man att två av Göran 

P:s barnbarn var kända narkotikabrottslingar och 

gängmedlemmar. Därför misstänkte tullens utredare i 

Göteborg inledningsvis att något av barnbarnen låtit 

skicka narkotikan till sin morfar för att senare kunna 

plocka upp den där. Men den teorin visade sig senare 

vara helt felaktig. 

Efter två dagars spaning mot Perssons lägenhet hade 

fortfarande ingen kommit för att hämta paketet. De 

enda som gick in och ut ur lägenheten var personal 

från hemtjänsten. Tullen genomförde då en husrannsakan 

i Perssons lägenhet, men paketet var inte kvar och 

Persson hade ingen aning om vart det tagit vägen. 

Kokain i EMS-försändelser 

Nu vidtog en rad utredningsåtgärder. Tullen begärde 

och fick från Posten en lista på 41 personer som tagit 

emot EMS-försändelser från Costa Rica de senaste 

månaderna, varav 22 var adresserade till personer i 

Göteborg. En av dem var Göran Persson som redan i 

september fått ett brev från Costa Rica. 

Ungefär 15 av de 22 försändelserna till Göteborg 

misstänktes ha innehållit kokain med tanke på paketmottagarnas 

förekomst i brottsregister och kopplingar 

till narkotika. 

Det fortsatte komma EMS-paket från Costa Rica 

adresserade till personer i Göteborg. Försändelserna 

passerade först Arlanda och tullen där gjorde beslag av 

kokain i ytterligare ett tiotal försändelser under slutet 

av 2009 och början av 2010. I Göteborg kunde utredarna 

se att kokainsmugglingen sköttes av två olika 

grupperingar. I den ena, där Göran Persson råkade bli 

involverad, ingick huvudsakligen dominikaner. 

I slutet av april 2010 åtalades åtta personer i den 

dominikanska grupperingen. Ett gift par hade engagerat 

landsmän att dels ta emot paket och dels skicka 

pengar till Costa Rica. Paret dömdes till fängelse i åtta 

och ett halvt år respektive fem år och tre av paketmottagarna 

fick vardera fem års fängelse. En av dem var 

35-åriga trebarnsmamman Jendry. 


EMS-brevet med julstrumpan innehöll kokain. 

Foto: Tullverket 

Dyrköpt erfarenhet 

Jendry arbetade inom hemtjänsten och var bekant med 

det ovannämnda gifta paret. Vid ett tillfälle frågade de 

henne om hon ville ta emot ett postpaket från Costa 

Rica. Hon fick inte reda på varför men de erbjöd henne 

30 000 kronor om hon gjorde det. Senare fick hon reda 

på att paketet skulle innehålla ett halvt kilo kokain, 

men hennes behov av pengar avgjorde. 

Jendry vågade då inte ta emot paketet hemma utan 

det skulle gå till Göran Perssons adress eftersom hon 

tog hand om honom och besökte honom dagligen i sitt 

arbete som hemvårdare. Efter en månad kom en avi 

till Persson och Jendry erbjöd sig att hämta ut paketet. 

Han skrev på och med hjälp av Göran Perssons körkort 

fick hon ut paketet med kokain som hon direkt 

lämnade till sin uppdragsgivare. 

Han ville att hon skulle ta emot ytterligare ett paket 

på samma sätt och ersättningen var 30 000 kronor som 

förra gången. Denna gång levererades paketet hem till 

Göran Persson, eftersom tullen redan undersökt paketet. 

Jendry gick hem till Persson för att hämta försändelsen. 

Hon hittade ett blått kuvert och julstrumpan 

med kokainet hade Göran Persson tagit fram och hängt 

över en stol. 

Jendry tog kokainet med sig och när hon fick höra att 

denna försändelse bara innehållit mjöl blev hon ängslig 

och ville inte vara med längre. Sedan hon gripits och 

häktats var hon mycket samarbetsvillig under utredningen, 

men får ändå avtjäna några år i fängelse. 

Källa: Dick Henry, Tullverket Göteborg 

GH


Syntetiska opiater 

– ersättning eller komplement? 

Legalförskrivna syntetiska opiater är här för att stanna. Det finns nog ingen som på allvar 

tror att vi inom en överskådlig framtid ska kunna ifrågasätta deras existens. Däremot kan 

man med rätta ifrågasätta om inte kontrollen av statligt finansierad narkotika borde vara 

bättre. 

När metadonet en gång i tiden infördes så var kontrollen 

av preparaten och kraven på patienterna 

relativt höga. I dag är opiatersättningsprogrammen en 

djungel av olika preparat och utlämningsställen med 

förskrivningsrätt. I de fall man överhuvudtaget kan 

tala om kontroll så beror det snarare på enskilda aktörers 

goda vilja. I Stockholm finns idag ett relativt väl 

fungerande samarbete mellan polis och några av ”de 

tunga aktörerna” som utgörs av etablerade beroendemottagningar. 

Problemet är bara att det finns många 

andra i denna bransch som inte prioriterar restriktivitet 

och samverkan med polis. 

Starka krafter mörkar problemen 

När Subutex introducerades som opiatersättning så 

höjdes många röster. En del röster, ofta från poliser, 

var negativa, men de allra flesta var dock oreserverat 

positiva. Subutex beskrevs som ett nytt, modernt preparat 

och liknades nästan vid ett mirakelmedel. Många 

ifrågasatte med rätta varför inte metadonet som opiatersättning 

var tillräckligt? Svaren blev i många fall 

väldigt dunkla. Bland annat argumenterades att många 

unga heroinister inte kunde identifiera sig med de äldre 

heroinister som var inskrivna på metadonprogrammen. 

Preparatet dundrades ut på marknaden trots att 

det fanns väldigt skral objektiv forskning på området. 

Skapade vi alltså en efterfrågan på basis av att metadon 

inte var tillräckligt ungt och fräscht? 

Alla de farhågor som viftades bort i Subutexens 

barndom har vi nu att förhålla oss till. Alla vet vid det 

här laget resultatet. Vi har ett omfattande missbruk av 

såväl legalt utdelad som illegalt hanterad Subutex. Det 

dröjde inte länge innan missbrukare experimenterade 

fram att Subutex både kunde sniffas, rökas och injiceras. 

Nu försäkrar många legalförskrivande aktörer att 

man byter ut den mer missbruksvänliga Subutexen 

mot Suboxone. På så sätt inbillar man sig kanske att 

vi på något sätt skulle återfå kontrollen. Tillåt mig att 

tvivla! Missbrukarnas uppfinningsrikedom brukar slå 

det mesta. 

Till detta ska läggas den pågående diskussionen om, 

och i vissa fall redan genomförda, sprututbytespro- 


Illegal Subutex: Polisen gör ofta beslag av Subutex på de 

öppna drogscenerna. 

Foto: Lennart Karlsson 

grammen. Även här vill man införa nya grepp i svensk 

narkotikapolitik utan att ha ordentligt på fötter i form 

av objektiv forskning. Eftersom många av deltagarna i 

sprututbytesprogrammen är opiatmissbrukare blir man 

lite fundersam. Om nu opiatersättningsprogrammen 

fungerar så förträffligt, varför har missbrukarna då så 

stort behov av sprutor? Vill man raljera så kan man väl 

bara konstatera att vi kan ställa över alla opiatmissbrukare 

på Metadon, Subutex eller Suboxone och sedan 

kan vi skippa sprututbytet. 

De preparat som var tänkta som en ersättning och 

väg ut ur missbruket, har påfallande ofta inneburit ett 

vidmakthållande av pågående missbruk. När samhället 

delar ut narkotika som en enkel lösning, utan att ta 

tag i de bakomliggande orsakerna till missbruket, kan 

det inte ses som något annat än ett rejält misslyckande. 

Opiatmissbrukare kan idag lugnt och tryggt ”flyta på” 

fullpumpade med lagligt knark. De kan fortsätta med 

sin missbrukande livsstil. De kan injicera vanligt heroin 

utan att behöva riskera obehaget med svåra avtändningar. 

Opiatersättningen är en trygg grund för dem att 

vila sig på. Beviset för detta är att vi ofta gör beslag av 

såväl heroin som Subutex hos missbrukare. 

Lennart Karlsson


Subutex hårdvaluta i norra Finland 

TEXT: ÅSA DAHLBERG, Narkotikaenheten, Polismyndigheten Norrbotten 

Det omfattande missbruket av Subutex i Finland etablerades redan på 1990-talet genom 

en läkares egenmäktiga utdelning av tabletterna. Doktor Karvonen gick så långt i sin iver 

att förse missbrukare med Subutextabletter, att han medverkade till att tabletter smugglades 

från Frankrike. Eftersom han också sålde Subutex till missbrukare dömdes han för 

narkotikabrott. 

Subutexmissbruket är omfattande i Finland och har 

helt slagit ut heroinet. Men frikostig förskrivning av 

Subutex från finska läkare är numera inget stort problem 

för polisen. Utdelningen av tabletterna är noga 

övervakade, de måste konsumeras på mottagningen 

och det dröjer innan man får ta med sig större ransoner 

av tabletterna hem. 

Det stora problemet är smugglingen, framförallt från 

Frankrike och Estland. Från Frankrike sköts insmugglingen 

i storskaliga operationer, och det handlar ofta 

om grov organiserad brottslighet. 

Svensk-finskt polissamarbete avslöjade 

smuggling 

Polisen i Rovaniemi och polisens narkotikaenhet i 

Luleå har under hösten 2010 samverkat i ett ärende 

för att utreda smuggling av Subutex från Stockholm 

till Finland. 

Subutextabletterna hade franskt ursprung. Den som 

levererade tabletterna kom med tåg från Stockholm till 

Luleå. Tabletterna låste han in över natten i en förvaringsbox 

på busstationen i Luleå. 

Köparna var ett finskt par i 30-årsåldern och bosatta 

i Rovaniemi. Stockholmaren lämnade över 700 styck 

8 mg tabletter som var förpackade i kartor med sju 

tabletter i varje karta. Innan resan tillbaka till Finland 

hade paret delat kartorna och tabletterna förpackades 

styckevis i sprayförpackningar och läskburkar av 

metall. Smugglingen över gränsen till Finland skedde 

De 100 tablettkartorna med Subutextabletter överlämnades 

till finska köpare i Luleå. Tabletterna har dessförinnan 

smugglats från Frankrike till Sverige. Foto: Polisen Luleå. 

med bil och det finska paret hade lagt burkarna med 

tabletter tillsammans med en mängd matvaror som de 

köpt i Sverige. Men polisen och tullen hade bilen under 

uppsikt och paret greps när de passerat gränsen. 

Stockholmaren hade gjort flera leveranser till Finland 

och i utredningen har det framkommit att mannen sålt 

och levererat minst 4-5000 Subutextabletter dit. I 

mannens bostad anträffades ytterligare 400 Subutex. 

Paret hade betalat 15 200 euro – en delbetalning - för 

de 700 tabletterna. Pengarna hade säljaren på sig när 

han greps i Sundsvall i en buss på väg tillbaka till 

Stockholm. Säljaren utlämnades till Finland där utredningen 

fortsatt och åtal snart kommer att väckas. 

Skyhöga priser gynnar langare 

Priset för 8 mg Subutex på gatan i Rovaniemi i norra 

Finland ligger på mellan 130-200 euro styck. I södra 

Finland kan man köpa en Subutextablett för mellan 

40-100 euro. 

Missbrukare köper ofta en del av en tablett - till 

exempel en fjärdedel 2 mg - och priset i södra Finland 

brukar då vara 30 euro. I Frankrike kan man köpa en 

8 mg Subutextablett för 3-4 euro. 

Innan smugglingen till Finland gömdes tabletterna styckevis 

i till synes vanliga läskburkar och sprayförpackningar. Foto: 

Polisen Rovaniemi. 


27


Narkotika och krig 

Kampen om marknaderna 

TEXT: JONAS HARTELIUS 

Narkotikahandeln fortsätter vara värd att strida om för många parter. 

Narkotika har de senaste århundradena blivit en 

synnerligen attraktiv handelsvara, även för legal 

handel och skatteintäkter. Brittiska kolonialadministrationen 

för Straits Settlements (omfattade nuvarande 

Malaysia och Singapore) hade i början av 1900-talet 

närmare 50 procent av sina tull- och skatteinkomster 

från opium. Idag omsätter den illegala narkotikahandeln 

över hela världen årligen belopp i samma storleksordning 

som en svensk bruttonationalprodukt (ca 

3 000 miljarder SEK). 

Under samma tid har narkotika blivit föremål för 

våldsamma väpnade konflikter, allt från regelrätta krig 

om handelsrättigheter till ”gangsterkrig” om lokala 

marknader. Den nivå av organiserat våld som förekommer, 

exempelvis under strider om transportrutter 

via Mexico till USA, visar att det kan vara fråga om ett 

inbördeskrig i alla avseenden utom folkrättsliga. 

Opiumkrigen 

Kring år 1800 hade Kina en av världens mest utvecklade 

ekonomier med en omfattande export av bl.a. 

keramik och textil. Betalning krävdes i silver. För att 

jämna ut betalningsbalansen sökte kolonialmakterna 

Frankrike och Storbritannien efter varor som kunde 

säljas med förtjänst till Kina. Opium visade sig vara en 

sådan produkt – mycket lönsam för kolonialmakterna 

men förödande för kineserna. År 1838 uppgick opiumimporten 

till 38 000 kistor à 70 kg. 

Kinas regering försökte ingripa mot opiumhandeln 

med dekret och handelsförbud. Konflikten ledde 

till ett regelrätt krig år 1839 med Frankrike och 

Storbritannien. Efter tre år slöts en fred i Nanking, med 

resultatet att kolonialmakterna fick mer eller mindre fri 

handel på Kina. 

Opiumimporten ökade kraftigt, vilket föranledde 

Kinas regering att överväga produktion och handel i 

egen regi. Det blev dock ingen framgång. Ett nytt krig 

1858 – 1859 om opiumhandeln blev ett totalt nederlag 

för Kina och gav kolonialmakterna helt fri handel, 

även med opium. På 20 år ökade opiumimporten till 

över 100 000 kistor årligen. 

Några år in på 1900-talet formades en internationell 

opinion mot opiumhandeln. En första internationell 

konvention ingicks 1912. Den lagliga handeln på 


Kina upphörde 1917. Men ännu under 1930-talet 

finansierade krigsherrar i inbördeskrigets Kina sina 

väpnade styrkor genom att sälja opium. Fullt utrotad 

blev opiumhanteringen först efter en landsomfattande 

antiopiumkampanj vid mitten av 1950-talet. Antalet 

opiumrökare uppskattades då till mellan 10 och 40 

miljoner. 

Konflikterna under mer än 100 år kring opiumhanteringen 

i Kina hade allt som senare skulle bli 

markanta inslag i det sena 1900-talets narkotikakrig: 

ekonomiska drivkrafter, ideologisk laddning, militära 

eller paramilitära insatser, förödande verkningar på 

civilbefolkning och samhällsekonomi samt hot mot 

statens autonomi. 

Narkostater 

I vida områden har narkotikahandeln blivit en så stor 

del av ekonomin och samhällslivet att den hotar viktiga 

statsfunktioner som rättsväsendet. För länder där narkotikahandelns 

aktörer genom sin ekonomiska, politiska 

och paramilitära styrka påverkar centralregeringens 

maktutövning har den amerikanske forskaren Alfred 

W. McCoy (2003) infört begreppet ”narkostater”. 

Där kan narkotikahandelns räckvidd variera från att 

odlingsområden är mer eller mindre autonoma till att 

ledande aktörer söker sig till politiken, bl.a. för att få 

immunitet. Så blev kokainhandlaren Pablo Escobar 

parlamentsledamot i Colombia 1982, samtidigt som 

hans kartell kunde omsätta upp till 15 ton kokain om 

dagen. 

Idag är bl.a. Afghanistan, Colombia, Guinea-Bissau 

och Mexico kända som narkostater. Afghanistan är 

sedan årtionden världens största producent av opium 

och heroin. Förtjänster på tiotals miljarder USA-dollar 

bidrar till talibanernas väpnade kamp. I Colombia har 

den revolutionära rörelsen FARC blivit en så stor och 

rik aktör på narkotikamarknaden att handeln numera 

utgör en viktigare drivkraft än ideologin. Guinea- 

Bissau är sedan årtionden en stat i upplösning, vilket 

gjort landet till en idealisk mellanstation för kokainsmuggling 

från Sydamerika till Västeuropa. 

I Mexico har omkring 30 000 människor dödats 

sedan president Felipe Calderon år 2006 förklarade 

krig mot narkotikan och skickade 6 500 soldater till

Michoacan för att få slut på narkotikavåldet i delstaten. 

Idag deltar omkring 45 000 soldater i narkotikabekämpningen 

inom regionen. På många håll förvärras 

läget av att avdankade soldater och säkerhetsfolk, bl.a. 

de fruktade ”Los Zetas”, gått över till narkotikasyndikatens 

sida eller etablerat sig som egna aktörer. Våldet 

är excessivt även i förhållande till det som kan förekomma 

under inbördeskrig med bl.a. mord på poliser, 

vars huvuden sedan satts upp på pålar för att statuera 

exempel. Under senare år har ett tiotal karteller stridit 

om de lukrativa gränsområdena mot USA. 

Mexikanska karteller har också rekryterat centralamerikanska 

gäng för att för att skapa direkta förbindelser 

med Sydamerika. Gängnätverket Mara, vars hårt 

tatuerade medlemmar är kända för sina våldsamheter, 

uppskattas ha mellan 30 000 och 70 000 medlemmar. 

Gruppen bildades på 1980-talet i USA och har spritt 

sig ut över världen. 

”Krig mot narkotikan” 

Även insatser för narkotikabekämpning kan få dimensioner 

av krig. USA:s president Ronald Reagan proklamerade 

i början av 1980-talet ”krig mot narkotikan”. 

Det ledde till en kraftig upprustning av amerikansk 

narkotikapolis- och tullverksamhet mot produktion 

och distribution av illegal narkotika. 

Ute på fältet kan ”kriget mot narkotikan” leda till 

regelrätta strider, som även drabbat utomstående. 

Sydamerikanska kokainsmugglare har upprustat sig 

med bl.a. ubåtar för transporterna. Myndigheterna 

har svarat genom att sätta in radarspaningsflyg och 

marinfartyg. 

Trots spektakulära framgångar med massgripanden 

och beslagsrekord har narkotikahandeln fortsatt. 

Det beror på att ”kriget” lämnar efterfrågan intakt. 

Därmed finns det alltid nya grupper som är beredda att 


ta stora risker för att tillgodose denna för de enorma 

profiternas skull. Man har beräknat att förtjänsten på 

ett kilogram kokain som hanteras från laboratorium 

till avsättning bland missbrukare är 20 000 procent. 

Den indirekta strategin 

En av de viktigaste militärteoretikerna under 1900talet, 

engelsmannen Sir Basil Liddell Hart (1895 – 

1970), pekade på att det sällan fungerar att angripa 

en stark motståndare rakt på. I stället förespråkade 

han ”den indirekta vägen”: att gå runt och angripa 

motståndaren på en svag punkt. Hans modell används 

nu även inom marknadsföring. I ”narkotikakriget” är 

de stora syndikatens svaga punkt missbrukarnas efterfrågan: 

de måste ha kunder som är beredda att betala 

stora summor för narkotikan för att operationerna 

skall bli lönsamma. Utan insatser mot efterfrågan kommer 

syndikaten att fortsätta att få enorma tillflöden till 

sina krigskassor. 

Tillämpat på dagens narkotikakrig betyder detta att 

insatserna fokuseras om på de lokala avsättningsområdena 

med missbruk och småhandel med narkotika. 

Svenska erfarenheter, bl.a. från polisoffensiven 1969, 

visar att detta fungerar med stor allmänpreventiv 

verkan. Till samma slutsats har även den f.d. DEAagenten 

Michael Levine med över 3 000 gripanden 

kommit i en serie böcker. Vid praktiska operationer, 

bl.a. på Manhattan, visade han ett det var möjligt att 

eliminera den lokala narkotikahandeln genom att gripa 

missbrukarna under deras inköpsrundor. Samma erfarenheter 

av vikten att kunna ingripa konsekvent mot 

efterfrågan ligger bakom det svenska konsumtionsförbudet 

(1988). 

Referenser kan fås från författaren. 

Under 1800-talet blev opiumhandeln 

på Kina en synnerligen lukrativ 

verksamhet. Britter och fransmän 

utvecklade specialfartyg för opiumtransporten. 

Bilden visar ett opiumfartyg 

i Lingting nära Kanton (idag 

Guangzhou) år 1839. (FLP) 


31


Skomakarligan 

ett omfattande heroinärende för 30 år sedan 

När Stockholms läns narkotikarotel ”Huddingegruppen” i slutet av 1970-talet spanade mot 

den så kallade ”turkligans” heroinaffärer i Sollentuna, förekom namnet Kework Vartanian 

i några tips. Kework verkade vara stor i heroinbranschen, men han ingick inte i turkligan. 

Kework kom senare att dömas som huvudman i ”skomakarligan”. 

Huddingegruppen legendarisk 

I Stockholms län bildades under 1977 en narkotikagrupp 

bestående av 20 frivilliga unga och erfarna poliser 

från olika distrikt i länet. Alla hade också ett brinnande 

intresse för bekämpning av narkotika. Gruppen 

fick så småningom namnet Huddingegruppen, eftersom 

man blev placerad i Huddinge polisdistrikt. Turkligan 

och skomakarligan var ett par av gruppens objekt i 

slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Men 

den framgångsrika Huddingegruppen fick för mycket 

uppmärksamhet och lades snart ner av polisledningen i 

Stockholm under polismästaren Hans Holmérs tid. 

Spaningarna mot Kework startade 

Under våren 1981 började Huddingegruppen på allvar 

kartlägga Kework Vartanians förehavanden. Han var 

då 32 år, armenier och född i Aleppo i Syrien. Han 

kom till Sverige omkring 1970 och utbildade sig till 

frisör, ett yrke som han inte utövade. Snart tog han 

över en tobaksaffär i centrala Stockholm och kom där 

i kontakt med narkotikaaffärer genom langare och 

missbrukare som fanns i området. 

Kework levde ett mycket enkelt och välordnat 

familjeliv, trots att han mer än väl hade råd att leva i 

lyx. Hans stora intresse var fotboll och han var aktiv 

spelare och engagerad i Armeniska kulturföreningens 

fotbollslag. Kework var en man som armenierna såg 

upp till. 

Kework Vartanian bodde på Stupvägen i Sollentuna, 

inte långt ifrån det kvarter där turkligan skötte sina 

affärer. Under hyreshusen i Keworks område fanns ett 

kulvertsystem som förband huskropparna. Spanarna 

såg att han träffade flera missbrukare och smålangare, 

men mötena skedde ofta i kulvertarna och var omöjliga 

att övervaka. 

Poliserna lade en dag märke till att persiennerna i 

ett av Keworks fönster var ställda på ett speciellt sätt. 

I huset mittemot svarade någon genom att ställa sina 

persienner på samma sätt. Den som bodde där var 

Diran, även kallad dansken. Diran bodde officiellt på 


en adress i Köpenhamn tillsammans med en dansk 

kvinna. Han var dansk medborgare, hade blivit sjukskriven 

från sitt jobb och fick arbetslöshetsunderstöd, 

medan han i själva verket bodde i Sollentuna. 

Kework hade ingen bil och Diran var hans chaufför. 

De åkte ofta runt och besökte langare och Kework 

verkade ha obegränsad tillgång till heroin. 

Skomakeriet i Huddinge 

Kework och Diran åker en dag till Huddinge och försvinner 

in i en skomakeriverkstad som innehades av 

armeniern Agop. Kework och Agop börjar nu träffas 

allt oftare och allt tyder på att deras möten har med 

insmuggling av heroin att göra. Ett antal nya armenier 

och libaneser tillkommer som misstänkta i utredningen 

och de reser mycket ofta till Libanon. Vid ett tillfälle 

gör tullen på Arlanda en kontroll, när några av dem 

kommer med flyg. I en resväska hittas då mer än ett 

kilo heroin. 

Gripanden, husrannsakningar och beslag 

Nu börjar nätet dras åt och ett ingripande mot Kework 

måste snart ske. Han hårdbevakades och spanarna 

följde efter när han och Diran körde in till Stockholm, 

träffade en kvinna som han sammanträffat med många 

gånger tidigare och därefter åkte de tillbaka hem. 

Kvinnan greps i tunnelbanan och hade då 20 gram 

heroin på sig. Hon berättade att hon senare samma 

kväll skulle träffa Kework igen och narkotikagruppen 

beslöt då att slå till när Kework och hans chaufför 

lämnade Sollentuna. 

Vid 23-tiden denna kväll i slutet av oktober 1981, 

lämnade Kework och Diran Sollentuna i bil och 

de stoppades strax av Huddingegruppens spanare. 

Poliserna hade beväpnat sig med förstärkningsvapen, 

K-pist, eftersom man visste att både Kework och Diran 

brukade bära vapen. 

Gripandet gick snabbt och de båda fördes i olika 

bilar till skilda polisstationer. Kework kördes i en av

polisernas privata bil och vid avvisiteringen på polisstationen 

hade han ingen narkotika på sig, som man 

hade hoppats. Den privatbil han transporterats i undersöktes 

och där hittades 50 gramheroin. 

Vid husrannsakan i Dirans lägenhet hittades 3 

kilo heroin i olika portionsförpackningar. Där fanns 

också över en kvarts miljon kronor i 1000-lappar och 

100-kronorssedlar, prydligt undanstoppade på olika 

ställen. 

Hos Kework hittade man bara några få gram heroin, 

men däremot ytterligare en kvarts miljon kronor och 

några tusen US-dollar. Dessutom en mängd smycken, 

som troligen härrörde från inbrott som missbrukare 

gjort. Man fann också insättningskvitton i schweiziska 

banker och kvitton på överföring av över en miljon 

kronor till personer i USA. 

I Agops skomakeri fann spanarna ett halvt kilo 

heroin och en del skor med borttagna klackar som var 

urgröpta. Det visade sig att Agop, som var den ende 

skomakaren i organisationen, var den som iordningsställde 

skor med ihåliga klackar. Han reste också själv, 

ofta tillsammans med flera andra kurirer, till Libanon 

och smugglade heroin till Sverige i klackarna. 

Kework överklagade inte sin dom 

Kework blev efterhand samarbetsvillig när han fick 

klart för sig att spaningarna mot honom och flera 

Den federale ryska antinarkotikaministern, herr Viktor 

Ivanov, har publicerat en bok om den illegala narkotikahandeln 

inom och från Afghanistan. 

Inledningsvis uttalar ministern att “praktiskt taget 

alla hot mot Rysslands intressen har kopplingar till 

international terrorism och gränsöverskridande brottslighet. 

De kraftiga effekterna av afghansk narkotikahandel 

mot Rysslands södra gräns är särskilt viktiga i 

detta avseende.” 

Den interna ryska narkotikasituationen är allvarlig. 

Nästan två miljoner ryssar använder regelbundet 

droger (då räknas ej alkohol). Nästan 90 procent av 

narkotikamissbrukarna använder afghanskt heroin. 

Den illegal narkotikahandeln genom Norra rutten 

(f.d. Soviet-republiker) beräknas skapa inkomster på 

17 miljarder USA-dollar (ca 100 miljarder kronor). 

Uppskattningsvis 15 miljarder dollar hamnar hos 

transnationell brottslighet och terroristorganisationer. 

Handeln skapar så stora summor att terrorister och 

brottslingar kan bekosta egna arméer och operationer 

mot stater och lagliga intressen. Både president Dmitry 

Medvedev och premiärminister Vladimir Putin har tydligt 

uttalat att olagliga narkotika måste hejdas för att 

förebygga terrorism och gangsterism. 

Under senare år har Ryssland ökat sin narkotika- 


andra pågått under en längre tid och att polisen troligen 

visste en hel del. 

Den mängd heroin Kework hade sålt genom sina 

langare, uppgick till åtskilliga 10-tals kilon. Han åtalades 

så småningom för omfattande narkotikaaffärer 

mellan åren 1974 och 1981. 

Under utredningen uppdagades att Kework började 

sin bana som narkotikahandlare med att sälja amfetamin 

och även cannabis redan 1972. Det var först 1977 

som han gick över till heroinaffärer. 

Hur mycket pengar Kework tjänade på heroinhandeln 

under dessa år blev aldrig klarlagt. Det åklagaren 

kunde styrka i åtalat var minst 1 333 300 kronor, en 

summa som Kework själv gick med på att han tjänat. 

Merparten av pengarna har troligen gått till USA, dit 

Kework planerade att flytta och där han medgett att 

han äger bensinstationer. 

I juli 1982 dömdes den svenske medborgaren 

Kework Vartanian till 10 års fängelse, en dom som han 

inte överklagade. Diran fick 6 år och livstids utvisning. 

Flertalet av de övriga 69 personerna som ingick i utredningen, 

dömdes också till långa fängelsestraff. 

Texten är ett sammandrag av kriminalkommissarie 

Gösta Claessons artikel i Nordisk kriminalkrönika 

1983. 


Afghanskt heroin hot mot Ryssland 

Ryske federale antinarkotikaministern, herr Viktor Ivanov 

(t.v), i samtal med direktören Georgij V. Zazulin. 

Foto: FKSN. 

bekämpning, gränskontroll och drogprevention för att 

hejda flödet av narkotika från Afghanistan. 

Georgij V. Zazulin har varit chef för narkotikapolisen 

i S:t Petersburg. Han är lektor vid stadens universitet 

och direktör för ECAD Ryssland. 

Referens 

Ivanov, Viktor: The Afghan Drug Trap, FSKN, 2010. 


35

På konferens i Kalifornien 

Marijuana is marijuana is marijuana 

Vi, Gill och Jessica som representanter för SNPF:s 

styrelse och kammaråklagare Jeanette Sprimont 

från Malmö som stipendiat, fick under fyra dagar 

i november uppleva konferensernas konferens i 

Kalifornien. Med hjälp en Cheva av modernare modell, 

Maria (vår GPS) och Gill som chaufför lyckades vi ta 

oss från LAX, flygplatsen i LA, ner till Anaheim utan 

några större problem. 

Lördagen den 20 november invigde California 

Narcotic Officers Association, CNOA, sin 30:e utbildningskonferens 

på amerikanskt vis med nationalsång, 

hedersbetygelser av hemkomna soldater från 

Afghanistan och Irak. Man hedrade även de poliser 

som aldrig mer kommer hem, det vill säga de elva poliser 

som dött i tjänst sedan förra årets konferens. Lika 

högtidligt som hemskt. En påminnelse om vilket tufft 

arbetsklimat som råder hos amerikansk polis. 

Vår stipendiat Jeanette Sprimont ses här tillsammans med 

Mark, vår följeslagare på konferensen. 

Proffsiga föreläsningar 

På invigningsceremonin fick vi även ta del av en gripande 

ögonblicksskildring av en brandman som varit 

med vid ”9/11”. Han berättade om den ödesdigra 

dagen och om livet efter, som aldrig mer blir sig likt. 

Att få händelserna återgivna av en person som var där 

när Manhattan brann, som förlorade många av sina 

kollegor, var mycket gripande och manade alla i salen 

till eftertanke. 

Dagarna som följde var fullspäckade med fyratim- 


marsföreläsningar, från kl. 08 på morgonen till 18 på 

kvällen. Strikt närvarokontroll gällde samt att ingen 

kom in utan konferensbricka på sig. 

Föreläsningarna spände mellan Akut läge - om 

att som chef tvingas fatta snabba beslut - till Droger 

på gatan - där man exempelvis fick provinjicera sig 

i en limefrukt i armvecken. Mexikans spiritism, 

PowerPoint-presentationer, Internetspaning, Outlaws/ 

gängkulturer och ”Chasing cell phones”, var också 

några av de föreläsningar vi bevistade. Man märker att 

amerikanare redan som små får lära sig det här med att 

stå framför folk och tala. De proffsiga framställningarna 

kändes sällan som fyra timmar, eftersom föreläsningarna 

var mycket engagerande och föreläsarna hade 

en gedigen kunskap inom sitt område. 

Marijuana på recept till pundare 

En av de mer engagerade föreläsarna var polismannen 

Eric Blixer. Han berättade om fenomenet marijuana 

på recept. Kalifornien är en av 15 delstater där marijuana 

för medicinskt bruk är tillåtet sedan länge. Eric 

beskrev det ologiska i att en läkare ordinerar rökning 

till en sjuk person. 

I teorin gäller att marijuana bara får ordineras till 

patienter med kroniska sjukdomar som aids och cancer. 

I praktiken är den vanligaste kunden/patienten 

en man under 40 med någon form av kronisk smärta 

(svårt att motbevisa). 

Det finns en hel kår med advokater med specialité 

att överklaga om någon trots allt får nobben till medicinsk 

marijuana. 

Övrig hantering av marijuana är fortfarande olaglig 

i USA. Den olagliga användningen är stor. 

Innehav kan ge upp till ett år och smuggling kan 

ge upp till 20 års fängelse beroende på kvantitet. 14 

miljarder dollar beräknas marijuanan omsätta bara i 

Kalifornien per år. 

Vid ett besök på hippiestranden Venice Beach blev 

vi själva erbjudna att träffa en Kush-doctor, som dessa 

marijuana-doktorer kallas.

En kille på Venice Beach som ville bjuda in oss till Kushdoktorn 

för att vi skulle få marijuana utskrivet på recept. 

”Min doktor vill träffa dig, för att se så att du är 

tillräckligt frisk för att få marijuana på recept”, säger 

killen med en krans av marijuanalöv i tyg runt halsen. 

I en lokal i närheten fanns möjlighet att köpa marijuana 

i alla dess former (även i form av jordnötssmör, 

chokladbitar, brownie). Vi frågar lite för mycket och 

killen med kransen av marijuanalöv blir utskälld av sin 

chef; ”Tänk på vad du säger så du inte hamnar med på 

18-nyheterna. Vad vi framförallt ställer oss frågande 

till är varför ”doktorn” ska se om vi är friska nog. Var 

det inte medicin enligt dem? 

Men som Eric Blixer sa: Marijuana is marijuana is 

marijuana. De som får majja på recept är inte patienter, 

det är pundare. Det som ordinerar är inga läkare, 

de är langare. Det är inga apotek det är drogcentraler. 

Ingen normal läkare skulle rekommendera en sjuk person 

att röka. Marijuana is marijuana is marijuana! 

I flera sammanhang betonades CNOA:s roll inför 

folkomröstningen i Californien i början av november. 

Lite gåshud fick man när ordförande berättade om 

slutskedet av kampanjandet inför folkomröstningen. 

Ja-sidan sponsrades av framförallt av George Soros, 

världens rikaste man. CNOA vädjade i sluttampen 

av kampanjandet till sina medlemmar att ekonomiskt 

sponsra nej-sidan. Medlemmarna bidrog ur egna fickor 

med en ansenlig summa pengar vilket i slutändan 

bidrog till att nej-sidan kunde lobba för ett nej. 

Nästa folkomröstning för legalisering av marijuana 

är redan 2012, så kampen fortsätter. 

Gill och Jessica flankeras av två av de deltagande poliser som 

i likhet med många andra var rakade och bar skägg. 

2500 deltog på konferensen 

På konferensen deltog människor från hela Kalifornien 

men även medlemmar i mindre föreningar så som New 

York, Washington och Floridas motsvarande. 

Det var spännande att vid sidan av lektionerna (som 

det kallades) få ta del av deltagarnas vardag i arbetet 

mot narkotika. Berättelser som ”En gång hade jag en 

pistol mot tinningen.” ”Jag har brutit armen tre gånger 

i tjänsten” till hur det är att jobba i Beverly Hills” varvades 

med varandra. 

Många av deltagarna jobbar inom UC-verksamheten 

vilket gjorde att de mer såg ut som mexikanska smugglare, 

Helvetes änglar eller narkotikalangare än poliser. 

En del var så lika varandra med sin rakade skalle och 

sitt långa skägg att man tog fel på person. 

Oavsett outfiten så blev vi väldigt väl bemötta och 

under det till synes hårda tatuerade skalet fanns det 

killar som berättade om längtan efter sina kära barn, 

sina intressen för fjällvandring eller att de helst av allt 

skulle vilja starta verksamhet för ungdomar. 

Otroligt proffsigt genomfördes denna konferens 

med cirka 2500 deltagare. Att det var i Kalifornien 

på en CNOA-konferens Thomas Cederquist en gång 

hämtade idén till SNPF ter sig fullt förståeligt efter 

dessa dagar på konferensernas konferens för utbildning 

i kampen mot narkotikabrottslighet. Nästa år går konferensen 

av stapeln i Nevada och på SNPF:s konferens 

i Örebro i maj kommer ni att få reda på vem den lyckliga 

stipendiaten blir som följer med! 

Jessica Vikberg och Gill Eriksson 


39

Några viktiga lagändringar den 1 april 2011 

Efter fyra och ett halvt års utredande och funderande har nu äntligen riksdagen fattat 

beslut i några viktiga frågor som rör nya droger och lagstiftningarna om droger. 

Ny lag mot nya droger 

För att effektivare kunna förebygga att hälsofarliga 

och oklassade substanser sprids och missbrukas, införs 

enligt Narkotikautredningens förslag (SOU 2008:120) 

en ny lag. Den försenade lagen har rubriken Lag om 

förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser 

och den ger poliser och tulltjänstemän rätt att omhänderta 

lagliga droger, om det kan antas att regeringen 

kommer att klassa drogerna som narkotika eller hälsofarliga 

varor. 

Det blir alltså inte frågan om att göra beslag av lagliga 

droger, som media har uttryckt det, eftersom den 

som innehar sådana droger, oavsett ålder, inte är misstänkt 

för brott i sammanhanget. Omhändertagandet 

ska anmälas till åklagare som kan besluta om förstörande. 

Eftersom innehav, konsumtion och distribution av 

oklassade missbrukssubstanser fortfarande är lagligt, 

blir den nya lagen troligen inget effektivt vapen för 

att stoppa ett ökande och aktuellt problem. Lagen 

kommer dock att förhindra att de lagliga droger som 

omhändertagits måste lämnas tillbaka till den tidigare 

innehavaren sedan labbet konstaterat att de ännu inte 

är förbjudna, men att det pågår arbete mot ett förbud. 

Lagen om förstörande ska alltså kunna tillämpas så 

snart Läkemedelsverket eller Folkhälsoinstitutet börjat 

samla fakta och utreda om en ny drog ska klassas av 

Regeringen. Denna process fram till ett lagakraftvunnet 

beslut tar i regel mellan sex månader och ett år. 

Fortsatt alltför låga straff 

för dopningsbrott 

Narkotikautredningen hade föreslagit en fördubbling 

av maxstraffet för grovt dopningsbrott, från fyra till 

åtta års fängelse, och en höjning av dopningsbrott från 

två till tre års fängelse på grund av preparatens farlighet. 

Men detta var alltför drastiskt för regeringen, som 

i sin proposition till riksdagen nöjde sig med en försiktig 

höjning av grovt dopningsbrott till sex år. 

Regeringen anser ändå i sin skrivning att det står 

klart att användningen av dopningsmedel (anabola 

steroider, red. anm.) kan leda till allvarliga psykiska, 

fysiska och sociala problem och att det därför finns 

anledning att se allvarligt på hanteringen av dessa 

preparat. 

Men tyvärr upprepar man den gamla klyschan 

att kunskapen om hälsoeffekterna av dopningsmedel 

(anabola steroider, red. anm.) är begränsad och att det 


därför är svårt att kartlägga farligheten som man har 

gjort med narkotika. 

Här borde regeringen byta argument eftersom riskerna 

och följderna av missbruk av anabola steroider har 

varit kända i minst 25 år och nya forskningsresultat har 

tillförts ständigt under den tiden. Steroidmissbrukare 

belastar sjukvården betydligt mer och dör tidigare än 

genomsnittssvensken. 

I frågan om narkotiska preparat hörs sällan dessa 

argument om kunskapsbrist. Narkotika är alltid farligt, 

det har man tydliga belägg för, trots att man också 

borde känna till att ett stort antal människor idag missbrukar 

diverse narkotiska preparat till vardags och till 

fest, utan att omvärlden känner till det, med undantag 

för sjukvården i vissa fall. 

Den stora och lukrativa illegala marknaden med 

anabola steroider och andra dopningsmedel lockar 

många kriminella aktörer. En försiktig höjning av 

straffskalan till sex års fängelse kommer tyvärr inte 

att avskräcka. Poliser och tullare är numera, trots de 

låga straffsatserna, mycket mer motiverade att arbeta 

mot denna allvarliga och utbredda brottslighet. En mer 

markerad lagskärpning hade man därför varit värda. 

GBL och 1,4-butandiol kan nu 

klassas som narkotika 

Lösningsmedlen GBL och 1,4-butandiol omvandlas 

till GHB i kroppen och är lika farliga som GHB, som 

är narkotikaklassat. GBL och 1,4-butandiol är klassade 

som hälsofarliga varor sedan 2005 och den stora 

industriella användningen har varit ett hinder att narkotikaklassa 

dem. Nu har man undanröjt hindren och 

riksdagen beslutade att det blir möjligt att klassa de 

båda lösningsmedlen som narkotika efter den 1 april. 

Beslut om klassning är således ännu inte fattat. 

En effektivare narkotika- och 

dopningslagstiftning? 

Så löd rubriken på regeringens proposition som riksdagen 

beslutade om i början av februari. Frågan är 

om det blir så mycket effektivare. Men man hade nu 

chansen att införa en generell definition av narkotika 

och att göra dopningslagen mer tydlig och effektiv. Låt 

oss hoppas att vi inte behöver vänta ytterligare 4-5 år 

på nästa chans. 

Gunnar Hermansson

Nu behövs en generell 

narkotikadefinition! 

Fortfarande saknas en verkansbaserad narkotikadefinition som kan tidigt möta hotet från 

de nya drogerna. 

Efter långt utredande blev det i höstas en proposition 

(2010/11:4) från Regeringen till riksdagen med förslag 

om en del justeringar av narkotikalagstiftningen. 

Propositionen godkändes av riksdagen den 2 februari. 

Lagändringarna väntas träda i kraft den 1 april i år. 

I förslagen ingick dock inte att göra ett tillägg till 

definitionen av narkotika som skulle innebära att ett 

medel som har en viss verkan på hjärnan kommer att 

räknas som narkotika (s.k. verkansdefinition). I stället 

behålls systemet med styckvis uppräkning av varje preparat 

på särskilda narkotikaförteckningar, idag knappt 

300 substanser. Förfarandet tar tid och gör att den 

svenska narkotikakontrollen hela tiden släpar efter. 

I dag finns på nätet reklam för ett stort antal nya 

droger, som har starka narkotikalika effekter men en 

kemisk struktur som är utformad för att undgå kontroll 

som narkotika eller liknande i de flesta länder. 

Via Internet marknadsförs ”forskningskemikalier” 

med en uppgiven renhetsgrad kring 99 procent i kiloförpackningar 

(där de rusframkallande doserna ligger 

i storleksordningen 10 – 100 mg). Hur många sådana 

substanser som finns totalt är inte känt. Men man kan 

i vetenskapliga översikter finna skattningar på flera 

tusen. En rad ämnen ur ovanstående grupper kommer 

sannolikt aldrig att komma till användning som rusmedel, 

p.g.a. obehagliga biverkningar. Kvar blir dock 

tillräckligt många för att tillflödet skall riskera att helt 

försätta narkotikakontrollen ur spel. 

Kryphålen är väl kända av tillverkare, importörer 

och missbrukare. På Internet förs även diskussioner om 

nya droger som ej kan upptäckas inom vanliga system 

för drogtestning. 

För narkotikapolisen och tullen är det utmanande 

att behöva lämna tillbaka partier med droger som 

har tydliga rus- och gifteffekter bara för att de inte 

står under formell narkotikakontroll. De föreslagna 

befogenheterna för åklagare att beslagta och förstöra 

vissa hälsofarliga missbrukssubstanser kommer inte 

att räcka till för ett effektivt stopp på inflödet av nya 

droger. 

Statens folkhälsoinstitut påstår sig ha ett stort antal 

preparat ”i pipelinen” för eventuell narkotikaklassning. 

Med tanke på FHI:s utredningskapacitet torde 

det ta lång tid innan man tröskat sig igenom hela det 

drogutbud som narkotikapolisen möter vid internetspaning. 

Frågan om en generell eller verkansbaserad narkotikadefinition 

(eller komplettering av definitionen) har 

varit på tapeten i närmare trettio år. Jurister har sagt 

att det är en rättssäkerhetsfråga att i förväg kunna 

veta att ett visst ämne är narkotika. Men svensk lagstiftning 

använder verkansbaserade definitioner för 

bl.a. sprängmedel, gift och skjutvapen. Definitionen av 

dopningsmedel har ett moment om effekter på människokroppen 

(t.ex. att öka frisättningen av testosteron). 

I dessa fall, med nog så allvarliga påföljder, har juristerna 

inte rest några invändningar mot verkansbaserade 

definitioner. 

Man kunde också ha sneglat på USA, där man klassat 

även s.k. analoger som narkotika. Det innebär att 

ämnen som har samma kemiska grundstruktur som en 

viss typ av narkotika också är klassade som narkotika. 

Men även förslag i den riktningen avslogs av riksdagen. 

Den enda slutsatsen är att varken regeringen eller 

riksdagen vill göra något grundläggande åt det ökande 

flödet av narkotikalika droger. Hållningen att ”vänta 

och se” tills det finns övertydliga indikationer på missbruk 

av en enskild substans leder till att ett stort antal 

ungdomar riskerar allvarliga förgiftningar eller i värsta 

fall för tidig död, eftersom en rad giftiga droger förblir 

okontrollerade under lång tid. 

Peder Langenskiöld är 

verksamhetschef vid 

Svenska Carnegie 

Institutet. 

Foto: Elshape. 

Peder Langenskiöld 

En tidigare version av artikeln har publicerats på 

Brännpunkt, SvD.se den 19 januari samt på Drugnews 

den 21 januari 2011. 


43

Arbetsutbyte på narkotikaroteln 

i Budapest 

Johan Nilsson arbetar på Rikskriminalpolisen med penningtvätt, gäng och narkotikabrott. 

Han var utbytespolis Ungern i maj 2010 genom CEPOL (European Police College) utbytesprogram. 

Programmet syftar till att öka samverkan över gränserna genom att poliser i 

EU-länder lär ut och lär av varandras arbetsmetoder. De som kan delta i utbytet är erfarna 

poliser, polisutbildare och experter och utbytesperioden är två till tre veckor lång. 

På min arbetsplats fick jag möjlighet att ansöka 

genom CEPOL om att vara utbytespolis på narkotikaroteln 

i Budapest under två veckor. 

I mitt arbete åker jag ofta på tjänsteresor och då är 

det alltid arbetsrelaterat till ett ärende eller ett uppdrag 

och oftare under en kort period, man gör ett jobb. Det 

här var helt annorlunda, att vara två veckor i annat 

land gav en helt annan närvaro. I lugn och ro fick jag 

lära mig och se hur de jobbar. Jag fick också del av 

kunskap och erfarenheter inom mina specialområden. 

Besöket i Budapest inleddes med information om den 

ungerska polisen och hur polisen var organiserad. Vi 

tittade på olika områden i Budapest och den särskilda 

problematiken som finns i Ungern såsom Balkanrutten, 

prostitution, cannabisodlingar, amfetamin-, ecstasyoch 

kokainsmuggling från Holland. 

Främst är det en del av heroinsmugglingen till övriga 

Europa som går via Balkanrutten och genom Ungern. 

Under senare tid hade man sett en klar ökning av kokainflödet 

som i många andra länder. 


Effektiv narkotikarotel 

Under mina veckor med narkotikaroteln i Budapest såg 

jag en stark polisresurs som är väldigt operativt inriktad. 

Det jag såg var att de har få chefer och alla deltog 

regelbundet i det operativa arbetet. Det ger en effektiv 

organisation och det gör att det är många poliser ute, 

fler som kan göra jobbet. 

Narkotikasektionen var resultatet av en ganska 

omfattande omorganisation. Polisen i Budapest hade 

tittat på olika organisationsformer i andra länder och 

man beskrev att man lagt ned en ganska stor arbetsinsats. 

Det var därför som narkotikasektionen var organiserad 

i tre underenheter, underrättelse, operativa och 

utredning, och arbetade i ett flöde i stället för processer, 

som vi gärna gör i Sverige. 

På narkotikasektionens underrättelseenhet arbetade 

ca 20 poliser. Deras uppdrag var att skaffa fram information 

och bygga upp ärenden som det operativa 

teamet kunde spana och arbeta med. Man arbetade 

mycket med källor, teknisk spaning och bedrev förspaning. 

Jag uppfattade att huvuddelen av arbetet bedrevs 

ute på fältet och att man tog hand om den egna informationen 

och förädlade denna till ett ärende. 

Alla kunde göra allt, dvs. driva källor, spaning och 

sätta ihop ett ärende. Man analyserade den insam- 

Johan Nilsson kör polismålad Audi Roadster i staden Györ 

där bilen tillverkas. Staden är känd genom penningtvätt för 

kriminella från Budapest, Bratislava och Wien. Utrustade narkotikapoliser från Budapest narkotikarotel.

lade informationen och presenterade denna senare 

för sektionschefen. Något man på underrättelsesidan 

upplevde att man saknade var bättre databaser. Jag 

förklarade riskerna med för mycket fokus på databaser 

att det blir för mycket folk inne som bara registrerar 

och att det lätt blir brister i kvalitet, och svårigheter 

med att delge information och att den snabbt blir gammal 

för operativa enheter. 

Ur min synvinkel bedrev de en effektiv underrättelseverksamhet. 

Underrättelsegrupperna samlade snabbt 

in information, bearbetade denna och satte igång egen 

spaning för att lämna över till Operational Team, när 

de såg framgång i ärendet. 

Obeväpnade spanare med 

förstärkningsvapen i bilen 

När ett beslut tagits om ett dra igång, tog operativa 

teamet (Operational Team) över spaningen. Operativa 

teamet var ca 50-60 poliser med spanings och insatskapacitet. 

Uppgiften var att spana och genomföra 

gripande och tillslag i narkotikaärenden. Detta var den 

grupp jag tillbringade mest tid med. Något som var 

imponerade var teamets chef Atila, som var med och 

ledde grupperna ute i stort sett varje dag som jag var 

med. Även sektionschefen försökte vara ute så mycket 

som möjligt och hjälpa till i utredningsarbetet. Det var 

bara att konstatera att polisen var mindre bunden till 

administrativa rutinuppgifter än man är i Sverige. 

Operativa gruppen var en spaningsstyrka med goda 

tekniska hjälpmedel. När de spanade uppträdde de 

obeväpnade. Men de var samtidigt en insatsstyrka med 

automatvapen och övrig utrustning för uppgiften som 

fanns i deras fordon. Man hade bl a deltagit i SWAT 

Competition i USA. Arbetssättet kan jämföras med 

våra gatulangningsgrupper fast med tekniskt stöd och 

avlyssning. 

Eftersom ärendena var förberedda och förspanade 

av underrättelsefolket, förkortades insatstiderna för 

spaningsstyrkan. De var väldigt effektiva och körde 

flera ärenden samtidigt under de veckor jag var där. 

Utbytestjänst som ger erfarenhet 

Den första dagen på fältet följde jag en spaningsgrupp 

som assisterade supporterpolisen inför ett fotbollsderby 

på kvällen. Vi spanade hela dagen på aktiva 

huliganer som förberedde sig med kokain och vapen 

inför matchen. Flera av huliganerna kunde plockas 

bort i samband med att de köpte kokain och på så sätt 

blev det lugnare för supporterpolisen. 

Under några dagar ingick jag i en grupp som arbetade 

med information om att det fanns en cannabisodling 

i en by utanför Budapest. Samtidigt förekom spaning 

och annat arbete mot grupperingen och de spanare jag 

var med skulle lokalisera platsen för odlingen. Under 

spaningen märkte jag en kulturskillnad mot Sverige. 

Vanliga ungerska medborgare talar inte med poliser. 

Som svensk kändes det väldigt konstigt, folk bara 

vände sig om och svarade knappt. Detta var ett arv 

från kommunisttiden. 

Vietnamesiska kriminella nätverk har tvingats flytta sina cannabisodlingar 

från Tjeckien till Ungern. 

Inomhusodlingarna är och har under senaste året blivit 

ett allt större problem i Ungern. Inomhus odlingarna 

är vanligtvis lokaliserade till vanliga villor i bostadsområden 

och därför svårupptäckta. Huspriserna är relativt 

låga i Budapest och i kombination med att vanligt 

folk inte tipsar polisen om misstänkta brott, så har 

problematiken ökat markant. 

Jag fick veta av narkotikapoliserna från Budapest, 

att den tjeckiska polisen ökat sina insatser mot vietnameser 

och cannabisodlingar, vilket jag också året 

innan fått förmånen att följa under mitt arbetsutbyte 

i Tjeckien. Insatserna i Tjeckien hade inneburit att 

odlingarna och de vietnamesiska brottsnätverken i 

delar jagats bort från Tjeckien och därför flyttat till 

Ungern och Budapest. 

Mitt andra pass fick jag vara med i ett ärende både 

inne och ute. Det gällde kriminella aktörer, affärsmän, 

som bodde i ett av de finare områdena och man hämtade 

amfetamin och kokain från Nederländerna. Polisen 

arbetade tillsammans med den holländska polisen i 

ärendet och det gjordes med hjälp av en rättshjälpsbegäran 

i Nederländerna. Man väntade på en kontrollerad 

leverans inom den närmaste tiden. 

Vid mitt tredje pass hade en person hittat en död man 

på morgonen vid 06-tiden i ett garage inne i Budapest. 

När polis och rättsläkare kom till plats konstaterade 

man att det var en välkänd 28-årig heroinlangare som 

man anträffat död. Narkotikaroteln hade spanat på 

denne i någon vecka och ett tillslag var förberett. Nu 

blev det inte så, utan vi fick åka till platsen och söka 

bevis mot kumpaner till den döde 28-åringen. 

Det finns mycket mer att berätta om vad jag fick 

uppleva under mina två veckor i Ungern. Den som har 

frågor kan höra av sig till johan.nilsson@polisen.se 

eller via GroupWise. 

Johan Nilsson 


47

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

ÄPPLEN ELLER PÄRON? 

Kanske dags att uppdatera sig lite kring problemet 

med att jämföra äpplen med päron, om ett Cox 

Orange är detsamma som ett Gravensteiner och om 

ett stort vattnigt päron kan jämföras med ett litet 

men smakrikt dito. Dessa jämförelser är egentligen 

inte alls långt ifrån vad vi ställs inför, när det skall 

göras jämförelser mellan olika narkotiska preparat 

och jämförelser av procenthalter. 

Vi kan inte komma ifrån att alla typer av jämförelser 

bottnar i ett subjektivt tänkande. Det är 

dessutom lätt att genast hamna i matematiska 

resonemang utan att tänka på att dessa egentligen 

har sitt avstamp i något obestämbart, nämligen 

farligheten av narkotika. Först härefter bestäms 

straffvärdet subjektivt för ett visst narkotikum. 

Har man bestämt sig så här långt, får man därefter 

försöka vikta denna farlighet mot andra typer av 

narkotika. 

Högsta domstolen (HD) har i ett par fall betonat 

vikten av att iaktta försiktighet med att tillämpa 

generella schabloner avseende art och mängd som 

grund för straffvärdesbedömning i enskilda fall. I 

vart fall när det gäller hantering av mer betydande 

mängder. Till detta kommer alla andra kriterier 

vid grova brott, som om man har sålt narkotikan 

yrkesmässigt eller till skolbarn, för att nämna några 

exempel. 

När det gäller mindre mängder så anser HD det 

vara mer naturligt att straffvärdesbedömningen sker 

med tillämpning av schabloner. Det är detta som 

kallas för praxis. Många tolkar detta som ett matematiskt 

facit man slaviskt skall följa, men då måste 

man inse att vi då och då plötsligen måste ändra i 

facit. Som exempel har farligheten hos Rohypnol 

och ecstasy omvärderats under årens lopp hos HD, 

efter att nya rön om farlighet framkommit och ny 

praxis har därefter bildats. 

I Tyskland lär man enligt vissa källor räkna om 

narkotikan med hänsyn till halten till en given enhet 

och bestämma straffvärdet utifrån detta med matematisk 

noggrannhet. Problemet är givetvis då, att 

ibland är narkotikan såld eller konsumerad och då 

kan vi omöjligt känna till styrkan på narkotikan. I 

sådana lägen måste det finnas utrymme för att göra 

generella bedömningar som bygger på sunt förnuft. 

Det har mer och mer svängt över till att ha 

missbruksdoser som utgångspunkt för olika straffvärdesresonemang. 

T.ex. ansåg HD i ett fall att 

innehav av 0,17 gram heroin skulle kunna utgöra 

en dödlig dos för en ej tillvand person och därför 

kunde det inte vara ringa brott. Denna mängd kan 


rimligtvis delas upp i två-tre missbruksdoser. I ett 

annat fall när det gäller ecstasy så har HD nämnt att 

gränsen för grovt brott vid ett rent mängdresonemang 

ligger vid 150-200 normala missbruksdoser. 

Även här anses gränsen för ringa brott ligga vid 2-3 

ecstasytabletter, dvs. missbruksdoser. 

Hur vet man då hur stor en missbruksdos är? 

Svaret är att detta får man också uppskatta med 

ledning av internationella jämförelser, vad som 

finns skrivet i litteratur och vad som finns rapporterat 

från fältet. I detta sammanhang kan det inte 

nog poängteras hur viktigt det är att i samband med 

förhör ställa frågor till missbrukare av nya typer 

av narkotika, hur stora doser de tar, hur ofta de 

tar narkotikan m.m. HD kommer inom kort pröva 

mefedrons farlighet där uppgifterna spretar ordentligt 

vad en missbruksdos anses vara. Finns det inte 

tillräckligt bra underlag om missbruksdosernas storlek, 

så kommer vi att få domar som inte är rimliga. 

En annan aspekt, där invändningar kommer 

mer och mer från försvararhåll, är när styrkan på 

narkotikan ifrågasätts. Ofta är det inte ens analyserat 

med avseende på procenthalt. SKL gör inte 

detta regelmässigt, om det inte är mängder som 

närmar sig grovt brott. Efter sex månader förstörs 

dessutom narkotikan hos SKL om det inte begärs 

något annat. 

Fast praxis, som bygger på ett gammalt 

HD-avgörande, är att endast om koncentrationen 

varit särskilt hög eller låg så tillmäts det någon betydelse 

vid rena mängdresonemang. Detta är en bra 

huvudregel som gör rättstillämpningen någorlunda 

enkel. Vi tillämpar inte någon millimeterrättvisa 

eftersom det ändå finns så många ovissa variabler 

att ta hänsyn till. 

Om du blir påverkad efter att ha rökt cannabis 

med 6 eller 15 procent THC är ointressant. 

Huvudsaken är att du blir påverkad. Högsta domstolen 

har t.o.m. i ett fall sagt att all konsumtion av 

narkotika, oberoende av arten, ska bestraffas med 

samma antal dagsböter. Detta är ett uttryck för 

samma generella synsätt. Är invändningar hållbara 

får de godtas men är de bara spekulativa så får de 

lämnas därhän, som till exempel att narkotikan inte 

var helt torr när den vägdes. Den rekommenderade 

bästa luftfuktigheten för oss människor ligger kring 

60 procent och där finns narkotikan bland oss, så 

varför narkotikan ska torkas ner till 0 procent fuktighet 

på ett laboratorium och därefter torrvägas 

verkar helt orimligt.

Liknande resonemang gäller dopningsmedel. Vi 

får hålla oss till generella bedömningar. Är det 

olika sorters syntetiska anabola steroider som är i 

beslag, så är det olika sorters äpplen vi pratar om. 

Inte päron. Då prövar vi mängderna i ampuller eller 

tabletter, inte varenda enskild egenskap eftersom 

lagstiftaren inte gett uttryck för detta. Så länge det 

inte finns vetenskapliga bevis för synnerligen stora 

variationer i farlighet bland de anabola steroiderna, 

så lär domstolarna med all rätta fortsätta med att 

lyssna till Gunnar Hermanssons utläggningar om 

hur man gör mängdresonemang vad gäller AAS . 

Info från SKL, Droganalysenheten 

Krypton har nyligen uppmärksammats på grund av 

den dödliga effekt drogen visat sig ha då nio unga 

personer har dött efter att ha använt den. Enligt artikeln 

som finns att läsa i läkartidningen nr 50 (2010) 

har dödsfallen orsakats av O-desmetyltramadol. I 

samtliga fall har även mitragynin påvisats. 

Substansen mitragynin förekommer naturligt i 

bladen i växten/trädet kratom, Mitragyna speciosa. 

I de material SKL analyserar förekommer kratom 

både som krossat bladmaterial och som pulver av 

extrakt gjort på växten. Kratom kan bland annat 

rökas, tuggas eller intas som te och ger opioid 

effekt. Enligt läkartidningen är det svårt att bedöma 

betydelsen av mitragynin i de aktuella förgiftningsfallen. 

Inga dödsfall har dock rapporterats på grund 

av förgiftning med enbart mitragynin. 

Krypton är ett beigefärgat pulver med vissa, typiska 

mikroskopiska drag. Troligen består krypton av 

kratom blandat med andra ämnen. Genom analys med 

gaskromatografi-masspektrometri (GC-MSD) kan 

SKL konstatera att krypton innehåller mitragynin, 

O-desmetyltramadol och koffein. Substansen 

O-desmetyltramadol har dock bara kunnat fastställas 

sedan 2010-08-20. Tidigare under 2010 har 

ämnet svarats ut som ”troligen desmetyltramadol”. 

Dessförinnan har vi inte upptäckt tramadolliknande 

ämnen i krypton. 

O-desmetyltramadol kan dock ha funnits i kryptonmaterial 

tidigare utan att vi har sett det. Det är 

nämligen inte så att våra avancerade instrument hittar 

och identifierar alla kemiska ämnen som finns, 

Kontentan är att visst kan äpplen smaka olika, 

men ändå är det samma typ av frukt. Så ta det med 

ro och försök inte räkna alltför matematiskt i alla 

narkotikamål, eftersom det ändå inte finns något 

riktigt facit. Dessutom är jurister 

dåliga matematiker, så det blir kanske 

ändå inte rätt. Däremot behövs 

en stor portion sunt förnuft och 

slutledningsförmåga för att hålla 

reda på alla variabler, så att päronen 

inte plötsligen blivit äpplen. 

Hans-Jörgen Hanström 

§ Rättsrutan § § Rättsrutan § 

Krypton – en ny dödlig drog på marknaden 

utan bara dem vi har referenser för. Maskinerna 

måste ha något att känna igen. Därför är en av 

SKL:s viktigaste arbetsuppgifter att hålla sig uppdaterad 

på nya droger och substanser och att skaffa 

referenser till dem. 

Att tolka frånvaron av farliga/klassade substanser 

i en ny produkt behöver alltså inte betyda att de inte 

finns där, även om de har kontrollerats av en seriös 

aktör. Oklassade substanser kan också vara farliga 

men utan man hunnit med att lagstifta mot dem. 

På SKL har vi under 2010 haft ca 70 kryptonmaterial 

och ca 50 material där endast kratom/ 

mitragynin påvisats. O-desmetyltramadol har inte 

hittats i kratommaterial. 

Maria Wallberg, 

Växtgruppen 

Här har SKL:s namn används i ett mycket 

felaktigt syfte.Foto: SKL 


51

Världen runt 

Valutasmuggling i kroppen 

Att smuggla narkotika inuti kroppen är en företeelse 

som inte blivit omodern. I Sverige och Norge 

avslöjas regelbundet sväljare som anländer med 

flyg. 

Norsk tull har under 2010 avslöjat en ny företeelse 

där kroppen används som gömställe för 

smuggling av pengar ut ur Norge. Vid olika tillfällen 

har tullen på flygplatsen Gardermoen i samband 

med utresekontroll stoppat tre män som haft 

stora summor i eurosedlar uppstoppade i ändtarmen. 

Även på bussterminalen i Oslo har ett sådant 

smugglingsförsök avslöjats. På Gardermoen har 

även en kvinnlig kurir avslöjats med 20 000 euro 

gömda i vaginan. Vid dessa fem tillfällen stoppades 

smuggling av totalt 91 500 euro. 

Tullen på Arlanda har ännu inte avslöjat någon 

valutasmuggling som i Norge, men kanske är det 

en tidsfråga. 


GH 

Kat-tuggande kan dämpa 

protesterna i Jemen 

En del unga jemeniter säger att den centralstimulerande 

drogen kat kan användas som ett socialt 

smörjmedel för att organisera protestdemonstrationer, 

men de flesta tror att tuggandet av växten 

snarare trubbar av den revolutionära glöden, 

rapporterar den israeliska nättidningen Haaretz. 

com. 

Oppositionen i Jemen har den senaste tiden 

samlat tiotusentals demonstranter på gatorna för 

att protestera mot den enväldiga regimen, men vid 

lunchtid drar sig demonstranterna mot marknadsplatsen 

för att köpa påsar med kat. 

Mer än hälften av Jemens befolkning på 23 

miljoner tuggar kat på eftermiddagarna, enligt 

Haaretz.com. Världsbanken uppskattar att jemeniterna 

spenderar en tiondel av sin inkomst på 

kat och 25 procent av arbetstiden går förlorad till 

konsumtion av kat. 

Iranska knarksmugglare 

på offensiven i Malaysia 

Narkotikapolis i Malaysia grep i januari en iransk 

smugglarliga på 15 personer och beslagtog ett 

laboratorium samt 78,7 kilo syabu, som är den 

lokala benämningen på kristalliserat metamfetamin. 

Nyligen avslöjades också två iranier som försökte 

smuggla in 1,5 kilo syabu i kroppen i 174 

nersvalda kapslar. Totalt greps 32 iranska narkotikasmugglare 

i Malaysia under januari, fler än 

under hela förra året. 

Iranska smugglarligor är på offensiven, inte 

bara i Malaysia. I Thailand greps under 2010 

totalt 75 iranier för smuggling av 164 kilo metamfetamin. 

Den malaysiska marknaden för metamfetamin 

är extremt lukrativ för de iranska organiserade 

ligorna, rapporterar Asia Times Online. Ett halvt 

kilo metamfetamin, som är tillverkat i Iran, säljs 

där för 4500 US dollar, medan försäljningspriset i 

Malaysia är 80 000 USD. 

Beslag av 1 ton ketamin i Kanada 

Canada Border Service fattade misstankar mot 

innehållet i en kontainer som anlände från Hong 

Kong. Enligt handlingarna innehöll den 402 kartonger 

med kaffemuggar. Röntgen av kontainern 

visade på avvikelser i lasten och vid närmare kontroll 

fann man att 84 av kartongerna även innehöll 

vakuumförpackade påsar med ett kristalliskt pulver. 

Tester visade att det var ketamin hydroklorid, 

sammanlagt 1003,9 kilo. 

Några dagar senare greps fem personer i 

Richmond, alla kineser mellan 42 och 58 år. Vid 

husrannsakningar anträffades en tablettpress, bindemedel 

och annan utrustning som ingår i ett lab 

för syntetiska droger. 

Ketamin är en narkotikaklassad substans som har 

lugnande och hallucinogena effekter. Missbrukare 

använder enbart ketamin som rusmedel eller uppblandat 

i ecstasytabletter. Ketamin förekommer 

också i samband med drogningar. 

Den stora mängden på drygt ett ton räcker till 

mer än en miljon doser och värdet i gatuledet är 15 

miljoner kanadensiska dollar. 

Ketamin är i Kanada klassat i samma kategori 

som heroin och kokain och maxstraffet för 

insmugglingen kan bli livstids fängelse. 

Källa: www.bc.rcmp.ca 

GH

Vattenpipstobak regleras 

som vanlig tobak 

Vattenpiprökning är en social företeelse, en tradition 

som kommer från Mellanöstern. Vattenpipor 

blir allt vanligare i Sverige och enligt en undersökning 

gjord av CAN 2009, hade 60 procent av eleverna 

i årskurs 2 i gymnasiet rökt vattenpipa. 

Vattenpipstobak består till största delen av 

melass, tobak och smakämnen och ibland fruktkött, 

glycerin och andra tillsatser. Den påminner 

om marmelad i konsistensen. 

Vattenpipstobak lyder under tobakslagen, är 

skattepliktig och får inte säljas till ungdomar under 

18 år, även om rökblandningen inte innehåller 

någon tobak. Röken är sval och behaglig att dra 

ner i lungorna. Tobakens höga fuktighetshalt gör 

att det bildas mer rök än av vanlig tobak. Enligt 

WHO får en vattenpiprökare i sig en rökmängd 

motsvarande 100 cigaretter under en röksession. 

Läkarstudenter och drogmissbruk 

Studentlivet är inte förskonat från narkotika 

och andra droger, det är allmänt känt. Men när 

Upplandsnytt i december 2010 kunde berätta att 

var sjätte läkarstuderande i Uppsala använde narkotika, 

väckte detta uppseende. 

Upplandsnytt hade gått ut med en enkät till 

samtliga ca 900 läkarstudenter vid Uppsala universitet. 

Av de 450 som svarade uppgav 17 procent 

att de använt narkotika, i de flesta fall hasch 

eller marijuana, under sin studenttid i Uppsala 

Universitetsledningen tog naturligtvis allvarligt 

på nyheten och arbetar nu på att förebygga drogmissbruk 

bland studenterna. 

Magnus Hänström, som är chef för polisens 

gatulangningsgrupp i Uppsala, säger att ett par 

studenter i månaden grips misstänkta för bruk av 

narkotika. Att just läkarstudenter är involverade 

i narkotikahantering bekräftas av att tullen på 

Arlanda nyligen stoppade ett postpaket innehållande 

narkotika, adresserat till en student på 

läkarlinjen i Uppsala. 

GH 

Miljardnota för advokater 

Statsverkets kostnader för advokater som försvarare 

eller målsägarbiträden uppgick förra året till 

1 400 miljoner kronor. 

Aftonbladet 30 januari. 

Landet runt 

Även om nikotinhalten är lägre innehåller vattenpipsrök 

kolmonoxid, tjära, tungmetaller och andra 

cancerframkallande ämnen. 

Källa: Länsstyrelsen och FHI. 

GH 

Paketen som tobaken säljs i är ofta dekorerade med 

frukter och i flerfärgstryck och liknar inte alls vanliga 

tobaksprodukter. 

Nyheter i Socialstyrelsens tillsyn av 

överförskrivande läkare och tandläkare. 

Den 1 januari 2011 började några för Socialstyrelsens 

medicinska tillsyn viktiga regler gälla. Dessa regler 

ska göra tillsynen mera effektiv. 

Enligt 11 § i den nya patientsäkerhetslagen 

(2010:659) är man från apotekens sida numera 

skyldig att till Socialstyrelsen anmäla, om det 

skäligen kan befaras att en legitimerad yrkesutövare 

(läkare eller tandläkare) förskriver narkotiska 

läkemedel, andra särskilda läkemedel eller teknisk 

sprit i strid med vetenskap och beprövad 

erfarenhet. Tidigare tipsade en del apotekschefer 

Socialstyrelsen om överförskrivare, men nu är det 

således en skyldighet att göra detta. 

En annan regel, som tillkommit, och som är 

avsedd att underlätta tillsynsarbetet är förändringen 

i receptregisterlagen (1996:1156). Den säger 

att personuppgifterna i receptregistret får redovisas 

för Socialstyrelsen i tillsynen av läkares och 

tandläkares förskrivning av narkotiska och andra 

särskilda läkemedel. Tidigare fick Socialstyrelsen 

av sekretess- och integritetsskäl inte ut personuppgifterna, 

d.v.s. patientidentiteterna, direkt utan fick 

med ledning av listan från receptregistret skriva till 

varje apotek och begära ut patienternas namn och 

personnummer. Detta ställde till med ett stort merarbete, 

inte minst ute på apoteken, som fick gå till 

sina arkiv och leta upp varje recept för hand och 

skicka in dessa till Socialstyrelsen. Nu är meningen, 

att allt ska kunna ske digitalt, men det fungerar 

dock ännu inte som det är tänkt. 

Nils René, Socialstyrelsen Malmö 


55

En annan del av Miami 

TEXT OCH FOTO: TOBIAS FREDRIKSSON, BJÖRN EKSTRÖM, 

FREDRIK BECKERDAHL, TOMAS JÖRKANDER, 

MARTIN LEJESTRAND, MAGNUS ADRIANSSON 

Med hjälp av ett resebidrag från SNPF fick vår spaningsgrupp, som till vardags arbetar på 

narkotikaroteln i Göteborg, möjlighet att under hösten 2010 åka till Miami. 

Miami är med sina drygt 400 000 invånare den 

största staden i Florida. En stor del av invånarna 

har sitt ursprung utomlands. Den största etniska gruppen 

är latinamerikaner som utgör upp mot 60 procent 

av befolkningen. Detta har smittat av sig på polisen, 

som långsamt genomgått en förändringsprocess och 

numera har en stor andel latinamerikanska medarbetare. 

Besök hos Miamipolisen 

Efter en lång omväg som berodde på problem med 

bilens GPS, eller kanske troligare på den person som 

skulle sköta apparaten, anlände vi en aning sena till 

huvudpolisstationen i Miami. Under rundvandring 

slogs vi av hur slitna lokalerna var. Orsaken till det 

eftersatta underhållet var nedskärningar i budgeten på 

grund av krisen i den amerikanska ekonomin. Detta 

hade även lett till sänkningar av polisens löner. 

Den stora andelen unga chefer hade samband med 

polisens förändringsarbete. De som inte rättade in sig i 

ledet fick helt enkelt flytta på sig. Eller som en av dem 

utryckte sig. – En chef får inte komma för långt från 

verkligheten. Det du lärde dig eller kunde för 20 år 

sedan gäller inte längre. 

Under rundvandringen stötte vi ihop med två poliser 

från SWAT-enheten, vilka närmast kan jämföras med 

piketpolisen i Sverige. Våra två gruppmedlemmar som 

tidigare arbetat på piketen tvärnitade och började samtala 

med de båda. De berättade att SWAT-personalen 

är utplacerad på ingripandeenheterna och samlar ihop 

sig om det dyker upp något arbete för dem. Efter samtal 

om arbete, utbildning och förevisning av lokaler, 

utrustning och fordon, konstaterades att den svenska 

piketpolisen nog har ett försprång på de flesta områden. 

När vi tittade in i ett av deras fordon, såg vi att det 

var fullastat med vapen. En av oss, för övrigt samma 

person som skötte GPS-en, frågade om man verkligen 

vågade förvara så mycket vapen på polishusets gård 

omgärdat med ett enkelt staket. Fanns det inte risk 

för inbrott. – Vad menar du? svarade en något häpen 

amerikansk kollega. – Risk för inbrott? Detta är en 

polisstation. 


SWAT-enheternas fordon var fullastade med vapen. 

Arbete styrt av statistik 

Vid nästa stopp togs vi mot av en entusiastisk polis, 

som berättade att han var ansvarig för en stor del av de 

polisiära och kriminalpolisiära specialenheterna. Han 

berättade att fördelningen av hans enheter och personal 

styrs av innehållet i det sms som väcker honom varje 

morgon. Sms:et innehåller dygnets brottsstatistik för de 

elva områden som polismyndigheten delat in staden i. 

Vid en telefonkonferens klockan 6 varje vardagsmorgon 

bestäms hur och var olika polisiära enheter ska 

arbeta under innevarande dygn. En gång i månaden 

träffas man för ett uppföljningsmöte och genomgång 

av månadens brottsstatistik. För det område som statistiskt 

sett lyckats sämst, planeras en specialinsats över 

flera dagar. Området översköljs av polisresurser vars 

uppgift är att enligt nollvisionen beivra all brottslighet 

och alla felbeteenden som upptäcks, från parkeringsböter 

och trafikförseelser till narkotikabrott.

Gripna narkotikabrottslingar sattes in i buren i transportbilen innan det bar av till polishuset. 

Kvällspass med Crime Supression Unit 

Efter ett klädbyte till klädsel anpassad för kvällens 

arbete, åkte vi för att möta en av Crime Supressiongrupperna. 

På väg till mötesplatsen upptäckte vi en av 

gruppens poliser som stod på en gata i närheten. Han 

förklarade att de observerat hur en pistol förevisades 

vid en träff mellan två personer. En person greps och 

pistolen beslagtogs. Vapnet visade sig vara stulen från 

en polisman som förvarat den i sin bostad. Det var för 

övrigt inget märkvärdigt med det, all yttre personal 

uniformerad som civil har fordon och utrustning med 

sig hem. Polis är man hela dygnet, sju dagar i veckan. 

Till gruppens arbetsuppgifter hör att arbeta med 

gatulangning av narkotika samt med prostitution på 

gatunivå. Gruppen består av en gruppchef och sju spanare 

samt två under-cover poliser. 

Kvällens uppgift, som naturligtvis grundades på 

dygnets brottsstatistik, var att arbeta med gatulangning 

i stadsdelen Overtown beläget i centrala Miami. 

Overtown är ett kraftigt marginaliserat område med 

sliten bebyggelse, stor andel rivningshus och flera grönområden. 

Många missbrukare rör sig i området. Den 

vanligaste drogen i området är crack. Priset för en dos, 

som brukar variera mellan 0,1 – 0,2 gram, är omkring 

5 dollar. Handeln pågår från tidig eftermiddag och 

vidare hela natten. En gruppmedlem klargjorde att det 

inte var hälsosamt för turister att köra in i området. 

Risken att bli utsatt för rån eller annat brottslighet var 

enligt honom mycket hög. 

Arbetsmetodiken var enkel. Poliser på fasta positioner 

rapporterade misstänkta narkotikaaffärer till 

mobila enheter, som kontrollerade köparna en bit från 

platsen. När beslag av narkotika gjordes på någon person 

tillkallades transportbilen. En risig och bucklig van 

som i lastutrymmet var försedd med en bur som rymde 

upp till tio personer. Den gripne försågs med handfängsel 

och placerades i buren. Ingripandet dokumenterades 

för hand på en speciell blankett som tillsammans med 

beslaget skickades med transportbilen. Efter varje ingripande 

kom handspriten fram och det gnuggades idogt. 

När nyfiken svensk frågade varför, blev svaret att alla 

missbrukare i detta område är hiv-positiva. 

När transportbilen var i det närmaste full bar 

det av till polishuset där alla gripna placerades på 

en bänk under tiden som avrapporteringen påbörjades. 

Avrapporteringen bestod i att kontrollera det 

dokument som skrivits vid ingripandet, samt att för 

hand skriva en ny lapp som skulle ligga till grund för 

en brottsanmälan som senare skrevs av civilanställd 

personal. Beslagen lämnades till beslagsenheten som 

skötte all vidare hantering. Förhör var inte nödvändigt 

eftersom polis hade sett narkotikaöverlåtelsen. Kanske 

lite väl rationellt för en svensk polis som är van vid en 

längre stund framför datorn i samband med avrapportering. 

När pappershanteringen var klar lastades samtliga 

på nytt in i transportbilen för vidare transport till 

häktet där de skulle få tillbringa natten. Mest skamsen 

forts s 61 


59

I vissa områden i norra Miami pågår narkotikahandel dygnet runt. 

i skaran som äntrade bilen var mannen som försökt 

sälja falsk narkotika. Eftersom avsikten var att sälja det 

som narkotika, är det ett brott i Florida. 

Provokation 

Under kvällen hade det kommit uppgifter från en informatör 

om att crackförsäljning pågick på olika adresser 

runt om i staden. Man beslöt att försöka genomföra 

köp av narkotika i tre av bostäderna som låg samlat i 

norra stadsdelarna. Gruppens kvinnliga under-coverpolis 

hämtade upp informatören och parkerade i närheten 

av ett av de utpekade husen. Övriga gruppmedlemmar 

ställde upp sig runt omkring. Strategin var att man 

skulle ha kontroll på de båda under hela vandringen 

till och från platsen där köpet skulle genomföras. När 

alla var på plats lämnade under-coverpolisen och informatören 

bilen och vandrade i riktning mot adressen. 

Övriga gruppmedlemmar höll uppsikt över dem och 

meddelade deras positioner över radion. Som extra 

säkerhet hade under-coverpolisen sin mobiltelefon 

uppkopplad mot gruppchefen. Framme vid huset gick 

de in båda in, kontakten fick inte vara bruten under 

längre tid än två minuter. Om tiden överskrids och 

under-coverpolisen inte meddelat sig med gruppchefen, 

skulle övriga gruppmedlemmar gå in på adressen. Våra 

besökare kom dock ut inom tidsramen och följdes 

till sitt fordon. Ytterligare två köp genomfördes efter 

samma mönster. 

Arbetsmetodiken är vanlig och används dagligen 

främst vad gäller köp av narkotika, vapen och i 

arbete mot prostitution. Resultaten dokumenteras och 

används för att få beslut om husrannsakan på de adresser 

där provokationerna genomförts. Att få beslut om 

husrannsakan är en process som kan ta flera veckor. 

Om vi var lite avundsjuka på deras möjligheter att 

arbeta på detta sätt, häpnade de över våra möjligheter 

att ute på plats kunna besluta om olika tvångsmedel 

vid fara i dröjsmål, eller genom att vi själva är förundersökningsledare. 

Överflyttningseffekt 

Som avslutning förevisades vi ett område i norra Miami 

som tidigare räknats som förlorat. Narkotikahandel 

och prostitution pågick dygnet om och större delen 

av dem som bodde där var utslagna, missbrukare eller 

involverade i brottslighet av annat slag. I vissa hus 

fanns det tips om narkotikaförsäljning från i stort sett 

varje lägenhet. Olika gäng slogs om territorier och 

marknadsandelar. 

I ett försök att vinna tillbaka området påbörjades 

ett samarbete mellan ett antal aktörer som polis, 

kommun, fastighetsägare och andra. Polisen arbetade 

intensivt med störningsverksamhet i området. Man 

lyckades gripa ett antal kriminella nyckelpersoner som 

dömdes till långa fängelsestraff. Samtidigt arbetade 

andra aktörer aktivt med ett stort antal olika åtgärder. 

Fastigheterna som var i sämst skick revs och ersattes 

av nya. Vissa hus som innehöll lägenheter ersattes av 

enfamiljshus. Belysningen förbättrades, tomter kring 

fastigheterna hägnades in med staket öppna ytor städades 

upp med mera, med mera. 

När vi nu åkte genom området verkade det hur 

lugnt som helst. Det var ganska tomt på människor, 

de man såg kunde inte placeras i facket utslagna eller 

missbrukare. Patrullbilar stod parkerade på olika ställen. 

Detta var en del av polisens strategi för att visa att 

de insatser man gjort levde vidare. Lediga patrullbilar 

i området skulle ställa sig på strategiska platser för att 

markera närvaro. Visst ser det bra ut sade kollegan 

som visade området, samtidigt som han styrde bilen 

utanför Miamis stadsgräns som bara var några kvarter 

bort. Vi åkte in i ett område med sliten bebyggelse, här 

och där stod skrotbilar. En del fastigheter var utrymda 

med skivor fastsatta för fönstren. I gathörnen stod 

unga män med olika gängattribut, man såg en hel del 

missbrukare. Bilar stannade till invid prostituerade 

kvinnor som stod längs med gatorna. – Det var hit de 

flyttade, sade den amerikanska kollegan som körde 

bilen och styrde tillbaka i riktning mot Miami. 


61

Höll sig undan straffverkställighet 

Greps med stort steroidinnehav 

TEXT: HEIKKI A NIKUNEN, utredare vid Polismyndigheten i Västra Götaland 

FOTO: POLISMYNDIGHETEN 

I slutet av oktober 2010 gjorde Ekobrottsmyndigheten (EBM) sitt hittills största beslag av 

anabola steroider och andra dopningsmedel. Ärendet överlämnades till Polismyndigheten i 

Västa Götaland och Länskriminalpolisens narkotikarotel för handläggning. Preparaten hade 

ett försäljningsvärde mellan 240 000 och 278 00 kronor. 

Dopningsmedlen påträffades 

av en tillfällighet 

Under våren 2009 dömdes en man i 30-årsåldern till ett 

års fängelse för narkotikabrott och försök till utpressning 

mot en restaurangägare i Östergötland. Mannen, 

som vi i fortsättningen kan kalla för Kent, valde att 

”gå under jorden” istället för att inställa sig på fängelset. 

I slutet av oktober 2010 hade Kent lokaliserats 

till en specifik lägenhet i Göteborg och greps av polis 

en morgon när han lämnade lägenheten. Vid den efterföljande 

husrannsakan, vilken egentligen gick ut på att 

eftersöka handlingar som skulle påvisa Kents senare 

tids förehavanden, påträffades en stor mängd anabola 

steroider och andra dopningsmedel som omfattas av 

dopningslagen. 

När Kent konfronterades med preparaten förklarade 

han att han endast tillfälligt vistats i lägenheten och 

därför inte hade någon aning om att det fanns dopningsmedel 

där. Vad lägenhetsinnehavaren egentligen 

hette visste han inte heller utan kunde endast namnge 

denne som xx-någonting. 

Inledningsvis hade vi med andra ord en man, som 

gripits för avtjänande av ett ettårigt fängelsestraff, som 

påstod sig bara tillfälligt ha varit i en lägenhet vilken 

innehades av någon delvis okänd person. Att det skulle 

finnas dopningsmedel i lägenheten var okänt och inte 

blev det bättre. 

”Ingen kommentar” 

Under den påföljande utredningen var Kents standardsvar 

”ingen kommentar”, varför utredningen helt 

fick inriktas på teknisk bevisning. Därför var det av 

synnerlig vikt att allt noga dokumenterades och fotograferades. 

Fingeravtryck fick eftersökas på bland 

annat så triviala saker såsom rakapparater som påträffats 

i omedelbar närhet av en öppnad injektionsflaska/ 

vial med anabola steroider. Kent finger fanns på den 

ena av rakapparaternas laddare. 

Att det råkade finnas ytterligare 98 liknande vialer 

med preparatnamnet Burnabol i lägenheten, gjorde möjligen 

Kents förnekade om kännedom om dopnings- 


De beslagtagna dopningspreparaten och i bakgrunden syns 

förpackningsmaterial. 

medlens förekomst lite tvivelaktig. I Kents urin påträffades 

dessutom bland annat ett ämne som utsöndras 

efter intag av drostanolon, vilket är en av de aktiva 

substanserna i Burnabol. 

Kent hade vid gripandet på sig tre kanyler. Dessa 

hade samma lotnummer (tillverkningsnummer) som en 

halvfull låda med kanyler vilka anträffades i anslutning 

till dopningsmedlen. 

När utredningen nästan var färdigställd, ställdes 

Kent inför det faktum att hans telefon under kontrolltiden 

öppnat 2450 gånger mot någon mobilmast. Därav

hade den öppnat drygt 900 gånger mot en mast, vilken 

täcker området där han greps och lägenheten han sa sig 

endast vistas tillfälligt i. Som vanligt hade Kent ”ingen 

kommentar”. 

Trots bevisning i form av uppgifter om att lägenhetsnycklarna 

inte går att kopiera, samt styrkta uppgifter 

angående händelser då lägenheten övertogs av Kent, 

fortsatte denne med sina svar ”ingen kommentar”. 

I anslutning till de påträffade AAS-preparaten hittades 

också bubbelplast, kuvert och wellpapp. I plastpåsen 

där en del av förpackningsmaterialet anträffades 

återfanns även kassakvittot med datum och tidsstämpel 

när det inköptes. Vid kontroll av Kents telefon så 

hade denna vid samma tid som köpet genomfördes 

öppnat mot en mobilmast som täcker affären där 

förpackningsmaterialet inköpts. Kents kommentar var 

”ingen kommentar”. 

När förundersökningen var klar bestod denna av 

205 sidor samt 75 sidor tilläggsprotokoll. 

Enligt åklagarens stämningsansökan utgjorde bevis- 

Mängdberäkning 

Lag 1991:1969 om förbud mot vissa dopningsmedel 

omfattar anabola steroider och ett antal andra 

preparattyper. För att räkna fram ett gemensamt 

enhetstal som visar mängden av beslaget, tillämpas 

särskilda uträkningsmodeller. 

Preparaten i § 1a-b, anabola steroider och testosteronpreparat, 

betraktas juridiskt som likvärdiga. 

Vid mängdberäkning sammanräknas den sammanlagda 

mängden aktiv substans i milligram. Summan 

delas med 5 och man har då ett visst antal enheter á 

5 mg. Denna metod är fullt accepterad av domstolarna 

och har använts under flera år. 

I beslaget i detta ärende ingick bl.a. 98 vialer/injektionsflaskor 

Burnabol, som är ett ganska ovanligt preparatnamn 

i Sverige. Men injektionsflaskorna på 10 

ml innehåller tre vanliga substanser, trenbolon acetat, 

drostanolon propionat och testosteron propionat, 50 

mg av varje substans per milliliter. Den totala mängden 

verksam substans i en injektionsflaska är alltså 1500 mg, 

eller uttryckt i enheter, 300 enheter á 5 mg. 

ningen till största delen av skriftliga protokoll såsom 

beslagsprotokoll, analysbesked, telefonlistor, mastkartor, 

fotografier samt PM och sakkunnigutlåtanden. 

Kent åtalades för att i överlåtelsesyfte ha innehaft 

14550 tabletter och 295 styck 10 ml ampuller/injektionsflaskor 

som innehöll anabola steroider (stanozolol, 

metandienon, nandrolon, boldenon, trenbolon, 

testosteron). Dessutom drygt 1800 tabletter som innehöll 

olika antiöstrogena substanser (klomifen, tamoxifen, 

letrozol), vilka omfattas av dopningslagen. 

Den sammanlagda mängden av de beslagtagna 

preparaten räknades ut till drygt 289 000 enheter 

(se nedan). Gränsen för grovt dopningsbrott går vid 

50 000 enheter. 

Tingsrätten i Göteborg hade inget att erinra mot den 

uträknade mängden dopningsmedel och fann det styrkt 

att preparaten innehafts av den tilltalade i uppenbart 

överlåtelsesyfte. Rätten dömde den 4 februari Kent till 

fängelse i 2 år för grovt dopningsbrott och dopningsbrott 

(eget bruk). 

För preparaten i § 1c-d, som medicinskt och 

farlighetsmässigt inte kan jämföras med anabola 

steroider, har tidigare inte funnits någon bra modell 

för mängdberäkning. Undertecknad har sedan ett 

par år utvecklat en modell som har använts i detta 

ärende och även i några andra ärenden, inklusive 

det stora målet Operation Liquid som pågår i 

Sundsvalls tingsrätt. Metoden utgår från normala 

missbrukardoser av de olika preparaten och slutresultatet 

blir enheter som kan jämföras med enheter 

för anabola steroider. 


Den åtalade innehade 58 askar Letromina, sammanlagt 

1740 tabletter 2,5 mg, med den aktiva substansen letrozol 

som omfattas av dopningslagen § 1d. Letrozol tillhör 

läkemedelsgruppen aromatashämmare, som förhindrar 

bildandet av det kvinnliga könshormonet östrogen. AASpreparat 

omvandlas delvis till östrogen som ger oönskade 

effekter i en manskropp, t.ex. bröstkörteltillväxt och vätskeansamling, 

vilket letrozol förväntas motverka. 


65

Antidopningsarbete i ny regi 

Antidopning Sverige AB tar över ansvaret för 

dopningskontroller och annat antidopningsarbete 

inom idrotten. Bolaget får också behörighet 

att göra dopningstester på privata gym som 

skrivit avtal med sina besökare om att frivilligt 

lämna urinprov på anmodan. Förslagen kommer 

från en statlig utredning med uppdrag att 

utforma en fristående nationell antidopningsorganisation, 

NADO. 

Många gymägare har länge efterlyst möjligheten 

att kunna dopningstesta sina besökare, 

vilket alltså kan bli möjligt från den 1 juli 2012. 

Utredningen har inte funnit några lagliga hinder 

mot detta, förutsatt att avtal finns. Testerna 

ska i dessa fall endast avse bruk av anabola 

steroider eller andra preparat som omfattas av 

dopningslagen. 

Utredningen föreslår också ett förbättrat 

informationsutbyte mellan NADO:n och polis 

och tull och att samarbetsavtal tecknas. Till 

exempel bör sekretessreglerna ändras så att 

NADO:n kan lämna information till polisen och 

tullen i samband med brottsutredningar. 

GH 

Anabola steroider påverkar 

bilkörning 

Den statliga Missbruksutredningen, som gör en 

grundlig kartläggning och översyn av alla former 

av drogmissbruk och missbruksvård i Sverige, har 

även kartlagt omfattningen av dopning, dvs. missbruk 

av anabola androgena steroider och några 

andra hormonpreparat. 

Utredaren Gerhard Larsson har med hjälp av 

Rättskemiska laboratoriet i Linköping låtit analysera 

prover från 550 bilister som stoppats av 

polisen under 2007-2009. Bilförarna hade stoppats 

eftersom deras körning var märklig. Det visade sig 

att var tredje förare, 35 procent, hade anabola steroider 

i kroppen, skriver Dagens Nyheter. 

Gerhard Larsson bedömer att drygt 10 000 personer 

regelbundet använder dopningsmedel. Han 

har också reagerat starkt på att det saknas vårdmöjligheter 

för denna typ av missbruk. Det är bara på 

Beroendecentrum i Örebro och Resurscentrum på 

Sahlgrenska i Göteborg som man erbjuder specifik 

vård till steroidmissbrukare. Missbruksutredningen 

kommer därför att föreslå en ny lag där det står att 

landstingen måste erbjuda behandling för att bryta 

missbruket. 


Polisen gjorde dopingrazzior 

på gym 

I början av februari gjorde ett stort antal polispatruller 

besök på ett 40-tal gym i Stockholms län. 

Aktionen, som samordnades av Länskriminalen 

i Stockholm och Rikskriminalen, syftade till att 

beivra dopningsbrott, eftersom man på senare 

år sett en oroande ökning av anabola steroider 

bland yngre människor. 

Ett 60-tal personer misstänktes för dopningsbrott 

genom eget bruk av anabola steroider och 

de fick lämna urinprov för analys. Polisen beslagtog 

också dopningspreparat och även vapen och 

narkotika under kvällen. En person har häktats 

misstänkt för innehav och överlåtelse av preparat. 

De flesta ingripanden genomfördes utan 

dramatik, även om vissa försökte springa ifrån 

polisen. Kanske borde dessa kroppsbyggare ha 

prioriterat löpträning istället. 

Insatsen föregicks av en dags specialutbildning 

och även några poliser från andra län hade 

bjudits in för att medverka och samla erfarenheter. 

Liknande razzior är alltså att vänta på andra 

håll i landet. 

GH 

Bara var femte missbrukare 

är känd 

Av alla typer av missbrukare som vi har i Sverige, 

känner vården bara till var femte. Enligt Gerhard 

Larsson är antalet personer med beroendeproblem 

omfattande. Cirka 900 000 har ett riskbruk av 

alkohol (varav 330 000 är beroende), 77 000 

använder regelbundet narkotika (varav 29 500 

tunga missbrukare, ett antal som kan komma att 

öka till 46 000 om tio år) och 65 000 är läkemedelsberoende. 

Utredaren har också i ett delbetänkande nyligen 

ansett att läkemedelsbehandling mot alkoholberoende 

och opiatberoende används för lite och att 

forskning ger stöd för att metadon och Subutex till 

opiatmissbrukare ger goda resultat såsom bättre 

hälsa och livskvalitet. Mer narkotikaklassade läkemedel 

till alkoholister och heroinister kommer 

således att föreslås. Dessutom vill Gerhard Larsson 

bygga ut sprutbytesprogrammen rejält. 

Missbruksutredningen kommer att lämna sitt 

slutbetänkande till regeringen senare under våren 

och en del intressanta diskussioner är att vänta. 

GH

Krypton på väg att förbjudas 

Krypton har sedan åtminstone ett par år sålts på Internet som en starkare variant av 

kratom, en växtdrog från Sydostasien. Kratombladen innehåller den aktiva substansen 

mitragynin (se SKL-info sid. 51). 

Kratom har funnits på marknaden under flera år 

och populariteten ökade markant när drogen 

också började säljas som krypton. Varken kratom eller 

krypton är narkotikaklassade i Europa. 

Nyligen har man funnit anledningen till kryptons 

popularitet och varför det sålts som en starkare variant 

av kratom. Krypton innehåller förutom mitragynin 

även O-desmetyltramadol, en syntetisk opioid som är 

en metabolit av tramadol. Att kryptonpulver är spetsat 

med en syntetisk opioid framgår naturligtvis aldrig på 

förpackningarna. 

Eftersom O-desmetyltramadol inte är klassat som 

varken narkotika eller läkemedel, har försäljningen 

kunnat fortgå. Men sedan det blev det känt genom en 

artikel i Läkartidningen nr 50-2010 att intag av krypton 

varit orsaken till att nio personer dött i Sverige 

under senaste året, började Läkemedelsverket utreda 

och sammanställa fakta om O-desmetyltramadol. 

Den 3 februari 2011 lämnade man en begäran till 

Regeringen om narkotikaklassning av substansen. När 

Regeringens beslut kan förväntas är i nuläget (den 20 

februari) inte känt. 

Den förestående narkotikaklassningen av O-desmetyltramadol 

har haft det goda med sig att den öppna 

Internetförsäljningen av krypton på svenska sajter nästan 

har upphört. 

På en hemsida där krypton fortfarande säljs i förpackningar 

om 9 gram för 799 kronor, kan man bland 

annat läsa följande varningstext: 

Krypton ska användas som en rökelse och ska inte förtäras! 

Vid användning så rekommenderar vi att inte förbruka 

mer än 0,5g. 

Varning. Denna produkts säljs ej till personer under 18 år. 

Krypton är en rökelse och ska inte förtäras! Använd inte 

Krypton i närheten utav barn, vid bilkörning eller om du 

eller någon annan i närheten använder läkemedel. 

Vi kan ej skicka denna produkt till Norge, Australien, 

Finland, Tyskland, Danmark eller Thailand. 

Misstänkt kryptondödsfall i Sala 

En tid efter rapporteringen om dödsfallen av krypton 

i Läkartidningen, fick polisen i Sala kännedom om ett 

dödsfall där krypton misstänktes vara bidragande. En 

23-årig man hade hittats död i sin bostad och i hans 

närhet fanns två påsar krypton 10 gram, varav den ena 

var öppnad och en del av innehållet saknades. 

23-åringen var inte känd för att missbruka droger. 

Han led av bland annat depression och medicinerade 

med Lyrica och olika sömnmedel och lugnande medel 

som nitrazepam, zopiklon och oxascand, som också 

fanns i bostaden. 

Eftersom inga andra droger fanns i närheten och att 

mannen var van vid de narkotikaklassade läkemedel 

som han använde, misstänkte man att dödsfallet kunde 

bero på intag av krypton. Polisen väntar fortfarande på 

resultatet av den rättsmedicinska undersökningen innan 

man får misstankarna bekräftade eller avfärdade. 


Bredvid en avliden 23-årig man i Sala fann polisen två påsar 

krypton 10 g. Mannen kan ha intagit krypton tillsammans 

med de narkotikaklassade läkemedel han brukade använda. 


69


TEXT: GUNNAR HERMANSSON 

FOTO: TULLVERKET 

Han smugglade in 23 000 diazepamtabletter under drygt fyra månader och dömdes till sju 

års fängelse av tingsrätten i Umeå. 

Den ökande efterfrågan på narkotikaklassade läkemedel 

lockar alltfler affärssinnade personer att 

förse den illegala marknaden med dessa preparat. 

Lugnande och ångestdämpande medel som diazepam 

står högt i kurs och kan beställas från utlandet via 

Internetkontakter. Förtjänsten är god och affärsidén 

har tilltalat många. 

Beslagtagna Viagrakopior som den huvudmisstänkte sålde. 

Invändningen att de var för eget bruk godtogs inte av rätten. 


En av dem är 35-årige Mikael från Umeå, en tvåbarnspappa 

med missbruksproblem. När Mikael blev 

friställd från sitt arbete i februari 2010, började han 

importera och sälja diazepam och Viagrakopior. 

Beställde tabletter från Pakistan 

Han lyckades få mailkontakt med ett par leverantörer i 

Lahore och Karachi, Pakistan, som var villiga att leverera 

Valium och andra diazepamtabletter. Valium från 

Roche kostade drygt en krona per tablett, medan lokalt 

tillverkade Ardin-tabletter levererades för knappt 1 

krona styck. Det rörde sig då om 10 mg blå diazepamtabletter, 

s.k. Blå Valium. 

Mikael gjorde sin första beställning i maj 2010 och 

den 18 maj tog han emot en EMS-försändelse (Express 

Mail Service) av lantbrevbäraren. Paketet innehöll 

2000 diazepamtabletter 10 mg och för detta hade han 

betalat 2167 kronor via Western Union. 

Två veckor senare kom nästa försändelse från 

Pakistan. Den beslagtogs av tullen på Arlanda och den 

innehöll 3022 diazepamtabletter. 

Fram till den 4 oktober skickades ytterligare sex 

försändelser med diazepam till Mikael. De innehöll 

alla cirka 3000 tabletter vardera. Tre av försändelserna 

beslagtogs av tullen medan resterande tre levererades 

till Mikael. Genom den mailkontakt som Mikael 

haft med leverantörerna, och som tullens utredare i 

efterhand kunnat läsa, framgår det att leverantörerna 

dels skickat ersättningstabletter för halva priset som 

kompensation för de som tagits i beslag och dels uppmanat 

Mikael att uppge andra leveransadresser för att 

vilseleda tullen. 

Åtalades på antalet mg, inte antalet 

tabletter 

Totalt beställde Mikael 23 000 diazepamtabletter, s.k. 

Blå Valium 10 mg, varav ungefär hälften togs i beslag 

av tullen på Arlanda. Åklagaren Kjell Jannesson i 

Umeå åtalade Mikael för grov narkotikasmuggling och 

grovt narkotikabrott genom befattning med 230 000 

diazepamdoser á 1 mg. Åklagaren menade att den 

etablerade gränsen för grovt narkotikabrott går vid 

20 000 doser á 1 mg och inte vid 20 000 tabletter, 

oavsett styrka, vilket är den vanligaste tolkningen.

Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde därför 

Mikael till fängelse i sju år. 

Man stöder sig på två rättsfall i Högsta domstolen 

och ett par domar i hovrätten. I ett mål 1998 fastslog 

HD (NJA 1998 s. 24) att gränsen mellan normalbrott 

och grovt narkotikabrott/grov narkotikasmuggling 

avseende Rohypnol bör gå vid 20 000 tabletter á 1 mg. 

Rohypnol jämställdes vid denna tid med övriga bensodiazepiner 

i straffhänseende. 

2003 ändrade HD synen på straffvärdet för Rohypnol 

(NJA 2003 s. 339) och innehav av 1000 tabletter 1 mg 

blev gränsen för grovt brott. 

Hovrätten för Skåne och Blekinge dömde 205 en 

person till 1 års fängelse för innehav av 840 Blå Valium 

10 mg, dvs. 8400 doser á 1 mg diazepam. Hovrätten 

ansåg att rättsfallet från 1998 fortfarande bör vara 

vägledande. 

Tingsrätten i Umeå var av samma uppfattning och 

utgick från att 20 000 tabletter/doser 1 mg diazepam 

är gränsen för grovt brott. Mikael hade tagit emot eller 

försökt smuggla in 230 000 doser á 1 mg och straffvärdet 

fastställdes till 7 års fängelse. 

En medhjälpare till Mikael dömdes till fängelse 2 

år och 6 månader för att ha agerat mottagare till två 

försändelser diazepam och förvarat ca 6000 tabletter i 

sin bostad. 

Hovrättens beslut avgörande 

Domen överklagades och prövades i Hovrätten för 

övre Norrland den 14-15 februari. Dom meddelas den 

25 februari, ett par dagar efter denna tidnings pressläggning. 

Diazepamtabletter köptes från Pakistan för drygt 2 kronor 

styck. Försäljningspriset är minst det tiodubbla i Sverige. 

Enligt kammaråklagare Kjell Jannesson framkom 

inget under hovrättsförhandlingen som tyder på en 

annan tolkning av mängdberäkningen av tabletterna. 

Den huvudmisstänkte Mikael är fortfarande häktad. 

Om domen fastställs har polis, tull och åklagare nya 

gränsvärden att förhålla sig till. Eftersom alla bensodiazepiner, 

med undantag av flunitrazepam (Rohypnol), 

bedöms likvärdiga, är det alltså antalet milligram 

verksam substans som avgör straffvärdet, inte antalet 

tabletter. Det är alltså samma beräkningsmodell som 

gäller för anabola steroider. 

Valium – en lättillgänglig drog 

När läkemedelstillverkaren Hoffmann-La Roche i 

Schweiz lanserade det lugnande och ångestdämpande 

medlet diazepam med varunamnet Valium i början av 

1960-talet, var det nog ingen som kunde ana att drogen 

50 år senare fortfarande skulle vara så efterfrågad. 

Diazepam tilltalar alla typer av missbrukare, inklusive 

folk som självmedicinerar mot vardagens stress och 

bekymmer. 

Internet har naturligtvis ökat tillgängligheten. Den 

som vill ha Valium behöver inte gå till läkare och 

apotek. Genom att googla på ”köpa diazepam”, eller 

ännu hellre ”buy diazepam Valium”, är det bara att 

välja leverantör utan att blanda in läkare och recept. 

Det enda problemet är egentligen att beställningen 

kan stoppas av tullen, om den kommer från utlandet. 

Under 2010 tog Tullverket 779 100 narkotikaklassade 

tabletter i beslag, de flesta i postflödet på Arlanda. 

Detaljerad statistik saknas, men diazepam utgör en 

betydande del av tabletterna. 

För den som vill köpa större mängder diazepam i 

påsar om 1000 tabletter, behövs heller inga särskilda 

förkunskaper för att hitta en leverantör. De flesta tycks 

finnas i Indien och Pakistan. 

Trots att diazepam är uppfört på FN:s lista över psykotropa 

substanser, och således är en kontrollerad drog i alla medlemsländer, 

är Internet översållat av sajter som erbjuder 

diazepam och en stor mängd andra läkemedel. En snyggt 

upplagd hemsida behöver däremot inte innebära en välskött 

verksamhet och som köpare vet man i regel inte vilken del av 

världen man har kontakt med. 


73

Boktips 

Kokain – Drogen som 

erövrade världen 

Kokain är billigare än någonsin. 

Kändisars användning av 

drogen ger den ett skimmer av 

framgång. 

Det här är berättelsen om 

kokain. Om vägen från naturläkemedel 

i Sydamerika till var 

mans näsa. Om hur den påverkar 

hela nationers ekonomi och 

finansierar krig. 

Tom Feiling träffar langare, missbrukare och smugglare. 

Men även de som för kampen mot kokain. 

Tom Feiling är journalist och dokumentärfilmare. 

Förlag: Månpocket 

Kokain – drogen som 

fick medelklassen 

att börja knarka och 

länder att falla samman 

Hur blev ett vitt pulver från 

Latinamerika symbol för status 

och framgång? 

Varför mördar maffian i 

Mexiko fler än 7 000 människor 

varje år? 

Vad får allt fler svenskar att ta illegala droger när 

det är fest? 

Den här boken handlar om kokain. Men det är 

inte missbruk och beroende som i första hand står i 

fokus. I stället följer journalisterna Erik de la Reguera 

och Lasse Wierup de trådar som börjar i det svenska 

nöjeslivet och leder bakåt till utnyttjande, korruption, 

mord och krig. År 2010 är kokain en lysande affär för 

den organiserade brottsligheten i Sverige och i resten av 

världen. Vill du vara med och betala? 

Förlag: Norstedts 

Cocaina - en bok om 

dom som gör det 

Boken är inte ett reportage 

om knark som hot mot svensk 

ungdom, utan om efterfrågans 

och antidrogkrigets betydelse 

för pulvrets blodiga arbetsgolv; 

Colombia det trasiga land som 

producerar 70 procent av allt 

kokain världen konsumerar. 

Magnus Linton gräver upp rötterna till en av världens 

största industrier och tar läsaren med på en brutal 

resa genom kokainets galna historia, produktionens 

våldsamma villkor och dess växande roll som bränsle i 

geopolitiska krig och religiösa världsbilder. 

Bokförlaget Atlas. 


Hundraåringen 

som klev ut 

genom fönstret 

och försvann. 

Huvudpersonen är Allan 

Karlsson, som i början 

av boken just ska till att 

fira sin 100-årsdag med 

pompa och ståt och närvarande 

kommunalråd och 

lokalpress och alla andra 

gamlingar på ålderdomshemmet 

i Malmköping. 

Han bestämmer sig för 

att sticka för han skulle 

ändå inte få ta sig en sup, födelsedag eller inte. Han 

öppnar fönstret, kliver ut i sina kissetofflor (det heter 

så eftersom karlar i övermogen ålder sällan når längre 

än till skorna när de kissar) och tar raka vägen till 

busstationen. Där blir han ombedd av en yngling i 

skinnjacka att vakta hans resväska medan denne är 

tvungen att gå på toa. Då kommer bussen och Allan 

tar med sig resväskan. Lever man på övertid kan man 

ta sig friheter, tänker Allan. Men Allan får först ynglingen 

och sedan andra busar efter sig eftersom väskans 

rättmätige ägare inte gillar att Allan har tagit den. Så 

ser upptakten ut. 

Handlingen utspelar sig dels i realtid och dels återberättas 

Allans hundraåriga levnadshistoria. Under 

sin livstid har Allan nämligen räddat livet på general 

Franco, hjälpt Oppenheimer med atombomben, supit 

nästan skallen av sig i sällskap med president Truman, 

dinerat med Stalin - tja, bara för att nämna några av 

världens alla potentater under den tiden. Allan, helt 

ointresserad av politik, råkade vara överallt där det 

avgjordes historia. Och eftersom Allan är en sorglös 

typ kan man tänka sig hur galet det kan bli. 

I realtid som är maj månad 2005, följer vi Allan 

medan han är på rymmen och blir inblandad i en 

mängd stora och små brott, men även skaffar sig ett 

gäng udda vänner inklusive en elefant vid namn Sonja. 

Den här delen är som en humoristisk deckare, fast 

ändå inte. 

I sin debutroman tar Jonas Jonasson oss skickligt med 

på en resa som inte liknar något annat. Historien är 

sanslös och kan beskrivas som en härlig ljugarbänk 

fast i bokform. Boken toppar listan över 2010 års 

mest sålda böcker och vi kan också se fram emot 

Hundraåringen på film och som TV-serie. 

Författare: Jonas Jonasson 

Förlag: Pocketförlaget. 

Originalutgåvan utgiven av Piratförlaget. 

Bokrecension: Åsa Dahlberg

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org 

Narkotika, dopningsmedel 

och 

hälsofarliga varor 

Upplaga 10.1 

Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor 

ger en detaljerad bild av 

det aktuella svenska missbrukspanoramat. 

För ett 

hundratal aktuella droger 

beskrivs deras sammansättning, 

missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar 

och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i 

samband med missbruk samt metoder för att upptäcka 

missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, 

visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. 

Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om 

centrala juridiska och medicinska termer. 

Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel 

och hälsofarliga varor upp i 350.000 

exemplar. Skriften har fått omfattande användning i 

utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete 

inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. 

Den har utgivits även på engelska, estniska 

och ryska. 

Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut 

av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. 

Den idiotiska 

klubben 

En bok av Göran Bohlin 

Den idiotiska klubben kom 

ut första gången våren 1995 

och är nu uppdaterad och 

utökad med 80 sidor. Boken 

kan ses som en resa från mitten 

av 1950-talet och fram 

till 2006 och där ges under 

resans gång exempel på rockmusikens 

efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. 

Boken skildrar också enskilda rockartisters 

koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, 

narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna 

i vårt närområde m.m. 

 

 

 

 

 

Anabola 

Androgena 

Steroider 

Upplaga 2.1 

Den globala marknaden 

för anabola androgena 

steroider, AAS, är mycket 

omfattande och lukrativ. 

Missbruket av AASpreparat 

är etablerat och 

den illegala hanteringen 

belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer. 

Boktips 

I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering 

om bakgrunden till problemet fram till den 

aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och 

bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, 

illegal tillverkning, lagstiftning och beslag, 

Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets 

åtgärder. 

Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena 

Steroider är också kompletterad med ett antal nya 

bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande 

beskrivning av AAS-problemet och lämpar 

sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig 

grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget 

samhällsproblem. 

Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg 

Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF 

Mandom, mod 

och morske män 

En bok av Tommy Moberg & 


Behovet av hjälp och behandling 

för fysiska och psykiska 

besvär relaterade till 

missbruk av anabola steroider 

ökar. Sambandet mellan 

AAS-missbruk och våld är ett 

vedertaget faktum men mörkertalet 

är stort. Under flera år har en växande illegal 

marknad av anabola steroider noterats och samhällets 

motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående 

AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; 

medicinskt, rättsligt och socialt. 


77

STIPENDIERUTAN 

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet 

att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar 

skall vara SNPF tillhanda senast 

den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina 

stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s 

årliga utbildningskonferenser. 

SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga 

utbildningskonferens I Kalifornien 

Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att 

medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. 

se www.cnoa.org 

SNPF:s stipendium för Årets Observation 

Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken 

iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande 

mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. 

SNPF:s PTN-stipendium 

Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem 

att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos 

nordisk PTN-sambandsman i Europa. 

Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium 

till Årets Nykomling 

Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som 

står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse 

och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är 

på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 


Lösning Kryss 4-10 

Följande tre läsare hade lämnat in korrekta lösningar 

på krysset i förra tidningen. 

Grattis till vinnarna 

Torbjörn Nyberg, NORRTÄLJE 

Mattias Remkeus, HARPLINGE 

Per Ryderman, BORÅS 

Ni får boken Kokain – Drogen som erövrade världen 

av Tom Feiling. 

Mediahusets stipendium 

Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för 

värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och 

Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. 

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s 

utbildningskonferens 

Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium 

Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera 

poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan 

och den narkotikarelaterade brottsligheten. 

Tullverkets stipendium 

10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser 

inom Tullverkets narkotikabekämpning. 

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 

Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman 

för att bereda honom eller henne möjligheter till studier 

och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s 

styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi 

tar gärna emot era förslag till kandidat. 

Resebidrag 

Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst 

efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag 

för studieresa. 

Se villkor på hemsidan www.snpf.org

Kryss 1-11 


Lösningar ska senast den 10 maj 2011 sändas till: 

Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING 

Tre vinnare får bokpriser. 

Namn och adress: .............................................................................................

svenska polisföreningens tidskrift - Svenska Narkotikapolisföreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?