30.09.2013 Views

Dissidenten nr 4 2010 - Juridiska Föreningen

Dissidenten nr 4 2010 - Juridiska Föreningen

Dissidenten nr 4 2010 - Juridiska Föreningen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

DISSIDENTEN<br />

<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> i Lund<br />

NR 4 <strong>2010</strong><br />

Språk<br />

BORGSTRÖM KRITISK TILL<br />

UNGA JURISTERS SPRÅK<br />

SPRÅKKRIG? JOURNALISTEN<br />

OCH JURISTEN MÖTS<br />

KRÅNGLIG LAGTEXT HOT MOT<br />

RÄTTSSÄKERHETEN?


Bästa tänkbara start<br />

Som affärsjurist på Mannheimer Swartling har du alla möjligheter.<br />

Hos oss får du växa i en stark, djupt rotad företagskultur<br />

som bygger på byråns kärnvärden – kvalitet, affärsfokus<br />

och laganda.<br />

För oss är du som person lika viktig som dina meriter. Att<br />

du delar våra grundläg gande värderingar är viktigt för oss,<br />

liksom ditt intresse och din fallenhet för affärsjuridik och<br />

konsultrollen. Redan från start antar du tillsammans med<br />

oss utmaningen att arbeta med komplexa och internationella<br />

uppdrag i näringslivets centrum. Vår marknadsledande position<br />

gör att vi kan satsa avsevärda resurser på såväl utbildning<br />

– exempelvis vad gäller affärsmannaskap, projektledning och<br />

för handlingsteknik – som introduktion och vidare specialisering<br />

inom byråns affärsjuridiska områden.<br />

Just nu rekryterar vi ett flertal nyexade jurister till våra Öre-<br />

sundskontor. Läs mer på www.mannheimerswartling.se/karriar<br />

eller kontakta kontakta Sara Nelson på tel 040-698 58 49 för<br />

att få veta mer.<br />

välkommen till möjligheternas byrå!<br />

www.mannheimerswartling.se


edaktion<br />

Emma Svensson<br />

Skribent<br />

Ieva Kisieliute<br />

Skribent<br />

Ale Westerlund<br />

Skribent<br />

Nina Lind<br />

Redaktör<br />

sid 34<br />

Sara Bengtson<br />

Skribent<br />

Linda Källström<br />

Skribent<br />

Hedvig Areskoug<br />

Skribent<br />

Elisabeth Karlsbad<br />

Redaktör<br />

Upphovsrätten till innehållet tillhör DISSIDENTEN och upphovsmannen.<br />

All kopiering är förbjuden enligt lag.<br />

DISSIDENTEN är <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s kårtidning och utkommer med 4 nummer om<br />

året. Den delas ut gratis till alla studenter och anställda vid <strong>Juridiska</strong> fakulteten i Lund.<br />

Tidningens syfte är att sprida information om <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s verksamhet samt<br />

rapportera angående <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s arbete på fakulteten och gentemot universitetet.<br />

Tidningen är bunden till <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s stadgar och åsiktsprogram, då presentation<br />

av annan åsikt än <strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong>s ska det påpekas tydligt att så görs.<br />

ISBN: 14030128<br />

E-mail:dissidenten@jf.se<br />

Telefon: 046-188812<br />

Ansv arig utgivare: Vilhelm Persson<br />

Tryck: AM-tryck och reklam<br />

Vincent Palmqvist<br />

Skribent<br />

Sanna Kulevska<br />

Skribent<br />

Klara Holm<br />

Skribent<br />

Christoffer Letth<br />

Fotograf<br />

Medverkande i detta nummer: Emilie Dafgård (emilie@emiliedafgard.com www.emiliedafgard.<br />

com), Agnes Hebert Jagrelius (agnesjagrelius@hotmail.com), Ulrika Svallingson.<br />

Framsida: Emilie Dafgård<br />

sid 20<br />

sid 16<br />

sid 18<br />

05<br />

06<br />

08<br />

09<br />

10<br />

13<br />

14<br />

16<br />

18<br />

20<br />

22<br />

25<br />

26<br />

28<br />

30<br />

32<br />

34<br />

UNIVERSITETSVÄRLDEN<br />

Ledare<br />

JF:s ordförande och inspector har ordet<br />

Lovisa Lindholm och Boel Flodgren<br />

3 frågor till...<br />

Två studenter som läser all kurslitteratur en gång till<br />

Senaste nytt om din utbildning<br />

<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong> påverkar din utbildning<br />

Fakultetens Språkpelle<br />

Lärarintervju med Per Nilsén<br />

Så funkar det<br />

Urkund - så avslöjas fusket<br />

INBLICK<br />

Språk<br />

Svår lag, bra lag?<br />

Hotar den krångliga lagtexten rättssäkerheten?<br />

Vem väcker liv i jämställdhetsdebatten?<br />

<strong>Dissidenten</strong> träffar Claes Borgström<br />

Jurinalist<br />

Det språkliga mötet mellan juristen och journalisten<br />

Är du den nya Obama?<br />

Svensk law review med studentskribenter är här<br />

Var är diskussionen?<br />

Svenska jurister börjar ifrågasätta<br />

Juridik + retorik = sant?<br />

Om retoriken i den svenska pläderingen<br />

Retorikskola<br />

10 steg till stjärnorna, och ett quiz!<br />

UTBLICK<br />

Värsta språket<br />

Intervju med juristlingvisten Gisela Tolstoy<br />

KULTUR<br />

<strong>Juridiska</strong>, skönlitterärska, gubbsjukiska?<br />

En jurist har fått nobelpriset i litteratur<br />

Korthugget och långsökt konspiratoriskt<br />

Om juristen Jens Lapidus författarförmåga<br />

Smått och gott<br />

Citerat, Tre med typsvar och Rätt i rutan<br />

innehåll


EN BRA<br />

AFFÄRSJURIST<br />

SER LÄNGRE ÄN<br />

JURIDIKEN<br />

Vinge har specialistkompetens inom aff ärsjuridikens<br />

samtliga områden – en förutsättning<br />

för att vi ska fortsätta att vara den mest<br />

framgångsrika transaktionsbyrån i Sverige.<br />

Våra uppdrag är till stor del internationella<br />

och vi har ett stort kontaktnät med byråer<br />

över hela världen.<br />

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI<br />

www.vinge.se


HEJDÅ, DISSIDENTEN!<br />

Temat för vinterns nummer av<br />

<strong>Dissidenten</strong> är språk. Språk ska vara<br />

fritt. Det fria ordet är en förutsättning<br />

för intellektuell utveckling och inte minst<br />

demokrati.<br />

<strong>Dissidenten</strong> är ett namn som lovar mycket.<br />

Det lovar en tidning som vågar säga emot, en<br />

tidning som inte är rädd att höja rösten mot<br />

majoriteten, för det den anser vara rätt. Lite<br />

som man önskar att alla vi kloka juriststudenter<br />

ska vara.<br />

Det har blivit svårt för <strong>Dissidenten</strong> att leva<br />

upp till sitt namn. Sent i våras togs uppdraget<br />

att granska JF bort från tidningens reglemente,<br />

och den 9 november röstade fullmäktige ner ett<br />

förslag som skulle tillåta <strong>Dissidenten</strong> att vara<br />

journalistiskt oberoende och återigen granska<br />

kåren. 12 röster mot 8. Majoriteten menade att<br />

det skulle röra sig om skendemokrati att låta<br />

<strong>Dissidenten</strong> granska sin egen kår. Styrelsen<br />

påpekade att JF:s tjänstemän skulle känna att de<br />

måste titta sig över axeln och att en obehaglig<br />

stämning skulle sprida sig inom föreningen.<br />

Den där debatten i fullmäktige skrämde oss. Vi<br />

upplevde att för en jurist självklara värden som<br />

öppenhet och demokrati kastades ut genom<br />

fönstret, tillsammans med medlemmarnas<br />

berättigade intresse av att få veta vad som händer<br />

i deras organisation. Utan att presidiet skulle<br />

kunna stoppa det som känns lite för jobbigt.<br />

För oss handlade förslaget självklart inte om att<br />

enskilda tjänstemän skulle nagelfaras och pekas<br />

ut. JF omsätter cirka 2,5 miljoner kronor om<br />

året. En sådan organisation har, i våra ögon, en<br />

skyldighet mot sina medlemmar att låta granska<br />

sin verksamhet och öppna upp för en hälsosam<br />

debatt kring vad man gör och inte gör och<br />

varför. Valdeltagandet i fullmäktigevalen är lågt,<br />

och få kandidater ställer upp. Kanske skulle en<br />

“<br />

<strong>Dissidenten</strong> är ett namn<br />

som lovar mycket. Det lovar<br />

en tidning som vågar säga<br />

emot, en tidning som inte<br />

är rädd att höja rösten mot<br />

majoriteten, för det den<br />

anser vara rätt.<br />

“<br />

Nina Lind<br />

Redaktör<br />

Ledare<br />

ökad insyn, och kunskap om hur och vad vi<br />

studenter faktiskt kan vara med och påverka, ha<br />

bättrat på de siffrorna.<br />

Som det är idag återstår av <strong>Dissidenten</strong>s uppdrag<br />

att sprida information i medlemsvärvande<br />

syfte. Fullmäktige låter <strong>Dissidenten</strong> ”sakligt<br />

informera om vad som händer inom JF”. Men<br />

bara till en viss gräns. Vem ska dra den gränsen?<br />

Vi hoppas att vi inte har överträtt den nu.<br />

JF är något av det viktigaste vi studenter har.<br />

Och vi tror uppriktigt att det som skulle främja<br />

vår förening allra mest är öppenhet. Vilket<br />

forum är bättre att ta diskussionen i, än vår<br />

egen Dissident?<br />

Elisabeth Karlsbad<br />

Redaktör<br />

5


JF:s ordförande och inspector har ordet<br />

Lovisa Boel<br />

JF är som ni alla vet juriststudenternas kår. Men vad betyder det<br />

egentligen? Vad gör vi som Du som juriststudent kan ha glädje av<br />

och varför gör vi det? Det tänkte jag passa på att besvara i denna<br />

krönika.<br />

Först och främst ägnar sig JF åt att bedriva utbildningsbevakning.<br />

Vi är cirka ett trettiotal personer som tillsammans arbetar för att<br />

juristutbildningen i Lund ska bli så bra som möjligt. Vi driver utbildningsfrågor<br />

på både ett principiellt och praktiskt plan. Genom<br />

kontinuerligt arbete, exempelvis genom de mitterminskonferenser<br />

som Utbildningsutskottet arrangerar på varje kurs och genom att<br />

arbeta för våra prioriterade frågor i de fakultetsorgan vi medverkar<br />

i. Dessutom hanterar vi hela tiden specifika händelser som dyker<br />

upp, exempelvis om studenterna inte får ut sin tenta i god tid innan<br />

omtentan och likande frågor. Vi strävar efter att få vara med och<br />

påverka utbildningen och för att se till att studenterna är involverade<br />

i de beslut som berör utbildningen.<br />

En stor del av vår verksamhet är i<strong>nr</strong>iktad på näringslivet och arbetsmarknaden.<br />

Vi vill fungera som ett komplement till vår ofta teoretiska<br />

utbildning och flytta yrkeslivet lite närmare. JF driver varje<br />

år ett mentorskapsprojekt i samarbete med Sällskapet Lundajurister,<br />

Näringslivsutskottet ordnar olika företagsevents och praktikplatser<br />

och Svenska <strong>Juridiska</strong> Mästerskapet arrangeras varje år i samarbete<br />

med Mannheimer Swartling. Och JF:s arbetsmarknadsdagar, JiAdagarna,<br />

där man sätter fokus på det direkta mötet mellan arbetsgivare<br />

och studenter, blev i oktober en sedvanlig succé. Vi vill visa<br />

vilka yrkesmöjligheter som finns för oss jurister och hoppas att inspirera<br />

inför framtida karriärer.<br />

JF är också ett rikt forum socialt. Vi arrangerar allt ifrån stora fester<br />

som Höstfesten, FEJM och Vårbalen till pepparkakshus-bak med<br />

de internationella studenterna. Vi har ett Kulturutskott som ordnar<br />

kulturella aktiviteter för våra medlemmar, en Culpa-kör som sjunger<br />

vackrare för varje år och inte minst ett Novischutskott som tar hand<br />

om alla våra nya studenter under deras första veckor på utbildningen.<br />

I mars intar Dolu§pexet scenen med en rykande färsk föreställning<br />

som ni inte får missa. Missa inte heller After School varannan<br />

fredag!<br />

Vi vill bevara JF:s och Lunds Studentlivs traditioner samtidigt som<br />

vi hela tiden stävar efter att vara en förening i förändring och förbättring,<br />

och vi har många diskussioner i fullmäktige om vilken väg vi<br />

ska gå för att JF ska bli och fortsätta vara Sveriges främsta studentkår.<br />

Vi vill vara en samlingsplats för alla juriststudenter och genom<br />

vår breda verksamhet kunna erbjuda något som tilltalar alla. Titta<br />

Dig omkring, det finns ett smörgårdsbord av givande upplevelser<br />

för Dig att ta del av!<br />

Lovisa Lindholm, Ordförande<br />

6<br />

Jag är en så kallad latinare. Det betyder att jag gick latinlinjen i gymnasiet.<br />

Vi läste latin, engelska, franska, tyska och spanska och, förstås,<br />

mycket svenska (som också innefattade lite danska och norska).<br />

Och då var jag ändå bara ”halvklassiker”; de som gick helklassisk<br />

variant läste dessutom grekiska. Under mina juridikstudier var jag<br />

reseledare på somrarna i Italien och där lärde jag mig italienska, dvs.<br />

vardagsspråket. Att lära språk och att vistas i andra länder och kulturer<br />

har alltid varit ett stort intresse hos mig och tänk, så mycket tid<br />

och arbete jag lagt ner på att lära mig språk i mitt liv. Och ändå kan<br />

jag inte arbeta på ett kvalificerat juridiskt sätt på något av dessa språk;<br />

inte ens min juridiska engelska är perfekt och då har jag ändå levt tre<br />

år, varav två vid juridiska fakulteter, i USA!<br />

Främmande vardagsspråk är ju en glädje att kunna, men man kan<br />

inte vara professionell jurist i något annat språk än sitt modersmål<br />

utan en stor ansträngning och mycket övning. Lyckliga Du som har<br />

flera språk, antingen genom att Du kommit till Sverige från ett annat<br />

land, eller genom att Dina föräldrar talat olika språk hemma under<br />

din uppväxt för att de kommer från olika länder, eller för att du levt<br />

utomlands som barn och därmed lärt dig också ett annat språk som<br />

ett andra modersmål. Det är en oerhörd rikedom att ha dubbla eller<br />

– som vissa lyckligt lottade – ännu fler kulturer och språk med sig i<br />

bagaget. Det som vi andra kan ägna oändlig möda för att få en liten<br />

del av.<br />

Många klagar på det juridiska språket för att det är för formellt.<br />

Även om också jag tycker att man skall sträva efter enkelhet och<br />

lättförståelighet, tillhör jag inte dem som tror att man kan skriva<br />

om lagtexten så att alla förstår den. Jag ser det juridiska språket som<br />

ett arbetsredskap, en resurs som skapar tankeskärpa och klarhet,<br />

som gör att vi kan kommunicera på ett avancerat sätt om komplexa<br />

problem. Alla avancerade kunskapsstrukturer – och dit hör juridiken<br />

– har sina egna vad man kan kalla kodade språk. Det krävs en stor<br />

ansträngning och mycket övning för att lära sig det och ännu mer så<br />

på ett främmande språk. Juridik är ju språk och ingenting annat än<br />

språk.<br />

I min lärarroll försöker jag medverka till att varje students språk<br />

hela tiden blir bättre. Även när jag rättar tentor försöker jag hjälpa<br />

studenten med detta genom att göra små noteringar om stavning,<br />

meningsbyggnad med mera. Jag är inte säker på att alla uppskattar<br />

det men avsikten är likväl god. Språket är, som sagt, juristens<br />

enda verktyg. Har man ett bra språk, juridiskt språk såväl som<br />

vardagsspråk, är det lättare att bli en bra jurist. Läs skönlitteratur, det<br />

är det bästa sättet att öva upp sitt språk!<br />

Lund i november <strong>2010</strong><br />

Boel Flodgren, Inspector


- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer<br />

Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna<br />

enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law<br />

Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500.<br />

Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga<br />

att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar.<br />

Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och<br />

mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland<br />

svenska affärsjuridiska advokatbyråer.<br />

Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete,<br />

där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder<br />

utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor.<br />

Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda.<br />

Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida<br />

www.gda.se.


Universitetsvärlden<br />

Hej Mirjam Katzin och Carin Carlson! Ni<br />

arbetar med ett litteraturinventeringsprojekt<br />

på fakulteten. Vad innebär det?<br />

Vi är åtta studenter som är arvoderade av<br />

fakulteten för att granska kurslitteraturen ur<br />

ett normkritiskt perspektiv. Granskningen<br />

ska belysa hur texternas språk och innehåll<br />

reflekterar de strukturer och normer som<br />

finns i samhället, där vissa har företräde<br />

och andra osynliggörs eller stereotypiseras.<br />

Till exempel ser vi i granskningen att<br />

historieskrivningen sällan förtydligar<br />

vilka aktörer som har fått delta i den<br />

politiska och juridiska processen samt att<br />

författarna ofta använder sig av exempel<br />

som är byggda på klassiska könsroller. Det<br />

här handlar om hur man skriver fram olika<br />

kön, men också hur man förhåller sig till<br />

sexualitet, etnicitet och funktionshinder,<br />

8<br />

Mirjam Katzin och Carin Carlson. Foto: Ulrika Svallingson<br />

...till två studenter på termin 6, eftersom vi är nyfikna på<br />

vad som får dem att ägna sin fritid åt att läsa alla terminers<br />

kurslitteratur en gång till.<br />

“ Språket<br />

speglar hur<br />

vi ser på och värderar<br />

verkligheten.<br />

“<br />

vad som beskrivs som ”normalt” och<br />

vad som anses ”avvikande”. Projektet har<br />

som övergripande syfte att synliggöra hur<br />

de krav som ställs upp i utbildningsplanen<br />

när det gäller jämställdhet och normkritik<br />

bättre kan tillgodoses inom utbildningen.<br />

I längden hoppas vi att studenterna bättre<br />

ska kunna se och problematisera kring<br />

rättens relation till samhällets strukturer samt att<br />

kursmaterialet inte ska diskriminera vissa grupper.<br />

På vilket sätt spelar det roll hur man<br />

använder pronomen?<br />

Som vi har nämnt så handlar det om att<br />

språket speglar hur vi ser på och värderar<br />

verkligheten. Om man genomgående<br />

använder pronomenet ”han” och<br />

reserverar ”hon” enbart för vissa roller,<br />

som till exempel hustru eller offer, så<br />

reproducerar man en idé om vilka roller<br />

kvinnor respektive män förväntas ha.<br />

Men projektet sträcker sig mycket längre<br />

än till att jaga pronomen, vi tittar även<br />

på om litteraturen generellt uppmuntrar<br />

till kritiska frågeställningar. Vi lägger<br />

också fram förslag på kompletterande<br />

diskussioner som skulle kunna tas upp<br />

i anslutning till olika rättsområden<br />

för att ge studenterna ett mer kritiskt<br />

förhållningssätt till rätten.<br />

Vad hoppas ni att projektets<br />

slutprodukt kommer att ha för effekt?<br />

I samråd med ett lärarlag med<br />

representanter för varje termin har vi<br />

kommit fram till vilket material som ska<br />

granskas och hur. Vi granskar majoriteten<br />

av all litteratur på grundterminerna. Det<br />

slutgiltiga resultatet kommer att bli en<br />

rapport som kommer att ges ut till alla<br />

lärarlag så att de kan fundera över vilken<br />

litteratur de väljer och hur man kan<br />

komplettera undervisningen med relevant<br />

material. Vi hoppas att lärarna, som i vissa<br />

fall också är de granskade författarna, ska<br />

se det här som ett användbart verktyg. Vi<br />

hoppas förstås också att de här frågorna<br />

ska lyftas på dagordningen och leda till en<br />

ökad diskussion om hur undervisningen<br />

ska kunna belysa fler aspekter av rätten.


Universitetsvärlden<br />

...om din utbildning<br />

Senaste nytt...<br />

Bevakning på fördjupnings- och nätkurser<br />

JF har börjat utbildningsbevaka på fördjupningskurser och nätkurser.<br />

Fördjupningskurserna har delats in i olika områden och vår<br />

förhoppning är att det ska finnas ett kursombud på varje kurs som<br />

samarbetar med kursombuden inom samma område. Vill du arbeta<br />

för att förbättra din fördjupning eller din nätkurs tveka inte att höra<br />

av dig till Utbildningsutskottet på utbildning@jf.se. Om du har<br />

synpunkter på, eller problem med, handledning eller examination av<br />

ditt examensarbete är du också välkommen att höra av dig till vårt<br />

utbildningsutskott.<br />

Nytt förfarande för mitterminskonferenser<br />

JF arrangerar mitterminskonferenser under varje kurs på<br />

grundutbildningen. Syftet är att under organiserade samtal med<br />

kursansvarig framföra studenternas åsikter om kursen och att<br />

tillsammans arbeta för att förbättra utbildningen. JF har arbetat fram<br />

ett tydligare förfarande kring konferenserna. Exempelvis har vi börjat<br />

bjuda in samtliga undervisande lärare på kursen och hoppas att det<br />

kommer att leda till bättre uppslutning från lärarsidan samt bestämt hur<br />

många studentrepresentanter som kommer närvara under konferensen<br />

med mera. Vi funderar även på att byta namn till ”kurskonferens” som<br />

bättre speglar vad det egentligen är.<br />

Studievägledningen<br />

Fakulteten har anställt två nya studievägledare som börjar jobba i<br />

januari.<br />

Diskussion om alternativa examinationsformer<br />

Då både JF och fakulteten arbetar med alternativa examinationsformer<br />

tycker vi att det vore mycket intressant att höra olika lärares åsikter<br />

och tankar om vilka examinationsformer som är att föredra och<br />

om det finna vissa former som bättre passar vissa ämnesområden.<br />

Diskussionen kommer att äga rum i början av vårterminen och mer<br />

information kommer när det närmar sig.<br />

Kursvärderingar<br />

Fakulteten har under en tid arbetat med ett elektroniskt system<br />

för kursvärderingar, tills det finns ett sådant system, kommer<br />

kursvärderingarna att delas ut i pappersform. JF har arbetat fram<br />

förslag på frågor till dessa som har skickats ut till kursansvariga och<br />

studieadministratörer på grundutbildningen. Kursvärderingarna är<br />

din chans att verkligen tycka till om din utbildning – så missa inte<br />

att fylla i den vid slutet av varje kurs! Om du har frågor eller åsikter<br />

om utbildningen, kontakta dina kursombud i klassen, eller maila vårt<br />

utbildningsutskott på utbildning@jf.se.<br />

...på JF<br />

Culpakören<br />

JF:s egna kör har genomfört en fantastiskt lyckad konsert i<br />

samarbete med Förenade Nationsmanskören och Gudrunkören.<br />

Culpa har än en gång visat att de tillhör det absoluta toppskiktet<br />

av Lunds körutbud. Nu väntar luciaframträdanden hos byråer,<br />

domstolar och fakulteter.<br />

JiA<br />

JiA-dagarna blev mycket lyckade i allt från föredrag och debatt<br />

under onsdagen till själva mässan och kontaktsamtal under<br />

torsdagen. Festmästeriet levererade sedan som vanligt när det var<br />

dags för den avslutande Höstfesten. De 420 sittande gästerna i AFborgens<br />

stora sal var en blandning av studenter som ville ha jobb<br />

och företagsrepresentanter som ville vara studenter igen.<br />

Utbildningsutskottet<br />

Jämställdhet- och likabehandlingsgruppen arrangerade den<br />

25 oktober en mycket intressant föreläsning angående den<br />

nya diskrimineringslagen. Claes Borgström talade om den nya<br />

lagstiftningen och sina praktiska erfarenheter av diskrimineringsrätt<br />

inför ett stort antal intresserade juriststudenter i Palaestra.<br />

Dolu§pexarna<br />

Vårens uppsättning planeras för fullt och ensemblen är nu tillsatt<br />

efter många auditions och intervjuer. Möten, sittningar och kickoff<br />

har lett till att årets Dolus nästan fördubblat antalet aktiva från<br />

föregående år.<br />

Idrottsutskottet<br />

JF:s egna fotbollslag, JF Jailbreakers och JF Lawbreakers, har börjat<br />

säsongen med blandade resultat, stämningen är dock på topp bland<br />

de nära 30 aktiva idrottande juriststudenterna. Under vecka fyra<br />

kommer JF att åka upp till Åre med en busslast medlemmar för<br />

att representera Lund i pisterna under den traditionella Jurist- och<br />

ekonomveckan. Vidare planeras till våren än en gång JF-Open.<br />

Golftävlingen där studenter får spela med, mot och vid sidan av<br />

kursare och företagsrepresentanter.<br />

Novischutskottet<br />

Vårens nyvalda novischförmän Linn Sandmark och Joel Wahlberg<br />

samlar faddrar inför Novischperioden VT -11. Lokaler ska bokas,<br />

aktiviteter planeras och scheman läggas, allt för att ge ett så bra<br />

välkomnande som möjligt till vårens novischer.<br />

9


Fakultetens<br />

Text: Vincent Palmqvist Foto: Christoffer Letth<br />

Enligt egen utsago befinner sig Per Nilsén, jur. dr.<br />

och föreläsare på termin ett och sju, i en oerhört hektisk<br />

period. När jag kommer för att stjäla en timma av<br />

hans värdefulla tid sitter han mycket riktigt framför<br />

sin på sniskan vridna datorskärm och ser fokuserad<br />

ut. Hela kontorets vänstra vägg täcks av bokhyllor<br />

och en stor tavla med tillhörande guldram hänger på<br />

den högra. När Per vänder sin blick mot mig (det är<br />

första gången jag ser honom utan glasögon), säger<br />

han i skämtsam ton att jag gärna får bära ut hans<br />

tomburkar när jag är klar.<br />

Vilken fantastisk inledning på min första fråga. Det florerar<br />

nämligen ett rykte här på fakulteten att du är väldigt förtjust i<br />

lättöl. Stämmer detta?<br />

- Det är nog enbart ett rykte i sådana fall. Det har att göra med att jag<br />

konsumerar widerbergare tillsammans med lättöl. Det är ingen dum<br />

kombination.<br />

Numrets tema är språk! Du undervisade i Danmark några år.<br />

Är det mer retorik på det danska juristprogrammets schema?<br />

- Nej, det är faktiskt mindre, svarar Per kvickt. Jag var med och införde<br />

en liten förebild från Lund, nämligen obligatoriska uppsatser<br />

på statsrätten, enligt det mönster som vi har här. Opposition som<br />

redovisningsform fanns inte alls. Det har ju egentligen inte så mycket<br />

med retorik att göra. Mig veterligen håller de på med detta fortfarande.<br />

Varför är egentligen språket så viktigt för en jurist?<br />

- Rättssäkerheten ska inte sättas i fara på grund av rent språkliga missförstånd.<br />

Det är vad det handlar om ytterst, förklarar Per och räcker<br />

över mig en sliten och solblekt bok med juridisk terminologi som han<br />

fiskat fram ur bokhyllan. Jag frågar om den fortfarande är användbar.<br />

- Så gammal att den är helt obsolet är jag faktiskt inte! säger han och<br />

skrattar.<br />

Du som rättshistoriker kan kanske svara på om lagstiftaren<br />

idag är mer mån om att stifta lättbegripliga lagar än förr?<br />

- Det är jag övertygad om. Det har att göra med att lagstiftaren in<br />

på 1900-talet skrev på så kallad kanslisvenska. Nu sker helt klart en<br />

förändring från lagstiftarens sida för att få det hela så lättförståeligt<br />

som möjligt. Ett bra exempel är att regeringsformen håller på att få<br />

en ny lydelse.<br />

10<br />

Språkpelle<br />

Först och främst måste jag berömma dig för att du är en duktig<br />

föreläsare. Du slänger dig alltid med fina utryck. Har du<br />

något tips till osäkra studenter, på det muntliga planet?<br />

- Bara för att man är lärare så innebär inte det att man själv är säker<br />

i situationer där man talar inför flera. Som ny föreläsare är man<br />

övertygad om att någon kan jättemycket och sedan, av ren elakhet,<br />

räcker upp handen och ställer en fråga som fullständigt tillintetgör<br />

en, berättar Per men skrattar lugnande nog på slutet, vilket måste<br />

betyda att han numera är lika trygg i sin föreläsarroll som han ser<br />

ut att vara.<br />

Som vice ordförande i utbildningsnämnden kan du kanske avslöja<br />

varför juristprogrammet inte har mer skriftliga och muntliga övningar?<br />

- Vi har tittat på möjligheterna att öka både de skriftliga och muntliga<br />

momenten. Problemet är att det tar mycket tid för lärarna, tid<br />

som man inom kursens ram kanske inte har, men vi kikar på det för<br />

att öka inslagen…<br />

Inslagen av ångest?<br />

- Det är givetvis vårt primära mål!<br />

Du och Vilhelm Persson kompletterar verkligen varandra bra<br />

(ryktet förtäljer att de rentav satt upp en kritikerrosad pjäs på<br />

termin 1). Känner ni varandra?<br />

- Vi känner ju varandra rent yrkesmässigt, men ju mer man jobbar<br />

tillsammans, desto bättre lär man känna varandra, berättar Per. Min<br />

fotograf frågar om de aldrig går ut och tar en öl på ”after work”.<br />

- Problemet är ju dessvärre att vi har så mycket att göra! Men jag<br />

och Vilhelm har ett mycket gott samarbete, utan att vi då sticker ut<br />

och dricker oerhörda mängder öl, och då inte lättöl…<br />

Vad gör du på din fritid? Nu antydde du förvisso att du inte<br />

har så mycket framtid… förlåt, fritid menade jag!<br />

- Haha, ingen framtid? Ett litet försiktigt meddelande från JF eller?<br />

När Per har återhämtat sig ifrån mitt subtila hot berättar han att han<br />

just nu renoverar en gård men att också trädgårdsarbete, goda romaner<br />

och – hör och häpna – mumintrollen får honom att slappna<br />

av.<br />

Per väljer<br />

Pölse falukorv<br />

Hund katt<br />

Opera bio<br />

Strömberg Nergelius<br />

Ljus öl mörk öl


DISSIDENTEN<br />

Lärarintervjun<br />

11


VI HAR<br />

BLIVIT LITE<br />

STÖRRE FÖR<br />

ATT KUNNA<br />

FORTSÄTTA<br />

VARA SMÅ<br />

Sparbankerna Finn och Gripen har gått samman och bildat en ny bank i Skåne.<br />

Läs mer på:<br />

www.sparbankenoresund.se


URKUND<br />

DISSIDENTEN<br />

Så funkar det<br />

Du fuskar! Redan på skolgården har vi förstått att fusk är fel, men ändå finns det studenter som väljer att prova<br />

den enkla vägen till bra betyg. I jakten på fuskarna finns dock ett verktyg som många hört talas om men få<br />

egentligen vet hur det fungerar. Så <strong>Dissidenten</strong> klargör en gång för alla: Så funkar det!<br />

Text: Klara Holm Illustration: Emilie Dafgård<br />

Urkund är ett automatiskt textmatchningssystem som används för att upptäcka plagiering av texter och otillåten källhantering. Systemet utvecklades<br />

år 2000 och används idag av majoriteten av de svenska högskolorna och universiteten. Tanken bakom systemet är dels att direkt<br />

komma åt plagiering av texter genom att jämföra inlämnade texter med andra texter, dels att indirekt verka förebyggande genom att informera<br />

studenterna om att det inlämnade arbetet kommer att kontrolleras.<br />

Textmatchningen fungerar så att varje lärare får en personlig mailadress som är knuten till Urkund dit studenterna ska skicka in sina<br />

arbeten. När arbetet är inskickat matchas det automatiskt mot Urkunds tre olika källor; internet, arkivet och förlagsmaterial. Internetjämförelsen<br />

går igenom 4,5 miljarder webbsidor med huvudfokus på utbildningsrelaterat material. Urkunds eget arkiv uppdateras kontinuerligt<br />

och består av över 1 300 000 olika tidigare inskickade dokument, såväl examensarbeten som minde PM. Den sista källan utgörs av förlagsmaterial<br />

från olika samarbetsparternas, innehållande ett stort urval av vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, dagstidningar, uppslagsverk<br />

och databaser.<br />

När arbetet jämförts mot källorna skickas arbetet tillsammans med en rapport vidare till läraren. I rapporten står det hur många<br />

procents likhet arbetet har med andra arbeten och i vilka delar dessa likheter finns. Detta fungerar som en indikator för läraren som utifrån det<br />

får ta ställning till om arbetet verkar plagierat eller inte. Om en lärare vid Lunds universitet misstänker plagiat är denne skyldig att anmäla det<br />

till universitetets centrala disciplinnämnd som då kommer ta ställning till frågan. En fällande dom kan resultera i en tidsbegränsad avstängning<br />

från studierna, vilket även rapporteras in till CSN.<br />

År 2008 började Lunds universitet använda Urkund, men <strong>Juridiska</strong> fakulteten har ännu inte anslutit sig till systemet. Anledningen till<br />

detta är huvudsakligen administrativa svårigheter, men också etiska och praktiska problemställningar. Planer finns dock på att börja tillämpa<br />

systemet under våren 2011, främst på mastersprogrammen, men så småningom även på alla terminer. Detta medför dock inte att det inte går<br />

att upptäcka plagiering redan nu, utan endast att det är upp till den enskilda läraren att själv göra bedömningen.<br />

13


Inblick Språk<br />

“<br />

“<br />

Svår lag, bra lag?<br />

5 år. Så lång tid tar det för oss studenter på juristprogrammet att komma underfund med vad<br />

som står i den stora blå. Men låt oss inse att trots det höga antalet studenter på juristprogrammet<br />

finns det fortfarande en hel del människor som inte spenderar sin tid åt djupgående<br />

analyser av lagtexten - trots att den reglerar deras liv och vardag.<br />

Text: Linda Källström Ilustration: Emilie Dafgård<br />

Varje svensk medborgare förväntas informera sig om sina juridiska<br />

rättigheter och skyldigheter. Men hur stor förståelse har befolkningen<br />

för innehållet i de paragrafer de eventuellt letar reda på?<br />

Jag frågar en student vid Lunds universitet, vars studieområde ligger<br />

långt ifrån juridiken, hur hon tolkar ett antal utvalda paragrafer<br />

som allmänheten kan ha intresse av att känna till. Det är regler<br />

om fullmakt, proprieborgen, återgäldning av underårigas ingångna<br />

avtal, 8 § KKL och stöld. Reaktionerna är blandade och det är i<br />

stort sett bara KKL och stöld som är någorlunda begripliga för<br />

min testperson. ”Varför skriver de inte bara ekonomisk skada?”<br />

undrar hon apropå stöldparagrafen och ordet ”skada”.<br />

Det måste finnas en förklaring till varför lagtexten är skriven på sitt<br />

speciella sätt. En väsentlig aspekt för lagförfattaren är att ge texten<br />

den innebörd den var menad att ha – och ingen annan. Rättssamhället<br />

som sådant är komplext, så på ett sätt förefaller det naturligt<br />

att också dess språk ter sig komplext. Det är av yttersta vikt att<br />

lagtexten inte misstolkas eller kringgås i en riktning som inte var<br />

tänkt. Den ska vara tydlig, konkret och exakt. Den ska ta hänsyn till<br />

andra paragrafer och lagar. Då Sveriges författningar inte är skriv-<br />

14<br />

Intresset av att stifta nya lagar eller att ändra<br />

innehållet i befintliga lagar väger tyngre<br />

än intresset av att ”piffa upp” språket i<br />

lagar, som i sitt ursprungliga skick tekniskt<br />

sett är dugliga.<br />

na av en och samma lagförfattare är det självklart att man måste<br />

utforma ett systematiskt användande av vissa ord och begrepp.<br />

Varje ord måste tilldelas en konsekvent och specifik innebörd så att<br />

lagförfattarens personliga språkbruk inte influerar lagtexten, vilket<br />

skulle framkalla en splittrad författningssamling. Dessutom ger ett<br />

användande av objektiva ord en möjlighet för rättsordningen att<br />

täcka upp för alla oväntade scenarier. Om man använder sig av<br />

sådana kan praxis justera tolkningen av vissa ords innebörd utan<br />

att skriva om hela lagtexten. Det skulle vara en åtgärd som både<br />

är tidskrävande och praktiskt ohållbar om inte omöjlig. Kanske är<br />

det den opersonliga klangen i lagtexten, som trots sitt kvalificerade<br />

syfte gör det svårt att ta till sig och förstå lagen.<br />

Språket i vissa lagar förefaller minst sagt ålderdomligt. Man kan<br />

fråga sig varför inte en språklig modernisering genomförs i dessa<br />

fall. En anledning är säkerligen att intresset av att stifta nya lagar<br />

eller att ändra innehållet i befintliga lagar väger tyngre än intresset<br />

av att ”piffa upp” språket i lagar, som i sitt ursprungliga skick<br />

tekniskt sett är dugliga. Men kan man verkligen kalla en lag duglig<br />

om man inte förstår vad den betyder?<br />

Ur genusperspektiv finns det en hel del utrymme för förbättring.


Detta har sina historiska skäl och man<br />

kan se en del försök att förändra den tidigare<br />

konsekventa användningen av ordet<br />

”han”/”honom” i lagtexten. Att ändra<br />

”han” till ”han eller hon” kan ses som<br />

ett tidskrävande arbete som skulle göra<br />

lagboken tjockare. Men den extra vikten<br />

borde vi bära med rak rygg.<br />

På juristprogrammet finns professorer<br />

som förklarar för studenterna hur lagarna<br />

ska läsas, vilka ord och språkliga formuleringar<br />

som spelar mer eller mindre roll.<br />

Hur ska man annars veta att exempelvis<br />

”synnerliga skäl” väger tyngre än ”sär-<br />

skilda skäl”? Allmänheten har troligtvis<br />

svårt att urskilja detta. Är det<br />

inte allmänheten vi jobbar för? Ska<br />

inte varje svensk medborgare på egen<br />

hand kunna förstå sina rättigheter och<br />

skyldigheter? Är inte syftet med juridiken<br />

att skapa rättssäkerhet åt medborgarna?<br />

Att hjälpa allmänheten att<br />

få förståelse för lagtexten är vad vi i<br />

framtiden kommer att försörja oss på.<br />

Vi jurister ska väl vara tacksamma för<br />

att rättssamhället ständigt behöver utforskas<br />

och struktureras, annars hade<br />

inte vår passion för att färglägga gråzoner<br />

tillgodosetts.<br />

“Att ändra ”han”<br />

till ”han eller hon”<br />

kan ses som ett<br />

tidskrävande arbete<br />

som skulle göra<br />

lagboken tjockare.<br />

Men den extra vikten<br />

borde vi bära<br />

med rak rygg.”<br />

Inblick Språk<br />

15


Inblick Språk<br />

Vem väcker liv i jäm<br />

Claes Borgström blev under sin tid som Jämställdhetsombudsman känd för många när han<br />

föreslog en bojkott av fotbolls-VM i Tyskland på grund av ökad prostitution. Till vardags<br />

driver han advokatbyrå med Thomas Bodström men under en höstdag gjorde han ett<br />

avbrott från sitt arbete för att ge ett föredrag i diskrimineringsrätt för oss lundastudenter.<br />

<strong>Dissidenten</strong> skickade ut en reporter för att följa honom.<br />

Text: Ale Westerlund<br />

Foto: Christoffer Letth<br />

Claes Borgström håller sitt föredrag<br />

med anledning av den nya<br />

diskrimineringslagen. Syftet är att<br />

betona betydelsen av jämställhetsarbetet,<br />

något som inte bara är<br />

förbehållet politikens värld.<br />

– Det är ju i grunden en fråga<br />

om mänskliga rättigheter och då<br />

är det både juridiskt och politiskt<br />

att en grupp människor – i samband<br />

med deras kön eller etnicitet<br />

till exempel – missgynnas i något<br />

hänseende, säger han till <strong>Dissidenten</strong>.<br />

Claes Borgström ger intrycket av<br />

en man som tar sitt arbete på allvar,<br />

en allvarsamhet som lätt kan<br />

förväxlas med nedstämdhet, trots<br />

att han själv betonar vikten av att<br />

kunna skämta. Det kanske beror<br />

på krasslighet eller den svidande<br />

valförlusten, klart är att jag inte är<br />

ensam om den åsikten. En annan<br />

åhörare tycker att han verkar byråkratisk,<br />

nästan bitter, och hon<br />

får därför inte ut så mycket av<br />

Borgströms föredrag. Även under<br />

<strong>Dissidenten</strong>s intervju har han<br />

svårt att bjuda på sig.<br />

Vi går vidare till att prata om retorik,<br />

ett annat område där jämställdhetsarbetet<br />

är betydelsefullt,<br />

16<br />

i synnerhet för oss jurister vars<br />

uppgifter många gånger handlar<br />

om att övertyga till exempel vid<br />

en plädering. Det är inte bara vad<br />

som sägs och hur det sägs som<br />

brukar vara avgörande; även vem<br />

personen är spelar in i ens retorik.<br />

På den punkten blir skillnaden ibland<br />

extra tydlig beroende på om<br />

det är en man eller kvinna som<br />

talar. Claes Borgström håller med<br />

om det påståendet och är själv ett<br />

bevis på att det kan stämma:<br />

– När jag var ombudsman så sa jag<br />

samma sak som mina företrädare –<br />

alla kvinnor – hade sagt men skillnaden<br />

var att många tyckte att det<br />

jag sa var väldigt intressant. Det en<br />

man i 55-årsåldern sa kunde man<br />

ju inte vifta bort på samma sätt<br />

som med kvinnor genom att kalla<br />

dem hysteriska eller besvärliga.<br />

Han tror inte att lösningen är att<br />

kvinnor ska ändra sitt beteende<br />

för att likna män, det är snarare de<br />

normer som ligger bakom detta<br />

betraktelsesätt som bör förändras.<br />

Enligt Borgström är förutsättningarna<br />

goda för förändring, vi har<br />

både kunskapen och den politiska<br />

konsensus som behövs. Men ändå<br />

finns det mycket kvar.<br />

På frågan om han anpassar sitt<br />

språk efter situationen svarar han<br />

Det en man i<br />

55-årsåldern<br />

sa kunde man<br />

ju inte vifta<br />

bort på samma<br />

sätt som med<br />

kvinnor genom<br />

att kalla dem<br />

hysteriska eller<br />

besvärliga.<br />

att trots att det stämmer till viss del<br />

så är hans mål att i juridiska sammanhang<br />

ha ett språk som är begripligt<br />

även för icke-jurister.<br />

– Det finns en juridisk åkomma,<br />

skulle jag vilja säga, bland professionella<br />

jurister att man tror att<br />

man måste tala om rättsfrågor på<br />

ett sätt som om man läser ur en<br />

författning. Det behöver man faktiskt<br />

inte göra.<br />

Borgström ställer sig kritisk till nyblivna<br />

juristers språkförmåga, av<br />

egen erfarenhet upplever han att<br />

det har skett en kvalitetssänkning.<br />

Vad det kan bero på kan han inte<br />

säga. Han är benägen att se det<br />

som en generell samhällsföreteelse<br />

som beror på att unga läser allt<br />

mindre och alltså inte ett problem<br />

som bara är förbehållen juriststudenter.<br />

Klart är att många inte lever<br />

upp till ett språk som man kan<br />

förvänta sig av en jurist, varken i<br />

fråga om grammatik eller retorik.<br />

– Retoriken i den goda meningen,<br />

påpekar han, att vara retorisk<br />

skicklig betyder inte att man bara<br />

slänger sig med de gamla retoriska<br />

stilgreppen; den bästa retoriken är<br />

den som man inte lägger märke<br />

till.<br />

Under lunchen blir Borgström<br />

omringad av många nyfikna stu


denter som är mer pratglada än<br />

Borgström själv. Då och då ställer<br />

han frågor om vår utbildning och<br />

om studenterna i Lund. Bland annat<br />

undrar han hur könsfördelningen<br />

på programmet ser ut och är<br />

kritisk till bristen på etnisk mångfald<br />

bland studenterna. När en<br />

student berättar hur en föreläsare<br />

avfärdat genusperspektivet på<br />

grund av ”brist på objektivitet”<br />

vaknar han till lite, kanske är det<br />

de gamla reflexerna från tiden som<br />

JämO som sitter kvar.<br />

Borgström blir aldrig riktigt ställd<br />

mot väggen av gruppen med studenter.<br />

Möjligtvis för att det inte<br />

föreligger någon märkbar meningsskiljaktighet<br />

bland lunchdeltagarna.<br />

Det är synd – Borgström<br />

verkar hängiven och villig att<br />

diskutera jämställdhetsfrågor på<br />

riktigt. Det hade varit spännande<br />

om hans åsikter blivit prövade av<br />

någon med en annan uppfattning.<br />

Inte ens när han tar upp kvotering,<br />

vanligtvis ett infekterat samtalsämne,<br />

blir det någon riktig<br />

diskussion. Studenterna nickar<br />

istället instämmande medan jag<br />

i hemlighet önskar att en rabiat<br />

antifeminist ska kliva in genom<br />

dörren och väcka liv i den gamle<br />

JämO:n.<br />

Inblick Språk<br />

ställdhetsdebatten?<br />

17


Inblick Språk<br />

JURISTEN<br />

<strong>Juridiska</strong> problem misstolkas ofta i<br />

media. Borde journalister gå fler och<br />

djupare juridikkurser?<br />

- Det vore nog bra! Rättsreportrarna kunde<br />

nog tjäna på mer process- och straffrättsutbildning.<br />

Och vice versa: Jurister borde<br />

få mer undervisning i journalistik för att<br />

förstå mediesamhällets dynamik.<br />

Vad är problemet med att journalistiken<br />

har en ”skuldpresumtion”, i motsats<br />

till juridiken?<br />

- Ett problem med hur media bevakar misstänkta<br />

brott ligger i hur misstankarna dramatiseras.<br />

Oskuldspresumtionen är mer än<br />

ett rättstatsideal. Jurister har ”hellre fria än<br />

fälla” i ryggmärgen, det är en del av den<br />

juridiska kulturen. I den mediala dramaturgin<br />

finns det ofta inte utrymme för<br />

en sådan oskuldspresumtion. I dessa fall<br />

är dessutom det rättsliga regelverket inte<br />

tillräckligt. Det är ofta alltför svårt att få<br />

upprättelse från en tidning som felaktigt<br />

hängt ut någon som brottslig.<br />

Hur går dina tankar kring juridikens<br />

och journalistikens samspel?<br />

- Så länge det har funnits journalister som<br />

bevakat juridiska processer så har det funnits<br />

missnöje från juristernas sida med hur<br />

bevakningen sker. Det missnöjet kommer<br />

säkert att leva vidare. Samtidigt tycks det<br />

finnas en ny vakenhet för att även juridiken<br />

måste anpassas till informationssamhället.<br />

Det finns många möjligheter för driftiga<br />

jurister. Det finns därtill fantastiska möjligheter<br />

att själv ge en motbild, på ett sätt<br />

som inte tidigare funnits.<br />

18<br />

Mårten Schultz är forskare<br />

och lärare i juridik<br />

vid Stockholms universitet.<br />

Privat driver han<br />

Sveriges största juridik-<br />

JURIN<br />

Mötet mellan juridik och journ<br />

skilda syften - som på något plan<br />

rens. För syskonen rättssäkerh<br />

Text: Hedvig Areskoug<br />

Illustration: Agnes Hebert Agrelius<br />

VERBAL CULPA<br />

En ödesmättad signaturmelodi tonar fram samtidigt<br />

som dina ögon ser svart, grått och rött.<br />

Plötsligt visas en bild av ett stereotypt kriminalarkontor<br />

upp; ett skrivbord och några arkivhyllor<br />

på vilka några tjocka uppslagsverk samsas jämte<br />

lagboken och så - Leif G.W. Persson. Det är<br />

tisdagkväll och dags för svenska folket att i en<br />

timme få gnugga sina små grå celler och klura på<br />

brott i SVTs programsatsning Veckans brott.<br />

Det är inte utan att jag känner mig en<br />

aning konfunderad över vart medierna har drivit<br />

juridiken. Att en gång i veckan få tillfälle att<br />

leka detektiv tillsammans med Leif G.W. Persson<br />

berikar måhända mångas liv, men vad ger det<br />

för syn på rättssamhället och det regelkomplex<br />

som ska praktiseras? Två starka sidor möts här;<br />

det allmänna intresset och välviljan att hjälpa till<br />

att lösa brott, mot det faktum att lagens teknikaliteter<br />

och vokabulär hindrar en lekman från att<br />

fatta juridiska beslut. Det stora problemet är<br />

inte människors intresse för brottsjournalistiken<br />

utan det är snarare standarden på den som kan<br />

ge förödande konsekvenser. På bekostnad av en<br />

korrekt återgivning av juridiken vinner stundtals<br />

försäljningssiffrorna, vilket medför att allmänhetens<br />

uppfattning av det svenska rättssamhället<br />

formas av medierna.<br />

blogg.Jurist*: Utbildad för att<br />

kunna analysera och lösa<br />

juridiska problem samt<br />

tolka lagar och andra författningar,<br />

lagförarbeten,<br />

rättsavgöranden och avtal.<br />

*Enligt Wikipedia.


ALIST<br />

alistik. Två sorters språk med<br />

vill, och måste, komma öveet<br />

och allmänintresses skull.<br />

Vi; blivande jurister, som dagligen brottas<br />

med juridiskan vet att det inte är så enkelt som<br />

det framstår i tidningen. För hur skulle det kunna<br />

vara det? Jurister går en mer eller mindre 4,5 år<br />

lång språkkurs för att förstå innebörden av orden<br />

som vi sedan använder. Det är på gränsen till för<br />

mycket begärt att en journalist, med en helt annan<br />

sorts kompetens, ska förstå att varje konvertering<br />

från juridiska till ett passande mediespråk kan bli<br />

ödesdigert.<br />

Var finner vi då lösningen till problemet<br />

med den stundtals felaktigt utformade juridikjournalistiken?<br />

Jag tror inte att blivande jurister<br />

främjar en begränsad insyn i och förmedling<br />

av juridiken till samhällets medborgare. Därför<br />

borde medierna fortsätta sprida juridiken, med<br />

hänsyn tagen till integritetsfrågor som lätt kan<br />

bli förbisedda i den multimediala värld vi lever i.<br />

Däremot kanske vi skulle kunna kräva att journalister<br />

tar bättre ansvar för sina kunskaper i juridik<br />

så länge de tänker förmedla den till en större<br />

publik. För om journalisterna ska vara juristernas<br />

förmedlare till allmänheten gäller det att förvissa<br />

sig om den rätta innebörden av juridiskan. Det<br />

finns stunder av förtret och resignation när en jurist<br />

möter en falsk verklighet i medieform, men vi<br />

skulle aldrig begå ett brott och skjuta budbäraren.<br />

Journalist*: Beteckning på en person<br />

som, vanligen yrkesmässigt,<br />

samlar in och framställer material<br />

för offentliga medier. Sådana medier<br />

kan vara press, etermedier<br />

eller internet.<br />

*Enligt Wikipedia.<br />

JOURNALISTEN<br />

Inblick Språk<br />

Borde kraven på journalisters kunskap i juridik<br />

ställas högre för att ge allmänheten en<br />

sanningsenlig bild av rättsläget?<br />

- För skrivande journalister tycker jag att nivån<br />

är god. Det som däremot undergräver seriösa<br />

journalisters trovärdighet är det numera självklara<br />

bloggandet från samma journalister.<br />

Du har gjort olika dokumentärer som handlar<br />

om några av de mest uppmärksammade<br />

rättsfallen i Sverige. Vad är ditt huvudsakliga<br />

syfte med dokumentärerna?<br />

- Att på 1h 20 minuter sammanfatta vad som hände.<br />

Det jag personligen strävar efter är att förstå<br />

hur och varför det kunde hända. Jag tillåter inte<br />

mig själv att frånta förövarna deras mänskliga<br />

drag. Historierna blir bara mer intressanta om det<br />

är människor och inte monster som begår brotten.<br />

Vad har du för tankar kring juridikens och<br />

journalistikens samspel?<br />

- Det kunde vara bättre. I förlängningen blir journalisternas<br />

uppdrag demokratiskt. Om inte journalisterna<br />

tar ansvar för att sätta sig in i brottsfall<br />

och förklara dessa på ett sätt som mottagarna<br />

förstår så byggs en social kunskapsklyfta som i<br />

framtiden blir svår att överbrygga. Utan allmänhetens<br />

kunskap om juridik förmedlad via god<br />

journalistik så avkläs personer sina mänskliga<br />

drag och sin kontext. Bakom varje dom finns en<br />

story om människor av kött och blod.<br />

Carl-Magnus Helgegren är<br />

frilansjournalist och radioproducent.<br />

Han har gjort flera dokumentärer<br />

om uppmärksammade kriminalfall,<br />

bl.a. Hagamannen och Massmordet<br />

i Falun 1994.<br />

19


Inblick Språk<br />

Är du den nya<br />

Obama?<br />

Bristen på kursmoment där man fokuserar på att utveckla studenternas tal- och<br />

skrivförmåga leder till att de som vill behärska dessa nödvändiga färdigheter måste söka sig<br />

bortom ramen för juristutbildningen. Ett alternativ som är beprövat utomlands är att låta<br />

studenter skriva i och driva juridiska tidskrifter med högt ställda krav och ambitioner. I USA<br />

har detta även varit en språngbräda för framgångsrika jurister. Sedan snart två år tillbaka<br />

Text: Ale Westerlund<br />

Illustration: Emilie Dafgård<br />

I förra numret av <strong>Dissidenten</strong> framkom<br />

bland annat att studenter saknar retorik<br />

på schemat. Detta kan möjligtvis förklaras<br />

med att språket brukar beskrivas som ett<br />

av juristens viktigaste instrument. I samma<br />

nummer bekräftade traineen Sofie Bjärtun<br />

att man som student inte uppfyller de krav<br />

på att kunna tala och skriva som ställs av<br />

dagens arbetsgivare. Från fakultetens sida<br />

svarade man att allt inte går att täcka inom<br />

ramen för utbildningen, vilket kan tolkas<br />

som att om studenten vill införskaffa sig<br />

de skrivfärdigheter som är nödvändiga för<br />

att klara av övergången från utbildningen<br />

till arbetsmarknaden måste denne på eget<br />

initiativ hitta alternativa lösningar.<br />

Förra våren startade nio juriststudenter från<br />

Stockholm tidskriften Juridisk Publikation<br />

(JP) delvis för att tillgodose juriststudenters<br />

behov av att skriva under sin utbildning.<br />

Tanken är även att man ska kunna tillgodogöra<br />

sig och utveckla juridiska kunskaper.<br />

20<br />

har också svenska studenter denna möjlighet.<br />

– Man skickar in sitt alster till redaktionen.<br />

Vi granskar och återkommer med synpunkter<br />

på önskade korrigeringar, alternativt<br />

refuserar vi artikeln eller låter den passera<br />

direkt, skriver chefredaktören Marcus<br />

Erneholm i ett mail. Efter att redaktionen<br />

godkänt artikeln skickas den vidare till det<br />

akademiska rådet (vilka som är med där går<br />

att läsa på hemsidan eller i tidsskriften) för<br />

anonym granskning.<br />

– På sikt är vårt uppdrag att främja<br />

skrivande bland studenterna genom att anordna<br />

workshops där man lär sig att skriva<br />

och där man kan få inspiration till aktuella<br />

och intressanta frågeställningar.<br />

Tidskriftens form är en så kallad law review<br />

som inte är en nyhet utomlands.<br />

Främst USA är kända för sin rika law<br />

review-kultur där studentdrivna tidskrifter<br />

som Harvard Law Review och Columbia<br />

Law Review är riktiga tungviktare i juridiska<br />

sammanhang.<br />

– En förebild för Juridisk Publikation är<br />

givetvis motsvarigheterna i England och<br />

“ Den som i USA kan visa upp law review i sin meritförteckning<br />

går oftast en lysande karriär till mötes.<br />

“<br />

USA, såsom Harvard Law Review, fortsätter<br />

Erneholm<br />

Det finns inga problem med att motivera<br />

studenter att skriva artiklar; på varje artikel<br />

som publiceras går det ytterligare fyra bidrag<br />

som inte kommit med. Marcus Erneholm<br />

är övertygad om att intresset att skriva<br />

om och diskutera juridiska frågor finns<br />

hos många bland Sveriges 8 000 juriststuderande.<br />

Förutom att man kan öva upp sina fackmässiga<br />

och språkmässiga färdigheter finns det<br />

en meritmässig morot. Många arbetsgivare<br />

ser JP som en unik erfarenhet och många<br />

före detta redaktörer har fått anställningar<br />

eller praktikplatser hos landets ledande advokatbyråer.<br />

Den som i USA kan visa upp<br />

law review i sin meritförteckning går oftast<br />

en lysande karriär till mötes. Ett exempel på<br />

detta är en före detta redaktör på Harvard<br />

Law Review som senare kunde titulera sig<br />

som den fria världens ledare. Vem? Barack<br />

Obama förstås.


Inblick Språk


Inblick Språk<br />

VAR ÄR<br />

DISKUSSIONEN?<br />

I USA normprövas lagen ständigt. Av jurister. I Sverige har juristerna att följa politikers<br />

värderingar i sin tolkning av lagen. Men någonting är på gång. <strong>Dissidenten</strong>s Sara Bengtson<br />

funderar över den svenska rättspositivismens framtid, och huruvida det är dags för juristutbildningen<br />

att börja prata om lagen så som den borde vara.<br />

Text: Sara Bengtson Grafik: Elisabeth Karlsbad<br />

Vem är den svenska juristen? Den återfinns i<br />

RF, under rubriken ”rättskipning och förvaltning”.<br />

Den svenska domaren ser till att<br />

lagarna som riksdagen stiftar åtföljs; framförallt<br />

är juristen en förvaltare. Politikern gör<br />

en värdering och dess uttryck blir lag, juristen<br />

tillämpar lagen i ljuset av den valda värderingen. På Juridicums<br />

grundutbildning används samma synsätt. Vi lär oss den positiva<br />

rätten (rätten såsom den är skapad av människan) men desto<br />

mindre talas det om hur rätten skulle kunna se ut i förhållande till<br />

vissa värderingar. Med i viss mån EU:s och framförallt EKMR:s<br />

betydelse för svensk rätt aktualiseras dock en diskussion kring<br />

rättsreglernas rättvisa från annan än politisk synvinkel - rättighetsperspektivet.<br />

Det svenska rättssystemet illustrerar väl förutsägbarhet som<br />

en garanti för rättsäkerheten. Lag och proposition läses gemensamt.<br />

Juridisk normprövning av lagen är relativt begränsad.<br />

En annorlunda variant finns till exempel i USA, där ”treenigheten”<br />

ger domstolen en kontrollerande funktion och där lagen<br />

22<br />

ständigt normprövas gentemot konstitutionen. Vad beror då den<br />

traditionellt begränsade kritikfunktionen i den svenska juridiken<br />

på?<br />

Kanske kan svaret sökas i Uppsalaskolan, tanketradition<br />

inom den svenska rätten. Värdenihilismen, lärans grund, är en<br />

reaktion på naturrättens idé om objektiv rättvisa. En tänkt plan<br />

med bestämda värden återfinns i Platons idévärld, i religionen, i<br />

tanken att människans naturliga behov av exempelvis gemenskap<br />

gör vissa moralregler universella. Värdenihilismen menar å andra<br />

sidan, att inga bestämda värden existerar utan att värderingar<br />

är subjektiva. Då etiska utsagor därmed är ovetenskapliga, kan<br />

inte juristen göra anspråk på att tala om hur rätten borde vara.<br />

Uppgiften är istället att argumentera för den lösning som blivit<br />

inkorporerad i rättsordningen i och med de beslut som den politiske<br />

lagstiftaren har fattat. Värdenihilismen öppnar upp för, utan<br />

att vara en förutsättning för, det medborgerliga beslutandet. I<br />

frånvaron av en universell vilja existerar flera olika intressen som<br />

måste jämkas med varandra för att till slut utgöra de värderingar<br />

som rättsreglerna ska avspegla.


” Människan i juristen<br />

kommer att värdera<br />

utifrån egen erfarenhet<br />

vid sin tillämpning av<br />

lagen.”<br />

Det finns problem med det svenska synsättet på rätten, liksom<br />

det finns med treenigheten där juristen har en starkare<br />

maktposition. I det förra där utgångspunkten är att juristen endast<br />

utgår ifrån det i lagen skrivna, mörkas det omöjliga i detsamma.<br />

Människan i juristen kommer att värdera utifrån egen erfarenhet<br />

vid sin tillämpning av lagen. Och vem skyddar minoriteten<br />

mot majoritetens förtryck? I det senare synsättet ligger å andra<br />

sidan politisk aktivism närmare till hands. Där ges också större<br />

samhällsmakt åt (icke folkvalda) jurister. Associationen snuddar<br />

vid den upplysta despoten, fastän få nog skulle mena att juristen<br />

är moraliskt perfekt.<br />

Någonting håller på att ske med den svenska rättspositivismen<br />

och dess effekt på rättstillämpningen (och i förlängningen vår<br />

utbildning?). Bland annat har en utredning om en ny grundlag<br />

lagts fram. Normkontroll av den svenska lagen sker i dag i form<br />

av att ett yttrande från Lagrådet bör inhämtas i lagstiftningsprocessen.<br />

I efterhand kan domstolen låta bli att tillämpa lagen om<br />

den är uppenbart grundlagsstridig. I ”En reformerad grundlag”<br />

Inblick Språk<br />

föreslås ”bör” bytas ut mot ”ska” vad gäller inhämtande av lagrådsyttrande,<br />

och uppenbarhetsrekvisitet helt strykas. Juristens<br />

möjlighet att kontrollera den politiskt stiftade lagen kan alltså<br />

komma att öka. Förslaget ligger i linje med vad som händer i<br />

och med EKMR:s och även EU:s betydelse för den svenska rätten.<br />

EKMR:s rättigheter är en måttstock mot vilken den svenska<br />

lagen och så småningom också EU:s rättsakter skall mätas. Det<br />

är visserligen inget objektivt ”naturligt” värde det handlar om,<br />

EKMR har naturligtvis en politisk bakgrund. EU-domstolen<br />

bestämmer hur EU-rätten skall tolkas. Den har kompetens att<br />

ogiltighetsförklara rättsakter, döma och förhandsavgöra. I och<br />

med Lissabonfördraget blir även Unionens rättighetsstadga bindande.<br />

Den svenska juristens roll utökas från tillämpning till kontroll.<br />

Dags att lite mer utförligt tala om De lege ferenda på grundutbildningen?<br />

23


24<br />

Stiftelsen Juristförlaget i Lund<br />

- Höga ambitioner och låga priser för goda resultat -


JURI RETO<br />

Text: Sanna Kulevska<br />

”Hallå hallå, hör<br />

ni mig? Det är<br />

självklart att ni<br />

hör mig, men<br />

lyssnar ni?” Så<br />

började mitt tal<br />

på Stortorget i<br />

Lund en solig förmiddag i maj.<br />

Som 16-åring argumenterade jag<br />

för vikten av att göra sin röst<br />

hörd, genom att faktiskt praktisera<br />

detsamma. Liten tjej. Stora<br />

drömmar. Ethos, pathos och logos.<br />

Den kaliforniske forskaren Albert<br />

Mehrabianhar har presenterat<br />

siffror som talar om att<br />

vi till 55 % kommunicerar med<br />

kroppen och 38 % med rösten,<br />

vilket skulle lämna endast 7 %<br />

kvar till orden. I avsaknaden av<br />

ämnet retorik i grundutbildningen<br />

på juristprogrammet, skulle<br />

detta medföra att vi utbildas i<br />

att använda endast 7 procent av<br />

möjlig övertygelseförmåga. Vad<br />

medför detta för oss studenter<br />

i framtida juridiska situationer<br />

i allmänhet och i pläderingar i<br />

synnerhet? Är retoriken ett nödvändigt<br />

incitament för juridikens<br />

överlevnad?<br />

I ett samtal med en manlig<br />

svensk advokat, framkommer<br />

att avsaknaden av retorisk skicklighet<br />

är påtaglig i pläderingar i<br />

svenska domstolar, där innantil-<br />

+<br />

= sant?<br />

läsning och monotont tonläge<br />

är vanligt förekommande; vilket<br />

förklaras av att domarna enbart<br />

skall döma sakligt efter vad som<br />

sägs och inte efter på vilket sätt<br />

det framställs. Dess motpol<br />

tycks dock gestaltas av advokaten<br />

själv, vars intresse för skådespelarkonsten<br />

genomsyras i hans<br />

begagnande av förtydligande<br />

gester och varierad intonation<br />

för att levandegöra framställningen<br />

och övertyga domaren.<br />

Trots tappra försök från teatraliskt<br />

kompetenta advokater,<br />

tycks ett gott patos och 55 %<br />

kroppsspråk inte riktigt övertyga<br />

domaren, om vi lyssnar till<br />

Claes Svenson som tidigare arbetat<br />

på Svea Hovrätt. Liksom<br />

många andra domare, undviker<br />

han många gånger att möta advokatens<br />

blick i pläderingen för<br />

att möjliggöra en koncentration<br />

på vad som faktiskt sägs och i<br />

minsta möjliga mån påverkas<br />

av den fysiska retoriken i sin<br />

bedömning. ”En plädering skall<br />

vara en strukturerad och innehållsrik<br />

framställning som är<br />

övertygande i sak. Innehållet är<br />

det väsentliga och om man dessutom<br />

kan förpacka det bra så är<br />

det bara ett plus”, menar han.<br />

Måste vi verkligen välja mellan<br />

saklighet och retorisk skicklighet?<br />

Är möjligheten att kom-<br />

”Måste vi<br />

verkligen<br />

välja mellan<br />

saklighet<br />

och retorisk<br />

skicklighet?<br />

Är möjligheten<br />

att<br />

kombinera<br />

dem båda<br />

enbart en<br />

utopi?”<br />

Inblick Språk<br />

binera dem båda enbart en utopi?<br />

Lunds universitets retorikprofessor,<br />

Anders Sigrell, dementerar<br />

saklighetens existens samtidigt<br />

som han understryker patosargumentens<br />

betydelse i pläderingen<br />

och menar att en domare som accepterar<br />

att känslor har betydelse<br />

enklare kan avgöra hur mycket<br />

relevans de skall ges: ”Det<br />

finns inte någon saklighet utan<br />

våra språkval och våra språkval<br />

påverkar hur vi kommer att uppfatta<br />

sakligheten. Retoriken är<br />

således dödsviktig för juridiken”.<br />

I framtida samtal med klienter eller<br />

i presentationer inför en styrelse<br />

kommer vår språkfärdighet och<br />

retoriska stringens att ställas på<br />

sin spets. Vad får det då för konsekvenser<br />

att vi under juristutbildningen<br />

formas till att tala ett enda<br />

språk: juridiska? Klarar vi oss med<br />

det allena? Mina tankar färdas tillbaka<br />

till Stortorget i Lund den där<br />

soliga dagen i maj, då jag innerligt<br />

hoppades att åhörarna inte enbart<br />

skulle höra, utan verkligen lyssna på<br />

och övertygas av min övertygelse<br />

till mer än endast sju procent.<br />

Oavsett retorikens vara eller icke<br />

vara på juristutbildningen i framtiden,<br />

må vi konstatera att retoriken<br />

handlar om att göra en tanke<br />

gemensam. Den får oss att välja språk<br />

som får andra att förstå oss, och<br />

vem vill inte bli förstådd?<br />

25


Inblick Språk<br />

SÅ BLIR DU EN RETORISK<br />

I en jurists vardag är det svårt att komma undan talekonsten, men att tala inför publik är för<br />

många något av det mest skrämmande som finns. Enligt viss forskning är rädslan för att tala<br />

offentligt till och med större än rädslan för döden eller för att flyga. <strong>Dissidenten</strong> ger dig tio<br />

snabba tips för att förbättra din verbala färdighet! Text: Emma Svensson<br />

1Tänk igenom syftet och upplägget av<br />

ditt tal eller framförande. Symboliskt kan<br />

man se talet som en resa där du är guide<br />

och din publik resenärer. Din huvudtanke<br />

blir vägen som leder till målet och under<br />

resan passeras vägskyltar och sevärdheter,<br />

men inga långa omvägar eller<br />

sidospår. Syftet ska vara det bestående<br />

minnet du vill att resan ska ge.<br />

4<br />

Skriv ett manus men håll<br />

det kort och kärnfullt,<br />

skriv bara upp stödord och<br />

viktig fakta. Manuset ska<br />

absolut inte läsas rakt upp<br />

och ned utan fungera som<br />

ett stöd.<br />

8<br />

Använd dig av<br />

kroppsspråket. Faktum<br />

är att människan<br />

tar mer intryck<br />

av vad man ser än<br />

av vad man hör.<br />

Gester och rörelser<br />

fångar åhörarnas<br />

uppmärksamhet och<br />

en stadig hållning ger<br />

intryck av självsäkerhet<br />

även om knäna<br />

darrar av nervositet.<br />

26<br />

9<br />

2Lägg<br />

extra eftertanke vid inledningen.<br />

Det är starten på resan!<br />

Du har knappt tio sekunder på dig<br />

att fånga publikens uppmärksamhet.<br />

I inledningen är det bra att<br />

presentera vad du ska tala om,<br />

lite som en innehållsförteckning,<br />

berätta varför åhörarna kommer<br />

att ha nytta av att lyssna.<br />

Anpassa dig till dina åhörare. Vilka är de? Överskatta inte<br />

deras förkunskaper men underskatta inte heller deras intelligens.<br />

Försök att anknyta till deras intressen och var hela tiden<br />

uppmärksam på deras reaktioner. Var inte rädd för att göra<br />

pauser så att åhörarna får lite utrymme för reflektion.<br />

5Våga ta ögonkontakt med dem du talar till. Att<br />

vända blicken mot taket eller ned i golvet ger<br />

intryck av att du är frånvarande och oengagerad<br />

vilket snabbt kommer leda till att publiken<br />

tröttnar på att lyssna.<br />

Håll dig till ett logiskt resonemang. Ta upp argument som<br />

stödjer din slutsats och är relevanta i sammanhanget.<br />

Tänk också efter vilka som är dina starka respektive svaga<br />

argument och fundera över vilka motargument som kan<br />

föras fram.<br />

Argument kan delas upp i tre kategorier: logiska<br />

(konkret fakta och resonemang), psykologiska (som talar<br />

till åhörarnas känslor) och personliga (vilka utgår från dig<br />

som talare). Tänk efter vilken effekt de har, i vissa sammanhang<br />

är det bra att undvika personliga och psykologiska<br />

argument medan de kan ha bra genomslagskraft i<br />

andra situationer.<br />

Resans mål är minst<br />

lika 3viktig som starten,<br />

lägg krut även på avslutningen!<br />

Det är sista<br />

chansen att nå ut med<br />

ditt syfte. Sammanfatta<br />

de viktigaste argumenten<br />

(max fem stycken<br />

som tumregel) och<br />

slutsatsen och återknyt<br />

till inledningen.<br />

Utnyttja språket!<br />

Använd dig av<br />

metaforer, 7jäm<br />

förelser,motsatser, citat, exempel,<br />

synonymer för att<br />

ge färg och liv åt<br />

ditt framförande<br />

– men trassla inte<br />

in dig, det behöver<br />

inte vara alltför<br />

komplicerat.<br />

ÖVNING<br />

1 0<br />

ÖVNING<br />

ÖVNING<br />

Tråkigt men sant. Det<br />

finns fog för gamla<br />

floskler, övning ger<br />

färdighet! Att vara<br />

påläst och väl förberedd<br />

ger publiken<br />

ett bra intryck och<br />

gör att man själv kan<br />

känna sig mer avslappnad<br />

och trygg<br />

framför sina åhörare.


S<br />

Ordet kommunikation<br />

härstammar som så många<br />

andra från latin – communicare<br />

– men vad betyder det?<br />

1. att påverka sin omgivning<br />

X. att ge och ta emot information<br />

2. att samtala<br />

Å<br />

E<br />

Vad kan du om språk?<br />

Utmana dig själv i...<br />

Vilken är den så kallade<br />

retoriska triaden?<br />

1. Ethos, pathos och<br />

logos<br />

X. Grasos, thasos och<br />

logos<br />

2. Logos, danthos och<br />

pothos<br />

U<br />

Vad heter Magdalena<br />

Ribbings bok om att<br />

hålla tal?<br />

1. Hålla tal<br />

X. Tal i sällskapslivet<br />

2. Talens glömda regler<br />

Vem av följande var<br />

inte retoriker?<br />

1. Aristoteles<br />

X.Theon<br />

2. Quintilianus<br />

P<br />

Vem skrev verket<br />

Retorik?<br />

1. Cicero<br />

X. Aristoteles<br />

2. Anaximenes<br />

K<br />

I<br />

På vilket språk skrev<br />

Cicero Orator?<br />

1. Italienska<br />

X. Grekiska<br />

2. Latin<br />

Vilket av följande<br />

är Esaias Tegnérs<br />

nationalepos från<br />

1825?<br />

1. Frithiofs saga<br />

X. Magnus vandring<br />

2. Gustaf<br />

T<br />

Hur många svenskar<br />

har fått Nobelpriset<br />

i litteratur?<br />

1. 14<br />

X. 3<br />

2. 6<br />

Inblick Språk<br />

R<br />

Vilken grek sägs ha<br />

försökt överrösta havet<br />

med kiselstenar i munnen<br />

i sin strävan att bli en bättre<br />

talare?<br />

1. Sokrates<br />

X. Platon<br />

2. Demosthenes<br />

Q<br />

Z<br />

!<br />

Vem av följande män<br />

är en svensk professor<br />

emeritus i retorik?<br />

1. Karl Björnesson<br />

X. Kurt Johannesson<br />

2. Knut Alfredsson<br />

Hur många ledamöter<br />

har Svenska Akademien?<br />

1. 20<br />

X. 13<br />

2. 18<br />

Vilket år fick Winston<br />

Churchill Nobelpriset i<br />

litteratur?<br />

1. 1953<br />

X. 1960<br />

2. 1963<br />

Svar<br />

S: x<br />

P: x<br />

R: 2<br />

Å: 1<br />

K: 2<br />

Q: x<br />

U: 1<br />

I: 1<br />

Z: 2<br />

E: x<br />

T: 2<br />

!: 1<br />

27


Utblick<br />

VÄRSTA SPRÅKET<br />

Fenomenet språk har seglat upp och blivit tema för vinterns nummer av <strong>Dissidenten</strong>. Slutsats:<br />

språk är hett. Ju mer våra perspektiv vidgas och ju mer EU-rätt vi tragglar, desto säkrare blir vi<br />

på att arbetsmarknaden kommer att kräva att vi behärskar mer än den svenska juridiskan. <strong>Dissidenten</strong>s<br />

reporter fick en pratstund med någon som tagit det juridiska språket ett steg längre.<br />

Möt Gisela Tolstoy, en riktig språkfantast.<br />

Vad jobbar du med?<br />

- Jag arbetar som juristlingvist på EU-domstolens översättningstjänst.<br />

Vi översätter rättegångshandlingar, generaladvokaternas förslag<br />

till avgörande, domar, pressmeddelanden med mera till svenska.<br />

Vilka språkkvalifikationer krävdes för att få jobbet?<br />

- Man ska behärska svenska och svenskt juridiskt språkbruk.<br />

Därutöver ska man ha fördjupade kunskaper i två andra unionsspråk,<br />

varav ett ska vara franska.<br />

Hur såg anställningsprocessen ut, var det många språktester?<br />

- Fasta tjänster tillsätts genom allmänna uttagningsprov. Provet består<br />

28<br />

Text: Klara Holm Grafi k: Elisabeth Karlsbad<br />

av en skriftlig del, där man bland annat får översätta juridiska texter<br />

från franska och ett annat språk till svenska. Klarar man den skriftliga<br />

delen följer en muntlig del, där man får presentera sig själv och<br />

svara på frågor om bland annat svensk rätt och EU-rätt. Blir man<br />

godkänd även vid denna del hamnar man i en förteckning över godkända<br />

sökande, från vilken domstolen sedan rekryterar vid behov.<br />

Vilka andra kvalifikationer krävdes?<br />

- Man ska ha en avslutad universitetsutbildning i juridik (svensk<br />

juristexamen eller motsvarande). Det finns inte några andra<br />

formella krav på utbildning eller erfarenheter, men givetvis gör<br />

relevant arbetserfarenhet att ens chanser att klara proven ökar.


Får ni någon vidareutbildning i språk?<br />

- Ja, vi går på språkutbildning en halv dag i veckan för att lära oss<br />

nya språk som vi sedan ska kunna översätta från.<br />

Hur ser fördelningen ut mellan nationaliteterna bland<br />

dina kollegor?<br />

- På översättningstjänsten är EU:s språk någorlunda jämnt<br />

representerade. Språkgränserna stämmer ju inte överens med<br />

nationsgränserna, men man strävar efter att även ha en jämn<br />

fördelning av nationaliteter.<br />

Vilket språk talar ni med varandra?<br />

- På den svenska avdelningen talar vi förstås svenska med varandra,<br />

men det i övrigt mest använda språket kollegor emellan är<br />

franska. I det dagliga arbetet finns det tillfälle att tala vilket som<br />

helst av de officiella språken, för närvarande 23 stycken.<br />

Hur upplever du synen på språk i EU-organisationen i<br />

stort? Allt ska väl översättas till alla språk, men är det ändå<br />

vissa språk som anses ”finare”?<br />

- Synen på språk inom EU-organisationen i stort är att det är<br />

viktigt att medlemsstaternas språk bevaras och används. Vad<br />

gäller domstolen, så är den en flerspråkig institution och man<br />

anser att rättspraxis ska översättas till samtliga unionens officiella<br />

språk, det vill säga att inget språk är viktigare än de andra.<br />

Om jag vill jobba inom EU-organisationen, vilket/vilka<br />

språk bör jag kunna?<br />

- Det är bra att satsa på franska och tyska förutom engelskan.<br />

29<br />

§ §


Kultur<br />

30<br />

“<br />

Efter studier i juridik och<br />

litteraturvetenskap har han<br />

blivit både populär och<br />

impopulär som författare,<br />

politiker och människa.<br />


Text: Sara Bengtson<br />

Porträtt: Emilie Dafgård<br />

Kultur<br />

<strong>Juridiska</strong>, skönlitterärska,<br />

gubbsjukiska?<br />

Den 10 december kommer en jurist till Stockholm för att ta emot Nobelpriset i litteratur.<br />

Det ger oss tillfälle att fundera över skillnader mellan det juridiska och skönlitterära språket.<br />

Och hur står det egentligen till med Mario Vargas Llosas gubbsjuka?<br />

Ligger det skönlitterära ordet långt<br />

ifrån det juridiska? Om man jämför de<br />

båda begreppen i semantisk mening<br />

har de definitivt väldigt olika klang. Där<br />

skönlitteratur kan anta skilda former,<br />

låter juridisk litteratur blyertsgrått och<br />

spikrakt. Samtidigt handlar bådadera<br />

om just ordet. Efter tre terminers<br />

juridikstudier, har jag lärt mig att det<br />

är skillnad mellan strikt och rent strikt<br />

ansvar och att pronomen i lagtexten<br />

skvallrar om historien och en manlig<br />

utgångspunkt. Insikten att även små<br />

skillnader i formuleringar bestämmer<br />

olika verkligheter är minst lika viktig för<br />

juristen som för författaren.<br />

Bakom skönlitterära verk står ibland,<br />

kanske med anledning av det ovan sagda,<br />

människor med juridisk bakgrund. Årets<br />

nobelpristagare i litteratur, peruanska<br />

Mario Vargas Llosa, är en av dem. Efter<br />

studier i juridik och litteraturvetenskap<br />

har han blivit både populär och<br />

impopulär som författare, politiker och<br />

människa. I svensk media har främst<br />

anklagelser om gubbsjukhet haglat<br />

under hösten. Titlar som Den stygga<br />

flickans rackartyg eller det småflicksbegär<br />

Paul Gauguin har i Paradiset finns runt<br />

hörnet förklarar kanske reaktionerna.<br />

För författaren är det i både skönlitterär<br />

och juridisk text viktigt att använda det<br />

rätta ordet. Medan det juridiska ordet för<br />

rättssäkerhetens skull försöker indikera<br />

något specifikt, används det skönlitterära<br />

ofta för att illustrera något annat än det<br />

bokstavliga. Hur tolka all denna manliga<br />

sexualitet, undrar exempelvis läsaren när<br />

den läser ”Paradiset finns runt hörnet”.<br />

En av Llosas huvudkaraktärer Paul när<br />

drömmen om att finna naturbarnet och<br />

söker sanningen på olika öar i Polynesien.<br />

I hans värld njuter honan av slagen<br />

och underkastelsen, medan Europas<br />

kvinnor har förstörts av kristendomens<br />

moralisering av sexualiteten. Är Llosa<br />

kritisk, exotistisk eller berättar han bara<br />

historien om hur vi människor alltid är<br />

grannar med grönare gräs?<br />

Samma roman skapar ytterligare<br />

förvirring. Hur tänker Llosa när han inte<br />

ens kan låta bli att göra sin intelligenta<br />

och modiga hjältinna Flora, Gaugains<br />

mormor, till en riktig skönhet? Ett<br />

medvetet exempel på hur kvinnans<br />

möjlighet att bli tagen på allvar är<br />

begränsad, eller en omedveten vana<br />

att alltid reducera kvinnan till hennes<br />

kropp? Eller helt enkelt en vacker kvinna,<br />

målad i vissa ord för att författaren har<br />

förmågan att välja penseln istället för<br />

blyertspennan när han berättar? En blick<br />

“ Studenter som behöver en<br />

paus från juridiskan rekommenderas<br />

därför att skaffa<br />

sig något av de nyupptryckta<br />

exemplaren. Sedan kan<br />

man gå hem och tänka på<br />

det där med gubbsjukan.<br />

“<br />

kastad på några andra av författarens<br />

verk och de adjektiv som där beskriver<br />

hans kvinnliga karaktärer, gör att den<br />

mellersta förklaringen kanske ligger<br />

närmast till hands.<br />

Gubbsjuk eller inte; Mario Vargas Llosa<br />

är en färgsprakande och engagerande<br />

författare. Studenter som behöver en<br />

paus från juridiskan rekommenderas<br />

därför att skaffa sig något av de<br />

nyupptryckta exemplaren. Sedan kan<br />

man gå hem och tänka på det där med<br />

gubbsjukan. Och fundera på om det<br />

finns någonting liknande i juridiskan.<br />

31


Kultur<br />

”En jurist förväntas kunna undvika svaga länkar och framställa även det mest otroliga på ett<br />

övertygande sätt.” Ieva Kisieliute reflekterar kring Jens Lapidus Snabba Cash och Aldrig Fucka Upp.<br />

KORTHUGGET OCH LÅNGSÖKT<br />

Text: Ieva Kisieliute<br />

Recensioner har sina bäst-före-datum.<br />

Därför är detta ingen riktig recension,<br />

utan snarare en utvärdering av en jurists<br />

litterära ambitioner.<br />

Först och främst måste jag<br />

erkänna min negativa inställning till<br />

populära böcker. Jag är anhängare av ”I<br />

liked it before it was cool”-filosofin; har<br />

man inte hunnit läsa en framtida bestseller<br />

före alla andra så får man låtsas som att<br />

man inte bryr sig och vänta tills den inte<br />

är så aktuell längre. På grund av detta läste<br />

jag inte Snabba Cash och Aldrig Fucka<br />

Upp förrän i våras.<br />

Först 100 sidor in i Snabba Cash<br />

vande jag mig vid Jens Lapidus stil. Hans<br />

korthuggna, liksom osammanhängande<br />

meningar och slangord irriterade mig. Men<br />

till slut orkade jag inte bry mig utan bara<br />

följde handlingen. Jag hade inte förväntat<br />

mig ett mästerverk, men vissa saker<br />

kunde jag bara inte köpa. Karaktärerna<br />

verkade alltför juridiskt kunniga, och<br />

huvudkaraktären, ekonomistuderande JW,<br />

var för mycket av ett socialt geni. Klart<br />

att det inte är omöjligt för en norrlänning<br />

att lära sig stockholms-dialekt. Däremot<br />

är det ytterst tveksamt att en wannabe<br />

utan någon som helst ansträngning skulle<br />

32<br />

KONSPIRATORISKT<br />

kunna skilja på dyra varumärken enbart<br />

genom att kasta en blick på sina polares<br />

kläder. Märkligast är att dessa polare är<br />

lättrogna nog att aldrig få för sig att fråga<br />

om JW:s familj och bakgrund. Allt detta<br />

fick mig att känna mest sympati för juggemafioson<br />

Mrado, som av någon anledning<br />

ändå framstod som minst inhuman av de<br />

tre.<br />

Aldrig Fucka Upp, del två i Jens<br />

Lapidus planerade trilogi, har inte mycket<br />

gemensamt med hans debutroman.<br />

Boken är mycket mörkare och tyngre.<br />

Det är fortfarande tre huvudpersoner<br />

som skildras men eftersom det är lite<br />

Sin City över det hela så är det svårt att<br />

avgöra vem som är skurken. När deras<br />

tre historier vävs samman känns det dock<br />

ganska långsökt eller rentav slumpartat.<br />

Trafficking, kvinnomisshandel och<br />

“ Jag vill inte överdriva,<br />

men vissa sidor i Jens<br />

Lapidus böcker liknade<br />

rättegångsspelskompendiet<br />

på termin fem.<br />

“<br />

ultrafeminism är alltid aktuellt. Men när<br />

Lapidus plötsligt slänger in Palmemordet<br />

börjar allt stinka av konspirationsteorier<br />

och läslusten förvandlas till ett stort<br />

frågetecken. Inte nog med detta så är hela<br />

boken skriven i samma, rent språkligt<br />

uttröttande stil.<br />

Det är inte lätt att som juriststudent<br />

läsa skönlitterära böcker skrivna av en<br />

jurist utan att döma dem för mycket.<br />

Jens Lapidus har stor potential, men<br />

hans yrkestillhörighet sätter ribban ännu<br />

högre. En jurist förväntas kunna undvika<br />

svaga länkar och framställa även det mest<br />

otroliga på ett övertygande sätt. Det<br />

innebär inte att man behöver hävda sina<br />

juridiska kunskaper genom att slänga<br />

in oräkneliga termer i sina karaktärers<br />

konversationer och tankar. Man måste<br />

inte heller krydda sin kriminalroman<br />

med stämningsansökningar och<br />

förhörsprotokoll för att höja<br />

trovärdigheten. Jag vill inte överdriva,<br />

men vissa sidor i Jens Lapidus böcker<br />

liknade rättegångsspelskompendiet på<br />

termin fem. Hur som helst: jag tror att det<br />

är just medvetenheten om att Lapidus är<br />

jurist som gör att jag förväntar mig mer av<br />

honom än vad han faktiskt kan leverera.


Creating<br />

opportunities.<br />

Ser du en lång och framgångsrik karriär som affärsjurist framför dig? Då kan vi ge dig<br />

ett råd på vägen – en sommar hos oss som Summer Associate ger dig en unik inblick<br />

i hur det är att arbeta som affärsjurist på en av världens ledande advokatbyråer.<br />

Summer Associate programmet inleds i början på juni och du arbetar 6-8 veckor i<br />

någon av verksamhetsgrupperna på Linklaters Stockholmskontor. Två av våra Summer<br />

Associates ges även möjlighet att göra ett utbyte och spendera två veckor i London i<br />

slutet på sommaren och få inblick i verksamheten på vårt huvudkontor.<br />

Sista ansökningsdag för sommaren 2011 är den 31 januari. Din karriär börjar<br />

på www.linklaters.com/joinus där du kan ansöka direkt online. Om du vill veta mer<br />

om oss innan du ansöker är du välkommen att kontakta HR Advisor Sara Lindblom.<br />

Linklaters lämnar juridiska råd till världens ledande företag, finansiella institutioner och<br />

organisationer i deras mest komplexa transaktioner och affärer. Med 26 kontor i alla stora affärs-<br />

och finanscentra levererar Linklaters en unik service till klienter i Norden och över hela världen.<br />

linklaters.com/joinus<br />

33


DISSIDENTEN<br />

Smått&Gott<br />

“<br />

Rätt i rutan<br />

En serie tecknad av Agnes Hebert Jagrelius<br />

CITERAT<br />

“Däremot kan och bör man sträva efter att förbättra<br />

allmänhetens bild av advokatkåren genom att motverka<br />

förkomsten av svindlarfrisyren i fråga, förslagsvis även med<br />

kampanjer riktade till landets juridikstuderande.”<br />

Undertecknat “Civilekonom (DHS) Stockholm” apropå att advokater ska ha anständig<br />

frisyr och inte backslick. Ur: “Vän av ordning”- David Batra (insändaren finns på s.24,<br />

Dagens Nyheter 5/12 2004).<br />

“<br />

”Shifting the entire project to eastern<br />

Europe could easily happen.”<br />

Peter Jackson hotar att flytta inspelningen av nya hobbitfilmen från Nya Zeeland till Östeuropa,<br />

varpå Nya Zeelands regering beviljar filmerna bidrag och skatterabatter på 170 miljoner kronor.<br />

Dessutom anpassas landets arbetsmarknadslagar efter filmbolaget Warners önskemål.<br />

3<br />

TRE MED TYPSVAR<br />

<strong>Dissidenten</strong> haffade tre utländska masterstudenter<br />

och frågade om deras lost in<br />

translation-erfarenheter...<br />

“What Swedish expression do<br />

you find confusing?”<br />

Xue Yang från Kina:<br />

- “Hejsan”. I thought<br />

I’m obviously a girl, why<br />

would you ever call me<br />

“son”?! Whenever people<br />

say “hejsan” to me, I subconsciously<br />

undergo gender<br />

confusion somehow.<br />

Selin Kaledelen från<br />

Turkiet:<br />

- When I first heard<br />

the word “fika”, it<br />

sounded like something<br />

really dirrrrty to<br />

me! (skrattar)<br />

Pat Chaisuwiratana<br />

från Thailand:<br />

- “Fika”. A man<br />

whispered to a<br />

woman something I<br />

couldn’t understand<br />

but I caught this<br />

word, and I thought<br />

it ment “sex”...


Hungrig<br />

advokatbyrå<br />

söker<br />

topprankade<br />

studenter.<br />

Lindahl är en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer med närmare<br />

330 anställda. Mycket tack vare en konsekvent satsning på våra yngre medarbetare<br />

är vi dessutom en byrå med höga rankingar och tunga utmärkelser inom ett flertal<br />

branscher och rättsområden. Men detta är bara början. Vi är därför ständigt på<br />

jakt efter toppstudenter som är intresserade av att ge ”det lilla extra” för en möjlighet<br />

till snabb, partnernära karriär i det affärsjuridiska Sveriges absoluta toppskikt.<br />

Vi är Lindahl, topprankad advokatbyrå. Är du tillräckligt hungrig?<br />

Svensk och internationell affärsjuridik<br />

stockholm göteborg malmö helsingborg uppsala örebro www.lindahl.se


<strong>Dissidenten</strong><br />

<strong>Juridiska</strong> <strong>Föreningen</strong><br />

Box 207<br />

221 00 LUND<br />

Room for individuality, space for success<br />

Room for individuality, space for success<br />

The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity. That is why<br />

we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you<br />

The business law market is dynamic and ever-changing, which calls for flexibility and diversity. That is why<br />

possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international<br />

we are looking for individuals with different backgrounds and personalities to be part of our team. If you<br />

business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offices in more than 36<br />

possess flexibility, imagination and ambition, we can offer you opportunities within Swedish and international<br />

countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law.<br />

business law. Our unique cross-border approach has taken us out into the world, with offices in more than 36<br />

countries, and it could also be your path to an exciting and successful career in international business law.<br />

Take your first step by visiting us at:<br />

www.dlanordic.se<br />

Take your first step by visiting us at:

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!