Det är ju så omoraliskt i Sverige och folk begår mest självmord i ...

Handbok vid cocktailkonversation om Sverige
Kapitel 5. (SWEA Forum Nr 2/2006)
”Det är ju så omoraliskt i Sverige och folk begår mest självmord i
världen”
Om du har hängt med från början av handboken så vet du nu lite mer om hur du skall
värja dig mot missuppfattningar (kanske medvetna och illvilliga, somliga är såna) om
skatterna, klimatet, den påstådda socialismen, och prisnivån. Kanske har du redan
lyckats platta till någon lite och vinna social respekt, vilket är mycket eftertraktat.
Den här missuppfattningen om självmord börjar kanske avklinga vid det här laget,
men det är bäst att vara förberedd. Du kan ju hamna i sällskap med hög medelålder.
Det var President Eisenhower som år 1960 sade något i stil med: “Ett vänligt sinnat
europeiskt land har mer än dubbla självmordsfrekvensen jämfört med USA och
fylleriet har ökat, allt på grund av socialismen.” Hans medhjälpare hade antagligen
läst en notis i The New York Times som citerade en brittisk politiker.
Man kan notera att han aldrig nämnde Sverige vid namn. Svenskarna tog dock
genast åt sig, vilket kanske inte var så taktiskt, men hederliga svenskar är ju inga
slemma taktiker. En sidoanmärkning: Jag har varit i säljbranschen i Sverige och USA
i över trettio år. Det är mer regel än undantag att när en svensk säljare skall berätta
om sin produkt för presumtiva amerikanska kunder börjar han med alla produktens
avigsidor. Sedan klagar han hemma på att det är tufft att sälja i USA. Jag säger inte
att man skall ljuga, men man kan ju i alla fall börja med det positiva och sedan ta en
paus. På direkta frågor skall man svara sanningsenligt och det gör framgångsrika
försäljare.
Självmordsstoryn blev genast en oerhört seglivad myt. Orsaken är inget mysterium.
Jag har alltid tyckt illa om uttrycket “skadeglädjen är den enda sanna glädjen” och jag
tror inte att det är så. Dessvärre är det väl nog så att skadeglädjen är den mest
spridda glädjen. Det gick så bra för Sverige redan på den tiden så avundsjukan var
stor utomlands. Jag vet, jag bodde utomlands redan då. Varje tillfälle att racka ner på
Sverige var välkommet hos avundsjuka personer.
Ingen var intresserad av att ta reda på fakta. I stället spekulerades det om orsakerna.
Mörkret på nordliga latituder och socialismen var de vanligaste förklaringarna. Att
Norge var ännu nordligare och hade ungefär samma samhällssystem men bara
halva självmordsfrekvensen var ingen intresserad av.
Det är sant att enligt statistiken i slutet av femtiotalet hade Sverige dubbelt så hög
självmordsfrekvens som USA. Högre än Sverige hade dock bland annat Danmark,
Finland, Schweiz och Österrike, men eftersom de i motsats till Sverige låg lågt med
kommentarer klarade de sig undan uppmärksamheten. Den mest troliga förklaringen
till Sveriges plats i statistiken anser många är att Sverige inte fuskade med siffrorna.
Eftersom självmord var och är ett starkt tabu i många länder som domineras av
G:\MARKET COMMUNICATIONS\SWEA\KAP 5.DOC

eligiösa värderingar föredrar man att klassa så många självmord som möjligt som
olyckor. Svenskarna rapporterade som det var.
Hur är det idag? Enligt WHO:s statistik ligger Sverige på 33:e plats med 19,7
självmord per 100 000 invånare och år, lägre än länder som bl.a. Nya Zeeland,
Frankrike, Tyskland, Australien och Danmark. USA ligger rätt nära, på 40:e plats,
med 17,6. Siffrorna gäller för män. Skillnaden är större för kvinnor, men där funderar
man igen om statistiken är sannfärdig. Det är f.ö. bara två länder i världen som
rapporterar en högre frekvens för kvinnor än för män: Grekland och Vitryssland.
Varför sade Eisenhower så där? Det allmänna antagandet är att det var för att inte
amerikanska väljare skulle börja tycka att det svenska välfärdssamhället var något att
ta efter. Redan på den tiden betraktades Sverige av konservativa personer som ett
syndens näste, sannolikt på något dunkelt sätt kopplat till socialism.
Det för oss över till frågan om moralen. Hur i all världen kan det komma sig att
Sverige har en image av att vara omoraliskt? Hederliga svenskar!? Saken
kompliceras av oklar definition av moral. Saken kompliceras ytterligare av frågan om
dubbelmoral. I USA anses det officiellt mycket fult att ljuga. Skolbarn får höra den
sedelärande historien om hur George Washington som barn genast erkände att det
var han som huggit ner sin fars körsbärsträd. Dubbelmoralen firar triumfer här, för
själva historien är osann. Det vet de flesta, men man fortsättar att tuta den i skolbarn.
Ingen tycker att detta ljugande är omoraliskt.
Nej, det man har i tankarna när moral diskuteras är nakenhet och kyrkogående och
kanske att bo ihop utan att vara gifta. Det sista börjar sakta förlora mark som
indignationsfaktor, för det blir allt vanligare även i USA. Precis häromdagen läste jag i
tidningen att gifta människor nu är en minoritet i USA.
Det där med kyrkogående kommer inte att förlora sin symbolkraft i första taget. Jag
misstänker att det beror på ett grundläggande felslut: I USA går man i kyrkan i
huvudsak för att visa sin solidaritet med lokalsamhället och grannarna. Den som inte
går i kyrkan visar därmed förakt för samhället och medmänniskorna, och det kan
man ju hålla med om att inte är särskilt moraliskt försvarbart. När amerikanare får
höra att svenskar sällan går i kyrkan utom vid bröllop och begravningar drar de
slutsatsen att svenskar inte bryr sig om sina medmänniskor och därmed är
omoraliska.
Nu till det värsta: Folk i Sverige badar nakna i barns åsyn. Det är nästan det
hemskaste man kan göra i USA, än i denna dag. Att barn får syn på vissa
kroppsdelar anses ge men för livet. Förmodligen är det grundorsaken till hög
självmordsfrekvens, lågt kyrkogående och socialism.
Det är nog dubbelmoralen igen. Den verkliga orsaken till att amerikanare inte vill att
barn skall se nakna vuxna är kanske att barnens oskyldiga anatomiintresse kan ge
upphov till besvärande frågor som vuxna inte vet hur de skall svara på utan att säga
“fula ord”. Och ofta är svaret mycket enklare än man fruktar. Har du hört historien om
barnet som kommer hem från skolan och frågar: “Mamma, var kommer jag ifrån?”
Mamman tänker, jaha, nu var det dags, men samlar sig och drar hela historien med
G:\MARKET COMMUNICATIONS\SWEA\KAP 5.DOC

lommor och bin. Barnet ser förvirrat ut och mamman säger: “Varför frågade du den
frågan just nu?” Barnet svarar: ”Vi fick en ny kille i klassen i dag och han kommer
från Katrineholm.”
Hur skall du nu kunna sammanfatta allt det här i de två meningar som du har på dig
enligt min teori om cocktailkonversation? Ja, först skall du ju, som jag lärde ut i
tidigare artiklar, hålla med lite så dom inte blir defensiva. Säg t.ex. ”Ja, Sverige har
lite högre självmordsfrekvens än USA, men skillnaden är bara några procent
nuförtiden när USA har börjat med ärligare statistik.” I trängda lägen får man slå
under bältet i självförsvar: ”USA:s mordfrekvens är trettio gånger högre än Sveriges.
Kan det bero på klimatet?”
Moralen kan du inte göra något åt. Strunta i frågan eller klä på dig i bastun och gå i
kyrkan.
Det här var sista kapitlet i handboken. Samla alla fem kapitel och bli fena på att platta
till struntpratare.
North America, ISA, Invest in Sweden Agency.
G:\MARKET COMMUNICATIONS\SWEA\KAP 5.DOC