Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

1 Granskningens bakgrund och inriktning

1.1 Bakgrund och motiv till granskning

Jordens medeltemperatur ökar. Klimatförändringen och dess hot mot

samhällen är global. Utsläppen av växthusgaser från mänskliga aktiviteter

anses vara en viktig orsak till att medeltemperaturen stiger.

Klimatrelaterade skatter främst på energi och koldioxid är det ekonomiskt

mest betydelsefulla styrmedlet inom den svenska klimatpolitiken. Dessa skatter

har också en stor fiskal betydelse. Totalt omfattar klimatrelaterade skatter

cirka 80 miljarder kronor per år. 1 Många miljöekonomiska forskare framhåller

att klimatrelaterade skatter är, vid sidan av handel med utsläppsrätter, ett

kostnadseffektivt styrmedel som borde renodlas för att undvika dubbla

styrmedel. Systemet med energi- och koldioxidskatter har ofta kritiserats

för att det är snårigt och oöverblickbart med en mängd undantag och

nedsättningar. Komplexiteten medför att det är svårt att se storleken av den

totala skattebelastningen och beskattningens fördelningseffekter. Uttrycket

fördelningseffekter avser här främst förändringar i kostnader och intäkter

mellan näringsliv och hushåll, samt mellan olika branscher i näringslivet. 2

Utformningen medför också en risk för att beskattningen inte används på ett

kostnadseffektivt sätt för att nå klimatmålen.

Principen om att förorenaren ska betala (Polluter Pays Principle) är

grundläggande i miljö- och klimatpolitiken, men den följs inte alltid i fråga

om de klimatrelaterade skatterna. 3 Många förändringar riskerar även att ge

bristande långsiktighet. Långsiktighet behövs för att ge företag och allmänhet

tillräcklig planeringshorisont för att göra rationella val. Det behövs också för

att åstadkomma de förändringar som är nödvändiga om målet om begränsad

klimatpåverkan ska kunna nås. För att få tillräckliga beslutsunderlag har

1 Intäkter från energi-, koldioxid- och fordonsskatter enligt Beräkningskonventioner 2012.

2 Fördelningseffekter kan även avse skillnader exempelvis mellan olika länder.

3 Det saknas en definition av principen om att förorenaren ska betala och det finns skilda

meningar om hur långtgående principen är. Ett exempel är om principen gäller för kostnader

som motsvarar den nationalekonomiskt teoretiskt optimala föroreningsnivån.

RIKSREVISIONEN

15

More magazines by this user
Similar magazines