Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

Utgångspunkterna för granskningen grundas bland annat på riksdagens

beslut om klimat- och energipropositionerna och riksdagens riktlinjer för

skattepolitiken. En utgångspunkt är att de klimatrelaterade skatterna ska

bidra till kostnadseffektiva utsläppsminskningar, med beaktande av bland

annat näringslivets konkurrenskraft. Vidare ska skatterna samordnas

med andra styrmedel exempelvis handel med utsläppsrätter. Principen

om att förorenaren ska betala ska gälla. Betydande fördelningseffekter av

klimatrelaterade skatter i kombination med andra styrmedel behöver kartläggas

och analyseras för att behovet av rapportering och redovisning av sådana

effekter ska kunna bedömas.

1.3 Granskningens omfattning

1.3.1 Statliga insatser på området

Energiskatt, koldioxidskatt och fordonsskatt benämns i denna rapport som

klimatrelaterade skatter, eftersom de är viktiga styrmedel för att klimatmålen

ska nås. Energiskatt är en samlingsbeteckning för punktskatter på ett antal

bränslen och elektrisk kraft. I samband med skattereformen år 1990/91

infördes koldioxidskatt och svavelskatt på bränslen som komponenter i

energibeskattningen. Koldioxidskattens syfte är att minska koldioxidutsläppen.

Energiskattens primära syfte är att generera skatteintäkter och bidra till

effektivare energianvändning. I praktiken är det svårt att skilja mellan vilka

effekter som följer av energiskatten och vilka som följer av koldioxidskatten,

eftersom båda påverkar priset.

Fordonsskatten har utformats med hänsyn till bland annat statsfinansiella

skäl och miljö- och trafiksäkerhetsaspekter. För att öka fordonsskattens

miljöstyrande effekt infördes år 2006 en koldioxidkomponent i

fordonsbeskattningen för nya personbilar.

EU:s handelssystem för utsläppsrätter är inte en direkt statlig insats men

ett viktigt styrmedel för att minska koldioxidutsläppen från anläggningar

inom EU. Både koldioxidskatten och utsläppsrätterna sätter pris på

koldioxidutsläppen. Också näringslivets utgifter för utsläppsrätter i EU:s

handelssystem beaktas i granskningen.

1.3.2 Ansvariga myndigheter och departement

Frågor om klimatrelaterade skatter, utsläpp och utsläppsrätter berör flera olika

departement. Under de departementen sorterar flera ansvariga myndigheter.

Tabellen på nästa sida ger en översiktlig bild över dessa aktörer samt deras

uppgifter inom området.

RIKSREVISIONEN

17

More magazines by this user
Similar magazines