Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

3 Vem betalar för utsläppen?

I detta kapitel beskrivs fördelningseffekter, det vill säga vem som betalar

för utsläppen genom klimatrelaterade skatter och utsläppsrätter. Vi belyser

också effekter av omläggningen av de klimatrelaterade skatterna 20102015.

Analyserna avser utgifter både för näringsliv och för hushåll. Riksrevisionen

har dels sammanställt och analyserat befintlig statistik från olika myndigheter,

dels låtit genomföra beräkningar i olika modeller. Resultaten av beräkningarna

är till stor del helt ny information som tidigare inte har presenterats.

Analyserna besvarar revisionsfrågan: Finns det betydande fördelningseffekter, det

vill säga skillnader i hur mycket olika förorenare behöver betala för sina utsläpp?

Kapitlet inleds med en allmän beskrivning av fördelningen mellan näringslivet

och hushållen av koldioxidutsläpp och energi- och koldioxidskatter. I avsnittet

därefter beskrivs förändringar av styrmedel sett över tid. Sedan följer ett avsnitt

med beskrivningar av näringslivets och hushållens utgifter för klimatrelaterade

skatter. Därefter redovisas effekter av skatteomläggningen 20102015. Kapitlet

avslutas med viktiga iakttagelser.

3.1 Fördelning av koldioxidutsläpp och klimatrelaterade

skatter

Detta avsnitt ger en översiktlig bild av hur stor del av de klimatrelaterade

skatterna som näringslivet respektive hushållen betalar, i förhållande till deras

koldioxidutsläpp.

Energiskattens syfte har historiskt sett varit fiskalt men har gradvis blivit allt

mer resursstyrande. 58 Syftet med koldioxidskatten är att styra mot minskande

koldioxidutsläpp. Den är med andra ord resursstyrande eftersom skatten ska

påverka beteenden genom att kostnaderna slutligen belastar konsumenterna.

Exempelvis betalar en anläggning som producerar fjärrvärme bland annat

koldioxidskatt. Kostnaden för skatten övervältras i normalfallet på förbrukaren

av fjärrvärmen. I denna rapport beskrivs ”vägen dit”, det vill säga hur utgifterna

fördelar sig mellan exempelvis näringslivet och hushållen.

58 Prop. 2009/10:41 s. 115 f.

RIKSREVISIONEN

41

More magazines by this user
Similar magazines