Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

klimatrelaterade skatter vem betalar?

44

RIKSREVISIONEN

Ett annat exempel är att den tunga trafiken kompenseras fullt ut för den

inledande höjningen år 2011 av energiskatten på diesel (ett av stegen i

omläggningen av energi- och koldioxidskatten 20102015). Kompensationen

sker genom en sänkning av fordonsskatten för den tunga trafiken. Regeringen

har bedömt att det inte finns någon anledning att ytterligare kompensera den

tunga trafiken för den kommande höjningen av energiskatten på diesel år

2013. 63

Ytterligare ett exempel är regeringens förslag år 2005 om att avskaffa

koldioxidskatten för den handlande sektorn i syfte att kompensera industrin

för utgifter för utsläppsrätter, utöver syftet att undvika dubbla styrmedel: 64

Den energiintensiva basindustrin i Sverige konkurrerar till en stor del på en

internationellt konkurrensutsatt marknad. Analyser visar att handelssystemet,

inklusive effekten på elpriset, innebär att de energiintensiva företagens

konkurrenskraft försämras i förhållande till den hittillsvarande situationen med

endast energibeskattning. Beslut om produktionsnivåer på individuella anläggningar

är oberoende av hur tilldelningen av utsläppsrätter sker. På marginalen innebär

utsläppsrätter därför en kostnadshöjning motsvarande marknadspriset på

utsläppsrätten. Ett slopande av koldioxidskatten är centralt för denna industris

framtida konkurrenskraft då det till viss del kan kompensera för den kostnadsökning

som handeln med utsläppsrätter innebär.

3.3 Näringslivets utsläpp och utgifter för dem

I detta avsnitt redovisas resultatet av Riksrevisionens undersökning av hur mycket

näringslivet i allmänhet och industri- och energibranscherna i synnerhet betalar i

klimatrelaterade skatter och i förekommande fall för utsläppsrätter. Vidare redovisas

mängden av tilldelade utsläppsrätter i förhållande till utsläppen samt värdet av

överskottet av utsläppsrätter.

Beräkningarna bygger på resultat från olika modeller. Undersökta år och

populationer i modellerna skiljer sig delvis åt. Dessutom bygger de långsiktiga

beräkningarna som utförts av Konjunkturinstitutet på äldre grunddata än de

beräkningar för näringslivet som utförts av SCB. 65 Därför bör direkta jämförelser

mellan de olika avsnitten som bygger på resultat från olika modeller göras med

försiktighet.

63 Se prop. 2009/10:41 s. 157.

64 Prop. 2005/06:1 s. 139. Förslaget om att avskaffa koldioxidskatten för den handlande sektorn

genomfördes dock inte detta år, jämför bet. 2005/06:FiU1 s. 160, utan först genom riksdagens

beslut år 2009 över prop. 2009/10:41. Det bör observeras att Sverige hittills har tilldelat

utsläppsrätter gratis till de flesta branscherna i den handlande sektorn. Befintliga anläggningar

inom branschen försörjning av el, gas och värme har fått köpa sina utsläppsrätter på marknaden.

65 Konjunkturinstitutet har använt EMEC och SCB har använt Energi-FRIDA och FRISIM,

se bilaga 4 och 6.

More magazines by this user
Similar magazines