Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

3.3.1 Utgifterna för klimatrelaterade skatter är en liten del av näringslivets

totala kostnader

Det finns i dagsläget ingen övergripande statistik över de samlade utgifterna

för klimatrelaterade skatter i olika branscher inom och utanför den handlande

sektorn. 66 Sådan övergripande information är nödvändig för att man ska kunna

analysera konsekvenser av klimatrelaterade skatter och handelssystemet på

utsläpp och utgifter för att minska utsläppen i dessa sektorer. Våra analyser

för att skatta utgifterna för klimatrelaterade skatter grundar sig dels på

näringslivets totala utgifter för energi- och koldioxidskatter, dels på industrins

energianvändning. 67

Näringslivets totala utgifter för energi- och koldioxidskatter

Statens totala intäkter från energi- och koldioxidskatter var cirka 66 miljarder

kronor år 2009. 68 Näringslivets utgifter för klimatrelaterade skatter utgör en

liten del av näringslivets/företagens totala kostnader. 69 Situationen liknar den

som beskrevs i Långtidsutredningen 2003. 70

Utgifterna för energi- och koldioxidskatter var cirka 4 procent av företagens

totala kostnader år 2009. 71 För företagen inom den handlande sektorn var

andelen cirka 3 procent, och för företagen utanför den handlande sektorn var

den cirka 5 procent. 72

66 Den handlande sektorn omfattar anläggningar inom industri- och energiproduktion.

Verksamheter som till exempel transporter och bostäder omfattas inte av handelssystemet.

67 SCB:s modeller FRISIM och Energi-FRIDA har använts för dessa analyser.

68 Finansdepartementet, Beräkningskonventioner 2012.

69 Detta framgår av Riksrevisionens bearbetningar av SCB:s beräkningar i FRISIM. I bilaga 6

redovisas vilka företag som ingår i FRISIM. Begreppet ”totala kostnader” för de företagen

avser kostnader inklusive personalkostnader som företagen uppgivit i de standardiserade

räkenskapsutdragen (SRU-data), som finns i FRIDA.

70 ”Vad gäller punktskatterna på energi är de dock av liten ekonomisk betydelse eftersom industrin

har en rad specialregler som befriar dem från större delen av punktskatterna på energi”, se bilaga

11 till Långtidsutredningen 2003, Fördelningseffekter för miljöpolitik, s. 137.

71 Enligt Riksrevisionens bearbetningar av SCB:s beräkningar i mikrosimuleringsmodellen

FRISIM. Här ingår företag som antingen lämnar in en punktskattedeklaration för energi- och

koldioxidskatt eller söker återbetalningar för energi- och koldioxidskatt. Antalet företag är ca

40 000 stycken. Beräkningen av företagens vinster grundas på SRU-data (som bifogas till

företagens inkomstdeklarationer) om intäkter, inkomster, utgifter och kostnader.

72 År 2009 bestod utgifterna för energi- och koldioxidskatter inom den handlande sektorn till

44 procent av koldioxidskatt och 56 procent av energiskatter. I den icke handlande sektorn var

motsvarande andelar 37 och 63 procent.

RIKSREVISIONEN

45

More magazines by this user
Similar magazines