Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

klimatrelaterade skatter vem betalar?

58

RIKSREVISIONEN

Ett exempel är branschen stål- och metallframställning. För den branschen

har tilldelningen av utsläppsrätter varit högre än de faktiska utsläppen, vilket

har resulterat i ett överskott. Under år 2009 fick företagen ett överskott av

utsläppsrätter motsvarande ett värde på cirka 552 miljoner kronor. Detta kan

jämföras med den branschens utgifter för energi- och koldioxidskatter. År 2009

var utgiften för dessa skatter cirka 567 miljoner kronor, se tabell 3.1. 93 Samtliga

företag inom stål- och metallframställning är aktiebolag, vilket innebär att den

verkliga kostnaden för energi- och koldioxidskatter är lägre, cirka 423 miljoner

kronor. 94

Ett annat exempel är anläggningar inom branschen pappers- och

pappersvarutillverkning. Under år 2009 motsvarade överskottet av gratis

tilldelade utsläppsrätter ett värde på cirka 173 miljoner kronor. Detta kan

jämföras med utgifterna för energi- och koldioxidskatt som år 2009 var cirka

160 miljoner kronor efter avdrag vid inkomsttaxeringen.

Befintliga anläggningar inom branschen försörjning av el, gas och värme har

inte fått gratis tilldelning av utsläppsrätter. De har därför varit tvungna att

köpa utsläppsrätter. Under åren 20082010 behövde dessa anläggningar köpa

utsläppsrätter motsvarande cirka 7,8 miljoner ton utsläpp, vilket motsvarade en

beräknad utgift på cirka 1,3 miljarder kronor. Anläggningar inom branscherna

tillverkning av trä och varor av trä samt utvinning av metallmalm har också

behövt köpa utsläppsrätter under både den första och andra handelsperioden,

eftersom tilldelningen av utsläppsrätter har varit lägre än deras utsläpp.

Se tabell 3.3 och 3.4. 95

Utsläppsrätterna påverkar indirekt priset på el, eftersom elpriset avgörs av

kostnaden för att producera el på marginalen i energisystemet. Kostnaden

inkluderar priset för både kol och utsläppsrätter. 96 Ett högre elpris påverkar

exempelvis elintensiv industri och hushållen. Energiskattesatsen på el som

förbrukas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i yrkesmässig

växthusodling är dock 0,5 öre per kilowattimme i stället för den normala

skattesatsen 28,3 öre per kilowattimme för år 2011. 97

93 Enligt våra beräkningar i SCB:s databas Energi-FRIDA. De redovisade värdena tar här inte hänsyn

till att utgifterna är avdragsgilla vid företagens inkomsttaxering.

94 Här har vi bedömt att företagens avdrag är värda 25,5 procent. Om företagens avdrag i stället är

värda 22 procent är den verkliga kostnaden 443 miljoner kronor.

95 SCB har hänfört Naturvårdsverkets rapportering av utsläpp per bransch enligt klassificeringen

för Svensk näringsgrensindelning (SNI2007). Också utsläpp från annan användning än de

huvudsakliga processerna för olika branscher ingår i den redovisningen. Ett typexempel är

utsläpp hänförliga till spillvärme i stål- och metallverk.

96 Energimyndigheten Rapport ER 2005:35, Prisutvecklingen på el och utsläppsrätter samt de

internationella bränslemarknaderna, s. 7, 43 och 52.

97 I ett antal kommuner i norra och mellersta Sverige är den normala skattesatsen 18,7 öre per

kilowattimme. Se 11 kap. 3 och 4 §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi samt Skatteverket,

Ändrade skattesatser på bränslen och el fr.o.m. 1 januari 2011.

More magazines by this user
Similar magazines