Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

klimatrelaterade skatter vem betalar?

70

3.6 Viktiga iakttagelser

RIKSREVISIONEN

Riksrevisionens övergripande iakttagelser är att principen om att förorenaren

ska betala inte gäller fullt ut. Det är stora skillnader i hur mycket olika

förorenare behöver betala. Skatteomläggningen 20102015 har marginell

effekt på utsläppen och klimatmålet samt på ekonomin som helhet.

• Enligt Riksrevisionens beräkningar betalar hushållen cirka 2 800 kronor

i energi- och koldioxidskatt per ton 131 och industri- och energibranscherna

betalar i genomsnitt cirka 140 kronor per ton koldioxid.

• Näringslivets utgifter för klimatrelaterade skatter utgör en liten del av

näringslivets/företagens totala kostnader. Utgifterna för energi- och

koldioxidskatter var cirka 4 procent av företagens totala kostnader år

2009. Vidare har många företag i praktiken cirka 25 procent lägre

kostnader för klimatrelaterade skatter än vad de betalar in till staten

eftersom de klimatrelaterade skatterna är avdragsgilla vid företagens

inkomsttaxering.

• Med hänsyn till värdet av gratis tilldelning och överskottet av

utsläppsrätter samt till nedsättningar av och undantag i fråga om de

klimatrelaterade skatterna har företagen i den handlande sektorn betalat

mycket lite, i vissa fall ingenting, för utsläppen. Vissa anläggningar och

branscher kan ha fått intäkter utan att ha behövt minska utsläppen eller

behövt vidta åtgärder för att minska utsläppen.

• På lång sikt har skatteomläggningen 20102015 marginella effekter på

ekonomin som helhet och utsläppen.

• Den del av skatteomläggningen 20102015 som avser koldioxidskatt har

ökat koldioxidskattens kostnadseffektivitet. Detta eftersom den förändrade

koldioxidskatten kan uppnå en viss utsläppsminskning till en lägre

samhällsekonomisk kostnad, i form av minskad BNP, i jämförelse med

att uppnå samma utsläppsminskning med den tidigare utformningen av

koldioxidskatten.

• Företag inom den handlande sektorn får totalt sett en minskning av

utgifterna för energiskatt på bränslen och drivmedel samt koldioxidskatt.

Den icke handlande sektorn får ökade utgifter för klimatrelaterade skatter.

Totalt beräknas näringslivets utgifter öka med 0,3 miljarder kronor till

följd av skatteomläggningen 20102015.

131 Det angivna beloppet avser utgifter för energiskatt på bränslen, drivmedel och el samt

koldioxidskatt men inte fordonsskatt.