Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

klimatrelaterade skatter vem betalar?

76

RIKSREVISIONEN

Skatteomläggningen 20102015 ska tillsammans med andra utvecklade

ekonomiska styrmedel bidra till att uppnå etappmålet till år 2020. För att målet

ska nås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad, behöver samtliga

utsläppskällor enligt regeringen möta samma kostnad för utsläppen i form av

en gemensam skattenivå. Om det finns risk för koldioxidläckage kan det dock

enligt regeringen vara motiverat att vissa sektorer som är utsatta för utländsk

konkurrens åläggs en lägre skatt. Regeringen anser också att användningen av

skatter säkerställer att principen om att förorenaren ska betala uppfylls. Enligt

regeringen är det dock svårt att hitta den skattenivå som uppnår det uppsatta

miljömålet. Regeringen har därför infört en kontrollstation år 2015, bland annat

för att se om det behövs korrigeringar av de klimatrelaterade skatterna med

hänsyn till hur utsläppskällorna faktiskt agerar. 138 För att nå målet kan också

utsläppskrediter användas.

Klimateffekter

I klimatpropositionen redovisar regeringen en tabell över hur stora

utsläppsminskningar som de olika åtgärderna i skatteomläggningen 2010

2015 förväntas bidra med. Regeringen kompletterar den redovisningen

i propositionen om skatteomläggningen med korta textbeskrivningar

i avsnittet ”Miljöeffekter”. Regeringen betonar att det finns uppenbara

svårigheter att korrekt ange minskningen av utsläppen till följd av de olika

skatteförändringarna. 139

Offentligfinansiella effekter

Regeringens beskrivningar av offentligfinansiella effekter och effekter för

näringslivet av skatteomläggningen 20102015 är inte entydiga och kan därför

vara svåra att tolka. Även om samma beräkningar ligger bakom redovisningen

av de offentligfinansiella effekterna av skatteomläggningen 20102015 i

regeringens olika förarbeten, skiljer sig redovisningen av dessa effekter

åt mellan förarbetena. I propositionen om skatteomläggningen hänvisar

regeringen till 2010 års budgetproposition beträffande redovisningen av de

offentligfinansiella effekterna. 140 Den redovisningen skiljer sig delvis från

redovisningen i klimatpropositionen beträffande indelning, årtal och vissa

belopp. 141

138 Prop. 2008/09:162 s. 228.

139 Ibid s. 237 f. och prop. 2009/10:41 s. 187 f.

140 Prop. 2009/10:41 s. 191.

141 Prop. 2009/10:1 s. 188 f. och s. 192 och prop. 2009/10:41 s. 237 f.

More magazines by this user
Similar magazines