Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

Redovisningen följer beträffande effekter för näringslivet inte alltid

Finansdepartementets beräkningskonventioner. 142 Konsekvenserna av att

regeringens beskrivningar av skatteomläggningen är svårtolkade är att

riksdagen inte har fått en tydlig övergripande bild av skatteomläggningens

effekter.

Samhällsekonomiska effekter

Regeringens analys av skatteomläggningens samhällsekonomiska

konsekvenser beskrivs kortfattat i klimatpropositionen och propositionen om

skatteomläggningen 20102015. Regeringen hänvisar också till analyser av

Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Regeringen

betonar att analyserna är osäkra. 143

När det gäller risken för koldioxidläckage anger regeringen i propositionen

om skatteomläggningen 20102015, med hänvisning till Konjunkturinstitutet,

att den energiintensiva industrin ingår i allt väsentligt i handelssystemet och

att den därmed inte påverkas av de minskade nedsättningarna. Regeringen

bedömer därför att risken för koldioxidläckage är mindre i dag än innan

den energiintensiva industrin var inkluderad i handelssystemet. 144 I klimatpropositionen

kommenterar regeringen en analys i Kontrollstation 2008 av

konsekvenserna av att avskaffa nedsättningen av koldioxidskatten för den icke

handlande sektorn. Enligt regeringen är det svårt att bedöma omfattningen

av koldioxidläckage eftersom denna beror på flera faktorer. Sådana

faktorer kan enligt regeringen vara i vilken utsträckning som producenter

i andra länder åläggs motsvarande reglering i syfte att nå egna nationella

utsläppsmål. 145 Konjunkturinstitutet framhöll år 2011 att analyser visar att

risken för koldioxidläckage ofta överdrivs, eftersom koldioxidbeskattningen

bara är en av flera faktorer att ta hänsyn till i företagens lokaliseringsbeslut. 146

142 Finansdepartementet, Beräkningskonventioner 2011, s. 23 och 29 f. Beräkningskonventionerna

kan enligt departementet betraktas som en handbok för hur olika typer av offentligfinansiella

effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler ska beräknas och hur beräkningarna ska redovisas.

Beräkningskonventionerna använder begreppen bruttoeffekt, indirekt effekt, nettoeffekt och

varaktig effekt för olika offentligfinansiella effekter av en åtgärd som rör skatter eller avgifter.

143 Prop. 2008/09:162 s. 229 f. och prop. 2009/10:41 s. 191 f.

144 Ibid. samt Konjunkturinstitutet Specialstudie nr 18 juni 2008 En samhällsekonomisk granskning

av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik.

145 Prop. 2008/09:162 s. 232. Analysen i Kontrollstation 2008 gjordes av konsultföretaget ÅF,

som anger att det är de mindre företagen som drabbas hårdast av en helt slopad nedsättning

av koldioxidskatten, eftersom de anges ha begränsade möjligheter att göra de nödvändiga

investeringarna för att byta bränsle i processerna.

146 Konjunkturinstitutet Specialstudie nr 25 mars 2011 Klimatpolitikens utmaningar under

mandatperioden s. 11, med hänvisning till Barker, T. m.fl. (2007): Carbon leakage from unilateral

environmental tax reforms in Europe, 1995-2005, Energy Policy, vol. 35, 2007 samt OECD

The economics of climate change mitigation: Policies and options for global action beyond 2012,

OECD, Paris, 2009.

RIKSREVISIONEN

77

More magazines by this user
Similar magazines