Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: hållbar utveckling klimat

någon näringsgren. 150 Dessa beräkningar beaktar dock inte att företagens

utgifter för klimatrelaterade skatter är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. 151

Följden av detta blir att regeringen har överskattat kostnadsökningar eller

kostnadsminskningar för de redovisade branscherna.

Enligt Riksrevisionens beräkningar kommer branschen pappers- och

pappersvarutillverkning 152 att få ökade kostnader med cirka 0,21 procent av

förädlingsvärdet, vilket med avdragsrätten inräknad innebär en kostnadsökning

med cirka 0,16 procent av förädlingsvärdet. Andelen 0,21 procent kan jämföras

med regeringens uppgifter i propositionen om skatteomläggningens effekter.

Regeringen angav att skattekostnaden sammantaget förväntas minska med 0,5

procent av förädlingsvärdet. Om hänsyn tas till Energimyndighetens prognos

för energianvändningen 2013, kommer branschen enligt Riksrevisionens

beräkningar att få ökade kostnader motsvarande 0,02 procent av

förädlingsvärdet. 153

Det finns dock en beräkning i departementspromemorian som skattar

nettoeffekter av skatteomläggningen 20102015. Beräkningen redovisar

följande ökade skattekostnader för industrin i den icke handlande sektorn,

transporter med tunga lastbilar, jordbruk och skogsbruk. 154

• Industri i den icke handlande sektorn + 750 mnkr

• Tunga lastbilstransporter + 70 mnkr

• Jordbruk + 435 mnkr

• Skogsbruk + 210 mnkr

Enligt Riksrevisionens beräkningar av industrins utgifter för energi- och

koldioxidskatter till följd av skatteomläggningen 20102015, ökar utgifterna

för industri i den icke handlande sektorn med cirka 400 miljoner kronor. 155

En trolig orsak till skillnaden kan vara olika beräkningsmetoder.

150 Näringsdepartementet, intern promemoria 2008-11-05, Konsekvenser för industri vid förändrad

energi- och koldioxidskatt.

151 Intervju vid Näringsdepartementet 2011-09-15.

152 Enligt Svensk näringsgrensindelning år 2007 (SNI2007).

153 Se tabell 3.8 jämfört med tabell 3.1 avseende branschen pappers- och pappersvarutillverkning.

Andelen 0,02 procent avser nettoeffekten, det vill säga när hänsyn har tagits till avdrag vid

företagens inkomsttaxering.

154 Ds 2009:24 tabell 8:3. Skattekostnaderna redovisas i promemorian i förhållande till

nettoomsättning 2015. Beloppen avser nettoeffekter, det vill säga hänsyn har tagits till att

klimatrelaterade skatter är avdragsgilla vid företagens inkomsttaxering.

155 Riksrevisionens bearbetning av SCB:s beräkningar i Energi-FRIDA. Beloppet avser nettoeffekt,

det vill säga hänsyn har tagits till avdrag vid företagens inkomsttaxering.

RIKSREVISIONEN

79

More magazines by this user
Similar magazines