Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

riksrevisionen.se

Klimatrelaterade skatter – Vem betalar - Riksrevisionen

klimatrelaterade skatter vem betalar?

88

5.1 Utgifterna för klimatrelaterade skatter är ojämnt fördelade

RIKSREVISIONEN

Näringslivet genererar ungefär fyra femtedelar av koldioxidutsläppen, men

hushållen får betala nästan hälften av de klimatrelaterade skatterna. Företag

inom den handlande sektorn har lägre utgifter för klimatrelaterade skatter än

företag utanför den handlande sektorn.

På lång sikt har skatteomläggningen 20102015 små effekter på ekonomin som

helhet. Vidare har omläggningen endast marginell effekt på utsläppen och

därigenom påverkas möjligheterna att nå klimatmålet endast marginellt.

Skatteomläggningen 20102015 medför att företag inom den handlande

sektorn får ytterligare lägre utgifter för klimatrelaterade skatter. Ett skäl till detta

är att företag inom den handlande sektorn antas ha utgifter för utsläppsrätter.

Samtidigt får företag utanför den handlande sektorn högre utgifter.

5.1.1 ”Förorenaren ska betala” gäller inte alltid för näringslivet

Näringslivets utgifter för klimatrelaterade skatter utgör en liten del av

näringslivets/företagens totala kostnader. Utgifterna för energi- och

koldioxidskatter var cirka 4 procent av företagens totala kostnader år 2009.

Därutöver har många företag i praktiken cirka 25 procent lägre kostnader

för klimatrelaterade skatter än vad de betalar in till staten eftersom de

klimatrelaterade skatterna är avdragsgilla vid företagens inkomsttaxering.

EU:s medlemsstater har ett nationellt handlingsutrymme att besluta om

att upp till 10 procent av utsläppsrätterna inom handelssystemets andra

period (20082012) ska auktioneras ut. Auktionering anses av bland annat

Konjunkturinstitutet och OECD vara en bättre tilldelningsmetod än gratis

tilldelning, och regeringen anser att auktionering bidrar till att uppfylla

principen om att förorenaren ska betala. Sverige har, till skillnad från sex andra

medlemsstater, valt att inte auktionera några utsläppsrätter.

Både EU:s handelssystem och koldioxidskatten innebär att det finns ett pris på

koldioxidutsläpp, men företagen i den handlande sektorn har i praktiken betalat

mycket lite, i vissa fall ingenting, för utsläppen. Det beror på nedsättningar

och undantag i de klimatrelaterade skatterna. Det beror också på att de svenska

företagen har fått helt gratis tilldelning av utsläppsrätter och att tillgången på

utsläppsrätter har varit god eftersom utsläppstaket 182 har varit högt i förhållande

till de faktiska utsläppen. De totala utsläppen inom EU:s handelssystem kan

bara förändras om taket för de totala utsläppen i handelssystemet förändras.

182 Se avsnitt 3.3.3. Sverige har utifrån Sveriges allokeringsplan erhållit en bestämd mängd

utsläppsrätter, som kan delas ut helt gratis eller till viss del auktioneras ut (10 procent för

handelsperioden 20082012).